<h>Warabilenkɔrɔ ka walijuya</h>Le pouvoir du vieux singe rouge.<h> Warabilenkɔrɔwárabilenkɔrɔnwárabilennsinge.rougewáranfauvebìlenadjrougekɔrɔadjmâle.adulte kakappPOSS walijuyawàlijuyansaintetéwàlijunsaintyamrphABSTR </h> N bɛna baro min bɔ, i kana siga a la fiew.N'ayez absolument aucun doute sur la véracité de ce que je vais vous raconter.Npers1SG bɛnabɛ́napmFUT barobàronconversation minmîndtmREL bɔ́vsortir , ipers2SG kanakànâpmPROH sigasígavdouter apers3SG lalápp fiewfyéwuadvabsolument . A ko kɛra tuɲan la, a kɛra dugu la, min tɔgɔ ye Libaabanun.Cela s'est passé en réalité dans un village nommé Libabanoun.Apers3SG kokónaffaire kɛrakɛ́ravkɛ́vfaireramrphPFV.INTR tuɲantùɲanvérité lalápp , apers3SG kɛrakɛ́ravkɛ́vfaireramrphPFV.INTR dugudùgunvillage lalápp , minmînprnREL tɔgɔtɔ́gɔnnom yeyécopEQU LibaabanunLibaabanunn.propTOP . Libaabanun, warabilenkɔrɔ dɔ tun bɛ yen kungo kɔnɔn la.À Libabanoun, il y avait là dans la brousse un vieux singe rouge.LibaabanunLibaabanunn.propTOP , warabilenkɔrɔwárabilenkɔrɔnwárabilennsinge.rougewáranfauvebìlenadjrougekɔrɔadjmâle.adulte dɔ́dtmcertain tuntùnprtPST bɛ́copêtre yenyènadvlà-bas kungokúngonbrousse kɔnɔnkɔ́nɔnventre lalápp . Warabilen tun tɛ warabilen gansan ye.Le singe rouge n'était pas un singe rouge ordinaire.Warabilenwárabilennsinge.rougewáranfauvebìlenadjrouge tuntùnprtPST tɛ́copCOP.NEG warabilenwárabilennsinge.rougewáranfauvebìlenadjrouge gansangánsanadjgratuit yeyéppPP . A kunkolo tun bɛ iko mɔgɔnifin ta, ka sɔrɔ k'a kukala jinɲan.Il avait la tête d'un homme et la queue pareille à celle d'un génie.Apers3SG kunkolokùnkoloncrânekùnntêtekólonos tuntùnprtPST bɛ́copêtre ikoíkoconjcomme mɔgɔnifinmɔ̀gɔnifinnmɔ̀gɔnhommenìvoffrirfìnnnoirceur tatánpropriété , kakàpmINF sɔrɔsɔ̀rɔvobtenir k'k'pmINF apers3SG kukalakúkalanqueuekúnqueuekàlantige jinɲanjínɛɲwanvjínɛnespritɲwànadjpareil . A disi tun jɛlenbɛ inaafɔ kɔɔrimugu.Sa poitrine était blanche, on aurait dit de la ouate.Apers3SG disidísinpoitrine tuntùnprtPST jɛlenjɛ́lenptcpjɛ́vblanchirlenmrphPTCP.RES bɛ́copêtre inaafɔínafɔconjcomme kɔɔrimugukɔ́ɔrimugunouatekɔ́ɔrincotonmúgunpoudre . Warabilenkɔro in balo tun ye di ye.Le vieux singe rouge se nourrissait de miel.Warabilenkɔrowárabilenkɔrɔnwárabilennsinge.rougewáranfauvebìlenadjrougekɔ̀rɔadjvieux inìndtmDEF balobálonnourriture tuntùnprtPST yeyécopEQU didínmiel yeyéppPP . O de y'a to su o su, a tun bɛ yaala-yaala kungo kolon kɔnɔn ka yiriwow ɲini, di bɛ minu kɔnɔn.C'est pour cela que chaque nuit il se promenait dans la brousse à la recherche de trous d'arbres contenant du miel.Oprnce dedèprtFOC y'y'pmPFV.TR apers3SG totóvrester susúnnuit oconjDISTR susúnnuit , apers3SG tuntùnprtPST pmIPFV.AFF yaala-yaalayáalayáalavyáalaverreryáalaverrer kungokúngonbrousse kolonkólonnvide kɔnɔnkɔ́nɔppdans kakàpmINF yiriwowyiriwownjírinarbrewòntrouwmrphPL ɲiniɲínivchercher , didínmiel bɛ́copêtre minumínnuprnREL.PL2mînprnRELlumrphPL2 kɔnɔnkɔ́nɔppdans . Libaabani dugu kɔnɔn, badema cɛ saba tun bɛ yen.Au village de Libabanoun, il y avait trois frères.LibaabaniLibaabanunn.propTOP dugudùgunterre kɔnɔnkɔ́nɔppdans , bademabádenmanbádennfrère.soeur.utérin(e)bánmèredénnenfantmamrphCOM cɛ̀nmâle sabasàbanumtrois tuntùnprtPST bɛ́copêtre yenyènadvlà-bas . Nci, Ngolo ani Zan.Nci, Ngolo et Zan.NciNcín.propNOM.M , NgoloNgɔ̀lɔn.propNOM.M aniàniconjainsi.que ZanZànn.propNOM.M . O badenman cɛ saba tun ye dunuya baara sugu bɛɛ kɛ, u tun ma fosi sɔrɔ.Ces trois frères avait fait toutes sortes de choses dans la vie, ils n'avait pas réussi.Oprnce badenmanbádenmanbádennfrère.soeur.utérin(e)bánmèredénnenfant cɛ̀nmâle sabasàbanumtrois tuntùnprtPST yeyepmPFV.TR dunuyadúnuyanmonde baarabáarantravail sugusúgunespèce bɛɛbɛ́ɛdtmtout kɛ́vfaire , upers3PL tuntùnprtPST mamapmPFV.NEG fosifósìprnrien sɔrɔsɔ̀rɔvobtenir . Sɛgɛn tun bɛ ɲini kau faga.Ils étaient sur le point de mourir de misère.Sɛgɛnsɛ̀gɛnnfatigue tuntùnprtPST pmIPFV.AFF ɲiniɲínivchercher kakàpmINF upers3PL fagafàgavtuer . Don do, Zan y'a dɔgɔniw wele k'a f'u yɛ ko:Un jour, Zan appela ses petits frères pour leur dire :DonDónnjour dodɔ́dtmcertain , ZanZànn.propNOM.M y'y'pmPFV.TR apers3SG dɔgɔniwdɔ́gɔninwndɔ́gɔninncadetdɔ́gɔncadetninmrphDIMwmrphPL welewélevappeler k'k'pmINF apers3SG f'fɔ́vdire upers3PL yɛ́intjhou.la kokócopQUOT : - Mɔgo tɛ kɛ fosi ye i dakan kɔ.- On ne devient rien dans la vie si on lutte contre son destin.- MɔgoMɔ̀gɔnhomme pmIPFV.NEG kɛ́vfaire fosifósìprnrien yeyéppPP ipersREFL dakandákanndestindáncréationkànppsur kɔ́ppaprès . An ye ko caman kɛ hɛɛra nɔfɛ sa.C'est vrai qu'on a fait plein de choses à la recherche de la tranquillité.Anánpers1PL yeyepmPFV.TR kokónaffaire camancámanadjnombreuxcávqnombreuxmanmrphADJ kɛ́vfaire hɛɛrahɛ́ɛrɛnpaix nɔfɛnɔ̀fɛ̀ppderrièrenɔ̀ntracefɛ̀pppar sasáprtenfin . Ŋa o si man kɛ an ka sɛkinfura ye.Mais on n'y est pas arrivé, il nous faut trouver un remède à notre misère.Ŋaǹkaconjmais oprnce sisídtmaucun manmapmPFV.NEG kɛ́vfaire anánpers1PL kakapmSBJV sɛkinfurasɛ̀gɛnfuransɛ̀gɛnnfatiguefúranfeuille yeyévvoir . Sisan, ne b'a fɛ an ka sekin dugukoloman.À présent, j'ai envie que nous retournions à la terre.Sisansísànnmaintenant , nenêpers1SG.EMPH b'b'copêtre apers3SG fɛ̀pppar anańpers1PL kakapmSBJV sekinsèginvrevenir dugukolodùgukolonterredùgunterrekólonos manmàppADR . Dugukolo tɛ mɔgɔ nɛkɛn, a tɛ mɔgɔ jafa.La terre ne leurre pas les hommes, elle ne trahit pas les hommes.Dugukolodùgukolonterredùgunterrekólonos pmIPFV.NEG mɔgɔmɔ̀gɔnhomme nɛkɛnnɛ́gɛnvflatter , apers3SG pmIPFV.NEG mɔgɔmɔ̀gɔnhomme jafajànfavtrahir . An ka falo ni dabaw ɲini, ka an ta kɛ sɛnɛ ye.Allons chercher les pioches et les houes et mettons-nous à cultiver la nôtre.Anánpers1PL kakapmSBJV falofálonpioche niniconjet dabawdàbawndàbanhouewmrphPL ɲiniɲínivchercher , kakàpmINF anánpers1PL tatánpropriété kɛ́vfaire sɛnɛsɛ̀nɛnculture yeyéppPP . - O tɛ baasi ye.- Pas de problème.