Bamadaba bamanankan daɲɛgafe / dictionnaire du Corpus bambara de référence
A-Z ɲíni Fr (i) *
ɛ ɔ ɲ ŋ ɲíni!

F - f

fá→̌→ 51

n plein…2760 ) « ne ye nin fan dɔn binjan na », binkɔɔlɔ tɛ ban i kunkolo la. 2761 ) ni fa ye mɔgɔ min don warakalanden tali la, kɔngɔtɔ sicogo bɛ ɲɛ i ta ye.…(bailleul-sagesse_bambara_02d.dis.html)

1 • plein, action de remplir. fáli.

2 • suffisant, satiété.

3 • capacité, contenance. jɔ̀jiri dàga fá yé jòli yé ? quelle est la contenance du canari ?

fá→̌→ 547→n : 1

v remplir



[Bɔ̀ɔrɔ` fá-rá] « le sac a été rempli » - [Bɔ̀ɔrɔ` fárá] « déchire le sac ! »
voyelles courtes/longues 2-8
paires minimales

Ní ń táa-ra kà dòn ni bɔ̀rɛ fá-len-ba` yé dùgu` kɔ́nɔ tèn…
Si j’entre comme ça, avec un sac bien rempli, dans le village…’ [Maraka Madi].
21.9. –ba, suffixe augmentatif

1 • remplir, rassasier dálafa, kúnmɔ, láfa, lábɔ, wàsa à fálen à ní ná il respire la santéà y'í jɔ̀yɔrɔ fá il a bien accompli sa fonction

2 • vt combler, satisfaire, assouvir láwàsa, màfá, kùnmìnɛ, ládiya, nímisiwàsa, séwa, ɲɛ̀, ɲɛ́fa, ɲɛ́mìnɛ, ɲɛ́wàsa í ka bònya, ò yé nê fá ton cadeau m'a comblé

3 • vi être imbu de sa personne

Fà→̌→ 181→n.prop/n : 0 →n.prop : 181→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).… Ba ani Bɛ, olu ko u dɔgɔkɛ : Fa Ture, o sara, u ko baa Sumanɛ ( baa Sumana ) ka o muso Fanta furu siri, u yɛrɛw bɛ jɔ ni a musakaw …(dumestre-manigances_2003_06.dis.html)

fà→̌→ 101

n folie cáwucawu, kùnnafɛn, ŋánaŋàna, ŋáɲaŋaɲa fà bilen folie furieusefà súmalen folie paisible, folie doucefà bɔ́ à ɲɛ́ ná damer le pion à, donner du fil à retordre

fà→̌→ 1106

n père

1 • père. fàcɛ, lé án bɛ́ fà lá nous sommes de même père

2 • oncle paternel. bènɔgɔkɛ, bìnaa, dénfa, lámɔfa.

3 • ancêtres (au pluriel).

fáa→̌→ 10 fága fwá.

n grande jarre…o ko ne den bɛ ɲanina bi. o tuma, a ye Wulaaju kolo tɔmɔ, ka Mananju kolo tɔmɔ, ka kɛ faa kɔnɔ, ka tasuma don a kɔrɔ, k'a wuli wuya-wuya-wuya k'a fili ɲɛgɛn-fɔlɔ fɛ.…(baa-fanta_maa_recit.dis.html)

1 • grande jarre. fíɲɛn.

2 • poêle à frire (pour les beignets (autrefois en poterie)). Ní í ka sɔ́nnifɛn yé fɛ́n jíranta yé fága lá (lé 2,7) si c'est une offrande cuite à la poêle …

fàa→̌→ 420→n : 18 fàga

v tuer…a ye kɔɲinɛ sɔrɔ dingɛsen na. a y'o kɔɲinɛ faa. a ye ɲinɛw faa , k'u faa f'olu kulola : ko ee ! nin kɛr'anw fɛ dakabana ko ye.…(baa-fanta_maa_recit.dis.html)

1 • tuer, abattre, sacrifier. bɔ̀rɔntɔ, dádigi, dáji, jànfa, tára, pìripago, yálon (bétail).

2 • éteindre (feu, lumière, courant ...)

3 • abroger (loi ...)

fàa→̌→ 2→n : 0 fàga

v forger…ba ko jɔn y'a fɔ i ye ko sɔgɔlikɛ biɲɛ b'i fɛ ? a ko ale ni u nana diɲɛ kɔnɔ, numu ma u faa . ba y'u bɔ. ba tun bɛ k'u mara.…(sunbunu-fils_sept_femmes.dis.html)

vt forger dá, fán (or, argent ...)

fàa→̌→ 0 fànga fàgan; fàan; fàa; fwàn sé.

n force

1 • force, puissance, efficacité. bònya, bárikamaya, fàamaya, sébagaya, sétigiya, yíriwa fànga bɛ́ ntúra nìn ná ce taureau est fortkèguya ka fìsa fànga yé mieux vaut la ruse que la force

2 • règne, pouvoir. dàlilu, séko, sémako, sénna sɔ́rɔdasi yé fànga tà l'armée a pris le pouvoirfànga dáfiri coup d'état

3 • administration. bìro, bónda, fàngabulon, fàngaso, kúbe.

fáaba→̌→ 88( grande.jarre *augmentatif ) fágaba.

n capitalecapitale, grand centre fàamadugu Bàmakɔ, Màli fáaba kɔ́nɔ... dans Bamako, la capitale du Mali …

fàabaa→̌→ 0( tuer *agent occasionnel ) fàgabaga fàgabaa; fàabaa; fàabaga

n assassinassassin, sacrificateur mɔ̀gɔfagala, jírisɔnna, kántigɛla, mùrukalatigi, sɔ́nnikɛla.

fàabaga→̌→ 8( tuer *agent occasionnel ) fàgabaga fàgabaa; fàabaa.

n assassinassassin, sacrificateur mɔ̀gɔfagala, jírisɔnna, kántigɛla, mùrukalatigi, sɔ́nnikɛla.

fàafɛn→̌→ 0( tuer chose ) fàgafɛn fàafɛn.

n instrument pour tuer

1 • instrument pour tuer.

2 • victime à tuer.

fáala→̌→ 1

n grand vent froidgrand vent froid fáala bɛ́ bàraden pɛ́rɛn le "faala" fait éclater les calebasses

fàala→̌→ 0

n veillée sìɲɛna, sùmu (des jeunes filles, surtout pour filer le coton— la coutume existe encore au Fuladugu). fàala bɔ́ faire la veillée


fàlá « bas-fond » - fàalá « veillée de jeunes filles »
voyelles courtes/longues 2-1
paires minimales

fàale→̌→ 0

n marteau de forgeronmarteau de forgeron kába (sans manche).

fàali→̌→ 1( tuer *nom d'action ) fàgali

n meurtremeurtre, action de sacrifier mɔ̀gɔfagali, mɔ̀gɔfaga, sùbɔ.

fàama→̌→ 469

n roi…4250 ) denmisɛnnin ciduman bo ye kɛn ye. 4251 ) ni faama y'i kɔn i ba ka ɲɔsiwugu la, i laban bɛ ɲɔkisɛ balabala daga kɔnɔ.…(bailleul-sagesse_bambara_02f.dis.html)

1 • roi, gouverneur, commandant de cercle. dùgumasa, jàmanatigi, màsakɛ, màsa, gofɛrɛnɛrɛ, gɔ́fɛrɛnɛrɛ, kúmandan, màramɔgɔ (pouvoir administratif).

2 • puissant, riche. bàana, bólotatigi, fɛ́ntigi, kòlontigi, nàfolotigi, sétigi fàamaw les officiels, les autorités

fàamabaara→̌→ 3( roi travail )

n corvée dègun, díyagoyabaara.

fàamaboloma→̌→ 0( roi bras *comme de )

n homme de confiance d'un puissanthomme de confiance d'un puissant

fàamadugu→̌→ 15( roi village )

n capitalecapitale, siège administratif fáaba.

fàamakunbɛn→̌→ 0( roi rencontre-accueil [ tête accord ] )

n réception officielleréception officielle (du président, du gouverneur ... avec participation du peuple).

fàamalamɔgɔ→̌→ 6( roi *nom de lieu homme )

n fonctionnaire fɔnkisɔnɛri (personne au service du pouvoir).

Fàamanjɛ→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).

fàamaya→̌→ 8( roi *abstractif )

n puissance

1 • puissance. bárikamaya, fànga, sébagaya, sétigiya, yíriwa.

2 • richesse. bàanaya, fɛ́ntigiya, fɛ́n, hɛ́rɛ, nàfolotigiya, nàfolo.

3 • royauté.

fàamaya→̌→ 0→n : 0( roi *abstractif )

v rendre puissant

vt rendre puissant sétigiya fɔ́lɔfɔlɔ, sɛ̀gɛn tùn b’à lá, sísan, à fàamayara autrefois, il était dans la misère, maintenant le voilà riche

fàamu→̌→ 18 Ar. fahm

n compréhension fàamuyali, fàamuya, fáranfasiya à fàamu man gó ce n'est pas difficile à comprendre

fàamu→̌→ 379→n : 0 Ar. fahm

v comprendre

vt comprendre dɔ́n, fàamuya, fáranfasi, kɔnpran, lásɔ̀rɔ, mɛ́n, sídɔn á tɛ nìn ntàlen fàamu wà ? vous ne comprenez pas ce proverbe ?

fàamubali→̌→ 0( comprendre PTCP.NEG )

ptcp incompréhensible nìn jàma mín bɛ́ kúma fàamubali fɔ́ ce peuple au parler incompréhensible (Is 33, 19) (à la langue impénétrable)

fàamuya→̌→ 89( compréhension *abstractif ) ar:

n compréhensioncompréhension, intelligence vive fàamuyali, fàamu, fáranfasiya fàamuya bɛ́ kàrisa lá un tel est intelligent

fàamuya→̌→ 152→n : 2( comprendre *abstractif ) ar. faxm

v comprendre

vt comprendre, se familiariser dɔ́n, fàamu, fáranfasi, kɔnpran, lásɔ̀rɔ, mɛ́n, sídɔn án ka ɲɔ́gɔn fàamuya ! comprenons-nous bien !

fàamuyabaga→̌→ 2( comprendre [ comprendre *abstractif ] *agent occasionnel )

n connaisseurconnaisseur, spécialiste kódɔnna, sóma ntòlatan fàamuyabaga yé kɔ̀lɔsili dámadɔ kɛ́ les spécialistes du football ont fait un certain nombre d'observations (kb 2/06 p.11)

fàamuyalen→̌→ 23( comprendre [ comprendre *abstractif ] *participe résultatif )

ptcp compétent (personne très instruite, / avertie, compétente, qualifiée, érudit, savant). mɔ̀gɔ fàamuyalen 67 kúmana másalakun nìnnu kàn 67 spécialistes ont parlé sur ces sujets (kb 1/06 p.2)Note : du : mògò fàamùyàlen : averti, compétent, qualifié

fàamuyali→̌→ 36( comprendre [ comprendre *abstractif ] *nom d'action )

n compréhension fàamuya, fàamu, fáranfasiya sísàn, ò làada cáman dábìlala, ò bɛ sɔ̀rɔ fàamuyali fɛ̀ maintenant, on a abandonné beaucoup de ces coutumes,c'est dû à une (meilleure) compréhension (des choses)

fàan→̌→ 0 fànga fàgan; fàan; fàa; fwàn sé.

n force

1 • force, puissance, efficacité. bònya, bárikamaya, fàamaya, sébagaya, sétigiya, yíriwa fànga bɛ́ ntúra nìn ná ce taureau est fortkèguya ka fìsa fànga yé mieux vaut la ruse que la force

2 • règne, pouvoir. dàlilu, séko, sémako, sénna sɔ́rɔdasi yé fànga tà l'armée a pris le pouvoirfànga dáfiri coup d'état

3 • administration. bìro, bónda, fàngabulon, fàngaso, kúbe.

fàana→̌→ 0→n : 0 fwàn.

v découvrir

1 • découvrir. kɔ́rɔdɔn, sídɔn (enlever ce qui couvre). máaɲɔ fàana enlever l'enveloppe de l'épi de maïs

2 • déshabiller. fìni fàana kà bɔ́ à kɔ́ lá enlever sa chemise

Fáanɛ→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Fánɛ Fáne

n prop NOM CLFané

fàantan→̌→ 10( force *privatif )

adj pauvre

1 • pauvre. dɛ́sɛbagatɔ, bólolandɔgɔ, bólolankolon, bólomadɔgɔ, bólontan, cógontan, dábarajɛ, kánnankolon, kɔ̀libaatɔ, mìsikinɛ, tántan, tɛ́gɛlankolon, séntan, sɛ̀gɛnbagatɔ, dɛ́sɛbaatɔ, sɛ̀gɛnbaatɔ.

2 • impuissant. bóloladɛsɛtɔ.

fàantan→̌→ 53( force *privatif )

n pauvre

1 • pauvre. dɛ́sɛbagatɔ, bólokolon, bólolankolon, bólomadɔgɔ, bólontan, dábarajɛ, fɛ́nntan, kánnankolon, tántan, tɛ́gɛlankolon, dɛ́sɛbaatɔ, sɛ̀gɛnbaatɔ fàantan bòdingɛ ka dùn le pauvre a le ventre (rectum) vide (dicton)

2 • impuissant. kánkolon.

fàantanden→̌→ 8( pauvre [ force *privatif ] enfant )

n fils de pauvrefils de pauvre

fàantanjamana→̌→ 25( pauvre [ force *privatif ] pays )

n pays pauvrepays pauvre, pays sous-développé Syn : sɛ̀gɛbaatɔjamana Note : kb 12/04 p.5

Fàantannjɛ→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).… fɔ o tuma na, Ala kana fama don an cɛ dunan ye, ko ni Ala ye alamisa nata in kunɲɔgɔn jira an na, Faantannjɛ ni Faamanjɛ, k'u bɛ na taa bolokoliyɔrɔ lɔ ɲɔgɔn fɛ…(banbera-faamanje_ni_faantanje.dis.html)

fàantanya( pauvre [ force *privatif ] *abstractif )

n pauvreté bólodɛsɛ, bólolankolonya, bólomadɔgɔya, dɛ́sɛ, séntanya, sɛ̀gɛn, tɛ́gɛlankolonya fàantanya bònyana cógo ô cógo... si grande que soit la pauvreté …

fàantanya→̌→ 1→n : 0( pauvre [ force *privatif ] *abstractif )

v appauvrir

vt appauvrir bólolankolonya, tɛ́gɛlankolonya.

fáari→̌→ 0

adv brusquementbrusquement, en plein cáwu, cɔ́li, páro, wélenkete, ŋáni mùsokɔrɔnin wúlila k'ù bɛ́ɛ kántigɛ fáari la sorcière s'est levée et les a tous égorgésà wúlila fáari k'í jɔ̀ il s'est levé tout d'un coup

fàari→̌→ 4→n : 0

v balayer… in ta, i k'a dɔn, a y'a banban, a ye numanbolo janya kininbolo ye, a ye ɲɛ kelen fan kelen faari waati min, a ye fa in kuncɛ tilakakɛɲɛ lajɛ, subahanalayi, a y'a lamaga ! a nɔ ma kuru ka …(jabate-ngenyekoro_ka_tonnkan.dis.html)

vt balayer, rafler fúran, kɔ́rɔfuran, sàalo, yálon.

fàaro→̌→ 41 fàarɔ.

n génie des eauxgénie des eaux, nymphe jíden (du Niger).…a ye Pɛnba fɔlɔ dilan, o ye dugukolo labɛn. o kɔfɛ faaro . faaro ye Pɛnba dɛmɛ ka kabakolo dilan.…(oteri_keyita-sogobo-4bamananw.dis.html)

fàarɔ→̌→ 0 fàaro fàarɔ.

n génie des eauxgénie des eaux, nymphe jíden (du Niger).

fáasi→̌→ 15

intj parfaitement cɔ́, kójugu, njɔ́ fáasi ! tout à fait ! parfaitement !

fáatu→̌→ 43→n : 0 fátu Ar. fa:ta 'passer'

v mourir bán, bìn, dátunun, júfa, kɔ́sègin, sà, sómayɛlɛma, sósègin, tó, ɲɛ́tunun.…den nin bɛ taga se bilakoroya ma tuma min na Ngɔlɔ faatura .…(dumestre-geste_3duga_kore.dis.html)

fáatuli→̌→ 1( mourir *nom d'action ) fátuli

n décès bánni.

Fáatumata→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0 Fatumata

n prop NOM F (nom féminin).… Faatumata Mayga, Mahamadu Kɔnta …(kibaru415_03mayiga_konta-dinye_jagoketonba.dis.html)

fábaatɔ( remplir *agent occasionnel *statif ) fábagatɔ

adj gavégavé, rassasié

fábagatɔ( remplir *agent occasionnel *statif ) fábaatɔ

adj gavégavé, rassasié

fábali→̌→ 0( remplir PTCP.NEG )

ptcp insatiableinsatiable, non rempli

Fàbilen→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).

Faboli→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Fàbori

n prop NOM M (nom masculin).

fàbolo→̌→ 1( père branche )

n génération des pèresgénération des pères

fàbonya→̌→ 0( père grosseur [ grand *en verbe dynamique ] )

n cadeau fait au père de la fiancéecadeau fait au père de la fiancée

Fàbori→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Faboli

n prop NOM M (nom masculin).

Fàbu→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).… ! wabawu ! koro bɛ lankolonya. o tuma, nkɔni bɛ yɛlɛma. ofu ! kɛlɛkɔrɔban ani kurajutigɛ ! Fabu ni Bilenso ! minkase ni daamu ! kɛlɛkɔrɔban ani kurajutigɛ ! an k'an min ! - ɛ, Jeliba ! a y'i …(jabate-ngenyekoro_ka_tonnkan.dis.html)

Fabugu→̌→ 22→n.prop/n : 0 →n.prop : 22→n : 0

n prop TOPFabougou (village, région de Ségou).…Manden Kaban Laginɛ, boli nin bɛ dilan yen, a ka ɲi. nin baro jɔra yan. sibiri, sɔgɔma fɛ, Fabugu donso : baa Jara ka so. a ye « te » wuli. an ye baro kɛ.…(dumestre-manigances_2003_04.dis.html)

Fabula→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPFaboula (village, cerce de Yanfolila, région de Sikasso— un gisement d'or).… sɛrɛkili tɔgɔlakɔnseyew dagayɔrɔ soba la ka tɛmɛ Solona, Malikila, Badogo ani Fabula fɛ…(kibaru544_02tarawele_jara-yanfolila_kalana_siraba.dis.html)

fàbulonda→̌→ 0( père porte.du.vestibule [ antichambre bouche ] )

n clan

1 • clan. síbolo.

