<sp>Maria</sp> Sirajɛ, dɔɔnin, n bɛna taa, an tɛna se ka baro kɛ bilen !Siraje, sous peu, je vais m’en aller, nous ne pourrons plus causer ensemble !<sp>Maria</sp> SirajɛSìrajɛn.propSìran.propNOM.Fjɛ́adjblanc , dɔɔnindɔ́ɔninadvun.peu , npers1SG bɛnabɛ́nàpmFUT taatáavaller , anánpers1PL tɛnatɛ́nàpmFUT.NEG sesévarriver kakàpmINF barobàronconversation kɛ́vfaire bilenbìlenadvencore ! <sp>Sirajɛ</sp> Maria, o teliyara dɛ !Maria, cela a été très rapide !<sp>Sirajɛ</sp> MariaMarian.propNOM.ETRG , oprnce teliyaratéliyaravtéliyavaccélérertélivqrapideyamrphDEQUramrphPFV.INTR dɛ́prtcertes ! Tiɲɛ na, i bɛna ɲɛnafin bila an na!Vraiment, tu vas nous donner la nostalgie !Tiɲɛtìɲɛnvérité nanápp , ipers2SG bɛnabɛ́nàpmFUT ɲɛnafinɲɛ́nafinnnostalgieɲɛ́nanvuefìnadjnoir bilabìlavmettre anánpers1PL nanápp ! <sp>Maria</sp> Ɔwɔ, ɲɛnafin don, nka a tɛna juguya !Oui, c’est la nostalgie, mais ce ne sera pas grave !<sp>Maria</sp> Ɔwɔɔ̀wɔ́intjoui , ɲɛnafinɲɛ́nafinnnostalgieɲɛ́nanvuefìnadjnoir dondòncopID , nkaǹkaconjmais apers3SG tɛnatɛ́nàpmFUT.NEG juguyajúguyavêtre.méchantjúguvqméchantyamrphDEQU ! Ne tɛ taa yɔrɔ jan.Je n’irai pas très loin.Nenêpers1SG.EMPH pmIPFV.NEG taatáavaller yɔrɔyɔ́rɔnlieu janjànadjlong . Ne bɛ sigi Kɔlɔkani an kɔrɔ yan.Je m'installe à Kolokani tout près d’ici.Nenêpers1SG.EMPH pmIPFV.AFF sigisìgivasseoir KɔlɔkaniKɔlɔkanin.propTOP anánpers1PL kɔrɔkɔ́rɔppsous yanyànadvici . <sp>Sirajɛ</sp> O ye tiɲɛ ye, waati o waati maa diya i ye, i bɛ se ka na bɔ an ye.C’est vrai, à n’importe quel moment qui te plaira, tu pourras venir nous rendre visite.<sp>Sirajɛ</sp> Oprnce yeyécopEQU tiɲɛtìɲɛnvérité yeyéppPP , waatiwáatinmoment oconjDISTR waatiwáatinmoment maamánàpmCOND.AFF diyadíyavrendre.agréabledívqagréableyamrphDEQU ipers2SG yeyéppPP , ipers2SG pmIPFV.AFF sesévarriver kakàpmINF nanàvvenir bɔ́vsortir anánpers1PL yeyéppPP . <sp>Maria</sp> Sirajɛ, Bamananw ko: «Dunan ye ngomi ye».Siraje, les Bambara disent : «L’étranger est comme la rosée. »<sp>Maria</sp> SirajɛSìrajɛn.propSìran.propNOM.Fjɛ́adjblanc , BamananwbámànanwnbámànannbambarawmrphPL kokócopQUOT : « Dunandúnannétranger yeyécopEQU ngominkóminrosée yeyéppPP » . <sp>Sirajɛ</sp> O ye tiɲɛ ye. Dunan bɛ tɛmɛn.C’est vrai. L’étranger passe.<sp>Sirajɛ</sp> Oprnce yeyécopEQU tiɲɛtìɲɛnvérité yeyéppPP . Dunandúnannétranger pmIPFV.AFF tɛmɛntɛ̀mɛvpasser . <sp>Maria</sp> O de y'a to, sani ne ka taa, ne tun b'a fɛ i ka ne ladɔnniya Bamananw ka tɔnw na!C’est pourquoi, avant de partir, je voulais que tu m’informes sur les «sociétés» bambara !