<h>Juman nɔrɔla farakolo la</h>
“Jalakɔro” ye dugu ye, dugu dahulama.Dialakoro est un village, un village renommé,“ JalakɔroJalakɔron.propTOP ” yeyécopEQU dugudùgunterre yeyéppPP , dugudùgunterre dahulamadáwulamaadjcélèbredáwulancharmemamrphCOM . “Jalakɔro” ye dugu ye, dugu belebele.Dialakoro est un village, un bien gros village.“ JalakɔroJalakɔron.propTOP ” yeyécopEQU dugudùgunterre yeyéppPP , dugudùgunterre belebelebèlebeleadjgros . Kɔba dɔ tun bɛ Jalakɔrɔ dugu kɛɲɛka fɛ, min tɔgɔ ye “Tufin Kɔba”.Une grande rivière se trouvait au nord de Dialakoro, dont le nom était « Rivière de l'acacia ».Kɔbakɔ̀bankɔ̀nmarigotbamrphAUGM dɔdɔ́dtmcertain tuntùnprtPST bɛbɛ́copêtre JalakɔrɔJálakɔrɔn.propTOP dugudùgunterre kɛɲɛkakɛ̀ɲɛkannord fɛfɛ̀pppar , minmînprnREL tɔgɔtɔ́gɔnnom yeyécopEQU “ TufinKɔbaTúfin Kɔ̀ban.propTOP ” . Tufin Kɔba jibɔyɔrɔ ma dɔn mɔgɔ fɛ hali bi.La source de la « Rivière de l'acacia » n'est connue de personne même aujourd'hui.TufinKɔbaTúfin Kɔ̀ban.propTOP jibɔyɔrɔjíbɔyɔrɔnjíneaubɔ́yɔrɔnlieu.d'originebɔ́nsortieyɔ́rɔnlieu mamapmPFV.NEG dɔndɔ́nvconnaître mɔgɔmɔ̀gɔnhomme fɛfɛ̀pppar halihálìprtmême bibìadvaujourd'hui . Kɔ in dugumalan bɛ ye farakolo fɛɛnɛlen ye.Tout le fond de cette rivière était un rocher plat.Kɔkɔ̀nmarigot inìndtmDEF dugumalandùgumanansoldùgunterremamrphCOMlamrphLOC bɛbɛ́ɛdtmtout yeyécopEQU farakolofárakolonrocfáranpierrekólonos fɛɛnɛlenfɛɛnɛlenptcpfɛ̀nsɛnvétendrelenmrphPTCP.RES yeyéppPP . A dagan bɛ ye o farakolo kelen ye.Toute sa berge est faite de cette même pierre.Aàpers3SG dagandánkannberge bɛbɛɛ́dtmtout yeyécopEQU oòdtmce farakolofárakolonrocfáranpierrekólonos kelenkélennumun yeyéppPP . Tufin Kɔba badaa, tile m'a ji gosi sabu, a sanfɛla bɛɛ bililen do ni tu ye, k'a sɔrɔ ka lamini kooli ni o tu kelen ye: donda kelen, bɔda kelen.Jamais sur la rivière de l'acacia, le soleil ne frappe son eau parce que, au-dessus, elle est recouverte par les bois, et aussi elle encercle les alentours de ce même bois: l'entrée est comme la sortie.TufinKɔbaTúfin Kɔ̀ban.propTOP badaabádaaadvtoujours , tiletìlensoleil m'm'pmPFV.NEG aàpers3SG jijíneau gosigòsivbattre sabusábuconjparce.que , aàpers3SG sanfɛlasánfɛlanle.hautsánfɛ̀pppar-dessussánncielfɛ̀ppparlamrphLOC bɛɛbɛ́ɛdtmtout bililenbílilenptcpbílivrecouvrirlenmrphPTCP.RES dodòncopID niniconjet tutúntouffe yeyéppPP , k'k'pmINF aàpers3SG sɔrɔsɔ̀rɔvobtenir kakàpmINF laminilámininalentourslámrphCAUSmínivenrouler koolikòorivencercler niniconjet oòprnce tutúntouffe kelenkélennumun yeyéppPP : dondadòndanentréedònventrerdánbouche kelenkélennumun , bɔdabɔ́danissuebɔ́vsortirdánbouche kelenkélennumun . Jalakɔrɔ dugu kɔnɔn, jiri kɛnɛn tun tɛ tigɛ, tasuma tun tɛ don kungokolo la.Dans le village de Dialakoro, on ne coupait pas les arbres sains, on n'allumait pas le feu en brousse.JalakɔrɔJálakɔrɔn.propTOP dugudùgunterre kɔnɔnkɔ́nɔppdans , jirijírinarbre kɛnɛnkɛ́nɛadjsain tuntùnprtPST tɛtɛpmIPFV.NEG tigɛtìgɛvcouper , tasumatásumanfeutánfeusúmanodeur tuntùnprtPST tɛtɛpmIPFV.NEG dondònventrer kungokolokúngokolonnbrousse.