- Oprnce tɛ́copCOP.NEG baasibáasinproblème yeyéppPP . Anw bɛ kɔ.Nous te suivons.Anwánwpers1PL.EMPH bɛ́copêtre kɔ́adven.arrière . Ni e ko min, o de kodi anw ye.Une fois que tu as dit ça, nous ça nous va très bien.Niníconjsi epers2SG.EMPH kokócopQUOT minmînprnREL , oprnce dedèprtFOC kokapmQUAL.AFF didívqagréable anwánwpers1PL.EMPH yeyéppPP . Sini bɛ, foro jiri bɛ tigɛ sani ka samiyanji bi, o ye Ŋolo ni Nci kan ye.Dès demain, nous couperons les arbres du champ avant que la pluie d'hivernage ne tombe, c'est Ngolo et Nci qui parlent.Sinisínindemain bɛ́ɛdtmtout , forofòronchamp jirijírinarbre pmIPFV.AFF tigɛtìgɛvcouper sanisánniconjavant.de kakàpmINF samiyanjisàmiyajinsàmiɲɛnhivernagejíneau bibìnvtomber , oprnce yeyécopEQU ŊoloNgɔ̀lɔn.propNOM.M niniconjet NciNcìn.propNOM.M kankánncou yeyéppPP . O dugujɛ, kabini dono fɔlɔ kasira, badenma cɛ saba in ye forosira minɛ.Aux aurores, dès le premier chant du coq, nos trois frères prirent le chemin du champ.Oprnce dugujɛdùgujɛnaubedùgunterrejɛ́adjblanc , kabinikàbíniconjdepuiskàbíprepdepuisníconjsi donodònonncoq fɔlɔfɔ́lɔadjpremier kasirakàsiravkàsivpleurerramrphPFV.INTR , badenmabádenmanfrèrebádennfrère.ou.soeur.utérin(e)bánmèredénnenfantmamrphCOM cɛ̀nmâle sabasàbanumtrois inìndtmDEF yeyepmPFV.TR forosirafòrosiranfòronchampsíranchemin minɛmìnɛvattraper . Kunɲɔgɔn kelen bi daafa tumamina, o y'a sɔrɔ u ye forokɛnɛn belebele yiriw tigɛ.Une semaine après, ils avaient coupé les arbres sur une très grande surface.Kunɲɔgɔnkùnɲɔgɔnnsemainekùnntêteɲɔ̀gɔnnpareil kelenkélennumun bipmIPFV.AFF daafadáfavcompléter tumatùmanmoment mimînprnREL nanápp , oprnce y'y'pmPFV.TR apers3SG sɔrɔsɔ̀rɔvobtenir upers3PL yeyepmPFV.TR forokɛnɛnfòrokɛnɛnfòronchampkɛ́nɛnclarté belebelebèlebeleadjgros yiriwyiriwnjírinarbrewmrphPL tigɛtìgɛvcouper . Bi man fadenya bila dunuya kɔnɔn, wa a tɛ ban dugukolo kan fɔ ka dunuya wili.Ce n'est pas d'aujourd'hui que la rivalité entre frères est apparue dans le monde, et elle ne cessera sur la terre qu'à la fin du monde.Bibìnaujourd'hui manmàpmPFV.NEG fadenyafàdenyanrivalitéfàdennfrère.consanguinfànpèredénnenfantyamrphABSTR bilabìlavmettre dunuyadúnuyanmonde kɔnɔnkɔ́nɔppdans , wawàconjalors apers3SG pmIPFV.NEG banbánvterminer dugukolodùgukolonterredùgunterrekólonos kankànppsur fɔ́conjjusqu'à kakàpmINF dunuyadúnuyanmonde wiliwúlivse.lever . Libaabanunkaw tora k'a fɔ ɲɔgɔn yɛ ko :Les habitants de Libaabanu disait entre eux :LibaabanunkawLibaabanunkawnlibaabanunkanLibaabanunn.propTOPkamrphGENTwmrphPL toratóravtóvresterramrphPFV.INTR k'k'pmINF apers3SG fɔ́vdire ɲɔgɔnɲɔ́gɔnprnRECP yéppPP kokócopQUOT : - Fugariba saba ninu bɛ ka kɛnɛn belebele yiriw tigɛ.- Ces trois vauriens sont en train de couper les arbres sur une grande surface.- FugaribafùgaribanfùgarinvaurienbamrphAUGM sabasàbanumtrois ninunìnnúdtmDEM.PLnìndtmDEMlumrphPL2 bɛ́copêtre kakàpmINF kɛnɛnkɛ́nɛnclarté belebelebèlebeleadjgros yiriwyiriwnjírinarbrewmrphPL tigɛtìgɛvcouper . Ŋa, a ka tigɛna cɔɔri, wɔlɔw bɛ kasi ŋalojanw tula ye.Mais, vraiment quel manque de discernement !, les francolins pleurent les lianes de leur bois touffu.Ŋaǹkaconjmais , apers3SG kakappPOSS tigɛnatìgɛ-ń-nándéfiancetìgɛvcouperpers1SGlápp cɔɔricɔ́riadvassurément , wɔlɔwwɔ̀lɔwnwɔ̀lɔnfrancolinwmrphPL pmIPFV.AFF kasikàsivpleurer ŋalojanwngálajɔwnngálajɔnliane.cheveluewmrphPL tutúntouffe lalápp yeyéppPP . U tɛ se k'a sɛnɛn sabu, mɔgɔlankolow do.Ils ne savent pas cultiver, car ce sont des nuls.Upers3PL pmIPFV.NEG sesévarriver k'k'pmINF apers3SG sɛnɛnsɛ̀nɛvcultiver sabusábuconjparce.que , mɔgɔlankolowmɔ̀gɔlankolonwnmɔ̀gɔlankolonnmɔ̀gɔnhommelánkolonadjvidelámrphCAUSkólonadjvidewmrphPL dodòncopID . Samiyanji binna tumaminan, u ye foro buluku, k'a dan jonan-jonan.Lorsque la pluie d'hivernage se mit à tomber, ils labourèrent le champ et firent des semis très précoces.Samiyanjisàmiyajinsàmiɲɛnhivernagejíneau binnabìnnavbìnvtomberlamrphPFV.INTR tumatùmanmoment mimînprnREL nannápp , upers3PL yeyepmPFV.TR forofòronchamp bulukubùlukuvpiocher , k'k'pmINF apers3SG dandànvsemer jonan-jonanjóona-jóonaadvjóonaadvbientôtjóonaadvbientôt . Ɲɔnw falenna koɲuman.Le mil germa très bien.Ɲɔnwɲɔ̀wnɲɔ̀nmilwmrphPL falennafálennavfálenvgermerlamrphPFV.INTR koɲumankóɲumanadvbienkónaffaireɲùmanadjbonmanmrphADJ . A kɛra bo jitɔ bɔlen ye bo kulukutu kan.[C’est devenu comme chier liquide sur une crotte sèche].Apers3SG kɛrakɛ́ravkɛ́vfaireramrphPFV.INTR bobònexcrément jitɔjítɔadjjíneaumrphST bɔlenbɔ́lenptcpbɔ́vsortirlenmrphPTCP.RES yeyéppPP bobònexcrément kulukutukúlukùtuadjnu kankànppsur . U ye suma sɛnw kɔrɔsiyɛn k'a sɔrɔ hali bin bɛrɛɛ tɛ foro la.Ils sarclèrent les pousses après quoi il n'y avait pas une seule herbe dans le champ.Upers3PL yeyepmPFV.TR sumasùmannrécolte sɛnwsyɛ́nnpousse.de.plante kɔrɔsiyɛnkɔ́rɔsyɛ́nvsarclerkɔ́rɔndessoussyɛ́nvgratter k'k'pmINF apers3SG sɔrɔsɔ̀rɔvobtenir halihálìprtmême binbínnherbe bɛrɛɛbɛ́rɛnbeaucoup tɛ́copCOP.NEG forofòronchamp lalápp . Ɲɔnjuw wilila ni barika ye, ka foro fanbɛ fa.Les pieds de mil levèrent avec force et remplirent le champ de tous côtés.ƝɔnjuwƝɔ̀juwnɲɔ̀junpied.de.milɲɔ̀nmiljùnderrièrewmrphPL wililawílilavwúlivse.leverlamrphPFV.INTR niniconjet barikabárikanbénédiction yeyéppPP , kakàpmINF forofòronchamp fanfànncoté bɛ́ɛdtmtout fafávremplir . O wagatila, sigiɲɔgɔnw ye filafɔ daminɛn, u y'u kanto barodaw la ko :Là, les voisins commencèrent à avoir un double langage, disant, dans leurs lieux de causerie :Oprnce wagatiwágatinmoment lalápp , sigiɲɔgɔnwsìgiɲɔgɔnwnsìgiɲɔgɔnnvoisinsìginposition.assiseɲɔ́gɔnprnRECPwmrphPL yeyepmPFV.TR filafɔfìlafɔnfìlanumdeuxfɔ́naction.de.dire daminɛndámìnɛvcommencerdánbouchemìnɛvattraper , upers3PL y'y'pmPFV.TR upers3PL kantokántovs'adresserkánncoutóvrester barodawbàrodawnbàrodanlieu.de.causeriebàronconversationdánbouchewmrphPL lalápp kokócopQUOT : - EE ! kolo wɛrɛ tɛ nɛnnan a kɔ a tɛ yɛlɛman koyi !- Eh ! [Un autre os, ça ne se goûte pas après ça], on n'en change certes pas.- EEéeintjeh! ! kolokólonos wɛrɛwɛ́rɛdtmautre pmIPFV.NEG nɛnnannɛnɛvgoûter apers3SG kɔ́ppaprès apers3SG pmIPFV.NEG yɛlɛmanyɛ̀lɛmavchanger koyikóyiprtcertes ! Mɔgɔ kirikara ninu ka foro ɲɔgɔn tɛ ka ɲa dɛ !Un champ comme celui de ces bons à rien, ça ne marche pas, oh non ! Mɔgɔmɔ̀gɔnhomme kirikarakìrikaransans.valeur ninunìnnudtmDEM.PL2nìndtmDEMnudtmPL2 kakappPOSS forofòronchamp ɲɔgɔnɲɔ̀gɔnnpareil tɛ́copCOP.NEG kakàpmINF ɲaɲɛ̀vréussir dɛ́prtcertes ! a foro ɲɔgɔn tɛ dugu kɔnɔ yan !Des champs comme ça, il n'y en a pas par ici au village !apers3SG forofòronchamp ɲɔgɔnɲɔ̀gɔnnpareil tɛ́copCOP.NEG dugudùgunvillage kɔnɔkɔ́nɔppdans yanyànadvici ! Nci n'a dɔgɔw ka foro kɔrɔnfɛla na, bubagato bilemanba dɔ tun bɛ ye.