<sp>Maria</sp> Oprnce dedèprtFOC y'y'pmPFV.TR apers3SG totóvrester , sanisánnìconjavant.de nenêpers1SG.EMPH kakapmSBJV taatáavaller , nenêpers1SG.EMPH tuntùnprtPST b'b'copêtre apers3SG fɛ̀pppar ipers2SG kakapmSBJV nenêpers1SG.EMPH ladɔnniyaládɔnniyavinformerlámrphCAUSdɔ́nvconnaîtrelimrphNMLZyamrphABSTR BamananwbámànanwnbámànannbambarawmrphPL kakappPOSS tɔnwtɔ́nwntɔ́nnsociétéwmrphPL nanápp ! <sp>Sirajɛ</sp> O tɛ ko jugu ye.Ce n’est pas grave.<sp>Sirajɛ</sp> Oprnce tɛ́copCOP.NEG kokónaffaire jugujúguadjméchant yeyéppPP . Nka bamananw ka tɔn caman ye gundo ye.Mais beaucoup de « sociétés » bambara sont secrètes.Nkaǹkaconjmais bamananwbámànanwnbámànannbambarawmrphPL kakappPOSS tɔntɔ́nnsociété camancámanadjnombreuxcávqnombreuxmanmrphADJ yeyécopEQU gundogùndonsecret yeyéppPP . An musow tɛ o kala ma!Nous femmes, nous ne sommes pas au courant de cela !Anánpers1PL musowmùsownmùsonfemmewmrphPL tɛ́copCOP.NEG odtmce kalakàlantige mamàppADR ! <sp>Maria</sp> Tiɲɛ don, nka n'i bɛ min dɔn o rɔ, i t'o jira ne la?C’est vrai, mais ne me fais-tu pas part de ce que tu en sais ?<sp>Maria</sp> Tiɲɛtìɲɛnvérité dondòncopID , nkaǹkaconjmais n'n'conjsi ipers2SG pmIPFV.AFF minmînprnREL dɔndɔ́nvconnaître oprnce rɔ́ppIN , ipers2SG t't'pmIPFV.NEG oprnce jirajìravmontrer nenêpers1SG.EMPH lalápp ? <sp>Sirajɛ</sp> Bamananw ka tɔnw ka ca, nka u bɛɛ kɛkun ye ka dugu yiriwa ani ka a lakana.Les « sociétés » bambara sont nombreuses, mais leur but c’est de faire prospérer le village et de le protéger.<sp>Sirajɛ</sp> BamananwbámànanwnbámànannbambarawmrphPL kakappPOSS tɔnwtɔ́nwntɔ́nnsociétéwmrphPL kakapmQUAL.AFF cacávqnombreux , nkaǹkaconjmais upers3PL bɛɛbɛ́ɛdtmtout kɛkunkɛ́kunnraisonkɛ́nactionkùnntête yeyécopEQU kakàpmINF dugudùgunvillage yiriwayíriwavaccroître aniàníconjainsi.que kakàpmINF apers3SG lakanalákanavprotégerlámrphCAUSkánavprotéger . <sp>Maria</sp> O tuma, n'a diyara i ye ka don tɔn min na, i bɛ don o rɔ wa?Alors, peux-tu entrer dans n’importe quelle «société » si elle te plaît ?<sp>Maria</sp> Odtmce tumatùmanmoment , n'n'conjsi apers3SG diyaradíyaravdíyavrendre.agréabledívqagréableyamrphDEQUramrphPFV.INTR ipers2SG yeyéppPP kakàpmINF dondònventrer tɔntɔ́nnsociété minmîndtmREL nanápp , ipers2SG pmIPFV.AFF dondònventrer oprnce rɔ́ppIN wawàprtQ ? <sp>Sirajɛ</sp> Ayi, o ko tɛ. Bɛɛ ni i ka tɔn don.Non, il ne s’agit pas de ça. A chacun sa «société ».