éloignéekúngonbroussekólonadjvide laláppà . O de y'a to sanji tun bɛ na Jalakɔrɔ ka labɔli kɛ.C'est la raison pour laquelle la pluie tombait à Dialakoro en quantité suffisante.Oòprnce dedèprtFOC y'y'pmPFV.TR aàpers3SG totóvrester sanjisánjinpluiesánncieljíneau tuntùnprtPST bɛbɛpmIPFV.AFF nanàvvenir JalakɔrɔJálakɔrɔn.propTOP kakàpmINF labɔlilábɔlinlábɔvfaire.sortirlámrphCAUSbɔ́vsortirlimrphNMLZ kɛkɛ́vfaire . Ɲɔw, tigaw, sɔw, kabaw, wosow ni malow tun bɛ ɲan fɔ ka damantɛmɛ.Les récoltes de mil, arachides, haricots, maïs, patates douces et riz étaient excessivement abondantes.Ɲɔwɲɔ̀wnɲɔ̀nmilwmrphPL , tigawtìgawntìganarachidewmrphPL , sɔwsyɔ̀wnshɔ̀nharicotwmrphPL , kabawkàbawnkàbanmaïswmrphPL , wosowwósownwósonpatate.doucewmrphPL niniconjet malowmàlownmàlonrizwmrphPL tuntùnprtPST bɛbɛpmIPFV.AFF ɲanɲɛ̀vréussir fɔfɔ́conjjusqu'à kakàpmINF damantɛmɛdàmatɛ̀mɛvexagérerdàmanlimitedànnlimitemàppADRtɛ̀mɛvpasser . Jalakɔrɔkaw tun tɛ kungon ni fantanya dɔn.Les gens de Dialakoro ne connaissaient ni la faim ni la misère.JalakɔrɔkawJálakɔrɔkawnJálakɔrɔn.propTOPkamrphGENTwmrphPL tuntùnprtPST tɛtɛpmIPFV.NEG kungonkɔ́ngɔnfaim niniconjet fantanyafàantanyanpauvretéfàantannpauvrefànganforcentanmrphPRIVyamrphABSTR dɔndɔ́nvconnaître . Jalakɔrɔ Tufin Kɔba in na ye, farakoloba dɔ tun bɛ ye, farakoloba cɛɲi, farakoloba dahulama, farakoloba nugumanba.Là-bas près de la rivière de l'acacia de Dialakoro, il y avait un gros rocher, une bon gros rocher, un gros rocher renommée, un gros rocher très lisse.JalakɔrɔJálakɔrɔn.propTOP TufinKɔbaTúfin Kɔ̀ban.propTOP inìndtmDEF nanáppà yeyènadvlà-bas , farakolobafárakolobanfárakolonrocfáranpierrekólonosbamrphAUGM dɔdɔ́dtmcertain tuntùnprtPST bɛbɛpmIPFV.AFF yeyévvoir , farakolobafárakolobanfárakolonrocfáranpierrekólonosbamrphAUGM cɛɲicɛ̀ɲinbeaucɛ̀naspectɲìvqbon , farakolobafárakolobanfárakolonrocfáranpierrekólonosbamrphAUGM dahulamadáwulamaadjcélèbre , farakolobafárakolobanfárakolonrocfáranpierrekólonosbamrphAUGM nugumanbanùgumanbaadjnùgumanadjpolinùguvqlissemanmrphADJbamrphAUGM . Jalakɔrɔka bɛɛ, hali denmisɛnnin fitininw, tun b'a dɔn ko mɔgɔ si mangan ka sigi o fara in kan, sabu o ye jinɛmuso ɲagalen sigiyɔrɔ ye.Tout le monde à Dialakoro, même les petits enfants, savait que personne ne devait s'asseoir sur ce rocher, parce que c'était là où s'asseyait la sorcière Nyagalen.JalakɔrɔkaJálakɔrɔkanJálakɔrɔn.propTOPkamrphGENT bɛɛbɛ́ɛdtmtout , halihálìprtmême denmisɛnnindénmisɛnninnpetit.enfantdénnenfantmìsɛnadjpetitninmrphDIM fitininwfítininwadjfítininadjpetitwmrphPL , tuntùnprtPST b'b'pmIPFV.AFF aàpers3SG dɔndɔ̀nvconnaître kokócopQUOT mɔgɔmɔ̀gɔnhomme sisídtmaucun manmanpmQUAL.NEG gankánvqégal kakàpmINF sigisìgivasseoir oòdtmce farafáranpierre inìndtmDEF kankànppsur , sabusábuconjparce.que oòprnce yeyécopEQU jinɛmusojínɛmusonjínɛnespritmùsonfemme ɲagalenƝàgalenn.propNOM.F sigiyɔrɔsìgiyɔrɔndomicilesìgivasseoiryɔ́rɔnlieu