<sp>Jatigike</sp> Paul an tɛ taa gwatigi fana fo ?Paul, n’allons-nous pas saluer les chefs de famille aussi ?<sp>Jatigike</sp> PaulPauln.propNOM.FRA anánpers1PL pmIPFV.NEG taatáavaller gwatigigàtiginchef.de.la.famillegwànfoyertìginmaître fanafánaprtaussi fofòvsaluer ? <sp>Paul</sp> Gwatigi bɛ mɔgɔ joli bɔ dugu kɔnɔ ?Il y a combien de chefs de famille au village ?<sp>Paul</sp> Gwatigigàtiginchef.de.la.famillegwànfoyertìginmaître pmIPFV.AFF mɔgɔmɔ̀gɔnhomme jolijòliprncombien bɔ́vsortir dugudùgunvillage kɔnɔkɔ́nɔppdans ? <sp>Jatigike</sp> I jɔ, n b'a jati: kelen, fila, saba, naani, duuru, wɔɔrɔ, wolonfila, segin, kɔnɔntɔn, tan, tan ni kelen, tan ni fila... tan ni fila... Gwatigi ye mɔgɔ tan ni fila ye!Attends, je les compte : un, deux, trois, quatre, cinq, six, sept, huit, neuf, dix, onze, douze... douze ... Il y a douze chefs de famille !<sp>Jatigike</sp> Ipers2SG jɔ̀vdresser , npers1SG b'b'pmIPFV.AFF apers3SG jatijàtevcompter : kelenkélennumun , filafìlanumdeux , sabasàbanumtrois , naanináaninumquatre , duurudúurunumcinq , wɔɔrɔwɔ́ɔrɔnumsix , wolonfilawólonfìlanumsept , seginséeginnumhuit , kɔnɔntɔnkɔ̀nɔntɔnnumneuf , tantánnumdix , tantánnumdix niniconjet kelenkélennumun , tantánnumdix niniconjet filafìlanumdeux ... tantánnumdix niniconjet filafìlanumdeux ... Gwatigigàtiginchef.de.la.famillegwànfoyertìginmaître yeyécopEQU mɔgɔmɔ̀gɔnhomme tantánnumdix niniconjet filafìlanumdeux yeyéppPP ! <sp>Paul</sp> An na se u bɛɛ fɛ wa?Est-ce que nous irons chez tous ?<sp>Paul</sp> Anánpers1PL nanàpmCERT sesévarriver upers3PL bɛɛbɛ́ɛdtmtout fɛ̀pppar wawàprtQ ? <sp>Jatigike</sp> Ɔwɔ, an na se u bɛɛ fɛ.Oui, nous irons chez chacun d’eux.<sp>Jatigike</sp> Ɔwɔɔ̀wɔ́intjoui , anánpers1PL nanàpmCERT sesévarriver upers3PL bɛɛbɛ́ɛdtmtout fɛ̀pppar . Mɔgɔrɔbɔ man ɲi!Faire des différences entre les personnes n’est pas bien.Mɔgɔrɔbɔmɔ̀gɔrɔbɔnmɔ̀gɔnhommelábɔvfaire.sortirrɔ́mrphINbɔ́vsortir manmanpmQUAL.NEG ɲiɲìvqbon ! O tɛ tiɲɛ ye wa?N'est-ce pas vrai ?Oprnce tɛ́copCOP.NEG tiɲɛtìɲɛnvérité yeyéppPP wawàprtQ ? <sp>Paul</sp> O ye tan ni fila ye!C’est tout à fait vrai !<sp>Paul</sp> Oprnce yeyécopEQU tantánnumdix niniconjet filafìlanumdeux yeyéppPP ! <sp>Muso</sp> An bɛ Cɛmɔgɔ ka du kɔnɔ tun.Nous sommes de nouveau dans la « concession » de Cemogo.<sp>Muso</sp> Anánpers1PL bɛ́copêtre CɛmɔgɔCɛ̀mɔgɔn.propNOM.M kakappPOSS dudúnconcession kɔnɔkɔ́nɔppdans tuntúnadvencore . <sp>Porteuse_de_to</sp> Paul, ji bɛ ɲɛgɛn rɔ.Paul, il y a de l’eau dans la « douchière ». <sp>Porteuse_de_to</sp> PaulPauln.propNOM.FRA , jijíneau bɛ́copêtre ɲɛgɛnɲɛ́gɛnndouchière rɔ́ppIN . Taa i ko !Va te laver !Taatáavaller ipersREFL kokòvlaver ! <sp>Paul</sp> N bɛ na !J'y vais!