<sp>Sirajɛ</sp> Ayiàyíintjnon , oprnce kokónaffaire tɛ́copCOP.NEG . Bɛɛbɛ́ɛprnchacun niniconjet ipers2SG kakappPOSS tɔntɔ́nnsociété dondòncopID . Cɛw n'u ka tɔn, musow n'u ka tɔn.Aux hommes leurs « sociétés », aux femmes les leurs.Cɛwcɛ̀wncɛ̀nmâlewmrphPL n'n'conjet upers3PL kakappPOSS tɔntɔ́nnsociété , musowmùsownmùsonfemmewmrphPL n'n'conjet upers3PL kakappPOSS tɔntɔ́nnsociété . <sp>Maria</sp> Musow ka tɔn bɛ wele cogo di?Comment appelle-t-on la « société » des femmes ?<sp>Maria</sp> MusowmùsownmùsonfemmewmrphPL kakappPOSS tɔntɔ́nnsociété pmIPFV.AFF welewélevappeler cogocógonmanière didìprtcomment ? <sp>Sirajɛ</sp> U ka tɔn dɔ bɛ wele ko: Jirisɔn ani Malobaliyaasa.Certaines de leurs « sociétés » s’appellent «jirison» et «malobaliyaasa ».<sp>Sirajɛ</sp> Upers3PL kakappPOSS tɔntɔ́nnsociété dɔ́dtmcertain pmIPFV.AFF welewélevappeler kokócopQUOT : JirisɔnJírisɔnn.propjírinarbresɔ́nvgratifier aniàníconjainsi.que MalobaliyaasaMàlobálìyaasan.propMàlobálìn.propNOM.MFyàasanfétiche.des.femmes . <sp>Maria</sp> O tɔnw laadaw mana kɛ min ni min ye, i k'o walawala n ye dɔɔnin.Quelles que soient les coutumes de ces sociétés, explique-les-moi un peu!<sp>Maria</sp> Oprnce tɔnwtɔ́nwntɔ́nnsociétéwmrphPL laadawlàadawnlàadancoutumewmrphPL manamánàpmCOND.AFF kɛ́vfaire minmînprnREL niniconjet minmînprnREL yeyéppPP , ipers2SG k'k'pmSBJV oprnce walawalawálanwalanvdérouler npers1SG yeyéppPP dɔɔnindɔ́ɔninadvun.peu . <sp>Sirajɛ</sp> O ka nɔgɔ !C’est facile ! <sp>Sirajɛ</sp> Oprnce kakapmQUAL.AFF nɔgɔnɔ̀gɔnvqfacile ! Samiyɛ fɛ, musow bɛ ci bɔ walasa ka jamakɛfɛn sɔrɔ.À la saison des pluies, les femmes cultivent dans les champs d’autrui pour avoir de quoi fête.Samiyɛsàmiyɛnhivernage fɛ̀pppar , musowmùsownmùsonfemmewmrphPL pmIPFV.AFF cicíncommission bɔ́vsortir walasawálasaconjpour.que kakàpmINF jamakɛfɛnjàmakɛfɛnnjàmanfoulekɛ́vfairefɛ́nnchose sɔrɔsɔ̀rɔvobtenir . <sp>Maria</sp> O ka ɲi!C’est bien !<sp>Maria</sp> Oprnce kakapmQUAL.AFF ɲiɲìvqbon ! <sp>Sirajɛ</sp> Ni tilema bɔra, samiyɛdonda fɛ, musow bɛ dɔlɔ don ka syɛw ni baw faga ka jama kɛ.A la saison sèche, à l’approche de la saison des pluies, les femmes font de la bière de mil, tuent des poules et des chèvres, et font la fête.