yeyéppPP . Jinɛmuso ɲagalen tun ye jinɛn ye, min bɛ Jalakɔrɔ kɔlɔsi.Cette sorcière Nyagalen était le génie protecteur de Dialakoro.Jinɛmusojínɛmusonjínɛnespritmùsonfemme ɲagalenƝàgalenn.propNOM.F tuntùnprtPST yeyécopEQU jinɛnjínɛnesprit yeyéppPP , minmînprnREL bɛbɛpmIPFV.AFF JalakɔrɔJálakɔrɔn.propTOP kɔlɔsikɔ̀lɔsivsurveiller . Ale de tun bɛ ji nan, ka sɛnɛfɛnw ɲan.C'était elle qui était dans l'eau qui faisait prospérer les cultures.Aleàlêpers3SG.EMPH dedèprtFOC tuntùnprtPST bɛbɛ́copêtre jijíneau nannáppà , kakàpmINF sɛnɛfɛnwsɛ̀nɛfɛnwnsɛ̀nɛfɛnnplante.cultivéesɛ̀nɛvcultiverfɛ́nnchosewmrphPL ɲańɲàvréussir . A tanan tun ye ko saba ye: Jiri tigɛ, tasuma don ani a ka fara kan sigili.Ses trois interdits étaient : Couper les arbres, faire des feux de brousse, et s'asseoir sur le gros rocher.Aàpers3SG tanantɛ̀nɛntabou tuntùnprtPST yeyécopEQU kokónaffaire sabasàbanumtrois yeyéppPP : Jirijírinarbre tigɛtìgɛvcouper , tasumatásumanfeutánfeusúmanodeur dondònventrer aniàniconjainsi.que aàpers3SG kakappPOSS farafáranpierre kankànppsur sigilisìgilinaction.de.s'asseoirsìgivasseoirlimrphNMLZ . Dugu dumanba denmisɛnnin tan, o ye don dɔ tomoo ye.Aussi rempli d'enfants que soit un très beau village, un jour il tombera en ruines.Dugudùgunterre dumanbadúmanbaadjdúmanadjagréablemanmrphADJbamrphAUGM denmisɛnnindénmisɛnninnpetit.enfantdénnenfantmìsɛnadjpetitninmrphDIM tantànadvainsi , oòprnce yeyécopEQU dondónnjour dɔdɔ́dtmcertain tomootómonruines yeyéppPP . Jalakɔrɔ tun falen do cɛmisɛn ni npogotigi la.Mais à l'époque, Dialakoro était plein de jeunes garçons et jeunes filles.JalakɔrɔJálakɔrɔn.propTOP tuntùnprtPST falenfálenptcpfávremplirlenmrphPTCP.RES dodòncopID cɛmisɛncɛ̀misɛnnjeune.hommecɛ̀nmâlemìsɛnadjpetit niniconjet npogotiginpògotiginjeune.fillenpògoncache-sexe.des.fillestìginmaître laláppà . Su o su, kalojɛ la, u tun bɛ ɲanajɛ kɛ fɛrɛba la.Tous les soirs, à la pleine lune, ils se rassemblaient sur la grande place publique.Susúnnuit oôconjDISTR susúnnuit , kalojɛkálojɛnpleine.lunekálonlunejɛ́adjblanc laláppà , uùpers3PL tuntùnprtPST bɛbɛpmIPFV.AFF ɲanajɛɲɛ́najɛnréjouissance kɛkɛ́vfaire fɛrɛbafɛ̀rɛbanfɛ̀rɛnplace.publiquebamrphAUGM laláppà . Wula o wula, u tun bɛ tugun ɲɔgɔn kɔ ka t'u ko Tufin Kɔba la.Toutes les après-midi, ils retournaient ensemble à la rivière et allaient se baigner dans la rivière de l'acacia.Wulawúlansoir oôconjDISTR wulawúlansoir , uùpers3PL tuntùnprtPST bɛbɛpmIPFV.AFF tuguntùguvrabouter ɲɔgɔnɲɔ́gɔnprnRECP kɔkɔ́ppaprès kakàpmINF t't'valler uùpers3PL kokòvlaver TufinKɔbaTúfin Kɔ̀ban.propTOP laláppà . Jinɛmuso ɲagalen sigiyɔrɔ, mɔgɔ si tun tɛ se o man.Quand à l'emplacement réservé à la sorcière Nyagalen, personne n'y touchait.Jinɛmusojínɛmusonjínɛnespritmùsonfemme ɲagalenƝàgalenn.propNOM.F sigiyɔrɔsìgiyɔrɔndomicilesìgivasseoiryɔ́rɔnlieu , mɔgɔmɔ̀gɔnhomme sisídtmaucun tuntùnprtPST tɛtɛpmIPFV.NEG sesévarriver oòprnce manmàppADR . Don dɔ su fɛ, k'u to fɛrɛ la, Jumanjɛ ni o ye