Ɲ - ɲ
Ɲà→̌→ 8→n.prop/n : 0 →n.prop : 8→n : 0
n prop NOM F (nom féminin).…bɛɛ bɛ kule la ni karamɔgɔw tɔgɔ ye, k'u man ɲi. nka dɔ bɛ Ɲa na, dɔ bɛ Ɲa cɛlakaw fana na. o kɛlen b'an kalandensomɔgɔw ni karamɔgɔw ta ye bi.…(kibaru541_04jalo-kalanko.dis.html)
ɲá→̌→ 0→n : 0 ɲán ɲága; ɲá; ɲáa; yága.
v manquer
vi manquer dájɛ̀, fùron, fɛ́ngɛ, jɛ̀, kùmaniya, màjɛ̀, ntánya wòro dá ɲánna le nombre de kolas a été insuffisant
n oeil
1 • oeil. ɲɛ́kisɛ, ɲɛ́kuru (organe). à ɲɛ́ cìra il s'est crevé l'oeilù sìra ù ɲɛ́ ná ils ont passé la nuit éveillésɲɛ́ náani en tête-à-tête (quatre yeux)
2.1 • regard ɲɛ́na nê ɲɛ́ t’à lá je ne le vois pasá ɲɛ́ ka dí vous avez de bons yeux, une bonne vuefɔ́ kà ɲɛ́ dàn à perte de vueí fà ɲɛ́ bɛ́ wà ? ton père vit-il (encore) ? ù ɲɛ́ ka gó ils sont jaloux, ils ne voient pas bien clairk'í ɲɛ́` jɔ̀ à lá fixer le regard sur qqch
2.2 • témoin ɲɛ́ kélen tɛ́ ɲɛ́ yé un seul témoin ne compte pas
3.1 • face à ɲɛ́` má kùmu tún elle n'a plus eu le visage triste
3.2 • couleur kulɔri.
3.3 • surface, le devant fɛ́rɛ, dá, fìyɛ, gèlen, kɛ́nɛ.
3.4 • aspect cógo, cɛ̀, làhala, sáwura, yéko sán ɲɛ́ man ɲì le ciel est vilain
3.5 • endroit dákun, mà, sìgiyɔrɔma (d'un étoffe, l'opposé à l'envera). dùlɔki ɲɛ́ ɲùman l’endroit d’une chemiseków ɲɛ́ kàn Sékou Coulibaly en vérité, en réalité
4 • manière de faire. í n'à kɛ́ ɲɛ́ ô ɲɛ́... fais comme tu veux …, quoi que tu fasses… nê t’à ɲɛ́dɔn je ne sais pas comment ça marche, "la manière"à ɲɛ́ mà, à ɲɛ́ kàn comme il faut, comme il convient
5 • page, côté. à ɲɛ́ yɛ̀lɛma ! tourne-le !, change-le de côté !
6 • avis. bìsigi, fɛ̀ko, fɛ̀ta, hákilila, hákilinata, jàte, kɔ́nɔnata, kɔ́nɔta, kɔ́nɔ, mìsali, míirinata, míirina, ɲùmana í ɲɛ́ ná... à ton avis …, tu crois que …, d'après toià kànâ kɛ́ á ɲɛ́ ná kó... ne pensez pas que …
7 • motif. à ɲɛ́ yé mùn yé ? quel en est le motif ?
8 • maille de filet. nìn jɔ̀ ɲɛ ka mìsɛn ce filet est à petites mailles
9 • grain. kìsɛ (céréales). ɲɔ̀ ɲɛ́ bɛ́ kà yɛ̀lɛ le mil commence à grener
10 • brin du fil.
pp devantdevant, avant dáfɛ̀, ɲɛ́fɛ̀, ɲɛ́kɔrɔ, ɲɛ́mà, ɲɛ́na n’à tóra jàma ɲɛ́... s'il reste à la tête de l'assemblée… mɔ̀gɔ bɛ́ síran sà ɲɛ́ on a peur du serpentò bɛ́ án ɲɛ́ il est devant nousdɔ́ bɛ́ dɔ́ ɲɛ́ il y en a qui précèdent les autres (en vertu …) ò kɛ́ra ò ɲɛ́ ça s'est passé auparavantdúmuni sìgi màa ɲɛ́ réserver de la nourriture pour quelqu'un
n fois
1 • fois. cɔ́mi, dáɲɛ, kó, kóɲɛ, kùn, kɛ́ko, sèn, sìɲɛ, tàko.
2 • contenu. kɔ́nɔnafɛn (mesure : souvent en composition). bóloɲɛ kélen une poignéesègiɲa kélen une panerée
n fétiche minyankafétiche minyanka (fétiche et société d'initiation chez les minyanka).… a ye ɲa kɛmɛ ta Banisilayila ani boli kɛmɛ a ye olu ta Banisilayila ani ɲa kɛmɛ a ye olu …(dumestre-geste_5biton_genies.dis.html)
n tortue aquatiquetortue aquatique, Trionyx triunguis jírɔnkogonin, kùngo, nkógonin, táwu (---> 95 cm(plastron sans ouvertures latérales postérieures)).
n python royalpython royal, Python regius (---> 2m (très belle peau)).
n sort kàla, kùntere (magique).…dagɛ nana, a surunyana bugu la yɔrɔ min, a ye ɲa pu bugu kan. a ye ɲa pulen bugu kan, tasuma ye bugu minɛ.…(sangare-suruku_ni_konyomusow.dis.html)
v réussir
1.1 • vi réussir, marcher bɛ̀n, sɔ̀n, tíimɛ, táama à ɲàna ça a réussi, ça a marchébàna ɲà'ń tɛ́ il est mort
1.2 • vt faire marcher, satisfaire, suffire látaama-táama, látaama, fá, kùnmìnɛ, ládiya, nímisiwàsa, séwa, wàsa, ɲɛ́fa, ɲɛ́mìnɛ, ɲɛ́wàsa, lábɔ à díla k'à ɲà ! répare-le bien ! ò y’à ɲà ça lui a suffi
2 • vi être bon (selon les règles de la vie sociale). ò ɲàna ò cógo ɲàna ! c'est bien !
vt embellir cɛ̀ɲɛ, lácɛ̀ɲɛ à y’à kùn ɲà elle l'a bien coiffée
3 • vi se passer de kɔ́ nê tɛ sé kà ɲà nìn kɔ́ je ne peux m'en passer
4 • vi aider (à -- mà) ̀ɲa à mà ! agrée sa demande !
n réussiteréussite, utilité dá, díya, dòndala, kùnnawolo, sánsɔrɔli í tá ɲà bɛ́ nìn ná ton succès est là-dedansɲà t’à lá ça ne sert à rien
ɲáa→̌→ 0→n : 0 ɲán ɲága; ɲá; ɲáa; yága.
v manquer
vi manquer dájɛ̀, fùron, fɛ́ngɛ, jɛ̀, kùmaniya, màjɛ̀, ntánya wòro dá ɲánna le nombre de kolas a été insuffisant
n réjouissanceréjouissance, fête, spectacle hɛ́rɛ, jànjo, múɲamuɲa, sàasɔ, séwa, yàyònbá, ɲɛ́najɛ, fílɛlifɛn, ɲɛ́dendɔgɔjɔ.
v se réjouir
vi 1 • se réjouir. kɔ́nɔnandiya, múɲamuɲa.
2 • être satisfait. nê ɲàgara báarakɛla nɔ̀ ná je fus content du travail des ouvriers
3 • être vaniteux, faire l'important. jáman, ŋániŋani.
n nid myɛ̀ (d'oiseau, de souris ...) ɲàa dá faire son nid
n salive du serpent cracheursalive du serpent cracheur à y’à ɲáaji séri ń kàn il m'a lancé sa salive
Ɲaalen→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Ɲàgalen Ɲakalen; Ɲàlen
n prop NOM F (nom féminin).
Ɲàama→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0
n prop NOM F (nom féminin).
Ɲaamɛ→̌→ 26→n.prop/n : 0 →n.prop : 26→n : 0
n prop TOPNiamey (capitale du Niger).…san balo dɛsɛra ni suman tɔni 223448 ye san 2004 kanpaɲi na. Filinge bɛ Ɲaamɛ kɛɲɛkayanfan fɛ, u cɛ bɛ kilomɛtɛrɛ kɛmɛ ɲɔgɔnna bɔ. yen, dugumɔgɔw ka dunfɛn banna.…(kibaru400_03jara-kongo_donna.dis.html)
ɲàamɛ→̌→ 58 ɲɔ̀gɔmɛ ɲàmɛ; ɲáamu.
n dromadaire…kɛmɛfilabiye ɲɛ ɲuman bɛ kuma kɛnɛyako ni kalanko kan. a ɲɛ jugu kan, ɲaamɛ fila ɲɛgɛn bɛ yen. kelen dalen bɛ, kelen jɔlen don. * kunnafonidafa *.…(dibifara25_03jalo-bceao_kibaruyaw.dis.html)
ɲàamɛdolo→̌→ 0( dromadaire étoile )
n baudrier d'Orionbaudrier d'Orion kìsɛ wólonfila bɛ́ ɲàamɛdolo lá il y a sept étoiles dans le baudrier d'Orion
ɲàamɛŋɔni→̌→ 1( dromadaire épine ) ɲáamuŋɔni.
n herbe Centaurea spherbe Centaurea sp (plantes herbacées vivaces ---> 25 / 60 cm, en terrain sablonneux, les bractées des capitules sont épineuses).
1 • Centaurea.perrottetii. comp.
2 • Centaurea.senegalensis. comp.
ɲáamɛsɔli→̌→ 0( canine ) ɲɔ́gɔmɛsɔli
n pagne noir blancpagne noir blanc, pagne noir et blanc (dont le fil de trame est blanc).
n mélange
1 • mélange.
2 • mésentente.
v mélanger
1 • vt mélanger, brouiller, embrouiller dùruntu, kálanso, kìsibikasaba, kùruba, kúlen, lògoba, rɔ́kolense, rɔ́kulen, rɔ́nɔɔni, bàsan, bɛ̀nbaliya, cɛ́fara, kùnkári, lákɔmayɛ̀lɛma, nɔ́ɔni, bílisibalasa, féreke làada bɛ́ɛ ɲágaminen bɛ́ sísan les coutumes sont toutes embrouillées maintenant
2 • vi se mélanger
ɲáamu→̌→ 0 ɲɔ̀gɔmɛ ɲàamɛ; ɲàmɛ; ɲáamu.
n dromadaire
ɲáamuŋɔni→̌→ 0( dromadaire épine ) ɲàamɛŋɔni ɲáamuŋɔni.
n herbe Centaurea spherbe Centaurea sp (plantes herbacées vivaces ---> 25 / 60 cm, en terrain sablonneux, les bractées des capitules sont épineuses).
1 • Centaurea.perrottetii. comp.
2 • Centaurea.senegalensis. comp.
ɲàanan
n igname sauvageigname sauvage (espèce de tubercule comestible).
ɲáani→̌→ 0→n : 1 ɲágali ɲágari; ɲákari; ɲáani.
v être content
vi être content, être joyeux
ɲáanikɔ̀nɔnin( être.content oiseau *diminutif )
n bagadais casquébagadais casqué, Prionops plumata (huppe blanche, par paires ou petits groupes, sifflement gai et fort, répété.
n varice
ɲàantuma→̌→ 0( réussite moment ) ɲɔ̀gɔntuma; ɲàtuma; ɲàntuma
conj probablement (dans le contexte d'une condition irréel: ce qui ne s’est pas réalisé mais qui aurait pu l’être). sá ɲàantuma = ɲàantuma
ɲàantuma→̌→ 0( pareil moment ) ɲɔ̀gɔntuma ɲwàntuma; ɲàantuma.
n à pareil momentà pareil moment síni ɲɔ̀gɔntuma demain à la même heure
Ɲàare→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0 Ɲàrɛ Ɲàre; Ɲàarɛ
n prop NOM CLNiaré…o dɔgɔyalen jama na, ɲaarew y'a ɲini ka misiriba dɔ jɔ Bozola san 1909.…(kibaru543_03dunbuya_konta-bamako_jumamisiriba.dis.html)
Ɲáarela→̌→ 10→n.prop/n : 0 →n.prop : 10→n : 0 Ɲárɛla Ɲáarɛla; Ɲárela
n prop TOPNiaréla (un quartier de la Commune 2 de Bamako).…ntolatan sanga 90 kɛra 0 ni 0 ye. mɔɔnɔbɔ sanga 30 fana kɛra 0 ni 0 ye. Ɲaarelakaw garijɛgɛ diyara penalitiduurutan na. o kɛra 7 ni 6 ye Ɲaarelakaw kanu na.…(kibaru535_08jabi_konta-nyarela_ce11.dis.html)
Ɲàarɛ→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0 Ɲàrɛ Ɲàre; Ɲàare
n prop NOM CLNiaré
Ɲáarɛla→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Ɲárɛla Ɲáarela; Ɲárela
n prop TOPNiaréla (un quartier de la Commune 2 de Bamako).
ɲàariwara( chat fauve ) ɲàriwara.
n chat gantéchat ganté, Felis felis sylvestris jàkumawara, kólonkari, syɛ̀minawara.
ɲáaro→̌→ 0 ɲáɲaari ɲáɲaaro; ɲáaro.
n violonviolon, violoncelle nkálanin.
Ɲaci→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Ɲaciya
n prop NOM M (nom masculin).
ɲàci( réussir commission ) ɲɛ̀ci ɲàci.
n utilitéutilité, emploi cí, nàfa, ɲɛ̀ko, ɲɛ̀ í ɲàci yé jùmɛn yé ? que sais-tu faire ? quel travail sais-tu faire ?
ɲàcintan→̌→ 0( utilité [ réussir commission ] *privatif ) ɲɛ̀cintan ɲàcintan.
adj inutile cíntan, fúfàfu, fú, gánsan, kùnntan, tɔ̀kajɛ̀, ɲɛ̀kontan.
Ɲaciya→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Ɲaci
n prop NOM M (nom masculin).
n moyen de réussirmoyen de réussir, issue bɔ́da, dá, dɔ̀ndɔrɔnin à y’à yé mínkɛ kó ɲàda t’à lá quand il a vu qu'il n'y avait rien à faire…
Ɲafala→̌→ 4→n.prop/n : 0 →n.prop : 4→n : 0
n prop TOPNiafala (village, pas loin de Kita).…u balimaw tun bɛ taa bɔ u ye tuma bɛɛ. nka tuma dɔ sera, u nana u sigi Ɲafala . mɔgɔw tun b'a fɔla ko jinɛ de y'u gɛn ka bɔ kulu la.…(keita-folo_kita08.dis.html)
Ɲafunke→̌→ 16→n.prop/n : 0 →n.prop : 16→n : 0
n prop TOPNiafunké, Niafounké (nom de lieu). (chef-lieu de la commune de Soboundou et du cercle de Niafunké, région de Tombouctou).…Tumutu mara kɔnɔ, Gundamu sɛrɛkili la biro 372 tun bɛ yen ; wote ma kɛ 2 kɔnɔ. Ɲafunke sɛrɛkili la, biro 359 tun bɛ yen, wote ma kɛ biro 12 kɔnɔ.…(kibaru559_01danbele_jara-jamanakuntigisigi_kalata.dis.html)
v activer…o kun ye fiɲɛ ka se ka don ga kɔnɔ ka tasuma ɲaga . ni tobili banna, an bɛ tasuma faga dɔgɔ kana tiɲɛ.…(comment_construire.dis.html)
1.1 • vt activer, animer, attiser dádòn, gírin, gódon, lámàga, láɲaga, yígiyigi.
1.2 • vi bien prendre
2 • vi envenimer (dispute).
3 • vt attirer lánɛgɛn, màsàma, nàta, sàma (regard).
4.1 • vi proliférer
4.2 • vt faire proliférer
n bourse
1 • bourse, porte-monnaie. bè, jɛ́mɛ, pɔrɔtɔmonɛ, pɔ́rɔtɔmani (des hommes ou des femmes, en cuir, porté par les hommes sur la poitrine).
2 • testicules. bɛ̀lɛkili, dóro, fìlabara, kíliɲɔrɔn, kɔ́, nkɛ̀lɛn, yɛ́rɛ.
ɲága→̌→ 0→n : 0 ɲán ɲá; ɲáa; yága.
v manquer
vi manquer dájɛ̀, fùron, fɛ́ngɛ, jɛ̀, kùmaniya, màjɛ̀, ntánya wòro dá ɲánna le nombre de kolas a été insuffisant
n résidu…676 ) n'i ye i nege bila sɛgɛn ye, o b'a juguya. 677 ) n'i ye musokɔrɔ jɛ ɲaga la, i y'a kisi damɔsin ma. 678 ) n'i ye woro ye jɔn kun, fali bilen don.…(bailleul-sagesse_bambara_02a.dis.html)
1 • résidu. mùrumuru (marc, tourteau, balle de riz, de mil, fanes de légumineuses).
2 • argent. arizan, pɛ́cɛkɛ, wári.
n réjouissanceréjouissance, fête, spectacle hɛ́rɛ, jànjo, múɲamuɲa, sàasɔ, séwa, yàyònbá, ɲɛ́najɛ, fílɛlifɛn, ɲɛ́dendɔgɔjɔ.…57. ntura dunan tɛ bila misiw ɲɛ Manden. 58. Bala Faseke sugandira k'a kɛ lajɛw, seliw, ni ɲagaw ɲɛmɔgɔ ye. Manden fɔkabɛn ɲɛmɔgɔ don, laadaw kunnasigi don.…(kibaru577_05kuyate_konta-kalankene_siriman.dis.html)
v se réjouir… kana ». 25. tiɲɛ-tiɲɛ na, Ala y'aw dɛmɛ yɔrɔ caman na. Huneyini don na, tuma min na aw ɲagara a yɛrɛ la caya fɛ, o ma fosi ɲɛ aw ye, dugukolo dɔgɔyara aw la, dugukolo n'a bonya bɛɛ, o kɔfɛ a …(kurane009.dis.html)
vi 1 • se réjouir. kɔ́nɔnandiya, múɲamuɲa.
2 • être satisfait. nê ɲàgara báarakɛla nɔ̀ ná je fus content du travail des ouvriers
3 • être vaniteux, faire l'important. jáman, ŋániŋani.
n nid myɛ̀ (d'oiseau, de souris ...) ɲàa dá faire son nid
Ɲagadina→̌→ 5→n.prop/n : 0 →n.prop : 5→n : 0
n prop TOPNiagadina (village et commune, cercle de Kati, cercle de Koulikoro).…Baginkan 4, Muntugula 3, Jalakɔrɔba 4, Ɲagadina 3, Kuruba 3.…(kibaru542_03jara-musow_ka_senyerekoro.dis.html)
ɲàgajilama( résidu eau *en tant que )
adj non filtrénon filtré (en parlant de la bière de mil ...)
ɲàgajima( résidu eau *comme de )
n non filtrénon filtré (en parlant de la bière de mil ...)
ɲágalan→̌→ 0( activer *instrumental )
n interjection kábalan (linguistique).
n araignée ntàlon.
Ɲàgalen→̌→ 176→n.prop/n : 0 →n.prop : 176→n : 0 Ɲaalen; Ɲakalen; Ɲàlen
n prop NOM F (nom féminin).… ni jeliw bɛ baro la, a y'i kanto a denmuso ma, a ko : - " Ɲagalen, n ba tɔgɔma, Ɲagalen Muke, na ji di jeliw ma…(sisoko-lamidu_soma.dis.html)
ɲágali→̌→ 18→n : 0 ɲágari; ɲákari; ɲáani.
v être content… ye ! Tumani Yalam Sidibe ɲagali a yɛrɛ ma…(jekabaara329_01tangara-kalo_kumasen.dis.html)
vi être content, être joyeux
ɲàgama( résidu *comme de )
adj non nettoyénon nettoyé, non battu ɲɔ̀ ɲàgama / màlo ɲàgama mil avec sa balle / paddy : riz non battu
n mélange…u bɛ poyi ka bɔ aw yɛrɛ la, wa dɔlɔminbanabagatɔ, o min dalen t'o la, o bɛ ɲagami damatɛmɛ jira n'a yɛrɛ dusu ye.…(jakite-dolominbana.dis.html)
1 • mélange.
2 • mésentente.
v mélanger
1 • vt mélanger, brouiller, embrouiller dùruntu, kálanso, kìsibikasaba, kùruba, kúlen, lògoba, rɔ́kolense, rɔ́kulen, rɔ́nɔɔni, bàsan, bɛ̀nbaliya, cɛ́fara, kùnkári, lákɔmayɛ̀lɛma, nɔ́ɔni, bílisibalasa, féreke làada bɛ́ɛ ɲágaminen bɛ́ sísan les coutumes sont toutes embrouillées maintenant
2 • vi se mélanger
n sorcier bienfaisantsorcier bienfaisant…dɔw ka suya bɛ kɛ o cogo la. ɔhɔ ! ɲagan fana bɛ o cogo la, ɲagan dɔw bɛ yen, u tɛ kojugu kɛ, u bɛ se ka mɔgɔw tila subaaw la.…(kontoron_ni_saane.dis.html)
ɲàganya→̌→ 0( sorcier.bienfaisant *abstractif ) ɲɛ̀ganya ɲàganya.
n sorcellerie bienfaisantesorcellerie bienfaisante
ɲágari→̌→ 0→n : 0 ɲágali ɲákari; ɲáani.
v être content
vi être content, être joyeux
ɲàgari→̌→ 6 ɲágari; ɲàkari; ɲànkari; ɲàngari.
n moquerie ɲàgaribɔ.… fa so den ɲuman minnu ye ɲagari bɔ ni tigɛ-n-sɔn-ya muɲu, ka sɛgɛn kun fo nin yɛlɛma in kɛra, n b'u fo, n b'u wale ɲuman dɔn …(sankore11_09nyaamedugu_nyaame.dis.html)
ɲàgari→̌→ 0→n : 0 ɲàkari; ɲànkari; ɲàngari.
v se moquer
vi se moquer jákabɔ, lákari, ɲàgaribɔ, láafu.
ɲàgaribɔ→̌→ 0→n : 0( moquerie sortir ) ɲàgarilabɔ; ɲàngaribɔ.
v se moquer
1 • vt se moquer de, vexer, faire bisquer
2 • vr se moquer jákabɔ, lákari, ɲàgari, láafu (de -- lá).
ɲàgaribɔ→̌→ 0( moquerie sortir ) ɲàngaribɔ.
n moquerie ɲàgari.
ɲàgarilabɔ→̌→ 1→n : 0( moquerie faire.sortir [ *causatif sortir ] ) ɲàgaribɔ ɲàngaribɔ.
v se moquer
1 • vt se moquer de, vexer, faire bisquer
2 • vr se moquer jákabɔ, lákari, ɲàgari, láafu (de -- lá).
n orduresordures, résidus ɲásaka.…bɔgɔ ɲuman i n'a fɔ = bɔgɔ fasa walima tonkunbɔgɔ. an bɛ bɔgɔkurunbaw ci-ci ani ka ɲagasaw bɔ a la minw bɛ se ka mɔgɔ jogin. bɔgɔ sumanko naani.…(comment_construire.dis.html)
v être sale…bara kolonw ani fini kolonw kɛlen bɛ ka so in dukɛnɛmama bɛɛ ɲagasa kɔlikɔli, f'i sedayɔrɔko b'i kɔnɔna gan. san sinna ka fin ten mɔnimɔni, fo kaba bɛ kulu.…(sallee_rolland-tenen.dis.html)
vi être sale, être mal entretenu (champ, chemin, chevelure ...)
Ɲagaso→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0
n prop NOM CLNyagasso, Gnagasso (nom honorifique des Kankama).
Ɲagasola→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0
n prop TOPNiagassola (centre de sous-préfecture, préfecture de Siguiri, région de Kankan, Guinée).…jelibulonbaw ŋaaraw ka bɔ Kela, Kita, Kirina, Ɲagasola , Tanbakunda, adw., olu tun b'a kɛnɛ kan.…(kibaru571_05konta-kalankene_kurukanfuga.dis.html)
ɲàgata→̌→ 0 ɲànkata ɲànkatan; ɲàngata; ɲàgata.
n malheurmalheur, tourment continuel, querelle bɔ̀nɛ, kára, làjaba, màntɔɔrɔya, màntɔɔrɔ, nèri, tàna, ɲáni, kɛ̀lɛ, sìtanɛmako, sìtanɛ kà ɲànkata` tà kà mɔ̀gɔ sɛ́gɛrɛ infliger une souffrance à qqn
ɲàgata→̌→ 0→n : 0 ɲànkata ɲàngata; ɲàgata.
v tourmenter
vt tourmenter lájàba, lánɔgɔ, tɔ̀ɲɔ.
n harpon
1 • harpon, foëne.
2 • lacet. fóolo (pour prendre les oiseaux).
ɲàgwan→̌→ 0 ɲàgan ɲɛ̀gan; ɲàgwan.
n sorcier bienfaisantsorcier bienfaisant
ɲàjan→̌→ 0( python.royal long )
n serpent Dispholidus typusserpent Dispholidus typus túrɔɲajan (---> 1,75 m, arboricole, très agressif, cou bien marqué, oeil très grand, couleur vert olive). túrɔɲa.
v activer…aw bɛ se ka ja suguya caman wɛrɛw dilan ani ɲininkaliw, minnu bɛ baro ɲaka walasa mɔgɔw ka se ka gɛlɛyaw n'u sababuw ani u kunbɛncogo ɲini k'u dɔn.…(dogotoro_00kunnafoni_damadow.dis.html)
1.1 • vt activer, animer, attiser dádòn, gírin, gódon, lámàga, láɲaga, yígiyigi.
1.2 • vi bien prendre
2 • vi envenimer (dispute).
3 • vt attirer lánɛgɛn, màsàma, nàta, sàma (regard).
4.1 • vi proliférer
4.2 • vt faire proliférer
n bourse
1 • bourse, porte-monnaie. bè, jɛ́mɛ, pɔrɔtɔmonɛ, pɔ́rɔtɔmani (des hommes ou des femmes, en cuir, porté par les hommes sur la poitrine).
2 • testicules. bɛ̀lɛkili, dóro, fìlabara, kíliɲɔrɔn, kɔ́, nkɛ̀lɛn, yɛ́rɛ.
Ɲakalen→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Ɲàgalen Ɲaalen; Ɲàlen
n prop NOM F (nom féminin).
ɲákari→̌→ 0→n : 0 ɲágali ɲágari; ɲákari; ɲáani.
v être content
vi être content, être joyeux
ɲàkari→̌→ 0 ɲàgari ɲágari; ɲàkari; ɲànkari; ɲàngari.
n moquerie ɲàgaribɔ.
ɲàkari→̌→ 0→n : 0 ɲàgari ɲàkari; ɲànkari; ɲàngari.
v se moquer
vi se moquer jákabɔ, lákari, ɲàgaribɔ, láafu.
Ɲákàte→̌→ 109→n.prop/n : 0 →n.prop : 109→n : 0
n prop NOM CLNyakaté, Gnakhaté… sennataama, a ye tile kɔnɔntɔn kɛ, a tannan, a nana jigin an fɛ Lamidu Soma Ɲakate kan…(sisoko-lamidu_soma.dis.html)
n harpon
1 • harpon, foëne.
2 • lacet. fóolo (pour prendre les oiseaux).
ɲàkin→̌→ 0→n : 0 ɲàngi ɲàkin.
v punir
vt punir, sanctionner, taxer d'amende ɲɛ́gàn.
v mordiller
1 • mordiller. wàgasi.
2 • inciser (en beaucoup d'endroits).
v happer…Lɛnbɛ fali, badabafiyɛ. ɲɛ ye bɔnɛ kɔmi-kɔmi. tulo bɛ bɔnɛ firifiri. dajugu bɛ bɔnɛ ɲako ! a ku jugu bɛ bɔnɛ yɛgɛyɛgɛ ! jele b'a fɛ. wɔlɔsɔ b'a la ! a ɲɛsen man ɲi, a kɔsen man ɲi.…(baa-fanta_maa_recit.dis.html)
1 • happer (d'un coup de gueule— chiens ...)
2 • avaler. fòron, kùnun, lákùnun à bɛ́ kúma ɲàko-ɲàko il avale les mots
ɲàko( réussir affaire ) ɲɛ̀ko ɲàko.
n utilitéutilité, fonction cí, nàfa, ɲɛ̀ci, ɲɛ̀, jɔ̀yɔrɔ, kɛ́ci, kɛ́wale.
ɲàkoma→̌→ 0( utilité [ réussir affaire ] *comme de ) ɲɛ̀koma ɲàkoma.
adj personne utilepersonne utile
ɲàkoma→̌→ 0( utilité [ réussir affaire ] *comme de ) ɲɛ̀koma ɲàkoma.
n personne utilepersonne utile
ɲàkontan→̌→ 0( utilité [ réussir affaire ] *privatif ) ɲɛ̀kontan ɲàkontan.
adj inutile cíntan, fúfàfu, fú, gánsan, kùnntan, tɔ̀kajɛ̀, ɲɛ̀cintan.
Ɲàlen→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Ɲàgalen Ɲaalen; Ɲakalen
n prop NOM F (nom féminin).
