Waati min na lakanabaliya kologɛlɛyalen don Koro mara la,Lorsque l’insécurité s’aggrave dans la région de Koro, Waatiwáatinmoment minmîndtmREL nanápp lakanabaliyalákanabaliyaninsécuritélákanavprotégerbalimrphPTCP.NEGyamrphABSTR kologɛlɛyalenkólogɛlɛyalenptcpkólogɛlɛyavrendre.durkólonosgɛ̀lɛyavdurcirgɛ̀lɛnvqduryamrphDEQUlenmrphPTCP.RES dondòncopID KoroKoron.propTOP maramàrangarde lalápp , o kɔlɔlɔ fanba o tun bɛ musolakaw de kan kosɛbɛ.ce sont surtout les femmes qui supportent la majeur partie des conséquences.oprnce kɔlɔlɔkɔ̀lɔlɔnséquelle fanbafànbanmajeure.partiefànncôtébamrphAUGM oprnce tuntùnprtPST bɛ́copêtre musolakawmùsolakawnmùsolakanparent.d'épousemùsonfemmelamrphLOCkamrphGENTwmrphPL dedèprtFOC kankànppsur kosɛbɛkósɛbɛadvtrès.bienkónaffairesɛ̀bɛadjsérieux . Walasa ka se ka musolakaw dɛmɛ u k'u bolomadayɔrɔ sɔrɔ,Afin d’aider les femmes à trouver leur gagne-pain,Walasawálasaconjpour.que kakàpmINF sesévarriver kakàpmINF musolakawmùsolakawnmùsolakanparent.d'épousemùsonfemmelamrphLOCkamrphGENTwmrphPL dɛmɛdɛ̀mɛvaider upers3PL k'k'pmSBJV upers3PL bolomadayɔrɔbólomadayɔrɔngagne-painbólomàdavs'appuyeryɔ́rɔnlieu sɔrɔsɔ̀rɔvobtenir , balimakɛtɔn dɔ kɔni diɲɛna ka fɛɛrɛw bɛɛ lajɛlen latigɛ.une organisation fraternelle a pris la décision de tout tenter. balimakɛtɔnbálimakɛtɔnnbálimanfrèrekɛ́vfairetɔ́nnsociété dɔ́dtmcertain kɔnikɔ̀niprtTOP.CNTR2 diɲɛnadiɲɛnavjɛ̀nvaccepternamrphPFV.INTR kakàpmINF fɛɛrɛwfɛ̀ɛrɛwnfɛ̀ɛrɛnmoyenwmrphPL bɛɛbɛ́ɛdtmtout lajɛlenlájɛ̀lenptcplájɛ̀vréunirlámrphCAUSjɛ̀vassemblerlenmrphPTCP.RES latigɛlátìgɛvfaire.passerlámrphCAUStìgɛvcouper . O ko kɔnɔna na, an wulila ka se Yadianga dugu kɔnɔ na Koro mara la.Afin d’en avoir le coeur net nous nous sommes mis en route pour le village de Yadianga dans la région de Koro.Oprnce kokónaffaire kɔnɔnakɔ́nɔnanl'intérieurkɔ́nɔnventrelamrphLOC nanápp , anánpers1PL wulilawúlilavwúlivse.leverlamrphPFV.INTR kakàpmINF sesévarriver YadiangaYadiangan.propTOP dugudùgunvillage kɔnɔkɔ́nɔppdans nanápp KoroKoron.propTOP maramàrangarde lalápp . Nin musolaka minnu kɔni mana dɛmɛ sɔrɔ, olu bɛ tali kɛ bagan mara kan.Les femmes qui ont obtenu cette aide s’occupent d’élevage.NinnìndtmDEM musolakamùsolakanparent.d'épousemùsonfemmelamrphLOCkamrphGENT minnumínnudtmREL.PL2mîndtmRELlumrphPL2 kɔnikɔ̀niprtTOP.CNTR2 manamánàpmCOND.AFF dɛmɛdɛ̀mɛnaide sɔrɔsɔ̀rɔvobtenir , oluòlûpersce.PL2prncelumrphPL2 pmIPFV.AFF talitàlintàvprendrelimrphNMLZ kɛ́vfaire baganbágannbête maramàrangarde kankànppsur . Janmila Nyangali - an y'a de sɔrɔ a ka bagan kɔrɔ, an ka a de lamɛn:écoutons Janmila Nyangali, que nous avons trouvée au milieu de ses bêtesJanmilaJanmilan.propNOM.F NyangaliNyangalin.propNOM - anánpers1PL y'y'pmPFV.TR apers3SG dedèprtFOC sɔrɔsɔ̀rɔvobtenir apers3SG kakappPOSS baganbágannbête kɔrɔkɔ́rɔppsous , anánpers1PL kakapmSBJV apers3SG dedèprtFOC lamɛnlámɛnvécouterlámrphCAUSmɛ́nventendre : Tobili kɔfɛ ne ka baara fanba bɛ ninnu bagan mara de ma.Après la cuisine, l’essentiel de mon travail est de m’occuper de ces bêtes.TobilitóbilincuisinetóbivcuirelimrphNMLZ kɔfɛkɔ́fɛ̀ppderrièrekɔ́ndosfɛ̀pppar nenêpers1SG.EMPH kakappPOSS baarabáarantravail fanbafànbanmajeure.partiefànncôtébamrphAUGM bɛ́copêtre ninnunìnnúprnceci.PLnìnprncecilumrphPL2 baganbágannbête maramàravgarder dedèprtFOC mamàppADR . An b'a labɛn de samiya banwaati an bɛ bin ɲini k'a mara.Nous nous préparons dès la fin de l’hivernage, c’est le moment où nos cherchons de l’herbe et la mettons de côté.Anánpers1PL b'b'pmIPFV.AFF apers3SG labɛnlábɛ̀nvpréparerlámrphCAUSbɛ̀nvse.rencontrer dedèprtFOC samiyasàmiyɛnhivernage banwaatibánwaatinbánvterminerwáatinmoment anánpers1PL pmIPFV.AFF binbínnherbe ɲiniɲínivchercher k'k'pmINF apers3SG maramàravgarder . Binta Bamajo, ale kɔni bɛ ka finiw ko,Binta Bamajo, quand à elle, est en train de faire la lessive,BintaBíntàn.propNOM.F BamajoBamajon.propNOM , aleàlêpers3SG.EMPH kɔnikɔ̀niprtTOP.CNTR2 bɛ́copêtre kakàpmINF finiwfìniwnfìnintissuwmrphPL kokòvlaver , nka a hakili bɛ a ka baaraw nɔ kosɛbɛ.Mais elle pense surtout au travail qui l’attend.nkaǹkaconjmais apers3SG hakilihákilinesprit bɛ́copêtre apers3SG kakappPOSS baarawbáarawnbáarantravailwmrphPL nɔ́ppIN kosɛbɛkósɛbɛadvtrès.bienkónaffairesɛ̀bɛadjsérieux . Bawo sɔɔni a bɛna ji d'u ma.Bientôt en effet elle leur donnera à boire.Bawobáwòconjpuisque sɔɔnisɔ́ɔniadvbientôt apers3SG bɛnabɛ́nàpmFUT jijíneau d'dívdonner upers3PL mamàppADR . Ale fana ye maa ye mun ye bagan sɔrɔ, an ka a de lamɛn.Elle aussi fait partie des gens qui ont reçu du bétail, écoutons la:Aleàlêpers3SG.EMPH fanafánaprtaussi yeyécopEQU maamàanhomme yeyéppPP munmînprnREL yeyepmPFV.TR baganbágannbête sɔrɔsɔ̀rɔvobtenir , anánpers1PL kakapmSBJV apers3SG dedèprtFOC lamɛnlámɛnvécouterlámrphCAUSmɛ́nventendre . bagan maralen tun bɛ a la, u b'an dɔ ni, nka u y'an dɛmɛ.Elle avait du bétail, ils en ont donné à certaines mais ils nous ont toutes aidéesbaganbágannbête maralenmàralenptcpmàravgarderlenmrphPTCP.RES tuntùnprtPST bɛ́copêtre apers3SG lalápp , upers3PL b'b'pmIPFV.AFF anánpers1PL dɔ́dtmcertain ninìvoffrir , nkaǹkaconjmais upers3PL y'y'pmPFV.TR anánpers1PL dɛmɛdɛ̀mɛvaider . U ye an muso hakɛ min dɛmɛ, an ka maa bi duuru bɛ an ko la.Parmi les femmes de chez nous qu'ils ont aidées, il y en a quinze dans cette affaire.Upers3PL yeyepmPFV.TR anánpers1PL musomùsonfemme hakɛhákɛnmesure minmîndtmREL dɛmɛdɛ̀mɛvaider , anánpers1PL kakappPOSS maamàanhomme bibînumdizaine duurudúurunumcinq bɛ́copêtre anánpers1PL kokónaffaire lalápp . baganmara ka gɛlɛn dɔɔnin, mɛ nafa b'a la.L’élevage c’est un peu difficile, mais on peut en tirer un