2 • famille. bùlonda, dénbaya, kɔ́lɛ, kɔ́mɔgɔ, wólo, gà.

fàburama→̌→ 0( père )

n plante Coleus blumei

1 • plante Coleus blumei (---> 40 cm / 1 m (plante ornementale)).. labi

2 • plante Coleus dysentericus (à tubercules ovoïdes courts).. labi

Facana→̌→ 5→n.prop/n : 0 →n.prop : 5→n : 0

n prop TOPFatiana (village, commune de Fana, cercle et région de Koulikoro).…dugukolo kalan kɛra nowanburu kalo tile 20 ni 21 ni 22 la Facana dugu kɔnɔ, kɔɔri sɛnɛ baarada kalan kuntigi bɛɛ ɲɛ na.…(jekabaara003_3dugukolo_donniya.dis.html)

Facanna→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPFatianna (nom d'un village).…ka Alifɔnsi Jara fo Facanna . ka Alu Jɛnfa Jara fo Soninkeɲi. ka Burama Keyita fo Kucala.…(kibaru572_04balo-metewo_kelen.dis.html)

fàcɛ→̌→ 13( père mâle ) fàkɛ

n père fà, lé.

Fadabanfada→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop TOPFadabanfada (un village près de Narena, cercle de Kangaba, région de Koulikoro).…Kage Soma ka so kɔfɛ, nsoro de kɛrɛfɛ, jin tɔ dɔ tun bɛ yen. Fadabanfada sira la, jin tɔ dɔ tun bɛ yen. Narena jin fɔlɔ ye Issakuru jin ye. n y'o tɔ ye.…(keita_kouyate-narena_pendant.dis.html)

Fádama→̌→ 5→n.prop/n : 0 →n.prop : 5→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).…ne de ko n fa ma : n ko wari tɛ e bolo, e ni Solomani, aw ka to du kɔnɔ yan, a ka dugaw kɛ, ne Fadama ye, n ko ne bɛ taga Ɲɔnɔ, ka taga baara kɛ sara la, ka wari ɲini.…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_06_04.dis.html)

Fàdebi→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).

fàden→̌→ 32( père enfant )

n frère consanguin

1 • frère consanguin (enfant.de.même.père mais de mère différente).

2 • personne malveillante. dàanɛjugu (tels des demi-frères dans le système polygamique).

fàdenjuguya→̌→ 1( frère.consanguin [ père enfant ] méchanceté [ méchant *en verbe dynamique ] )

n jalousie des frèresjalousie des frères fàdenkɔniya.

fàdenkɔniya→̌→ 0( frère.consanguin [ père enfant ] envie )

n jalousie des frèresjalousie des frères fàdenjuguya (jalousie propre aux demi-frères qui les pousse à réussir mieux qu'eux).

fàdensago→̌→ 2( frère.consanguin [ père enfant ] volonté )

n bon à rienbon à rien fùgare.

fàdenya( frère.consanguin [ père enfant ] *abstractif )

n rivalité sángaɲɔgɔnmani, sángaɲɔgɔnma, sìnayasama (entre demi-frères). fàdenya wúlila ù ni ɲɔ́gɔn cɛ́ la jalousie les dressa l'un contre l'autre

fàdenya→̌→ 0→n : 0( frère.consanguin [ père enfant ] *abstractif )

v rivaliser

vt rivaliser avec (de -- lá). ù bɛ ɲɔ́gɔn fàdenya nànsarakan` fɔ́cogo ɲuman` ná ils rivalisent à qui parlera le mieux la langue européenne

Fádì→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0 Fádima

n prop NOM F (Fadi est une forme diminutive).… , dɔw fana ye saba dɔrɔmɛ. 40 ye. melɔn bɔrɛ kelen na a bɛ se ka dɔrɔmɛ 200 fo 300 sɔrɔ tɔnɔ ye. Fadi Sise, Dɔkala Yusufu Jara …(kibaru561_3sise_jara-fenkenefeere.dis.html)

Fàdiga→̌→ 47→n.prop/n : 0 →n.prop : 48→n : 0 Fàdika

n prop NOM CLFadiga…a y'i sigi k'i kɛrɛ don anw sigilen ma. Fadiga ko : Kosyan ! Kosyan ko : naamu ! Fadiga ko : ne ye Umu naliko mɛn, ne nalen tun don a fo, ni ka e yɛrɛ fo.…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_09_30.dis.html)

Fàdika→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Fàdiga

n prop NOM CLFadiga

Fádima→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0 Fádì

n prop NOM F (Fadi est une forme diminutive).… yan jamana mɔgɔ ye, ko an banna an bɛnbaw ka laadaw la ka tugu tubabu kɔ Fadima Kone ko : ‘ ne ye Kanja jin tɔ ye. Kage Soma ka so kɔfɛ, nsoro de kɛrɛfɛ, jin tɔ dɔ tun bɛ yen. …(keita_kouyate-narena_pendant.dis.html)

fàdu→̌→ 0( père concession )

n maison paternellemaison paternelle nàma (d'une femme mariée).

fága→̌→ 4 fáa; fwá.

n grande jarre…dɔw b'a lakali an ɲɛna ten. a nana so jɔ ka filanin ɲɔgɔn nin bila yen. a bɛ na nɔnɔ de kɛ faga kɔnɔ, o ye o ka dumuni ye.…(traore-hine_nanaII.05.dis.html)

1 • grande jarre. fíɲɛn.

2 • poêle à frire (pour les beignets (autrefois en poterie)). Ní í ka sɔ́nnifɛn yé fɛ́n jíranta yé fága lá (lé 2,7) si c'est une offrande cuite à la poêle …

fàga→̌→ 1663→n : 26 fàa

v tuer…867 ) ni i ko myɛtɔ ka tasuma mɛnɛ, n'a daji m'a faga , a nunji b'a faga. 868 ) ni i ma ɲɛ geseda kɔ, i bɛ kɔlɛ turu.…(bailleul-sagesse_bambara_02a.dis.html)


fàga [fàgà ~ fàkà ~ fàɣà ~ fàa] ‘tuer’ vs. fàkán [fàká] ? ‘langue de père’ (deux pieds :fà-kán )
Pied métrique 4.1

1 • tuer, abattre, sacrifier. bɔ̀rɔntɔ, dádigi, dáji, jànfa, tára, pìripago, yálon (bétail).

2 • éteindre (feu, lumière, courant ...)

3 • abroger (loi ...)

fàga→̌→ 2

n forgeforge, action de forger fánda, fán (or, argent ...) à ye bìɲɛ` tà k'ò dòn fàga lá il a pris la flèche pour la (re)forger

fàga→̌→ 1→n : 0 fàa

v forger…a bɛ kulo : – he Ala ! he ne ba ! he ne fa ! kegun bɔra n na, n fagara , n ta tiɲɛna. wooyi, waayi ! biɲɛ bɛn kuncɛma, a bɛ n tulo la, a bɛ n nun na...…(mariko-masunkulu.dis.html)

vt forger dá, fán (or, argent ...)

fágaba→̌→ 0( grande.jarre *augmentatif ) fáaba fágaba.

n capitalecapitale, grand centre fàamadugu Bàmakɔ, Màli fáaba kɔ́nɔ... dans Bamako, la capitale du Mali …

fàgabaa→̌→ 0( tuer *agent occasionnel ) fàgabaga fàabaa; fàabaga

n assassinassassin, sacrificateur mɔ̀gɔfagala, jírisɔnna, kántigɛla, mùrukalatigi, sɔ́nnikɛla.

fàgabaga→̌→ 14( tuer *agent occasionnel ) fàgabaa; fàabaa; fàabaga

n assassinassassin, sacrificateur mɔ̀gɔfagala, jírisɔnna, kántigɛla, mùrukalatigi, sɔ́nnikɛla.

fàgabana→̌→ 2( tuer maladie )

n maladie fatalemaladie fatale (qui mène à la mort). sàyabana.

fàgafɛn→̌→ 3( tuer chose ) fàafɛn.

n instrument pour tuer

1 • instrument pour tuer.

2 • victime à tuer.

fàgali→̌→ 82( tuer *nom d'action ) fàali

n meurtremeurtre, action de sacrifier mɔ̀gɔfagali, mɔ̀gɔfaga, sùbɔ.

fàgali→̌→ 0( forger *nom d'action )

n forgeage (action de forger).

fàgan→̌→ 0 fànga fàgan; fàan; fàa; fwàn sé.

n force

1 • force, puissance, efficacité. bònya, bárikamaya, fàamaya, sébagaya, sétigiya, yíriwa fànga bɛ́ ntúra nìn ná ce taureau est fortkèguya ka fìsa fànga yé mieux vaut la ruse que la force

2 • règne, pouvoir. dàlilu, séko, sémako, sénna sɔ́rɔdasi yé fànga tà l'armée a pris le pouvoirfànga dáfiri coup d'état

3 • administration. bìro, bónda, fàngabulon, fàngaso, kúbe.

Fagibini→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPFaguibini (nom de lieu).…dala tun ka ca kosɛbɛ nka u caman jara bi. ji bɛ don minnu kɔnɔ hali bi olu ye Fagibini , Haro, Tele, Fati Kabara, Tanda ani Gosi dala ye.…(kibaru526_05konta-tumutu.dis.html)

fágon→̌→ 0 fáku; fágu; fágun.

vq inutileinutile, peu doué à ka fágon il ne vaut rien

fágon→̌→ 2→n : 0 fáku; fágu; fágun.

v corrompre…186 ) kɔrɔ kun tun ye kodɔn ye fɔlɔ, nka sisan, u bɛ fagon ka taa a fɛ. 187 ) ni dɛgɛ ye galama saran, a bɛ kɛ minbaga kɔnɔgan ye.…(bailleul-sagesse_bambara_01.dis.html)

1.1 • vt corrompre hàlaki kàrisa yé màa fágonnen yé un tel est un vaurien

1.2 • vi se corrompre

1.3 • vr

2 • vt faire avorter, rendre stérile

fágon fáku; fágu; fágun.

n inutilité bátara.

fágonbaatɔ→̌→ 0( corrompre *agent occasionnel *statif ) fágonbagatɔ; fákubagatɔ; fákubaatɔ.

n sotsot, vaurien dùga, gàban, nálonma, bàkɔrɔnku, bátaraden, bátaramɔgɔ, bìlakojugu, dángaden, dénbo, dénsu, dùsukasimɔgɔ, fùgari, hɔ́rɔnkolon, jíkankooro, kɔ̀nɔku, lágabo, lágasa, nàfu-táafu, nàntan, pànparanba, sárakaden, sárakajugu, sárakamurukuru, sárakamɔgɔ, sɔ̀nkolon, ɲàmankolon.

fágonbagatɔ→̌→ 0( corrompre *agent occasionnel *converbe progressif ) fágonbaatɔ fákubagatɔ; fákubaatɔ.

n sotsot, vaurien dùga, gàban, nálonma, bàkɔrɔnku, bátaraden, bátaramɔgɔ, bìlakojugu, dángaden, dénbo, dénsu, dùsukasimɔgɔ, fùgari, hɔ́rɔnkolon, jíkankooro, kɔ̀nɔku, lágabo, lágasa, nàfu-táafu, nàntan, pànparanba, sárakaden, sárakajugu, sárakamurukuru, sárakamɔgɔ, sɔ̀nkolon, ɲàmankolon.

fágu→̌→ 0 fágon fáku; fágu; fágun.

vq inutileinutile, peu doué à ka fágon il ne vaut rien

fágu→̌→ 0→n : 0 fágon fáku; fágu; fágun.

v corrompre

1.1 • vt corrompre hàlaki kàrisa yé màa fágonnen yé un tel est un vaurien

1.2 • vi se corrompre

1.3 • vr

2 • vt faire avorter, rendre stérile

fágu fágon fáku; fágu; fágun.

n inutilité bátara.

fágun→̌→ 0 fágon fáku; fágu; fágun.

vq inutileinutile, peu doué à ka fágon il ne vaut rien

fágun→̌→ 0→n : 0 fágon fáku; fágu; fágun.

v corrompre

1.1 • vt corrompre hàlaki kàrisa yé màa fágonnen yé un tel est un vaurien

1.2 • vi se corrompre

1.3 • vr

2 • vt faire avorter, rendre stérile

fágun fágon fáku; fágu; fágun.

n inutilité bátara.

Fajala→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).…n'o den sɔrɔla, ni cɛ don a bɛ tɔgɔda ko Fajala , ni muso don, a bɛ tɔgɔda ko Nbajala.…(keita-folo_kita06.dis.html)

fàjamana→̌→ 7( père pays )

n patrie bɔ́jamana, fàso.

fàjigi→̌→ 0( père espoir )

n fétiche du 'ntomo'

1 • fétiche du 'ntomo' (au "Bɛlɛdugu").

2 • Fadjigi (prénom de garçon (en relation avec ce fétiche)).

Fajigila→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop TOPFadjiguila (un quartier de la Commune 1 de Bamako).… in ta ye Bamakɔ, n'o tɔgɔ ye Sori Nimaga n'o ye telefɔni ni telefɔniminɛn feerela ye Fajigila sugu la komini fɔlɔ la…(Fasokan2009-11_telefoni_yaalata.dis.html)

fájiri→̌→ 36 fáyiri Ar. fajr

n prière musulmane de l'aube… ye ! fajiri bɛɛ n'a tile, fitiri bɛɛ n'a kalo ! fajiri bɛɛ n'a tile, fitiri bɛɛ n'a kalo ! fajiri bɛɛ n'a tile, fitiri bɛɛ n'a kalo ! don mana kɛ diya la, o don n'a tile bɛ wuli ni ɲɔgɔn ye ! don …(traore-dunya.dis.html)

1 • prière musulmane de l'aube (avant le lever du soleil).

2 • aube. dùgujɛ, dùgusɛ, kɛ́nɛbɔnda, kɛ́nɛfara kà fájiri jìra án kɛ́nɛ (ɲɛ́) ná bonne nuit ! (que l'aube se montre à nous bien portants !)

Fàjo→̌→ 7→n.prop/n : 0 →n.prop : 7→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).…ne ma siran ne ma yogoro, a b'i ko n bɛ ka yebali ye. ne ma siran n fa Fajo dugu rɔ, a b'i ko n bɛ ka ko wɛrɛ kɛ. ne ma siran ne ma yogoro, a b'i ko n bɛ ka ko wɛrɛ kɛ.…(diarra-chants_circoncision.dis.html)

fàkan→̌→ 21( père cou )

n langue maternellelangue maternelle tòdunkan.

Fakanda→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).

Fakara→̌→ 7→n.prop/n : 0 →n.prop : 7→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).…o den tɔgɔ ye Saajɔncinin, a tɔgɔ dara a ba ta ba la ko : Saajɔ. o cɛ ye Fakara ye. Fakara sara, Balajigi sara, Mamu sara.…(dumestre-manigances_2003_03.dis.html)

fàkɛ→̌→ 4( père mâle ) fàcɛ

n père fà, lé.

fákisi→̌→ 1 Fr. fax

n faxfax, télécopieur… Tarawele Banun jamana gafe dilanda bataki kɛsu 2043 Bamakɔ ( Mali ) nɛgɛjuru : 22 62 89 - Fakisi : 22 76 39 depo legali 1996 san kalo 3 fɔlɔ Mali jamana ka gafemarayɔrɔ Bamakɔ gafe gale …(dunbiya_sangare-an_ka_yele.dis.html)

fákitiri→̌→ 0 Fr. facture

n facture

Fàkóli→̌→ 9→n.prop/n : 0 →n.prop : 9→n : 0NOM.M (nom masculin).

n prop

fakoyi

n plat songhaïplat songhaï…o nsɔfɔnbulu n'a bɛ kɛ « fakoyi » ye, o fanba fana sɔrɔyɔrɔ ye forow ye, ani foro kɔrɔw.…(kibaru547_04jara-senekelaw_ka_posoninfiye.dis.html)

fákoyi→̌→ 1 fákwoyi; fákuwoyi.

n sauce des Songhaïssauce des Songhaïs (à base de nsɔbɔn).…kunkokɔnɔsɔrɔfɛnw ye nafolo ye. misali yera : si, nɛrɛ, sira, fakoyi ... - > jirifuraw, nakɔ fɛnw.…(berson_traore-ka_sigidalafen_duntaw.dis.html)

Fàkɔ→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0

n prop NOM M (nom masculin). (‘Après-le-père’ prénom donné à un enfant (né après la mort de son père)).…929 ) kuma ka kɔrɔ n'a fɔbaga ye. 930 ) diɲɛ ye barokɛyɔrɔ ye. 931 ) ni Fakɔ ye a fa la maɲan dɔn, a fa sara cɛkɔrɔba min ɲɛna, o de y'a jira a la.…(bailleul-sagesse_bambara_02b.dis.html)

fàkɔrɔba( père mâle.adulte *augmentatif )

n oncle paternel aîné

1 • oncle paternel aîné (le plus âgé des oncles paternels).

2 • aîné du père.

fáku→̌→ 0 fágon fáku; fágu; fágun.

vq inutileinutile, peu doué à ka fágon il ne vaut rien

fáku→̌→ 0→n : 1 fágon fáku; fágu; fágun.

v corrompre

1.1 • vt corrompre hàlaki kàrisa yé màa fágonnen yé un tel est un vaurien

1.2 • vi se corrompre

1.3 • vr

2 • vt faire avorter, rendre stérile

fáku fágon fáku; fágu; fágun.

n inutilité bátara.

fákubaatɔ→̌→ 0( corrompre *agent occasionnel *statif ) fágonbaatɔ fágonbagatɔ; fákubagatɔ; fákubaatɔ.

n sotsot, vaurien dùga, gàban, nálonma, bàkɔrɔnku, bátaraden, bátaramɔgɔ, bìlakojugu, dángaden, dénbo, dénsu, dùsukasimɔgɔ, fùgari, hɔ́rɔnkolon, jíkankooro, kɔ̀nɔku, lágabo, lágasa, nàfu-táafu, nàntan, pànparanba, sárakaden, sárakajugu, sárakamurukuru, sárakamɔgɔ, sɔ̀nkolon, ɲàmankolon.

fákubagatɔ→̌→ 0( corrompre *agent occasionnel *statif ) fágonbaatɔ fágonbagatɔ; fákubagatɔ; fákubaatɔ.

n sotsot, vaurien dùga, gàban, nálonma, bàkɔrɔnku, bátaraden, bátaramɔgɔ, bìlakojugu, dángaden, dénbo, dénsu, dùsukasimɔgɔ, fùgari, hɔ́rɔnkolon, jíkankooro, kɔ̀nɔku, lágabo, lágasa, nàfu-táafu, nàntan, pànparanba, sárakaden, sárakajugu, sárakamurukuru, sárakamɔgɔ, sɔ̀nkolon, ɲàmankolon.

fákuwoyi→̌→ 0 fákoyi fákwoyi; fákuwoyi.

n sauce des Songhaïssauce des Songhaïs (à base de nsɔbɔn).

fákwoyi→̌→ 0 fákoyi fákwoyi; fákuwoyi.

n sauce des Songhaïssauce des Songhaïs (à base de nsɔbɔn).