Ɲalibuli→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0
n prop NOM CLGnalibouly
ɲálon→̌→ 0→n : 0 yálon yáalon; yálo; ɲálon.
v frapper
1 • vt frapper, bousculer bùgubugu, bùgɔ, cì, cɔ́gɔri, gòro, gòsi, gún, kɔ́nkɔn, lákùru, màgòsi, sábansaban, sába, wàlon, tùntun í tɛ́gɛ yálon màa túlo kɔ́rɔ gifler qqn
2 • vt abattre fàga, pìripago.
3 • vt rafler fàari, kɔ́rɔfuran.
4 • vr se pavaner bòrobara, dùgudɛgɛ, dùgurudɛgɛrɛ, fùgubefugube, jáɲigijaɲigi, lìngilanga.
Ɲàma→̌→ 7→n.prop/n : 0 →n.prop : 7→n : 0
n prop NOM MF (nom masculin ou féminin).…o den dɔw ye Ɲamankolon, Sununkun, Buguri, Ɲama ..... den mana bange ka bɛn ni dugu laadalako min ye, a bɛ di o tɔndenw ma olu k'a tɔgɔda.…(kibaru492_06nafo_jara-an_ka_laadalatogow.dis.html)
n pied-de-boeuf…aw bɛ dimimafura dɔ ta i n'a fɔ asipirini. aw ye a farafinfurakɛcogo fana lajɛ sɛbɛn ɲɛ ɲama ni gele la.…(dogotoro_17nyinw.dis.html)
1 • Piliostigma thonningii, Bauhinia thonningii, pied-de-boeuf. ɲámaba, ɲámamuso (un arbre fleuri).
2 • Piliostigma reticulatum, pied-de-chameau. ɲámacɛ.
n force occulte… nan'i kan to : tinbaw bɛnba, Soma ! Soma ɲama ka jugu ; ɲamakalabaana ! ɲamakalabaana ! ɲama fa faa jo, ɲama ba faa jo, o ko sinɛnin ma : ne bɛ e yɛlɛma i k'i kɛ muso ye, i ka taa Fanta Maa …(baa-fanta_maa_recit.dis.html)
1 • force occulte (plus ou moins néfaste (dont sont doués certains êtres vivants ou morts : gros arbre, tel ou tel animal, suicidés, noyés, foudroyés, vieillards ...))
2 • maladies (provoquées par le "ɲama") (maladies de peau, maladies provoquant des convulsions ...)
n ordure
ɲàmaa→̌→ 0( réussite homme ) ɲàmɔgɔ
n amantamant, amante kànucɛ, kámalen, ɲàmɔgɔkɛ, kànumuso, mùsoba, súngurun, ɲàmɔgɔmuso (seulement en composition).
ɲàmaaden→̌→ 18( amant [ réussite homme ] enfant ) ɲàmɔgɔden
n bâtard jákalimɛ, kànuden, nà-ń-kɔ̀rɔ-dén, túlonkɛden, wóloso, cɛ̀tigɛden.
ɲàmaakɛ→̌→ 1( amant [ réussite homme ] mâle ) ɲàmɔgɔkɛ
n amant kànucɛ, kámalen, ɲàmɔgɔ.
ɲàmaamuso→̌→ 0( amant [ réussite homme ] féminin ) ɲàmɔgɔmuso
n amante kànumuso, mùsoba, súngurun, ɲàmɔgɔ.
ɲámaba→̌→ 0( pied-de-boeuf *augmentatif )
n pied-de-boeufpied-de-boeuf, Piliostigma thonningii / Bauhinia th ɲáma. césa (arbre ---> 10 m (les écorces servent à faire des liens)). ɲámamuso.
ɲámacɛ→̌→ 2( pied-de-boeuf mâle )
n pied-de-chameaupied-de-chameau, Piliostigma reticulatum / Bauhinia reticulata ɲáma. césa (arbre ---> 10 m, les écorces fraîches servent à faire des liens).
ɲàmada→̌→ 0( force.occulte canari ) ɲàmadaa ɲàmada.
n canari fétichecanari fétiche (sur lequel les chasseurs font des sacrifices).
ɲàmadaa→̌→ 0( force.occulte canari ) ɲàmada.
n canari fétichecanari fétiche (sur lequel les chasseurs font des sacrifices).
ɲámafu→̌→ 3( pied-de-boeuf fibre )
n fibres du pied-de-boeuffibres du pied-de-boeuf
ɲàmaji→̌→ 0( force.occulte eau )
n prémices de bièreprémices de bière (première eau de la bière de mil en fabrication).
n gens de castegens de caste (forgeron, griot, cordonnier, endogamie).…Sidiki ani Handa, u tagara Sidiki ka so. ne Seku donna ka na n sigi kɔɲɔso kɔnɔ, ɲamakalaw donna ka na fan bɛɛ kɛ mankan ye, ne Seku wulila ka bɔ.…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_08_03.dis.html)
ɲàmakaladen→̌→ 1( gens.de.caste enfant )
n personne de castepersonne de caste ŋàara.
ɲàmakalaya→̌→ 2( gens.de.caste *abstractif )
n état de membre de casteétat de membre de caste (considérée comme inférieure par les "nobles", les guerriers).
ɲàmakɛminan→̌→ 0( ordure faire outils ) ɲàmankɛminɛn ɲàmakɛminɛn; ɲàmankɛminan; ɲàmakɛminan.
n poubelle ɲàmanminɛn.
ɲàmakɛminɛn→̌→ 0( ordure faire outils ) ɲàmankɛminɛn ɲàmakɛminɛn; ɲàmankɛminan; ɲàmakɛminan.
n poubelle ɲàmanminɛn.
Ɲàmakolon→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Ɲàmankolon
n prop NOM MFGniamakolon (nom masculin ou féminin). (prénom apotropaïque donné à l'enfant né après plusieurs bébés morts).
ɲàmakolon→̌→ 0( ordure usagé ) ɲàmankolon ɲàmakolon.
n vaurien bàkɔrɔnku, bátaraden, bátaramɔgɔ, bìlakojugu, dángaden, dénbo, dénsu, dùsukasimɔgɔ, fágonbaatɔ, fùgari, hɔ́rɔnkolon, jíkankooro, kɔ̀nɔku, lágabo, lágasa, nàfu-táafu, nàntan, pànparanba, sárakaden, sárakajugu, sárakamurukuru, sárakamɔgɔ, sɔ̀nkolon.
Ɲamakɔrɔ→̌→ 5→n.prop/n : 0 →n.prop : 5→n : 0
n prop TOPNiamakoro (un quartier dans la commune 6 de Bamako).…kin 10 b'a kɔnɔ : Banankabugu, Jannegela, Falajɛ, Maɲanbugu, Misabugu, Ɲamakɔrɔ , Senu, Sogoninkɔ, Sokɔrɔji, Yirimajɔ.…(kibaru531_05konta-bamako_komini.dis.html)
n gingembre…a bɛ fɔ ko su somɔgɔw ka wari ni jaba, ni dabakala, ni foronto, ni ɲamaku , ni kami, ni tulu, ni dɔlɔ, ni sɛ di namadenw ma. o bɛɛ de bɛ fara ɲɔgɔn kan ka nama sɔn.…(keita-folo_kita06.dis.html)
1 • gingembre, Zingiber.officinale. dùgumaɲamaku, jínjinbere zing.
2 • maniguette, Aframomum.sp. zing. ɲámakuforoko.
Ɲamala→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0
n prop TOPGniamala (un village).… salon nin waati kelen in na, k'a ta Buguni, ka don Sikaso, tɛmɛ kɛlen kɔ Sokɔrɔ ni Sɔbugu ani Ɲamala ni Ifola duguw fɛ, sɛnɛko minisiri Agatamu Agi Alasani n'a nɔfɛ jamaba ye kɔɔriforow ni …(jekabaara300_03sidibe-mali_seneko.dis.html)
ɲámalen→̌→ 1( pied-de-boeuf *diminutif )
n fruit de pied-de-boeuffruit de pied-de-boeuf (très odorant, utilisé pour attirer les essaims dans les nouvelles ruches).
ɲàmama→̌→ 1( force.occulte *comme de )
adj ayant force occulteayant force occulte ɲàmatɔ (qui possède une force vengeresse). sù ɲàmama ìn, màa cáman tɛ́ sɔ̀n kà màga à lá ce mort qui possède un"ɲama", peu de gens acceptent d'y toucher(cadavre d'un suicidé, d'un noyé, d'un foudroyé)
ɲàmaminan→̌→ 0( ordure outils ) ɲàmanminɛn ɲàmaminɛn; ɲàmaminan.
n poubelle ɲàmankɛminɛn.
ɲàmaminɛn→̌→ 0( ordure outils ) ɲàmanminɛn ɲàmaminɛn; ɲàmaminan.
n poubelle ɲàmankɛminɛn.
ɲámamuso→̌→ 0( pied-de-boeuf féminin )
n pied-de-boeufpied-de-boeuf, Piliostigma thonningii / Bauhinia th ɲáma. césa (arbre ---> 10 m (les écorces fraîches servent à faire des liens)). ɲámaba.
n ordure…2429 ) kɔnɔnin dakalamajan fila, olu tɛ ɲaman ta ɲɔgɔn ɲɛ kan. 2430 ) mɔgɔ keguyara cogo o cogo, i bɛ syɛnabara san dɔgɔ la.…(bailleul-sagesse_bambara_02c.dis.html)
ɲàmankɛminan→̌→ 0( ordure faire outils ) ɲàmankɛminɛn ɲàmakɛminɛn; ɲàmankɛminan; ɲàmakɛminan.
n poubelle ɲàmanminɛn.
ɲàmankɛminɛn→̌→ 0( ordure faire outils ) ɲàmakɛminɛn; ɲàmankɛminan; ɲàmakɛminan.
n poubelle ɲàmanminɛn.
Ɲàmankolon→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0 Ɲàmakolon
n prop NOM MFGniamakolon (nom masculin ou féminin). (prénom apotropaïque donné à l'enfant né après plusieurs bébés morts).…o den suguya bɛ wele dafalenden. a caman tɔgɔ bɛ da Ɲamanton, Ɲamankolon . ni muso don den bɛ wele Sununkun walima Filifɛn.…(kibaru548_04jalo-tulolanege.dis.html)
ɲàmankolon→̌→ 0( ordure usagé ) ɲàmakolon.
n vaurien bàkɔrɔnku, bátaraden, bátaramɔgɔ, bìlakojugu, dángaden, dénbo, dénsu, dùsukasimɔgɔ, fágonbaatɔ, fùgari, hɔ́rɔnkolon, jíkankooro, kɔ̀nɔku, lágabo, lágasa, nàfu-táafu, nàntan, pànparanba, sárakaden, sárakajugu, sárakamurukuru, sárakamɔgɔ, sɔ̀nkolon.
ɲàmanminɛn→̌→ 0( ordure outils ) ɲàmaminɛn; ɲàmaminan.
n poubelle ɲàmankɛminɛn.
ɲàmannataa→̌→ 0( ordure à aller )
n excrément bò, sɔ́fɛ, kɔ́fɛtaa, bánakɔtaa.
ɲàmanɲaman→̌→ 0 ɲàmaɲama ɲàmanɲaman.
n bricolesbricoles, objets hétéroclites ɲɔ̀nsɔn.
Ɲàmanton→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0 Ɲàmaton
n prop NOM MF (prénom apotropaïque donné à l'enfant né après plusieurs bébés morts).…o den suguya bɛ wele dafalenden. a caman tɔgɔ bɛ da Ɲamanton , Ɲamankolon. ni muso don den bɛ wele Sununkun walima Filifɛn.…(kibaru548_04jalo-tulolanege.dis.html)
ɲàmanton→̌→ 8( ordure tas ) ɲàmaton.
n tas d'ordurestas d'ordures sùnunkun.
ɲàmaɲama→̌→ 3 ɲàmanɲaman.
n bricolesbricoles, objets hétéroclites ɲɔ̀nsɔn.… kɔɔri sɛnɛ yɔrɔ la, ji bɛ tɛmɛ ka bɔ a jukɔrɔ yɔrɔ min na, kan'a sɛnɛ yɔrɔ la fana, sanji bɛ ɲamaɲama cɛ ka bɔ kɔɔri senkɔrɔ yɔrɔ min na fana…(jekabaara145_09sidibe-bagayoko-bamananya_ka.dis.html)
Ɲàmaton→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Ɲàmanton
n prop NOM MF (prénom apotropaïque donné à l'enfant né après plusieurs bébés morts).
ɲàmaton→̌→ 0( ordure tas ) ɲàmanton ɲàmaton.
n tas d'ordurestas d'ordures sùnunkun.
ɲàmatɔ→̌→ 6( force.occulte *statif )
adj ayant force occulte
1 • ayant force occulte. ɲàmama (qui possède une force vengeresse).
2 • victime de force occulte.
n coucal du Sénégalcoucal du Sénégal, Centropus senegalensis (oiseau surtout terrestre, chasse sauterelles et vertébrés : buissons, jardins).…3883 ) n'i ye su kungana ye lahara, banabagatɔ kɔrɔsigiw y'a nɛgɛn. 3884 ) ɲamatutu minɛna foolo la, wɔlɔ ko a tɛ si nin na.…(bailleul-sagesse_bambara_02e.dis.html)
ɲàmɛ→̌→ 0 ɲɔ̀gɔmɛ ɲàamɛ; ɲàmɛ; ɲáamu.
n dromadaire
adv en remplissant l’espace
1 • en remplissant l’espace, énorme, gigantesque, très gras. à bɛ́ yábi! il est énorme! il est géant!
2 • bruit de chute. táli.
n géant…jitigi ni maatigi tile tɛmɛna Segu. - a kɛra ! - kuntigi ni kantigi ! - han ! - ɲami ɲami den kan masiga ! - han ! - totigi to fo, ni totigi ye to fo, to dunnaw bɛ na dingɛ fara.…(balo-daa_monson_ni_nyenama.dis.html)
Ɲámina→̌→ 5→n.prop/n : 0 →n.prop : 5→n : 0
n prop TOPNyamina (village, centre de commune, cercle et région de Koulikoro, à la rive gauche du Niger).… Bazumana Tarawele ka bɔ Dɛnɛnba, ɲamina komini na …(kibaru400_07tarawele-senekelaw_ye.dis.html)
Ɲaminɛma→̌→ 6→n.prop/n : 0 →n.prop : 6→n : 0
n prop NOM F (nom féminin).…Ɲaminɛma , a donna a ka so kɔnɔ minkɛ, sanni a ka bɔ, ne nana da minɛ a dala. a jɔlen tora.…(dumestre-manigances_2003_03.dis.html)
Ɲamodi→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0
n prop NOM M (nom masculin).…tubabuw ka sorodasiw y'o dugu in ci san 1878 sɛtanburukalo tile 22 k'a masakɛ Ɲamodi Sisɔkɔ faga. Mali marali kɛlɛw daminɛna Faransi fɛ o cogo la.…(kibaru467_1kulubali_jara-yereta_san50.dis.html)
ɲàmɔgɔ→̌→ 1( réussite homme ) ɲàmaa
n amantamant, amante kànucɛ, kámalen, ɲàmɔgɔkɛ, kànumuso, mùsoba, súngurun, ɲàmɔgɔmuso (seulement en composition).
ɲàmɔgɔden→̌→ 33( amant [ réussite homme ] enfant ) ɲàmaaden
n bâtard jákalimɛ, kànuden, nà-ń-kɔ̀rɔ-dén, túlonkɛden, wóloso, cɛ̀tigɛden.
ɲàmɔgɔkɛ→̌→ 30( amant [ réussite homme ] mâle ) ɲàmaakɛ
n amant kànucɛ, kámalen, ɲàmɔgɔ.
ɲàmɔgɔmuso→̌→ 2( amant [ réussite homme ] féminin ) ɲàmaamuso
n amante kànumuso, mùsoba, súngurun, ɲàmɔgɔ.
Ɲan→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0
n prop NOM CLNyan, Gnan… yɔrɔ in ye n ka masalakaw ta ye, Ngolo saba mɔdenw Ngolo saba mɔden kɔni Ɲan Ngolo, Barama Ngolo Solo Ngolo…(susoko-maraka_madi.dis.html)
v effrayer
vt effrayer, faire dresser les cheveux sur la tête bàabaali, félefele, fíyefiye, jàsiran, jàtìgɛ, jàwuli, lásiran, pápa, sɔ̀nnasiran ɲánfɛn
ɲán→̌→ 2→n : 0 ɲága; ɲá; ɲáa; yága.
v manquer
vi manquer dájɛ̀, fùron, fɛ́ngɛ, jɛ̀, kùmaniya, màjɛ̀, ntánya wòro dá ɲánna le nombre de kolas a été insuffisant
n python royalpython royal, Python regius (---> 2m (très belle peau)).
ɲàn→̌→ 0→n : 0 ɲɛ̀ ɲà; ɲàn.
v réussir
1.1 • vi réussir, marcher bɛ̀n, sɔ̀n, tíimɛ, táama à ɲàna ça a réussi, ça a marchébàna ɲà'ń tɛ́ il est mort
1.2 • vt faire marcher, satisfaire, suffire látaama-táama, látaama, fá, kùnmìnɛ, ládiya, nímisiwàsa, séwa, wàsa, ɲɛ́fa, ɲɛ́mìnɛ, ɲɛ́wàsa, lábɔ à díla k'à ɲà ! répare-le bien ! ò y’à ɲà ça lui a suffi
2 • vi être bon (selon les règles de la vie sociale). ò ɲàna ò cógo ɲàna ! c'est bien !
vt embellir cɛ̀ɲɛ, lácɛ̀ɲɛ à y’à kùn ɲà elle l'a bien coiffée
3 • vi se passer de kɔ́ nê tɛ sé kà ɲà nìn kɔ́ je ne peux m'en passer
4 • vi aider (à -- mà) ̀ɲa à mà ! agrée sa demande !
Ɲana→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0
n prop Gnana (équipe de football à Koulikoro).… fɛ yen nɔ, Sigi o ni AS Mande olu bɛ ɲɔgɔn sɔrɔ, Bamakɔ Stade ani Real olu bɛ ɲɔgɔn sɔrɔ, Gao Ɲana ani Bitɔn, olu bɛ ɲɔgɔn sɔrɔ…(radio_mali1993_01_27.dis.html)
n fétiche communautairefétiche communautaire, autel sacré (le plus grand dans un communauté).
ɲánamini→̌→ 0( vue [ oeil à ] enrouler ) ɲɛ́namini ɲánamini.
n vertigevertige, étourdissement, ivresse tíri, fálenya, súlenya à ɲɛ́namini bɔ́ra à lá il n'a plus de vertiges, il est sorti de son ivresse
ɲánamini→̌→ 0→n : 0( vue [ oeil à ] enrouler ) ɲɛ́namini ɲánamini.
v donner des vertiges
vt donner des vertiges (pr. et fig).
n fétiche communautairefétiche communautaire, autel sacré (le plus grand dans un communauté).… jaa, anw kulukɔrɔbakaw ye ɲanan sɔrɔ an yɛrɛ kɔrɔ. " o sinna ka yɛlɛma, ka kɛ kulukɔrɔba ɲanan ye.…(keyita-sunjata_keyita.dis.html)
Ɲanankɔrɔ→̌→ 6→n.prop/n : 0 →n.prop : 6→n : 0
n prop NOM M (nom masculin).…a joginna dɔɔnin, sɔrɔdasiw y'a ta ka taa n'a ye Segu Ɲanankɔrɔ Fɔnba tɔgɔla dɔgɔtɔrɔso la yanni u ka na n'a ye Bamakɔ.…(jekabaara300_10fane-marakala_sorodasiw.dis.html)
Ɲanbele→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0
n prop NOM CLNyanbélé, Gnanbélé…SOB ma foyi sɔrɔ. Joliba biw donbagaw ye Tijani Ɲanbele ani Saja Sise ye.…(kibaru029_2ntolatan.dis.html)
ɲánfɛn→̌→ 1( effrayer chose )
n chose effrayante
1 • chose effrayante.
2 • personne de grand savoir. ɲàngaran.
3 • fétiche. bási, bóli, jàhadi, jò, kɔ̀rɔti (toute chose pourvue de ɲàma).
Ɲang→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0
n prop NOM CLNyang
adv beaucoup de poilsbeaucoup de poils (abondance de poils / l'étendue d'une surface ?) byɛ̀si ɲánga / à fàrikansi bɛ́ ɲánga ! chant des ntomodenw
ɲánga→̌→ 0→n : 0 yánkan yánga; ɲánga.
v étendre
1 • vt étendre, déployer fɛ̀nsɛn, gàngàn, láfɛ̀nsɛn, sɛ́ɛnɛ, tɔ̀nɔ, yɛ́gɛn, yɛ́rɛkɛ (au dessus de). kɔ̀nɔ b’à kàma yánkan l'oiseau déploie ses ailesnùmumuso bɛ́ fìni yánkan ù lá sènɲa sàba, à náaninan, à b’à sìri ù jù lá la forgeronne leur déploie le pagne par trois fois, la quatrième fois elle le leur attache aux reins (coutume des jeunes femmes sous le "ga" au Bɛlɛdugu, avant qu'elles ne soient définitivement données à leur mari)
2 • vt soulever au-dessus de la tête
3 • vt élever (aider à atteindre une position sociale élevée).
4 • vi s'élever (atteindre une position sociale élevée).
5 • vr surplomber (qch. -- kùnná).
6 • vr monter, grimper gírinya, sánnayɛ̀lɛn, wúli, yɛ̀lɛn (sur -- kàn, sánfɛ̀).
Ɲangado→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0 Ɲangandu Ɲàxando
n prop NOM CLNyangandou, Gnangandou… minnu ye ladilikanw di ani ka sɛgɛsɛgɛli kɛ, olu filɛ : Aaron Greenblatt, Aly Barry, Umaru Ɲangado , Linda Caswell, ani Amelia Mayiga…(dogotoro_00dogotoro_te_sigida_min_na.dis.html)
Ɲangandu→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Ɲangado; Ɲàxando
n prop NOM CLNyangandou, Gnangandou
ɲàngara→̌→ 0 ɲàngaran ɲànkaran; ɲàngara; ɲànkara.
n air des braves
1 • air des braves, danse réservée aux braves après une dure épreuve (célébrant des gens courageux ).
2 • chasseur audacieux.
3 • personne de grand savoir, sorcier. ɲánfɛn, dóma, sómaden, súbaga, súrɔmɔgɔ.
ɲàngaran→̌→ 4 ɲànkaran; ɲàngara; ɲànkara.
n air des braves…anw bɛnbakɛw, a ni ce. Mali sinankunya, ko ɲumanba. danbew la ɲangaran , bɛn tɛ sabati e kɔ.…(kibaru561_4keyita-poyi_sinankuya.dis.html)
1 • air des braves, danse réservée aux braves après une dure épreuve (célébrant des gens courageux ).
2 • chasseur audacieux.
3 • personne de grand savoir, sorcier. ɲánfɛn, dóma, sómaden, súbaga, súrɔmɔgɔ.
ɲàngari→̌→ 0 ɲàgari ɲágari; ɲàkari; ɲànkari; ɲàngari.
n moquerie ɲàgaribɔ.
ɲàngari→̌→ 0→n : 0 ɲàgari ɲàkari; ɲànkari; ɲàngari.
v se moquer
vi se moquer jákabɔ, lákari, ɲàgaribɔ, láafu.
ɲàngaribɔ→̌→ 0→n : 0( moquerie sortir ) ɲàgaribɔ ɲàgarilabɔ; ɲàngaribɔ.
v se moquer
1 • vt se moquer de, vexer, faire bisquer
2 • vr se moquer jákabɔ, lákari, ɲàgari, láafu (de -- lá).
ɲàngaribɔ→̌→ 0( moquerie sortir ) ɲàgaribɔ ɲàngaribɔ.
n moquerie ɲàgari.
ɲàngata→̌→ 0 ɲànkata ɲànkatan; ɲàngata; ɲàgata.
n malheurmalheur, tourment continuel, querelle bɔ̀nɛ, kára, làjaba, màntɔɔrɔya, màntɔɔrɔ, nèri, tàna, ɲáni, kɛ̀lɛ, sìtanɛmako, sìtanɛ kà ɲànkata` tà kà mɔ̀gɔ sɛ́gɛrɛ infliger une souffrance à qqn
ɲàngata→̌→ 0→n : 0 ɲànkata ɲàngata; ɲàgata.
v tourmenter
vt tourmenter lájàba, lánɔgɔ, tɔ̀ɲɔ.
Ɲangayi→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0
n prop TOPNiangay (nom de lieu).
Ɲangi→̌→ 6→n.prop/n : 0 →n.prop : 6→n : 0
n prop NOM CLNyangui, Gnangui…jamanakuntigi donna Hamanin Ɲangi jigi kɔrɔ ka sefawari miliyɔn 125 di walasa juruw ka sara.…(kibaru466_8konta-farikolonyenaje.dis.html)
v punir…Kita yan, bɛɛ tun diyagoyalen k'o seriya bato, n'o tɛ i bɛ ɲangi kosɛbɛ. mɔgɔfagalaw bɛ ɲanginna kosɛbɛ. * nkalontigɛ *.…(keita-folo_kita04.dis.html)
vt punir, sanctionner, taxer d'amende ɲɛ́gàn.
Ɲangolo→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0
n prop NOMBaramangolo Baramangolo (ancêtre des Coulibaly).…a bɔra kulubaliw la minnu dɔnna Ɲangolo ni Baramangolo sababu la.…(oteri_keyita-sogobo-4bamananw.dis.html)
ɲàngoron→̌→ 0 ɲànkoron ɲánkòron; ɲàngoron.
n pitrerie
1 • pitrerie, bouffonnerie. kɔ̀rɛdugaya, jùgaya.
2 • plaisanterie, blague. kùnntanko, sàja, sàndiya, táranna, túlonkɛkuma, túlon, wɛ̀ncɛ, ɲànkoronya.
3 • pitre, amuseur. ɲànkoronnci.
Ɲàni→̌→ 16→n.prop/n : 0 →n.prop : 16→n : 0
n prop TOPNiani (nom de lieu).… ka bɔ Funɛdugu Komakan na, ka bɔ Gakɔn Bukari rɔ ; ka bɔ Kalaba Banjugu ; Kuntu Kɛrɛtɛ, kulu o Ɲani Mamudu. a ko : denmisɛnw nana i sɛgɛrɛ k'u bɛ taama. Madi Masa mɔden sigilen tora, a ko : Ala …(kone-sunjata.dis.html)
n misèremisère, malheur bólolankolonya, kɔ̀li, tɛ́gɛlankolonya, ɲɛ́manɔgɔ, bɔ̀nɛ, kára, làjaba, màntɔɔrɔya, màntɔɔrɔ, nèri, tàna, ɲànkata.…- dɔgɔmuso ɲani ka ga cira, ni ɲani ka kaari tɛ, a ga tɛ kala.…(jaabi-ntentenw_ni_jaabiw.dis.html)
v souffrir… 1 - dɔlɔ sen bɛ e ka baarantanya la wa ? 2 - e ka dɔlɔmin kɛlen don k'e ka denbaya ɲani wa ? 3 - tɔɔrɔ min bɛ da e kan jama la, o de b'e bila dɔlɔmin na wa ? 4 - e bɛ dɔlɔ min fo ka tɔgɔtiɲɛ …(jakite-dolominbana.dis.html)
1 • vi souffrir tɔ́ɔrɔ (dû à la misère).
2 • vt réduire à la misère kɔ́ngɔ y'án ɲɛ́ni la famine nous a réduit à la misère
ɲànikɛla→̌→ 0( réussir *nom d'action faire *agent permanent ) ɲɛ̀nikɛla ɲànikɛla.
n celui qui fait réussircelui qui fait réussir Ála yé tíɲɛnikɛla yé, à yé ɲɛ̀nikɛla yé
ɲánimaboli→̌→ 0( misère *à course )
n exil
Ɲanina→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0
n prop TOPNianina (village, région de Koulikoro).… flɛ nin ye, a ye jigi bɔ, jigiya ɲɔsi wala ; nka fo a ka dan de ! – ne ye Maako ni Farima den ye ka bɔ Ɲanina . n fa salen, n ba nana furu Blaŋalamatɔgɔ dɔ ma Sujuru dugu la. n nana n ba sen fɛ o cogo la. …(dukure-fatoya_ni_jigiya.dis.html)
ɲànkara→̌→ 0 ɲàngaran ɲànkaran; ɲàngara; ɲànkara.
n air des braves
1 • air des braves, danse réservée aux braves après une dure épreuve (célébrant des gens courageux ).
2 • chasseur audacieux.
3 • personne de grand savoir, sorcier. ɲánfɛn, dóma, sómaden, súbaga, súrɔmɔgɔ.
ɲànkaran→̌→ 0 ɲàngaran ɲànkaran; ɲàngara; ɲànkara.
n air des braves
1 • air des braves, danse réservée aux braves après une dure épreuve (célébrant des gens courageux ).
2 • chasseur audacieux.
3 • personne de grand savoir, sorcier. ɲánfɛn, dóma, sómaden, súbaga, súrɔmɔgɔ.
ɲànkari→̌→ 0 ɲàgari ɲágari; ɲàkari; ɲànkari; ɲàngari.
n moquerie ɲàgaribɔ.
ɲànkari→̌→ 0→n : 0 ɲàgari ɲàkari; ɲànkari; ɲàngari.
v se moquer
vi se moquer jákabɔ, lákari, ɲàgaribɔ, láafu.