<sp>Paul</sp> Npers1SG pmIPFV.AFF nanàvvenir ! <sp>Jatigimuso</sp> Ba Musokura, dugutigi ko, ko: «dunan ka to !»Maman Musokura, le chef du village dit : «Voici le "to" pour l’étranger ! »<sp>Jatigimuso</sp> Babánmère MusokuraMùsokuran.propNOM.F , dugutigidùgutiginchef.de.villagedùgunvillagetìginmaître kokócopQUOT , kokócopQUOT : « dunandúnannétranger kakappPOSS totòn“tô” ! » <sp>Jatigike</sp> Paul, ko dugutigi ko, ko: «to!»Paul, le chef du village dit: « Voici le "to"! »<sp>Jatigike</sp> PaulPauln.propNOM.FRA , kokócopQUOT dugutigidùgutiginchef.de.villagedùgunvillagetìginmaître kokócopQUOT , kokócopQUOT : « totòn“tô” ! » <sp>Paul</sp> Ko: abarika !Merci !<sp>Paul</sp> KokócopQUOT : abarikaàbarikaintjmerci ! <sp>Jatigike</sp> I bɛ to dun n'i bolo ye wa ?Manges-tu le «to» avec ta main ?<sp>Jatigike</sp> Ipers2SG pmIPFV.AFF totóvrester dundúnconv.nmanger n'n'conjet ipers2SG bolobólonbras yeyéppPP wawàprtQ ? <sp>Paul</sp> Ɔwɔ, ne bɛ to dun ni n bolo ye.Oui, je mange le «to» avec ma main.<sp>Paul</sp> Ɔwɔɔ̀wɔ́intjoui , nenêpers1SG.EMPH pmIPFV.AFF totòn“tô” dundúnvmanger niniconjet npers1SG bolobólonbras yeyéppPP . <sp>Jatigike</sp> Musokura, na ni fifalan ye !Musokura, apporte l’éventail !<sp>Jatigike</sp> MusokuraMùsokuran.propNOM.F , nanàvvenir niniconjet fifalanfìfalannéventailfìfavéventerlanmrphINSTR yeyéppPP ! <sp>Paul</sp> A kɛra fa ye!Je suis rassasié ! <sp>Paul</sp> Apers3SG kɛrakɛ́ravkɛ́vfaireramrphPFV.INTR fafánplein yeyéppPP ! Abarika !Merci !Abarikaàbarikaintjmerci ! <sp>Jatigike</sp> I ma dege an ka dumuni na!Tu n’es pas habitué à notre nourriture !<sp>Jatigike</sp> Ipers2SG mamapmPFV.NEG degedègevenseigner anánpers1PL kakappPOSS dumunidúmuninaction.de.mangerdúnvmangerlimrphNMLZ nanápp ! <sp>Paul</sp> Jatigimuso, i ni gwa!Logeuse, toi et la cuisine !<sp>Paul</sp> Jatigimusojàtigimusonjàtiginlogeurjàvhébergertìginmaîtremùsoadjféminin , ipers2SG niniconjet gwagànfoyer ! <sp>Porteuse_de_to</sp> K'à suma i kɔnɔ!Que cela se refroidisse en toi !<sp>Porteuse_de_to</sp> K'k'pmINF pers3SG sumasúmavrafraîchir ipers2SG kɔnɔkɔ́nɔppdans ! <sp>Muso</sp> Barokɛlaw nana.Des gens viennent pour causer.<sp>Muso</sp> Barokɛlawbàrokɛlawnbàrokɛlaninterlocuteurbàronconversationkɛ́vfairelamrphAG.PRMwmrphPL nananànavnàvvenirlamrphPFV.INTR . <sp>Barokelaw</sp> Aw ni su!Bonsoir !<sp>Barokelaw</sp> Awáwpers2PL.EMPH niniconjet susúnnuit ! <sp>Paul_Jatigike_Jatigimuso</sp> Nba!Merci.<sp>Paul_Jatigike_Jatigimuso</sp> Nbanbáintjsalut ! Nse !Merci.Nseǹséintjsalut ! Aw ni su!Bonsoir !Awáwpers2PL.EMPH niniconjet susúnnuit ! <sp>Jatigimuso</sp> Cɛmɔgɔ, an nana i ka dunan baro.Cemogo, nous sommes venus bavarder avec ton « étranger ».