Fal→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLFal

fála→̌→ 14

n orphelin fálatɔ, yàtiimɛ, fárita fála nàanibaa yé síni dɔ́nbaa yé le consolateur de l'orphelin pense à l'avenir (à l'au-delà)(chant de trompe).

fàla→̌→ 42

n bas-fond (terrain inondé à la saison des pluies). màlo bɛ́ sɛ̀nɛ fàla lá on cultive le riz dans les bas-fonds


fàlá « bas-fond » - fàalá « veillée de jeunes filles »
voyelles courtes/longues 2-1
paires minimales

fálafala→̌→ 3

n plat et flexibleplat et flexible (employé surtout en composition). kólofalafala omoplate, claviculenɛ̀gɛfalafala fer blanc

fálafala→̌→ 0→n : 0

v soulever

1 • vt soulever, faire voler dùuru, kɔ́rɔtà, lákɔ́rɔtà, wúli, yógolon, lápan.

2 • vi onduler nìnginanga (par le vent). jí` bɛ fálafala l'eau ondule

fálafala→̌→ 0 fálifalu; fálasa.

adv blanchâtre jɛ́man fálafala blanchâtre

fálafala→̌→ 0

adj blanchâtre

fàlagɔn→̌→ 0

n plante Melochia corchorifoliaplante Melochia corchorifolia (plante herbacée des terrains humides, à fleurs blanches jaunâtres, tige fistuleuse).. ster

Falajɛ→̌→ 45→n.prop/n : 0 →n.prop : 45→n : 0

n prop TOPFaladié (un quartier dans la commune 6 de Bamako).… . olu nana ka dɛmɛ don cikɛlaw la. o bɛ jurudon, nka i bɛ dɔɔnin sara fɔlɔ. Namori Banba, Falajɛ …(kibaru012-4banba-bolofo_nyogon.dis.html)

fàlaka→̌→ 19

n membrane

1 • membrane. ɲɛ́falaka membrane résultant de la conjonctive

2 • glaire de la gorge, pituite, mousse, bave. kànga, dájikanga, kàngaji, yíriyiri.

3 • cataracte, voile visuel. búgun, jɛ́, ɲɛ́kanbugun.

fàlaka→̌→ 0( père *nom de lieu *originaire de )

n personne de la famille du beau-pèrepersonne de la famille du beau-père yìriyiri (du père de l'épouse).

fàlaka→̌→ 0 fɛ̀lɛkɛ

n fanon yìriyiri, kánfɛlɛkɛ, kánkɔrɔfɛlɛkɛ (du boeuf, du mouton, du lion ...)

fàlakantan→̌→ 0→n : 0

v pencher

vt pencher cànkani, sùuli (en perte d'équilibre).

fálaki→̌→ 0 fálakifalaki

adv à vive allure

1 • à vive allure. híriri.

2 • complètement (détruire).

3 • nul, sans valeur, pour rien.

fálaki→̌→ 1

n zéro fú (compte dans un jeu).… ( kɔrinɛri ) ani cibabawu ( kufaran ), olu caman sɔrɔla, nka u si ma mago ɲɛ, o bɛɛ kɛra falaki ye. o b'a jira k'a fɔ ko degelikaramɔgɔ ma baara kɛ o sira kan. fɛn min ye shɛki Tijani Jabatɛ …(kibaru492_08konta-samatasegew_donna.dis.html)

fálakifalaki→̌→ 1 fálaki

adv à vive allure


À tɛ̀mɛ-na yàn fa̋lakifalaki. - ‘Il est passé rapidement.
28.1. Les adverbes post-verbaux

1 • à vive allure. híriri.

2 • complètement (détruire).

3 • nul, sans valeur, pour rien.

fálako→̌→ 0 fálaku; fálakɔ; fálanko.

n répétiteur des paroles d'un imamrépétiteur des paroles d'un imam

fàlako→̌→ 0→n : 0

v manquer une cible

1 • manquer une cible.

2 • frapper dans le vide.

fálakɔ→̌→ 0 fálako fálaku; fálakɔ; fálanko.

n répétiteur des paroles d'un imamrépétiteur des paroles d'un imam

fálaku→̌→ 0 fálako fálakɔ; fálanko.

n répétiteur des paroles d'un imamrépétiteur des paroles d'un imam

fálaku→̌→ 0→n : 0

v frapper au passagefrapper au passage

vt 1 • frapper violemment au passage, toucher en passant.

2 • manquer une cible, frapper dans le vide.

fálàmɛ→̌→ 0 fálàmu fáràmu; fálàmɛ.

n bride kàrafejuru, núnjuru.

fálàmu→̌→ 0 fáràmu; fálàmɛ.

n bride kàrafejuru, núnjuru.… falamu ka baaraw ɲɛsinnen bɛ waleya 4 ma : sɛnɛfɛnw bayɛlɛmani ɲɛtaa ni mangoro feereli kɔkan, …(kibaru559_03tarawele_jara-yanfolila_ni_sikaso.dis.html)


fàlamu (bride)
photo Valentin Vydrine

fálan→̌→ 2

n échafaudage gá (peu élevé sur lequel on entasse la récolte (mil en épis, haricots ... avant le battage)).… a sɔrɔla ka laban ni ka ɲɔ bɛɛ lajɛrɛlen tigɛ ni ka a don falan la tuma min na a ko baba a ko naamu a ko n bɛ a fɛ sa i ka sira di n ma bari ne …(dumestre-geste_5biton_genies.dis.html)

fàlandi→̌→ 0( père qui.aime )

adj qui aime son pèrequi aime son père

fàlandi→̌→ 0( père qui.aime )

n qui aime son pèrequi aime son père

fàlandiya→̌→ 0( qui.aime.son.père [ père qui.aime ] *abstractif )

n amour filialamour filial bálandiya (de l'enfant pour son père).

fàlankata→̌→ 0→n : 0 fàlankatama

v pencher en perte d'équilibrepencher en perte d'équilibre

fàlankatama→̌→ 0→n : 0 fàlankata

v pencher en perte d'équilibrepencher en perte d'équilibre

fálanko→̌→ 0 fálako fálaku; fálakɔ; fálanko.

n répétiteur des paroles d'un imamrépétiteur des paroles d'un imam

fálasa→̌→ 0 fálafala fálifalu; fálasa.

adv blanchâtre jɛ́man fálafala blanchâtre

fálatɔ→̌→ 2( orphelin *statif )

adj orphelinorphelin, orpheline fála.

fálatɔ→̌→ 33( orphelin *statif )

n orphelinorphelin, orpheline yàtiimɛ, fárita, fála.


Amadou Falato - de Toma Sidibé (paroles)

fálatɔya→̌→ 0( orphelin [ orphelin *statif ] *abstractif )

n condition d'orphelincondition d'orphelin

fálatɔya→̌→ 0→n : 0( orphelin [ orphelin *statif ] *abstractif ) fálaya

v rendre orphelin

vt rendre orphelin

fálaya→̌→ 1→n : 1( orphelin *abstractif ) fálatɔya

v rendre orphelin

vt rendre orphelin

Fále→̌→ 7→n.prop/n : 0 →n.prop : 7→n : 0 Fálen

n prop NOM M (nom masculin).…" a, a ko ne ka bara, a kɔgɔra sisan ! " bara ye muru min'a la ka a yɛrɛ konkon. a ko " ne ka Fale , a kɔgɔra sisan. " ale ye muru minɛ ka bara tigɛ.…(fane-cikela_ni.dis.html)

fàle→̌→ 19

n fil de tramefil de trame gáari.… nɔ ye ! n'o tɛ, farinman wɛrɛ t'i yɛrɛ bɔ ! kuma bɛɛ ka di gesedala da, karisa, ni i y'a ye, i ka fale bɛ ban. ne de b'a feere k'a kɛ mago ye. i si ma se o fɔ ye gesetigi ye. n'o tɛ, i na ɲamafu ɲini ka a …(banbera-faamanje_ni_faantanje.dis.html)


Fàle ní gèse bɛ́ dá, ù bɛ́ bɛ̀n kà kɛ́ fìninmugu yé.

fàlefale→̌→ 3→n : 0

v tirer par la main…nin diyara ne rɔ dɛ ! na yan ! i si banna kaban ! a ye den in t'a tɛgɛ ma. a y'a falefale , a y'a falefale ! u donna cɛso kɔnɔ.…(jabate-ngenyekoro_ka_tonnkan.dis.html)

vt tirer par la main

fálema→̌→ 2

n grands éclats de bûchesgrands éclats de bûches (de bois dur, imputrescible (supportent le banco des terrasses)).…- o ye jifaa ye. n mɔkɛ ye den wolo cɛ tɛ muso tɛ. - o ye ntonso ye. ni i ye dɔgɔ biri i ye falema sɔrɔ ɲɛ fɛ. - o ye joli ye. don o don, u bɛ taga ɲɔgɔn fɛ u tɛ maga ɲɔgɔn na. - o ye biɲɛ ye.…(meyer-devinettes_bambara.dis.html)

Faleme→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop TOPFalémé (nom de lieu).…Sekokoto ni Bafin cɛ ye kilomɛtɛrɛ 57 ye. Bafin ni Faleme bɛ bɛn kilomɛtɛrɛ 157 ma.…(kibaru415_02lamu_konta-bamako_ni.dis.html)

Fálen→̌→ 8→n.prop/n : 0 →n.prop : 8→n : 0 Fále

n prop NOM M (nom masculin).… Ɛrnɛsi Keyita Jalakɔrɔ Umaru Kulubali Janginebugu * Ɲamina Zafu * Falen Tarawele Dubala Bafin Tarawele Dubala Dirisa Tarawele Weɲan Mamadu …(kibaru008_02an_ka_karamogo.dis.html)

fálen→̌→ 123→n : 4 féle; fɛ́lɛn.

v germer…ko sanji de y'a falen. n'o tɛ sanji m'a falen dɛ. Ala de y'a falen .…(baa-fanta_maa_recit.dis.html)

1 • vi germer, pousser bɔ́, dígi, kúbɔ, kɔ́nɔdòn, kɔ́nɔnasu, kɔ́nɔsuruku, kɔ́nɔsu, lámadòn, súgusugu, tàlontàlon, tàngi, térun, ŋúnan, ɲɔ̀ni (une plante). fóni.

2 • vt détacher, délier fóni.

3 • vt déplier (membres). fóni.

fàlen→̌→ 14

n échange… la, olu jamakulu ɲɛmɔgɔw bɛɛ de ye ɲɔgɔn sɔrɔ yan, ka fara sɛnɛkɛlaw yɛrɛ kan, ka hakili falen kɛ kɔɔrisɛnɛ ka ni-kura-sɔrɔ fɛɛrɛ tigɛtaw kan…(jekabaara290_8banba_welesebugu.dis.html)

1 • échange. kùnmafalen.

2 • monnaie. fàlen tɛ́ ń fɛ̀ je n'ai pas de monnaie

fàlen→̌→ 177→n : 3

v échanger…karamɔgɔ bɛ kalandenw bila ka a kɔlɔsi, ko ni sira kɔnɔfɛnw sigiyɔrɔ falenna , a kɔrɔ bɛ tiɲɛ. a bɛ fɔ denmisɛnnin fila y'u labɛn ma « kumasen ».…(bamanankan_maben-105masalabolo_kumasen.dis.html)

1 • échanger, faire de la monnaie. kùnmafàlen, màfàlen.

2 • modifier. báyɛ̀lɛma.

fàlenfalen→̌→ 10( échanger échanger ) fàlen-falen fàlenfalen.

n échangeséchanges, échange de vues

fàlen-falen→̌→ 0( échanger échanger ) fàlenfalen.

n échangeséchanges, échange de vues

fálenfɛn→̌→ 65( germer chose )

n plante

fálenkun→̌→ 3( germer tête )

n germe jɔ̀lɔ, kìsɛ (d'un végétal).

fàlenni→̌→ 9( échanger *nom d'action )

n troc

1 • troc.

2 • conversion. túubi (math).

fálenya→̌→ 0( remplir *participe résultatif *abstractif )

n ivresse

1 • ivresse. súlenya, ɲɛ́namini (état de celui qui est rempli de boisson). nê ní ń ka fálenya bɛ́ɛ, ń bɛ́ díɲɛ kàla mà si plein que je sois, je suis encore bien conscient !

2 • maturité physique (d'une jeune fille ...)

fáli→̌→ 4( remplir *nom d'action )

n action de rempliraction de remplir fá.

fàli→̌→ 159

n âne… tiga ni suman sɛnɛ baarada kuntigi fali dɔn, o de la, a ma gere kɛ a kun. 3 ) Ala ye sula dɔn kojugukɛla ye, k'a su-ɲɛci. 4 ) hali ni Ala tɛ …(bailleul-sagesse_bambara_01.dis.html)


Un collecteur d'ordures décharge sa cargaison à un point de collecte - Bamako, Août 2018 - Luc Gnago/Reuters

Só` dòn. ‘C’est une/la maison. Fàlì tɛ́ . ‘Ce n’est pas un âne’
Enoncés d'identification (4-25)

À má fàlí` bùgɔ̀ «il n'a pas frappé l'âne» -/- À má fàlí bùgɔ̀ «il n'a pas frappé d'âne»
Le nom, l'article (5-15)

Dón ô dón, à b’ à mùso` fàli-bugɔ.
Chaque jour il frappe sa femme comme un âne.
28.3. Adverbialisation productive des noms

1 • âne. dábarajɛ, fàlikɛ.

2 • de gros gabarit (en composition). ntɛ́bɛnfali Tilapia de grande taillelɛ̀fali gros phacochère mâle

fàliba→̌→ 1( âne *augmentatif )

n mulet sòfali.

fàlibabaara→̌→ 1( mulet [ âne *augmentatif ] travail )

n travail pénibletravail pénible

fàlibamuso→̌→ 0( mulet [ âne *augmentatif ] féminin )

n mule

1 • mule.

2 • femme désobéissante.

fàlibawolo→̌→ 0( mulet [ âne *augmentatif ] peau )

n ceinture de cuirceinture de cuir

Fàlibo→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0 Halibu

n prop NOM M (nom masculin).…bin sumako kelen. an bɛ misibo walima Falibo ɲini k'u kuru ci-ci. misibo walima Falibo sumako kelen.…(comment_construire.dis.html)

fàlibokaba→̌→ 0( âne excrément maïs )

n maïs sortemaïs sorte súbagakaba, wùlubokaba.

fàliden→̌→ 2( âne enfant )

n ânon

fàlifali→̌→ 0→n : 0

v s'agiter

vi s'agiter, courir de-ci de-là cɔ́rɔkɔ, fɛ́rɛfɛrɛ, kírikiri, séri, súguti.

fálifalu→̌→ 0 fálafala fálifalu; fálasa.

adv blanchâtre jɛ́man fálafala blanchâtre

fàligɛnden→̌→ 0( âne chasser enfant )

n ânier (personne qui fait brouter les ânes).

fàligɛnfulanin→̌→ 0( âne chasser peul *diminutif )

n pique-boeuf à bec jaunepique-boeuf à bec jaune, Buphagus africanus (en permanence accroché à la peau des ongulés). mìsigɛnkɔnɔ, tɛ́rɛbɔkɔnɔnin.

fàlikaman→̌→ 0( âne épaule )

n ligne de cheveuxligne de cheveux (du devant à l'arrière de la tête).

fàlikɛ→̌→ 5( âne mâle )

n âne dábarajɛ, fàli.

fàlikɛwulu→̌→ 0( âne mâle sexe.masculin )

n plante Amorphophallus aphyllusplante Amorphophallus aphyllus (plante vivace à rhizome).. arac

fàlimɔgɔ→̌→ 0( âne homme )

n têtutêtu, orgueilleux dálagɛlɛn, túlomagɛlɛn (comme un âne). kùncɛba, màɲaganci, yàwusenci, yɛ̀rɛba.

fàlimuso→̌→ 5( âne féminin )

n ânesse

falisiparɔmu→̌→ 1

n falciparumfalciparum, Plasmodium falciparum Ni aw bɛ sigida la, sumayabana jugumanba bɛ yɔrɔ min na, kɛrɛnkɛrɛnnenya la min bɛ wele falisiparɔmu (falciparum), aw bɛ aw yɛrɛ furakɛ teliya la dɔgɔtɔrɔ dɔ fɛ.(Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

fàliwolo→̌→ 2( âne peau )

n cravache de cuir épaiscravache de cuir épais

fàliya→̌→ 2( âne *abstractif )

n obstinationobstination, désobéissance dùsukungɛlɛya, kàanagɛlɛya, kátiya.

Falo→̌→ 4→n.prop/n : 0 →n.prop : 4→n : 0

n prop TOPFalo (commune, cercle de Bla, région de Ségou).…pɔnpekɔlɔn min bɛ Seyidu Ncɔ Male ka foro la Falo dugu dafɛ, a fanga ka bon kosɛbɛ, ji mɛtɛrɛ kibu 13 ani murumuru 7.…(kibaru400_02jara-bila_mara.dis.html)

fálo→̌→ 10

n pioche à lame largepioche à lame large (variété de houe au fer plutôt court et plus étroit que dàba, mais plus large que sóli— pour sarcler en profondeur).…muru ninnu baara bannen, u sɔrɔla ka ba tigɛ n'o muruw ni falo , ani alimɛti, ni « taji » ye ka taa Kɔsabugu.…(dumestre-manigances_2003_01.dis.html)


fálo (pioche, variété de houe au fer plutôt étroit et court)
photo Valentin Vydrine

fálo→̌→ 0→n : 0 fálon.

v sarcler avec pioche

vt sarcler avec pioche

fálon→̌→ 0→n : 0 fálo fálon.

v sarcler avec pioche

vt sarcler avec pioche

fálon→̌→ 0→n : 0

v gifler

vt gifler fúran, jànamini, wàlon.

Falu→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop TOPFallou (village et commune, cercle de Nara, région de Koulikoro).… Falu komini na, Nara mara la, dugu min bɛ wele Zankarabala, ni bi tɛ, mɔgɔ tun tɛ si dugu …(kibaru400_10jara-fonyogonko_be.dis.html)

fàma→̌→ 21

n longue absencelongue absence fàma ka fìsa dɔ́ yé la longue absence est meilleure que l'autre (la mort)í ní fàma salut ! (il y a longtemps qu'on ne s'était pas vu !) (rép)

fàma→̌→ 46→n : 0

v être longtemps absent


Án fàmana kà nbúuru` dún. - ‘Nous n’avons pas mangé de pain depuis longtemps’
32.4. L’infinitif en fonction de complément du verbe principal

Án fàmana kósɛbɛ kà nbúuru` dún. - ‘Nous n’avons pas mangé de pain depuis très longtemps.
32.4. L’infinitif en fonction de complément du verbe principal

vi être longtemps absent án fàmana ɲɔ́gɔn kɔ́ án fàmana ɲɔ́gɔn mà án fàmana ɲɔ́gɔn ná il y a longtemps qu'on ne s'est pas vu

fàma→̌→ 0( père *comme de )

adj qui a son pèrequi a son père, pourvu de père (bénédiction courante à l'occasion d'une naissance). k'à fàma mɔ̀, k'à báma mɔ̀ ! qu'il grandisse tout en gardant son père et sa mère !