ɲànkata→̌→ 28 ɲànkatan; ɲàngata; ɲàgata.
n malheurmalheur, tourment continuel, querelle bɔ̀nɛ, kára, làjaba, màntɔɔrɔya, màntɔɔrɔ, nèri, tàna, ɲáni, kɛ̀lɛ, sìtanɛmako, sìtanɛ kà ɲànkata` tà kà mɔ̀gɔ sɛ́gɛrɛ infliger une souffrance à qqn
ɲànkata→̌→ 16→n : 1 ɲàngata; ɲàgata.
v tourmenter…minnu ye mɔgɔ ɲɛnamaw faga walima k'u ɲankata , o si kelen nɔ ma minɛ k'o kiiri fɔlɔ.…(kibaru547_07tumutu_maabakaburuw.dis.html)
vt tourmenter lájàba, lánɔgɔ, tɔ̀ɲɔ.
ɲànkatan→̌→ 0 ɲànkata ɲànkatan; ɲàngata; ɲàgata.
n malheurmalheur, tourment continuel, querelle bɔ̀nɛ, kára, làjaba, màntɔɔrɔya, màntɔɔrɔ, nèri, tàna, ɲáni, kɛ̀lɛ, sìtanɛmako, sìtanɛ kà ɲànkata` tà kà mɔ̀gɔ sɛ́gɛrɛ infliger une souffrance à qqn
ɲànkoron→̌→ 2 ɲánkòron; ɲàngoron.
n pitrerie… limaniyana, aw kana mɔgɔw minɛ ka kɛ aw madɛmɛɲɔgɔnw ye, minnu y'aw ka diinɛ minɛ ka kɛ ɲankoron ni tulonkɛ ye, ka bɔ mɔgɔw la, kitabu dira minnu ma, ani kafiriw…(kurane005.dis.html)
1 • pitrerie, bouffonnerie. kɔ̀rɛdugaya, jùgaya.
2 • plaisanterie, blague. kùnntanko, sàja, sàndiya, táranna, túlonkɛkuma, túlon, wɛ̀ncɛ, ɲànkoronya.
3 • pitre, amuseur. ɲànkoronnci.
ɲànkoronnci→̌→ 1( pitrerie *agent excessif )
n pitrepitre, blagueur ɲànkoron.
ɲànkoronya→̌→ 0( pitrerie *abstractif )
n plaisanterie kùnntanko, sàja, sàndiya, táranna, túlonkɛkuma, túlon, wɛ̀ncɛ, ɲànkoron.
ɲánsanfaari→̌→ 0 ɲánsanfari
n femme poteléefemme potelée, femme bien en chair
ɲánsanfari→̌→ 0 ɲánsanfaari
n femme poteléefemme potelée, femme bien en chair
n rougeole ɲɔ̀ninsàn, ɲɔ̀nin, mìsɛnmannin.
Ɲánsɔn→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0
n prop NOM M (nom masculin).
ɲàntànba→̌→ 0( *augmentatif )
n pigeon de Guinéepigeon de Guinée, Columba guinea (gros pigeon lié à la présence des rôniers). bìrintufan.
Ɲanti→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0
n prop NOM M (nom masculin).
ɲàntuma→̌→ 0( réussite moment ) ɲàantuma ɲɔ̀gɔntuma; ɲàtuma.
conj probablement (dans le contexte d'une condition irréel: ce qui ne s’est pas réalisé mais qui aurait pu l’être). sá ɲàantuma = ɲàantuma
ɲànyɛrɛla→̌→ 0( réussite *je même à )
n vaniteux
1 • vaniteux, prétentieux. ntɔ́rɔntɔ, wásobaganci, yɛ̀rɛjiranci.
2 • homme d'honneur.
3 • soigneux de soi-même (bien habillé, propre).
4 • vanité.
Ɲanze→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0
n prop NOM M (nom masculin).… welekan don k'a ci Kibaru kalanbagaw ma * ɲinan san 2018, Kibaru kalannaw bɛ dugaw don Ɲanze ye. Ala k'a kɛnɛya, baara bilali ka taga sɛgɛn lafiyɛnbɔ la. Modɛsi Balo ka bɔ Kucala …(kibaru556_04balo-welekan.dis.html)
n agitation básigibaliya, dònkabɔ, jànjanjan, múnumunu, mɛ̀sɛkɛmɛsɛkɛ, ntàntantan, wúlikajɔ.
n joiejoie, plaisir kùnnawolo, nísɔndiya, póyi, séwa, díyanye, díya, hínɛ, nídungɔ bò tàntan kɛ́, ò ɲàɲa bɛ́ blénba rɔ́ (prov) un étron tout frais fait la joie des mouches bleues (tout beau, tout nouveau !)
ɲáɲaari→̌→ 0 ɲáɲaaro; ɲáaro.
n violonviolon, violoncelle nkálanin.
ɲáɲaaro→̌→ 0 ɲáɲaari ɲáɲaaro; ɲáaro.
n violonviolon, violoncelle nkálanin.
v gaspiller
1 • gaspiller. búruja, fúgufugu, fúsuku, látiɲɛ, nkàsaki.
2 • gâter (objets, personnes).
ɲáramaɲarama→̌→ 0→n : 0 ɲɛ́ramaɲɛrama.
v marcher en se balançant
vr marcher en se balançant (d'une femme potelée).
n démarche d'une femme poteléedémarche d'une femme potelée
n dents de sciedents de scie, hachures nkìrin.
Ɲaraxi→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0
n prop NOM CLNyarakhi, Gnarakhi
Ɲàre→̌→ 9→n.prop/n : 0 →n.prop : 9→n : 0 Ɲàrɛ Ɲàare; Ɲàarɛ
n prop NOM CLNiaré…u bɛ tilema kɛ. surakakɛ dɔ taar'a sɔrɔ yen. a ni o diyara. Ɲare dɔ fana ye a sɔrɔ yen. o fana ye a basigi a fɛ yen. cɛ saba in kɛra badenma ye yen.…(tarawele_bailleul-bamako_sigicogo.dis.html)
Ɲárela→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0 Ɲárɛla Ɲáarela; Ɲáarɛla
n prop TOPNiaréla (un quartier de la Commune 2 de Bamako).…Bamakɔ dugu kɔnɔ : jaabi 3, ka bɔ Darawela, Ɲarela ni kunnafonidiso la. Kayi mara : jaabi 7, ka bɔ Kɛɲɛba, Kita, Bafulabe ani Kayi kubedaw la.…(kibaru070_09mun_na_a_be.dis.html)
Ɲàrɛ→̌→ 7→n.prop/n : 0 →n.prop : 7→n : 0 Ɲàre; Ɲàare; Ɲàarɛ
n prop NOM CLNiaré
Ɲárɛla→̌→ 4→n.prop/n : 0 →n.prop : 4→n : 0 Ɲáarela; Ɲáarɛla; Ɲárela
n prop TOPNiaréla (un quartier de la Commune 2 de Bamako).…u mɔmuso ye Hawa ye. Ngɔlɔ ni Hawa mɔdenw ye duuru ye. Kariba ka du bɛ Ɲarɛla . du kɔnɔ, Ngɔlɔ ka bon bɛ Kariba ka bon kɔfɛ.. * tɛrɛmɛli ni tigiya.…(bird_hutchison_kante-an_ka_bamanankan.dis.html)
ɲári
adv grande quantitégrande quantité… , ani tulofura, ani ɲɛkisɛ ni nunkala ni kunkolo ma, k'a bɔ k'a bila dugu ma ɲari …(sisoko-lamidu_soma.dis.html)
ɲáriɲari→̌→ 0→n : 0 yáriyari.
v herser
vt herser hɛrɛsi, yàa (pour couvrir les semences).
ɲàriwara( chat fauve ) ɲàariwara ɲàriwara.
n chat gantéchat ganté, Felis felis sylvestris jàkumawara, kólonkari, syɛ̀minawara.
Ɲaro→̌→ 18→n.prop/n : 0 →n.prop : 18→n : 0
n prop TOPNiaro (village, région de Ségou).…jamana kɔnɔ Sanan u jirala k'a fɔ Kalakoŋin de ka kɔrɔ ni Ɲaro ye. Togora minnu ye Kalakoŋin sigi olu bɛɛ si tununna.…(traore-hine_nana09.dis.html)
v retrousser
vt retrousser fòron, kɔ̀ngɔli, kɔ́rɔcɛ̀, yɛ̀lɛn.
ɲàro→̌→ 0→n : 0 ɲàron ɲàro.
v pétrir
vt pétrir dógi, fóroki, kólo, nɔ́ɔni (la boue).
v pétrir…nka karamɔgɔ-den-mori, hadamaden nege ye sɔnduloki ye, a bɛ ɲaron a tɛ bɔ. minfɛn ni kawafɛn, n'e ye ne nege ye, e nana ta fiyɛ ka da ne la don dɔ la.…(mariko-masunkulu.dis.html)
vt pétrir dógi, fóroki, kólo, nɔ́ɔni (la boue).
n branchette
1 • branchette. nákɔ bɛ́ sìnsan ni ɲásaka yé on clôture les jardins avec des branchages
2 • ordures. ɲàgasa.
n vilaine plaievilaine plaie (vilaine plaie très douloureuse).
v montrer
vt montrer jìra, màjìra (les crocs, les dents). wùlu yé í ɲí (í dá) ɲási le chien a montré les dents
Ɲatiya→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0
n prop TOP (village, région de Ségou).… , u bɛ cɛ bonya ka tɛmɛ an ta ninnu kan. nin baro jɔra yan. ntɛnɛn, Segu dɔgɔ la, ne Seku ni Ɲatiya baa Daramani Kulibali, an sigiyɔrɔ gaw jɔlen don, k'u sɛmɛ ɲɔgɔn na : an bɛ sigi ɲɔgɔn …(dumestre-manigances_2003_06.dis.html)
ɲàtuma→̌→ 0( réussite moment ) ɲàantuma ɲɔ̀gɔntuma; ɲàtuma; ɲàntuma
conj probablement (dans le contexte d'une condition irréel: ce qui ne s’est pas réalisé mais qui aurait pu l’être). sá ɲàantuma = ɲàantuma
Ɲàxando→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Ɲangandu Ɲangado
n prop NOM CLNyangandou, Gnangandou
v tenir à peine
vi tenir à peine (ne tenir qu'à un fil (corde, bras sectionné, amitié ...))
n harpon
1 • harpon, foëne.
2 • lacet. fóolo (pour prendre les oiseaux).
Ɲèle→̌→ 26→n.prop/n : 0 →n.prop : 26→n : 0 Ɲèlen
n prop NOM F (nom féminin).…Faseri ka bana wulila don dɔ bawo Ɲele ka dumuni ma mɔ joona. a dimina o la ka Ɲele bugɔ o don. o fana kɛra damatɛmɛ ye. o kɛlen, Ɲele ye bugɔli caman kun a nimɔgɔninw fɛ.…(tarawele-faciyen.dis.html)
Ɲèlen→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Ɲèle
n prop NOM F (nom féminin).…o taalen ma tile tan bɔ, a taalen ma tile tan ni duuru bɔ, ci ka bila Ɲelenin ma, ci ka bila jinɛ muso Ɲelenin ma.…(diarra-chants_circoncision.dis.html)
n canardcanard, Dendrocygna viduata (grégaire, souvent crépusculaire, au vol lent). myɛ̀myɛ́nin.
n arbre Hannoa undulataarbre Hannoa undulata (petit arbre (cime arrondie et ouverte)). jáfulate.
v hacher
vt hacher (en petits morceaux).
ɲèrekuɲèreku→̌→ 0→n : 0 ɲèruɲèru ɲɔ̀riɲɔ̀ri.
v couper en tout petits morceaux
vt couper en tout petits morceaux
n trottinement de frayeurtrottinement de frayeur
v trottiner (cheval).
ɲèruɲèru→̌→ 0→n : 0 ɲèrekuɲèreku; ɲɔ̀riɲɔ̀ri.
v couper en tout petits morceaux
vt couper en tout petits morceaux
n oeil
1 • oeil. ɲɛ́kisɛ, ɲɛ́kuru (organe). à ɲɛ́ cìra il s'est crevé l'oeilù sìra ù ɲɛ́ ná ils ont passé la nuit éveillésɲɛ́ náani en tête-à-tête (quatre yeux)
2.1 • regard ɲɛ́na nê ɲɛ́ t’à lá je ne le vois pasá ɲɛ́ ka dí vous avez de bons yeux, une bonne vuefɔ́ kà ɲɛ́ dàn à perte de vueí fà ɲɛ́ bɛ́ wà ? ton père vit-il (encore) ? ù ɲɛ́ ka gó ils sont jaloux, ils ne voient pas bien clairk'í ɲɛ́` jɔ̀ à lá fixer le regard sur qqch
2.2 • témoin ɲɛ́ kélen tɛ́ ɲɛ́ yé un seul témoin ne compte pas
3.1 • face à ɲɛ́` má kùmu tún elle n'a plus eu le visage triste
3.2 • couleur kulɔri.
3.3 • surface, le devant fɛ́rɛ, dá, fìyɛ, gèlen, kɛ́nɛ.
3.4 • aspect cógo, cɛ̀, làhala, sáwura, yéko sán ɲɛ́ man ɲì le ciel est vilain
3.5 • endroit dákun, mà, sìgiyɔrɔma (d'un étoffe, l'opposé à l'envera). dùlɔki ɲɛ́ ɲùman l’endroit d’une chemiseków ɲɛ́ kàn Sékou Coulibaly en vérité, en réalité
4 • manière de faire. í n'à kɛ́ ɲɛ́ ô ɲɛ́... fais comme tu veux …, quoi que tu fasses… nê t’à ɲɛ́dɔn je ne sais pas comment ça marche, "la manière"à ɲɛ́ mà, à ɲɛ́ kàn comme il faut, comme il convient
5 • page, côté. à ɲɛ́ yɛ̀lɛma ! tourne-le !, change-le de côté !
6 • avis. bìsigi, fɛ̀ko, fɛ̀ta, hákilila, hákilinata, jàte, kɔ́nɔnata, kɔ́nɔta, kɔ́nɔ, mìsali, míirinata, míirina, ɲùmana í ɲɛ́ ná... à ton avis …, tu crois que …, d'après toià kànâ kɛ́ á ɲɛ́ ná kó... ne pensez pas que …
7 • motif. à ɲɛ́ yé mùn yé ? quel en est le motif ?
8 • maille de filet. nìn jɔ̀ ɲɛ ka mìsɛn ce filet est à petites mailles
9 • grain. kìsɛ (céréales). ɲɔ̀ ɲɛ́ bɛ́ kà yɛ̀lɛ le mil commence à grener
10 • brin du fil.
pp devantdevant, avant dáfɛ̀, ɲɛ́fɛ̀, ɲɛ́kɔrɔ, ɲɛ́mà, ɲɛ́na n’à tóra jàma ɲɛ́... s'il reste à la tête de l'assemblée… mɔ̀gɔ bɛ́ síran sà ɲɛ́ on a peur du serpentò bɛ́ án ɲɛ́ il est devant nousdɔ́ bɛ́ dɔ́ ɲɛ́ il y en a qui précèdent les autres (en vertu …) ò kɛ́ra ò ɲɛ́ ça s'est passé auparavantdúmuni sìgi màa ɲɛ́ réserver de la nourriture pour quelqu'un
n fois…- ɔnhɔn ! - a ye bosokɛ ɲininka, bosokɛ ko ale hakili b'a la k'a dafara. - a ko n ye ɲɛ mugan ni tan de kɛ i la. - tiɲɛ ! - ban ma kɛ a la ban ! - i bi seegin, don wɛrɛ n'i nana.…(balo-daa_monson_ni_nyenama.dis.html)
1 • fois. cɔ́mi, dáɲɛ, kó, kóɲɛ, kùn, kɛ́ko, sèn, sìɲɛ, tàko.
2 • contenu. kɔ́nɔnafɛn (mesure : souvent en composition). bóloɲɛ kélen une poignéesègiɲa kélen une panerée
adv en avanten avant ɲɛ́fɛ̀.… lekɔlikalan ) la waati min na, a ba Makaja sara, k'a sɔrɔ se tɛ a fa ye k'a dɛmɛ « lakɔli » ka taa ɲɛ …(dumestre-manigances_2003_05.dis.html)
v réussir
1.1 • vi réussir, marcher bɛ̀n, sɔ̀n, tíimɛ, táama à ɲàna ça a réussi, ça a marchébàna ɲà'ń tɛ́ il est mort
1.2 • vt faire marcher, satisfaire, suffire látaama-táama, látaama, fá, kùnmìnɛ, ládiya, nímisiwàsa, séwa, wàsa, ɲɛ́fa, ɲɛ́mìnɛ, ɲɛ́wàsa, lábɔ à díla k'à ɲà ! répare-le bien ! ò y’à ɲà ça lui a suffi
2 • vi être bon (selon les règles de la vie sociale). ò ɲàna ò cógo ɲàna ! c'est bien !
vt embellir cɛ̀ɲɛ, lácɛ̀ɲɛ à y’à kùn ɲà elle l'a bien coiffée
3 • vi se passer de kɔ́ nê tɛ sé kà ɲà nìn kɔ́ je ne peux m'en passer
4 • vi aider (à -- mà) ̀ɲa à mà ! agrée sa demande !
n réussiteréussite, utilité dá, díya, dòndala, kùnnawolo, sánsɔrɔli í tá ɲà bɛ́ nìn ná ton succès est là-dedansɲà t’à lá ça ne sert à rien
Ɲɛ̀ba→̌→ 86→n.prop/n : 0 →n.prop : 89→n : 0 Ɲɛ́ba
n prop NOM F (nom féminin).…a m'a dɔn nin ye negebɔ ye. surɔ de ye ne shu 2nan ye yan sa. kabi kunasini, an tɛ bɔ an nɔ na. Ɲɛba min mana na, o bɛ tɛmɛ n'a ka bɔrɛdoniw ye an ɲɛ kɔrɔ.…(dukure-ni_san_cyenna.dis.html)
ɲɛ́ba→̌→ 1( oeil *augmentatif )
adj impertinentimpertinent, jaloux kèleyabagatɔ, kèle, ɲɛ́nakuna, ɲɛ́ngo.
ɲɛ́ba→̌→ 2( oeil *augmentatif )
n impertinentimpertinent, jaloux dájugu, hásidi, kèleyabagatɔ, kɔ́niyabaga, ɲɛ́kunanci, ɲɛ́ngonci, ɲɛ́ngo.
ɲɛ́baya→̌→ 0( impertinent [ oeil *augmentatif ] *abstractif )
n orgueilorgueil, insolence, jalousie kùncɛbaya, kùncɛbonya, yàwuseya, yàwuse, yɛ̀rɛbonya, ɲɛ́don, dénjuguya, hásidiya, kèleya, kɔ́niya, ɲɛ́kunaya, ɲɛ́makɔniya, ɲɛ́ngoya ń tɛ́ dòn í ka ɲɛ́baya lá sauf votre respect
n blatte (gros cancrelat rouge brun). dɛ̀nɛ máa pɛ́rɛn, ɲɛ̀bɛrɛ bɛ́ dòn à lá (prov) si le mur craquelle, le cancrelat y pénètre
ɲɛ̀bɛrɛbo→̌→ 1( blatte excrément )
n poudre du fusilpoudre du fusil
ɲɛ́bila→̌→ 39( oeil abandon ) ɲɛ́bla.
n guide
1 • guide, éclaireur. hádiya.
2 • préface.
3 • jeu préliminaire.
ɲɛ́bìla→̌→ 6→n : 0( oeil mettre ) ɲɛ́blà.
v prévoir
vt prévoir, préparer l'arrivée de bóloda, dábɔ, dɔ́gɔda, ɲɛ́mìnɛ, ɲɛ́sigi.
n rougeâtre
1 • rougeâtre.
2 • oeil menaçant.
3 • européen (péj).
ɲɛ́bilenkɔrɔ→̌→ 0( oeil rouge vieux )
adj aux yeux rougesaux yeux rouges
ɲɛ́bilenkɔrɔ→̌→ 0( oeil rouge vieux )
n aux yeux rougesaux yeux rouges
ɲɛ́bla→̌→ 0( oeil abandon ) ɲɛ́bila ɲɛ́bla.
n guide
1 • guide, éclaireur. hádiya.
2 • préface.
3 • jeu préliminaire.
ɲɛ́blà→̌→ 0→n : 0( oeil mettre ) ɲɛ́bìla ɲɛ́blà.
v prévoir
vt prévoir, préparer l'arrivée de bóloda, dábɔ, dɔ́gɔda, ɲɛ́mìnɛ, ɲɛ́sigi.
n chassie
ɲɛ́boso→̌→ 3→n : 0( oeil dépouiller )
v écarquiller les yeux
vr écarquiller les yeux
ɲɛ́bɔ→̌→ 45→n : 0( oeil sortir )
v désirer
1 • vi désirer kànu, nàta (qqch. -- fɛ̀). à ɲɛ́bɔra à fɛ̀ il en a eu envie
2 • vr détourner regard (de - lá). í ɲɛ́bɔ ń ná ! arrête de me fixer des yeux !
ɲɛ́bɔ→̌→ 0→n : 0( oeil sortir )
v grener
vi grener dén, kìsɛ ɲɔ̀ ɲɛ́bɔlen, nká, à jí má lámin fɔ́lɔ le mil est en grains, mais il n'est pas encore sec
ɲɛ́bɔ→̌→ 4→n : 0( oeil sortir )
v régler
vt régler, solutionner dálabɛ̀n, eregile, ɲɛ́nabɔ.
ɲɛ́bɔɔsi→̌→ 0( oeil écorcher ) ɲɛ́bɔsi
n maladie des yeuxmaladie des yeux, blépharite
ɲɛ́bɔsi→̌→ 0( oeil écorcher ) ɲɛ́bɔɔsi
n maladie des yeuxmaladie des yeux, blépharite
ɲɛ́cɛ̀→̌→ 0→n : 0( oeil ramasser )
v détourner les yeux
vr détourner les yeux ɲɛ́munu à tùn bɛ́ kàsi lá, ń y’à láadi, à má sɔ̀n, à y’à ɲɛ́cɛ nê kɔ́rɔ il pleurait, je l'ai consolé, il s'est buté et a détourné les yeux
n déchiruredéchirure, accroc, manque dɛ́sɛ, ntánya (terme utilisé négativement).
ɲɛ̀ci→̌→ 4( réussite commission )
n fonction
1 • fonction, rôle. jɔ̀yɔrɔ, kɛ́ci, kɛ́wale, ɲɛ̀ko, jɔ̀da.
2 • utilité, intérêt. cí, nàfa, ɲɛ̀, màgo, tìgɛ, ɲìnkini.
3 • fonction grammaticale.
ɲɛ̀ci( réussir commission ) ɲàci.
n utilitéutilité, emploi cí, nàfa, ɲɛ̀ko, ɲɛ̀ í ɲàci yé jùmɛn yé ? que sais-tu faire ? quel travail sais-tu faire ?
ɲɛ̀cintan→̌→ 0( utilité [ réussir commission ] *privatif ) ɲàcintan.
adj inutile cíntan, fúfàfu, fú, gánsan, kùnntan, tɔ̀kajɛ̀, ɲɛ̀kontan.
ɲɛ́coron→̌→ 0→n : 0( oeil enfoncer )
v regarder fixement
vr regarder fixement (qch ... la). màa sí tɛ sé k'à ɲɛ́coron tìle lá personne ne peut regarder fixement le soleil
ɲɛ́cɔngɔ→̌→ 0( oeil presser ) ɲɛ́cɔnkɔ
n frottement des yeux
1 • frottement des yeux.
2 • lamentation. kìnikini, màɲumantɔkan, yɛ̀rɛmakasi.
ɲɛ́cɔnkɔ→̌→ 0( oeil presser ) ɲɛ́cɔngɔ
n frottement des yeux
1 • frottement des yeux.
2 • lamentation. kìnikini, màɲumantɔkan, yɛ̀rɛmakasi.
ɲɛ́cun→̌→ 0→n : 0( oeil se.laisser.tomber )
v apercevoir
vi apercevoir yé (qqch. -- kàn). kàbi à ɲɛ́cunna Ngɔ̀lɔ kàn... dès qu'elle aperçut Ngolo …
n visagevisage, figure ɲɛ́na.
ɲɛ́da→̌→ 17→n : 0( oeil poser )
v poser regard
1 • poser regard (sur - lá, kàn).
2 • aller voir. kólajɛ (par amitié, affection ...)
ɲɛ́dakololabana→̌→ 3( visage [ oeil bouche ] os à maladie )
n sinusite kùnbabin.
n horizon
n globe de l'oeil
1 • globe de l'oeil.
2 • oeilleton, anneau. nkɔ̀ri.
ɲɛ́dendɔgɔjɔ→̌→ 0( globe.de.l'oeil [ oeil enfant ] marché station.debout )
n spectacle fílɛlifɛn, ɲàga.
ɲɛ́dimi→̌→ 55( oeil souffrance )
n ophtalmieophtalmie, conjonctivite ápolo, bàgamaɲɛdimi, ɲɛ́jalandimi.
ɲɛ́dimijalan→̌→ 0( ophtalmie [ oeil souffrance ] sec )
n conjonctivite sècheconjonctivite sèche, trichiasis ɲɛ́jalandimi.
ɲɛ́dimitɔ→̌→ 0( ophtalmie [ oeil souffrance ] *statif )
adj qui a mal aux yeuxqui a mal aux yeux
n orbite ɲɛ́wo (anat).
n mépris
1 • mépris, manque de respect. búrujali, jɔ̀nmaya, jɔ̀nmɔgɔla, jɔ̀nńna, jɔ̀n, sɔ́fɛlenya, tìgɛnna, ɲúgun.
2 • insolence. ɲɛ́baya.
3 • provocation. dálaɲini.
ɲɛ́dòn→̌→ 11→n : 4( oeil entrer )
v braver
1 • braver. fàrati (... la). ní dɔ́gɔ y'í ɲɛ́don à kɔ̀rɔ lá, à ka cì ! si le cadet brave son aîné, qu'on le corrige !
2 • se mettre avec coeur (à ... fɛ̀). í ɲɛ́don báara fɛ̀ se mettre avec coeur à l'ouvrage
3 • manquer de respect, être insolent.
ɲɛ́donnamaa( braver [ oeil entrer ] à homme ) ɲɛ́donnamɔgɔ
n qui n’est pas respecté
1 • qui n’est pas respecté.
2 • personne que l'on sous-estime.
ɲɛ́donnamɔgɔ( braver [ oeil entrer ] à homme ) ɲɛ́donnamaa
n qui n’est pas respecté
1 • qui n’est pas respecté.
2 • personne que l'on sous-estime.
ɲɛ́donnan→̌→ 0( oeil entrer *instrumental )
n lunettes lùnɛti, ɲɛ́nadumare.
ɲɛ́donya→̌→ 0( braver [ oeil entrer ] *abstractif )
n effronterieeffronterie, outrage gàsintanya, kùnnatigɛlenya, màlobaliya, sìritigɛlenya, ɲɛ́nagɛlɛya (à un supérieur ...)
ɲɛ́dɔn→̌→ 16( oeil connaissance )
n bonne connaissancebonne connaissance
ɲɛ́dɔn→̌→ 81→n : 0( oeil connaître )
v bien connaître
1 • bien connaître. wɔ́rɔ í t’à ɲɛ́dɔn tu n'y entends rien
2 • savoir se servir de. à tɛ sé kà ntòmo mànkan bɔ́, à t’à ɲɛ́dɔn il ne peut faire crier le "ntomo", il ne sait comment s'y prendre
ɲɛ́dɔnbali→̌→ 0( bien.connaître [ oeil connaître ] PTCP.NEG )
ptcp mystérieux
1 • mystérieux.
2 • ignorant. kódɔnbali.
ɲɛ́dɔnbaliya→̌→ 2( mystérieux [ bien.connaître [ oeil connaître ] PTCP.NEG ] *abstractif )
n méconnaissanceméconnaissance, ignorance dɔ́nbaliya, fɛ́ndɔnbaliya, kódɔnbaliya, kùnfinya kà báara ɲɛ́dɔnbaliya àni bɛ̀nbaliya bɛ́ sɛ̀nɛ gɛ̀lɛya lá, Màli kɔ́nɔ mais la difficulté de la culture vient aussi de l'ignorance des techniques et de la mésentente (kb 5/06 p.7) des paysans
ɲɛ́duuru→̌→ 0→n : 0( oeil répandre )
v troubler le regard
vr troubler le regard (de dépit, de colère ...)
ɲɛ́fa→̌→ 10→n : 0( oeil remplir )
v satisfaire
vt satisfaire fá, kùnmìnɛ, ládiya, nímisiwàsa, séwa, wàsa, ɲɛ̀, ɲɛ́mìnɛ, ɲɛ́wàsa (au premier coup d'oeil).
n paupière ɲɛ́piripiri, ɲɛ́wolo é fàantan ɲɛ́farajɛ ! toi qui es pauvre comme Job !
ɲɛ́farajɛ→̌→ 1( paupière [ oeil écorce ] blanc )
adj bon à rienbon à rien, personne sans intérêt nàantan (en parlant d'une personne).
ɲɛ́faralen→̌→ 0( oeil diviser *participe résultatif )
ptcp impoli bònyabali, míiribali (il ne peut même plus baisser humblement les yeux).