npogotigi sarama ye, o kamalen y'i kanto :Un jour, le soir venu, pendant qu'ils étaient sur la place publique, le petit ami de la belle Diouman, la charmante jeune fille, lui demande :Dondónnjour dɔdɔ́dtmcertain susúnnuit fɛfɛ̀pppar , k'k'pmINF uùpers3PL totóvrester fɛrɛfɛ̀rɛnplace.publique laláppà , JumanjɛJumanjɛn.propNOM.F niníconjsi oòprnce yeyécopEQU npogotiginpògotiginjeune.fillenpògoncache-sexe.des.fillestìginmaître saramasáramaadjcharmantsárancharmemamrphCOM yeyéppPP , oòprnce kamalenkámalennjeune.homme y'y'pmPFV.TR iípersREFL kantokántovs'adresserkánncoutóvrester : “- Juman, e bɛ ne fɛ kosɛbɛ wa ?- Juman, est-ce que tu m'aimes vraiment ?“ - JumanJumann.propNOM.F , eêpers2SG.EMPH bɛbɛ́copêtre nenêpers1SG.EMPH fɛfɛ̀pppar kosɛbɛkósɛbɛadvtrès.bienkónaffairesɛ̀bɛadjsérieux wawàprtQ ? - O ye kuman kura ye bi dɛ, n teri Fasiga, Jumanjɛ kan y'o ye.- En voilà une question nouvelle aujourd'hui, mon ami Fasiga, ainsi parla la belle Diouman.- Oòprnce yeyécopEQU kumankúmanparole kurakúraadjnouveau yeyéppPP bibìadvaujourd'hui dɛdɛ́prttiens , nńpers1SG teritérinami FasigaFasigan.propNOM.M , JumanjɛJumanjɛn.propNOM.F kankánncou y'y'copEQU oòprnce yeyéppPP . - Kuman kura tɛ.- Non ce n'est pas une question idiote.- Kumankúmanparole kurakúraadjnouveau tɛtɛ́copCOP.NEG . Bi man ne ni e bila ɲɔgɔn bolo.Ce n'est pas d'aujourd'hui que toi et moi nous sommes abandonnés l'un à l'autre.Bibìnaujourd'hui manmapmPFV.NEG nenêpers1SG.EMPH niniconjet eêpers2SG.EMPH bilabìlavmettre ɲɔgɔnɲɔ́gɔnprnRECP bolobóloppCNTRL . Ni ne ko ka di e ye tuɲan la, sini wula fɛ, n' an taara Tufin Kɔba la, i k'i sigi ɲagalen ka faraba kan.Si je te plais, devant les bois, demain soir, quand nous irons à la rivière de l'acacia, il faudra t'asseoir sur le gros rocher de Nyagalen.Niníconjsi nenêpers1SG.EMPH kokónaffaire kakapmQUAL.AFF didívqagréable eêpers2SG.EMPH yeyéppPP tutúntouffe ɲanɲɛ́náppdevantɲɛ́noeilnáppà laláppà , sinisínindemain wulawúlansoir fɛfɛ̀pppar , n'n'prepsi anánpers1PL taaratáaravtáavallerramrphPFV.INTR TufinKɔbaTúfin Kɔ̀ban.propTOP laláppà , iípers2SG k'k'pmSBJV iípersREFL sigisìgivs'asseoir ɲagalenƝàgalenn.propNOM.F kakappPOSS farabafárabanfáranpierrebamrphAUGM kankànppsur . - Ɛɛ, n terinin, n'o kɛra, o tɛ Jalakɔrɔ ma hɛra ye dɛ!- Eh ! Mon petit ami, si cela arrive, ça ne sera vraiment plus du tout la paix à Dialakoro !- Ɛɛɛ̀ɛintjpas.possible! , nńpers1SG terinintérininntérinamininmrphDIM , n'n'prepsi oòprnce kɛrakɛ́ravkɛ́vfaireramrphPFV.INTR , oòprnce tɛtɛ́copCOP.NEG JalakɔrɔJálakɔrɔn.propTOP mamapmPFV.NEG hɛrahɛ́ranpaix yeyévvoir dɛdɛ́prtcertes ! - Hali n'o kɛra Jalakɔrɔ ma balahu ye, o bɛ kɛ ne ma nisɔnjaba ye.- Même si cela tourne à la catastrophe pour Dialakoro, cela sera pour moi une grande joie.