À l'est du champ de Nci et de ses petits frères, il y avait une grosse termitière rouge.NciNcín.propNOM.M n'n'conjet apers3SG dɔgɔwdɔ́gɔwndɔ́gɔncadetwmrphPL kakappPOSS forofòronchamp kɔrɔnfɛlakɔ́rɔnfɛlanl'estkɔ́rɔnnorientfɛ̀ppparlamrphLOC nanápp , bubagatobúbagantonntermitièrebúbagantermitentònntermitière bilemanbabìlenmanbaadjbìlenmanadjrougebìlenvqrougemanmrphADJbamrphAUGM dɔ́dtmcertain tuntùnprtPST bɛ́copêtre yeyènadvlà-bas . Wo b' a bubagaton sanfɛ, min bɛ jigi too kɔnɔnna la.Il y avait au sommet un gros trou qui descendait à l'intérieur de la termitière.Wowòntrou b'b'copêtre apers3SG bubagatonbúbagantonntermitièrebúbagantermitentònntermitière sanfɛsánfɛ̀pppar-dessussánncielfɛ̀pppar , minmînprnREL pmIPFV.AFF jigijìginvdescendre toontònntermitière kɔnɔnnakɔ́nɔnanl'intérieurkɔ́nɔnventrelamrphLOC lalápp . Suman bɛ ka wolo wagati minan, warabilenkɔrɔ tora, sagoma o sagoma, yani ka tile kunbɔ, ka n'i sigi too in sanfɛ.Au moment où les plantations étaient sur le point d'être récoltées, le vieux singe rouge allait, chaque matin avant que le jour se lève, s'asseoir par-dessus la termitière.Sumansùmannrécolte bɛ́copêtre kakàpmINF wolowólovaccoucher wagatiwágatinmoment mimînprnREL nannápp , warabilenkɔrɔwárabilenkɔrɔnwárabilennsinge.rougewáranfauvebìlenadjrougekɔrɔadjmâle.adulte toratóravtóvresterramrphPFV.INTR , sagomasàgomanmatin oconjDISTR sagomasàgomanmatin , yaniyànníconjavant.que kakàpmINF tiletìlensoleil kunbɔkùnbɔvapparaître , kakàpmINF n'nàvvenir ipersREFL sigisìgivs'asseoir toontònntermitière inìndtmDEF sanfɛsánfɛ̀pppar-dessussánncielfɛ̀pppar . N'a yɛlɛ too sanfɛ, a b'a kukala jigin too wo kɔnɔn, ka sɔrɔ k'a ka tɔgɔfɛbila dununni ta k' o bila a kanna.Quand il s'asseyait sur la termitière, il descendait sa queue à l'intérieur du trou de la termitière, puis prenait son petit tam-tam suspendu à sa hanche et le mettait à son cou.N'níprepsi apers3SG yɛlɛyɛ̀lɛnnavyɛ̀lɛnvmonternamrphPFV.INTR toontònntermitière sanfɛsànfɛpppar-dessussánncielfɛ̀pppar , apers3SG b'b'pmIPFV.AFF apers3SG kukalakúkalanqueuekúnqueuekàlantige jiginjìginvdescendre toontònntermitière wowòntrou kɔnɔnkɔ́nɔppdans , kakàpmINF sɔrɔsɔ̀rɔvobtenir k'k'pmINF apers3SG kakappPOSS tɔgɔfɛbilatɔ̀gɔfɛbilantɔ̀gɔnhanchefɛ̀ppparbìlavmettre dununnidùnunninndùnunntambourninmrphDIM tatàvprendre k'k'pmINF oprnce bilabìlavmettre apers3SG kankánncou nalápp . O cogola, a b'a ɲɛnsin foro in ma, ka dunun fɔ, ka dɔnkili da :Ainsi, il surveillait le champ tout en jouant du tambour et en chantant :Oprnce cogocógonmanière lalápp , apers3SG b'b'pmIPFV.AFF apers3SG ɲɛnsinɲɛ́sinvs'orienterɲɛ́noeilsínvdiriger forofòronchamp inìndtmDEF mamàppADR , kakàpmINF dunundùnunntambour fɔ́vdire , kakàpmINF dɔnkilidɔ̀nkilinchantdɔ̀nndansekílivappeler dadávposer : - Kutubu-ketebe, kutubɛnbɛn !- Koutoubou-kétébé, koutoubinbin !- Kutubu-ketebekutubu-ketebeonomatCHNT , kutubɛnbɛnkutubɛnbɛnonomatCHNT ! Sagoba tɛgɛ ja nkun,[Grand volonté sèche tes paumes sur moi],SagobaSagoban.propNOMsagobansàgonvolontébamrphAUGM tɛgɛtɛ́gɛnpaume jajàvsécher npers1SG kunkùnppsur , Sagoba a ta k'a bila ye ![Grande volonté , laisse tomber !]SagobaSagoban.propNOMsagobansàgonvolontébamrphAUGM apers3SG tatàvprendre k'k'pmINF apers3SG bilabìlavmettre yeyènnlà-bas ! Aw ! Aw ! Aw ta tɛ ɲan !Vous ! Vous ! Votre bien ne prospérera pas !Awáwpers2PL.EMPH ! Awáwpers2PL.EMPH ! Awáwpers2PL.EMPH tatánpropriété pmIPFV.NEG ɲanɲɛ̀vréussir ! Ne y'o bila ntɔgɔ fɛ !Je le remets sur ma hanche !Nenêpers1SG.EMPH y'y'pmPFV.TR oprnce bilabìlavmettre npers1SG tɔgɔtɔ̀gɔnhanche fɛ̀pppar ! Kunɲɔgɔn kelen bɛ dalafa tumaminan, Nci ka foro sumanw bɛɛ jara k'a ɲɔnjuw bɛ faga.Après une semaine bien remplie, la récolte du champ de mil sécha et tous les pieds de mil moururent.Kunɲɔgɔnkùnɲɔgɔnnsemainekùnntêteɲɔ̀gɔnnpareil kelenkélennumun pmIPFV.AFF dalafadálafavremplirdánboucheláfavremplirlámrphCAUSfávremplir tumatùmanmoment mimînprnREL nannápp , NciNcín.propNOM.M kakappPOSS forofòronchamp sumanwsùmanwnsùmannrécoltewmrphPL bɛɛbɛ́ɛdtmtout jarajàravjàvsécherramrphPFV.INTR k'k'pmINF apers3SG ɲɔnjuwɲɔ̀juwnɲɔ̀junɲɔ̀nmiljùnderrièrewmrphPL bɛ́ɛdtmtout fagafàgavtuer . Kabako ani dabalibanko.Surprise et stupeur !Kabakokábakonmerveillekábavs'étonnerkónaffaire aniàniconjainsi.que dabalibankodàbalibankonévénement.incroyabledàbalinmoyenbánvtermineŕkónaffaire . Sabu ye tuɲan ye koyi ![Certes raison est vérité !]Sabusábuncause yeyécopEQU tuɲantìɲɛnvérité yeyéppPP koyikóyiprtcertes ! A ɲuman de sɔrɔ kago.[L'accepter est difficile.]Apers3SG ɲumanɲùmanadjbon dedèprtFOC sɔrɔsɔ̀rɔngain kakapmQUAL.AFF gogóvqdésagréable . Sanji bɛ ka nan a nancogo la.La pluie était en train de venir, à sa façon.Sanjisánjinpluiesánncieljíneau bɛ́copêtre kakàpmINF nannàvvenir apers3SG nancogonàcogonnàvvenircógonmanière lalápp . Foro tɔw sumanjuw bɛ ka wolo k'u kisɛ tumaminan, Nci ka foro kɔnɔn ɲɔn bɛɛ kɛra iko binjala.Alors que les récoltes des autres champs fructifiaient et germaient, tout le mil du champ de Nci devint comme de l'herbe sèche.Forofòronchamp tɔwtɔ̀wntɔ̀nle.restewmrphPL sumanjuwsùmanjuwnsùmannrécoltejùnderrièrewmrphPL bɛ́copêtre kakàpmINF wolowólovaccoucher k'k'pmINF upers3PL kisɛkìsɛvgrener tumatùmanmoment mimînprnREL nannàvvenir , NciNcín.propNOM.M kakappPOSS forofòronchamp kɔnɔnkɔ́nɔppdans ɲɔnɲɔ̀nmil bɛɛbɛ́ɛdtmtout kɛrakɛ́ravkɛ́vfaireramrphPFV.INTR ikoíkoconjcomme binbínnherbe jalajàlanadjsec . O bɛ la, badenman cɛ saba in ma salay sɛnɛ la.Là-dessus, nos trois frères ne se découragèrent pas de la culture.Oprnce bɛ́ɛdtmtout lalápp , badenmanbádenmanbádennfrère.soeur.utérin(e)mamrphCOM cɛ̀nmâle sabasàbanumtrois inìndtmDEF mamapmPFV.NEG salaysàlayavrendre.paresseuxsàlavqparesseuxyamrphDEQU sɛnɛsɛ̀nɛnculture lalápp . O sannanyɛlɛman, u ye foro in sɛnɛn tuguni.Au nouvel an, il se mirent à cultiver le champ à nouveau.Oprnce sannanyɛlɛmansànyɛlɛmannouvel.ansànnannéeyɛ̀lɛmavchanger , upers3PL yeyepmPFV.TR forofòronchamp inìndtmDEF sɛnɛnsɛ̀nɛvcultiver tugunitúguniadvencoreniconjet . Sumanw wilila ka ɲɛn ka tɛmɛn kɔrɔlen kan.Les plantations poussèrent très bien, mieux que précédemment.SumanwsùmanwnsùmannrécoltewmrphPL wililawúlilavwúlivse.leverlamrphPFV.INTR kakàpmINF ɲɛnɲɛ̀vréussir kakàpmINF tɛmɛntɛ̀mɛvpasser kɔrɔlenkɔ̀rɔlenptcpvieillikɔ̀rɔvvieillirlenmrphPTCP.RES kankànppsur . Don dɔ sagomadafɛ, sinifile bɔbali, Zan tagara foro la, ko a bɛ t'a ɲɛnda sumanw kan.Un jour au petit matin, le soleil n'étant pas encore levé, Zan partit au champ pour jeter un œil sur les plantations.Dondónnjour dɔ́dtmcertain sagomadasɔ̀gɔmadandébut.de.matinéesɔ̀gɔmànmatindánbouche fɛ̀pppar , sinifilesìnitilensoleil.levantsìninmatinéetìlensoleil bɔbalibɔ́baliptcpbɔ́vsortirbalimrphPTCP.PRIV , ZanZànn.propNOM.M tagaratágaravtágavallerramrphPFV.INTR