ɲɛ́-fara-n-kan→̌→ 0( oeil ajouter *je sur ) ɲɛ́farankan
n préfixe ɲɛ́nɔrɔ (néologisme).
pp devantdevant, en progrès dáfɛ̀, ɲɛ́kɔrɔ, ɲɛ́mà, ɲɛ́na, ɲɛ́ à táara ɲɛ́ fɛ̀ il est parti devant, il a progressé
adv en avanten avant ɲɛ́.
ɲɛ́fɛko→̌→ 0( devant [ oeil par ] affaire )
n aveniravenir, événement à venir dónkibaru, sínimàsíni, síni, síniɲɛsigi.
ɲɛ́fɛla→̌→ 30( devant [ oeil par ] *nom de lieu )
n devanture
1 • devanture.
2 • parties sexuelles. jùlata, jùrɔfɛn, kɔ́rɔla, kɔ́tigi, nàgakɔrɔla, ɲɛ́kun, ɲɛ́tigi.
ɲɛ́fɛlabɔ→̌→ 0( devanture [ devant [ oeil par ] *nom de lieu ] sortie )
n prolapsus génitalprolapsus génital, prolapsus utérin mùsokaya, káliya bɔ́ta.
ɲɛ́fɛmɔgɔ→̌→ 5( devant [ oeil par ] homme )
n attaquantattaquant, avant (poste au football).
ɲɛ́fɛtaa→̌→ 2( devant [ oeil par ] départ )
n progrès bɔ́nɔgɔla, táaɲɛ, ɲɛ́taa.
n pupillepupille, iris lámɔden, màramɔgɔ, ɲɛ́mɔ̀gɔnin (toujours de couleur très sombre). án yé dɔ̀lɔ mìn fɔ́ k'án ɲɛ́fin dɔ́gɔya nous avons bu de la bière de mil jusqu'à nous rétrécir la pupille !
ɲɛ́firi→̌→ 0( oeil ) ɲɛ́piripiri
n paupière
1 • paupière, cils. ɲɛ́fara, ɲɛ́wolo.
2 • paupière circulaire (des oiseaux).
ɲɛ́fiyen→̌→ 0→n : 0( oeil devenir.aveugle )
v rendre aveugle
vt rendre aveugle fíyentɔya, fíyenya, fíyen.
ɲɛ́fò→̌→ 3→n : 0( oeil frôler )
v apercevoir rapidement
vi apercevoir rapidement (sans bien distinguer ɲɛ.fò ... la).
ɲɛ́fɔ→̌→ 474→n : 0( oeil dire )
v expliquer
vt expliquer dájìra, ɲɛ́jìra, ɲɛ́nafɔ í ɲɛ́fora fɛ́n mín ná, í tɛ sé k'á ɲɛ́fɔ ce que tu n'as fait qu'apercevoir, tu ne peux en parler clairement
n explication dàntigɛli, dàntigɛ, kɔ́rɔfɔ, ɲɛ́fɔli, ɲɛ́tɛgɛ.
ɲɛ́fɔli→̌→ 42( expliquer [ oeil dire ] *nom d'action )
n explication dàntigɛli, dàntigɛ, kɔ́rɔfɔ, ɲɛ́fɔ, ɲɛ́tɛgɛ (détaillée ...)
ɲɛ́fwàn→̌→ 0→n : 0( oeil découvrir )
v ouvrir grand les yeux
vt ouvrir grand les yeux nkàsaki màakɔrɔ b'í ɲɛ́fwàn dénmisɛnnin ná les personnes âgées font les gros yeux aux petits enfants
n punition kàfari, kùnko 'Nìn ɲɛ́gan nìn ka bòn nê mà háali! (gn 4,13) cette peine est trop lourde à porter pour moi
ɲɛ́gàn→̌→ 4→n : 1( oeil chauffer ) ɲɛ́gwàn.
v faire souffrir
1 • faire souffrir. dími, nímatɔɔrɔ, tɔ́ɔrɔ, nímanɔgɔsi, nímanɔgɔ, ɲɛ́madègun.
2 • punir. ɲàngi à nà ɲɛ́gan à ɲɛ́ nà gàn il sera puni
n sorcier bienfaisantsorcier bienfaisant… nsonsannin ye daro kulokulo, ka wuli ka o ci dugu ma, ka wuli k'i jɔ, ko : " ɲɛganw den, fusew den, cajo den, e surukufagabakɔrɔ, i ye dɔ faga donko, ka dɔ faga kununko, i y'o …(fane-cikela_ni.dis.html)
ɲɛ̀ganya→̌→ 2( sorcier.bienfaisant *abstractif ) ɲàganya.
n sorcellerie bienfaisantesorcellerie bienfaisante
v marcher façon séduisantemarcher façon séduisante (marcher en faisant jouer ses seins et ses fesses).…u tun bɛ to ka finiw yɛlɛma ka na u ɲɛgɛmɛɲɛgɛmɛ jalatigɛbaaw ni jama ɲɛkɔrɔ.…(kibaru467_8wage_jara-alimatu_mayiga.dis.html)
n douchière kòliyɔrɔ (sert aussi d'urinoir).… b'u fɛ ; a ko ni bawuli ye maa min minɛ, aw ka ɲɛgɛn y'aw kɔrɔ, ni banakɔtaa ye maa min minɛ aw ka ɲɛgɛn y'aw kɔrɔ ! - naamu ! - o na gan musokɔrɔbaw yɛrɛw da la ! - dɔgɔkun bɛ se tuma min u y'a fa fo k'a …(balo-daa_monson_ni_nyenama.dis.html)
n dessin desɛn.…a ɲɛ jugu kan, mankalannin fila ( kelen jɔlen, kelen dalen ) ɲɛgɛn b'o kan. kɛmɛnaanibiye taw pereperelatigɛlen don nin bɔko ɲɛ 5 la.…(dibifara25_03jalo-bceao_kibaruyaw.dis.html)
v dessiner…a ko gɛɲɛnin, e masa fa musokɔrɔba nin na fo a ka wolo ɲɛgɛn . o ye a sɔrɔ donsokɛ ka jinɛnin tiɲɛna, o digira donsokɛ la.…(gorog_meyer-contes_bambara1974_31.dis.html)
vt dessiner, peindre, broder láɲɛ̀gɛn, màɲɛ̀gɛn, pɛntiri, sɔ̀gɔ.
n urine jàlaminɛ, súgunɛ ɲɛ́gɛnɛ kɛ́ uriner, pissersúgunɛ kɛ́, báwuli.
ɲɛ́gɛnɛbara→̌→ 4( urine calebasse )
n vessie súgunɛbara.
ɲɛ́gɛnɛbilen→̌→ 0( urine rouge ) ɲɛ́gɛnɛblen.
n hématuriehématurie, blennorragie, bilharziose nkɔ̀rɔsiyɛn, súgunɛbilen, dámajalan, sòpisi.
ɲɛ́gɛnɛblen→̌→ 0( urine rouge ) ɲɛ́gɛnɛbilen ɲɛ́gɛnɛblen.
n hématuriehématurie, blennorragie, bilharziose nkɔ̀rɔsiyɛn, súgunɛbilen, dámajalan, sòpisi.
n urination
1 • urination.
2 • énurésie.
ɲɛ́gɛnɛkɛbaliya→̌→ 0( urine faire PTCP.NEG *abstractif )
n rétention d'urinerétention d'urine ɲɛ́gɛnɛkɛbaliyabana.
ɲɛ́gɛnɛkɛbaliyabana→̌→ 0( rétention.d'urine [ urine faire PTCP.NEG *abstractif ] maladie )
n rétention d'urinerétention d'urine ɲɛ́gɛnɛkɛbaliya.
ɲɛ́gɛnɛkɛbana→̌→ 5( urination [ urine faire ] maladie )
n énurésie súgunɛkɛbana, ɲɛ́gɛnɛkɛ.
ɲɛ́gɛnɛkɛdimi→̌→ 0( urination [ urine faire ] souffrance )
n douleur à la mictiondouleur à la miction
ɲɛ̀gɛnjate→̌→ 1( dessin compte )
n géométrie (néologisme de Mamadu Dukure).
ɲɛ́gɛnnataa→̌→ 1( douchière à aller )
n excrément humainexcrément humain bánakɔtaa.
ɲɛ́go→̌→ 0( oeil désagréable ) ɲɛ́ngo ɲɛ́go.
adj jaloux
1 • jaloux, égoïste. kèleyabagatɔ, kèle, ɲɛ́ba, ɲɛ́nakuna.
2 • atteint d'amaurose.
ɲɛ́go→̌→ 0( oeil désagréable ) ɲɛ́ngo ɲɛ́go.
n jaloux
1 • jaloux, égoïste. hásidi, kèleyabagatɔ, kɔ́niyabaga, ɲɛ́ba, ɲɛ́kunanci, ɲɛ́ngonci.
2 • atteint d'amaurose.
ɲɛ́gonci→̌→ 0( jaloux [ oeil désagréable ] *agent excessif ) ɲɛ́ngonci ɲɛ́gonci.
n jalouxjaloux, égoïste invétéré hásidi, kèleyabagatɔ, kɔ́niyabaga, ɲɛ́ba, ɲɛ́kunanci, ɲɛ́ngo (à l'excès).
ɲɛ́goya→̌→ 2→n : 0( jaloux [ oeil désagréable ] *abstractif ) ɲɛ́ngoya ɲɛ́goya.
v jalouser
vt jalouser dénjuguya, kèleya, kɔ́niya, wɔ̀rɔnkɔmi, ɲɛ́makɔniya, ɲɛ́nakɔniya.
ɲɛ́goya→̌→ 0( jaloux [ oeil désagréable ] *abstractif ) ɲɛ́ngoya ɲɛ́goya.
n jalousie
1 • jalousie, égoïsme. dénjuguya, hásidiya, kèleya, kɔ́niya, ɲɛ́baya, ɲɛ́kunaya, ɲɛ́makɔniya.
2 • amaurose. ɲɛ́nafin (baisse de la vision).
ɲɛ́gwàn→̌→ 0→n : 0( oeil chauffer ) ɲɛ́gàn ɲɛ́gwàn.
v faire souffrir
1 • faire souffrir. dími, nímatɔɔrɔ, tɔ́ɔrɔ, nímanɔgɔsi, nímanɔgɔ, ɲɛ́madègun.
2 • punir. ɲàngi à nà ɲɛ́gan à ɲɛ́ nà gàn il sera puni
ɲɛ́jà→̌→ 0→n : 0( oeil sécher )
v frustrer
vt frustrer (de qc ... la). ɲɛ́maja, ɲɛ́naja.
ɲɛ́jalandimi→̌→ 34( oeil sec souffrance )
n conjonctivite
1 • conjonctivite. ápolo, bàgamaɲɛdimi, ɲɛ́dimi, ɲɛ́dimijalan.
2 • trachome. ɲɛ́jalandimi kɔ́gɔlen trichiasis
n taie
1 • taie. jɛ́ (dans l'oeil).
2 • blanc de l'oeil.
3 • atteint de taie (dans l'oeil).
4 • regard réprobateur.
n larme
1 • larme. báatarako tɛ shɛ̀ ɲɛ́ji bɔ́ Sagess bambara 1978 il faut quelque chose d'extraordinaire pour faire larmoyer une poule
2 • sève, gomme. gɔmu, jíriɲɛji (exsudation de certains arbres). ɲɛ́ji mána ka bòn kà tɛ̀mɛ ncɛ̀n kàn, dɔ́ bɛ́ sìmi kà gɛ̀lɛya les "ɲɛji" sont plus résistants que les latex, certains durcissent
ɲɛ́jibɔ→̌→ 0( larme [ oeil eau ] sortie )
n pleurs
1 • pleurs, action de pleurer. kàsikan, kàsi.
2 • maladie du bétail.
ɲɛ́jiforoko→̌→ 0( larme [ oeil eau ] sac.en.peau )
n sac lacrymalsac lacrymal
ɲɛ́jìra→̌→ 27→n : 0( oeil montrer )
v enseigner
1 • enseigner, expliquer. dège, kàlan, dájìra, ɲɛ́fɔ, ɲɛ́nafɔ.
2 • donner l'exemple.
ɲɛ́jirabaa→̌→ 0( enseigner [ oeil montrer ] *agent occasionnel )
n qui montrequi montre
ɲɛ́jirali→̌→ 3( enseigner [ oeil montrer ] *nom d'action )
n exemple mìsaliya, mìsali kà ɲɛ́jirali ɲúman kɛ́ donner le bon exemple
ɲɛ́jo( oeil être.en.pleine.forme )
v rester éveillé
1 • vi rester éveillé (rester les yeux ouverts). ń ɲɛ́jora sú rɔ́ j'ai veillé la nuit dernière
2 • vi avoir insomnie
3 • vt provoquer insomnie wòro bɛ́ màa cáman ɲɛ́jo la noix de kola empêche bien des gens de dormir
adj quémandeurquémandeur, pique-assiette ɲɛ́najugu, námin.
n envers fèrekete, kɔ́, npɛ̀rɛkɛtɛ, ɲɛ́najugu, kùnjugu à y’à dòn à ɲɛ́jugu kàn il l'a mis à l'envers (habit …)
n quémandeurquémandeur, pique-assiette kùnjugu, dámaɲinikɛla, délilikɛla, ɲíninikɛla, ɲɛ́najugu, cápùrucá, dún-ń-fɛ̀, fùrawènce, náminden, námin.
ɲɛ́juguya→̌→ 0( quémandeur [ oeil méchant ] *abstractif )
n requêterequête, demande sàrankanna, ɲìninkali (objet convoité). ɲɛ́juguya ka fìsa sònyali yé mieux vaut demander que de voler
ɲɛ́juguya→̌→ 0→n : 0( quémandeur [ oeil méchant ] *abstractif )
v demander
vt demander ɲìninka, ɲíni (qqch à qqn (en cadeau)). ní nê b’à ɲɛ́juguya fɛ́n ná, ò ka gó à yé : ní nê bɛ́ fɛ́n ɲɛ́juguya à lá quand je lui demande quelque chose, cela ne lui plaît pas
ɲɛ́jurujan→̌→ 0( oeil corde long )
adj envieux de toutenvieux de tout
ɲɛ́jurujan→̌→ 0( oeil corde long )
n envieux de toutenvieux de tout
pp au dam deau dam de
ɲɛ́kanbugun→̌→ 6( oeil sur brouillard )
n cataracte búgun, fàlaka, jɛ́.
n borgne ɲɛ́kelennin.
ɲɛ́kelennin→̌→ 0( borgne [ oeil un ] *diminutif )
n borgne ɲɛ́kelen.
n regard loucheregard louche
n globe oculaireglobe oculaire ɲɛ́den.
ɲɛ́kilitara→̌→ 5( globe.oculaire [ oeil oeuf ] chaleur )
n xérophtalmie (maladie des yeux secs).
n oeil ɲɛ́kuru, ɲɛ́ (surface extérieure de l'oeil). n'í tùn yé à ɲɛ́kisɛ lájɛ, í tùn bɛ́ í jà yé quand tu regardais ses yeux, tu y voyais ton image (elle avait de beaux yeux !)
ɲɛ̀ko( réussir affaire ) ɲàko.
n utilitéutilité, fonction cí, nàfa, ɲɛ̀ci, ɲɛ̀, jɔ̀yɔrɔ, kɛ́ci, kɛ́wale.
ɲɛ̀koma→̌→ 0( utilité [ réussir affaire ] *comme de ) ɲàkoma.
adj personne utilepersonne utile
ɲɛ̀koma→̌→ 0( utilité [ réussir affaire ] *comme de ) ɲàkoma.
n personne utilepersonne utile
ɲɛ́konkon→̌→ 1( oeil partie.saillante )
n arcade sourcilièrearcade sourcilière
ɲɛ́konkonnasi→̌→ 0( arcade.sourcilière [ oeil partie.saillante ] à poil )
n sourcil ɲɛ́konkonsi.
ɲɛ́konkonsi→̌→ 3( arcade.sourcilière [ oeil partie.saillante ] poil )
n sourcil ɲɛ́konkonnasi.
ɲɛ̀kontan→̌→ 1( utilité [ réussir affaire ] *privatif ) ɲàkontan.
adj inutile cíntan, fúfàfu, fú, gánsan, kùnntan, tɔ̀kajɛ̀, ɲɛ̀cintan.
n clin d'oeilclin d'oeil
ɲɛ́kɔmibali( oeil branler PTCP.NEG )
ptcp effronté kùngosibali, màlobali, sìritigɛlen.
n fond d'une piècefond d'une pièce ɲɛ́kɔnɔna.
ɲɛ́kɔnɔna→̌→ 0( fond.d'une.pièce [ oeil ventre ] *nom de lieu )
n fond jù, lásiri (partie d'un espace la plus éloignée de l'endroit où l'on est ). ɲɛ́kɔnɔ.
Ɲɛkɔrɔ→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0
n prop NOM F (nom féminin).… an nana ka na se musokɔrɔba ma, an ko o tuma na, an ba Ɲɛkɔrɔ , a de y'an bila ka na, ko an ka na ka na i sɛgɛrɛ, a ka falekalama a n'a ka gesekalamaw b'a bolo, …(banbera-faamanje_ni_faantanje.dis.html)
n le devant dele devant de ɲɛ́kun í tɛ sé k'á ɲɛ́kɔrɔ tìgɛ, k'ó máa kɛ́, í bɛ sà tu ne peux passer devant lui, on dit que si tu le fais, tu meursí máa sínji ɲɛ́kɔrɔ tìgɛ, ò yé tɛ̀nɛtiɲɛ dɔ́ yé si tu séduis une proche parente, c'est un inceste
pp en présence de
1 • en présence de, devant. dáfɛ̀, ɲɛ́fɛ̀, ɲɛ́mà, ɲɛ́na, ɲɛ́ bɔ́ ń ɲɛ́kɔrɔ ! va-t-en ! (impatience)
2 • à la veille de.
ɲɛ́kɔrɔdiya→̌→ 0( le.devant.de [ oeil dessous ] bon.goût [ agréable *en verbe dynamique ] )
n bienveillance mɔ̀gɔlandiya ɲɛ́kɔrɔdiya bɛ́ mɔ̀gɔ dùsukun nísɔndiya, un regard bienveillant (lumineux) donne de la joie (Pr 15, 30)Ní ɲɛ́kɔrɔdiya bɛ́ màsakɛ ɲɛ́da lá, ò yé bálo yé quand le visage du roi est radieux, c'est la vie (Pr 16, 15)
ɲɛ́kɔrɔdiya→̌→ 0→n : 0( le.devant.de [ oeil dessous ] rendre.agréable [ agréable *en verbe dynamique ] )
v rendre joyeux
1 • vt rendre joyeux báara sɔ̀rɔlen y’à ɲɛ́kɔrɔdiya d'avoir trouvé du travail, ça l'a rendu tout joyeux
2 • vr accueillir avec joie (... kɔrɔ).
ɲɛ́kɔrɔmatìgɛ→̌→ 0→n : 0( le.devant.de [ oeil dessous ] *connecteur couper )
v barrer le chemin
1 • barrer le chemin. ɲɛ́tìgɛ.
2 • passer devant. ɲɛ́kɔrɔtigɛ à yé sù ɲɛ́kɔrɔmatigɛ il a enfreint la coutume ancestrale (un cadet qui veut être chef à la place du grand frère …)
ɲɛ́kɔrɔse→̌→ 3→n : 0( le.devant.de [ oeil dessous ] arriver )
v fatiguer
1 • vt fatiguer, peiner sɛ̀gɛn, ɲɛ́madègun, láfili, ɲɛ́nakɔ̀rɔ (dépasser l'imagination ...)
2 • vi en avoir assez
ɲɛ́kɔrɔsìsi→̌→ 0→n : 0( le.devant.de [ oeil dessous ] brûler )
v attrister
vt attrister làmɔnɛ, nísɔngoya, sɔ̀nja, ɲɛ́nakɔ̀rɔ, ɲɛ́nasìsi, ɲɛ́sìsi.
ɲɛ́kɔrɔtìgɛ→̌→ 1→n : 0( le.devant.de [ oeil dessous ] couper )
v barrer le chemin
1 • barrer le chemin. ɲɛ́kɔrɔmatìgɛ, ɲɛ́tìgɛ.
2 • passer devant.
n coin de l'oeilangle extérieur de l'oeil, angle de l'oeil, coin de l'oeil
n direction fàn, kùntilenna, táafan, táasira, tílen.
ɲɛ́kumu→̌→ 1( oeil aigre ) ɲɛ́kumun.
n mécontentement
ɲɛ́kumun→̌→ 0( oeil aigre ) ɲɛ́kumu ɲɛ́kumun.
n mécontentement
ɲɛ́kumuni( oeil aigrir *nom d'action )
n méchanceté
1 • méchanceté, sévérité. básiya, dénjuguya, hásidiya, júguman, júguya, kɔ́nɔjuguya, kɔ́nɔnangoya, kɔ́nɔnanjuguya, tɛ̀fɛya Mɔ̀gɔ mín tá yé ɲɛ́kumuni yé, ò bɛ́ mɔ̀gɔ dùsu kàsi, l'homme content des ennuis des autres, les fait souffrir (Pr 10,10)
2 • tristesse. nídegun, sɔ̀nja, ɲɛ́nafin.
n le devant de
1 • le devant de. ɲɛ́kɔrɔ táa móbili ɲɛ́kun ná va à l'avant de la voiture !
2 • parties sexuelles. jùlata, jùrɔfɛn, kɔ́rɔla, kɔ́tigi, nàgakɔrɔla, ɲɛ́fɛla, ɲɛ́tigi.
ɲɛ́kunanci→̌→ 0( oeil amer *agent excessif ) ɲɛ́kunannci.
n jalouxjaloux, égoïste hásidi, kèleyabagatɔ, kɔ́niyabaga, ɲɛ́ba, ɲɛ́ngonci, ɲɛ́ngo.
ɲɛ́kunannci→̌→ 0( oeil amer *agent excessif ) ɲɛ́kunanci ɲɛ́kunannci.
n jalouxjaloux, égoïste hásidi, kèleyabagatɔ, kɔ́niyabaga, ɲɛ́ba, ɲɛ́ngonci, ɲɛ́ngo.
ɲɛ́kunaya→̌→ 2( oeil amertume [ amer *en verbe dynamique ] )
n jalousiejalousie, égoïsme dénjuguya, hásidiya, kèleya, kɔ́niya, ɲɛ́baya, ɲɛ́makɔniya, ɲɛ́ngoya.
ɲɛ́kunna→̌→ 0( le.devant.de [ oeil tête ] *nom de lieu )
n alignementalignement, bout de ligne sáfa á b'á jɔ̀ ɲɔ́gɔn kɔ́ fɛ̀ ɲɛ́kunna ná vous vous mettez en rang l'un derrière l'autre dans l'alignement
ɲɛ́kunu→̌→ 0→n : 0( oeil perdre ) ɲɛ́tunun ɲɛ́tunu; ɲɛ́kunu.
v disparaître
vi disparaître, mourir ntánya, sítunun, túnun, bán, bìn, dátunun, fátu, júfa, kɔ́sègin, sà, sómayɛlɛma, sósègin, tó ní í yɛ̀rɛ ɲɛ́tununa dón ô dón, í dén bɛ kɛ́ màanasiri yé quand tu seras mort, ton fils deviendra le boy de quelqu'un
ɲɛ́lajɛ→̌→ 1→n : 0( oeil à blanchir )
v étalerétaler, déplier totalement gàngàn, láfɛ̀nsɛn.
ɲɛ́lasumuni→̌→ 0( oeil à furoncle [ carie *diminutif ] ) ɲɛ́lasumunin ɲɛ́lasumuni.
n orgelet ɲɛ́nasumunin.
ɲɛ́lasumunin→̌→ 0( oeil à furoncle [ carie *diminutif ] ) ɲɛ́lasumuni.
n orgelet ɲɛ́nasumunin.
Ɲɛ́lɛ→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0
n prop NOM F (nom féminin).
adj qui a des yeux
1 • qui a des yeux. ɲɛ́tigi.
2 • de couleur. kiriyɔn ɲɛ́ma crayon de couleur
pp devant dáfɛ̀, ɲɛ́fɛ̀, ɲɛ́kɔrɔ, ɲɛ́na, ɲɛ́ bɔ́ ń ɲɛ́mà ! ne me bouche pas la vue !(sans impatience)
ɲɛ́maa→̌→ 164( oeil homme ) ɲɛ́mɔgɔ
n dirigeant
1 • dirigeant, directeur. dirɛkitɛri.
2 • devancier, aîné. kàmi bɛ́ à ɲɛ́mɔgɔ tɔ̀n fílɛ (prov) la pintade regarde la nuque de celle qui la précède
ɲɛ́màanin→̌→ 0( dirigeant [ oeil homme ] *diminutif ) ɲɛ́mɔ̀gɔnin
n pupille lámɔden, màramɔgɔ, ɲɛ́fin (de l'oeil). fìn kɔ́nɔ, fìn wɛ́rɛ bɛ́, ò yé ɲɛ́maanin yé dans l'iris sombre, il y a un autre "noir", c'est la pupille
ɲɛ́maaya( dirigeant [ oeil homme ] *abstractif ) ɲɛ́mɔgɔya
n autoritéautorité, présidence húkumu, kùntigiya.
ɲɛ́mabòli→̌→ 0→n : 1( devant [ oeil *à ] courir )
v s'enfuir
vi s'enfuir, s'exiler bòli, félefele, fíyefiye, píya kàrisa ɲɛ́mabolila tìle fìla ìn ná
ɲɛ́mada→̌→ 25→n : 0( oeil *connecteur poser )
v observer
vr 1 • observer. kɔ̀lɔsi (qqch. -- lá, kàn, fɛ̀). dén b'ú ɲɛ́mada mása ka kɛ́ta mà les enfants observent ce que font leurs parents
2 • se préoccuper.
ɲɛ́mada→̌→ 5( oeil *connecteur poser )
n préoccupationpréoccupation, surveillance fɛ̀la, háju, kàmanagan, kùnkan, kùnko, kùnkɔrɔko, kàro, làmara.
ɲɛ́madègun→̌→ 0→n : 0( oeil *connecteur gêner )
v fatiguer
vt fatiguer, faire souffrir sɛ̀gɛn, ɲɛ́kɔrɔse, dími, nímanɔgɔsi, nímanɔgɔ, nímatɔɔrɔ, tɔ́ɔrɔ, ɲɛ́gàn.
ɲɛ́madògo→̌→ 7→n : 0( oeil *à cacher )
v dissimuler
1 • vt dissimuler, cacher, mettre à l'abri des regards dògodògo, dògo, ládògo, màdògo, sùtura.
2 • vr se cacher bíri, dɛ́n, kùndògo.
ɲɛ́mafilɛ→̌→ 0→n : 0( oeil *à regarder )
v attendre
1 • vt attendre kɔ̀nɔ, màkɔ̀nɔ, tɔ̀, ɲɛ́nafilɛ (qqch., qqn.)
2 • vr
ɲɛ́majà→̌→ 0→n : 0( oeil *connecteur sécher )
v refuser
1 • refuser, frustrer. bàn, kùrubukaraba, lákaran, npú, ɲɛ́najà, ɲɛ́jà.
2 • rebuter.
ɲɛ́majɔ→̌→ 0( oeil *à dresser )
n prudence hákilimaya, jàntóńyɛ̀rɛla.
ɲɛ́majɔ̀→̌→ 14→n : 2( oeil *à dresser )
v être prudent
1 • être prudent, faire très attention í ɲɛ́majɔ sá ! sois attentif ! ù bɛ́ ɲɛ́majɔ dɛ́ ! ils font très attention
2 • vi s'éclaircir, se calmer dúga, láfiɲɛbɔ, láfiɲɛ, màntun, sábali jí ɲɛ́majɔra l'eau s'est décantéekà kó` lájɛ jí ɲɛ́majɔ̀len` ná considérer l'affaire calmementní kɛ́nɛtigɛda séra, jàma bɛ́ ɲɛ́majɔ à l'aube, la foule se calme
ɲɛ́majɔbali→̌→ 0( être.prudent [ oeil *à dresser ] PTCP.NEG )
ptcp inattentifinattentif, étourdi túlomajɔbali.
ɲɛ́majɔbaliya→̌→ 0( inattentif [ être.prudent [ oeil *à dresser ] PTCP.NEG ] *abstractif )
n inattentioninattention, étourderie túlomajɔbaliya.
ɲɛ́makala→̌→ 0→n : 0( oeil *connecteur ) ɲɛ́nakala
v regarder partout
vr regarder partout, faire attention (à droite et à gauche). fàrati, hákili, màkɛ́rɛnkɛrɛn, túlomajɔ̀.
ɲɛ́makɔniya→̌→ 0( oeil *à envie )
n jalousie dénjuguya, hásidiya, kèleya, kɔ́niya, ɲɛ́baya, ɲɛ́kunaya, ɲɛ́ngoya.
ɲɛ́makɔniya→̌→ 0→n : 0( oeil *à envier )
v jalouser
vt jalouser dénjuguya, kèleya, kɔ́niya, wɔ̀rɔnkɔmi, ɲɛ́ngoya, ɲɛ́nakɔniya.
n modestiemodestie, gêne, pudeur kùncɛdɔgɔya, màjigin, màlo, sáamɛya, sáamɛ, yɛ̀rɛmajigin (devant un supérieur). màloya à ɲɛ́malo ka dɔ́gɔ il est peu timide
ɲɛ́màlo→̌→ 1→n : 0( oeil faire.honte )
v avoir honte
vi avoir honte, être gêné màloya, jɔ̀n, kùnmasùuli, màlo, wàyiba (devant ... mà).