<sp>Sirajɛ</sp> Niníconjsi tilematìlemansaison.sèchetìlensoleilmamrphCOM bɔrabɔ́ravbɔ́vsortirramrphPFV.INTR , samiyɛdondasàmiyɛdondansàmiyɛnhivernagedòndanentréedònventrerdánbouche fɛ̀pppar , musowmùsownmùsonfemmewmrphPL pmIPFV.AFF dɔlɔdɔ̀lɔnbière.de.mil dondònventrer kakàpmINF syɛwsyɛwnshɛ̀npoulewmrphPL niniconjet bawbàwnbànchèvrewmrphPL fagafàgavtuer kakàpmINF jamajàmanfoule kɛ́vfaire . <sp>Maria</sp> Musow bɛ jiri sɔn mun na?Pourquoi les femmes font-elles des sacrifices à l’arbre ?<sp>Maria</sp> MusowmùsownmùsonfemmewmrphPL pmIPFV.AFF jirijírinarbre sɔnsɔ́nvgratifier munmùnprnquoi nanápp ? <sp>Sirajɛ</sp> Ni muso min kɔnɔgwanna denko la, wala ko wɛrɛ la, a b'i dafale.Quand une femme est angoissée parce qu’elle n’a pas d’enfants, ou pour d’autres raisons, elle fait un serment.<sp>Sirajɛ</sp> Niniconjsi musomùsonfemme minmîndtmREL kɔnɔgwannakɔ́nɔgannavkɔ́nɔgànvangoisserkɔ́nɔnventregwànvchauffernamrphPFV.INTR denkodénkonrécoltedénnenfantkónaffaire lalápp , walawálàconjou.bien kokónaffaire wɛrɛwɛ́rɛdtmautre lalápp , apers3SG b'b'pmIPFV.AFF ipersREFL dafaledáfàlenvfaire.voeudánbouchefàlenvéchanger . <sp>Maria</sp> Naamu?Oui ?<sp>Maria</sp> Naamunàamùintjoui ? <sp>Sirajɛ</sp> O tuma, a y'i dafale ni kan min ye, jama maa se, a bɛ jiri sɔn n'o kan kelen ye.Alors, lorsque la fête arrive, elle sacrifie à l’arbre en fonction du serment qu’elle avait fait.<sp>Sirajɛ</sp> Odtmce tumatùmanmoment , apers3SG y'y'pmPFV.TR ipersREFL dafaledáfàlenvfaire.voeudánbouchefàlenvéchanger niniconjet kankánncou minmîndtmREL yeyéppPP , jamajàmanfoule maamánàpmCOND.AFF sesévarriver , apers3SG pmIPFV.AFF jirijírinarbre sɔnsɔ́nvgratifier n'n'conjet oprnce kankánncou kelenkélennumun yeyéppPP . <sp>Maria</sp> O tuma, musow bɛ sɔnni kɛ wa?Alors, les femmes font des sacrifices ?<sp>Maria</sp> Odtmce tumatùmanmoment , musowmùsownmùsonfemmewmrphPL pmIPFV.AFF sɔnnisɔ́nninsacrificesɔ́nvgratifierlimrphNMLZ kɛ́vfaire wawàprtQ ? <sp>Sirajɛ</sp> Kaari! Nka u bɛ cɛ kelen sugandi, o ka sɔnni kɛ u ye.Jamais ! Mais elles choisissent un homme, pour que celui-ci sacrifie pour elles.<sp>Sirajɛ</sp> Kaarikáariintjpas.du.tout ! Nkaǹkaconjmais upers3PL pmIPFV.AFF cɛ̀nmâle kelenkélennumun sugandisúgandivchoisir , oprnce kakapmSBJV sɔnnisɔ́nninsacrificesɔ́nvgratifierlimrphNMLZ kɛ́vfaire upers3PL yeyéppPP . <sp>Maria</sp> Cɛw ka tɔnw don?Et les « sociétés » d’hommes ?<sp>Maria</sp> Cɛwcɛ̀wncɛ̀nmâlewmrphPL kakappPOSS tɔnwtɔ́nwntɔ́nnsociétéwmrphPL dondùnprtTOP.CNTR ? <sp>Sirajɛ</sp> Cɛw ka tɔn dɔw ye basiko ye, dɔw tɛ o ye.Certaines « sociétés » d’hommes sont une affaire de fétiches, d’autres non.