Fámànta→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0 Pámànta; Pámànte; Kámànta

n prop NOM CLPamanta, Famanta

Famisabugu→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPFamissabougou (village, commune de Monimpébougou, cercle de Macina).…alamisadon feburuyekalo tile 16 san 2017 yen sɔrɔdasiw ye mɔgɔ 4 minɛ Famisabugu , Mɔninpebugu komini na Masina sɛrɛkili kɔnɔ. siga kɛlen b'u la n'u tɛ kojugubakɛlaw ye.…(kibaru541_03kulubali_jara-mogo_4_minena.dis.html)

fàmisɛn→̌→ 0( père petit )

n petit frère du pèrepetit frère du père fàninncinin, fàncinin fàkɔrɔba ní fàmisɛn...

Fàmori→̌→ 54→n.prop/n : 0 →n.prop : 54→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).…" " ne ye sonin san ka di Famori ma, Famori ko mama o. ka musonin furu ka di Famori ma, Famori ko mama o.…(diakite-famori_et_sa_mere_sorciere.dis.html)

Famɔrɔ→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).

fán→̌→ 63

n oeuf… ja . ni mɔgɔ ye o sogo mɔbali dun, a bɛ a ni fanso dun ɲɔgɔn fɛ. fanw bɛ fara ɲɔgɔn kan ka to bagan sogo la.…(dogotoro_12yeretangacogo.dis.html)

1 • oeuf. kíli.

2 • testicule. bɛ̀lɛ, dórokili, kíliden, kɔ́kili, kɔ́lɔ, kíli.

fán→̌→ 9

n forge fàga, fánda kà fán` fíyɛ actionner le soufflet de la forge

fán→̌→ 2→n : 0

v forger… numukɛ yɔrɔ la bi, numukɛ, a tɔgɔ ko Kariba, ne taara Kariba yɔrɔ la, n taara a sɔrɔ, a bɛ nɛgɛ fan . jaa nɛgɛ, o ye suruku ta ye. ne taara numukɛ yɔrɔ, ko a k'o kɛ muru ye, a ko suruku ka nɛgɛ bɛ, …(fane-cikela_ni.dis.html)

vt forger dá, fàga.

fàn→̌→ 29→n : 0

v exorciser

vt exorciser fàni sù fànni kɛ́ exorciser un mort (censé maléfique)

fàn

n côté… sɔmi a la tuma min, bo tilenna ni ka si ni ka bara tugulenba da tan faama ka so kɔnɔ, ka woyo ka fan bɛɛ jɛlen fa. faama yɛrɛ ɲorolen nana ni ka na i sigi a ka bulonba kɔnɔ. a ko Ɲɛnama ye nin kɛ …(balo-daa_monson_ni_nyenama.dis.html)

1 • 

1 • côté. bère, jàn, kɛ̀rɛ, sába, ɲɛ́, fàran ...fàn fɛ̀ vers; du côté de … ; en ce qui concerne … fàn wɛ́rɛ fɛ̀ d'un autre côté, ailleursfàn sí nulle part; aucunà fàn kélen sàra il a un côté paralysé (hémiplégique)bɛ́ɛ táara ù tá fàn chacun est parti de son côté

2 • direction. kùntilenna, táafan, táasira, tílen, ɲɛ́kulu nê t'ò fàn dɔ́n je ne sais pas où il se trouve

Fana→̌→ 50→n.prop/n : 0 →n.prop : 71→n : 0

n prop TOPFana (ville, chef-lieu de la commune de Guégnéka, cercle de Dioïla, région de Koulikoro— plus tard, centre de cercle).…Fana , ko cɛ dɔ nana tugu ale la, ko a bɛ ale furu siri.…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_12_22.dis.html)

fána→̌→ 5492 fɛ́nɛ; fɔ́nɔ.

prt aussi (+ négation = non plus).…387 ) diɲɛ tɛ so ye : lahara tɛ taayɔrɔ yɛ. 388 ) alijɛnɛ ka di, nka fiɲɛ-minɛ-k'a-bila, o fana ka di.…(bailleul-sagesse_bambara_01.dis.html)


Ò só` fána jɔ̀ra ni jàmanakúntigi` ka dɛ̀mɛ` dè yé.
Cette maison aussi a été construite avec l’assistance du chef du pays’ [Jɛkabaara 273 04sidibe-kangaba].
38. Autres particules

À sàra yèn, ù y’ à jànfa kà à fàga yèn… Bwákarijan fána, à ma tó kɛ̀lɛda lá.
Il est mort là, ils l’ont trahi et tué là-bas… Quant à Bwakaridjan, il n’a pas péri au champ de bataille’ [Bakarijan ni Bilisi].
38. Autres particules

Nê ni ń tériw fána ka bàrosen` sìgilen` b’ò dè kàn án ka dùtedaganin` kɔ́rɔ.
Notre causerie, à moi et aussi à mes amis, porte sur cela devant notre théière.
38. Autres particules

Án bɛ kúma fána ntòlatan` táasira` bɛ́ɛ kàn.
Nous parlons aussi de tous les aspects du football’ [Jɛkabaara 273 10sidibe-farikolo].
38. Autres particules

Ù y’à ɲíni jàmanamɔgɔw bɛ́ɛ fɛ̀ ù k’ù tɛ́gɛ` kò kósɛbɛ wáati` bɛ́ɛ, ù k’ù dá` túgu fána n’ù bɛ sɔ̀gɔsɔgɔ wàlímà n’ù bɛ tìso.
Ils ont demandé à tous les habitants du pays de se laver soigneusement les mains tout le temps, et aussi de se couvrir la bouche lorsqu’ils toussent ou éternuent’ [Fasokan 2009 4_mekiseki].
38. Autres particules

fána→̌→ 0 fánan fána.

n distance assez grandedistance assez grande fánan fɛ̀ au loin, à distance

fàna→̌→ 99

vq être rapporteur

1 • être rapporteur. ù ka fàna ce sont des rapporteurs

2 • être menteur.

fàna→̌→ 10

n rapporteur…3698 ) « i bɛ nsonw fɛ, i bɛ fanaw fɛ, i ye sofilacɛwulunin ye ». 3699 ) tanbaki tɛ ban dɔgɔɲinina ni jiri wɔrɔwɔrɔlen cɛ.…(bailleul-sagesse_bambara_02e.dis.html)

1 • rapporteur, mouchard. náafigi, nsǒn`-ní-fànà, sàbaranintigi, sònnifana, sófìlawùlunin, yúru.

2 • menteur. kálabaanci, nkàlontigɛla, wúyafɔla.

fàna→̌→ 18

n repas dúmuni, sùman (offert à un étranger pour l'honorer).…a ye bere ci Mananju kun, a y'o faa. a y'o kɛ muso in ka dunan fana ye. sogo ye se ka sogo dun wa ? o taara di a ma tuma min na, Fanta Maa wulila.…(baa-fanta_maa_recit.dis.html)

fàna→̌→ 28→n : 0

v offrir un repas…tanga, maa si t'a sara wusuru ye ka si to. i y'a mɛn... ɔhɔɔ sɔrɔntanw ka bisi ka fɛntigiw fana . shuw ka ɲɛnɛmaw balo !... ayi jaa ! ne tɛ bila o da la. ne tɛ baarajɔn ye o.…(dukure-ni_san_cyenna.dis.html)

vt offrir un repas

Fanafiyɛkoro→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPFanafiè Koro (village, cercle de Kati, région de Koulikoro).

fánan→̌→ 0 nfánan; pánan.

n poisson Heterotis niloticuspoisson Heterotis niloticus nfána (jusqu'à 1m, 10 kg, à grosses écailles, de croissance rapide).

fánan→̌→ 7 fána.

n distance assez grandedistance assez grande fánan fɛ̀ au loin, à distance

fànaya→̌→ 5( être.rapporteur *en verbe dynamique )

n rapportagerapportage, médisance, cafardage, mouchardage náafigiya.

fànaya→̌→ 1→n : 0( être.rapporteur *en verbe dynamique )

v dénoncer

vt dénoncer kófɔ, kɔ́rɔtìgɛ, wàyiba à yé ń fànaya il m'a dénoncé

fànba→̌→ 108( côté *augmentatif )

n majeure partiemajeure partie, l'essentiel, la majorité de kólo.

fánda→̌→ 18( forge bouche )

n forge fàga, fán.


fánda (la forge du forgeron)
photo Valentin Vydrine

fánda→̌→ 4( oeuf poser )

n ponte kàmi bɛ́ fánda lá c'est l'époque de la ponte des pintades

fándalama→̌→ 0( oeuf poser *en tant que )

adj pondeuse

fàndɔnbali→̌→ 0( côté connaître PTCP.NEG )

ptcp innocent (qui ne connaît rien).

Fáne→̌→ 5→n.prop/n : 0 →n.prop : 5→n : 0 Fánɛ Fáanɛ

n prop NOM CLFané… Umu Kulubali baarakalanden Jɛkabaara ɲɛkulu kɔnɔ Fane taara * kabi san 2013 zanwuyekalo tile fɔlɔ, karamɔgɔ Yusuf Famori Fane min tun ye …(jekabaara328_08jenyogonke_yusufu.dis.html)

Fánɛ→̌→ 7→n.prop/n : 0 →n.prop : 7→n : 0 Fáne; Fáanɛ

n prop NOM CLFané… Kulubali masasi Fofana du Kaarta Kulubali Kɛɛta ( Koyita ), Konantɛ ( Konarɛ ) Fanɛ , Kantɛ, Balo Jalo, Jakite, Sidibe, Sankare Mayiga Ture Gindo, Kansai, Dolo …(jama14_23dunbuya-sinankunya.dis.html)

fánfali→̌→ 0

adv énorme yábi.

fánfan→̌→ 4 pánpan.

n antre…2900 ) jɔnmuso tun bɛ si kɛnɛ ma. a ye so sɔrɔ, a ko : « wo b'a la ». 2901 ) ba ye bulon sɔrɔ, a ko : « fanfan ». 2902 ) ni kunatɔ ko : « a ye n sɔn tiga la. », n'a jɔnna o la, a ye tigabɔrɛ jira o la.…(bailleul-sagesse_bambara_02d.dis.html)


fánfán ~ fánvan ~ fávan ‘grotte/ antre’
consonnes marginales : v variante de nf 2-35

1 • antre, grotte. fárawo, kùluwo.

2 • salle de séjour (opposée à : bùlon).

3 • nid de poule.

fànfɛ̀→̌→ 37( côté par )

pp versvers, dans la direction de, du côté de, près de fɛ̀, yé, kùndá, dáfɛ̀.


À y’í ɲɛ́ múnu cɛ̀` fànfɛ̀, à kó…
‘Elle a tourné les yeux vers l’homme, elle a dit…’ [Kibaru 74 05tunkara-tulo_geren].
Postpositions composées (13)

Jà` dígira Màli lá, n’ò tɛ́ báaranin` kɛ́ra sɛ̀nɛko` fànfɛ̀.
‘La sécheresse a pesé lourd sur le Mali, pourtant, un certain travail a été fait dans le domaine de l’agriculture.
Postpositions composées (13)

fànfɛla→̌→ 23( vers [ côté par ] *nom de lieu )

n alentoursalentours, région kɛ̀rɛfɛla, lámini.

fánfyɛ→̌→ 0→n : 0( forge souffler )

v haleter

vi haleter fíngifɔngɔ, háha, lakolako.

fànga→̌→ 782 fàgan; fàan; fàa; fwàn sé.

n force

1 • force, puissance, efficacité. bònya, bárikamaya, fàamaya, sébagaya, sétigiya, yíriwa fànga bɛ́ ntúra nìn ná ce taureau est fortkèguya ka fìsa fànga yé mieux vaut la ruse que la force

2 • règne, pouvoir. dàlilu, séko, sémako, sénna sɔ́rɔdasi yé fànga tà l'armée a pris le pouvoirfànga dáfiri coup d'état

3 • administration. bìro, bónda, fàngabulon, fàngaso, kúbe.

fàngabonda→̌→ 10( force case bouche )

n bâtiments administratifsbâtiments administratifs, palais présidentiel

fàngabulon→̌→ 18( force antichambre )

n administrationadministration, organe d'administration bìro, bónda, fàngaso, fànga, kúbe.

fàngafin→̌→ 4( force noir )

n force physiqueforce physique fìsiki, tòfanga, bárika, sɛ́mɛ.

Fangaso→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop TOPFangasso (village et commune, cercle de Tominian, région de Ségou).…minnu bɛ bila olu ka kan ni min ye sariya kɔnɔ u n'o sɔrɔ. Fangaso bɛn'u dɛmɛ u ka se ka baara wɛrɛ kɛ u yɛrɛ ye.…(faso_kumakan1987_08_15_02minisiri_sumana.old.dis.html)

fàngaso→̌→ 12( force maison )

n administration bìro, bónda, fàngabulon, fànga, kúbe.

fàngata→̌→ 2( force prendre )

n coup d'étatcoup d'état kudeta.

fàni→̌→ 1→n : 0

v se révolter…1273 ) n'i ma suw bugɔ, ɲɛnamaw tɛ siran i ɲɛ. 1274 ) wulu fanina , a kilisi duman ye bere ye. 1275 ) wulunin ci man gɛlɛn, a lamɔ de ka gɛlɛn.…(bailleul-sagesse_bambara_02b.dis.html)

1 • vi se révolter jàrawuya, jàrawu, múruti.

2 • vt conjurer, exorciser kɔ̀n, fàn (rendre inoffensif au moyen de formules magiques).

fàni→̌→ 0

n exorcisme (ce qui sert à conjurer un sort).

fànincinin→̌→ 0( père *diminutif petit ) fàninncinin

n petit frère du pèreoncle paternel cadet, petit frère du père fàmisɛn (le plus jeune).

fàninncinin→̌→ 5( père *diminutif petit ) fànincinin

n petit frère du pèreoncle paternel cadet, petit frère du père fàmisɛn (le plus jeune).

fàniya→̌→ 0( *abstractif )

n mensonge hàramaya, nkàlontigɛ, nkàlon, pòro, wúya fàniya fɔ́ fàniya kɛ́ màa ná calomnier qqn

Fànkelen→̌→ 10→n.prop/n : 0 →n.prop : 10→n : 0

n prop NOM M (prénom masculin).…n'i dun k'i b'o musalaha bɛɛ dɛn, o ye k'a ɲini ka datu finman bɛɛ bɔ a la. – ɛ, Fankelen , Koniba ni den ma jigin ban ka bɔ labitani ? – u labilala kunun.…(dukure-fatoya_ni_jigiya.dis.html)

fànkelen→̌→ 5( côté un )

n hémiplégique fànkelensa.

fànkelendimi→̌→ 3( côté un souffrance )

n point de pleurésiepoint de pleurésie (de congestion, pneumonie ...)

fànkelensa→̌→ 2( hémiplégique [ côté un ] mort )

n hémiplégiquehémiplégique, poliomyélitique fànkelen.

fánkisɛ→̌→ 12( oeuf grain )

n ovule làwajikisɛ, làwakisɛ, owili, owuli.

fànsi Angl. fansy

n tissu manufacturétissu manufacturé, imitation de pagne Wax (de qualité inférieure, se décolore au lavage).… ninnu dun walima ka u min : dumuni tulumaw ; jiriden mɔbaliw ; kɔnɔmagayalanw ni fiyɛlan fansi ; kɔgɔ ka ca dumuni minnu na ; dɔlɔw ; woro, kafe ani dute…(dogotoro_13ka_caya.dis.html)

fánso→̌→ 11( oeuf maison )

n ovaire owɛri Note : néologisme

Fántà→̌→ 218→n.prop/n : 0 →n.prop : 282→n : 0 Fántàn

n prop NOM F (nom féminin).…ba sinamuso ye Kolima ye. n ba Kolima, o ye Jɛnginɛ muso dɔ ye, Jɛnginɛ Sangafe. Fanta jamu, o ye Ciɲɛnta ye. Ciɲɛnta Fanta jamu y'o ye. ba Fanta, a taara dɔgɔ ɲini.…(baa-fanta_maa_recit.dis.html)


gàladonna Fántà

gàladonna` Fántà ‘Fanta la teinturière.
30.2. Construction appositive

Fántàn→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Fántà

n prop NOM F (nom féminin).

fàntan→̌→ 10( père *privatif )

adj orphelin de pèreorphelin de père

fàntan→̌→ 9( père *privatif )

n orphelin de pèreorphelin de père fàntanfala, fàsafala, wólofantan.

fàntanfala→̌→ 0( père *privatif orphelin )

n orphelin de pèreorphelin de père fàntan, wólofantan, fàsafala.

fántogo→̌→ 2( forge hutte )

n hutte bassehutte basse, abri de la forge nùmukɛ bɛ́ à lá fántogo kɔ́rɔ le forgeron est sous sa petite hutte

fánwolo→̌→ 0( forge peau )

n soufflet

fáɲa→̌→ 0

n arrogance lɛ̀n, yàadalenya, yàada, ŋániŋani.

fáɲa→̌→ 1→n : 0

v être faraud…1323 ) bonya ka di fɛn bɛɛ ye fɔ n'a ye kaya jɛ. 1324 ) denmisɛnnin tanu-kojugu bɛ a faɲa . 1325 ) mɔgɔ tɛ ntori ka panni bɛɛ kɛ tɛgɛrɛfɔ ye, bawo a taamacogo don.…(bailleul-sagesse_bambara_02b.dis.html)

1 • être faraud.

2 • faire l'arrogant.

fáɲafaɲa→̌→ 0→n : 0

v grésiller

vi grésiller túlu bɛ́ fáɲafaɲa tá rɔ́ l'huile grésille sur le feu

fáɲafaɲa→̌→ 0

n bouillonnement íko kɔ̀gɔji mín ka fáɲa-fáɲa tɛ sé kà jɔ̀. comme la mer dont le bouillonnement est incessant (Jr 49, 23) (peur)

fáɲalenya→̌→ 0( être.faraud *participe résultatif *abstractif )

n rébellion túlomagɛlɛya.

Fáɲanama→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Nfaɲanama

n prop NOM M (nom masculin).