ɲɛ́malobali→̌→ 0( avoir.honte [ oeil faire.honte ] PTCP.NEG )
ptcp impudent
ɲɛ́malobaliya→̌→ 0( impudent [ avoir.honte [ oeil faire.honte ] PTCP.NEG ] *abstractif )
n impudence
1 • impudence. fásannenya, gàsintanya, kùnnatigɛ, sáamɛntanya.
2 • coït. jànaba, kɔ́bi ɲɛ́malobaliya kɛ́ forniquer
ɲɛ́manɔgɔ→̌→ 0→n : 0( oeil salir [ *connecteur salir ] )
v salir
vt salir, défigurer díridara, fòlokoto, fúsuku, gèse, lánɔgɔ, mànɔ́gɔ, nɔ́gɔ, nɔ́rɔkɔ, ɲɔ̀gɔri, ɲɛ́manɔgɔsi.
ɲɛ́manɔgɔ→̌→ 1( oeil salir [ *connecteur salir ] )
n misère bólolankolonya, kɔ̀li, tɛ́gɛlankolonya, ɲáni.
ɲɛ́manɔgɔfi→̌→ 0→n : 0( oeil *connecteur maltraiter ) ɲɛ́manɔgɔsi ɲɛ́manɔgɔsin; ɲɛ́manɔgɔfi.
v salir
vt salir díridara, fòlokoto, fúsuku, gèse, lánɔgɔ, mànɔ́gɔ, nɔ́gɔ, nɔ́rɔkɔ, ɲɔ̀gɔri, ɲɛ́manɔgɔ.
ɲɛ́manɔgɔsi→̌→ 3→n : 0( oeil *connecteur maltraiter ) ɲɛ́manɔgɔsin; ɲɛ́manɔgɔfi.
v salir
vt salir díridara, fòlokoto, fúsuku, gèse, lánɔgɔ, mànɔ́gɔ, nɔ́gɔ, nɔ́rɔkɔ, ɲɔ̀gɔri, ɲɛ́manɔgɔ.
ɲɛ́manɔgɔsin→̌→ 0→n : 0( oeil *connecteur maltraiter ) ɲɛ́manɔgɔsi ɲɛ́manɔgɔsin; ɲɛ́manɔgɔfi.
v salir
vt salir díridara, fòlokoto, fúsuku, gèse, lánɔgɔ, mànɔ́gɔ, nɔ́gɔ, nɔ́rɔkɔ, ɲɔ̀gɔri, ɲɛ́manɔgɔ.
ɲɛ́masaamɛya→̌→ 0( oeil *à être.confus *abstractif )
n respect bònya, kàrama, tànga.
ɲɛ́matìgɛ→̌→ 9→n : 0( oeil chercher.querelle [ *connecteur couper ] )
v se réveiller
vi se réveiller, prendre conscience kúnun.
ɲɛ́matiɲɛ→̌→ 0→n : 0( oeil vilipender [ *connecteur gâter ] ) ɲɛ́matiyɛn.
v empêcher
vt empêcher bàli, bálan, dálasà, káana, kɔ̀li, kɛ́ɲɛ, lábàli, lásà, látiɲɛ, sà í kànâ à ɲɛ́matiyɛn nê mà ne m'empêche pas de le faire ! laisse-moi faire !
ɲɛ́matiyɛn→̌→ 0→n : 0( oeil vilipender [ *connecteur gâter ] ) ɲɛ́matiɲɛ ɲɛ́matiyɛn.
v empêcher
vt empêcher bàli, bálan, dálasà, káana, kɔ̀li, kɛ́ɲɛ, lábàli, lásà, látiɲɛ, sà í kànâ à ɲɛ́matiyɛn nê mà ne m'empêche pas de le faire ! laisse-moi faire !
ɲɛ́matunu→̌→ 0→n : 0( oeil *à perdre ) ɲɛ́matunun ɲɛ́matunu.
v disparaître au regard
vi disparaître au regard
ɲɛ́matunun→̌→ 7→n : 0( oeil *à perdre ) ɲɛ́matunu.
v disparaître au regard
vi disparaître au regard
ɲɛ́mi→̌→ 0 yábi ɲámi; ɲɛ́mi.
adv en remplissant l’espace
1 • en remplissant l’espace, énorme, gigantesque, très gras. à bɛ́ yábi! il est énorme! il est géant!
2 • bruit de chute. táli.
ɲɛ́mi→̌→ 0 yábi ɲámi; ɲɛ́mi.
n géant
ɲɛ́mìnɛ→̌→ 2→n : 0( oeil attraper )
v prévoir
1 • prévoir, préparer. bóloda, dábɔ, dɔ́gɔda, ɲɛ́bìla, ɲɛ́sìgi fɛ́n ô fɛ́n bɛ kɛ́ bóloko lá, ù bɛ́ ò bɛ́ɛ ɲɛ́minɛ tout ce qui concerne la circoncision, ils en font les préparatifs
2 • cacher les yeux.
3 • prendre la tête, conduire. bòli, lábòli.
4 • satisfaire. fá, kùnmìnɛ, ládiya, nímisiwàsa, séwa, wàsa, ɲɛ̀, ɲɛ́fa, ɲɛ́wàsa fóyì t’à ɲɛ́minɛ rien ne le satisfait
5 • teindre. ɲɔ́gin.
6 • diriger, conduire. sín, ɲɛ́sin, bòli, lábòli.
ɲɛ́minɛbaa→̌→ 0( prévoir [ oeil attraper ] *agent occasionnel )
n chef kótigi, kùntigi, màsa.
adj tatillon
n tatillon
ɲɛ́mɔ̀( oeil mûrir )
v être éduqué
vi être éduqué
ɲɛ́mɔgɔ→̌→ 440( oeil homme ) ɲɛ́maa
n dirigeant
1 • dirigeant, directeur. dirɛkitɛri.
2 • devancier, aîné. kàmi bɛ́ à ɲɛ́mɔgɔ tɔ̀n fílɛ (prov) la pintade regarde la nuque de celle qui la précède
ɲɛ́mɔgɔba→̌→ 27( dirigeant [ oeil homme ] *augmentatif )
n grand dirigeantgrand dirigeant, personnalité
ɲɛ́mɔ̀gɔnin→̌→ 24( dirigeant [ oeil homme ] *diminutif ) ɲɛ́màanin
n pupille lámɔden, màramɔgɔ, ɲɛ́fin (de l'oeil). fìn kɔ́nɔ, fìn wɛ́rɛ bɛ́, ò yé ɲɛ́maanin yé dans l'iris sombre, il y a un autre "noir", c'est la pupille
ɲɛ́mɔgɔya( dirigeant [ oeil homme ] *abstractif ) ɲɛ́maaya
n autoritéautorité, présidence húkumu, kùntigiya.
ɲɛ́munu→̌→ 0→n : 1( oeil tourner )
v détourner les yeux
vr détourner les yeux ɲɛ́cɛ̀.
n oeil
1 • oeil. ɲɛ́kisɛ, ɲɛ́kuru (organe). à ɲɛ́ cìra il s'est crevé l'oeilù sìra ù ɲɛ́ ná ils ont passé la nuit éveillésɲɛ́ náani en tête-à-tête (quatre yeux)
2.1 • regard ɲɛ́na nê ɲɛ́ t’à lá je ne le vois pasá ɲɛ́ ka dí vous avez de bons yeux, une bonne vuefɔ́ kà ɲɛ́ dàn à perte de vueí fà ɲɛ́ bɛ́ wà ? ton père vit-il (encore) ? ù ɲɛ́ ka gó ils sont jaloux, ils ne voient pas bien clairk'í ɲɛ́` jɔ̀ à lá fixer le regard sur qqch
2.2 • témoin ɲɛ́ kélen tɛ́ ɲɛ́ yé un seul témoin ne compte pas
3.1 • face à ɲɛ́` má kùmu tún elle n'a plus eu le visage triste
3.2 • couleur kulɔri.
3.3 • surface, le devant fɛ́rɛ, dá, fìyɛ, gèlen, kɛ́nɛ.
3.4 • aspect cógo, cɛ̀, làhala, sáwura, yéko sán ɲɛ́ man ɲì le ciel est vilain
3.5 • endroit dákun, mà, sìgiyɔrɔma (d'un étoffe, l'opposé à l'envera). dùlɔki ɲɛ́ ɲùman l’endroit d’une chemiseków ɲɛ́ kàn Sékou Coulibaly en vérité, en réalité
4 • manière de faire. í n'à kɛ́ ɲɛ́ ô ɲɛ́... fais comme tu veux …, quoi que tu fasses… nê t’à ɲɛ́dɔn je ne sais pas comment ça marche, "la manière"à ɲɛ́ mà, à ɲɛ́ kàn comme il faut, comme il convient
5 • page, côté. à ɲɛ́ yɛ̀lɛma ! tourne-le !, change-le de côté !
6 • avis. bìsigi, fɛ̀ko, fɛ̀ta, hákilila, hákilinata, jàte, kɔ́nɔnata, kɔ́nɔta, kɔ́nɔ, mìsali, míirinata, míirina, ɲùmana í ɲɛ́ ná... à ton avis …, tu crois que …, d'après toià kànâ kɛ́ á ɲɛ́ ná kó... ne pensez pas que …
7 • motif. à ɲɛ́ yé mùn yé ? quel en est le motif ?
8 • maille de filet. nìn jɔ̀ ɲɛ ka mìsɛn ce filet est à petites mailles
9 • grain. kìsɛ (céréales). ɲɔ̀ ɲɛ́ bɛ́ kà yɛ̀lɛ le mil commence à grener
10 • brin du fil.
ɲɛ̀n→̌→ 0 mìyɛ mìɲɛ; myɛ̀; mɛ̀ɲɛ; ɲɛ̀n.
n envie de viande
1 • envie de viande. sògomyɛ b’à lá il a envie de viande
2 • gourmandise. háwulɛya, háwulɛ, kɔ́nɔfaralenya, nègemafɛn, nùgu, sɔ̀njuguya myɛ̀ b’à lá il est gourmand
Ɲɛna→̌→ 29→n.prop/n : 0 →n.prop : 29→n : 0
n prop TOPNiéna (commune rurale dans le cercle et région de Sikasso).…ni i y'a mɛn Ganadugu a fɔ Ɲɛna bawo a kubeda fɔlɔ. Ɲɛna bonyara fo ka kubeda 3 bɔ a kɔnɔ : Ɲɛna kubeda, Fɛnkolon kubeda ani Bilenco kubeda.…(jekabaara171_10fane-nyena_dugu.dis.html)
n avisavis, choix bìsigi, fɛ̀ko, fɛ̀ta, hákilila, hákilinata, jàte, kɔ́nɔnata, kɔ́nɔta, kɔ́nɔ, mìsali, míirinata, míirina, ɲùmana, ɲɛ́, dìngɔ, dùngɔ, nídungɔ, sàgonata, ɲɛ́nata, ɲɛ́nawoloma (en composition). í ɲɛ́nadon le jour de ton choixán ɲɛ́na tɛ́ yàn nous n'avons pas le choix
pp devantdevant, en présence de dáfɛ̀, ɲɛ́fɛ̀, ɲɛ́kɔrɔ, ɲɛ́mà, ɲɛ́ ò ma kɛ́ nê ɲɛ́ ná ça n'a pas eu lieu en ma présence
n vuevue, regard, visage ɲɛ́, ɲɛ́da à ɲɛ́na ka gɛ̀lɛn il est effrontéà ɲɛ́na ka gó il a une mauvaise vueí ɲɛ́na bɛ́ ń kɔ́nɔ je t'ai déjà vu quelque part
ɲɛ́nabɔ→̌→ 17→n : 2( oeil à sortir )
v démêler
vt démêler, régler (une.affaire).
ɲɛ́nabɔbaa→̌→ 7( démêler [ oeil à sortir ] *agent occasionnel )
n le responsablele responsable ɲɛ́nabɔla (qui règle une affaire).
ɲɛ́nabɔla→̌→ 0( démêler [ oeil à sortir ] *agent permanent )
n le responsablele responsable ɲɛ́nabɔbaa (qui règle une affaire).
ɲɛ́nacì→̌→ 0→n : 0( oeil à frapper )
v taquiner
vt taquiner dálabɔ, dálaɲini, dámaɲini, màtígɛ (faire bisquer en montrant ce qu'on possède).
ɲɛ́nadi→̌→ 0( vue [ oeil à ] agréable ) ɲɛ́nandi ɲɛ́nadi.
adj physionomistephysionomiste, qui a un oeil tenace (qui reconnait bien les visages, les objets).
ɲɛ́nadi→̌→ 0( vue [ oeil à ] agréable ) ɲɛ́nandi ɲɛ́nadi.
n gai
1 • gai, au visage avenant. mánimaninci.
2 • habile, adroit, astucieux. bólolandi, bólolateli, tɛ́gɛlandi.
ɲɛ́nadumare→̌→ 0( oeil à miroir )
n lunettes lùnɛti, ɲɛ́donnan.
ɲɛ́nafɛn( oeil à chose )
n objet désiré
1 • objet désiré, objet choisi.
2 • ce qu'on a devant soi.
3 • objet vu.
ɲɛ́nafilɛ→̌→ 1→n : 1( oeil à regarder )
v attendre
vt attendre kɔ̀nɔ, màkɔ̀nɔ, tɔ̀, ɲɛ́mafilɛ Án bɛ́nà ò dún ní kà án sìgi kà sàya ɲɛ́nafilɛ! nous allons le manger, puis nous n'aurons plus qu'à attendre la mort (1 R 17, 12)
ɲɛ́nafin→̌→ 30( vue [ oeil à ] noir )
n nostalgie
1 • nostalgie, tristesse, mélancolie. ɲɛ́nasuma, nídegun, sɔ̀nja, ɲɛ́kumuni fàso ɲɛ́nafin b’à lá il a la nostalgie du paysé táali ná ɲɛ́nafin bìla án ná ton départ va nous rendre triste
2 • baisse de vision, amaurose. ɲɛ́ngoya Voir : ɲɛ́goya.
ɲɛ́nafin→̌→ 2→n : 0( vue [ oeil à ] noir )
v être triste
vi être triste, être nostalgique kɔ́nɔnakàsi.
ɲɛ́nafɔ→̌→ 1→n : 0( vue [ oeil à ] dire )
v expliquer
vt expliquer dájìra, ɲɛ́fɔ, ɲɛ́jìra (plus rare que ɲɛfɔ).
ɲɛ́nagɛlɛn→̌→ 1( vue [ oeil à ] difficile ) ɲɛ́nagwɛlɛn.
adj téméraire
1 • téméraire, persévérant, hardi. jàlafarin, kárankarantɔ, káratɔ (qui n'a a pas froid aux yeux).
2 • effronté, impudent.
ɲɛ́nagɛlɛn→̌→ 0( vue [ oeil à ] difficile ) ɲɛ́nagwɛlɛn.
n téméraire
1 • téméraire, persévérant, hardi. jàlafarin, kárankarannci, kárankarantɔ, káratɔ (qui n'a a pas froid aux yeux).
2 • effronté, impudent.
ɲɛ́nagɛlɛya→̌→ 1( vue [ oeil à ] dur *en verbe dynamique ) ɲɛ́nagwɛlɛya.
n effronterie gàsintanya, kùnnatigɛlenya, màlobaliya, sìritigɛlenya, ɲɛ́donya.
ɲɛ́nagɛ̀lɛya( vue [ oeil à ] dur *en verbe dynamique )
v rendre obstiné
vt rendre obstiné à fílɛ, nê yé í ɲɛ́nagɛlɛya ù ka ɲɛ́nagɛlɛya káma je vais te rendre aussi obstiné qu'eux (Ez 3, 8) [rendre ton visage aussi dur que le leur]
ɲɛ́nagwɛlɛn→̌→ 0( vue [ oeil à ] difficile ) ɲɛ́nagɛlɛn ɲɛ́nagwɛlɛn.
adj téméraire
1 • téméraire, persévérant, hardi. jàlafarin, kárankarantɔ, káratɔ (qui n'a a pas froid aux yeux).
2 • effronté, impudent.
ɲɛ́nagwɛlɛn→̌→ 0( vue [ oeil à ] difficile ) ɲɛ́nagɛlɛn ɲɛ́nagwɛlɛn.
n téméraire
1 • téméraire, persévérant, hardi. jàlafarin, kárankarannci, kárankarantɔ, káratɔ (qui n'a a pas froid aux yeux).
2 • effronté, impudent.
ɲɛ́nagwɛlɛya→̌→ 0( vue [ oeil à ] dur *en verbe dynamique ) ɲɛ́nagɛlɛya ɲɛ́nagwɛlɛya.
n effronterie gàsintanya, kùnnatigɛlenya, màlobaliya, sìritigɛlenya, ɲɛ́donya.
ɲɛ́najà→̌→ 0→n : 0( vue [ oeil à ] sécher )
v refuser
vt refuser bàn, kùrubukaraba, lákaran, npú, ɲɛ́majà (refuser qqch à qqn — refuser les avances de ...)
ɲɛ́najɛ→̌→ 70( oeil *causatif blanchir )
n réjouissanceréjouissance, divertissement hɛ́rɛ, jànjo, múɲamuɲa, sàasɔ, séwa, yàyònbá, ɲàga (fête, danse).
ɲɛ́najɛ→̌→ 35→n : 2( oeil *causatif blanchir ) ɲɛ́nɛjɛ.
v réjouir
1 • réjouir, divertir, amuser. lánisɔndiya, láɲagali, láɲɛnajɛ, nísɔndiya, séwa, láɲàga, látulon à ɲɛ́najɛra il est contentfúra nìn bɛ sé k'í ɲɛ́najɛ, n'í bɛ táa í mùso fɛ̀ ce remède est aphrodisiaque
2 • regarder. fílɛ, lájɛ (rare). í bɛ́ sán ɲɛ́najɛ kà táa fòro lá tu regardes le ciel et pars au champ
ɲɛ́najɛkɛla→̌→ 4( réjouissance [ oeil *causatif blanchir ] faire *agent permanent )
n animateur
1 • animateur. animatɛri, cíboloma, kúmatigi.
2 • participant de fête.
ɲɛ́najɛlan→̌→ 0( réjouir [ oeil *causatif blanchir ] *instrumental )
n ce qui rend gaice qui rend gai
ɲɛ́najugu→̌→ 0( vue [ oeil à ] méchant )
adj pique-assiette
1 • pique-assiette, parasite. námin, ɲɛ́jugu.
2 • quémandeur.
ɲɛ́najugu→̌→ 0( oeil *nom de lieu méchant )
n envers fèrekete, kùnjugu, kɔ́, npɛ̀rɛkɛtɛ, ɲɛ́jugu.
ɲɛ́najugu→̌→ 0( vue [ oeil à ] méchant )
n pique-assiette
1 • pique-assiette, parasite. cápùrucá, dún-ń-fɛ̀, fùrawènce, náminden, námin, ɲɛ́jugu.
2 • quémandeur.
ɲɛ́nakala→̌→ 0→n : 0( oeil *causatif ) ɲɛ́makala
v regarder partout
vr regarder partout, faire attention (à droite et à gauche). fàrati, hákili, màkɛ́rɛnkɛrɛn, túlomajɔ̀.
ɲɛ́nakegun→̌→ 0( vue [ oeil à ] malin ) ɲɛ́nakekun.
adj adroit de ses mainsadroit de ses mains
ɲɛ́nakegun→̌→ 0( vue [ oeil à ] malin ) ɲɛ́nakekun.
n adroit de ses mainsadroit de ses mains
ɲɛ́nakegunya→̌→ 0( adroit.de.ses.mains [ vue [ oeil à ] malin ] *abstractif )
n habileté techniquehabileté technique, art
ɲɛ́nakekun→̌→ 0( vue [ oeil à ] malin ) ɲɛ́nakegun ɲɛ́nakekun.
adj adroit de ses mainsadroit de ses mains
ɲɛ́nakekun→̌→ 0( vue [ oeil à ] malin ) ɲɛ́nakegun ɲɛ́nakekun.
n adroit de ses mainsadroit de ses mains
ɲɛ́nakɔniya→̌→ 0→n : 0( oeil à envier )
v jalouser
vt jalouser dénjuguya, kèleya, kɔ́niya, wɔ̀rɔnkɔmi, ɲɛ́ngoya, ɲɛ́makɔniya.
ɲɛ́nakɔ̀rɔ→̌→ 0→n : 0( vue [ oeil à ] vieillir )
v attrister
vt attrister, peiner, mécontenter làmɔnɛ, nísɔngoya, sɔ̀nja, ɲɛ́kɔrɔsìsi, ɲɛ́nasìsi, ɲɛ́sìsi, láfili, ɲɛ́kɔrɔse.
ɲɛ́nakuna( vue [ oeil à ] amer ) ɲɛ́nakunan.
adj effronté
1 • effronté. dálagɛlɛn, nàńkáraba, ɲɛ́nagɛlɛn.
2 • jaloux. kèleyabagatɔ, kèle, ɲɛ́ba, ɲɛ́ngo.
3 • avare. bàkilu, bólogɛlɛn, bólolango, bólomagɛlɛn, kúnaman, kúna, tɛ́gɛmagɛlɛn.
4 • égoïste.
ɲɛ́nakunan( vue [ oeil à ] amer ) ɲɛ́nakuna ɲɛ́nakunan.
adj effronté
1 • effronté. dálagɛlɛn, nàńkáraba, ɲɛ́nagɛlɛn.
2 • jaloux. kèleyabagatɔ, kèle, ɲɛ́ba, ɲɛ́ngo.
3 • avare. bàkilu, bólogɛlɛn, bólolango, bólomagɛlɛn, kúnaman, kúna, tɛ́gɛmagɛlɛn.
4 • égoïste.
ɲɛ́nakunanya→̌→ 0→n : 0( effronté [ vue [ oeil à ] amer ] *abstractif ) ɲɛ́nakunaya ɲɛ́nakunanya.
v être avare
vi être avare
ɲɛ́nakunaya→̌→ 0→n : 0( effronté [ vue [ oeil à ] amer ] *abstractif ) ɲɛ́nakunanya.
v être avare
vi être avare
ɲɛ́nama→̌→ 260( oeil *en tant que ) ɲɛ́nɛma; ɲínama.
adj vivant
1 • vivant, animé. níma ní nsíirin ɲɛ́nama bɛ́ mínnu fɛ̀... ceux qui connaissent de jolis contes …
2 • bon, convenable. dúman, kɛ́nɛman, ɲùman, jɔ́njɔn bálo ɲɛ́nama t'ú lá ils n'ont pas leur compte de nourritureɲɛ́namaba excellent
ɲɛ́nama→̌→ 15( oeil *en tant que ) ɲɛ́nɛma; ɲínama.
n être vivant
1 • être vivant, créature. nímafɛn.
ɲɛ́namaya→̌→ 65( vivant [ oeil *en tant que ] *abstractif ) ɲɛ́nɛmaya.
n vie
1 • vie. bálo, díɲɛnatigɛ, díɲɛsosigi, kísi, ní, sì.
2 • vivacité, animation. kómaɲagan.
ɲɛ́namaya→̌→ 6→n : 0( vivant [ oeil *en tant que ] *abstractif )
v ranimer
vt ranimer, rendre comme neuf à yé à ka nɛ̀gɛso ɲɛ́namaya il a remis son vélo à neuf
ɲɛ́namini→̌→ 52( vue [ oeil à ] enrouler ) ɲánamini.
n vertigevertige, étourdissement, ivresse tíri, fálenya, súlenya à ɲɛ́namini bɔ́ra à lá il n'a plus de vertiges, il est sorti de son ivresse
ɲɛ́namini→̌→ 17→n : 0( vue [ oeil à ] enrouler ) ɲánamini.
v donner des vertiges
vt donner des vertiges (pr. et fig).
ɲɛ́namisɛn→̌→ 0( vue [ oeil à ] petit )
adj minutieuxminutieux, méticuleux, délicat bólolamisɛn.
ɲɛ́namisɛn→̌→ 0( vue [ oeil à ] petit )
n minutieuxminutieux, méticuleux, délicat bólolamisɛn.
ɲɛ́namɔgɔ→̌→ 0( oeil à homme )
n personne préféréepersonne préférée
ɲɛ́nandi→̌→ 0( vue [ oeil à ] agréable ) ɲɛ́nadi.
adj physionomistephysionomiste, qui a un oeil tenace (qui reconnait bien les visages, les objets).
ɲɛ́nandi→̌→ 0( vue [ oeil à ] agréable ) ɲɛ́nadi.
n gai
1 • gai, au visage avenant. mánimaninci.
2 • habile, adroit, astucieux. bólolandi, bólolateli, tɛ́gɛlandi.
ɲɛ́nango→̌→ 0( vue [ oeil à ] désagréable )
adj maladroitmaladroit, malhabile tɛ́gɛlango.
ɲɛ́nango→̌→ 0( vue [ oeil à ] désagréable )
n maladroitmaladroit, malhabile tɛ́gɛlango.
n loaseloase, loasis oculaire, filariose à Loa Loa (infection sous-cutanée par la forme adulte d'un ver nématode).
ɲɛ́naɲini→̌→ 0→n : 0( vue [ oeil à ] chercher )
v chercher des yeux
vt chercher des yeux
ɲɛ́nasago( vue [ oeil à ] volonté )
n préféré bára, jòlimandi òlu ka ù ɲɛ́nasago tà ù lá qu'ils en choisissent un pour eux (1 R 18, 23)
ɲɛ́nasìsi→̌→ 9→n : 2( vue [ oeil à ] brûler )
v attrister
1 • vt attrister, mécontenter làmɔnɛ, nísɔngoya, sɔ̀nja, ɲɛ́kɔrɔsìsi, ɲɛ́nakɔ̀rɔ, ɲɛ́sìsi.
2 • vr s'attrister kɔ́nɔnakàsi (au sujet de -- lá). háli n'í y'í ɲɛ́nasisi à lá même si cela te déplaît …
vi être triste, s'affliger
ɲɛ́nasuma→̌→ 0( vue [ oeil à ] frais )
n nostalgienostalgie, tristesse maladive ɲɛ́nafin.
ɲɛ́nasumunin→̌→ 0( oeil à furoncle [ carie *diminutif ] )
n orgelet ɲɛ́lasumunin.
n choixchoix, préférence dìngɔ, dùngɔ, nídungɔ, sàgonata, ɲɛ́nawoloma, ɲɛ́na jùmɛ yé í ɲɛ́nata yé ? lequel préfères-tu ?
ɲɛ́natà→̌→ 0→n : 0( oeil à prendre )
v choisir
vr choisir látɔ̀mɔ, súgandi, tà, tɔ̀mɔ, ɲɛ́natɔ̀mɔ, ɲɛ́nawoloma í ɲɛ́nata mùru nìnnu ná, mín ka dí í yé choisis parmi ces couteaux celui que tu préfères
ɲɛ́natansiyɔn→̌→ 1( oeil à tension )
n glaucome
ɲɛ́natigɛ→̌→ 9( oeil *causatif couper )
n grandgrand, éveillé
ɲɛ́natìgɛ→̌→ 7→n : 0( oeil *causatif couper )
v devenir raisonnable
1 • devenir raisonnable (avoir l'âge de raison). à tùn má ɲɛ́natigɛ kósɛbɛ il n'avait pas tout à fait l'âge de raison
2 • reprendre ses sens. wúli k'í ɲɛ́natigɛ ! lève-toi, reprends tes esprits !
ɲɛ́natɔ̀mɔ→̌→ 2→n : 0( oeil à ramasser )
v choisir
vr choisir, trier látɔ̀mɔ, súgandi, tà, tɔ̀mɔ, ɲɛ́natà, ɲɛ́nawoloma, láwoloma, wóloma.
ɲɛ́nawoloma→̌→ 0( oeil à tri )
n choixchoix, préférence dìngɔ, dùngɔ, nídungɔ, sàgonata, ɲɛ́nata, ɲɛ́na.
ɲɛ́nawoloma→̌→ 0→n : 0( oeil à trier )
v choisir
vt choisir, trier, discriminer látɔ̀mɔ, súgandi, tà, tɔ̀mɔ, ɲɛ́natà, ɲɛ́natɔ̀mɔ, láwoloma, wóloma, wɛ́rɛwɛrɛ.
n apparenceapparence, mine bɔ́ko, síngɔ, yéko, yéɲɛna, mini, pɛ́rɛnbaranin í yé mùso yé mín ɲɛ́naye cɛ̀ ka ɲì (gn 12, 11) / í kànâ à ɲɛ́naye jàte (1 Sá 16, 7) tu es une femme belle à voir
ɲɛ́nayebali→̌→ 0( oeil à voir PTCP.NEG )
n invisible (à l'oeil nu). bànakisɛ yé ɲɛ́nayebali yé les microbes sont invisibles à l'oeil nu (donniya 5/6 p.34)
ɲɛ́nɛ→̌→ 0 ɲínɛ ɲɛ́nɛ; ɲína.
n natte dɛ̀bɛn, jɛ́gɛbere, kùrubɛn (en tiges de grandes graminées ..., sert de lit, de porte ...)