forofòronchamp lalápp , kok'copQUOT apers3SG pmIPFV.AFF t't'valler apers3SG ɲɛndaɲɛ́davposer.regardɲɛ́noeildávposer sumanwsùmanwnsùmannrécoltewmrphPL kankànppsur . A suruɲanan forola tumaminan, a y'i to ka dununkan mɛn.Au moment où il s'approchait du champ, il se mit à entendre le son du tambour.Apers3SG suruɲanansùrunyanavsùrunyavraccourcirlamrphPFV.INTR forofòronchamp lalápp tumatùmanmoment mimînprnREL nannápp , apers3SG y'y'pmPFV.TR ipersREFL totóvrester kakàpmINF dununkandùnunkanndùnunntambourkánncou mɛnmɛ́nventendre . Zan y'i teliya, k'i ɲɛnmada fɔ sɔɔni, a y'i to ka warabilenkɔrɔ ye.Zan se dépêchait et regardait autour de lui, jusqu'à ce que bientôt il vit le vieux singe rouge.ZanZànn.propNOM.M y'y'pmPFV.TR ipersREFL teliyatéliyavaccélérertélivqrapideyamrphDEQU , k'k'pmINF ipersREFL ɲɛnmadaɲɛ́madavobserveŕɲɛ́noeilmàmrphSUPERdávposer fɔ́conjjusqu'à sɔɔnisɔ́ɔniadvbientôt , apers3SG y'y'pmPFV.TR ipersREFL totóvrester kakàpmINF warabilenkɔrɔwárabilenkɔrɔnwárabilennsinge.rougewáranfauvebìlenadjrougekɔrɔadjmâle.adulte yeyévvoir . O yɔrɔmin kelen, a y'i dogo yiri dɔ kɔfɛ, ka kɔlɔsili kɛ, ka lamɛnni kɛ . Warabilenkɔrɔ bɛ dununfɔla.Aussitôt, il se cacha derrière un arbre pour surveiller et écouter. Le vieux singe rouge jouait du tam-tam:Oprnce yɔrɔminyɔ́rɔninnpetit.endroityɔ́rɔnlieuninmrphDIM kelenkélennumun , apers3SG y'y'pmPFV.TR ipersREFL dogodògovcacher yirijírinarbre dɔ́dtmcertain kɔfɛkɔ́fɛ̀ppderrièrekɔ́ndosfɛ̀pppar , kakàpmINF kɔlɔsilikɔ̀lɔsilinkɔ̀lɔsivsurveillerlimrphNMLZ kɛ́vfaire , kakàpmINF lamɛnnilámɛnninlámɛnvécouterlámrphCAUSmɛ́nventendrelimrphNMLZ kɛ́vfaire . Warabilenkɔrɔwárabilenkɔrɔnwárabilennsinge.rougewáranfauvebìlenadjrougekɔrɔadjmâle.adulte pmIPFV.AFF dununfɔladununfɔlavdùnunntambourfɔ́vdirelamrphPROG . - Kutubu-Ketebe, Kutubɛnbɛn !- Koutoubou-kétébé, koutoubinbin !- Kutubu-KetebeKutubu-KetebeonomatCHNT , KutubɛnbɛnKutubɛnbɛnonomatCHNT ! Sagoba tɛgɛ ja nkun,[Grand volonté sèche tes paumes sur moi],SagobasàgobansàgonvolontébamrphAUGM tɛgɛtɛ́gɛnpaume jajàvsécher npers1SG kunkùnppsur , Sagoba a ta k'a bila ye ![Grande volonté, laisse tomber !]SagobasàgobansàgonvolontébamrphAUGM apers3SG tatàvprendre k'k'pmINF apers3SG bilabìlavmettre yeyènadvlà-bas ! Aw ! Aw ! Aw ta tɛ ɲan !Vous ! Vous ! Votre bien ne prospérera pas !Awáwpers2PL.EMPH ! Awáwpers2PL.EMPH ! Awáwpers2PL.EMPH tatánpropriété pmIPFV.NEG ɲanɲɛ̀vréussir ! Ne y'o bila ntɔgɔ fɛ !Je le remets sur ma hanche !Nenêpers1SG.EMPH y'y'pmPFV.TR oprnce bilabìlavmettre npers1SG tɔgɔtɔ̀gɔnhanche fɛ̀pppar ! Tumaminan a ye kokɛlen in ye ka kumanfɔlen in mɛn k'a kɛbaga ye, a seginna a kɔ yɔgɔyi, ka boli k'a kɔrɔw sɛgɛrɛ so :Ayant vu ces actes, entendu ces paroles, vu celui qui les chantait, il rentra furtivement en courant, rejoindre ses aînés à la maison.Tumatùmanmoment mimînprnREL nannápp apers3SG yeyepmPFV.TR kokɛlenkókɛlennkónaffairekɛ́lenptcpkɛ́vfairelenmrphPCTP.RES inìndtmDEF yeyévvoir kakàpmINF kumanfɔlenkúmafɔlennkúmanparolefɔ́lenptcpfɔ́ndirelenmrphPCTP.RES inìndtmDEF mɛnmɛ́nventendre k'k'pmINF apers3SG kɛbagakɛ́bagankɛ́vfairebagamrphAG.OCC yeyévvoir , apers3SG seginnasèginnavsèginvrevenirlamrphPROG apers3SG kɔ́ppaprès yɔgɔyiyɔ́kɔyiadvdépart.furtif , kakàpmINF bolibòlivcourir k'k'pmINF apers3SG kɔrɔwkɔ̀rɔwnkɔ̀rɔnaînéwmrphPL sɛgɛrɛsɛ́gɛrɛvrejoindre sosónmaison : A ko - Nkɔrɔw, ne ye ko ye foro kɔnɔn bi, ka ko mɛn foro kɔnɔ bi, o ye Zan kan ye.- Mes aînés, j'ai vu quelque chose dans le champ aujourd'hui, j'ai entendu quelque chose, c'est moi Zan qui vous le dit.Apers3SG kokócopQUOT - Npers1SG kɔrɔwkɔ̀rɔwnkɔ̀rɔnaînéwmrphPL , nenêpers1SG.EMPH yeyepmPFV.TR kokónaffaire yeyévvoir forofòronchamp kɔnɔnkɔ́nɔppdans bibìadvaujourd'hui , kakàpmINF kokónaffaire mɛnmɛ́nventendre forofòronchamp kɔnɔkɔ́nɔppdans bibìadvaujourd'hui , oprnce yeyécopEQU ZanZànn.propNOM.M kankánncou yeyéppPP . Nci ko : - I ye min mɛn, ka min ye, o fɔ, i kana siran.Nci répond : - Ce que tu as entendu, ce que tu as vu, dis-le, n'aie pas peur.NciNcín.propNOM.M kokócopQUOT : - Ipers2SG yeyepmPFV.TR minmînprnREL mɛnmɛ́nventendre , kakàpmINF minmînprnREL yeyévvoir , oprnce fɔ́vdire , ipers2SG kanakànâpmPROH siransíranvcraindre . N ko jugu ma ban koɲuman.Excuse-moi je ne t'ai pas interrompu comme il faut.Npers1SG kokónaffaire jugujúguadjméchant mamapmPFV.NEG banbánvterminer koɲumankóɲumanadvbienkónaffaireɲùmanadjbonmanmrphADJ . A tɛ se ka ban foli ma.On ne peut se soustraire aux salutations.Apers3SG pmIPFV.NEG sesévarriver kakàpmINF banbànvrefuser folifòlinsalutationfòvsaluerlimrphNMLZ mamàppADR . Warabilenkɔrɔ dɔ de bɛ an ka foro tiyen.C'est un vieux singe rouge qui a abîmé notre champ.Warabilenkɔrɔwárabilenkɔrɔnwárabilennsinge.rougewáranfauvebìlenadjrougekɔrɔadjmâle.adulte dɔ́dtmcertain dedèprtFOC pmIPFV.AFF anánpers1PL kakappPOSS forofòronchamp tiyentíɲɛvgâter . A b'a sigi toobilen kan k'a kukala jigin too wo kɔnɔn k'a fɔ ko an ta tɛ ɲan.Il est assis sur une termitière rouge avec sa queue qui descend dans le trou et il dit que notre propriété ne prospérera pas.Apers3SG b'b'pmIPFV.AFF apers3SG sigisìgivasseoir toobilenntònbilenńntònntermitièrebìlenadjrouge kankànppsur k'k'pmINF apers3SG kukalakúkalanqueuekúnqueuekàlantige jiginjìginvdescendre toontònntermitière wowòntrou kɔnɔnkɔ́nɔppdans k'k'pmINF apers3SG fɔ́vdire kokócopQUOT anánpers1PL tatánpropriété pmIPFV.NEG ɲanɲɛ̀vréussir . Su kora tumaminan, cɛ saba in tagara n'u ka dosokɔrɔba ye, ka taga o bila too wo kɔnɔn.À la nuit tombée, les trois hommes amenèrent leur gros chien pour le mettre dans le trou de la termitière.Susúnnuit korakòravkòvarriverramrphPFV.INTR tumatùmanmoment mimînprnREL nannápp , cɛ̀nmâle sabasàbanumtrois inìndtmDEF tagaratágaravtágavallerramrphPFV.INTR n'n'conjet upers3PL kakappPOSS dosokɔrɔbadósokɔrɔbandósokɔrɔngros.chiendósongros.chien.mâlekɔrɔadjmâle.adultebamrphAUGM yeyéppPP , kakàpmINF tagatágavaller oprnce bilabìlavmettre toontònntermitière wowòntrou kɔnɔnkɔ́nɔppdans . O y'a kun bɛn ni sanfɛwo ye.Sa tête arrivait juste au trou du dessus.Oprnce y'y'pmPFV.TR apers3SG kunkùnntête bɛnbɛ̀nvse.rencontrer niniconjet sanfɛwosànfɛwonsànfɛpppar-dessussànncielfɛ̀ppparwòntrou yeyéppPP . Kabini dugujɛdani fɛ, u nanan k'u dogo too dafɛlanw na.Dès le petit matin, ils sont venus se cacher aux abords de la termitière.Kabinikàbíniprepdepuiskàbíprepdepuisníconjsi dugujɛdanidùgujɛdaninndùgujɛdanpetit.jourdùgujɛnaubedùgunterrejɛ́adjblancdánboucheninmrphDIM fɛ̀pppar , upers3PL nanannànavnàvvenirlamrphPFV.INTR k'k'pmINF upers3PL dogodògovcacher toontònntermitière dafɛlanwdáfɛlanabordsdáfɛ̀ppauprèsdánbouchefɛ̀ppparlamrphLOC nanápp . Tile kun bɛ bɔ tumaminan, u y'u to ka warabilenkɔrɔ n'a ka dununni natɔla ye.Le soleil pointait à peine qu'ils restaient là à attendre le vieux singe rouge qui était en train de venir avec son petit tambour.Tiletìlensoleil kunkùnntête pmIPFV.AFF bɔ́vsortir tumatùmanmoment mimînprnREL nannápp , upers3PL y'y'pmPFV.TR upers3PL totóvrester kakàpmINF warabilenkɔrɔwárabilenkɔrɔnwárabilennsinge.rougewáranfauvebìlenadjrougekɔrɔadjmâle.adulte n'n'conjet apers3SG kakappPOSS dununnidùnunninndùnunntambourninmrphDIM natɔlanàtɔlaptcpnàvvenirmrphCONVlamrphPROG yeyévvoir . Forotiyɛn wara in sera tumaminan, a yɛlɛnan too sanfɛ.Quand l'animal destructeur de cultures arriva, il monta par-dessus la termitière.Forotiyɛnforotiyɛnnchamp.gâter warawáranfauve inìndtmDEF seraséravsévarriverramrphPFV.INTR tumatùmanmoment mimînprnREL nannápp , apers3SG yɛlɛnanyɛ̀lɛnnav̀yɛ́lɛnvmonterlamrphPFV.INTR toontònntermitière sanfɛsánfɛ̀ppsánncielfɛ̀pppar . A y'a kukala jigin too wo kɔnɔn ka dununni ta :Il descendit sa queue dans le trou de la termitière et prit son petit tambour : Apers3SG y'y'pmPFV.TR apers3SG kukalakúkalanqueuekúnqueuekàlantige jiginjìginvdescendre toontònntermitière wowòntrou kɔnɔnkɔ́nɔppdans kakàpmINF dununnidùnunninndùnunntambourninmrphDIM tatàvprendre : Kutubu-Ketebe, kutubɛnbɛn !- Koutoubou-kétébé, koutoubinbin !Kutubu-KetebeKutubu-KetebeonomatCHNT , kutubɛnbɛnKutubɛnbɛnonomatCHNT ! Sagoba tɛgɛ ja nkun,[Grand volonté sèche tes paumes sur moi],SagobasàgobansàgonvolontébamrphAUGM tɛgɛtɛ́gɛnpaume jajàvsécher npers1SG kunkùnppsur , Sagoba a ta k'a bila ye ![Grande volonté, laisse tomber !]SagobaSagoban.propNOMsagobansàgonvolontébamrphAUGM apers3SG tatàvprendre k'k'pmINF apers3SG bilabìlavmettre yeyènnlà-bas ! Aw ! Aw ! Aw ta tɛ ɲan !Vous ! Vous ! Votre bien ...Awáwpers2PL.EMPH ! Awáwpers2PL.EMPH ! Awáwpers2PL.EMPH tatánpropriété pmIPFV.NEG ɲanɲɛ̀vréussir ! Ne y'o bila n kɛrɛ fɛ !Je le remets à mon côté !Nenêpers1SG.EMPH y'y'pmPFV.TR oprnce bilabìlavmettre npers1SG kɛrɛkɛ̀rɛncôté fɛ̀pppar ! A b'o fɔyɔrɔmin, dosokɔrɔba y' a t'a kun ma n'a ɲinw ye :À peine avait-il dit cela que le gros chien le prit par la tête avec ses dents.Apers3SG b'b'pmIPFV.AFF oprnce fɔ́vdire yɔrɔyɔ́rɔnlieu minmîndtmREL , dosokɔrɔbadósokɔrɔbandósokɔrɔngros.chiendósongros.chien.mâlekɔrɔadjmâle.adultebamrphAUGM y'y'pmPFV.TR apers3SG t't'vprendre apers3SG kunkùnntête mamàppADR n'n'conjet apers3SG ɲinwɲínwnɲínndentwmrphPL yeyéppPP : dɔnkili yɛlɛmana o yɔrɔnin kelen ;La chanson changea immédiatement :dɔnkilidɔ̀nkilinchantdɔ̀nndansekílivappeler yɛlɛmanayɛ̀lɛmanavyɛ̀lɛmavchangerlamrphPFV.INTR odtmce yɔrɔninyɔ́rɔninnpetit.endroityɔ́rɔnlieuninmrphDIM kelenkélennumun ; Kutubu-Ketebe, kutubɛnbɛn !- Koutoubou-kétébé, koutoubinbin !Kutubu-KetebeKutubu-KetebeonomatCHNT , kutubɛnbɛnKutubɛnbɛnonomatCHNT ! Sagoba tɛgɛ ja nkun,[Grand volonté sèche tes paumes sur moi],SagobasàgobansàgonvolontébamrphAUGM tɛgɛtɛ́gɛnpaume jajàvsécher npers1SG kunkùnppsur , Sagoba bo na kɛ biii !Grande volonté on fera la crotte aujourd'hui !SagobasàgobansàgonvolontébamrphAUGM bobònexcrément nanàvvenir kɛ́vfaire biiibìadvaujourd'hui ! Sagoba bo na kɛ biii !Grande volonté on fera la crotte aujourd'hui !SagobasàgobansàgonvolontébamrphAUGM bobònexcrément nanàvvenir kɛ́vfaire biiibìadvaujourd'hui ! Nci, Zan ani Ŋolo bolila ka nan warabilenkɔrɔ minɛn.Nci, Zan et Ngolo se précipitèrent pour attraper le vieux singe rouge.NciNcín.propNOM.M , ZanZànn.propNOM.M aniàniconjainsi.que ŊoloNgɔ̀lɔn.propNOM.M bolilabòlilavbòlivcourirlamrphPFV.INTR kakàpmINF nannàvvenir warabilenkɔrɔwárabilenkɔrɔnwárabilennsinge.rougewáranfauvebìlenadjrougekɔrɔadjmâle.adulte minɛnmìnɛvattraper . U ye fu bɔ ka fɛnjuguw in siri tew k'a da, k'u kanto a ye :Ils sortirent de la corde pour attacher les deux ennemis bien serrés ; ils le posèrent par terre et s'adressèrent à lui en ces termes : Upers3PL yeyepmPFV.TR fufùnfibre bɔ́vsortir kakàpmINF fɛnjuguwfɛ́njuguwnfɛ́nnchosejúgunennemiwmrphPL inìndtmDEF sirisìrivlier tewtéwuonomatcomplètement k'k'pmINF apers3SG dadávposer , k'k'pmINF upers3PL kantokántovs'adresserkánncoutóvrester apers3SG yeyéppPP : - Sisan, anw taɲɛnsira, ni e ma o fɔ an ye bi, an b'i faga !- Maintenant, le chemin de notre succès, si tu ne nous le dis pas tout de suite, on te tue !- Sisansísànnmaintenant , anwánwpers1PL.EMPH taɲɛnsiratáɲɛsirantáɲɛnsuccèstánpropriétéɲɛ̀vréussirsíranchemin , niníprepsi epers2SG.EMPH mamapmPFV.NEG oprnce fɔ́vdire anánpers1PL yeyéppPP bibìadvaujourd'hui , anánpers1PL b'b'pmIPFV.AFF ipers2SG fagafàgavtuer ! Sayaɲɛnboli, o ni kɔnɔnnɔnjuguya tɛ bɛn.La fuite devant la mort [ne s'accorde pas bien avec la méchanceté].SayaɲɛnbolisàyaɲɛbolinsàyanmortsàvmouriryamrphABSTRɲɛ́ndevantbòlivcourir , oprnce niniconjet kɔnɔnnɔnjuguyakɔ́nɔnajuguyanméchancetékɔ́nɔnajuguadjfourbekɔ́nɔnventreláppjúguadjméchantyamrphABSTR pmIPFV.NEG bɛnbɛ̀nvse.rencontrer . Warabilenkɔrɔ ko :Le vieux singe rouge dit : Warabilenkɔrɔwárabilenkɔrɔnwárabilennsinge.rougewáranfauvebìlenadjrougekɔrɔadjmâle.adulte kokócopQUOT : - Nci, e k'i ta kɛ bubaga too ci ye : i taɲɛnsira ye o ye.- Nci, occupe-toi de détruire les termitières : c'est le chemin de ton succès.- NciNcín.propNOM.M , epers2SG.EMPH k'k'pmSBJV ipers2SG tatánpropriété kɛ́vfaire bubagabúbagantermite toontònntermitière cicìconv.nfrapper yeyéppPP : ipers2SG taɲɛnsiratáɲɛsirantáɲɛnsuccèstánpropriétéɲɛ̀vréussirsíranchemin yeyécopEQU oprnce yeyéppPP . Zan, e k'i ta kɛ ntɔn minɛn ye :Zan, occupe-toi d'attraper les sauterelles : ZanZànn.propNOM.M , epers2SG.EMPH k'k'pmSBJV ipers2SG tatánpropriété kɛ́vfaire ntɔnntɔ̀nnsauterelle minɛnmìnɛnprocédé yeyéppPP : e taɲɛnsira y'o ye.c'est le chemin de ta réussite.epers2SG.EMPH taɲɛnsiratáɲɛsirantáɲɛnsuccèstánpropriétéɲɛ̀vréussirsíranchemin y'y'copEQU oprnce yeyéppPP . Min ye e ye Ŋolo, e k'i ta kɛ sukasi ye, e ka hɛra b'o la.Le chemin qui est le tien, Ngolo, c'est que tu t'occupes de faire des lamentations et que tu y trouves la paix.MinmînprnREL yeyécopEQU epers2SG.EMPH yeyéppPP ŊoloNgɔ̀lɔn.propNOM.M , epers2SG.EMPH k'k'pmSBJV ipers2SG tatánpropriété kɛ́vfaire sukasisùkasinlamentation.funèbresùncadavrekàsivpleurer yeyéppPP , epers2SG.EMPH kakappPOSS hɛrahɛ́ranpaix b'b'copêtre oprnce lalápp . O kɛra tumaminan, Nci