- Halihálìprtmême n'n'conjsi oòprnce kɛrakɛ́ravkɛ́vfaireramrphPFV.INTR JalakɔrɔJálakɔrɔn.propTOP mamapmPFV.NEG balahubàlawuncatastrophe yeyévvoir , oòprnce bɛbɛpmIPFV.AFF kɛkɛ́vfaire nenêpers1SG.EMPH mamàppADR nisɔnjabanísɔndiyabannísɔndiyanjoienísɔnnhumeurnínâmesɔ̀nncoeurdíyanbon.goûtdívqagréableyamrphDEQUbamrphAUGM yeyéppPP . O la, ne bɛ n waso cɛmisɛnni tɔw la ko n terimuso sigira jinɛmuso ɲagalen sigiyɔrɔ la.Comme ça, je me vanterai auprès des autres garçons en disant que mon amie s'est assise à l'endroit réservé à la sorcière Nyagalen.Oòprnce laláppà , nenêpers1SG.EMPH bɛbɛpmIPFV.AFF nńpers1SG wasowásovse.vanter cɛmisɛnnicɛ̀misɛnninncɛ̀misɛnnjeune.hommecɛ̀nmâlemìsɛnvqpetitninmrphDIM tɔwtɔ̀wntɔ̀nle.restewmrphPL laláppà kokócopQUOT nńpers1SG terimusotérimusonamietérinamimùsoadjféminin sigirasìgiravsìgivasseoirramrphPFV.INTR jinɛmusojínɛmusonjínɛnespritmùsonfemme ɲagalenƝàgalenn.propNOM.F sigiyɔrɔsìgiyɔrɔndomicilesìgivasseoiryɔ́rɔnlieu laláppà . - Ɔhɔn!- D'accord !- Ɔhɔnɔ̀nhɔ́nintjoui ! n'i ko ten, n bɛ o kɛ !Si c'est ce que tu veux, je le ferai !n'n'conjsi iípers2SG kokócopQUOT tentènadvainsi , nńpers1SG bɛbɛpmIPFV.AFF oòprnce kɛkɛ́vfaire ! Su kora, dugu jɛra.Le soir tomba, le jour se leva.Susúnnuit korakòravkòvarriverramrphPFV.INTR , dugudùgunterre jɛrajɛ́ravjɛ́vblanchirramrphPFV.INTR . Dugu jɛra, wula sera.Le jour se leva, le soir arriva.Dugudùgunterre jɛrajɛ́ravjɛ́vblanchirramrphPFV.INTR , wulawúlansoir seraséravsévarriverramrphPFV.INTR . Wula sera, Tufin Kɔba la tagali sera.Le soir arrivé, arriva le moment d'aller à la rivière de l'acacia.Wulawúlansoir seraséravsévarriverramrphPFV.INTR , TufinKɔbaTúfin Kɔ̀ban.propTOP laláppà tagalitágalintágavallerlimrphNMLZ seraséravsévarriverramrphPFV.INTR . Dugu cɛmisɛnw ni npogotigiw ye ɲɔgɔn nɔn minɛ, ka kɔ sɛgɛrɛ.Les garçons et les filles du village prirent le même chemin pour rejoindre la rivière.Dugudùgunterre cɛmisɛnwcɛ̀misɛnwncɛ̀misɛnnjeune.hommecɛ̀nmâlemìsɛnvqpetitwmrphPL niniconjet npogotigiwnpògotigiwnnpògotiginjeune.fillenpògoncache-sexe.des.fillestìginmaîtrewmrphPL yeyéppPP ɲɔgɔnɲɔ́gɔnprnRECP nɔnnɔ̀ntrace minɛmìnɛvattraper , kakàpmINF kɔkɔ̀nmarigot sɛgɛrɛsɛ́gɛrɛvrejoindre . U sera tumaminnan, u y'u waraka ka jigin kɔ la.Dès qu'ils furent arrivés, ils se déshabillèrent et descendirent dans la rivière.Uùpers3PL seraséravsévarriverramrphPFV.INTR tumatùmanmoment minmîndtmREL nannáppà , uùpers3PL y'y'pmPFV.TR uùpers3PL warakawárakavdémonter kakàpmINF jiginjìginvdescendre kɔkɔ̀nmarigot laláppà . Sɔɔni, Jumanjɛ tagara ɲagalen ka fara fanfɛ, k'i sigi o kan tɛgu.Bientôt, la belle Diouma se dirigea vers le rocher de Nyagalen, et s'assit dessus délicatement.Sɔɔnisɔ́ɔniadvbientôt , JumanjɛJumanjɛn.propNOM.F tagaratágaravtágavallerramrphPFV.INTR ɲagalenƝàgalenn.propNOM.F kakappPOSS farafáranpierre fanfànncôté fɛfɛ̀pppar , k'k'pmINF iípersREFL sigisìgivs'asseoir oòprnce kankànppsur tɛgutɛ́kuonomatdélicatement . Jaman wɔyɔra ka don ɲɔgɔn na.La foule des enfants poussait des cris, ils dansaient ensemble.Jamanjàmanfoule wɔyɔrawɔ̀yɔravwɔ̀yɔvpiaillerramrphPFV.INTR kakàpmINF dondɔ̀nvdanser ɲɔgɔnɲɔ́gɔnprnRECP nanáppà . O yɔrɔnin kelen, Tufin Kɔba ji yɛlɛmanan ka kɛ iko joli kɛnɛ.Aussitôt, l'eau de la rivière de l'acacia se transforma, on aurait dit du sang frais.Oòprnce yɔrɔninyɔ́rɔninnpetit.endroit kelenkélennumun , TufinKɔbaTúfin Kɔ̀ban.propTOP jijíneau yɛlɛmananyɛ̀lɛmanavyɛ̀lɛmanchangerlamrphPFV.INTR kakàpmINF kɛkɛ́vfaire ikoíkoconjcomme jolijòlinsang kɛnɛkɛ́nɛadjsain .