ɲɛ̀nɛ→̌→ 0 ɲìnɛ ɲɛ̀nɛ; ɲìna; ɲìnan.
n oublioubli, inconscience, insu bɔ́nkɔnɔ, hákilibɔ, tɛ̀mɛ ɲìnɛ tɛ sé kà kɛ́ wále nìn kɔ́ on ne peut oublier cette actionà táara nê ɲìnɛ mà Bámakɔ il est parti à Bamako à mon insu
ɲɛ̀nɛ→̌→ 0→n : 0 ɲìnɛ ɲɛ̀nɛ; ɲìna; ɲìnan.
v oublier
1 • vi oublier bɔ́ (qc ... kɔ). kànâ ɲìnɛ ò kɔ́ ! ne l'oublie pas !
2 • vi perdre conscience màa máa ɲìnɛ kà sùnɔgɔ, í kà dòn ! quand les gens seront inconscients et dormiront, entre !
3 • vt faire oublier látɛ̀mɛ, láɲìnɛ.
ɲɛ́nɛjɛ→̌→ 0→n : 0( oeil *causatif blanchir ) ɲɛ́najɛ ɲɛ́nɛjɛ.
v réjouir
1 • réjouir, divertir, amuser. lánisɔndiya, láɲagali, láɲɛnajɛ, nísɔndiya, séwa, láɲàga, látulon à ɲɛ́najɛra il est contentfúra nìn bɛ sé k'í ɲɛ́najɛ, n'í bɛ táa í mùso fɛ̀ ce remède est aphrodisiaque
2 • regarder. fílɛ, lájɛ (rare). í bɛ́ sán ɲɛ́najɛ kà táa fòro lá tu regardes le ciel et pars au champ
ɲɛ́nɛma→̌→ 1( oeil *en tant que ) ɲɛ́nama ɲɛ́nɛma; ɲínama.
adj vivant
1 • vivant, animé. níma ní nsíirin ɲɛ́nama bɛ́ mínnu fɛ̀... ceux qui connaissent de jolis contes …
2 • bon, convenable. dúman, kɛ́nɛman, ɲùman, jɔ́njɔn bálo ɲɛ́nama t'ú lá ils n'ont pas leur compte de nourritureɲɛ́namaba excellent
ɲɛ́nɛma→̌→ 0( oeil *en tant que ) ɲɛ́nama ɲɛ́nɛma; ɲínama.
n être vivant
1 • être vivant, créature. nímafɛn.
ɲɛ́nɛmaya→̌→ 2( vivant [ oeil *en tant que ] *abstractif ) ɲɛ́namaya ɲɛ́nɛmaya.
n vie
1 • vie. bálo, díɲɛnatigɛ, díɲɛsosigi, kísi, ní, sì.
2 • vivacité, animation. kómaɲagan.
ɲɛ́ngo→̌→ 0( oeil désagréable ) ɲɛ́go.
adj jaloux
1 • jaloux, égoïste. kèleyabagatɔ, kèle, ɲɛ́ba, ɲɛ́nakuna.
2 • atteint d'amaurose.
ɲɛ́ngo→̌→ 13( oeil désagréable ) ɲɛ́go.
n jaloux
1 • jaloux, égoïste. hásidi, kèleyabagatɔ, kɔ́niyabaga, ɲɛ́ba, ɲɛ́kunanci, ɲɛ́ngonci.
2 • atteint d'amaurose.
ɲɛ́ngonci→̌→ 2( jaloux [ oeil désagréable ] *agent excessif ) ɲɛ́gonci.
n jalouxjaloux, égoïste invétéré hásidi, kèleyabagatɔ, kɔ́niyabaga, ɲɛ́ba, ɲɛ́kunanci, ɲɛ́ngo (à l'excès).
ɲɛ́ngoya→̌→ 3→n : 0( jaloux [ oeil désagréable ] *abstractif ) ɲɛ́goya.
v jalouser
vt jalouser dénjuguya, kèleya, kɔ́niya, wɔ̀rɔnkɔmi, ɲɛ́makɔniya, ɲɛ́nakɔniya.
ɲɛ́ngoya→̌→ 24( jaloux [ oeil désagréable ] *abstractif ) ɲɛ́goya.
n jalousie
1 • jalousie, égoïsme. dénjuguya, hásidiya, kèleya, kɔ́niya, ɲɛ́baya, ɲɛ́kunaya, ɲɛ́makɔniya.
2 • amaurose. ɲɛ́nafin (baisse de la vision).
n misèremisère, malheur bólolankolonya, kɔ̀li, tɛ́gɛlankolonya, ɲɛ́manɔgɔ, bɔ̀nɛ, kára, làjaba, màntɔɔrɔya, màntɔɔrɔ, nèri, tàna, ɲànkata.…o de b'a to an bɛ se k'an hakili bɔ sɔ ɲɛni kan ɲinan, n'i ye jateminɛ kɛ.…(fasokan2012-09kongo_genna.dis.html)
v souffrir… ɲɛ o ye ne ta ye a ko mɔgɔ min fa sara ka ba kɔ ni a ɲɛ to i taya la a ko o den kɔni tɛ ɲɛni habada. a ko Tiɲɛtigiba Dantɛ a ko naamu. a ko n ye Farakɔ di i ma a ko i tɛ se ka …(dumestre-geste_3duga_kore.dis.html)
1 • vi souffrir tɔ́ɔrɔ (dû à la misère).
2 • vt réduire à la misère kɔ́ngɔ y'án ɲɛ́ni la famine nous a réduit à la misère
ɲɛ̀nikɛla→̌→ 5( réussir *nom d'action faire *agent permanent ) ɲànikɛla.
n celui qui fait réussircelui qui fait réussir Ála yé tíɲɛnikɛla yé, à yé ɲɛ̀nikɛla yé
ɲɛ́nitɔlama→̌→ 0( misère *statif *en tant que )
adj miséreux kɔ̀libaatɔ.
v sautiller
vr sautiller cúncun, pán-pán (marcher par à-coups, d'une façon séduisante, maniérée).
ɲɛ̀nɲɛn→̌→ 0 ɲɛ̀ɲɛn ɲɛ̀nɲɛn; ɲɛ̀ɲɛ.
n brisure de céréalesbrisure de céréales, mil concassé à kùnkun n'à ɲɛ̀ɲɛn en gros et dans le détail, intégralement, jusqu'au moindre détail
n souvenirsouvenir, impression (de déjà vu). nê ɲɛ́nɔ b'í lá je t'ai déjà vu quelque partà táara à ɲɛ́nɔ bìla à lá il est allé bien l'observer
n préfixe ɲɛ́-fara-n-kan (néologisme).
ɲɛ́ntannci→̌→ 7( oeil *privatif *agent excessif ) ɲɛ́tanci.
adj dérisoire
1 • dérisoire, sans importance.
2 • fanfaron, prétentieux, qui fait l'important. mɔ̀gɔɲɛnatɔ, ŋánamaŋanama (joue les premiers rôles sans en être chargé).
ɲɛ́ntannci→̌→ 4( oeil *privatif *agent excessif ) ɲɛ́tanci.
n dérisoire
1 • dérisoire, sans importance. kìsikasa.
2 • fanfaron, prétentieux, qui fait l'important. mɔ̀gɔɲɛnatɔ, ŋánamaŋanama (joue les premiers rôles sans en être chargé).
Ɲɛ́ntaò→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0
n prop NOM CLNyentao
ɲɛ̀ɲɛ→̌→ 0 ɲɛ̀ɲɛn ɲɛ̀nɲɛn; ɲɛ̀ɲɛ.
n brisure de céréalesbrisure de céréales, mil concassé à kùnkun n'à ɲɛ̀ɲɛn en gros et dans le détail, intégralement, jusqu'au moindre détail
n brisure de céréalesbrisure de céréales, mil concassé à kùnkun n'à ɲɛ̀ɲɛn en gros et dans le détail, intégralement, jusqu'au moindre détail
ɲɛ́ɲini→̌→ 86→n : 0( oeil chercher )
v résoudre
1 • résoudre. gánatìgɛ, tɛ̀mɛ.
2 • jeter un sort. básitigi y’à ɲɛ́nini à kànâ báara sɔ̀rɔ le féticheur lui a jeté un sort pour qu'il ne puisse trouver du travail
3 • chercher la cause. ń táa'ń tùn bɛ́ bàna ɲɛ́nini cɛ̀ndala fɛ̀ j'étais allé chercher l'origine de la maladie auprès d'un devin
ɲɛ́ɲini→̌→ 23( oeil chercher )
n résolution
1 • résolution. bɛ̀nkan, tìgɛńkàn, ŋàniya.
2 • recherche. làɲini.
ɲɛ́ɲininan→̌→ 0( résoudre [ oeil chercher ] *instrumental )
ɲɛ́ɲuman→̌→ 7( oeil bon [ *adjectivateur ] )
n endroit d'un habitendroit d'un habit, endroit (d'un habit, d'un billet de banque, etc.)
n regard de traversregard de travers, regard mauvais, détournement des yeux (en signe de colère, de tristesse ... baisser les paupières tout en détournant les yeux). í ɲɛ́ŋunu bɔ́ í ɲɛ́ŋunu tìgɛ regarder de travers
v fermer un oeil
vr fermer un oeil (pour viser).
ɲɛ́piripiri→̌→ 0( oeil agiter ) ɲɛ́firi
n paupière
1 • paupière, cils. ɲɛ́fara, ɲɛ́wolo.
2 • paupière circulaire (des oiseaux).
ɲɛ́ramaɲɛrama→̌→ 0→n : 0 ɲáramaɲarama ɲɛ́ramaɲɛrama.
v marcher en se balançant
vr marcher en se balançant (d'une femme potelée).
v fleurir
vi fleurir féere, nkísinkàsá, tíntiri (en parlant des graminées). wólo.
n patte de devantpatte de devant
n cil ɲɛ́wolosi.
ɲɛ́sigi→̌→ 22( oeil position.assise )
n préparatifspréparatifs, réserves làbɛn (toute action faite en vue de l'avenir). sàma bɛ bɔ́ í ɲɛ́sigi yé un cadeau fait (aujourd'hui) en prépare un autre pour toi dans l'avenir(prov)
ɲɛ́sìgi→̌→ 36→n : 0( oeil asseoir )
v prévoir
vt prévoir, faire des préparatifs, pourvoir à bóloda, dábɔ, dɔ́gɔda, ɲɛ́bìla, ɲɛ́mìnɛ (qn qui vient, qui s'en va ...)
ɲɛ́sin→̌→ 633→n : 1( oeil diriger )
v s'orienter
1 • vi s'orienter, faire face (à -- lá, mà).
2 • vr s'orienter
4 • vt diriger sín, ɲɛ́mìnɛ.
n appréhensionappréhension, peur jàbɔ, jàpapa, jàsiran, jàtigɛ, jàwuli, jítɔya, làsiran, síran, síranɲɛ, ɲɛ́siranɲɛ.
ɲɛ́siranbaa→̌→ 0( oeil craindre *agent occasionnel ) ɲɛ́siranbaga
n respectueux (qui respecte un supérieur, qui le révère). Mátigi Ála bɛ́ à yɛ̀rɛ gùndo dáyɛlɛ à ɲɛ́siranbaga yé, Le Seigneur confie son secret à ses fidèles (Ps 25, 14)
ɲɛ́siranbaga→̌→ 2( oeil craindre *agent occasionnel ) ɲɛ́siranbaa
n respectueux (qui respecte un supérieur, qui le révère). Mátigi Ála bɛ́ à yɛ̀rɛ gùndo dáyɛlɛ à ɲɛ́siranbaga yé, Le Seigneur confie son secret à ses fidèles (Ps 25, 14)
ɲɛ́sirangirin→̌→ 0( appréhension [ oeil crainte ] lourd )
n terreurterreur, panique jàbɔ.
ɲɛ́siranɲɛ→̌→ 21( oeil craindre *je devant ) ɲɛ́siranyɛ; ɲɛ́siranya.
n peurpeur, crainte respectueuse jàbɔ, jàpapa, jàsiran, jàtigɛ, jàwuli, jítɔya, làsiran, síran, síranɲɛ, ɲɛ́siran (ɲɛsiran.n.ɲɛ ?)
ɲɛ́siranya→̌→ 0( oeil craindre *je devant ) ɲɛ́siranɲɛ ɲɛ́siranyɛ; ɲɛ́siranya.
n peurpeur, crainte respectueuse jàbɔ, jàpapa, jàsiran, jàtigɛ, jàwuli, jítɔya, làsiran, síran, síranɲɛ, ɲɛ́siran (ɲɛsiran.n.ɲɛ ?)
ɲɛ́siranyɛ→̌→ 0( oeil craindre *je devant ) ɲɛ́siranɲɛ ɲɛ́siranyɛ; ɲɛ́siranya.
n peurpeur, crainte respectueuse jàbɔ, jàpapa, jàsiran, jàtigɛ, jàwuli, jítɔya, làsiran, síran, síranɲɛ, ɲɛ́siran (ɲɛsiran.n.ɲɛ ?)
ɲɛ́sìri→̌→ 2→n : 0( oeil lier )
v bander les yeux
vt bander les yeux
ɲɛ́sìsi→̌→ 0→n : 0( oeil brûler )
v attrister
vt 1 • attrister. làmɔnɛ, nísɔngoya, sɔ̀nja, ɲɛ́kɔrɔsìsi, ɲɛ́nakɔ̀rɔ, ɲɛ́nasìsi.
2 • mécontenter.
ɲɛ́sɔ̀rɔ→̌→ 29→n : 0( oeil obtenir )
v trouver le moyen
vt trouver le moyen í má ɲɛ́sɔrɔ í ka fòro kó lá tu n'as pas réussi à avoir un champ
n aisance
1 • aisance, prospérité, repos. fɛ́rɛ, nɛ́ɛma, làfiya, làfiɲɛ, sɛ̀gɛnnabɔ́.
2 • délivrance.
ɲɛ́suma→̌→ 12→n : 0( oeil rafraîchir )
v prospérer
1 • prospérer, être délivré des soucis. sàbati, yíidi jàgo y’à ɲɛ́suma le commerce l'a mis dans l'aisance
2 • accoucher, délivrer. bánge, jìgin, wólo, ɲɛ́yɛ̀lɛ à mùso ɲɛ́sumana sa femme a accouché
n le premierle premier
n progrès bɔ́nɔgɔla, táaɲɛ, ɲɛ́fɛtaa à ye ɲɛ́taa sɔ̀rɔ ɲìna il a fait des progrès cette année
ɲɛ́tanci→̌→ 0( oeil *privatif *agent excessif ) ɲɛ́ntannci ɲɛ́tanci.
adj dérisoire
1 • dérisoire, sans importance.
2 • fanfaron, prétentieux, qui fait l'important. mɔ̀gɔɲɛnatɔ, ŋánamaŋanama (joue les premiers rôles sans en être chargé).
ɲɛ́tanci→̌→ 0( oeil *privatif *agent excessif ) ɲɛ́ntannci ɲɛ́tanci.
n dérisoire
1 • dérisoire, sans importance. kìsikasa.
2 • fanfaron, prétentieux, qui fait l'important. mɔ̀gɔɲɛnatɔ, ŋánamaŋanama (joue les premiers rôles sans en être chargé).
n explication dàntigɛli, dàntigɛ, kɔ́rɔfɔ, ɲɛ́fɔli, ɲɛ́fɔ.…A ni Kucala ka jan. Kucala bɛ an tilebin cɛ. Kalaka caman de bɔra San Ɲamana la. nka u tɛ a ɲɛtɛgɛ dɔn. a bɛɛ bɛ fereke ɲɔgɔn na. Ɲamanaba de ye San Ɲamana in ye. dugu belebele don.…(traore-hine_nana16.dis.html)
ɲɛ́tìgɛ→̌→ 4→n : 0( oeil couper )
v barrer le chemin
vt barrer le chemin, passer devant qqn ɲɛ́kɔrɔmatìgɛ, ɲɛ́kɔrɔtìgɛ (plus rare que ɲɛ́kɔrɔtìgɛ).
n qui a des yeux
1 • qui a des yeux.
2 • parties sexuelles. jùlata, jùrɔfɛn, kɔ́rɔla, kɔ́tigi, nàgakɔrɔla, ɲɛ́fɛla, ɲɛ́kun.
3 • aîné, prédécesseur (qui est devant). ní ɲɛ́tigi bɔ́ra, ù fána b’à kɛ́ ù kɔ́tigi lá quand leurs aînés sont sortis, ils font la même chose à leurs cadets
ɲɛ́tilen→̌→ 0→n : 0( oeil redresser ) ɲɛ́tlen.
v regarder droit
vr regarder droit (devant soi). í ɲɛ́tilen án kà bɔ́lɔn tìgɛ regarde devant toi, on va traverser la rue
ɲɛ́tilenna→̌→ 0( regarder.droit [ oeil redresser ] *nom de lieu ) ɲɛ́tlenna.
n objectif làɲini, kùntilenna.
ɲɛ́tlen→̌→ 0→n : 0( oeil redresser ) ɲɛ́tilen ɲɛ́tlen.
v regarder droit
vr regarder droit (devant soi). í ɲɛ́tilen án kà bɔ́lɔn tìgɛ regarde devant toi, on va traverser la rue
ɲɛ́tlenna→̌→ 0( regarder.droit [ oeil redresser ] *nom de lieu ) ɲɛ́tilenna ɲɛ́tlenna.
n objectif làɲini, kùntilenna.
ɲɛ́tunu→̌→ 0→n : 0( oeil perdre ) ɲɛ́tunun ɲɛ́tunu; ɲɛ́kunu.
v disparaître
vi disparaître, mourir ntánya, sítunun, túnun, bán, bìn, dátunun, fátu, júfa, kɔ́sègin, sà, sómayɛlɛma, sósègin, tó ní í yɛ̀rɛ ɲɛ́tununa dón ô dón, í dén bɛ kɛ́ màanasiri yé quand tu seras mort, ton fils deviendra le boy de quelqu'un
ɲɛ́tunun→̌→ 0→n : 0( oeil perdre ) ɲɛ́tunu; ɲɛ́kunu.
v disparaître
vi disparaître, mourir ntánya, sítunun, túnun, bán, bìn, dátunun, fátu, júfa, kɔ́sègin, sà, sómayɛlɛma, sósègin, tó ní í yɛ̀rɛ ɲɛ́tununa dón ô dón, í dén bɛ kɛ́ màanasiri yé quand tu seras mort, ton fils deviendra le boy de quelqu'un
ɲɛ́wàsa→̌→ 0→n : 0( oeil satisfaire )
v satisfaire
vt satisfaire fá, kùnmìnɛ, ládiya, nímisiwàsa, séwa, wàsa, ɲɛ̀, ɲɛ́fa, ɲɛ́mìnɛ à ka táa à ɲɛ́da à lá, à y’à ɲɛ́wasa d'aller la voir, ça l'a satisfait (la fiancée est devenue adolescente)
n orbite (anat). ɲɛ́dingɛ.
n paupière ɲɛ́piripiri, ɲɛ́fara ń ɲɛ́wolo gíriya'ń bɛ́ j'ai les paupières lourdes (de sommeil)
ɲɛ́wolosi→̌→ 0( paupière [ oeil peau ] poil )
n cil ɲɛ́si.
ɲɛ́wusu→̌→ 0→n : 0( oeil écarquiller )
v avoir les yeux fatigués
vi avoir les yeux fatigués (quand on a fixé longtemps les yeux sur qqch).
ɲɛ́yeelendonda→̌→ 21( oeil lumière entrée [ entrer bouche ] )
n cornée
ɲɛ́yɛ̀lɛ→̌→ 0→n : 1( oeil ouvrir )
v initier
vt 1 • initier.
2 • accoucher. bánge, jìgin, wólo, ɲɛ́suma.
ɲɛ́yɛ̀lɛma( oeil changer )
v changer de côté
1 • vt changer de côté (un habit ...)
2 • vi changer de couleur (tissu, caméléon ...)
ɲɛ́yɛlɛsɛ→̌→ 0( initier [ oeil ouvrir ] poule ) ɲɛ́yɛlɛshɛ
n poule pour l'initiationpoule pour l'initiation (poule sacrifiée pour l'initiation à tel fétiche).
ɲɛ́yɛlɛshɛ→̌→ 0( initier [ oeil ouvrir ] poule ) ɲɛ́yɛlɛsɛ
n poule pour l'initiationpoule pour l'initiation (poule sacrifiée pour l'initiation à tel fétiche).
n dent à ɲí bɔ́ra il a fait ses dents, une dent est sortie (pour un bébé)à ɲí bɔ̀ra on lui a arraché une dentn'í bɛ fúru kɛ́, ɲí ní nɛ̀ bɛ́ kɛ̀lɛ dans le mariage, la langue et les dents se disputent
n part nìta, nìyɔrɔ, sára, tíla, ɲìnkini nì dòn participer à … nì bɔ́ ne pas avoir part à …, se désengager de …
vq bon…550 ) ni san ye cɛjugunin fila bugɔ, dɔ ɲɛnafilɛ ka ɲi dɔ ye. 551 ) n'i ye fɛn kɛnɛ fila don ta la, u dɔ ngorokingoroki bɛ bɔ.…(bailleul-sagesse_bambara_02a.dis.html)
1.1 • bon dí (en bon état).
1.2 • sain kɛ́nɛ (rare en épithète).
1.3 • bien (action). ò dè ka ɲì ! c'est ça qui est bien !
2 • beau à cɛ̀ tùn ka ɲì kósɛbɛ ! elle était très belle !
3 • commode, utile, avantageux à ka ɲì kà... il convient de …, il est utile de …
4 • gentil, doux tùma dɔ́ lá, í ka ɲì, tùma dɔ́ lá, í ka júgu des fois tu es gentil, des fois tu es méchant
n partisanpartisan, allié dùnge, fɛ̀mɔgɔ.…3264 ) mɔgɔ tɛ ban i ɲɛ koli ma k'a cilen don. 3265 ) mɔgɔ ɲi fɔlɔw, mɔgɔ ɲi sɛbɛw, o y'a bangebagaw n'a balimaw ye. n'a ma olu jate, mɔgɔ wɛrɛw na tigɛ a la.…(bailleul-sagesse_bambara_02e.dis.html)
ɲígi→̌→ 0 ɲúgun ɲígin; ɲígi; ɲúgu.
n nauséenausée, horreur, mépris, aversion jírikɔrɔtali, mísimisi ntòri ɲígin bɛ́ ń ná j'ai horreur des crapauds
ɲígi→̌→ 0→n : 0 ɲúgun ɲígin; ɲígi; ɲúgu.
v avoir la nausée
1 • vi avoir la nausée ɲóro (de -- kɔ́rɔ, lá). ɲúgun fɛ́n kɔ́rɔ, ɲígin fɛ́n ná prendre en dégoût telle chose
2 • vt donner la nausée dén bɛ́ à bá ɲígin le foetus donne des nausées à la mère (3̌mois)
n compassion hínɛ, màhinɛ, mínsin, tìn mùso ɲígirɔ man gɛ̀lɛn ní cɛ̀ tá yé la femme est plus compatissante que l'homme
ɲígilagɛlɛn→̌→ 0( compassion difficile ) ɲígirɔgɛlɛn
adj résolu
1 • résolu, inflexible. kàanagɛlɛn (personne qui n'hésite pas à agir dans des circonstances difficiles).
2 • cruel. kàarɔgɛlɛn, níjugu.
ɲígilagɛlɛn→̌→ 0( compassion difficile ) ɲígirɔgɛlɛn
n résolu
1 • résolu, inflexible. kàanagɛlɛn (personne qui n'hésite pas à agir dans des circonstances difficiles).
2 • cruel. kàarɔgɛlɛn, nígɛlɛn, níjugu.
ɲígilagɛlɛya( résolu [ compassion difficile ] *abstractif ) ɲígirɔgɛlɛya
n cruauté dùsugɛlɛnya, kàanagɛlɛya, nígɛlɛya, níjuguya nsòn sómɔgɔ ní téri mínnu jɛ̀ra kà ɲígirɔgɛlɛya kɛ́ à ka fànga kɔ́nɔna ná les gens du voleur et ses amis qui s'étaient unis pour jouer les brigands au temps de leur puissance (kb 8/04 p.8)Díinɛ màtarafali bɛ́ fàrafin bàli kà ɲígirɔgɛlɛya k'ù yɛ̀rɛ lá l'observance de la religion empêche les noirs d'être cruels envers eux-mêmes (suicide) (kb 10 10/04 p.2
v mouiller… tun don i n'a fɔ i bɛ ka lamu de kɛ k'a fara-fara, fo basi bɛ bɔ, ka joli de kɛ ka KK ka fini ɲigin …(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_06_14.dis.html)
vt mouiller, détremper, imbiber dáji, súmaya, súma.
ɲígin→̌→ 3 ɲúgun ɲígi; ɲúgu.
n nauséenausée, horreur, mépris, aversion jírikɔrɔtali, mísimisi ntòri ɲígin bɛ́ ń ná j'ai horreur des crapauds
ɲígin→̌→ 8→n : 0 ɲúgun ɲígi; ɲúgu.
v avoir la nausée
1 • vi avoir la nausée ɲóro (de -- kɔ́rɔ, lá). ɲúgun fɛ́n kɔ́rɔ, ɲígin fɛ́n ná prendre en dégoût telle chose
2 • vt donner la nausée dén bɛ́ à bá ɲígin le foetus donne des nausées à la mère (3̌mois)
ɲígintɔ→̌→ 1( nausée *statif )
adj dégoûtant
1 • dégoûtant, nauseux.
2 • qui a la nausée.
v hésiter
vi hésiter sígasiga, tàmaki, tùnkurun, yíranyiran (à frapper, à tuer, par compassion).
n compassion hínɛ, màhinɛ, mínsin, tìn mùso ɲígirɔ man gɛ̀lɛn ní cɛ̀ tá yé la femme est plus compatissante que l'homme
ɲígirɔgɛlɛn→̌→ 0( compassion difficile ) ɲígilagɛlɛn
adj résolu
1 • résolu, inflexible. kàanagɛlɛn (personne qui n'hésite pas à agir dans des circonstances difficiles).
2 • cruel. kàarɔgɛlɛn, níjugu.
ɲígirɔgɛlɛn→̌→ 0( compassion difficile ) ɲígilagɛlɛn
n résolu
1 • résolu, inflexible. kàanagɛlɛn (personne qui n'hésite pas à agir dans des circonstances difficiles).
2 • cruel. kàarɔgɛlɛn, nígɛlɛn, níjugu.
ɲígirɔgɛlɛya( résolu [ compassion difficile ] *abstractif ) ɲígilagɛlɛya
n cruauté dùsugɛlɛnya, kàanagɛlɛya, nígɛlɛya, níjuguya nsòn sómɔgɔ ní téri mínnu jɛ̀ra kà ɲígirɔgɛlɛya kɛ́ à ka fànga kɔ́nɔna ná les gens du voleur et ses amis qui s'étaient unis pour jouer les brigands au temps de leur puissance (kb 8/04 p.8)Díinɛ màtarafali bɛ́ fàrafin bàli kà ɲígirɔgɛlɛya k'ù yɛ̀rɛ lá l'observance de la religion empêche les noirs d'être cruels envers eux-mêmes (suicide) (kb 10 10/04 p.2
n démarche nonchalantedémarche nonchalante, démarche de pieds nickelés…n bɛ na i ka wele lamɛn, sabu fɛn b'i fɛ. a ye ɲigisaɲigisa kɛ ka na i jɔ. - jɔnkɛkɔrɔba, ne tɛ Ŋɛɲɛkɔrɔka ye, ne tɛ ncɛnkolonbalaka ye.…(jabate-ngenyekoro_ka_tonnkan.dis.html)
ɲìjugu→̌→ 0( partisan ennemi ) ɲìnjugu ɲìjugu.
v mâcher…1634 ) dosokɔrɔba tɛ gaɲɛ fila fa, nka a bɛ kelen fa. 1635 ) i tɛ se ka ɲinɛ ɲimi ani ka ɲinɛku ɲimi . 1636 ) i ye kalama kun fila don bo la. 1637 ) mɔgɔ tɛ se ka taa ka i yɛrɛ dan.…(bailleul-sagesse_bambara_02c.dis.html)
vt mâcher, ronger, grignoter dárɔdun.
n pou de têtepou de tête…20. wololabanaw. 21. wololabanaw ni bugun wɛrɛw la. 22. maɲa ni ɲimi furaw : fɛnɲɛnamafagalanw. 23. dogoyɔrɔlakuruw furaw. 24.…(dogotoro_00dogotoro_te_sigida_min_na.dis.html)
n canne à sucrecanne à sucre, Sorghum margaritiferum mánkàla, tímin-kàla. gram háwusakala.
v mal ranger
vt mal ranger, déranger bìlakojuguya (objets, tête ...)
n dent à ɲí bɔ́ra il a fait ses dents, une dent est sortie (pour un bébé)à ɲí bɔ̀ra on lui a arraché une dentn'í bɛ fúru kɛ́, ɲí ní nɛ̀ bɛ́ kɛ̀lɛ dans le mariage, la langue et les dents se disputent
vq bon…tulonkɛ dɔw dabilala su in na, n'olu tɛ, kow taabolo ka ɲin , fɔ n'a kɛra dɔrɔn, ko in ka bon mɔgɔw hakili ma dɔɔnin.…(Fasokan2009-04_mekiseki.dis.html)
1.1 • bon dí (en bon état).