Fàɲɛnama→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0 Nfàɲanama

n prop NOM M (nom masculin).… ye bolonɔbila kɛ sɛbɛn na, 1974 san, walasa ka CFDT ma falen CMDT la CMDT kuntigi fɔlɔ kɛra Faɲɛnama Kɔnɛ ye…(jekabaara142_06koorikolo_walima.dis.html)

fáɲi→̌→ 0→n : 0 fáyin.

v partir

vi partir táa.

fàɲɔgɔn→̌→ 1( père pareil )

n homme du même âge que le pèrehomme du même âge que le père

fára→̌→ 54

n pierrepierre, roche gɔ́ngɔrɔn, mánabɛlɛ, kába ní fára kárila bá kɔ́nɔ en cas de catastrophe

fára→̌→ 20

n séparation dànfara dèli fára man dí il est difficile de se séparer d'une habitude

fára→̌→ 313→n : 0

v diviser



[Bɔ̀ɔrɔ` fárá] « déchire le sac ! » - [Bɔ̀ɔrɔ` fá-rá] « le sac a été rempli »
voyelles courtes/longues 2-8
paires minimales

fárá ‘séparer’ — fàrà ‘unir ; ajouter’
Classes tonales majeures 3.2

Ù ye cɛ̀nin` gɛ́n, kó à ka fìniw fáralen dòn.
'Ils ont chassé le garçon en disant que ses habits sont déchirés.'
Le participe résultatif / fonction de prédicat second (18.2)

Kɛ́nɛ` mánà fára, wà nê sì` bánna bì tá ìn ná.
Aujourd’hui, quand ce sera l’aube, bon, ma vie touchera à sa fin’ [Baabu ni baabu, Ch. 45].
34.4. La proposition subordonnée à marque prédicative mánà ~ máa

1 • vt diviser, déchirer cì, cɛ́tìgɛ, tíla ù fára kà bɔ́ ɲɔ́gɔn ná sépare-les ! sú tɛ án fára, tìle tɛ án fára on est toujours ensemble (nuit et jour)gùndo fára révéler un secret

2 • vi bifurquer, se séparer de fɔ́lɔn síra bɛ fára il y a une bifurcation

3 • vi cesser bìla, bólokàn, dábìla, dákala, jɔ̀, tìgɛ, túgu, wó fára sá ! arrête donc !

4 • vt briser, fracasser kári.

5 • vt fendre pɛ́rɛn.

fàra→̌→ 42

n écorce…2140 ) sirakɔgɔma y'a dɔn kunkolo ka fisa fara ye, a y'a kunkolo dogo fara kɔnɔ. 2141 ) gɛrɛ-ɲɔgɔn-na bɛ na ni murulatigɛli ye. 2142 ) ɲaman kɔrɔfɛn tɛ takisɛ ye.…(bailleul-sagesse_bambara_02c.dis.html)

1 • écorce. jírifara, jíriŋɔmɔ, ŋɔ̀mɔ.

2 • écaille de poisson.

3 • coque d'arachide, gousse de légumineuse. kɔ́lɔ, tìgafara.

4 • coquille d'escargot, ongle. kɔ̀tɛ, sɔ̀nifara, sɔ̀ni.

6 • croûte d'une plaie. ŋɔ̀mɔ.

7 • pelure d'un fruit.

8 • peau, épiderme, enveloppe. wòlo, ánglɔpu, ánwulɔpu, fóroko, lɛ́tɛrɛforoko.

fàra→̌→ 7

n ajout sú fàra tìle kàn nuit et jour

fàra→̌→ 1718→n : 0

v ajouter…karamɔgɔ bɛ kalandenw ɲininka, munna u ye tɔ ninnu fara ɲɔgɔn kan, fo muru, fo sama, fo birifini. kalandenw ka kan k'a fɔ : u bɛɛ ye... fo...…(bamanankan_maben-116kulusigili.dis.html)


fárá ‘séparer’ — fàrà ‘unir ; ajouter’
Classes tonales majeures 3.2

1 • vt ajouter bìla, kàfo dɔ́ɔnin fàra ò kàn ajoutes-en un peu ! kà fàra ò kàn... de plus, par dessus le marchéù y'ù sèn fàra ɲɔ́gɔn kàn ils ont claqué des talons (soldat)k'à fàra í dála se munir de

2 • vr se joindre à

3 • vi convenir, s'entendre bɛ̀n, fɛ̀yin, kùnmìnɛ, lábɔ, sárati, tà. (de -- kàn). díya (sur -- kàn).

fáraa→̌→ 0→n : 0

v terrasser

vt terrasser, poser brusquement pɛ́rɛ, tɔ̀nsibɔ̀.

Faraba→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0

n prop TOPFaraba (village et commune, cercle de Kati, cercle de Koulikoro).… olu ye Adama Dunbuya ye ka bɔ Buguba, o bɛ Faraba sɛkitɛrincinin na, Dangasa Sɛkitɛriba kɔnɔ ani Bakari Samake ka bɔ Jela sɛkitɛrincinin …(kibaru571_01jalo_konta-lanyiniw_sabatira.dis.html)

Fáraban→̌→ 30→n.prop/n : 0 →n.prop : 30→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).… Faraban Balo . sere ka jugu den ma. a bɛ se k'a faga.…(kibaru546_04balo-jubaatoya_kecogo.dis.html)

Farabanna→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPFarabana (village, région de Koulikoro).

fàrabilen( écorce rouge ) fàrablen.

adj bronzébronzé, teint clair (pour un noir).

fàrablen( écorce rouge ) fàrabilen fàrablen.

adj bronzébronzé, teint clair (pour un noir).

fárada→̌→ 3( diviser bouche )

n déchirure ɲɛ́ci.

fáradi→̌→ 1 ar: ?

n barre de selbarre de sel kɔ̀gɔfin háli n'í yé (kɔ̀gɔ)fáradi kɛ́ kà é ka sókɔnɔ fá, n'í m'á kɛ́ ná ná, à tɛ́ tímiya même si tu remplis ta case de barres de sel, si tu n'en mets pas dans la sauce, elle n'aura pas de goût (prov)

fàrafin→̌→ 35( écorce noir )

n Noir (de race noire).

fàrafinfura→̌→ 21( Noir [ écorce noir ] feuille )

n remède traditionnelremède traditionnel, remède traditionnel africain

fàrafinfùrabɔla→̌→ 8( remède.traditionnel [ Noir [ écorce noir ] feuille ] sortir *agent permanent )

n tradipraticientradipraticien, guérisseur, tradithérapeute fàrafinfurakɛla.

fàrafinfurakɛla→̌→ 6( remède.traditionnel [ Noir [ écorce noir ] feuille ] faire *agent permanent )

n tradipraticientradipraticien, guérisseur, tradithérapeute fàrafinfurabɔla nê b’à ɲíni fàrafinfurakɛla fɛ̀... je demande aux tradipraticiens de … (kb 2/05 p.6)

Fàrafinna→̌→ 31→n.prop/n : 0 →n.prop : 67→n : 0( écorce noir *nom de lieu )

n prop TOPAfrique (continent).

fàrafinna→̌→ 4( Noir [ écorce noir ] *nom de lieu )

n Afrique noireAfrique noire


La place du Souvenir africain, à Dakar, dédiée à la mémoire des peuples noirs.
© Seyllou/AFP

fàrafinnɔgɔ→̌→ 35( Noir [ écorce noir ] saleté )

n engrais ángɛrɛ, nɔ́gɔfin, nɔ́gɔjɛ, nɔ́gɔ, tùbabunɔgɔ (végétal ou animal). bágannɔgɔ sɛ̀nɛfɛn tɛ sé kà ɲɛ̀ ní fàrafinnɔgɔ ní tùbabunɔgɔ má fàra òlu kàn les cultures ne peuvent réussir sans engrais végétal ou minéral (kb 10/05 p.2)

fàrafinya→̌→ 10( Noir [ écorce noir ] *abstractif )

n négritude (condition d'Africain, de race noire).

fàrafyenke→̌→ 0( écorce )

n pelure d'arachidepelure d'arachide

fàragale→̌→ 0( écorce )

n ébène du Sénégalébène du Sénégal, Dalberghia melanoxylon (arbuste ---> 4 / 7 m (son bois noir ébène est très recherché pour la sculpture, il est connu sous ce nom dans la zone de Nara, en pays sarakolé— l'arbuste est typiquement sahélien et totalement inconnu même à Kolokani)).. papi



photos Charles Bailleul

fàrajɛ→̌→ 25( écorce blanc )

n Blanc wòlojɛ, tùbabu (de race blanche).

fàrajɛla→̌→ 37( Blanc [ écorce blanc ] *nom de lieu )

n pays des blancspays des blancs, Europe, Amérique nànsarala.

fàrajɛya→̌→ 1( Blanc [ écorce blanc ] *abstractif )

n condition de Blanccondition de Blanc

fárakolo→̌→ 12( pierre os )

n rocroc, socle latéritique

fárakoloci→̌→ 0( roc [ pierre os ] frapper )

n gardénia de Sokotogardénia de Sokoto, Gardenia sokotoensis (arbuste — zones rocheuses, bois dur, on en fait des manches d'outil — ---> 1 / 2 m).. rubi




photos Charles Bailleul

Farakɔ→̌→ 33→n.prop/n : 0 →n.prop : 33→n : 0

n prop TOPFarako (rivière à la limite des communes 3 et 4 à Bamako).…a kɛra bɔbɔkɛ ɲɛna ko Madu sara, bɔbɔkɛ bolila ka taa kungo kɔnɔ, a ma na Farakɔ bilen. Madu ɲɛnatigɛra minkɛ, ni ɲɛnamini y'o bila, Madu wulila ka na a ɲɛfɔ « meri » ye.…(dumestre-manigances_2003_04.dis.html)

fárakɔrɔba→̌→ 1( pierre sous chèvre )

n daman des rochersdaman des rochers, Procavia capensis (ongulé, taille et silhouette d'un lapin, mais aux oreilles courtes et arrondies, vit en colonies). kùlubalen.

fàrakɔrɔdon→̌→ 0( écorce sous entrer )

n enflure sous la peauenflure sous la peau, abcès profond, hernie ombilicale bàrakuru.

fárakɔrɔnpɛnɛ→̌→ 0( pierre sous poisson.Nannochorax.niloticus )

n poisson Nannocharax fasciatuspoisson Nannocharax fasciatus (---> 7,5 cm, presque cylindrique).

fárakuru→̌→ 3( pierre boule )

n une pierreune pierre

fáralan→̌→ 0( diviser *instrumental )

n incisive

1 • incisive. yɛ́lɛɲin (dent).

2 • pagaie. jùfa.

fárama→̌→ 2( pierre *comme de )

adj pierreuxpierreux, rocailleux

fàrama→̌→ 6( écorce *comme de )

adj de cuirassede cuirasse (qui a une carapace, des écailles ...) tìga fàrama arachides non décortiquées

faramakope→̌→ 2

n pharmacopée Gɔfɛrɛnaman ye farafinfuradilanyɔrɔ faramakope dayɛlɛ san 1968 waati la Bamakɔ Darisalamu.(Kibaru 547, 2017) ETRG.FRA.

fáramansi→̌→ 4 fáramasi

n pharmacie fúrafeereyɔrɔ, fúramarayɔrɔ fáramasi O sumayafura ni furudimifura bɛ sɔrɔ furafeereyɔrɔ dɔ la an kɛrɛfɛ yan, min bɛ wele «Faramasi Danna». (Kibaru 547, 2017) ETRG.FRA.

fáramasi→̌→ 6 Fr. pharmacie

n pharmacie fúrafeereyɔrɔ, fúramarayɔrɔ.… ani ka yamaruya sɔrɔ ka sanni kɛ jamana faramasiba dɔ la, ni aw ma o sɔrɔ, aw bɛ taa kɛnyɛrɛye faramasi wa faramasi dɔ la, a caman santa bɛ yɔrɔ min…(dogotoro_23furaminen.dis.html)

fáramayɔrɔ→̌→ 3( pierre *comme de lieu )

n endroit rocheuxendroit rocheux kábamayɔrɔ.

fáràmu→̌→ 0 fálàmu fáràmu; fálàmɛ.

n bride kàrafejuru, núnjuru.

fàramyɛnin→̌→ 0( écorce cartilagineux [ *diminutif ] )

n membrane de l'oeuf

1 • membrane de l'oeuf (-mɛrɛnin*).

2 • fine peau nouvelle.

fàran

n côté bère, jàn, kɛ̀rɛ, sába, ɲɛ́ (d'un toit, d'un bonnet ...) fàn.

fáranfaasi→̌→ 0 fáranfasi fáranfaasi.

n différence cɛ́, dànfaransi, dànfara fáranfasi dè bɛ́ ù cɛ́ il y a une différence entre eux

fáranfaasi→̌→ 0→n : 0 fáranfasi fáranfaasi.

v différencier

vt 1 • différencier. fáranfasiya nê t'ù fáranfasi kà bɔ́ ɲɔ́gɔn ná je ne les distingue pas bien l'un de l'autre

2 • comprendre. dɔ́n, fàamuya, fàamu, kɔnpran, lásɔ̀rɔ, mɛ́n, sídɔn.

fáranfaasilan→̌→ 0( différencier *instrumental ) fáranfasilan fáranfaasilan.

n déterminant Note : (néo)

fáranfaasiya→̌→ 0( différencier *abstractif ) fáranfasiya fáranfaasiya.

n précisionprécision, compréhension, distinction búgunnatigɛ, dànnaci, dànfaransi, fáranfasilenya.

fáranfaasiya→̌→ 0→n : 0( différencier *abstractif ) fáranfasiya fáranfaasiya.

v bien préciser

vt bien préciser, faire comprendre à, distinguer, différencier dànfára, látìgɛ, látɔ̀mɔ nê bɛ́ nà í fáranfasiya je vais bien te l'indiquer

fáranfasi→̌→ 6 fáranfaasi.

n différence cɛ́, dànfaransi, dànfara fáranfasi dè bɛ́ ù cɛ́ il y a une différence entre eux

fáranfasi→̌→ 2→n : 1 fáranfaasi.

v différencier

vt 1 • différencier. fáranfasiya nê t'ù fáranfasi kà bɔ́ ɲɔ́gɔn ná je ne les distingue pas bien l'un de l'autre

2 • comprendre. dɔ́n, fàamuya, fàamu, kɔnpran, lásɔ̀rɔ, mɛ́n, sídɔn.

fáranfasilan→̌→ 1( différencier *instrumental ) fáranfaasilan.

n déterminant Note : (néo)

fáranfasilenya→̌→ 0( différencier *participe résultatif *abstractif )

n distinctiondistinction, clarté dànfaransi, fáranfasiya (de langage ...)

fáranfasilenya→̌→ 0→n : 0( différencier *participe résultatif *abstractif )

v préciser

vt préciser dánkɛnɛmaya, látìgɛ à fáranfasilenyana á bɛ́ɛ lájɛlen ɲɛ́ ná cela a été clairement précisé devant vous tous

fáranfasiya→̌→ 10( différencier *abstractif ) fáranfaasiya.

n précisionprécision, compréhension, distinction búgunnatigɛ, dànnaci, dànfaransi, fáranfasilenya.

fáranfasiya→̌→ 41→n : 2( différencier *abstractif ) fáranfaasiya.

v bien préciser

vt bien préciser, faire comprendre à, distinguer, différencier dànfára, látìgɛ, látɔ̀mɔ nê bɛ́ nà í fáranfasiya je vais bien te l'indiquer

Fárankali→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).…25. kuranko ani jiko minisiri : Mamadu Farankali Keyita. 26.…(kibaru528_01goferenaman_kura.dis.html)

fàrankan→̌→ 21( ajouter *je sur )

n surplus

1 • surplus. kɔ́.

2 • assistant, remplaçant. dɛ̀mɛbaga, dɛ̀mɛɲɔgɔn, kɔ́rɔsigi, jɛ̀ɲɔgɔn.

3 • union. iniyɔn, jɛ̀, kélenya.

Farankilɛn→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM ETRGFranklin (Franklin Roosevelt, président des États-Unis, 1933-1945).

fárankofoni Fr. Francophonie

n Francophonie

faransɛ→̌→ 7

adj français… ye. yitinan Edigari de Tɛrɛntiniyan kɛra zenerali ye o kɔfɛ. gɔfɛrɛnɛrɛ min sigira Sudan faransɛ kunna ale kɔfɛ, san 1903 o ye Edigari de Tɛrɛntiniyan ka ŋaniya sirilen sɛbɛnw sɔrɔ yen …(kibaru500_06jire_jara-jamanakuntigi_kura.dis.html)

Fàransi→̌→ 102→n.prop/n : 0 →n.prop : 509→n : 0

n prop TOPFrance (pays). Tubabula.…jama bɔra fan bɛɛ ni jenbe ni tama ye tile farinba kɔrɔ ka Faransi jamanakuntigi « Jacques chirac » kunbɛn.…(dibifara25_02jalo-faransi_ni.dis.html)

fàransi→̌→ 11

n français nànsara.…kabini tubabutile, u ni faransi bɛ kɛlɛ la. malitile bɛɛ fana kɛra o kɛlɛ kelen in na.…(kibaru528_05konta-dukene_135nan_kidali.dis.html)

Faransisi→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM ETRGFrancis (Francis Drake, corsaire et explorateur britannique du 16 siècle).

Faransiwili→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPFranceville (une ville au Gabon).… koɲɛnabɔjɛkulu y'a jira ko biye ninnu santa bɛ sɔrɔ Kani kɛdugu 4 ninnu kɔnɔ : Liberewili, Faransiwili , Pɔrizanti ani Oyɛmu. u bɛ sɔrɔ o dugu ninnu warimarasow la. koɲɛnabɔjɛkulu y'a jira, k'a …(kibaru539_07gabon_kani.dis.html)

Faransuwa→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM ETRGFrançois (François Hollande, président de la France, 2012-2017).

fàraɲɔgɔn→̌→ 2( ajout pareil ) fàraɲɔgɔnma

n compagnon fɛ̀mɔgɔ, jɛ̀ɲɔgɔn, kɛ́ɲɔgɔnkɛ, kɛ́ɲɔgɔn, tɔ̀ɲɔgɔnkɛ, tɔ̀ɲɔgɔnma, tɔ̀ɲɔgɔn.

fàraɲɔgɔnkan→̌→ 3( ajout *partenaire réciproque sur )

n coopération


fàraɲɔgɔnkan |ajouter-recp-sur| ‘coopération’
22.1. Composition nominale selon les modèles -conglomérés

1 • coopération. bólodiɲɔgɔnma, bólomadɛmɛ, jɛ̀kabaara.