ko u l'a foni k'a bila, k'u kanan jɔn baara fɔlenw na.Ceci fait, Nci leur demanda de le détacher et de le laisser partir, et de ne pas mépriser les métiers qui leur avaient été indiqués.Oprnce kɛrakɛ́ravkɛ́vfaireramrphPFV.INTR tumatùmanmoment mimînprnREL nannápp , NciNcín.propNOM.M kokócopQUOT upers3PL l'k'pmSBJV apers3SG fonifónivdétacher k'k'pmINF apers3SG bilabìlavmettre , k'k'copQUOT upers3PL kanankànâpmPROH jɔnjɔ̀nvmépriser baarabáarantravail fɔlenwfɔ́lenwnfɔ́lennditfɔ́vdirelenmrphPTCP.RESwmrphPL nanápp . Warabilenkɔrɔ bilalen ye boli tɛ taaman tɛ kɛ ka tunun.Le vieux singe rouge libéré n'a pas pris la fuite, n'est pas parti en voyage, mais il s'est perdu.Warabilenkɔrɔwárabilenkɔrɔnwárabilennsinge.rougewáranfauvebìlenadjrougekɔrɔadjmâle.adulte bilalenbìlalenptcpbìlavmettrelenmrphPTCP.RES yeyepmPFV.TR bolibòlincourse tɛ́copCOP.NEG taamantáamanvoyage pmIPFV.NEG kɛ́vfaire kakàpmINF tununtúnunvperdre . O donkelen, Nci ye falo ta ka don kungɔkolo kɔnɔn.Le jour même, Nci prit une pioche et pénétra dans la profondeur de la brousse.Oprnce dondónnjour kelenkélennumun , NciNcín.propNOM.M yeyepmPFV.TR falofálonpioche tatàvprendre kakàpmINF dondònventrer kungɔkolokúngokolonnbrousse.éloignéekúngonbroussékólonadjvide kɔnɔnkɔ́nɔppdans . N'a ye bubagatoo min ye, a bɛ falo kɛ k'o kari ka tɛmɛn.S'il voyait une termitière, il prenait sa pioche et la cassait, et poursuivait son chemin.N'níprepsi apers3SG yeyepmPFV.TR bubagatoobúbagantonnbúbagantermitentònntermitière minmîndtmREL yeyévvoir , apers3SG pmIPFV.AFF falofálonpioche kɛ́vfaire k'k'pmINF oprnce karikárivcasser kakàpmINF tɛmɛntɛ̀mɛnvpasser . Zan ye golosabaraba don, ka taga tu kɔnɔn.Zan mit de grosses chaussures de cuir et entra dans les bois.ZanZànn.propNOM.M yeyepmPFV.TR golosabarabagòlosabarabangòlonpeausàbaranchaussurebamrphAUGM dondònventrer , kakàpmINF tagatágavaller tutúntouffe kɔnɔnkɔ́nɔppdans . A manan ntɔn min ye, a b'o gɛn.Les sauterelles, s'il en voyait, il les chassait.Apers3SG mananmánàpmCOND.AFF ntɔnntɔ̀nnsauterelle minmîndtmREL yeyévvoir , apers3SG b'b'pmIPFV.AFF oprnce gɛngɛ́nvchasser . Ŋolo, n'o y'a mɛn ko saya kɛra yɔrɔ o yɔrɔ, o bɛ taga ye ka kasi fɔ k'a ɲɛnw bilen.Quand à Ngolo, quand il entendait que la mort avait frappé quelque part, il y allait pour pleurer jusqu'à en avoir les yeux rouges.ŊoloNgɔ̀lɔn.propNOM.M , n'n'prepsi oprnce y'y'pmPFV.TR apers3SG mɛnmɛ́nventendre kokócopQUOT sayasàyanmortsàvmouriryamrphABSTR kɛrakɛ́ravkɛ́vfaireramrphPFV.INTR yɔrɔyɔ́rɔnlieu oconjDISTR yɔrɔyɔ́rɔnlieu , oprnce pmIPFV.AFF tagatágavaller yeyènadvlà-bas kakàpmINF kasikàsivpleurer fɔ́conjjusqu'à k'k'pmINF apers3SG ɲɛnwɲɛ́wnɲɛ́noeilwmrphPL bilenbìlenvrougir . U ye tile tan ni duru sɔrɔ o cogo la, u ma salaya kɛtaw la, u ma ɲinɛn.Ils continuèrent comme ça pendant quinze jours, ils ne montrèrent pas paresseux à la tâche, ils n'oublièrent pas un instant.Upers3PL yeyepmPFV.TR tiletìlensoleil tantánnumdix niniconjet durudúurunumcinq sɔrɔsɔ̀rɔvobtenir oprnce cogocógonmanière lalápp , upers3PL mamapmPFV.NEG salayasàlayavrendre.paresseuxsàlavqparesseuxyamrphDEQU kɛtawkɛ́tawnkɛ́tanà.fairewmrphPL lalápp , upers3PL mamapmPFV.NEG ɲinɛnɲìnɛvoublier . A bɛ fɔ ko kɔrɔtɔ ye sogosan ye, n'o tɛ fasogola don mana se, i bɛ wuluw gɛn n'i nɔnkɔn ye.On dit qu'acheter de la viande c'est trop se précipiter, mais le jour où le festin de viande arrive, on chasse les chiens avec ses coudes.Apers3SG pmIPFV.AFF fɔ́vdire kokócopQUOT kɔrɔtɔkɔ́rɔtɔncas.urgent yeyécopEQU sogosansògosannsògonviandesànvacheter yeyéppPP , n'n'prepsi oprnce tɛ́copCOP.NEG fasogolafásogolanfávremplirsògonviandelamrphLOC dondónnjour manamánàpmCOND.AFF sesévarriver , ipers2SG pmIPFV.AFF wuluwwùluwnwùlunchienwmrphPL gɛngɛ́nvchasser n'n'conjet ipers2SG nɔnkɔnnɔ̀nkɔnncoude yeyéppPP . A tora o cogo la fɔ dondɔ, Nci ye bubagato fitini ye tu dɔ kɛrɛfɛ.Tout resta comme ça jusqu'au jour où Nci vit une petite termitière près d'un bois.Apers3SG toratóravtóvresterramrphPFV.INTR oprnce cogocógonmanière lalápp fɔ́conjjusqu'à dondónnjour dɔ́dtmcertain , NciNcín.propNOM.M yeyepmPFV.TR bubagatobúbagantonnbúbagantermitentònntermitière fitinifítininadjpetit yeyévvoir tutúntouffe dɔ́dtmcertain kɛrɛfɛkɛ̀rɛfɛ̀pppar.côtékɛ̀rɛncôtéfɛ̀pppar . A ye falo kɛ ka o talon yɔrɔmin, a ye nɛgɛ nɛrɛmuguma dɔ kun ye.Au moment où il allait prendre sa pioche pour la buter, il vit le bout d'un morceau de métal jaunâtre.Apers3SG yeyepmPFV.TR falofálonpioche kɛ́vfaire kakàpmINF oprnce talontàlonvbuter yɔrɔyɔ́rɔnlieu minmîndtmREL , apers3SG yeyepmPFV.TR nɛgɛnɛ̀gɛnfer nɛrɛmugumanɛ̀rɛmugumannɛ̀rɛmugunpulpe.de.fruit.de.nèrèmamrphCOM dɔ́dtmcertain kunkùnntête yeyévvoir . Nci ye falo fili kɛrɛfɛ ka nɛgɛ in kunta k'o sama.Nci jeta sa pioche sur le côté, prit le métal par le bout et le tira à lui.NciNcín.propNOM.M yeyepmPFV.TR falofálonpioche filifìlivjeter kɛrɛfɛkɛ̀rɛfɛ̀advà.côtékɛ̀rɛncôtéfɛ̀pppar kakàpmINF nɛgɛnɛ̀gɛnfer inìndtmDEF kunkùnntête tatàvprendre k'k'pmINF oprnce samasàmavtirer.vers.soi . O jɔlɔkɔma bɔra k'a to, o bɛ ye jɔlɔkɔ ye , o bɛɛ ye sanu ye.Une grande chaîne sortit et s'entassa, c'était une chaîne toute en or.Oprnce jɔlɔkɔmajɔ̀lɔkɔmanjɔ̀lɔkɔnchaînemamrphCOM bɔrabɔ́ravbɔ́vsortirramrphPFV.INTR k'k'pmINF apers3SG totònventasser , oprnce bɛ́ɛdtmtout yeyécopEQU jɔlɔkɔjɔ̀lɔkɔnchaîne yeyéppPP , oprnce bɛɛbɛ́ɛdtmtout yeyécopEQU sanusánunor yeyéppPP . Nci y'a ka sanujɔlɔkɔba in ta ka taga so :Nci emporta son gros collier d'or à la maison :NciNcín.propNOM.M y'y'pmPFV.TR apers3SG kakappPOSS sanujɔlɔkɔbasánujɔlɔkɔbansánunorjɔ̀lɔkɔnchaînebamrphAUGM inìndtmDEF tatàvprendre kakàpmINF tagatágavaller sosónmaison : Nafolo tigiya dabolen kɛra o ye.c'était sa fortune qui commençait.Nafolonàfolonbiens tigiyatìgiyanpossessiontìginmaîtreyamrphABSTR dabolendábɔlenvdábɔvcommenceŕdánbouchebɔ́vsortirlenmrphPTCP.RES kɛrakɛ́ravkɛ́vfaireramrphPFV.INTR oprnce yeyéppPP . Zan b'a ka ntɔngin na tumamina, a ye ntɔn belebeleba dɔ ye.Alors que Zan était en train de chasser les sauterelles, il en vit une très très grosse.ZanZànn.propNOM.M b'b'copêtre apers3SG kakappPOSS ntɔnginntɔ̀ngɛnnntɔ̀nnsauterellegɛ́nvchasser nanápp tumatùmanmoment mimînprnREL nanápp , apers3SG yeyepmPFV.TR ntɔnntɔ̀nnsauterelle belebelebabèlebelebaadjbèlebeleadjgrosbamrphAUGM dɔ́dtmcertain yeyévvoir . A y'o gin k'o gin.Il la chassa sans relâche.Apers3SG y'y'pmPFV.TR oprnce gingɛ́nvchasser k'k'pmINF oprnce gingɛ́nvchasser . Tuba dɔ b'a kɛrɛfɛ, ntɔn in y'i pan k'i bin o tu bala.Un grand buisson était à côté et la sauterelle sauta et retomba par-dessus.TubatúbantúntouffebamrphAUGM dɔ́dtmcertain b'b'copêtre apers3SG kɛrɛfɛkɛ̀rɛfɛ̀pppar.côtékɛ̀rɛncôtéfɛ̀pppar , ntɔnntɔ̀nnsauterelle inìndtmDEF y'y'pmPFV.TR ipersREFL panpánvsauter k'k'pmINF ipersREFL binbìnvtomber odtmce tutúntouffe balabálappsur . O kɛlen, Zan y'i kanto : « I kisira ! »Zan s'adresse alors à elle : « Tu-t-es-sauvée ! »Oprnce kɛlenkɛ́lenptcpkɛ́vfairelenmrphPTCP.RES , ZanZànn.propNOM.M y'y'pmPFV.TR ipersREFL kantokántovs'adresserkánncoutóvrester : « Ipers2SG kisirakísiravkísivsauverramrphPFV.INTR ! » O fɔra yɔrɔmina, mɔgɔ dɔ y'i kanto tu la :Sur ce, quelqu'un dans le buisson lui répond :Oprnce fɔrafɔ́ravfɔ́vdireramrphPFV.INTR yɔrɔyɔ́rɔnlieu mimînprnREL nanápp , mɔgɔmɔ̀gɔnhomme dɔ́dtmcertain y'y'pmPFV.TR ipersREFL kantokántovs'adresserkánncoutóvrester tutúntouffe lalápp : « Naamu !