1.2 • sain kɛ́nɛ (rare en épithète).
1.3 • bien (action). ò dè ka ɲì ! c'est ça qui est bien !
2 • beau à cɛ̀ tùn ka ɲì kósɛbɛ ! elle était très belle !
3 • commode, utile, avantageux à ka ɲì kà... il convient de …, il est utile de …
4 • gentil, doux tùma dɔ́ lá, í ka ɲì, tùma dɔ́ lá, í ka júgu des fois tu es gentil, des fois tu es méchant
n partisanpartisan, allié dùnge, fɛ̀mɔgɔ.
ɲína→̌→ 0 ɲínɛ ɲɛ́nɛ; ɲína.
n natte dɛ̀bɛn, jɛ́gɛbere, kùrubɛn (en tiges de grandes graminées ..., sert de lit, de porte ...)
ɲìna→̌→ 2 ɲìnan ɲìna; ɲìnɛn.
adv cette annéecette année… ni aw ye kaba sɛnɛ ɲina , san wɛrɛ aw bɛ shɔ sɛnɛ . ka fɛɛrɛw sigi sen kan walasa ka balocogo ɲuman sabati.…(dogotoro_00kunnafoni_damadow.dis.html)
ɲìna→̌→ 0 ɲìnan ɲìna; ɲìnɛn.
n cette annéecette année
ɲìna→̌→ 2 ɲìnɛ ɲɛ̀nɛ; ɲìna; ɲìnan.
n oublioubli, inconscience, insu bɔ́nkɔnɔ, hákilibɔ, tɛ̀mɛ ɲìnɛ tɛ sé kà kɛ́ wále nìn kɔ́ on ne peut oublier cette actionà táara nê ɲìnɛ mà Bámakɔ il est parti à Bamako à mon insu
ɲìna→̌→ 4→n : 0 ɲìnɛ ɲɛ̀nɛ; ɲìna; ɲìnan.
v oublier
1 • vi oublier bɔ́ (qc ... kɔ). kànâ ɲìnɛ ò kɔ́ ! ne l'oublie pas !
2 • vi perdre conscience màa máa ɲìnɛ kà sùnɔgɔ, í kà dòn ! quand les gens seront inconscients et dormiront, entre !
3 • vt faire oublier látɛ̀mɛ, láɲìnɛ.
ɲínama→̌→ 0( oeil *en tant que ) ɲɛ́nama ɲɛ́nɛma; ɲínama.
adj vivant
1 • vivant, animé. níma ní nsíirin ɲɛ́nama bɛ́ mínnu fɛ̀... ceux qui connaissent de jolis contes …
2 • bon, convenable. dúman, kɛ́nɛman, ɲùman, jɔ́njɔn bálo ɲɛ́nama t'ú lá ils n'ont pas leur compte de nourritureɲɛ́namaba excellent
ɲínama→̌→ 0( oeil *en tant que ) ɲɛ́nama ɲɛ́nɛma; ɲínama.
n être vivant
1 • être vivant, créature. nímafɛn.
adv cette annéecette année… " te " dɔ minɛ, sigilan filɛ nin ye, i sigi ka " te " min ! MD, ne ni Tah Ture tun bɛ ɲɔgɔn fɛ Bamakɔ ɲinan . o de y'a kɛ, ne mɛɛnna, taamaden tɔw kɔ yen. su fɛ, ne tun mana taga a nɔ fɛ, a tun bɛ bɔ ka ne nɔ …(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_06_06-07.dis.html)
n cette annéecette année…Zema yo ɲinan diyar'i la. Zema kun ko ɲaamɛ kabatɔ kun fugaba rɔ, ɲinan diyar'i la. Zema yo ɲinan diyar'i la. Zema yo ɲinan diyar'i la.…(diarra-chants_circoncision.dis.html)
ɲìnan→̌→ 0 ɲìnɛ ɲɛ̀nɛ; ɲìna; ɲìnan.
n oublioubli, inconscience, insu bɔ́nkɔnɔ, hákilibɔ, tɛ̀mɛ ɲìnɛ tɛ sé kà kɛ́ wále nìn kɔ́ on ne peut oublier cette actionà táara nê ɲìnɛ mà Bámakɔ il est parti à Bamako à mon insu
ɲìnan→̌→ 0→n : 0 ɲìnɛ ɲɛ̀nɛ; ɲìna; ɲìnan.
v oublier
1 • vi oublier bɔ́ (qc ... kɔ). kànâ ɲìnɛ ò kɔ́ ! ne l'oublie pas !
2 • vi perdre conscience màa máa ɲìnɛ kà sùnɔgɔ, í kà dòn ! quand les gens seront inconscients et dormiront, entre !
3 • vt faire oublier látɛ̀mɛ, láɲìnɛ.
ɲìnannama→̌→ 0( cette.année *en tant que )
adj pour ce qui est de cette annéepour ce qui est de cette année
Ɲìnɛ→̌→ 6→n.prop/n : 0 →n.prop : 6→n : 0
n prop NOM F (nom féminin).…ne ba Ɲananso, sini cɛ ka ɲi kalo yeelen ye, sini jɛ wɛlɛwɛlɛ. dɔ na boli ka jonjon de, Ɲinɛ ne ka Zunke kana boli ka jonjon de, sini jɛ wɛlɛwɛlɛ. 72.…(diarra-chants_circoncision.dis.html)
n sourissouris, rat sóɲinɛ (terme générique). à táara ɲínɛ sèn il est allé à la chasse aux souris (creuser)
n natte dɛ̀bɛn, jɛ́gɛbere, kùrubɛn (en tiges de grandes graminées ..., sert de lit, de porte ...)…ko ɲinɛ kolon bɛ sinin nɔ, ɲinɛ kolon bɛ sinin nɔ.…(diarra-chants_circoncision.dis.html)
ɲìnɛ→̌→ 40 ɲɛ̀nɛ; ɲìna; ɲìnan.
n oublioubli, inconscience, insu bɔ́nkɔnɔ, hákilibɔ, tɛ̀mɛ ɲìnɛ tɛ sé kà kɛ́ wále nìn kɔ́ on ne peut oublier cette actionà táara nê ɲìnɛ mà Bámakɔ il est parti à Bamako à mon insu
ɲìnɛ→̌→ 200→n : 17 ɲɛ̀nɛ; ɲìna; ɲìnan.
v oublier
1 • vi oublier bɔ́ (qc ... kɔ). kànâ ɲìnɛ ò kɔ́ ! ne l'oublie pas !
2 • vi perdre conscience màa máa ɲìnɛ kà sùnɔgɔ, í kà dòn ! quand les gens seront inconscients et dormiront, entre !
3 • vt faire oublier látɛ̀mɛ, láɲìnɛ.
ɲínɛkalan( souris bariolé )
n rat rayérat rayé, Lemniscomys jórenin, ɲínɛdinkalan, nkìkannin, npólokɛlɛ.
ɲìnɛmakɔlɔntɔ→̌→ 1( oubli *comme de puits *statif )
n inopinément
ɲínɛminɛnan→̌→ 0( souris attraper *instrumental )
n herbe Setaria verticillataherbe Setaria verticillata (herbe adventice --->30 / 130 cm). gram. shɛ̀nɔrɔnan.
ɲìnɛn→̌→ 0 ɲìnan ɲìna; ɲìnɛn.
adv cette annéecette année
ɲìnɛn→̌→ 1 ɲìnan ɲìna; ɲìnɛn.
n cette annéecette année…hakilijakabɔ daminɛna. ale Cɛfin bɛ taa Bamakɔ. manden faaba tɛ wa ? ni alahu sɔnna a ma, ɲinɛn fobɔ bɛ ale sɔrɔ faaba in janjo la. a fɔra ko gɛlɛya bɛ Bamakɔ. o ye fan bɛɛ ye sa.…(berete-faba_janjo.dis.html)
ɲínɛ̂-ní-jàkuma→̌→ 0( souris et chat )
n forfanterie wɛ̀rɛbɛwɛrɛbɛ, wɛ̀rɛwɛrɛ.
ɲíni→̌→ 2808→n : 181 ɲín'; ɲínin.
v chercher
1 • vt chercher, inventer láɲini dá ɲíni chercher de la nourriture
2 • vt demander ɲìninka, ɲɛ́juguya án b'á ɲíni á fɛ̀... nous vous demandons de …
3 • vi être sur le point de à bɛ ɲíni kà sà il est sur le point de mourir
ɲínin→̌→ 2→n : 0 ɲíni ɲín'; ɲínin.
v chercher
1 • vt chercher, inventer láɲini dá ɲíni chercher de la nourriture
2 • vt demander ɲìninka, ɲɛ́juguya án b'á ɲíni á fɛ̀... nous vous demandons de …
3 • vi être sur le point de à bɛ ɲíni kà sà il est sur le point de mourir
ɲíninikɛla→̌→ 35( chercher *nom d'action faire *agent permanent )
n chercheurchercheur, quémandeur fɛ́n bɛ́ ù bólo, ɲíninikɛla mín máa nà dùgu kɔ́nɔ...
ɲíninisɛbɛn→̌→ 3( chercher *nom d'action écrit )
n bon de commandebon de commande
ɲìninka→̌→ 891→n : 1 ɲìninkan.
v interroger
vt 1 • interroger. láɲìninka, màɲìninka (demander qqch à qqn = lui poser une question). nê b'í ɲìninka kó dɔ́ lá je vais te poser une question
2 • demander. ɲíni, ɲɛ́juguya (exprimer un souhait d'obtenir qqch). kà mɔ̀gɔ ɲìninka wári lá demander de l'argent à qqnkà wári ɲìninka mɔ̀gɔ lá demander de l'argent à qqn(le deuxième modèle, avec l'adressé introduit par la postposition, n'est pas accepté par tous les locuteurs).
ɲìninkali→̌→ 211( interroger *nom d'action )
n interrogationinterrogation, demande sàrankanna, ɲɛ́juguya ɲìninkali kɛ́ interroger, questionner, s'informer, demander
ɲìninkalikɛla→̌→ 0( interrogation [ interroger *nom d'action ] faire *agent permanent )
n qui pose des questionsqui pose des questions ɲìninkalikɛla tɛ́ fìli celui qui pose des questions ne se trompe pas
ɲìninkan→̌→ 0→n : 0 ɲìninka ɲìninkan.
v interroger
vt 1 • interroger. láɲìninka, màɲìninka (demander qqch à qqn = lui poser une question). nê b'í ɲìninka kó dɔ́ lá je vais te poser une question
2 • demander. ɲíni, ɲɛ́juguya (exprimer un souhait d'obtenir qqch). kà mɔ̀gɔ ɲìninka wári lá demander de l'argent à qqnkà wári ɲìninka mɔ̀gɔ lá demander de l'argent à qqn(le deuxième modèle, avec l'adressé introduit par la postposition, n'est pas accepté par tous les locuteurs).
ɲìnjugu→̌→ 27( partisan ennemi ) ɲìjugu.
n part…don dɔ la, firiyatɔ dɔ y'a ta a ɲinkini kan ; a tɔgɔ Madelɛni Nanjuze, a si bɛ san 50 ɲɔgɔnna na.…(kibaru400_02kinaya_konta-lakanabaliya_kera.dis.html)
1 • part. nìta, nìyɔrɔ, nì, sára, tíla (de la nourriture).
2 • intérêt.
ɲínntan( dent *privatif ) ɲíntan
adj édenté dálankolon (qui n'a pas encore ses dents, ne les a plus ...)
ɲínɲimi→̌→ 6( dent mâcher ) ɲíɲimi.
n grincement de dentsgrincement de dents
ɲìnsɔn→̌→ 1( partisan gratifier ) ɲìsɔn.
n cadeau importantcadeau important (comme celui qu'on donne aux amis). í tá kɛ́ra ɲìnsɔn yé ton cadeau fut le plus beau
ɲínsusu→̌→ 1( dent sucer ) ɲísusu.
n noircissement des gencivesnoircissement des gencives (le sang se suce et se crache, il ne s'avale pas).
ɲíntan( dent *privatif ) ɲínntan
adj édenté dálankolon (qui n'a pas encore ses dents, ne les a plus ...)
ɲíntàra→̌→ 32( dent forteresse ) ɲítàra.
n gencive
ɲíntaradimi→̌→ 4( gencive [ dent forteresse ] souffrance )
n parodontoseparodontose, pyorrhée
n jarre trouéejarre trouée (jarre percée de petits trous (servant à cuire à la vapeur : couscous ...))…1039 ) « Ɲa cɛ ka ɲi », a tɛmɛko kelen don. 1040 ) ɲintin dilabaga o, a sanbaga o, u bɛɛ b'a dɔn ko : wo b'a la. 1041 ) ɲɛ tɛ doni ta, nka a bɛ fɛngirin dɔn.…(bailleul-sagesse_bambara_02b.dis.html)
ɲíntoli→̌→ 1( dent pourri ) ɲítoli.
n carie dentairecarie dentaire
ɲín'→̌→ 4→n : 0 ɲíni ɲín'; ɲínin.
v chercher
1 • vt chercher, inventer láɲini dá ɲíni chercher de la nourriture
2 • vt demander ɲìninka, ɲɛ́juguya án b'á ɲíni á fɛ̀... nous vous demandons de …
3 • vi être sur le point de à bɛ ɲíni kà sà il est sur le point de mourir
n laisser-aller màsɔrɔ, yɛ̀rɛmabila Dénkolon fɛ̀nsɛnnen ka ɲíɲaɲi nà tìgɛ sá péwu (Am 6, 7) finie la fête pour les fainéants ! Note : ton haut (sb)/ ton bas pour Et.Kl !
ɲíɲimi→̌→ 0( dent mâcher ) ɲínɲimi ɲíɲimi.
n grincement de dentsgrincement de dents
ɲìsɔn→̌→ 0( partisan gratifier ) ɲìnsɔn ɲìsɔn.
n cadeau importantcadeau important (comme celui qu'on donne aux amis). í tá kɛ́ra ɲìnsɔn yé ton cadeau fut le plus beau
ɲísusu→̌→ 0( dent sucer ) ɲínsusu ɲísusu.
n noircissement des gencivesnoircissement des gencives (le sang se suce et se crache, il ne s'avale pas).
ɲítàra→̌→ 0( dent forteresse ) ɲíntàra ɲítàra.
n gencive
ɲìto→̌→ 0( part “tô” ) nìto ɲìto.
n part de 'tô'part de 'tô' (réservée à ...) wáajibi dòn, í bɛ́ dúnan ɲìto bɔ́
ɲítoli→̌→ 0( dent pourri ) ɲíntoli ɲítoli.
n carie dentairecarie dentaire
ɲógan
v s'imprégner d'humidité
vi s'imprégner d'humidité
Ɲòoro→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Ɲɔrɔn Ɲɔ́rɔ
n prop TOPNioro (cercle, région de Kayes).
v bruiner
vi bruiner fúsufusu, mɔ́sɔmɔsɔ - sán wóra wà ?- à bɛ́ ɲòriɲòri - est-ce que la pluie s'est arrêtée ?- Il bruine (encore)
v avoir la nausée
vi 1 • avoir la nausée. ɲúgun.
2 • sangloter, être au bord des larmes. dáfarakasi.
ɲóron→̌→ 0→n : 0 ɲóro ɲóron.
v avoir la nausée
vi 1 • avoir la nausée. ɲúgun.
2 • sangloter, être au bord des larmes. dáfarakasi.
v barbouiller
vt 1 • barbouiller. màari.
2 • humecter. í táalen bɛ́ í ɲóron, nká í ma jɛ́ tu t'es passé de l'eau, mais tu n'es pas propre
ɲòronko→̌→ 0 yòronko yòonko
n passoire sɔ́ɔlɔlan, sɛ́nsɛnnan (petite calebasse à trous, pour filtrer nèrè). cɔ́ɔlɔ.
n respiration
1 • respiration. fíɲɛnabɔ, fíɲɛ, nínakili ɲɔ́ mìnɛ retenir, gêner la respiration
2 • résonance. bála ɲɔ́ man jàn le balafon ne résonne pas bien
v respirer
vi 1 • respirer. láɲɔn, nínakili.
2 • résonner, vibrer.
n mil…" u ma da den nin ka kuma na. kɔnɔ tora n'a bɛ na ni ɲɔ ye ka di den nin ma. den nin b'a kɛ to ye k'a di a bangebaaw ma.…(03dennyuman_ni_kononin.dis.html)
1 • mil (en général : petit mil ou sorgho).
2 • céréale (rare : maïs, riz ...)
ɲɔ̀bolola→̌→ 0( mil bras *nom de lieu )
n poignée d'épispoignée d'épis n'í bɛ́ ɲɔ̀tigɛ lá, í bólo máa fá, ò yé ɲɔ̀bolola yé quand tu coupes le mil et que ta main est pleine, c'est ça une poignée de mil
ɲɔ̀dunntumu→̌→ 0( mil manger ver )
n mite alimentairemite alimentaire
n germes de milgermes de mil (mil germé pour faire la bière de mil). ní ɲɔ̀falen jàra... quand le mil germé est sec
v rendre malpropre
1 • rendre malpropre. dàngaya.
2 • rendre chétif.
v teindre
vt teindre ɲɛ́mìnɛ (en attachant le tissu pour y laisser des blancs).
ɲɔ̀gosibere→̌→ 4( mil battre bâton )
n fléau gòsilan (bâton recourbé pour battre le mil).
ɲɔ́gɔlan→̌→ 0 ɲɔ́gɔlɔn ɲɔ́gɔlan.
n ornement
1 • ornement, parure. jàgo, màsiri, màɲɔgɔlɔn.
2 • accessoire. mànfɛn.
3 • théâtre, scène (théâtral— néol. de Mamadu Dukure).
n ornement…ka ɲɔgɔlɔn bɔ : ja . ɲɔgɔlɔn minnu bɛ kuma sigidakow kan, mɔgɔ b'olu bɔli minɛ ni sɛbɛ ye.…(dogotoro_00kunnafoni_damadow.dis.html)
1 • ornement, parure. jàgo, màsiri, màɲɔgɔlɔn.
2 • accessoire. mànfɛn.
3 • théâtre, scène (théâtral— néol. de Mamadu Dukure).
adv très légertrès léger fíngifɔngɔ, fɔ́gɔlɔn, fɛ́gɛfɛgɛ, yúguyɛgɛ.
ɲɔ́gɔlɔnbɔla→̌→ 0( ornement sortir *agent permanent )
n acteur (de théâtre traditionnel).
ɲɔ̀gɔmɛ→̌→ 24 ɲàamɛ; ɲàmɛ; ɲáamu.
n dromadaire…u ye dan kari Mekore dugu la ka Mohamɛdi Ajumati faga ka taa ni a ka ɲɔgɔmɛ 3 n'a ka bagan caman wɛrɛw ye. o cɛ in si hakɛ tun bɛ san 45 la.…(kibaru528_02ture_jara-tumutu_ni_gundamu.dis.html)
ɲɔ́gɔmɛsɔli→̌→ 0( canine ) ɲáamɛsɔli
n pagne noir blancpagne noir blanc, pagne noir et blanc (dont le fil de trame est blanc).
mrph -ɲwaan; -ɲwan RECP, RECP, partenaire réciproque, N->N V->N morphème dérivationnel suffixoïde à valeur de « nom de partenaire »…1194 ) mɔgɔ tɛ kɛ donso ye ni suya t'i la. 1195 ) binko jugu bɛ mɔgɔkunfɛn jira i dɔgɔjɔɲɔgɔn na. 1196 ) ni mɔgɔ ma bin, a kunnaminɛn tɛ sidɔn. 1197 ) dogo tɛ musokɔrɔba ni ɲɛgɛn cɛ.…(bailleul-sagesse_bambara_02b.dis.html)
prn RECPRECP, l'un l'autre ù bɛ́ ɲɔ́gɔn dɛ̀mɛ ils s'entr'aidentù táara ɲɔ́gɔn fɛ̀ ils sont partis ensembleù bɛ́ ɲɔ́gɔn ná ils sont en train de se disputerán táala yé ɲɔ́gɔn yé ce qui nous fait progresser, c'est la solidarité, l'interdépendance, la réciprocité …(dicton)sánga / dá / súma ɲɔ́gɔn mà (ní ɲɔ́gɔn yé) comparer les uns les autres
ɲɔ́gɔn→̌→ 0 ɲɔ́nɔn ɲɔ́nɔ; ɲɔ́ngɔ; ɲɔ́gɔn.
n capsule du cotoncapsule du coton, capsule du coton non-mûr
n pareil
1 • pareil. bɔ́ɲɔgɔnko, sìna, ɲɔ̀gɔnna ò ɲɔ̀gɔn tɛ́ ! il n'y en a pas de pareil !
2 • environ. sàn tán ɲɔ̀gɔn environ 10 ans
3 • associé (surtout en composition épithétique = co- ...) sìɲɔgɔn qui partage la même chambrekàlankɛɲɔgɔn condiscipletáamaɲɔgɔn compagnon de route
ɲɔ́gɔnbonya→̌→ 10( *partenaire réciproque grosseur [ grand *en verbe dynamique ] ) ɲwánbonya.
n honneurs réciproqueshonneurs réciproques
ɲɔ́gɔndan→̌→ 31( *partenaire réciproque dépassement ) ɲwándan.
n concoursconcours, championnat, compétition sánpiɲɔna ò nàna ní fɔ́ɲɔgɔnkɔ yé fɔ́ kà ntòlatantɔn ka ɲɔ́gɔndanba lájɔ cela eut comme effet une mésentente au point de stopper la coupe de football (kb 1/06 p.10)X kɛ́ra fɔ́lɔ yé cɛ̀ɲa ɲɔ́gɔndan ná Nanani Keita a été la première au concours de beauté (kb 12/04 p.2)
ɲɔ́gɔndanna→̌→ 1( *partenaire réciproque s'arrêter *agent permanent )
n compétiteurcompétiteur, participant de concours
ɲɔ́gɔndɛmɛ→̌→ 53( *partenaire réciproque aide )
n entraide bólodiɲɔgɔnma, bólomadɛmɛ, dáman.
ɲɔ́gɔndigidigi→̌→ 0( *partenaire réciproque presser presser ) ɲwándigidigi.
n bousculade mɔ̀gɔ 364 sàra ɲɔ́gɔndigidigi sèn fɛ̀ híji lá 364 personnes sont mortes au cours d'une bousculade pendant le pèlerinage (bk 1/06 p.5)jàma cáya fɛ̀ ɲɔ́gɔndigidigi bɛ kɛ́... id
ɲɔ́gɔnfaga→̌→ 6( *partenaire réciproque tuer ) ɲwánfaga.
n tuerie généraletuerie générale
ɲɔ́gɔnkɔkuma→̌→ 0( *partenaire réciproque dos parole ) ɲwánkɔkuma.
n médisance réciproquemédisance réciproque
ɲɔ́gɔnkumaɲɔgɔnya→̌→ 6( *partenaire réciproque parler *partenaire réciproque *abstractif ) ɲwánkumaɲwanya.
n discussiondiscussion, débat kɔ́rɔfɔ, sɔ̀sɔli, ɲɔ́gɔnsɔsɔ.
ɲɔ́gɔnkunbɛnyɔrɔ→̌→ 7( *partenaire réciproque rencontre-accueil [ tête accord ] lieu ) ɲwánkunbɛnyɔrɔ.
n lieu de rendez-vouslieu de rendez-vous
ɲɔ́gɔnna( *partenaire réciproque à ) ɲɔ́ɔnna; ɲwánna.
n puîné nɔ̀nada, nɔ̀na (frère cadet immédiat : Nsan par rapport à Nci, Ngolo par rapport à Nsan ...)
n pareilpareil, semblable, identique, équivalent, environ bɔ́ɲɔgɔnko, sìna, ɲɔ̀gɔn, bɔ́ɲɔgɔn, màɲɔgɔnna.…o dabɔkun ye walasa wariyɛlɛmalaw kana se cogo si la k'u ɲɔgɔnna lakika ladege. o lakanani fɛɛrɛw bɛ wariyɛlɛmalaw ka sariyasɔsɔ walew kunbɛn.…(dibifara25_03jalo-bceao_kibaruyaw.dis.html)
ɲɔ́gɔnsɔsɔ→̌→ 5( *partenaire réciproque contredire ) ɲwánsɔsɔ.
n discussion kɔ́rɔfɔ, sɔ̀sɔli, ɲɔ́gɔnkumaɲɔgɔnya.
ɲɔ̀gɔntɛ→̌→ 10( pareil *n'est pas ) ɲwàntɛ.
n uniqueunique, celui qui n'a pas de pareil, champion jígi, ncòna, npíri, sànpiyɔn, sànpiɲɔn, sòdanso, wáanɛ, ŋàna.
ɲɔ̀gɔntuma→̌→ 0( pareil moment ) ɲàantuma ɲàtuma; ɲàntuma
conj probablement (dans le contexte d'une condition irréel: ce qui ne s’est pas réalisé mais qui aurait pu l’être). sá ɲàantuma = ɲàantuma
ɲɔ̀gɔntuma→̌→ 25( pareil moment ) ɲwàntuma; ɲàantuma.
n à pareil momentà pareil moment síni ɲɔ̀gɔntuma demain à la même heure
ɲɔ́gɔnye→̌→ 104( *partenaire réciproque voir ) ɲwánye.
n entrevueentrevue, rencontre, réunion kùnbɛnɲɔgɔnya (qqf en aparté). Ála k'án ɲɔ́gɔnye nɔ̀gɔya ! que Dieu favorise une nouvelle rencontre !
ɲɔ́gɔnyeba→̌→ 10( entrevue [ *partenaire réciproque voir ] *augmentatif ) ɲwányeba.
n grande assembléegrande assemblée, concile
ɲɔ̀gɔnyebali→̌→ 2( pareil voir PTCP.NEG ) ɲwànyebali.
ptcp insoliteinsolite, extraordinaire, incomparable à ka báara ɲɔ̀gɔnyebali son oeuvre insolite (étrange) (Is 28, 21)
v chatouiller
vt chatouiller dègedege, ɲɔ̀gɔɲɔgɔli, ɲɔ̀miɲɔ́mi.
v chatouiller
vt chatouiller dègedege, ɲɔ̀gɔɲɔgɔ, ɲɔ̀miɲɔ́mi.
ɲɔ́gɔri→̌→ 17→n : 0 ɲɔ́ɔri; ɲwári; ɲwáari.
v s'approcher à pas de loup
vt s'approcher à pas de loup dònsokɛ ye sògo ɲɔ́gɔri le chasseur s'est approché doucement de l'antilope
v gâter
1 • gâter. jáman, látiɲɛ, mànɔ́gɔ, tíɲɛ, tòli, ɲàraki (aliments).
2 • salir. díridara, fòlokoto, fúsuku, gèse, lánɔgɔ, nɔ́gɔ, nɔ́rɔkɔ, ɲɛ́manɔgɔsi, ɲɛ́manɔgɔ.
v mécontenter
vt mécontenter ládimi, ɲɛ́nakɔ̀rɔ, ɲɛ́nasìsi, ɲɛ́sìsi í ka kúma yé ń ɲɔ́gɔtɔ tes paroles m'ont déçu
vi être mécontent ní bá y'í bàn kà fɛ́nmisɛn dí dén mà, à bɛ́ ɲɔ́gɔtɔ à bá kɔ́rɔ quand la maman refuse de donner qqch à son enfant, il boude
n tige de miltige de mil
ɲɔ́kan→̌→ 0( respiration cou ) ɲɔ́nkan ɲɔ́kan.
n bruit de respirationbruit de respiration
v pincer
vt pincer pùruti (du bout des doigts, pour attirer l'attention, pour voir s'il y a une réaction). à bɛ́ à ɲɔ̀ki, háli à tɛ́ lámaga on le pince, il ne réagit même pas
ɲɔ̀kɔrɔba→̌→ 0( mil sous *augmentatif )
n dernier sarclage du mildernier sarclage du mil
ɲɔ̀kɔrɔbɔ→̌→ 0( mil sous sortie )
n sarclage du milsarclage du mil, buttage du mil
n granule de farine de milgranule de farine de mil (pour le couscous).
n gros producteur de milgros producteur de mil
v marmotter
vt marmotter, marmonner dùgudugu, mùrumuru à b'í dá ɲɔ̀mɛɲɔmɛ il marmonne
ɲɔ́minɛ→̌→ 0( respiration attraper ) ɲɔ́nminɛ ɲɔ́minɛ.
n asthmeasthme, asphyxie nínakilidegun, sìsan.
v chatouiller
vt chatouiller, gratouiller dègedege, ɲɔ̀gɔɲɔgɔli, ɲɔ̀gɔɲɔgɔ, ɲɔ́mɔti.