2 • rassemblement, association. làjɛ, jàmatɔn, jɛ̀kulutɔn, jɛ̀, jɛ̀ɲɔgɔnya, kàfoli, tɔ́n.

fàraɲɔgɔnma→̌→ 0( ajout pareil *réciproque ) fàraɲɔgɔn

n compagnon fɛ̀mɔgɔ, jɛ̀ɲɔgɔn, kɛ́ɲɔgɔnkɛ, kɛ́ɲɔgɔn, tɔ̀ɲɔgɔnkɛ, tɔ̀ɲɔgɔnma, tɔ̀ɲɔgɔn.

farasaba→̌→ 0

adj ignorant (très péjoratif et vulgaire, surtout d'un garçon non-initié).

fárasù→̌→ 4( pierre cadavre )

n chaux làso.

fàrati→̌→ 179 fàrti Ar. farṭ 'excès, exagération'

n risquerisque, danger dàra, kára fàrati` b'à lá c'est dangereux

fàrati→̌→ 18→n : 0 Ar. farṭ 'excès, exagération'

v risquer

1 • vi risquer à tɛ́ fàrati il est prudent, il ne se risque pas

2 • vi braver ɲɛ́dòn mùso man kán kà fàrati à cɛ̀ mà une femme ne doit pas braver son mari

3 • vr faire attention hákili, màkɛ́rɛnkɛrɛn, túlomajɔ̀, ɲɛ́makala í fàrati à lá ! fais-y attention !

fàratibali→̌→ 0( risquer PTCP.NEG )

ptcp prudent á ka kɛ́ fàratibali yé íko sà soyez prudents comme des serpents

fárawo→̌→ 4( pierre trou )

n cavernecaverne, grotte wò, fánfan, kùluwo.

farawona→̌→ 34 farawuna; farawɔn

n pharaon fàrawuna.… i bɛ Musa n'a ka mɔgɔw to yen, u ka tiɲɛni kɛ dugukolo kɔkan wa, a k'i n'i ka batofɛn to yen ? » farawona ko : « an bɛn'u denkɛw faga, k'u ka musomanw ɲɛnama to yen, i k'a dɔn anw de ye karabalibagaw …(kurane007.dis.html)

fàrawona→̌→ 34 fàrawuna fàrawona; fìrawuna.

n pharaon… kɛ Ala ye. 121. u ko : « an limaniyana danfɛnw tigi la. 122. Musa ni Haruna ma kɔni ». 123. farawona ko : « yal'aw limaniyana a la sanni ne ka jɛn di aw ma ? i k'a dɔn nin ye dabali de ye, a ye nin …(kurane007.dis.html)

1 • pharaon. farawona.

2 • autocrate, dictateur. níjugu.

farawɔn→̌→ 0 farawona farawuna

n pharaon fàrawuna.

farawuna→̌→ 25 farawona farawɔn

n pharaon fàrawuna.… Ezipiti farawuna dɔ ka kaburu jan an bɛ ka nin maana min fɔ nin ye, a kow kɛra tiɲɛ yɛrɛ la a bɛ san 4500 bɔ.…(kibaru533_05konta-dukene_139nan.dis.html)

fàrawuna→̌→ 25 fàrawona; fìrawuna.

n pharaon…Osirisi n'a muso Isisi, olu den tun ye Harisi ye. Harisi tun ye Eziputi masakaw n'o ye farawunaw ye, olu ka boli ye, min tun b'u lakana.…(kibaru534_05konta-dukene_140nan.dis.html)

1 • pharaon. farawona.

2 • autocrate, dictateur. níjugu.

fàri→̌→ 602

n corps


1 • corps. fàrikolo, sògo í ye fàri sɔ̀rɔ tu as pris de l'embonpointà fàri ka kálan il a de la fièvreń fàri man dí ń ná bì je ne me sens pas bien aujourd'huià y'à fàri bìla elle a maigri il s'est déshabillé complètementk'í fàri bɔ́ ɲɔ́gɔn ná se dégourdir les membreskà fàri dòn ɲɔ́gɔn ná se décourager, manquer d'énergie

2 • aspect extérieur (du corps, d'un endroit ... : teint, couleur). kóoro bɛ à mɔ̀yɔrɔ fàri dá l'iguane de terre prend la couleur de son terroir (prov)fàrila.

fàri→̌→ 2

n pâte d’haricotspâte d’haricots

fàribilenni→̌→ 0( corps rougir *nom d'action )

n urticaire kòrosakorosa, táranin, ŋɛ́ɲɛ.

fàrida→̌→ 6 ar: farida = pratique religieuse facultative

n obligation religieuse…a bonya, i k'a nɛgɛn. a bɛrɛbɛrɛ, i denw baba don, i ka suna ni farida don. i cɛ labɛn n'a bɛ bɔ, a lafa ni min ka di a ye, baro bila a la, a k'a hakili jira ɲɔgɔn na.…(kibaru556_04kulubali-poyi_sabali.dis.html)

1 • obligation religieuse.

2 • menstrue. háyida.

fàrida→̌→ 0( corps bouche )

n état corporelétat corporel, maladie bàna, dàbalibana, dálibana, gàn, jànkaroya, jànkaro, kúngobana, kúngo.

fàrifaa→̌→ 1→n : 0( corps tuer ) fàrifaga

v épuiser

1.1 • vt épuiser nínaban, sɛ̀gɛn.

1.2 • vi être sans forces

2 • vt décourager

fàrifaa→̌→ 0( corps tuer ) fàrifaga fàrifagabana

n fatigue générale

1 • fatigue générale.

2 • découragement.

fàrifaga→̌→ 3→n : 0( corps tuer ) fàrifaa

v épuiser

1.1 • vt épuiser nínaban, sɛ̀gɛn.

1.2 • vi être sans forces

2 • vt décourager

fàrifaga→̌→ 6( corps tuer ) fàrifaa; fàrifagabana

n fatigue générale

1 • fatigue générale.

2 • découragement.

fàrifagabana→̌→ 0( corps tuer maladie ) fàrifaga fàrifaa

n fatigue générale

1 • fatigue générale.

2 • découragement.

fárifari→̌→ 1

n danses et chantsdanses et chants, cris de joie hùyu (à l'occasion de la circoncision). mùso bɛ́ fárifari bìla les femmes dansent et chantent …

fàrigan→̌→ 278( corps fièvre ) fàrigwan.

n fièvre fiyɛwuru, gàn fàrigan` b'à lá, fàrigan` y'à mìnɛ il a de la fièvre, il a de la températurefàrigan júguyara la fièvre a empiré, la température s'est élevée

fàriganbaatɔ→̌→ 0( fièvre [ corps fièvre ] *agent occasionnel *statif ) fàriganbagatɔ fàrigwanbagatɔ; fàrigwanbaatɔ.

adj fiévreux

fàriganbaatɔ→̌→ 0( fièvre [ corps fièvre ] *agent occasionnel *statif ) fàriganbagatɔ fàrigwanbagatɔ; fàrigwanbaatɔ.

n fiévreux gàntɔ.

fàriganbagatɔ→̌→ 0( fièvre [ corps fièvre ] *agent occasionnel *statif ) fàriganbaatɔ; fàrigwanbagatɔ; fàrigwanbaatɔ.

adj fiévreux

fàriganbagatɔ→̌→ 4( fièvre [ corps fièvre ] *agent occasionnel *statif ) fàriganbaatɔ; fàrigwanbagatɔ; fàrigwanbaatɔ.

n fiévreux gàntɔ.

fàrigwan→̌→ 1( corps fièvre ) fàrigan fàrigwan.

n fièvre fiyɛwuru, gàn fàrigan` b'à lá, fàrigan` y'à mìnɛ il a de la fièvre, il a de la températurefàrigan júguyara la fièvre a empiré, la température s'est élevée

fàrigwanbaatɔ→̌→ 0( fièvre [ corps fièvre ] *agent occasionnel *statif ) fàriganbagatɔ fàriganbaatɔ; fàrigwanbagatɔ; fàrigwanbaatɔ.

adj fiévreux

fàrigwanbaatɔ→̌→ 0( fièvre [ corps fièvre ] *agent occasionnel *statif ) fàriganbagatɔ fàriganbaatɔ; fàrigwanbagatɔ; fàrigwanbaatɔ.

n fiévreux gàntɔ.

fàrigwanbagatɔ→̌→ 0( fièvre [ corps fièvre ] *agent occasionnel *statif ) fàriganbagatɔ fàriganbaatɔ; fàrigwanbagatɔ; fàrigwanbaatɔ.

adj fiévreux

fàrigwanbagatɔ→̌→ 0( fièvre [ corps fièvre ] *agent occasionnel *statif ) fàriganbagatɔ fàriganbaatɔ; fàrigwanbagatɔ; fàrigwanbaatɔ.

n fiévreux gàntɔ.

fàrikalaya→̌→ 1( corps chaleur [ chaud *en verbe dynamique ] )

n température élevéetempérature élevée

fàrikansi→̌→ 7( corps sur poil )

n poil sí, fàrilasi nê fàrikansi bɛ́ máɲamaɲa mes poils se dressent (de peur, de joie …)

fàrikolo→̌→ 356( corps os )

n corps

1 • corps. fàri, sògo mîn bɛ́ án fàrikolo lá, n'í yé kálo kɔ̀nɔntɔn kɛ́ n'à yé... l'être que nous avons en notre corps, après neuf mois de compagnie …

2 • squelette.

fàrikoloɲɛnajɛ→̌→ 43( corps [ corps os ] réjouissance [ oeil *causatif blanchir ] )

n sport sipɔri.

fàrikoloɲɛnajɛkɛnɛ→̌→ 6( sport [ corps [ corps os ] réjouissance [ oeil *causatif blanchir ] ] clarté )

n stade de sportstade de sport

fàrikumu→̌→ 3( corps courbatures )

n courbatures fàrisa, kólofaga, kólosabana, kólosa, kùmu, mùluku (à la suite de gros travaux).

fàrikuru→̌→ 0( corps boule )

n petits boutons sur le corpspetits boutons sur le corps

fàrila→̌→ 1( corps *nom de lieu ) fàrilɔ.

n teint

fàriladiya→̌→ 0( corps faire.plaisir [ *causatif rendre.agréable [ agréable *en verbe dynamique ] ] )

n plaisirs corporelsplaisirs corporels (de toute nature).

fàrilafɛn→̌→ 1( corps à chose ) fàrilɔfɛn.

n lèpre à ses débutslèpre à ses débuts (taches blanches ...) euph. bànaba, kúna, bàgi.

fàrilajidɛsɛ→̌→ 85( corps à eau manque )

n déshydratation jíntanya.

fàrilajoli→̌→ 6( corps à plaie )

n ulcère bùnaki.

fàrilakisɛkisɛnin→̌→ 0→n : 1( corps *nom de lieu être.couvert.de.petits.boutons [ grener grener ] *diminutif )

v impétigo

fàrilankolon→̌→ 0( corps à vide )

adj nu bíɲɛ, gélenkete, kólon, kúlukùtu, lánkolon.

fàrilasi→̌→ 1( corps à poil )

n poil sí, fàrikansi í fàrilasi bɛ́ɛ dí rase-toi complètement

fàrilɔ→̌→ 0( corps *nom de lieu ) fàrila fàrilɔ.

n teint

fàrilɔfɛn→̌→ 0( corps à chose ) fàrilafɛn fàrilɔfɛn.

n lèpre à ses débutslèpre à ses débuts (taches blanches ...) euph. bànaba, kúna, bàgi.

Fárima→̌→ 17→n.prop/n : 0 →n.prop : 17→n : 0

n prop NOM F (nom féminin).… denninw ma, denninw bantan denninw ma. kun makiriki, kun makarakara. Farima y'o ladiya, Farima kuruma y'o ladiya, kurubukerebe y'o ladiya, Ala ma diyara, kanu diyara, Ala ma koyara, …(diarra-chants_circoncision.dis.html)

fàrimasan→̌→ 0( corps *à gratter ) fàrimasiyɛn fàrimasiɲɛ; fàrimasyan; fàrimasyɛn; fàrimasan; fàrimasshiyɛn.

n démangeaison fàriŋɛɲɛ, máɲa, ŋɛ́ɲɛya, ŋɛ́ɲɛ.

fàrimasiɲɛ→̌→ 0( corps *à gratter ) fàrimasiyɛn fàrimasyan; fàrimasyɛn; fàrimasan; fàrimasshiyɛn.

n démangeaison fàriŋɛɲɛ, máɲa, ŋɛ́ɲɛya, ŋɛ́ɲɛ.

fàrimasiyɛn→̌→ 0( corps *à gratter ) fàrimasiɲɛ; fàrimasyan; fàrimasyɛn; fàrimasan; fàrimasshiyɛn.

n démangeaison fàriŋɛɲɛ, máɲa, ŋɛ́ɲɛya, ŋɛ́ɲɛ.

fàrimasshiyɛn→̌→ 0( corps *à gratter ) fàrimasiyɛn fàrimasiɲɛ; fàrimasyan; fàrimasyɛn; fàrimasan; fàrimasshiyɛn.

n démangeaison fàriŋɛɲɛ, máɲa, ŋɛ́ɲɛya, ŋɛ́ɲɛ.

fàrimasyan→̌→ 0( corps *à gratter ) fàrimasiyɛn fàrimasiɲɛ; fàrimasyan; fàrimasyɛn; fàrimasan; fàrimasshiyɛn.

n démangeaison fàriŋɛɲɛ, máɲa, ŋɛ́ɲɛya, ŋɛ́ɲɛ.

fàrimasyɛn→̌→ 0( corps *à gratter ) fàrimasiyɛn fàrimasiɲɛ; fàrimasyan; fàrimasyɛn; fàrimasan; fàrimasshiyɛn.

n démangeaison fàriŋɛɲɛ, máɲa, ŋɛ́ɲɛya, ŋɛ́ɲɛ.

fárin→̌→ 79

vq ardent…4324 ) bɛɛ ka farin i fa ka so da la. 4325 ) mɔgɔ man farin, i jigi de ka farin . 4326 ) n'i y'a mɛn : « wuluden bɛ gɔrɔntɔ dosokɔrɔba la », wuludennin b'a faso la.…(bailleul-sagesse_bambara_02f.dis.html)

1 • ardent, fort, cuisant. gírin tìle man fárin bì le soleil n'est pas brûlant aujourd'hui

2 • piquant, fort. gírin (boisson). fòronto ka fárin le piment pique

3 • courageux, agressif, vaillant. kìsɛ nìn dònso ka fárin ce chasseur est brave (il fait face)

4 • brutal, féroce, sévère. wáajuli tùn ka fárin le sermon était sévère

fárin→̌→ 48

adj ardent… don, ko e k'i jiri to n nɔ. 83. na an k'a lajɛ de kɛnɛ tɛ ɲɛ. na an k'u lajɛ nin kɛnɛ in tɛ ɲɛ. 84. cɛ farin ɲɛ ko sigidolo, cɛba jitɔ ɲɛ ko dala la nkomi dalen, Zankɛ ɲɛ ko jitɔ, cɛba jitɔ ɲɛ ko fala la …(diarra-chants_circoncision.dis.html)

1 • ardent, fort, cuisant. fárinman, kùnkɛnɛ, bárikama, gírin, ŋánaŋana.

2 • piquant, fort. bárikama, gírin, ŋánaŋana (boisson).

3 • courageux, agressif, vaillant. jàlafarin, kìsɛ.

4 • brutal, féroce, sévère.

Fárina→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM F (nom féminin).

fárini→̌→ 8 Fr. farine

n beignet ŋɔ̀mi (fait avec de la farine de blé).… ma tuma min na, Bakarijan, a tɛmɛtɔ y'i jɔ, a ko : Casaba, cɛ farini banna wa ? Casaba ko : farini banna. Bakarijan, a y'i jɔ k'i bolo fila don a ka " kulusi pɔsi " fila kɔnɔ. Bakarijan ko : cɛ, …(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_12_07.dis.html)

fárini→̌→ 3

n farinefarine, beignet àlikaamamugu, múgu, ŋɔ̀mi nyò bòrè, tiga bòrè, kaba bòrè, farini bòrè, sukaro bòrè, musow bolo minèn misènninw, i n'a fò, filenw ani palanw ani dagaw, o si kana lamara bilen o sow kònò. (Kibaru n°41, 1975) ETRG.FRA.

fárinman→̌→ 40( ardent *adjectivateur )

adj ardent fárin, kùnkɛnɛ cɛ̀ fárin dòn cɛ̀ fárinman dòn c'est un guerrier courageux


cɛ̀w lá fárinman. ‘le plus brave des hommes’
Construction non-compacte à postposition interne à valeur superlative (10.2.2)

fárinya→̌→ 35( ardent *en verbe dynamique )

n effet vigoureux

1 • effet vigoureux (force d'un condiment, d'un alcool, ardeur du soleil ...)

2 • courage, bravoure. dùsubɔ, dùsugɛlɛnya, dùsukolo, dùsukun, dùsu, kìsɛya, kólogɛlɛya, cɛ̀farinya, cɛ̀kisɛya, cɛ̀ya dònokɔrɔ ka ɲɛ́bilen, (cɛ̀)fárinya tɛ́ que le coq ait l'oeil rouge, ce n'est pas de la vaillance (prov)

3 • brutalité.

fárinya→̌→ 42→n : 0( ardent *en verbe dynamique )

v rendre piquant

1.1 • vt rendre piquant

1.2 • vi devenir piquant

2.1 • vt rendre courageux láfarinya dénmisɛnw fárinyana les jeunes (les circoncis) ont été courageux

2.2 • vi oser

fàriŋɛɲɛ→̌→ 21( corps rugosité )

n démangeaison fàrimasiyɛn, máɲa, ŋɛ́ɲɛya, ŋɛ́ɲɛ.

fàriŋɛɲɛfura→̌→ 19( démangeaison [ corps rugosité ] feuille )

n antihistaminique

fàrisa→̌→ 0( corps mort )

n courbatures

1 • courbatures. fàrikumu, kólofaga, kólosabana, kólosa, kùmu, mùluku.

2 • impuissance sexuelle. cɛ̀yasa, dílannabana, jàlalagosi, jàlasa, kùlusijalasiri, kɔ́sa.

fàrisogo→̌→ 39( corps viande )

n chair bù, sògobu; dén yé í fàrisogo dɔ́ yé l'enfant est un peu de ta chair

fárita→̌→ 0

n orphelin yàtiimɛ, fála, fálatɔ.

fàritanabana→̌→ 78( corps mal maladie ) fàritɛnɛbana.

n allergie tànabana.

fàritɛnɛbana→̌→ 0( corps mal maladie ) fàritanabana fàritɛnɛbana.

n allergie tànabana.

fàriyɛrɛyɛrɛ→̌→ 0( corps trembler )

n frissonfrisson, convulsions, maladie de Parkinson kɔ̀nɔɲama, sérikabin, tàkabin.

fàro→̌→ 0→n : 0 pàron fàron; pàgon; pàton; npàgon; pàro; fàro.

v abattre d'un coup

vt 1 • abattre d'un coup, faire tomber d'un coup (frapper énergiquement qqch contre le sol). npàgi.

2 • arracher, prendre brusquement. bɔ̀bɔ, bɔ̀gɔti, bɔ̀, gàfo, ntàraki, pùruti, sɔ́gɔbɛ, ŋúnan.

fàron→̌→ 0→n : 0 pàron pàgon; pàton; npàgon; pàro; fàro.

v abattre d'un coup

vt 1 • abattre d'un coup, faire tomber d'un coup (frapper énergiquement qqch contre le sol). npàgi.