« Oui !« Naamunàamuintjoui ! ni ne yɔrɔ donna sa, hɔn i ka nafolo la »Si quelqu'un mon repère est découvert, tiens, prends ton trésor ! »niníconjsi nenêpers1SG.EMPH yɔrɔyɔ́rɔnlieu donnadɔ́nnavdɔ́nvconnaîtrenamrphPFV.INTR sasáprtenfin , hɔnhɔ́nvprends ! ipers2SG kakappPOSS nafolonàfolonbiens lalápp » Mɔgɔmin bɛ tu kɔnɔn, o tɔgɔ de ye « i kisira ».Le nom de la personne dans le buisson, ce nom c'était « Tu-t-es-sauvé ! »Mɔgɔmɔ̀gɔnhomme minmîndtmREL bɛ́copêtre tutúntouffe kɔnɔnkɔ́nɔppdans , oprnce tɔgɔtɔ́gɔnnom dedèprtFOC yeyécopEQU « ipers2SG kisirakísiravkísivsauverramrphPFV.INTR » . O ye sonba ye, min kɛlen tun bɛ ka dɔ ka nafoloba soɲɛn ka taga i dogo tu la.C'était un grand voleur qui, une fois qu'il eut volé à quelqu'un un gros trésor, était parti se cacher dans le buisson.Oprnce yeyécopEQU sonbasònbansònnvoleurbamrphAUGM yeyéppPP , minmînprnREL kɛlenkɛ́lenptcpkɛ́vfairelenmrphPTCP.RES tuntùnprtPST bɛ́copêtre kakàpmINF dɔ́prncertain kakappPOSS nafolobanàfolobannàfolonbiensbamrphAUGM soɲɛnsònyɛvvoler kakàpmINF tagatágavaller ipersREFL dogodògovcacher tutúntouffe lalápp . Tumaminan Zan ko « i kisira », sokɛ y'a miiri ko wɔritigi ye ale yɔrɔdon.Au moment ou Zan avait dit « Tu-t-es-sauvée ! », le voleur avait cru que c'était le propriétaire de l'argent et qu'il avait trouvé sa cachette.Tumatùmanmoment mimînprnREL nannápp ZanZànn.propNOM.M kokócopQUOT « ipers2SG kisirakísiravkísivsauverramrphPFV.INTR » , sokɛsònkɛnvoleursònnvoleuradjmâle y'y'pmPFV.TR apers3SG miirimíirivpenser kokócopQUOT wɔritigiwáritiginwárinargenttìginmaître yeyepmPFV.TR aleàlêpers3SG.EMPH yɔrɔyɔ́rɔnlieu dondɔ́nvconnaître . Zan ye o nafoloba minɛ ka tagaso , Zan ka nafoloya daminɛna o kan.Zan prit le gros trésor et entra à la maison.ZanZànn.propNOM.M yeyepmPFV.TR odtmce nafolobanàfolobannàfolonbiensbamrphAUGM minɛmìnɛvattraper kakàpmINF tagatágavaller sosónmaison , ZanZànn.propNOM.M kakappPOSS nafoloyanàfoloyannàfolonbiensyamrphABSTR daminɛnadáminɛnavdámìnɛvcommencerdánbouchemìnɛvattrapernamrphPFV.INTR oprnce kankànppsur . Ni Ŋolo y'a mɛn ko hali denfitini mana sa yɔrɔ min, a be taga ye ka sukasi kɛ yen kosɛbɛ.Même quand Ngolo entendait qu'un petit enfant était mort, il partait là-bas et versait d'abondantes lamentations funèbres.Niníconjsi ŊoloNgɔ̀lɔn.propNOM.M y'y'pmPFV.TR apers3SG mɛnmɛ́nventendre kokócopQUOT halihálìprtmême denfitinidénfitininndénnenfantfítininadjpetit manamánàpmCOND.AFF sasàvmourir yɔrɔyɔ́rɔnlieu minmîndtmREL , apers3SG bepmIPFV.AFF tagatágavaller yeyènadvlà-bas kakàpmINF sukasisùkasinlamentation.funèbresùncadavrekàsivpleurer kɛ́vfaire yenyènadvlà-bas kosɛbɛkósɛbɛadvtrès.bienkónaffairesɛ̀bɛadjsérieux . Masakɛba nafolotigi dɔ bɛ dugu jan dɔ la.Un grand roi très riche mourut dans un village très loin.MasakɛbamàsakɛbanmàsakɛnroimàsanroiadjmâlebamrphAUGM nafolotiginàfolotiginrichenàfolonbienstìginmaître dɔ́dtmcertain bɛ́copêtre dugudùgunterre janjànadjlong dɔ́dtmcertain lalápp . Ŋolo y'o kunnafoni sɔrɔ tumaminan, ko o sara , a y'i labɛn ka sira minɛn.Quand Ngolo apprit la nouvelle, il se prépara à prendre la route.ŊoloNgɔ̀lɔn.propNOM.M y'y'pmPFV.TR odtmce kunnafonikùnnafonininformationkùnntêteláppfónivdétacher sɔrɔsɔ̀rɔvobtenir tumatùmanmoment mimînprnREL nannápp , kokócopQUOT oprnce sarasàravsàvmourirramrphPFV.INTR , apers3SG y'y'pmPFV.TR ipersREFL labɛnlábɛ̀nvpréparerlámrphCAUSbɛ̀nvse.rencontrer kakàpmINF sirasíranchemin minɛnmìnɛvattraper . O masakɛ denkɛ fɔlɔ tun tununna, mɔgɔ ma kibaroya sɔrɔ a la a bɛ san caman bɔ.Le premier fils du roi s'était perdu, et personne n'avait de nouvelle de lui depuis de nombreuses années.Odtmce masakɛmàsakɛnroimàsanroiadjmâle denkɛdénkɛnfilsdénnenfantadjmâle fɔlɔfɔ́lɔadjpremier tuntùnprtPST tununnatúnunnav́túnunvperdrelamrphPFV.INTR , mɔgɔmɔ̀gɔnhomme mamapmPFV.NEG kibaroyakìbaruyannouvellekìbarunnouvelleyamrphABSTR sɔrɔsɔ̀rɔvobtenir apers3SG lalápp apers3SG pmIPFV.AFF sansànnannée camancámanadjnombreuxcávqnombreuxmanmrphADJ bɔ́vsortir . Jaga o tun sara, mɔgɔ man a don.Est-ce que par hasard il était mort ? Personne ne savait.JagayálàprtQ oprnce tuntùnprtPST sarasàravsàvmourirramrphPFV.INTR , mɔgɔmɔ̀gɔnhomme manmapmPFV.NEG apers3SG dondɔ́nvconnaître . Ŋolo dona dugu kɔnɔn tumamina, a y'i fili kasi kan.Quand Ngolo entra dans le village, il s'effondra en pleurs.ŊoloNgɔ̀lɔn.propNOM.M donadònnavdònventrernápp dugudùgunterre kɔnɔnkɔ́nɔppdans tumatùmanmoment mimînprnREL nanápp , apers3SG y'y'pmPFV.TR ipersREFL filifìlivjeter kasikàsinpleurs kankànppsur . A nanan se masakɛ ka so kɔnɔn, a y'i kolonkolo duguman, a bɛ kasi :Il arriva à la maison du roi et se roula par terre, en pleurs :Apers3SG nanannànavnàvvenirlamrphPFV.INTR sesévarriver masakɛmàsakɛnroimàsanroiadjmâle kakappPOSS sosónmaison kɔnɔnkɔ́nɔppdans , apers3SG y'y'pmPFV.TR ipersREFL kolonkolokòlonkolonvfaire.rouler dugudùgunterre manmàppADR , apers3SG pmIPFV.AFF kasikàsivpleurer : - E ne mago sara !Quelle perte pour moi! - Eéeintjeh! nenêpers1SG.EMPH magomàgonbesoin sarasàravsàvmourirramrphPFV.INTR ! E ne mago sara sa !Quelle perte pour moi! Eéeintjeh! nenêpers1SG.EMPH magomàgonbesoin sarasàravsàvmourirramrphPFV.INTR sasáprtenfin ! E, ne bɛ ni kɛ cogodi ?Comment vais-je faire sans toi !Eéeintjeh! , nenêpers1SG.EMPH pmIPFV.AFF ninìnprnceci kɛ́vfaire cogocógonmanière didìprncomment ? Ee sɔn, Ee Ala e sɔnna ka taga ka ne to ?Eh, Allah, comment as-tu accepté de partir [et de me laisser] !Eeéeintjeh! sɔnsɔ̀nvaccepter , Eeéeintjeh! AlaÁlanDieu epers2SG.EMPH sɔnnasɔ̀nnavsɔ̀nvaccepterlamrphPFV.INTR kakàpmINF tagatágavaller kakàpmINF nenêpers1SG.EMPH totóvrester ? Ne tatiɲɛna sa !Je suis foutu !Nenêpers1SG.EMPH tatiɲɛnatátiɲɛnavtátiɲɛvse.foutre.en.l'airtánpropriététíɲɛvgâternamrphPFV.INTR sasáprtenfin ! Cɛkɔrɔba sigilen tora k'a fɔ ɲɔgɔn ye ko :Les vieux assis se mirent à dire entre eux :Cɛkɔrɔbacɛ̀kɔrɔbanvieillardcɛ̀kɔrɔnhomme.assez.