<sp>Sirajɛ</sp> Cɛwcɛ̀wncɛ̀nmâlewmrphPL kakappPOSS tɔntɔ́nnsociété dɔwdɔ́wdtmdɔ́dtmcertainwmrphPL yeyécopEQU basikobásikonbásinfétichekónaffaire yeyéppPP , dɔwdɔ́wprndɔ́prncertainwmrphPL pmIPFV.NEG oprnce yeyévvoir . <sp>Maria</sp> Basiko tɛ bilakoroninw ka tɔn na, ko di?Il n’y a pas de fétiche dans la « société » des incirconcis, n’est-ce pas ?<sp>Maria</sp> Basikobásikonbásinfétichekónaffaire tɛ́copCOP.NEG bilakoroninwbìlakòroninwnbìlakòrongarçonnet.incirconcisninmrphDIMwmrphPL kakappPOSS tɔntɔ́nnsociété nanápp , kokócopQUOT didìprncomment ? <sp>Sirajɛ</sp> Basiko b'a la n'o ye ntomo ye.Il y a le fétiche. C’est le «ntomo ».<sp>Sirajɛ</sp> Basikobásikonbásinfétichekónaffaire b'b'copêtre apers3SG lalápp n'n'conjsi oprnce yeyécopEQU ntomontòmonfétiche.Ntomo yeyéppPP . <sp>Maria</sp> Cɛw bɛ boli jumɛn ni jumɛn sɔn ?Quels sont les fétiches auxquels les hommes font des sacrifices ?<sp>Maria</sp> Cɛwcɛ̀wncɛ̀nmâlewmrphPL pmIPFV.AFF bolibólinfétiche jumɛnjùmɛnprnlequel niniconjet jumɛnjùmɛnprnlequel sɔnsɔ́nvgratifier ? <sp>Sirajɛ</sp> Cɛw bɛ Kɔmɔ sɔn ani Do ani Nama ani a tɔw bɛɛ.Les hommes font des sacrifices au «komo», au «do», au «nama» et à tous les autres.<sp>Sirajɛ</sp> Cɛwcɛ̀wncɛ̀nmâlewmrphPL pmIPFV.AFF Kɔmɔkɔ̀mɔnfétiche.Komo sɔnsɔ́nvgratifier aniàníconjainsi.que Dodónsociété.secrète aniàníconjainsi.que Namanàmanhyène aniàníconjainsi.que apers3SG tɔwtɔ̀wntɔ̀nle.restewmrphPL bɛɛbɛ́ɛdtmtout . <sp>Maria</sp> O basiw ka jugu wa?Ces fétiches sont-ils méchants ?<sp>Maria</sp> Oprnce basiwbásiwnbásinfétichewmrphPL kakapmQUAL.AFF jugujúguvqméchant wawàprtQ ? <sp>Sirajɛ</sp> U ka jugu haali !Ils sont très méchants !<sp>Sirajɛ</sp> Upers3PL kakapmQUAL.AFF jugujúguvqméchant haalihàáliadvtrès ! An musow ɲɛ tɛ se ka da u la cogo si!Nous, les femmes, nous ne pouvons pas les voir d’aucune manière !Anánpers1PL musowmùsownmùsonfemmewmrphPL ɲɛɲɛ́noeil pmIPFV.NEG sesévarriver kakàpmINF dadávposer upers3PL lalápp cogocógonmanière sisídtmaucun ! <sp>Maria</sp> Bamanan minnu bɛ fasirakɔrɔ taama, a bɛ fɔ u ma cogo di?Les Bambara qui suivent le chemin traditionnel des ancêtres, comment les appelle-t-on ?<sp>Maria</sp> Bamananbámànannbambara minnumínnudtmREL.PL2mîndtmRELlumrphPL2 pmIPFV.AFF fasirakɔrɔfàsirakɔrɔnfànpèresírancheminkɔ̀rɔadjvieux taamatáamavmarcher , apers3SG pmIPFV.AFF fɔ́vdire upers3PL mamàppADR cogocógonmanière didìprncomment ? <sp>Sirajɛ</sp> Bamanan minnu bɛ fasirakɔrɔ taama, a bɛ fɔ u ma ko tontigiw.Les Bambara qui suivent le chemin traditionnel des ancêtres, on les appelle «tontigiw».