2 • arracher, prendre brusquement. bɔ̀bɔ, bɔ̀gɔti, bɔ̀, gàfo, ntàraki, pùruti, sɔ́gɔbɛ, ŋúnan.

fàrti→̌→ 0 fàrati fàrti Ar. farṭ 'excès, exagération'

n risquerisque, danger dàra, kára fàrati` b'à lá c'est dangereux

Fasa→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop NOM CLFassa

fàsa→̌→ 25 pàsa

n louange…fatɔmuso ko ba Wasa ma, ko a bɛna dɔnkili da o la, ka pasa ( fasa ) da o la, ko a na mɛn ni o tɔgɔ ye a nɔfɛ.…(dumestre-manigances_2003_04.dis.html)


fàsá ~ pàsá ‘louange’
consonnes marginales : f- / p- 2-19

Sèriba ma nìn fàsa ìn fɔ́ Dàa yé.
Sériba n’a pas chanté cette louange à Daa’ [Baabu ni baabu, Ch. 2].
27.1. Faut-il subdiviser les obliques en c.o.i. et circ. ?

1 • louange. tànu mɔ̀gɔ fàsa dá faire l'éloge de qqn, louer qqn

2 • hymne.

fàsa→̌→ 54 pàsa

n tendon… ja . ni dimi bɛ a tigi kaŋ walima a tigi fasaw magayalen don, aw ka kan ka arajo kɛ walasa ka a dɔn ni kolo yɔrɔ dɔw pɛrɛnnen don.…(dogotoro_10furakeli_kunfolo.dis.html)


Sɔmisira sogolocogo: fasasira (Fakan.ml)

1 • tendon, nerf, muscle. fàsajuru, sɛ́mɛjurunin.

2 • amaigrissement. fàsa-ń-sèn-ná, sére.

fàsa→̌→ 9 fàsan; pàsan; pàsa.

vq résistant

1 • résistant, consistant, coriace. gírin à dá ka fàsa il s'obstine à nier

2 • maigre.

fàsa→̌→ 63→n : 11 fàsan; pàsan; pàsa.

v maigrir… na, olu ka kan ka dumuni tulumaw dunni dabila, u ka kan ka dumuni fitinin dun ani ka a ɲini ka fasa ( aw ye sɛbɛn ɲɛ mɔgɔ belebelebaw lajɛ )…(dogotoro_22mogokoroba_banaw.dis.html)

1.1 • vi maigrir jà.

1.2 • vt faire maigrir fàsaya bàna y’à fàsa la maladie l'a amaigri

2 • vt rendre consistant, rendre coriace tò fàsa épaissir le "to"

3 • vr s'obstiner bálan (à -- lá— nier— à mal agir). n'í y'í fàsa ò lá... si tu t'obstines à …

4 • vi être animé (discussion, débats). kúmaw pàsanna ù ni ɲɔ́gɔn cɛ́ kɔ́sɛbɛ il y a eu une discussion acharnée entre eux

fàsa→̌→ 4 fàsan; pàsan; pàsa.

adj résistant…i bɛ kabakuru saba in datugu ni bɔgɔ ye, min ye bɔgɔ fasa ye, min ɲagamilen don ni cɛncɛn, misibo, ani binɲaga ye, ka dɔ fara a fasaya kan.…(jekabaara010_07sutura_ladilanni.dis.html)

1 • résistant, consistant, coriace. fàsaman, kólogirin, kólogɛlɛn, kóloma.

2 • maigre. kólomamisɛn.

fàsaba→̌→ 3( tendon *augmentatif ) pàsaba.

n tendon d'Achilletendon d'Achille gɔ̀nfasa.

fàsabana→̌→ 0( tendon maladie )

n marasme

1 • marasme, amaigrissement général. fàsa-ń-sèn-ná.

2 • sida. sída, bíndin ?.

fàsadimi→̌→ 4( tendon souffrance )

n douleur musculairedouleur musculaire, névrite, tendinite

fàsafala→̌→ 0( père mort orphelin )

n orphelin de pèreorphelin de père fàntanfala, fàntan, wólofantan.

fàsaja→̌→ 5( tendon sécheresse )

n paralysie mùluku, nàbaraya.

fàsajabana→̌→ 7( paralysie [ tendon sécheresse ] maladie )

n tétanostétanos, méningite, poliomyélite bàga, jàlibana, kánfasajabana, kánjabana, kánpasaja, nɛ̀gɛtigɛbana, nɛ̀gɛtigɛdabana, sògoɲama, tétanɔsi.

fàsajuru→̌→ 7( tendon corde )

n tendontendon, nerf fàsa, sɛ́mɛjurunin.

Fasala→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPFassala (village à l'Est du Mali).… taa an ni Nizɛri dancɛ la ; siramisɛn Ansɔngo - Tesiti ka taa an ni Burukina dancɛ la ; Lere - Fasala …(benkanseben_min_bora.dis.html)

Fasale→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM

fàsaman→̌→ 9( résistant *adjectivateur ) pàsaman.

adj consistant

1 • consistant, résistant. fàsa.

2 • bien musclé.

fásan→̌→ 1→n : 0

v avilir

1 • avilir, abrutir. jáasi, láafu, nálon í yé fɛ́n fásannen dàn yé tu es le roi des abrutis !

2 • affaiblir. bárikantanya, cɔ́ɔlɔ, fɛ́gɛnya, nɔ́gɔsi, sósɔ̀gɔ.

fásan→̌→ 10

n avilissement…854 ) « bisara ka ɲi kunu ta ye » juru tɛ ban o tigi la. 855 ) cɛkɔrɔba ni fasan dan bɛɛ ye a dɔngɔko sɔrɔbaliya ye. 856 ) cɛkɔrɔba kodumantɔ bɛ basa-goloba.…(bailleul-sagesse_bambara_02a.dis.html)

fàsan→̌→ 0 fàsa fàsan; pàsan; pàsa.

vq résistant

1 • résistant, consistant, coriace. gírin à dá ka fàsa il s'obstine à nier

2 • maigre.

fàsan→̌→ 0→n : 0 fàsa fàsan; pàsan; pàsa.

v maigrir

1.1 • vi maigrir jà.

1.2 • vt faire maigrir fàsaya bàna y’à fàsa la maladie l'a amaigri

2 • vt rendre consistant, rendre coriace tò fàsa épaissir le "to"

3 • vr s'obstiner bálan (à -- lá— nier— à mal agir). n'í y'í fàsa ò lá... si tu t'obstines à …

4 • vi être animé (discussion, débats). kúmaw pàsanna ù ni ɲɔ́gɔn cɛ́ kɔ́sɛbɛ il y a eu une discussion acharnée entre eux

fàsan→̌→ 0 fàsa fàsan; pàsan; pàsa.

adj résistant

1 • résistant, consistant, coriace. fàsaman, kólogirin, kólogɛlɛn, kóloma.

2 • maigre. kólomamisɛn.

fásanga→̌→ 1→n : 0

v emmêler físingi.… k'a tigi nagasi, k'a fisiki, k'a fasanga k'a kɔ labin burɛburɛburɛ, k'a ka so ci bɔgɔ, bɔgɔbɔgɔbɔgɔ.…(mariko-masunkulu.dis.html)

fàsani→̌→ 1→n : 0

v réciter une formule

vt réciter une formule (pour se protéger contre qc). fátiya fàsani réciter la "fatiya"wára fàsani réciter une formule pour se protéger contre les fauves

fásannenya→̌→ 0( avilir *participe résultatif *abstractif )

n abrutissementabrutissement, impudence gàsintanya, kùnnatigɛ, sáamɛntanya, ɲɛ́malobaliya.

fàsa-ń-sèn-ná→̌→ 0( maigrir *je jambe à ) pàsa-ń-sèn-ná

n marasmemarasme, amaigrissement, dépérissement fàsabana (maladie infantile). fàsa, sére.

fàsari→̌→ 10→n : 0 Ar. fassara

v traduire…* sɛbɛn sabanan ɲininkaliw *. ɲininkali fɔlɔ n'i ye turabu 2nan mɔ ni k'a fasari , i bɛ se ka nin da ninnu kalan.…(sankore11_22daw_seben.dis.html)

vt traduire báyɛ̀lɛma, kɔ́mayɛ̀lɛma, yɛ̀lɛma.

fàsaya→̌→ 2( résistant *en verbe dynamique )

n consistanceconsistance, résistance

fàsaya→̌→ 2→n : 0( résistant *en verbe dynamique )

v épaissir

1 • vt épaissir dùn, nìri.

2 • vt faire maigrir fàsa.

3 • vr s'obstiner bálan.

fásayi→̌→ 11

adv définitivementdéfinitivement, pour toujours kúdayi, báda ò yé mùso dílen yé í mà fásayi la femme t'est donnée définitivement

Fasedi→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Fàséri

n prop NOM M (nom masculin).

Fàséri→̌→ 158→n.prop/n : 0 →n.prop : 158→n : 0 Fasedi

n prop NOM M (nom masculin).… kan, ko n'o tigi ma se ka ta sara, k'o bɛ sa. o kuma in tora Faseri kɔnɔ i ko kilisi. nin don in, Faseri n'a terikɛ tilalen u ka baara la, u nan'u da jirisuma kɔrɔ ɲɔgɔn kɛrɛfɛ dɔrɔn, terikɛ y'a ka …(dunbiya_sangare-an_ka_yele.dis.html)

fàsiya→̌→ 6( père race [ semence *abstractif ] )

n race dont on est issu

1 • race dont on est issu.

2 • métier du papa.

fàso→̌→ 218( père maison )

n patrie bɔ́jamana, fàjamana.

fàsobaara→̌→ 3( patrie [ père maison ] travail )

n construction nationaleconstruction nationale

fàsoden→̌→ 72( patrie [ père maison ] enfant )

n citoyencitoyen, fils du pays jàmaden, situwayɛn.

fàsodensɛbɛn→̌→ 0( citoyen [ patrie [ père maison ] enfant ] écrit )

n carte d'identité nationalecarte d'identité nationale à fɔ́ra kó fàsodensɛbɛn fìla bɛ́ Fréderi Kánute bólo on dit que Frédéric Kanute possède la double nationalité (kb 9/04 p.6

fàsodenya→̌→ 5( citoyen [ patrie [ père maison ] enfant ] *abstractif )

n condition de fils du payscondition de fils du pays

fàsojama→̌→ 2( patrie [ père maison ] foule )

n peuple dùnge, jàma, mànton.

fàsokan→̌→ 33( patrie [ père maison ] cou )

n langue nationalelangue nationale bárakan.

Fàsokanu→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0

n prop TOPFassokanou (un quartier dans la commune 6 de Bamako).…an jigi b'u ka cɛsiri ni Fasokanu kan.…(kibaru528_07tunkara_jabi_cero-kalo_farikolonyenaje.dis.html)

fàsokanu→̌→ 17( patrie [ père maison ] amour )

n patriotisme

fàsokanunci→̌→ 3( patriotisme [ patrie [ père maison ] amour ] *agent excessif )

n patriote

fàsolamɔgɔ→̌→ 3( patrie [ père maison ] *nom de lieu homme )

n compatriote

1 • compatriote. kàbilamɔgɔ.

2 • proche. dùnge, gàden, lìmaana (personne de la famille (de telle personne ..., du mari ... de l'épouse ...))

fàsontanya( patrie [ père maison ] *privatif *abstractif )

v perdre toute sa parenté

vi perdre toute sa parenté à bálima bɛ́ɛ sàra k'à fàsontanya tous ses parents sont morts et l'ont laissé sans famille

fásɔn→̌→ 68 fr : façon

n façonfaçon, nature fásɔnya, kɛ́ko, táabolo, sí, súguya, súgu.… kɛ fatɔ ye. a nɔ fɛ jinɛw bɛ fa wuli i la, wa a mɔgɔ " fasɔn " caman tɛ si sɔrɔ. Adama ko : ni a den " fasɔn " ye cɛ ye, e min y'a fa ye, n'i y'a ka ko cogo dɔn, i bɛ a don morikalan la, ni a nana jinɛbaaraw …(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_12_06.dis.html)

fásɔnya→̌→ 0( façon *abstractif )

n façon fásɔn, kɛ́ko, táabolo fásɔnya júmɛn ? de quel type, de quelle sorte ?

fàsu→̌→ 13( père cadavre )

n père défunt

1 • père défunt. dònsokɛ yé sìgi kélen fàa k'à fàsu sɔ́n ni ò yé le chasseur a tué un buffle et l'a offert en sacrifice à son père défunt

2 • mânes des ancêtres (ceux des générations précédentes).

Fasudebe→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0

n prop TOPFassoudebé (village et commune, cercle de Diéma, région de Kayes).… Mahamadu Kɔnta Fasudebe ye Jɛma dugu dɔ ye Kayi mara la, arabadon mɛkalo tile 16 san 2016 fununfunun taara ni muso dɔ …(kibaru559_16ba_jara-muso_tununcogo.dis.html)

fásugu→̌→ 0( espèce )

n sortesorte, espèce fásuguya, mànfan, násuguya, násugu, násɔnya, sìgidama, síya.

fásuguya→̌→ 0( espèce *abstractif )

n sortesorte, espèce fásugu, mànfan, násuguya, násugu, násɔnya, sìgidama, síya.

Fasumuku→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPFassoumoukou (commune de Koula, cercle et région de Koulikoro).

Fàsun→̌→ 5→n.prop/n : 0 →n.prop : 5→n : 0

n prop NOM M (prénom masculin, donné à un jumeau).…Kasun ni Fasun welela Masala. cɛ ni muso nana. u farala ɲɔgɔn kan. faamaba in nana ka na i sigi.…(jabate-ngenyekoro_ka_tonnkan.dis.html)

fàtawu→̌→ 0 ar:

n faveur divinefaveur divine Ála kà fàtawu kɛ́ à rɔ́ que Dieu favorise (cette entreprise) !

Fátì→̌→ 34→n.prop/n : 0 →n.prop : 34→n : 0 Fátuma Fàtú; Fátimata

n prop NOM F (Fàtú, Fátì sont des formes diminutives).…Dikɔ ko Fati ma, ko an ka « sɛbɛn » kɔnɔ ka taa n'a ye. Fati ko ale ɲɛw b'a dimi, a tɛ se ka sigi. Dikɔ ko Fati ma, ko ne ka « sɛbɛn » kɔnɔ ka taa a di o ma so.…(dumestre-manigances_2003_02.dis.html)

fàtigi→̌→ 0( père maître )

n qui a (encore) son pèrequi a (encore) son père

Fátimata→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0 Fátuma Fàtú; Fátì

n prop NOM F (Fàtú, Fátì sont des formes diminutives).… minisiri ka laseli ye. ale yɛrɛ ma se ka ye kɛnɛ kan. an balimamuso madamu Tarawele Fatimata Dikɔ min y'a nɔnabila, o da sera fasokanw tɔgɔladonba seli nafa ma diɲɛ kɔnɔ an'an ka …(kibaru542_02konta-fasokanw_togoladonba.dis.html)

Fatine→̌→ 11→n.prop/n : 0 →n.prop : 11→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).…a yɛrɛ de ko fɔ an ka na so kɔnɔ fɔlɔ. an nana yen, ka tila ka sigi ka baro kɛ yen.. barokuma : Fatine ko ne ma : ko u ka barokuma tun bɛ u ka dugu maa dɔ kan, dugu sɔrɔbaatɔ bɛɛ juguya tun bɛ ale la.…(dumestre-manigances_2003_04.dis.html)

fátiya→̌→ 0 ar: id.

n formule de foi musulmaneformule de foi musulmane

fàtɔ→̌→ 14( folie *statif )

adj fou

1 • fou. kùnnafɛntɔ.

2 • enragé (chien).

fàtɔ→̌→ 70( folie *statif )

n fou

1 • fou. hákililabanabaatɔ, kùnkolotɔ, sènfɛbila.

2 • enragé (chien ...) ɲì tɛ́ fàtɔ lá le fou n'a pas d'ami (dicton)

fàtɔgɔma→̌→ 0( père homonyme [ nom *réciproque ] )

n homonyme du pèrehomonyme du père (personne qui porte le même prénom que le père).

fàtɔya→̌→ 10( fou [ folie *statif ] *abstractif )

n manière d'agir de foumanière d'agir de fou

fátu→̌→ 65→n : 0 fáatu Ar. fa:ta 'passer'

v mourir bán, bìn, dátunun, júfa, kɔ́sègin, sà, sómayɛlɛma, sósègin, tó, ɲɛ́tunun.… la wa ? demisɛnniw bɛ lakalan cogo wɛrɛ jumɛn na ? denmisɛnnin joli bangera ɲina ? joli fatura ? u ka saya sababu ye mun ye ? u tun ye san joli ye ? saya ninnu tun bɛ se ka bali wa ? cogo di ? …(dogotoro_00kunnafoni_damadow.dis.html)

Fàtú→̌→ 10→n.prop/n : 0 →n.prop : 10→n : 0 Fátuma Fátimata; Fátì

n prop NOM F (Fàtú, Fátì sont des formes diminutives).… in bɔlen, k'o kunnafoni da diɲɛ bɛɛ tulo kan, Mali gofɛrɛnaman ye wele bila madamu Fatu Bɛnisuda ma, diɲɛ kojugubaw kiiritigɛlaba, a kana a lajɛ n'o y'a sɔrɔ jalaki min binna …(kibaru549_06si_konta-dinye_mogofagalabaw.dis.html)

fátuli→̌→ 5( mourir *nom d'action ) fáatuli

n décès bánni.

Fátuma→̌→ 14→n.prop/n : 0 →n.prop : 14→n : 0 Fàtú; Fátimata; Fátì

n prop NOM F (Fàtú, Fátì sont des formes diminutives).…a y'o fana sariya fɔ. ( = o bɛɛ ye musotɔgɔ ye, fo Sumana ). • Fatuma , Kɔrɔtumu, Nana, Aminata, Koninba, Sitan. a y'o fana sariya fɔ.…(bamanankan_maben-108kan_sariya.dis.html)

Fatumata→̌→ 59→n.prop/n : 0 →n.prop : 111→n : 0 Fáatumata

n prop NOM F (nom féminin).… ne Fatumata bolo koyi ! i sigilen bɛ k'i jigi da mɔgɔ min kan, n'o bɔra i jigi kɔrɔ ; nka a ye ne Fatumata de malo. Seku, ne bɛ taga so. i ni ce, i ni baraji. Fatumata wulila, a bɔra ka taga. …(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_09_13.dis.html)

fàya( père *abstractif )

n paternité (même au sens large). fàya bɛ́ é ní mɔ̀gɔ wɛ́rɛ fà cɛ́

fáyida→̌→ 5

n élégance bùgaya, gòrobinɛ (dans l'habillement). jánjigiya gòrobinɛ ní fáyida ! quelle élégance ! à bɛ́ fáyida lá elle est bien habillée

fáyin→̌→ 0→n : 0 fáɲi fáyin.

v partir

vi partir táa.

fàyin→̌→ 0→n : 0 fɛ̀yin

v convenir

vi convenir bɛ̀n, fàra, kùnmìnɛ, lábɔ, sárati, tà (un mot peu connu). án fɛ̀yinna mîn ná... ce que nous avons convenu …

fáyiri→̌→ 0 fájiri fáyiri Ar. fajr

n prière musulmane de l'aube

1 • prière musulmane de l'aube (avant le lever du soleil).