<sp>Jatigimuso</sp> CɛmɔgɔCɛ̀mɔgɔn.propNOM.M , anánpers1PL nananànavnàvvenirlamrphPFV.INTR ipers2SG kakappPOSS dunandúnannétranger barobàrovcauser . <sp>Jatigike</sp> O diyara n ye, an bɛ sigi rɔ!Cela me fait plaisir, asseyez-vous !<sp>Jatigike</sp> Oprnce diyaradíyaravdíyavrendre.agréabledívqagréableyamrphDEQUramrphPFV.INTR npers1SG yeyéppPP , anánpers1PL bɛ́copêtre sigisìginposition.assise rɔ́ppIN ! <sp>Jatigike</sp> Paul, i ye kalo joli kɛ Mali la?Paul, combien de mois as-tu passé au Mali ?<sp>Jatigike</sp> PaulPauln.propNOM.FRA , ipers2SG yeyepmPFV.TR kalokálonlune jolijòliprncombien kɛ́vfaire MaliMàlin.propTOP lalápp ? <sp>Paul</sp> Ne ye kalo kelen ni tila kɛ Mali la.Jai passé un mois et demi au Mali.<sp>Paul</sp> Nenêpers1SG.EMPH yeyepmPFV.TR kalokálonlune kelenkélennumun niniconjet tilatílanmoitié kɛ́vfaire MaliMàlin.propTOP lalápp . <sp>Jatigike</sp> O man ca.Ce n’est pas beaucoup.<sp>Jatigike</sp> Oprnce manmanpmQUAL.NEG cacávqnombreux . <sp>Jatigike</sp> I si ye san joli ye?Quel est ton âge ?<sp>Jatigike</sp> Ipers2SG sisìnvie yeyécopEQU sansànnannée jolijòliprncombien yeyéppPP ? <sp>Paul</sp> Ne si ye san bi saba ye.J'ai trente ans.<sp>Paul</sp> Nenêpers1SG.EMPH sisìnvie yeyécopEQU sansànnannée bibînumdizaine sabasàbanumtrois yeyéppPP . <sp>Jatigike</sp> A tun bɛ ne kɔnɔ k'a bɛ san bi saba ni duuru bɔ!Je pensais que tu avais trente-cinq ans !<sp>Jatigike</sp> Apers3SG tuntùnprtPST bɛ́copêtre nenêpers1SG.EMPH kɔnɔkɔ́nɔppdans k'k'copQUOT apers3SG pmIPFV.AFF sansànnannée bibînumdizaine sabasàbanumtrois niniconjet duurudúurunumcinq bɔ́vsortir ! <sp>Paul</sp> Ayi, a tɛ o bɔ !Non, ça ne le vaut pas !<sp>Paul</sp> Ayiàyíintjnon , apers3SG pmIPFV.NEG oprnce bɔ́vsortir ! <sp>Barokela1</sp> I fa ni i ba bɛ yen wa ?As-tu ton père et ta mère là-bas ?<sp>Barokela1</sp> Ipers2SG fafànpère niniconjet ipers2SG babánmère bɛ́copêtre yenyènadvlà-bas wawàprtQ ? <sp>Paul</sp> Ne fa sara, ne ba de bɛ yen.Mon père est mort, c’est ma mère qui est là-bas.<sp>Paul</sp> Nenêpers1SG.EMPH fafànpère sarasàravsàvmourirramrphPFV.INTR , nenêpers1SG.EMPH babánmère dedèprtFOC bɛ́copêtre yenyènadvlà-bas . <sp>Barokela1</sp> I fa sara, a mɛnna wa ?Ton père est mort, il y a longtemps ?<sp>Barokela1</sp> Ipers2SG fafànpère sarasàravsàvmourirramrphPFV.INTR , apers3SG mɛnnamɛ́nnavmɛ́nvdurernamrphPFV.INTR wawàprtQ ? <sp>Paul</sp> A san naani ye ɲinan ye.Cela fait quatre ans cette année.