<sp>Sirajɛ</sp> Bamananbámànannbambara minnumínnudtmREL.PL2mîndtmRELlumrphPL2 pmIPFV.AFF fasirakɔrɔfàsirakɔrɔnfànpèresírancheminkɔrɔadjmâle.adulte taamatáamavmarcher , apers3SG pmIPFV.AFF fɔ́vdire upers3PL mamàppADR kokócopQUOT tontigiwtóntigiwntóntiginnobletónncarquoistìginmaîtrewmrphPL . <sp>Maria</sp> Tontigiw bɛ u ka suw sɔn mun na?Pourquoi les «tontigiw» font-ils des sacrifices à leurs morts ?<sp>Maria</sp> TontigiwtóntigiwntóntiginnobletónncarquoistìginmaîtrewmrphPL pmIPFV.AFF upers3PL kakappPOSS suwsùwnsùncadavrewmrphPL sɔnsɔ́nvgratifier munmùnprnquoi nanápp ? <sp>Sirajɛ</sp> Tontigiw bɛ u ka suw sɔn walasa k'u ka du n'u ka dugu kalifa u bɛnbaw ma!Les «tontigiw » font des sacrifices à leurs morts afin de confier leur famille et leur village à leurs ancêtres !<sp>Sirajɛ</sp> TontigiwtóntigiwntóntiginnobletónncarquoistìginmaîtrewmrphPL pmIPFV.AFF upers3PL kakappPOSS suwsùwnsùncadavrewmrphPL sɔnsɔ́nvgratifier walasawálasaconjpour.que k'k'pmINF upers3PL kakappPOSS dudúnconcession n'n'conjet upers3PL kakàpmINF dugudùgunvillage kalifakàlifavconfier upers3PL bɛnbawbɛ́nbawnbɛ́nbanancêtrewmrphPL mamàppADR ! <sp>Maria</sp> O kɔni kɛkun ka ɲi dɛ!Le but de cela est donc très bon !<sp>Maria</sp> Oprnce kɔnikɔ̀niprtTOP.CNTR2 kɛkunkɛ́kunnraisonkɛ́nactionkùnntête kakapmQUAL.AFF ɲiɲìvqbon dɛ́prtcertes ! <sp>Sirajɛ</sp> Ɔwɔ, susɔn kɛkun ka ɲi !Oui, le but de faire des sacrifices aux morts est bon !<sp>Sirajɛ</sp> Ɔwɔɔ̀wɔ́intjoui , susɔnsùsɔnnsùncadavresɔ́nvgratifier kɛkunkɛ́kunnraisonkɛ́nactionkùnntête kakapmQUAL.AFF ɲiɲìvqbon ! <sp>Maria</sp> N y'a dɔn, donsow fana ka tɔn fana bɛ yen ?Sûrement qu’il existe aussi une société des chasseurs ?<sp>Maria</sp> Npers1SG y'y'pmPFV.TR apers3SG dɔndɔ́nvconnaître , donsowdònsowndònsonchasseurwmrphPL fanafánaprtaussi kakappPOSS tɔntɔ́nnsociété fanafánaprtaussi bɛ́copêtre yenyènadvlà-bas ? <sp>Sirajɛ</sp> Kosɛbɛ, kosɛbɛ !Sûrement, sûrement !<sp>Sirajɛ</sp> Kosɛbɛkósɛbɛadvtrès.bienkónaffairesɛ̀bɛadjsérieux , kosɛbɛkósɛbɛadvtrès.bienkónaffairesɛ̀bɛadjsérieux ! <sp>Maria</sp> A! Bamananna dilalen don dɛ !A! Chez les Bambara, c’est bien organisé !<sp>Maria</sp> Aintjah! ! Bamanannabámananansociété.bambarabámànanbambaralamrphLOC dilalendílannenptcpdílanvfabriquernenmrphPTCP.RES dondòncopID dɛ́prtcertes ! <sp>Sirajɛ</sp> A dilalen don koyi !Certes, c’est organisé !