Ɲɔ̀miriyanbugu→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0
n prop TOP (quartier à Bamako).
v gratouiller… kɔ ka ninakili daminɛ ; ni a sen n'a bolow kolo fagalen don ; n'a t'u lamaga hali n'aw y'a ɲɔmɔti ; ni a ninakili bɛ fereke miniti 15 a bangenen kɔ, o b'a jira ko a ka kɛnɛya ma dafa…(dogotoro_19denbaw.dis.html)
vt gratouiller ɲɔ̀miɲɔ́mi (pincer doucement avec les ongles).
n respiration
1 • respiration. fíɲɛnabɔ, fíɲɛ, nínakili ɲɔ́ mìnɛ retenir, gêner la respiration
2 • résonance. bála ɲɔ́ man jàn le balafon ne résonne pas bien
v respirer…1089 ) n'i ma « danna » bugɔ, i tɛ « danna » kɔnɔko dɔn. 1090 ) ni i y'a mɛn : « ntori ka kuna », i ɲɔnna n'a ye k'a to i da. 1091 ) ni i y'a mɛn : « ntɔn-nin-kuna », dɔ kɛlen k'a nɛnɛ.…(bailleul-sagesse_bambara_02b.dis.html)
vi 1 • respirer. láɲɔn, nínakili.
2 • résonner, vibrer.
Ɲɔna→̌→ 8→n.prop/n : 0 →n.prop : 8→n : 0
n prop TOPNiona (village, commune de Nangola, cercle de Dioïla, région de Koulikoro).… Alujan Tarawele ka bɔ Ɲɔna , Nangola komini na Doyila …(kibaru549_04tarawele-ntumuw.dis.html)
n fétiche de chasseurfétiche de chasseur sújuru (réputé puissant).
v s'agenouiller… i ni sɔgɔma kɔri i ni hɛrɛ sira o bɛ i wuli ka taga a ka so min mana na o bɛ i ɲɔngiri jitigi kɔri i ni hɛrɛ sira o bɛ taga a ka so ɔ a kɛmɛ fila a kelen kelen nana …(dumestre-prise_de_djonkoloni.dis.html)
vr s'agenouiller kínbirisin.
ɲɔ́ngɔ→̌→ 0 ɲɔ́nɔn ɲɔ́nɔ; ɲɔ́ngɔ; ɲɔ́gɔn.
n capsule du cotoncapsule du coton, capsule du coton non-mûr
ɲɔ̀ngri→̌→ 0→n : 0 ɲɔ̀ngiri ɲɔ̀ngri.
v s'agenouiller
vr s'agenouiller kínbirisin.
v pousser…kabini i mana kulusi ntoolo k'i b'i sigi banakɔtaakɛ kama, fɛn dɔ b'i ɲɔni ka kuma dɔ fɔ min tɛ sidɔn.…(kibaru400_10jara-fonyogonko_be.dis.html)
vt pousser bɔ́, dígi, fálen, kúbɔ, kɔ́nɔdòn, kɔ́nɔnasu, kɔ́nɔsuruku, kɔ́nɔsu, lámadòn, súgusugu, tàlontàlon, tàngi, térun, ŋúnan.
ɲɔ̀ni→̌→ 0( mil *diminutif ) ɲɔ̀nin ɲɔ̀ni.
n rougeole ɲànsànin, ɲɔ̀ninsàn, ɲɔ̀ninsà, mìsɛnmannin.
ɲɔ̀nin→̌→ 86( mil *diminutif ) ɲɔ̀ni.
n rougeole ɲànsànin, ɲɔ̀ninsàn, ɲɔ̀ninsà, mìsɛnmannin.
ɲɔ̀ninfin→̌→ 0( mil *diminutif noir )
n sorgho hâtif spsorgho hâtif sp
ɲɔ̀ninsà→̌→ 0( rougeole [ mil *diminutif ] ) ɲɔ̀ninsàn ɲɔ̀nisàn.
n rougeole mìsɛnmannin, ɲànsànin, ɲɔ̀nin.
ɲɔ̀ninsàn→̌→ 21( rougeole [ mil *diminutif ] ) ɲɔ̀ninsà; ɲɔ̀nisàn.
n rougeole mìsɛnmannin, ɲànsànin, ɲɔ̀nin.
ɲɔ̀nisàn→̌→ 0( rougeole [ mil *diminutif ] ) ɲɔ̀ninsàn ɲɔ̀ninsà; ɲɔ̀nisàn.
n rougeole mìsɛnmannin, ɲànsànin, ɲɔ̀nin.
ɲɔ́nkan→̌→ 11( respiration cou ) ɲɔ́kan.
n bruit de respirationbruit de respiration
v remuer épaulesremuer épaules
vr remuer ses épaules (pour exprimer son mécontentement).
ɲɔ́nminɛ→̌→ 2( respiration attraper ) ɲɔ́minɛ.
n asthmeasthme, asphyxie nínakilidegun, sìsan.
Ɲɔnɔ→̌→ 35→n.prop/n : 0 →n.prop : 36→n : 0 Ɲɔnɔn
n prop TOPNiono (ville et cercle dans la région de Ségou).…S6. 3 Ɲɔnɔ , nka ne bɛ segin ka taga samiyɛ kɛ Ɲɔnɔ, " paseke " ne fa sara, ne somɔgɔw ye ci sama ne ma.…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_06_04.dis.html)
n chaînette… o don, muso nin ye i labɛn, labɛnko min na ! a fini, ni sabara, ni kanna " ɲɔnɔ " ni bololanɛgɛ ni " sakɔsi ", n'i ye olu " ɲɛci " jate minɛ o don, a wari bɛ se waa tan ni duuru ma …(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_08_14.dis.html)
1 • chaînette. wárawara (à anneaux— ornement).
2 • chaîne de traction.
3 • talisman. gírinńkàn, sárakafɛn, sáraka, sìkara (en forme de chaînette— placé dans la chambre).
ɲɔ́nɔ→̌→ 0 ɲɔ́nɔn ɲɔ́nɔ; ɲɔ́ngɔ; ɲɔ́gɔn.
n capsule du cotoncapsule du coton, capsule du coton non-mûr
n pédoncule
1 • pédoncule. dénjuru, gɔ̀nkun (de fruits : baobab ...)
2 • racine aérienne (de Ficus).
Ɲɔnɔn→̌→ 49→n.prop/n : 0 →n.prop : 49→n : 0 Ɲɔnɔ
n prop TOPNiono (ville et cercle dans la région de Ségou).…ji ni kuran cakɛda Edeyɛmu ( EDM ) ka cɛsiri kɔnɔ, kuran sera Ɲɔnɔn ; n'o tɛ u ka kurankomako bɛɛ tun bɛ ɲɛnabɔ ni kurandigurupuw ye.…(kibaru527-01sise_jara-jamanakuntigi_ye_taama.dis.html)
adv écrasement… kɔnɔ, dugukolo bɛ kɛ f'o bɛ ŋunan, ka ŋɔnɔ a taamatɔ senkɔrɔ ten “ dabi !... dabi !... ɲɔnɔn ! ɲɔnɔn ” a tɛ tɛmɛ mɔgɔ si la ni bamananw ka kuma ninnu dɔ ma na i miiri la : ‘ Min ka bon, o ka girin, wa tu …(mariko-masunkulu.dis.html)
ɲɔ́nɔn→̌→ 6 ɲɔ́nɔ; ɲɔ́ngɔ; ɲɔ́gɔn.
n capsule du cotoncapsule du coton, capsule du coton non-mûr… mɔgɔ bɛ ɲɔnɔn sɔrɔ sigakɛlɛ kɛnɛ kan ; mɔgɔw bɛ ɲɔnɔn minɛ juru kun na u tɛ …(jekabaara273_02sidibe-tiga_woron.dis.html)
n brindilles…Jonmankhan ni Bagi mɔdenw ni dɔgɔsiriw bɛ na. ɲɔnsɔn bɛ u bɛɛ kaman kɔrɔ, dɔgɔ jalan rɔ.…(kone-sunjata.dis.html)
1 • brindilles, branchettes feuillues. kàlakala.
2 • débris, bricoles. ɲàmaɲama.
3 • doigts (fam).
ɲɔ̀nsɔnntan→̌→ 2( brindilles *privatif )
adj sans branches
1 • sans branches. sèbe yé jíriba ɲɔ̀nsɔnntan yé le rônier est un grand arbre sans branches
2 • sans famille. súre.
3 • sans doigts (lépreux).
v broyer
vt broyer sùsu dàga ɲɔ́ɲɔna le canari a été réduit en miettes
adv avec souplesseavec souplesse cálawu, cóloki (s'utilise avec le verbe wúli).
ɲɔ́ɔn→̌→ 31 ɲɔ́gɔn ɲɔ́ɔn; ɲwán.
prn RECPRECP, l'un l'autre ù bɛ́ ɲɔ́gɔn dɛ̀mɛ ils s'entr'aidentù táara ɲɔ́gɔn fɛ̀ ils sont partis ensembleù bɛ́ ɲɔ́gɔn ná ils sont en train de se disputerán táala yé ɲɔ́gɔn yé ce qui nous fait progresser, c'est la solidarité, l'interdépendance, la réciprocité …(dicton)sánga / dá / súma ɲɔ́gɔn mà (ní ɲɔ́gɔn yé) comparer les uns les autres
ɲɔ̀ɔn→̌→ 9 ɲɔ̀gɔn ɲɔ̀ɔn; ɲwàn.
n pareil
1 • pareil. bɔ́ɲɔgɔnko, sìna, ɲɔ̀gɔnna ò ɲɔ̀gɔn tɛ́ ! il n'y en a pas de pareil !
2 • environ. sàn tán ɲɔ̀gɔn environ 10 ans
3 • associé (surtout en composition épithétique = co- ...) sìɲɔgɔn qui partage la même chambrekàlankɛɲɔgɔn condiscipletáamaɲɔgɔn compagnon de route
ɲɔ́ɔnna( *partenaire réciproque à ) ɲɔ́gɔnna ɲɔ́ɔnna; ɲwánna.
n puîné nɔ̀nada, nɔ̀na (frère cadet immédiat : Nsan par rapport à Nci, Ngolo par rapport à Nsan ...)
n pédoncule
1 • pédoncule. dénjuru, gɔ̀nkun (de fruits : baobab ...)
2 • racine aérienne (de Ficus).
ɲɔ́ɔri→̌→ 7→n : 0 ɲɔ́gɔri ɲwári; ɲwáari.
v s'approcher à pas de loup
vt s'approcher à pas de loup dònsokɛ ye sògo ɲɔ́gɔri le chasseur s'est approché doucement de l'antilope
ɲɔ̀riɲɔ̀ri→̌→ 0→n : 0 ɲèruɲèru ɲèrekuɲèreku; ɲɔ̀riɲɔ̀ri.
v couper en tout petits morceaux
vt couper en tout petits morceaux
n petit trotpetit trot, démarche de petit trot (en guettant— ou façon de marcher sous un soleil ardent pieds nu).…a tora ka tayoro-mayoro kɛ, a ma ɲɛ ; a don tile ka gan, sabara tɛ don sen na, a ye ɲɔri-ɲɔri-ɲɔrinin kɛ.…(jabate-ngenyekoro_ka_tonnkan.dis.html)
Ɲɔ́rɔ→̌→ 4→n.prop/n : 0 →n.prop : 4→n : 0 Ɲɔrɔn Ɲòoro
n prop TOPNioro (cercle, région de Kayes).…n'o kɛra mɔgɔw sago bɛna ye jiko kɛcogo la. i bɛ se ka ji bɛrɛ bɛn i ka foro kɔnɔ. Yelimani ni Ɲɔrɔn sɛrikiliw tɛ kaba tiɲɛfɛnɲɛnama dɔn, i n'a fɔ Sikaso maralamɔgɔw.…(kibaru570_03jakite_jara-kabasene_ye.dis.html)
ɲɔ́rɔka→̌→ 0( *nom de lieu *originaire de )
n cotonnade spcotonnade sp
1 • cotonnade sp.
2 • originaire de Nioro.
v tripoter
1 • tripoter. lɔ̀gɔbɛ (nourriture = la gaspiller).
2 • déchiqueter (habit ...)
Ɲɔrɔn→̌→ 12→n.prop/n : 0 →n.prop : 12→n : 0 Ɲɔ́rɔ; Ɲòoro
n prop TOPNioro (cercle, région de Kayes).… pɛrɛnbaranin foronna ni sɔrɔdasi mɔbili wɛrɛ ye Minusima sɔrɔdasikan min bɛ Kidali, o ni Ɲɔrɔn cɛ ni kilomɛtɛrɛ 2 ye ; nka mɔgɔ ma to o la…(kibaru535_02saya_jara-basigibaliya.dis.html)
ɲɔ̀rɔɲɔrɔnin→̌→ 0( *diminutif )
adj tout petittout petit ncéreketenin (nouvelle pousse de mil, agneau qui vient de naître, oeufs en formation ...)
ɲɔ̀silan→̌→ 0( mil moudre *instrumental )
n moulin à milmoulin à mil
ɲɔ̀-tɛ́-ń-tlɔ̀→̌→ 0( mil *imperfectif négatif *je engraisser ) ɲɔ̀-tɛ́-ń-tɔ̀lɔ ɲɔ̀-tɛ́-ń-tlɔ̀.
n maigrichon
ɲɔ̀-tɛ́-ń-tɔ̀lɔ→̌→ 0( mil *imperfectif négatif *je engraisser ) ɲɔ̀-tɛ́-ń-tlɔ̀.
n maigrichon
v charger sur la tête
1 • vt charger sur la tête, aider qqn à mettre une charge sur la tête, mettre un fardeau sur la tête í tɛ́ nê ɲún sègi lá ? pose le panier sur ma tête
2 • vr se mettre une charge sur la tête
ɲúgu→̌→ 0 ɲúgun ɲígin; ɲígi; ɲúgu.
n nauséenausée, horreur, mépris, aversion jírikɔrɔtali, mísimisi ntòri ɲígin bɛ́ ń ná j'ai horreur des crapauds
ɲúgu→̌→ 0→n : 0 ɲúgun ɲígin; ɲígi; ɲúgu.
v avoir la nausée
1 • vi avoir la nausée ɲóro (de -- kɔ́rɔ, lá). ɲúgun fɛ́n kɔ́rɔ, ɲígin fɛ́n ná prendre en dégoût telle chose
2 • vt donner la nausée dén bɛ́ à bá ɲígin le foetus donne des nausées à la mère (3̌mois)
n feuilles (servant à la préparation des sauces : plantes diverses).…. tiɲɛ yɛrɛ la, a ɲɛwolow de bɛ waga. ɲɛwolow ye ɲɛda ɲuguw de ye, minnu bɛ ɲɛkisɛw lakana, ani k'u ɲigin ni ɲɛji ye.…(nye_keneya.dis.html)
v froisser… . o wulila ka gɛrɛ ni a ka bolokolikɛmuru daduman ye. o ye fan kelen sɛrɛntɛ ka taa o gun. a ye i ɲugu ni jama ye ko a bi wuli, u ye dɔ fara jama kan, k'u ton a kan, ka fan kelen yɛrɛ sɛrɛntɛ ka taa o …(dumestre-manigances_2003_04.dis.html)
vt froisser, froncer kólokoto, mɔ́lɔnkɔtɔn, nkɔ̀rɔɲɔ k'í ɲɛ́` ɲùgu mɔ̀gɔ` kɔ́rɔ afficher une mine triste à qqn; faire mauvaise figure à qqn; regarder avec des yeux tristes, désapprouver
n groupegroupe, réunion, essaim dó, gurupu, jɛ̀kulu, mànton, sìgida, sɛ́rɛ díkisɛ bɛ́ dúlon jíri lá kà kɛ́ ɲùguba yé les abeilles se suspendent à un arbre en gros essaim
n sauce de feuilles
1 • sauce de feuilles.
2 • couleur verte. bínkɛnɛ.
ɲùgujilama→̌→ 3( sauce.de.feuilles [ feuilles eau ] *en tant que )
adj vert bínkɛnɛlama, bínma, gèren, kɛ́nɛ, námugulama (couleur). bínkɛnɛnama.
ɲùgujisa→̌→ 0( sauce.de.feuilles [ feuilles eau ] serpent )
n serpent vertserpent vert nɔ́gɔlansa (tous les serpents verts).
1 • Philotamnus.nitidus (de moeurs arboricoles, inoffensif).
2 • Philothamnus.semivariegatus.
3 • Boaedon.lineatum.
4 • Chlorophis.sp. námugulasa, nɔ́gɔlanjuru, nnɔ́gɔlansa.
ɲúgun→̌→ 2 ɲígin; ɲígi; ɲúgu.
n nauséenausée, horreur, mépris, aversion jírikɔrɔtali, mísimisi ntòri ɲígin bɛ́ ń ná j'ai horreur des crapauds
ɲúgun→̌→ 6→n : 0 ɲígin; ɲígi; ɲúgu.
v avoir la nausée
1 • vi avoir la nausée ɲóro (de -- kɔ́rɔ, lá). ɲúgun fɛ́n kɔ́rɔ, ɲígin fɛ́n ná prendre en dégoût telle chose
2 • vt donner la nausée dén bɛ́ à bá ɲígin le foetus donne des nausées à la mère (3̌mois)
ɲùguɲùgu→̌→ 3→n : 2( groupe groupe )
v être nombreux
1 • être nombreux.
2 • être serrés (les uns contre les autres).
n les Pléiades
1 • les Pléiades (constellation des Pléiades).
2 • goîtres multinodulaires.
Ɲumala→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0
n prop TOPNioumala, Gnoumala (village, commune de Siby, cercle de Kati, région de Koulikoro).… cogo o cogo, ala k'a kɛ an ka siniko sabati kan " ! Tumani Yalam Sidibe Mamutu Samako ka bɔ Ɲumala ( Sibi ) kɔɔrisɛnɛ taabolo ni tonsenna ka kan dɛrɛ ! …(jekabaara280_4sidibe_mun_nana.dis.html)
ɲùman→̌→ 2080( *adjectivateur )
adj bon
1 • bon. dúman, kɛ́nɛman, ɲɛ́nama.
2 • beau. cɛ̀ɲi, dárajama, dáwulama, sárama.
3 • utile. nàfama.
ɲùman→̌→ 73( *adjectivateur )
n bienfait ɲùman kɛ́ bien agir
ɲùmana→̌→ 2( *mental1 ) ɲùmanna
n avisavis, dires bìsigi, fɛ̀ko, fɛ̀ta, hákilila, hákilinata, jàte, kɔ́nɔnata, kɔ́nɔta, kɔ́nɔ, mìsali, míirinata, míirina, ɲɛ́na, ɲɛ́ sìlamɛ ɲùmana... selon les musulmans …
ɲùmandɔn→̌→ 2( bon [ *adjectivateur ] connaître )
n reconnaissance bàlayi, bárikada, kóɲumandɔn.
ɲùmandɔnbaa→̌→ 0( bon [ *adjectivateur ] connaître *agent occasionnel )
n reconnaissant ɲùmandɔnna.
ɲùmandɔnbali→̌→ 0( bon [ *adjectivateur ] connaître PTCP.NEG )
ptcp ingrat wáleɲumandɔnbali.
ɲùmandɔnbaliya→̌→ 0( ingrat [ bon [ *adjectivateur ] connaître PTCP.NEG ] *abstractif )
n ingratitude bàlayintanya, bàrajintanya, fítiriwaleya, wáleɲumandɔnbaliya.
ɲùmandɔnna→̌→ 0( bon [ *adjectivateur ] connaître *agent permanent )
n reconnaissant ɲùmandɔnbaa.
ɲùman-fɔ̀-ń-ɲɛ́-ná→̌→ 0( bon [ *adjectivateur ] dire *je oeil à )
n flatterie
1 • flatterie. jèliya, músalaka, nɛ́gɛnni, nɛ́gɛn (louange de qqn en sa présence).
2 • propos mielleux.
ɲùmankɛla→̌→ 20( bon [ *adjectivateur ] faire *agent permanent )
n bienfaiteur láɲɛbaga.
ɲùmanna→̌→ 0( *mental1 ) ɲùmana
n avisavis, dires bìsigi, fɛ̀ko, fɛ̀ta, hákilila, hákilinata, jàte, kɔ́nɔnata, kɔ́nɔta, kɔ́nɔ, mìsali, míirinata, míirina, ɲɛ́na, ɲɛ́ sìlamɛ ɲùmana... selon les musulmans …
ɲùmannàma→̌→ 0( bon [ *adjectivateur ] *en tant que )
adj en bon étaten bon état, vierge dénmisɛnman (en parlant d'une fiancée).
ɲùmanya( bon [ *adjectivateur ] *abstractif )
n bonté
1 • bonté. mɔ̀gɔya (morale ...)
2 • bonne action, faveur. bárika n'í tùn yé í fà ka ɲùmanya síra táama, nìn tùn tɛ í sɔ̀rɔ si tu avais suivi le bon chemin de ton père, ça ne te serait pas arrivé
v charger sur la tête…'1569 ) taama tɛ sen kɛnɛ kari. 1570 ) « a ye julaw ɲun ! » « a ye julaw jigin ! » a bɛɛ ye julaw kunfɛnko ye.…(bailleul-sagesse_bambara_02c.dis.html)
1 • vt charger sur la tête, aider qqn à mettre une charge sur la tête, mettre un fardeau sur la tête í tɛ́ nê ɲún sègi lá ? pose le panier sur ma tête
2 • vr se mettre une charge sur la tête
ɲúnanfagi→̌→ 0 náafigi náfigi; náanfigi; nánfigi; múnaafigi; múnanfagi; ɲúnanfagi; ŋúnanfagi; ŋúnanfaki; ŋúnafɛki; ŋúnafeku Ar. muna:fiq 'hypocrite'
adj rapporteurrapporteur, indiscret, délateur, médisant yúru, dálafɛgɛn, dálamisɛn, dálandi, fɛ́gɛnman.
ɲúnanfagi→̌→ 0 náafigi náfigi; náanfigi; nánfigi; múnaafigi; múnanfagi; ɲúnanfagi; ŋúnanfagi; ŋúnanfaki; ŋúnafɛki; ŋúnafeku Ar. muna:fiq 'hypocrite'
n rapporteurrapporteur, indiscret fàna, nsǒn`-ní-fànà, sàbaranintigi, sònnifana, sófìlawùlunin, yúru, dálafɛgɛn, dálamisɛn, dálandi, tétekùle náafigi bɛ mɔ̀gɔ bìla ɲɔ́gɔn ná le rapporteur crée la zizanie
mrph -ɲwaan; -ɲwan RECP, RECP, partenaire réciproque, N->N V->N morphème dérivationnel suffixoïde à valeur de « nom de partenaire »…1191 ) n'i ye i kɛɲɔgɔn sabara fili ba kɔ, n'a ma bɛn n'i kɛɲɔgɔn dɔ sen ye, a na bɛn ni dɔ ta ye. 1192 ) sugufyɛda tɛ yɛlɛma mɔgɔ kelen ye.…(bailleul-sagesse_bambara_02b.dis.html)
ɲwáari→̌→ 0→n : 0 ɲɔ́gɔri ɲɔ́ɔri; ɲwári; ɲwáari.
v s'approcher à pas de loup
vt s'approcher à pas de loup dònsokɛ ye sògo ɲɔ́gɔri le chasseur s'est approché doucement de l'antilope
mrph -ɲwaan; -ɲwan RECP, RECP, partenaire réciproque, N->N V->N morphème dérivationnel suffixoïde à valeur de « nom de partenaire »…2980 ) ɲɛɲuman koji man ca. 2981 ) diya tɛ kɛlɛ sa. 2982 ) fa tɛ deli la ka ɲɔgɔnye bɔ. 2983 ) fa tɛ deli la ka ɲɔgɔnye kɔn. 2984 ) fɛn min ka di mɔgɔ ye, o bɛ si i ɲɛna.…(bailleul-sagesse_bambara_02e.dis.html)
ɲwán→̌→ 12 ɲɔ́gɔn ɲɔ́ɔn; ɲwán.
prn RECPRECP, l'un l'autre ù bɛ́ ɲɔ́gɔn dɛ̀mɛ ils s'entr'aidentù táara ɲɔ́gɔn fɛ̀ ils sont partis ensembleù bɛ́ ɲɔ́gɔn ná ils sont en train de se disputerán táala yé ɲɔ́gɔn yé ce qui nous fait progresser, c'est la solidarité, l'interdépendance, la réciprocité …(dicton)sánga / dá / súma ɲɔ́gɔn mà (ní ɲɔ́gɔn yé) comparer les uns les autres
ɲwàn→̌→ 22 ɲɔ̀gɔn ɲɔ̀ɔn; ɲwàn.
n pareil
1 • pareil. bɔ́ɲɔgɔnko, sìna, ɲɔ̀gɔnna ò ɲɔ̀gɔn tɛ́ ! il n'y en a pas de pareil !
2 • environ. sàn tán ɲɔ̀gɔn environ 10 ans
3 • associé (surtout en composition épithétique = co- ...) sìɲɔgɔn qui partage la même chambrekàlankɛɲɔgɔn condiscipletáamaɲɔgɔn compagnon de route
ɲwánbonya→̌→ 0( *partenaire réciproque grosseur [ grand *en verbe dynamique ] ) ɲɔ́gɔnbonya ɲwánbonya.
n honneurs réciproqueshonneurs réciproques
ɲwándan→̌→ 0( *partenaire réciproque dépassement ) ɲɔ́gɔndan ɲwándan.
n concoursconcours, championnat, compétition sánpiɲɔna ò nàna ní fɔ́ɲɔgɔnkɔ yé fɔ́ kà ntòlatantɔn ka ɲɔ́gɔndanba lájɔ cela eut comme effet une mésentente au point de stopper la coupe de football (kb 1/06 p.10)X kɛ́ra fɔ́lɔ yé cɛ̀ɲa ɲɔ́gɔndan ná Nanani Keita a été la première au concours de beauté (kb 12/04 p.2)
ɲwándigidigi→̌→ 0( *partenaire réciproque presser presser ) ɲɔ́gɔndigidigi ɲwándigidigi.
n bousculade mɔ̀gɔ 364 sàra ɲɔ́gɔndigidigi sèn fɛ̀ híji lá 364 personnes sont mortes au cours d'une bousculade pendant le pèlerinage (bk 1/06 p.5)jàma cáya fɛ̀ ɲɔ́gɔndigidigi bɛ kɛ́... id
ɲwánfaga→̌→ 0( *partenaire réciproque tuer ) ɲɔ́gɔnfaga ɲwánfaga.
n tuerie généraletuerie générale
ɲwánkɔkuma→̌→ 0( *partenaire réciproque dos parole ) ɲɔ́gɔnkɔkuma ɲwánkɔkuma.
n médisance réciproquemédisance réciproque
ɲwánkumaɲwanya→̌→ 0( *partenaire réciproque parler *partenaire réciproque *abstractif ) ɲɔ́gɔnkumaɲɔgɔnya ɲwánkumaɲwanya.
n discussiondiscussion, débat kɔ́rɔfɔ, sɔ̀sɔli, ɲɔ́gɔnsɔsɔ.
ɲwánkunbɛnyɔrɔ→̌→ 0( *partenaire réciproque rencontre-accueil [ tête accord ] lieu ) ɲɔ́gɔnkunbɛnyɔrɔ ɲwánkunbɛnyɔrɔ.
n lieu de rendez-vouslieu de rendez-vous
ɲwánna( *partenaire réciproque à ) ɲɔ́gɔnna ɲɔ́ɔnna; ɲwánna.
n puîné nɔ̀nada, nɔ̀na (frère cadet immédiat : Nsan par rapport à Nci, Ngolo par rapport à Nsan ...)
ɲwànna→̌→ 0 ɲɔ̀gɔnna ɲwànna.
n pareilpareil, semblable, identique, équivalent, environ bɔ́ɲɔgɔnko, sìna, ɲɔ̀gɔn, bɔ́ɲɔgɔn, màɲɔgɔnna.
ɲwánsɔsɔ→̌→ 0( *partenaire réciproque contredire ) ɲɔ́gɔnsɔsɔ ɲwánsɔsɔ.
n discussion kɔ́rɔfɔ, sɔ̀sɔli, ɲɔ́gɔnkumaɲɔgɔnya.
ɲwàntɛ→̌→ 0( pareil *n'est pas ) ɲɔ̀gɔntɛ ɲwàntɛ.
n uniqueunique, celui qui n'a pas de pareil, champion jígi, ncòna, npíri, sànpiyɔn, sànpiɲɔn, sòdanso, wáanɛ, ŋàna.
ɲwàntuma→̌→ 0( pareil moment ) ɲɔ̀gɔntuma ɲwàntuma; ɲàantuma.
n à pareil momentà pareil moment síni ɲɔ̀gɔntuma demain à la même heure
ɲwánye→̌→ 0( *partenaire réciproque voir ) ɲɔ́gɔnye ɲwánye.
n entrevueentrevue, rencontre, réunion kùnbɛnɲɔgɔnya (qqf en aparté). Ála k'án ɲɔ́gɔnye nɔ̀gɔya ! que Dieu favorise une nouvelle rencontre !
ɲwányeba→̌→ 0( entrevue [ *partenaire réciproque voir ] *augmentatif ) ɲɔ́gɔnyeba ɲwányeba.
n grande assembléegrande assemblée, concile
ɲwànyebali→̌→ 0( pareil voir PTCP.NEG ) ɲɔ̀gɔnyebali ɲwànyebali.
ptcp insoliteinsolite, extraordinaire, incomparable à ka báara ɲɔ̀gɔnyebali son oeuvre insolite (étrange) (Is 28, 21)
ɲwári→̌→ 0→n : 0 ɲɔ́gɔri ɲɔ́ɔri; ɲwári; ɲwáari.
v s'approcher à pas de loup
vt s'approcher à pas de loup dònsokɛ ye sògo ɲɔ́gɔri le chasseur s'est approché doucement de l'antilope