Cɛmisɛnw ni npogotigiw bolila ka taga so.Les garçons et les filles s'enfuirent pour rentrer à la maison.Cɛmisɛnwcɛ̀misɛnwncɛ̀misɛnnjeune.hommecɛ̀nmâlemìsɛnvqpetitwmrphPL niniconjet npogotigiwnpògotigiwnnpògotiginjeune.fillenpògoncache-sexe.des.fillestìginmaîtrewmrphPL bolilabòlilavbòlivcourirlamrphPFV.INTR kakàpmINF tagatágavaller sosónmaison . Jumanjɛ ma se ka wili, a nɔrɔlen tora farakolo la.La belle Diouman ne put se lever, elle resta collée au rocher.JumanjɛJumanjɛn.propNOM.F mamapmPFV.NEG sesévarriver kakàpmINF wiliwúlivse.lever , aàpers3SG nɔrɔlennɔ́rɔlenptcpnɔ́rɔvcollerlenmrphPTCP.RES toratóravtóvrester farakolofárakolonrocfáranpierrekólonos laláppà . Jumanjɛ sigilen tora, a bɛka kasi.La belle Diouman resta là assise, elle se mit à pleurer.JumanjɛJumanjɛn.propNOM.F sigilensìgilenptcpsìgivasseoirlenmrphPTCP.RES toratóravtóvresterramrphPFV.INTR , aàpers3SG bɛbɛ́copêtre kakàpmINF kasikàsivpleurer . A y'i to ka kunkanba dɔ mɛn a kɔ fɛ.Elle entendit un grand bruit derrière elle.Aàpers3SG y'y'pmPFV.TR iípersREFL totóvrester kakàpmINF kunkanbakùnkanbankùnkannbruitkùnntêtekánncoubamrphAUGM dɔdɔ́dtmcertain mɛnmɛ́nventendre aàpers3SG kɔkɔ́ndos fɛfɛ̀pppar . Yiiliba bɔra tu la, k'o fili a kan.Une grande lumière sortit du bois, et fondit sur elle.YiilibayéelenbanyéelennlumièrebamrphAUGM bɔrabɔ́ravbɔ́vsortirramrphPFV.INTR tutúntouffe laláppà , k'k'pmINF oòprnce filifìlivjeter aàpers3SG kankànppsur .
Yiili tigɛra tuma min na, o kɔ kɛra burangosidibi ye.Tout d'un coup la lumière s'éteignit, la rivière fut alors plongée dans une obscurité épaisse.Yiiliyéelennlumière tigɛratìgɛravtìgɛvcouperramrphPFV.INTR tumatùmanmoment minmîndtmREL nanáppà , oòprnce kɔkɔ̀nmarigot kɛrakɛ́ravkɛ́vfaireramrphPFV.INTR burangosidibibúrangosidibinténèbres.épaissesbúrannbeau-parentgòsivbattredìbinobscurité yeyéppPP . Jumanjɛ siran nan, a bɛ yɛrɛyɛrɛ iko jiri fura bɛ sanfiyɛn bolo.La belle Diouman prit peur, elle tremblait tant qu'on aurait dit une feuille d'arbre dans une bourrasque.JumanjɛJumanjɛn.propNOM.F sirannansírannavsíranvcraindrelamrphPFV.INTR , aàpers3SG bɛbɛpmIPFV.AFF yɛrɛyɛrɛyɛ́rɛyɛrɛvtrembler ikoíkoconjcomme jirijírinarbre furafúranfeuille bɛbɛ́copêtre sanfiyɛnsánfiɲɛnbourrasquesánncielfíɲɛnvent bolobóloppCNTRL . A ɲɛnkiliw gannen tora iko jakuma-wara taw.Se yeux sortaient de leurs orbites comme ceux d'un chat sauvage.Aàpers3SG ɲɛnkiliwɲɛ́kilinglobe.occulaireɲɛ́noeilkílinoeuf gannengánnenptcpgánvsauterlenmrphPTCP.RES toratóravtóvresterramrphPFV.INTR ikoíkoconjcomme jakuma-warajàkumawaranchat.gantéjàkumanchatwáranfauve tawtáwntánpropriétéwmrphPL . A sɔnkun bɛka panpan iko kolokalan kan.Son cœur se mit à battre, on aurait dit le bruit du pilon dans le mortier.Aàpers3SG sɔnkunsɔ̀nkunncoeursɔ̀nncœurkùnntête bɛbɛ́copêtre kakàpmINF panpanpán-pánvsautillerpánvsauterNonemrphINTENS ikoíkoconjcomme kolokalankòlonkalanpilonkòlonnmortierkàlantige kankánncou .