<sp>Sirajɛ</sp> Apers3SG dilalendílannenptcpdílanvfabriquernenmrphPTCP.RES dondòncopID koyikóyiprtcertes ! <sp>Maria</sp> Ayiwa, Sirajɛ, Bamananw ko:Eh bien, Siraje, les Bambara disent :<sp>Maria</sp> Ayiwaáyìwaintjbon , SirajɛSìrajɛn.propSìran.propNOM.Fjɛ́adjblanc , BamananwbámànanwnbámànannbambarawmrphPL kokócopQUOT : «An ka dɔɔnin fɔ, ka dɔɔnin to an kɔnɔ.»«Disons un peu, et gardons un peu en nous. »« Anánpers1PL kakapmSBJV dɔɔnindɔ́ɔninnun.peu fɔ́vdire , kakàpmINF dɔɔnindɔ́ɔninnun.peu totóvrester anánpers1PL kɔnɔkɔ́nɔppdans . » I ye caman fo n ye haali!Tu m’as dit beaucoup de choses !Ipers2SG yeyepmPFV.TR camancámannnombreuxcávqnombreuxmanmrphADJ fofòvsaluer npers1SG yeyéppPP haalihàáliadvtrès ! <sp>Sirajɛ</sp> O kɛra!C’est vrai !<sp>Sirajɛ</sp> Oprnce kɛrakɛ́ravkɛ́vfaireramrphPFV.INTR ! <sp>Maria</sp> O diyara n ye, o na to n kɔnɔ.Cela m’a fait plaisir, je m’en souviendrai.<sp>Maria</sp> Oprnce diyaradíyaravdíyavrendre.agréabledívqagréableyamrphDEQUramrphPFV.INTR npers1SG yeyéppPP , oprnce nanàpmCERT totóvrester npers1SG kɔnɔkɔ́nɔppdans . Ni Ala sɔnna, Kɔlɔkani sira tɛna tigɛ an ni ɲɔgɔn cɛ.Si Dieu le veut, la route de Kolokani ne sera pas coupée entre nous.Niníconjsi AlaÁlanDieu sɔnnasɔ̀nnavsɔ̀nvaccepterlamrphPFV.INTR , KɔlɔkaniKɔlɔkanin.propTOP sirasíranchemin tɛnatɛ́nàpmFUT.NEG tigɛtìgɛvcouper anánpers1PL niniconjet ɲɔgɔnɲɔ́gɔnprnRECP cɛ́ppentre . I Kulubali !Toi Kulubali !Ipers2SG KulubaliKúlubàlin.propNOM.CL ! <sp>Sirajɛ</sp> Nse ! Maria, i fana ni ce!Merci ! Maria, merci à toi aussi !<sp>Sirajɛ</sp> Nsenséintjsalut ! MariaMarian.propNOM.ETRG , ipers2SG fanafánaprtaussi niniconjet cecénsalut ! Sisan, i sera bamanankan na.Maintenant, tu connais le bambara.Sisansísànadvmaintenant , ipers2SG seraséravsévarriverramrphPFV.INTR bamanankanbámanankannlangue.bambarabámànannbambarakánncou nanápp . Ala ka dɔ fara i ka dɔnniya kan!Que Dieu augmente tes connaissances !AlaÁlanDieu kakapmSBJV dɔ́prncertain farafàravajouter ipers2SG kakappPOSS dɔnniyadɔ́nniyansciencedɔ́nninscienceyamrphABSTR kankànppsur ! <sp>Maria</sp> Amiina! Ala k'an to ɲɔgɔn jigi ye!Amen! Que Dieu fasse que nous soyons espoir l’un pour l’autre !<sp>Maria</sp> Amiinaàmiinanamen ! AlaÁlanDieu k'k'pmSBJV anánpers1PL totóvrester ɲɔgɔnɲɔ́gɔnprnRECP jigijìginespoir yeyéppPP ! <sp>Sirajɛ</sp> Amiina !Amen!<sp>Sirajɛ</sp> Amiinaàmiinanamen !