profit.baganmarabáganmaranélevagebágannbêtemàrangarde kakapmQUAL.AFF gɛlɛngɛ̀lɛnvqdur dɔɔnindɔ́ɔninadvun.peu , mɛ̀conjmais nafanàfanprofit b'b'copêtre apers3SG lalápp . Hamidu Djindɛ, ale kɔni ye Binta cɛ.Hamidou Djindé lui, est le mari de Binta.HamiduHàmídun.propNOM.M DjindɛDjindɛn.propNOM , aleàlêpers3SG.EMPH kɔnikɔ̀niprtTOP.CNTR2 yeyécopEQU BintaBíntàn.propNOM.F cɛ̀nmâle . A b'a yɛrɛ na k'a fɔ ko Binta bagan mara,Il pense qu'on peut dire que l'élevage de Binta,Apers3SG b'b'copêtre apers3SG yɛrɛyɛ̀rɛ̂dtmmême nanápp k'k'pmINF apers3SG fɔ́vdire kokócopQUOT BintaBíntàn.propNOM.F baganbágannbête maramàrangarde , A bɛ nafa lase du kɔnɔna fana na, an k'ale lamɛn.c'est aussi quelque chose qui profite à la famille, écoutons le :Apers3SG pmIPFV.AFF nafanàfanprofit laselásevtransmettrelámrphCAUSsévarriver dudúnconcession kɔnɔnakɔ́nɔnanl'intérieurkɔ́nɔnventrelamrphLOC fanafánaprtaussi nanápp , anánpers1PL k'k'pmSBJV aleàlêpers3SG.EMPH lamɛnlámɛnvécouterlámrphCAUSmɛ́nventendre . Kabi ne ye ne muso sɔrɔ kɔni yan,Au début quand j'ai épousé ma femme,Kabikàbíprepdepuis nenêpers1SG.EMPH yeyepmPFV.TR nenêpers1SG.EMPH musomùsonfemme sɔrɔsɔ̀rɔvobtenir kɔnikɔ̀niprtTOP.CNTR2 yanyànadvici , A nafa tun ma se du kɔnɔna na.elle ne pouvait pas contribuer à la famille.Apers3SG nafanàfanprofit tuntùnprtPST mamapmPFV.NEG sesévarriver dudúnconcession kɔnɔnakɔ́nɔnanl'intérieurkɔ́nɔnventrelamrphLOC nanápp . tuma dɔw la a bɛ denmisɛnnu ka fini san,Maintenant c'est parfois elle qui achète les vêtements des enfants,tumatùmanmoment dɔwdɔ́wdtmdɔ́dtmcertainwmrphPL lalápp apers3SG pmIPFV.AFF denmisɛnnudénmisɛnnundénmisɛnnenfantdénnenfantmìsɛnadjpetitnumrphPL2 kakappPOSS finifìnintissu sansànvacheter , tuma dɔw la ni denmisɛnnu minnu man kɛnɛ, a b'i janto u ye,Parfois quand ils sont malades, c'est elle qui s'occupe d'eux,tumatùmanmoment dɔwdɔ́wdtmdɔ́dtmcertainwmrphPL lalápp niníconjsi denmisɛnnudénmisɛnnundénmisɛnnenfantdénnenfantmìsɛnadjpetitnumrphPL2 minnumínnudtmREL.PL2mîndtmRELlumrphPL2 manmanpmQUAL.NEG kɛnɛkɛ́nɛvqsain , apers3SG b'b'pmIPFV.AFF ipers2SG jantojàntóvveillerjànnattentiontóvrester upers3PL yeyéppPP , a b'u kɛ k'olu fana fɛɛrɛ bɔ.c'est elle qui les soigne et les habille.apers3SG b'b'pmIPFV.AFF upers3PL kɛ́vfaire k'k'pmINF oluòlûpersce.PL2prncelumrphPL2 fanafánaprtaussi fɛɛrɛfɛ́ɛrɛnguenilles bɔ́vsortir . a ka fɔ la musolaka dɔw ye saga naani, dɔw yɛrɛ saga duuru sɔrɔ cɛman fara musoman kan.Selon lui, certaines femmes ont reçu quatre moutons, certaines en ont même reçu cinq, moutons et brebis.apers3SG kakappPOSS fɔ́naction.de.dire lalápp musolakamùsolakanparent.d'épousemùsonfemmelamrphLOCkamrphGENT dɔwdɔ́wdtmdɔ́dtmcertainwmrphPL yeyepmPFV.TR sagasàganovin naanináaninumquatre , dɔwdɔ́wprndɔ́prncertainwmrphPL yɛrɛyɛ̀rɛ̂dtmmême sagasàganovin duurudúurunumcinq