Kɔrɔfɔ in sera dugu cɛkɔrɔbaw tilo na tuma min na, olu ye sagajigi wɛlɛwɛlɛ minɛ, ka taga Tufin Kɔba danga na.Dès que cette réprimande parvint aux oreilles des vieux du village, ceux-ci prirent un bélier d'un blanc immaculé et partirent au campement de la rivière de l'acacia.Kɔrɔfɔkɔ́rɔfɔndiscussionkɔ́rɔndessousfɔ́naction.de.dire inìndtmDEF seraséravsévarriverramrphPFV.INTR dugudùgunterre cɛkɔrɔbawcɛ̀kɔrɔbawncɛ̀kɔrɔbanvieillardcɛ̀nmâlekɔ̀rɔadjvieuxbamrphAUGMwmrphPL tilotúlonoreille nanáppà tumatùmanmoment minmîndtmREL nanáppà , oluòlûpersce.PL2òprncelumrphPL2 yeyepmPFV.TR sagajigisàgajiginbéliersàganovinjigiadjmâle wɛlɛwɛlɛwɛ́lɛwɛlɛadvtrès.blanc minɛmìnɛvattraper , kakàpmINF tagatágavaller TufinKɔbaTúfin Kɔ̀ban.propTOP dangadágancampement nanáppà . Cɛkɔrɔba kelen ye sagajigi minɛ k'i kanto:L'un des vieux prit le bélier et déclara :Cɛkɔrɔbacɛ̀kɔrɔbanvieillardcɛ̀kɔrɔnhomme.assez.âgécɛ̀nmâlekɔ̀rɔadjvieuxbamrphAUGM kelenkélennumun yeyepmPFV.TR sagajigisàgajiginbéliersàganovinjigiadjmâle minɛmìnɛvattraper k'k'pmINF iípersREFL kantokántovs'adresserkánncoutóvrester : “Jinemuso ɲagalen, e ka minɛ, o ye anw ka minɛ ye.« Sorcière Nyagalen, celle qui est ta proie, c'est notre proie.“ Jinemusojínɛmusonjínɛnespritmùsonfemme ɲagalenƝàgalenn.propNOM.F , eêpers2SG.EMPH kakappPOSS minɛmìnɛnprocédé , oòprnce yeyécopEQU anwánwpers1PL.EMPH kakappPOSS minɛmìnɛnprocédé yeyéppPP . e ka bila, o ye anw ka bila ye.Celle qui est à ta disposition, elle est à notre disposition.eêpers2SG.EMPH kakappPOSS bilabìlanabandon , oòprnce yeyécopEQU anwánwpers1PL.EMPH kakappPOSS bilabìlanabandon yeyéppPP . Den bɛ bi a tabaa bolo.L'enfant tombe entre les mains de celui qui la prend.Dendénnenfant bɛbɛpmIPFV.AFF bibìnvtomber aàpers3SG tabaatàbagantàvprendrebagamrphAG.OCC bolobóloppCNTRL . Daga da jɛgɛnna, ŋ'a kɔnɔfɛn ma bɔn.Le bord de la marmite a été abaissé, mais son contenu ne s'est pas répandu.Dagadàgancanari dadánbouche jɛgɛnnajɛ̀ngɛnnavjɛ̀ngɛnvinclinerlamrphPFV.INTR , ŋ'nk'conjmais aàpers3SG kɔnɔfɛnkɔ́nɔfɛnnkɔ́nɔnventrefɛ́nnchose mamapmPFV.NEG bɔnbɔ̀nvrépandre . anw donna e gasi la.Nous t'avons offensée.anwánwpers1PL.EMPH donnadònnavdònventrerlamrphPFV.INTR eêpers2SG.EMPH gasigàsintort laláppà . i tɛka min kɛ fɔlɔ, i kanan o kɛ tugun.Ce que tu n'aurais pas encore dû faire, ne le fait plus.iípers2SG tɛkatɛ́kapmINFR.NEG minmînprnREL kɛkɛ́vfaire fɔlɔfɔ́lɔ̀advautrefois , iípers2SG kanankànâpmPROH oòprnce kɛkɛ́vfaire tuguntúgunadvencore . i mana kɛ ka min kɛ, i bolo segin i kɔ.Ce que tu auras déjà fait, défais-le de tes mains.iípers2SG manamánàpmCOND.AFF kɛkɛ́vfaire kakàpmINF minmînprnREL kɛkɛ́vfaire , iípers2SG bolobólonbras seginsèginvrevenir iípers2SG kɔkɔ́ppaprès . i sɔn sagajigi filɛ.Voilà ton offrande, un bélier. »iípers2SG sɔnsagajigisɔ́nsagajiginsɔ́nvgratifiersàgajiginbéliersàganovinjigiadjmâle filɛfílɛvregarder . Cɛkɔrɔba y'o fɔ ka sagajigi bila yɔrɔ min na, sagajigi tagamana ka don ji la, ka tunun tugu-tege.