âgécɛ̀nmâlekɔ̀rɔadjvieuxbamrphAUGM sigilensìgilenptcpsìgivasseoirlenmrphPTCP.RES toratóravtóvresterramrphPFV.INTR k'k'pmINF apers3SG fɔ́vdire ɲɔgɔnɲɔ́gɔnprnRECP yeyéppPP kokócopQUOT : - An ka masakɛ denkɛ in de do.- ça doit vraiment être le fils de notre roi.- Anánpers1PL kakappPOSS masakɛmàsakɛnroimàsanroiadjmâle denkɛdénkɛnfilsdénnenfantadjmâle inìndtmDEF dedèprtFOC dodòncopID . A y'a fa ka saya mɛn, a nalen do o la, o ye dɔw kan ye.Il a entendu parler de la mort de son père, c'est pour ça qu'il est venu, voici ce que disaient certains.Apers3SG y'y'pmPFV.TR apers3SG fafànpère kakappPOSS sayasàyanmortsàvmouriryamrphABSTR mɛnmɛ́nventendre , apers3SG nalennàlenptcpnàvvenirlenmrphPTCP.RES dodòncopID oprnce lalápp , oprnce yeyécopEQU dɔwdɔ́wprndɔ́prncertainwmrphPL kankánncou yeyéppPP . - U bɔra ɲɔgɔn fɛ kosɛbɛ !Ils se ressemblent beaucoup !- Upers3PL bɔrabɔ́ravbɔ́vsortirramrphPFV.INTR ɲɔgɔnɲɔ̀gɔnnpareil fɛ̀pppar kosɛbɛkósɛbɛadvtrès.bienkónaffairesɛ̀bɛadjsérieux ! Siga si taala, masakɛ denkɛ do.Il n'y a pas de doute, c'est le fils du roi.Sigasígandoute sisídtmaucun tatɛ́copCOP.NEG apers3SG lalápp , masakɛmàsakɛnroimàsanroiadjmâle denkɛdénkɛnfilsdénnenfantadjmâle dodòncopID . Kɔfɛnw, kɔfɛnw, masakɛ kɔfɛnafolo ani masaya o golo de kannadinema, a denkɛ fɔlɔ min tununna, o don.Les biens de l'héritage, la fortune du roi en héritage ainsi que le titre de roi, la peau [ ?], son premier fils, celui qui a disparu, c'est lui.KɔfɛnwKɔfɛnwnkɔ́ndosfɛ́nnchosewmrphPL , kɔfɛnwKɔfɛnwnkɔ́ndosfɛ́nnchosewmrphPL masakɛmàsakɛnroimàsanroiadjmâle kɔfɛnafolokɔ́fɛnafolonkɔ́ndosfɛ̀ppparnàfolonbiens aniàniconjainsi.que masayamàsayanroyautémàsanroiyamrphABSTR oprnce gologòlonpeau dedèprtFOC kannadinemakannadinemaINCOGN , apers3SG denkɛdénkɛnfilsdénnenfantadjmâle fɔlɔfɔ́lɔadjpremier minmîndtmREL tununnatúnunnavtúnunvperdrenamrphPFV.INTR , oprnce dondòncopID . Fooliw kɔfɛ, cɛkɔrɔbaw ye jelikɛ bila ka kɔrɔfɔ lase.Après les salutations d'usage, les vieux invitèrent le griot à transmettre les paroles.FooliwfòliwnfòlinsalutationfòvsaluerlimrphNMLZwmrphPL kɔfɛkɔ́fɛ̀ppderrièrekɔ́ndosfɛ̀pppar , cɛkɔrɔbawcɛ̀kɔrɔbawncɛ̀kɔrɔbanvieillardcɛ̀nmâlekɔ̀rɔadjvieuxbamrphAUGMwmrphPL yeyepmPFV.TR jelikɛjèlikɛngriotjèlingriotadjmâle bilabìlavmettre kakàpmINF kɔrɔfɔkɔ́rɔfɔndiscussionkɔ́rɔndessousfɔ́naction.de.dire laselásevtransmettrelámrphCAUSsévarriver . O ko - EE ! Libaabanukaw, a ye lamɛnni kɛ!Eh ! Habitants de Libabanoun, Écoutez !Oprnce kokócopQUOT - EEéeintjeh! ! LibaabanukawLibaabanukawnLibaabanun.propTOPkamrphGENTwmrphPL , apers2PL yeyépmIMP lamɛnnilámɛnninlámɛnvécouterlámrphCAUSmɛ́nventendrelimrphNMLZ kɛ́vfaire ! Masakɛ denkɛ min tagara tungan fɛ ni a kunnafoni ma sɔrɔ, dunankɛ ka ɲininkan ni o ye ale ye.L'enfant du roi qui est parti et dont on est sans nouvelles, demandez donc à l'étranger s'il est celui-là.Masakɛmàsakɛnroimàsanroiadjmâle denkɛdénkɛnfilsdénnenfantadjmâle minmîndtmREL tagaratágaravtágavallerramrphPFV.INTR tungantúnganpays.étranger fɛ̀pppar niniconjet apers3SG kunnafonikùnnafonininformationkùnntêteláppfónivdétacher mamapmPFV.NEG sɔrɔsɔ̀rɔvobtenir , dunankɛdúnankɛnétrangerdúnannétrangeradjmâle kakapmSBJV ɲininkanɲìninkavinterroger niníconjsi oprnce yeyécopEQU aleàlêpers3SG.EMPH yeyéppPP . Cɛkɔrɔba kologɛlɛn dɔ y'i kanto :Un solide vieillard prit la parole : Cɛkɔrɔbacɛ̀kɔrɔbanvieillardcɛ̀kɔrɔnhomme.assez.âgécɛ̀nmâlekɔ̀rɔadjvieuxbamrphAUGM kologɛlɛnkólogɛlɛnadjsolidekólonosgɛ̀lɛnvqdifficile dɔ́dtmcertain y'y'pmPFV.TR ipersREFL kantokántovs'adresserkánncoutóvrester : - O man se ɲinikanli la.- ça n'était même pas la peine de poser la question.- Oprnce manmapmPFV.NEG sesévarriver ɲinikanliɲìninkalininterrogationɲìninkavinterrogerlimrphNMLZ lalápp . BƐ b'a don ko nin ye masakɛ yɛrɛ den ye.Tout le monde sait bien que c'est lui le fils du roi lui-même.bɛ́ɛprnchacun b'b'pmIPFV.AFF apers3SG dondɔ́nvconnaître kokócopQUOT ninnìnprnceci yeyécopEQU masakɛmàsakɛnroimàsanroiadjmâle yɛrɛyɛ̀rɛ̂dtmmême dendénnenfant yeyéppPP . Hali k'a dan a kasicoogo man, sigasiga taala, masakɛ denkɛ yɛrɛyɛrɛ do.Même à en juger à sa manière de pleurer, il n'y a pas le moindre doute, il est le véritable fils du roi en personne.Halihálìprtmême k'k'pmINF apers3SG dandànvs'arrêter apers3SG kasicoogokàsicogoǹkàsivpleurercógonmanière manmàppADR , sigasigasígasiganhésitationsígandoutesígandoute tatɛ́copCOP.NEG apers3SG lalápp , masakɛmàsakɛnroimàsanroiadjmâle denkɛdénkɛnfilsdénnenfantadjmâle yɛrɛyɛrɛyɛ̀rɛyɛ̀rɛadjvéritable dodòncopID . An ka masakɛ kura do.Voilà notre nouveau roi.Anánpers1PL kakappPOSS masakɛmàsakɛnroimàsanroiadjmâle kurakúraadjnouveau dodòncopID . O yɔrɔ bɛ, Ŋolo kɛra Yɛrɛma ye, ka sigi masakɛ golo kan.À l'instant même, Ngolo devint Yéréma et s'assit sur la peau, symbole du pouvoir.Oprnce yɔrɔyɔ́rɔnlieu bɛ́ɛdtmtout , ŊoloNgɔ̀lɔn.propNOM.M kɛrakɛ́ravkɛ́vfaireramrphPFV.INTR YɛrɛmaYɛrɛman.propNOM.M yeyéppPP , kakàpmINF sigisìgivasseoir masakɛmàsakɛnroimàsanroiadjmâle gologòlonpeau kankànppsur . Nci, Zan ani Ŋolo mɔgɔ saba be kɛra nafolotigi ye ni cogola warabilenkɔro sababu.Nci, Zan et Ngolo devinrent de cette façon riches tous les trois, grâce au vieux singe rouge.NciNcín.propNOM.M , ZanZànn.propNOM.M aniàniconjainsi.que ŊoloNgɔ̀lɔn.propNOM.M mɔgɔmɔ̀gɔnhomme sabasàbanumtrois bebɛ́ɛdtmtout kɛrakɛ́ravkɛ́vfaireramrphPFV.INTR nafolotiginàfolotiginrichenàfolonbienstìginmaître yeyéppPP ninìndtmDEM cogocógonmanière lalápp warabilenkɔrowárabilenkɔrɔnwárabilennsinge.rougewáranfauvebìlenadjrougekɔrɔadjmâle.adulte sababusábabuncause . Sababu mandɔgɔ, wa mɔgɔ bɛɛ n'i taɲɛn sira do.La raison n'en est pas mince : à chacun le chemin de sa réussite propre.Sababusábabuncause manmanpmQUAL.NEG dɔgɔdɔ́gɔvqétroit , wawàconjalors mɔgɔmɔ̀gɔnhomme bɛɛbɛ́ɛdtmtout n'n'conjet ipers2SG taɲɛntáɲɛnsuccès sirasíranchemin dodòncopID . I bɛ tigɛ baara dɔ la, i ka hɛra b'o de la.Si on se défie d'un travail, il faut plutôt essayer d'en tirer son bonheur.Ipers2SG pmIPFV.AFF tigɛtìgɛvcouper baarabáarantravail dɔ́dtmcertain lalápp , ipers2SG kakapmSBJV hɛrahɛ́ranpaix b'bɔ́vsortir oprnce dedèprtFOC lalápp .