sɔrɔsɔ̀rɔvobtenir cɛmancɛ̀manngarçoncɛ̀nmâlemanmrphADJ farafàravajouter musomanmùsomannfillemùsonfemmemanmrphADJ kankànppsur . Binta Togo, ale kɔni bɛ ka bin di a ka sagajigi ma,Binta Togo, elle, est en train de donner de l'herbe à son bélier.BintaBíntàn.propNOM.F TogoTogon.propTOP , aleàlêpers3SG.EMPH kɔnikɔ̀niprtTOP.CNTR2 bɛ́copêtre kakàpmINF binbínnherbe didívdonner apers3SG kakappPOSS sagajigisàgajiginbéliersàganovinjigiadjmâle mamàppADR , nka a jigi bɛ bugunni kan ani seli sira, an ka ale lamɛn:Elle espère l'engraisser et à l'emmener pour Tabaski, écoutons la :nkaǹkaconjmais apers3SG jigijìginespoir bɛ́copêtre bugunnibúgunninbúgunvgonflernimrphNMLZ kankànppsur aniàníconjainsi.que selisélinprière sirasíranchemin , anánpers1PL kakapmSBJV aleàlêpers3SG.EMPH lamɛnlámɛnvécouterlámrphCAUSmɛ́nventendre : nin saga in, n ye a mara a bɛ kalo wɔɔrɔ bɔɲɔgɔn bɔ.Ce bélier, ça fait environ six mois que je m'en occupe.ninnìndtmDEM sagasàganovin inìndtmDEF , npers1SG yeyepmPFV.TR apers3SG maramàravgarder apers3SG pmIPFV.AFF kalokálonlune wɔɔrɔwɔ́ɔrɔnumsix bɔɲɔgɔnbɔ́ɲɔgɔnnsemblablebɔ́nsortieɲɔ́gɔnprnRECP bɔ́vsortir . yan ni seliba cɛ, ne bɛ na wa bi duuru walima wa bi wɔɔrɔ de ɲini a na.D'ici à Tabaski je pourrais en demander cinq mille ou six mille francs CFA.yanyànncet.endroit niniconjet selibasélibanTabaskisélinprièrebamrphAUGM cɛ́ppentre , nenêpers1SG.EMPH pmIPFV.AFF nanàvvenir wawáanmille bibînumdizaine duurudúurunumcinq walimawàlímàconjou.bien wawáanmille bibînumdizaine wɔɔrɔwɔ́ɔrɔnumsix dedèprtFOC ɲiniɲínivchercher apers3SG nanápp . Musolaka caman kɔni y'a jira k'a fɔ ko ni dɛmɛ kɔni sinsinna baganmarako fanfɛ,De nombreuses femmes ont en effet indiqué que si cette aide avait pour objet de soutenir les efforts d'élevage,Musolakamùsolakanparent.d'épousemùsonfemmelamrphLOCkamrphGENT camancámanadjnombreuxcávqnombreuxmanmrphADJ kɔnikɔ̀niprtTOP.CNTR2 y'y'pmPFV.TR apers3SG jirajìravmontrer k'k'pmINF apers3SG fɔ́vdire kokócopQUOT niníconjsi dɛmɛdɛ̀mɛnaide kɔnikɔ̀niprtTOP.CNTR2 sinsinnasínsinnavsínsinvappuyerlamrphPFV.INTR baganmarakobáganmarakonbáganmaranélevagebágannbêtemàrangardekónaffaire fanfɛfànfɛ̀ppfànncôtéfɛ̀pppar , a bɛ kɛ sababu ye musow k'u bɛ se ka yiriwa cogo min na Koro mara la.c'est cela qui permet aux femmes, disent-elles, de pouvoir prospérer comme ça dans la région de Koro.apers3SG pmIPFV.AFF kɛ́vfaire sababusábabuncause yeyéppPP musowmùsownmùsonfemmewmrphPL k'k'copQUOT upers3PL pmIPFV.AFF sesévarriver kakàpmINF yiriwayíriwavaccroître cogocógonmanière minmîndtmREL nanápp KoroKoron.propTOP maramàrangarde lalápp . Tijani Wederawogo VOA tɔgɔ la, ka bɔ Koro.Tidiane Ouédraogo, pour radio VOA, à Koro.TijaniTìjánìn.propNOM.M WederawogoWederawogon.propNOM.CL VOAVOAn.propABR tɔgɔtɔ́gɔnnom lalápp , kakàpmINF bɔ́vsortir KoroKoron.propTOP .