<sp>Paul</sp> Apers3SG sansànnannée naanináaninumquatre yeyécopEQU ɲinanɲìnanncette.année yeyéppPP . <sp>Jatigike</sp> I balimaw bɛ yen wa ?Tu as des frères et sœurs ?<sp>Jatigike</sp> Ipers2SG balimawbálimawnbálimanfrèrewmrphPL bɛ́copêtre yenyènadvlà-bas wawàprtQ ? <sp>Paul</sp> Ɔwɔ, kɔrɔ saba bɛ ne fɛ ani dɔgɔ kelen.Oui, j'ai trois aînés et un cadet.<sp>Paul</sp> Ɔwɔɔ̀wɔ́intjoui , kɔrɔkɔ̀rɔnaîné sabasàbanumtrois bɛ́copêtre nenêpers1SG.EMPH fɛ̀pppar aniàníconjainsi.que dɔgɔdɔ́gɔncadet kelenkélennumun . <sp>Jatigike</sp> Yaa!Ah bon! <sp>Jatigike</sp> Yaayáaintjhélas ! I tɛ lagare ye !Tu n’es pas le dernier-né !Ipers2SG tɛ́copCOP.NEG lagarelàgarendernier-né yeyéppPP ! <sp>Paul</sp> Ayi, lagare tɛ ne ye.Non, je ne suis pas le dernier-né.<sp>Paul</sp> Ayiàyíintjnon , lagarelàgarendernier-né tɛ́copCOP.NEG nenêpers1SG.EMPH yeyéppPP . <sp>Jatigike</sp> Aw bɛ fa la, aw bɛ ba la wa ?Êtes-vous du même père, et de la même mère ?<sp>Jatigike</sp> Awáwpers2PL.EMPH bɛ́copêtre fafànpère lalápp , awáwpers2PL.EMPH bɛ́copêtre babánmère lalápp wawàprtQ ? <sp>Paul</sp> Ɔwɔ, an bɛɛ bɛ fa la, an bɛ ba la.Oui, tous, nous sommes du même père et de la même mère.<sp>Paul</sp> Ɔwɔɔ̀wɔ́intjoui , anánpers1PL bɛɛbɛ́ɛdtmtout bɛ́copêtre fafànpère lalápp , anánpers1PL bɛ́copêtre babánmère lalápp . <sp>Jatigike</sp> O badenya ka di !Cette entente familiale est agréable !<sp>Jatigike</sp> Oprnce badenyabádenyanfraternitébádennfrère.ou.soeur.utérin(e)yamrphABSTR kakapmQUAL.AFF didívqagréable ! <sp>Paul</sp> A ka di dɛ !Elle est très agréable !<sp>Paul</sp> Apers3SG kakapmQUAL.AFF didívqagréable dɛ́prtcertes ! <sp>Barokela1</sp> Cɛmɔgɔ, dɔ kɛra baro la, an bɛ taa an da.Cemogo, on a assez causé, nous partons nous coucher.<sp>Barokela1</sp> CɛmɔgɔCɛ̀mɔgɔn.propNOM.M , dɔ́prncertain kɛrakɛ́ravkɛ́vfaireramrphPFV.INTR barobàronconversation lalápp , anánpers1PL pmIPFV.AFF taatáavaller anánpers1PL dadávposer . <sp>Jatigike</sp> Datuma sera wa ?L'heure de se coucher est-elle arrivée ?<sp>Jatigike</sp> Datumadátumandávposertùmanmoment seraséravsévarriverramrphPFV.INTR wawàprtQ ? <sp>Paul</sp> Ɔwɔ, a sera!Oui, c’est arrivé!<sp>Paul</sp> Ɔwɔɔ̀wɔ́intjoui , apers3SG seraséravsévarriverramrphPFV.INTR ! Dugu tilara !Il est minuit !Dugudùgunvillage tilaratílaravtílavdiviserramrphPFV.INTR ! <sp>Barokelaw</sp> Ayiwa, k'an si !Bon, que nous passions la nuit !<sp>Barokelaw</sp> Ayiwaáyìwaintjbon , k'k'pmINF anánpers1PL sisìvpasser.la.nuit ! <sp>Jatigike</sp> Amiina !Amen ! <sp>Jatigike</sp> Amiinaàmiinanamen ! ka dugu ɲuman jɛ !Que l’aube soit bonne !kakàpmINF dugudùgunvillage ɲumanɲùmanadjbonmanmrphADJ jɛ́vblanchir ! <sp>Barokelaw</sp> AmiinaAmen!<sp>Barokelaw</sp> Amiinaàmiinanamen