À peine le vieux avait-il parlé et offert le bélier, que le bélier voyageur entra dans l'eau et se noya en faisant exprès de trébucher.Cɛkɔrɔbacɛ̀kɔrɔbanvieillardcɛ̀kɔrɔnhomme.assez.âgécɛ̀nmâlekɔ̀rɔadjvieuxbamrphAUGM y'y'pmPFV.TR oòprnce fɔfɔ́vdire kakàpmINF sagajigisàgajiginbéliersàganovinjigiadjmâle bilabìlavmettre yɔrɔyɔ́rɔnlieu minmîndtmREL nanáppà , sagajigisàgajiginbéliersàganovinjigiadjmâle tagamanatágamanavtágamavmarcherlamrphPFV.INTR kakàpmINF dondònventrer jijíneau laláppà , kakàpmINF tununtúnunvperdre tugu-tegetugu-tegeadven.faisant.exprès.de.trébucher . Kabini o kɛra, ji jɛyara a nɔnkɔrɔla.Depuis, l'eau est devenue limpide dans son ancien lit.Kabinikàbíniprepdepuiskàbíprepdepuisníconjsi oòprnce kɛrakɛ́ravkɛ́vfaireramrphPFV.INTR , jijíneau jɛyarajɛ́yaravjɛ́yavblanchirjɛ́vqblancyamrphDEQUramrphPFV.INTR aàpers3SG nɔnnɔ̀ntrace kɔrɔkɔ̀rɔadjvieux laláppà . Jumanjɛ wilila k'a jɔ, kumakanba bɔra tu ɲɔkɔnɔn fɛ [ko]:La belle Diouman se dressa sur ses pieds, une voix très forte sortit du fond du bois :JumanjɛJumanjɛn.propNOM.F wililawúlilavwúlivse.leverlamrphPFV.INTR k'k'pmINF aàpers3SG jɔjɔ̀vdresser , kumakanbakúmakanbankúmakannson.de.la.voixkúmanparolekánncoubamrphAUGM bɔrabɔ́ravbɔ́vsortirramrphPFV.INTR tutúntouffe ɲɔkɔnɔnɲɛ́kɔnɔnfond.d'une.pièceɲɛ́noeilkɔ́nɔnventre fɛfɛ̀pppar [ kokócopQUOT ] : “- Ne yafara aw ma.« Je vous pardonne“ - Nenêpers1SG.EMPH yafarayàfaravyàfavpardonnerramrphPFV.INTR awáwpers2PL.EMPH mamàppADR . Jumanjɛ nɔn tɛ.Ce n'est pas la faute de la belle Diouman.JumanjɛJumanjɛn.propNOM.F nɔnnɔ̀ntrace tɛtɛ́copCOP.NEG . A terikɛ nɔn don. ”C'est la faute de son ami. »Aàpers3SG terikɛtérikɛnamitérinamikɛadjmâle nɔnnɔ̀ntrace dondòncopID . ” Teriya ye kɔrɔlen ye.L'amitié est inestimable.TeriyatériyanamitiétérinamiyamrphABSTR yeyécopEQU kɔrɔlenkɔ̀rɔlenptcpvieillikɔ̀rɔvvieillirlenmrphPTCP.RES yeyéppPP . N'i teri ye sira jugu don i kɔrɔ don o don, a ye teriya dabila o don.Si tu vois tous les jours ton ami te faire prendre une mauvaise route, abandonne cette amitié tout de suite.N'níprepsi iípers2SG teritérinami yeyepmPFV.TR sirasíranchemin jugujúguadjméchant dondònventrer iípers2SG kɔrɔkɔ́rɔppsous dondónnjour oôconjDISTR dondónnjour , aápers2PL yeyépmIMP teriyatériyanamitiétérinamiyamrphABSTR dabiladábìlavcesserdánbouchebìlavmettre oòdtmce dondónnjour . Bamananw ko : “Ko kɔrɔbɔla, o si tɛ bɛrɛ ye. ”Comme disent les bambaras : « Des gens qui mettent les coutumes à l'épreuve, il n'y en a pas beaucoup ».BamananwbámànanwnbámànannbambarawmrphPL kokócopQUOT : “ Kokónaffaire kɔrɔbɔlakɔ́rɔbɔlancelui.qui.testekɔ́rɔbɔvessayerkɔ́rɔndessousbɔ́vsortirlamrphAG.PRM , oòprnce sisídtmaucun tɛtɛ́copCOP.NEG bɛrɛbɛ́rɛnbeaucoup yeyéppPP . ”