2 • aube. dùgujɛ, dùgusɛ, kɛ́nɛbɔnda, kɛ́nɛfara kà fájiri jìra án kɛ́nɛ (ɲɛ́) ná bonne nuit ! (que l'aube se montre à nous bien portants !)

féburuye→̌→ 25 féwuruye.

n février…P. 24 Bamakɔ. feburuye kalo tile 13, 1972 san, kunatɔw ka seli 19n kɛra Mali duguba bɛɛ la.…(kibaru001_3kunatow_ka.dis.html)

Féderali→̌→ 0 Fr. fédéral

adj fédéral féderali Alimaɲi Féderali Allemagne Fédérale

féderali

adj fédéralfédéral, fédérale Féderali Minisiri Madi JALO ye Malidenw bèe ka nisòndiya jira Alimanyi Federali lasigiden ka baara nyuman na,... (Faso Kumakan, 1986) ETRG.FRA.

féderasiyɔn→̌→ 0 féderasɔn

n fédération féderasɔn òkutòburu kalo in na, an ye lètèrè sòrò, ka bò keleya koperatiwu federasòn nyèmògòw tòn yòrò. (Kibaru n°81, 1978) ETRG.FRA.

féderasɔn→̌→ 35 Fr. fédération

n fédération…jamanadenw tɛna ɲinɛ o kɔ bi, sini ani sinikɛnɛ ; o fasojanfala ninnu, faamaw b'u la, Mali federasɔn mɔgɔw b'u la, ntolatantɔnw ɲɛmɔgɔw b'u la.…(kibaru542_08konta-mali_ntolatanko.dis.html)

féefee→̌→ 0 félefele

n filet de pêchefilet de pêche, filet de pêche de surface (pour les poissons nsàra et fɔ̀ɔnɔ— un mot peu connu).

féere→̌→ 34 fyére.

n fleurfleur, inflorescence fíleru.…nin jiri in bɛ sɔrɔ diɲɛ yɔrɔ bɛɛ la samiyɛ waatiw. ka kɔnɔnantumuw kɛlɛ, aw b'a feere walima a bulu garamu mugan da ji litiri kelen wulilen na ka se miniti naani ma.…(dogotoro_01farafinfuraw.dis.html)

féere→̌→ 10→n : 2 fyére.

v fleurir…2860 ) ni i tɔɲɔgɔn y'i tan k'i fili daɲaga la, n'i m'a tan k'a fili koroɲaga la, i ba y'i feere , a m'i den. 2861 ) ŋana ma man di fɔ kobilen don.…(bailleul-sagesse_bambara_02d.dis.html)

vi fleurir nkísinkàsá, tíntiri, ɲɛ́ri.

fèere→̌→ 23 fyère.

n ventevente, transaction commerciale fèeresa tɛ́ bɔ̀nɛ yé, bɛ́ɛ tá b'í bólo l'échec d'un marché n'est pas un malheur, chacun garde son bien (dicton)

fèere→̌→ 519→n : 44 fyère.

v vendre


fèeré ~ fyèeré ‘vendre’
consonnes marginales : f- palatisé devant ee / ɛɛ 2-21

vt vendre dádigi, sàn à fèere ń mà ! vends-le moi ! nùmumuso bɛ dàga dá, bámana ka ò fèere la potière fabrique des canaris pour que les bambara les vendent

fèereda→̌→ 9( vente bouche ) fyèreda.

n prix de venteprix de vente

fèerefɛn→̌→ 38( vente chose ) fyèrefɛn.

n marchandise kàrayogo, sànfɛn.

féerekala→̌→ 0( fleur tige ) fyérekala.

n pédoncule floralpédoncule floral, hampe florale

féerekun→̌→ 0( fleur tête ) fyérekun.

n bouton de fleurbouton de fleur kɔ̀nɔ.

fèerelikɛla→̌→ 4( vendre *nom d'action faire *agent permanent ) fyèrelikɛla.

n vendeur sànnikɛla.

fèereta→̌→ 22( vendre *participe potentiel ) fyèreta.

ptcp vendablevendable, à vendre

féfewu→̌→ 0

adv totelementtotelement, nullement (à l'affirmatif). féwu (au négatif— une forme intensive de féwu).

Fekola→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPFékola (ville et mine d'or, région de Kayes).…daman kuraw bɛna dayɛlɛ Kofi, ani Fekola , o b'a to ni Mali ka sanu sɔrɔta hakɛ bɛ se tɔni 100 ma san 12 kɔnɔ.…(kibaru528_01konta-jamanakuntigi_ka_jemukan.dis.html)

féle→̌→ 0→n : 0 fálen féle; fɛ́lɛn.

v germer

1 • vi germer, pousser bɔ́, dígi, kúbɔ, kɔ́nɔdòn, kɔ́nɔnasu, kɔ́nɔsuruku, kɔ́nɔsu, lámadòn, súgusugu, tàlontàlon, tàngi, térun, ŋúnan, ɲɔ̀ni (une plante). fóni.

2 • vt détacher, délier fóni.

3 • vt déplier (membres). fóni.

fèlefala→̌→ 0→n : 0

v faire balancer

vt faire balancer fyéku à bólo fèlefalalen dòn il a les bras ballants

félefele→̌→ 3→n : 0 félenfelen.

v faire fuir

1.1 • vt faire fuir, effrayer lábòli, bàabaali, fíyefiye, jàsiran, jàtìgɛ, jàwuli, lásiran, pápa, sɔ̀nnasiran, ɲán (au point de faire quitter les lieux). wólofa sàya yé ù félefele la mort du père leur a fait quitter le paysfíɲɛ yé fúrajalan félefele le vent a emporté les feuilles mortes

1.2 • vr s'enfuir bòli, píya, ɲɛ́mabòli (très rapidement).

2 • vi flotter au vent

félefele→̌→ 3 féefee

n filet de pêchefilet de pêche, filet de pêche de surface (pour les poissons nsàra et fɔ̀ɔnɔ— un mot peu connu).…a ko ne nana i fagali kama, a ko n t'i to. a ko : Maa ! n'a y'a sɔrɔ i bɛ ne faga, n y'i ka felefele jɔ min minɛ i la, o kosɔn, n bɛ na n'a ye. ni i y'a gosi ni gɔngɔn ma bɔ a la a ko i ka n faga.…(sunbunu-fils_sept_femmes.dis.html)

féleku→̌→ 0

n silhouette

1 • silhouette. jà.

2 • sillage (odeur).

féleku→̌→ 0→n : 0

v passer rapidementpasser rapidement (odeur).

félenfelen→̌→ 0→n : 0 félefele félenfelen.

v faire fuir

1.1 • vt faire fuir, effrayer lábòli, bàabaali, fíyefiye, jàsiran, jàtìgɛ, jàwuli, lásiran, pápa, sɔ̀nnasiran, ɲán (au point de faire quitter les lieux). wólofa sàya yé ù félefele la mort du père leur a fait quitter le paysfíɲɛ yé fúrajalan félefele le vent a emporté les feuilles mortes

1.2 • vr s'enfuir bòli, píya, ɲɛ́mabòli (très rapidement).

2 • vi flotter au vent

félewu→̌→ 0

adv à toute allureà toute allure gólogala.

Felikisi→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop NOM ETRGFélix…izini mago bɛ minɛn kura minnu na, nafolo min na, ani mɔgɔ hakɛ min na Felikisi Togo y'o bɛɛ ɲɛfɔ minisiri ye.…(kibaru549_03jira_konta-iziniko_yiriwali.dis.html)

fenɛrigan→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop Phénergan Faritanabanaw: ... Porometazini, Prométhazine: Izinitigiw ka tɔgɔ dalen: Fenɛrigan, Phenergan... (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

fenilefirini→̌→ 3

n phényléphrinephényléphrine, néosynéphrine neyozinefirini; neyosinefirini Nu gerenni ni nuji bɔli bɛ kɛ sababu ye ka tulodimi walima nukolodimi bila mɔgɔ minnu na, olu ka kan ka u ka nu gerenni ni nuji bɔli furakɛ ni furaji ye min bɛ kɛ nu kɔnɔ ka a dayɛlɛ, fenilefirini (phényléphrine) walima efedirini (éphédrine) bɛ min na. (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) Efedirini walima efedirini bɛ nudayɛlɛfura tonita minnu na, éphédrine ou phényléphrine (izinitigi ka tɔgɔ dalen neyosinefirini, Neo-synephrine):...(Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

Fenisi→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0

n prop TOPPhénicie (pays dans l'antiquité).…Fenisi tun ye jamana ye Sirijamana ni Liban furancɛw la. olu tun ye jikantaama ŋanabaw ye.…(kibaru546_05konta-konyenyinitaamabaw.dis.html)

fenitoyini→̌→ 8

n phénytoïne Difenilidantoyini (diphénylhydantoïne) wa fenitoyini (phénytoïne) ka ɲi tuma dɔw la ni fura fɔlɔ ma nafa ɲɛ. (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

fenobaribitali→̌→ 13

n phénobarbital Fenobaribitali (phénobarbital) bɛ bininbana mada. A da man gɛlɛn... (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

fére→̌→ 1

n bicolore (avec du blanc et du rouge).…1231 ) n'a fɔra ko : « mɔgɔ ka di », a sogo ko tɛ. 1232 ) ba kunjɛ den ye fere ye. 1233 ) ba kɛrɛjɛ den ye fuse ye.…(bailleul-sagesse_bambara_02b.dis.html)

fère→̌→ 0→n : 0 fòron fère; fèren; fìro.

v ourlerourler, retrousser dáfòron, kɔ̀ngɔli, kɔ́rɔcɛ̀, yɛ̀lɛn, ɲàro.

fère→̌→ 0 fòron fère; fèren; fìro.

n ourlet

1 • ourlet, retroussis. dáforon, kánforon.

2 • revers.

3 • fourreau. múrǔfé, tàn.

fèrefe→̌→ 0 sìrife sòrofe; sùrufe; sèrefe; fèrefe.

n rasoirrasoir, canif kùndimuru, lámukala, kárimuru (petit couteau tranchant).

féreke→̌→ 8

n enchevêtrement kùnsigi féreke bɔ́ démêler les cheveux

féreke→̌→ 32→n : 0

v embrouiller

1 • embrouiller. bàsan, bílisibalasa, ɲágami à hákili férekera il s'est troublé

2 • entraver. gáran à yé fàli sèn féreke il a entravé le pied de l'âne

Ferekesedugu→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPFerkessédougou (une ville du District des Savanes au nord de Côte d'Ivoire).…Sikaso bɛ Mali woroduguyanfan fɛ ka digi kɔrɔn kan. Bamakɔ - Bobo_Julaso, Segu - Kucala - Ferekesedugu , o siraw bɛ tɛmɛ Sikaso fe. dugu sigilen bɛ falaba dɔ kɛrɛ la kulu jan fila ni ɲɔgɔn cɛ.…(kibaru537_03sikaso_dugu_bugunnatige.dis.html)

fèrekete→̌→ 0

n enversenvers, l'envers kùnjugu, kɔ́, npɛ̀rɛkɛtɛ, ɲɛ́jugu, ɲɛ́najugu kà fèrekete` yɛ̀lɛma retrousser les manchesà y’í ɲɛ́` fèrekete` bɔ́ il s'est exorbité

fèren→̌→ 0→n : 0 fòron fère; fèren; fìro.

v ourlerourler, retrousser dáfòron, kɔ̀ngɔli, kɔ́rɔcɛ̀, yɛ̀lɛn, ɲàro.

fèren→̌→ 0 fòron fère; fèren; fìro.

n ourlet

1 • ourlet, retroussis. dáforon, kánforon.

2 • revers.

3 • fourreau. múrǔfé, tàn.

fèrin→̌→ 0→n : 0 fèrun fèrin; fɛ̀rin.

v serrer fort

vt serrer fort, plaquer, coincer nkàson, tára, dɛ̀rɛ, kóron, lákoron dénmisɛn` b'ù dá k'ù fèrun ɲɔ́gɔn ná les enfants se couchent en se serrant les uns contre les autresdóroko.

fèrun→̌→ 1→n : 0 fèrin; fɛ̀rin.

v serrer fort

vt serrer fort, plaquer, coincer nkàson, tára, dɛ̀rɛ, kóron, lákoron dénmisɛn` b'ù dá k'ù fèrun ɲɔ́gɔn ná les enfants se couchent en se serrant les uns contre les autresdóroko.

féwu→̌→ 131 fyéwu; fíyewu; fíyɛwu.

adv absolumentabsolument, pas du tout, nullement kɛ́rɛbɛtɛ, có, mùmɛ, tɔ́ri, féfewu (au négatif). ń m'á yé féwu ! je ne l'ai pas vu du tout, je ne l'ai jamais vu !


Lálà ka fànfilawuluya nìn, ò ma sé kà Bìnɛfù ni Àbudù bìla ɲɔ́gɔn ná féwu.
Cette duplicité de Lala n’a point réussi à susciter une querelle entre Binèfou et Abdou’ [Lala Ture].
38.3. Particules monovalentes

Ń ma à yé fɛ̋s !
Je ne l’ai pas vu du tout !’
38.3. Particules monovalentes

féwuruye→̌→ 0 féburuye féwuruye.

n février

Fezan→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPFezzan (nom de lieu).… sigiyɔrɔ fɔlɔ kɛra yen ye. olu bɔra jamana wɛrɛw la ka se yen. i n'a fɔ Eziputi, Fezan , Libi jamana na, Susi, Tunizi jamana na, Tuwati, Tafilale ni Fɛsi Marɔku jamana na, …(kibaru539_03fd_jara-burudame_jujon.dis.html)

fezibuku→̌→ 0

n facebook jɔnnin bɛ wari don kunnafonisɛbɛn na bilen, ka « fezibuku » ni « wasapu » to yen.(Kibaru 484, 2021) ETRG.USA.

fɛ̀→̌→ 7870

pp par


Wári` bɛ́ ń fɛ̀ (ǹka, à bɛ́ bánki` lá).
‘J’ai de l’argent (mais il est à la banque).
La valeur possessive (7.4)

Ò fɛ̀ jɛ̀` yé hàramu yé.
‘Avoir des relations avec celle-là est interdit’ [Avènement de Da].
Construction non-compacte à postposition interne (10.2.1)

Làgínɛ fáaba` bɛ́ jàmana` tìlebin` fɛ̀.
‘La capitale de la Guinée est à l’ouest.
Valeurs des postpositions formelles (11.3) - locative

Sísàn, bámàna`w bɛ́ Màli` fàn bɛ́ɛ fɛ̀.
‘De nos jours, on trouve des Bambara partout au Mali.
Valeurs des postpositions formelles (11.3) - locative

Wárabìlen`w dònna dá` fɛ̀ kà máaɲɔ bɛ́ɛ tíɲɛ.
‘Les singes rouges sont entrés par la porte et ont saccagé tout le maïs’
Valeurs des postpositions formelles (11.3) - trajet : ‘par’, ‘à travers’

Ní npògotigi`w b’ù kò, í kàn’ ù fílɛ fìnɛtri` fɛ̀.
‘Quand les jeunes filles se lavent, ne les regarde pas par la fenêtre.
Valeurs des postpositions formelles (11.3) - trajet : ‘par’, ‘à travers’

Jùla`w jìginna Sòri fɛ̀ Kùlukɔrɔ.
‘Les marchands se sont arrêtés chez Sori à Koulikoro.
Valeurs des postpositions formelles (11.3) - ‘chez’

À sùnɔgɔra nê fɛ̀ yàn. ‘Il a dormi chez moi (ici).
Valeurs des postpositions formelles (11.3) - ‘chez’

Fùséyini sìra kà dɔ̀lɔ` mìn à ɲàmɔgɔmuso` fɛ̀ yèn.
‘Fousseyni a passé la nuit à boire de l’alcool chez sa copine. (Si on enlève yèn dans cette phrase, on comprendra que l’amante était l’initiatrice de la beuverie.)
Valeurs des postpositions formelles (11.3)- ‘chez’

À bɔ́ra nê fɛ̀. ‘Il est passé chez moi’ (= À nàna bɔ́ nê yé).
Valeurs des postpositions formelles (11.3) - ‘chez’

Búbaga`w bɛ ù ká só` jɔ̀ tìlema` fɛ̀.
‘Les termites bâtissent leur termitière pendant la saison sèche.
Valeurs des postpositions formelles (11.3) - temporelle

Sélifàna` fɛ̀`, Kàlifà kúnunna kà bɔ́ kɛ́nɛ mà.
‘Au moment de la prière du début de l’après-midi, Kalifa s’est réveillé et est sorti dehors.
Valeurs des postpositions formelles (11.3) - temporelle

Pánkurun` jìginna sɛ́nkɛri` fɛ̀.
‘L’avion a atterri à 5 heures.
Valeurs des postpositions formelles (11.3) - temporelle

Mùnná í tɛ́ yɛ́lɛ án fɛ̀? ‘Pourquoi ne ris-tu pas avec nous?’
Valeurs des postpositions formelles (11.3) - associative

Yàn, bólitigi` bɛ́ kàsi sìlamɛ` fɛ̀.
‘Ici le païen pleure avec le musulman.
Valeurs des postpositions formelles (11.3) - associative

Háli à ma sɔ̀n kà kúma ánw fɛ̀.
‘Il n’a même pas voulu parler avec nous.
Valeurs des postpositions formelles (11.3) - associative

Wáraba` ní sàga` tɛ táama ɲɔ́gɔn fɛ̀.
‘Le lion et le mouton ne se promènent pas ensemble’ [Sagesse bambara].
Valeurs des postpositions formelles (11.3) - associative

Mùsa tágara à kɔ̀rɔkɛ` fɛ̀.
‘Moussa est parti avec son grand frère’ (sous-entendu : c’est son frère aîné qui l’a conduit).
Valeurs des postpositions formelles (11.3) - acteur principal

Fùséyini sìra kà dɔ̀lɔ` mìn a ɲàmɔgɔmuso` fɛ̀.
‘L’amante de Fousseyni lui a fait boire de l’alcool toute la nuit.
Valeurs des postpositions formelles (11.3) - acteur principal

Dùgu kɔ̀nɔntɔn jènina tɔ́njɔn`w fɛ̀ Káadɔ`w ka màra` lá.
‘Neuf villages ont été brûlés par les guerriers-esclaves dans la province des Dogon’.
Valeurs des postpositions formelles (11.3) - complément d’agent

Dɔ̀nkili dúman tìlenna kà dá jèli`w fɛ̀ fàama` ka sóda` lá.
‘Des chansons agréables ont résonné toute la journée (lit.: ‘des chansons ont passé la journée à être chantées’) à la porte du roi, entonnées par les griots.
Valeurs des postpositions formelles (11.3) - complément d’agent

Sìrabílen ye tìle náani kɛ́ kà yáala kúngo` kɔ́nɔ à kùn` fɛ̀, à ma sògo yé.
‘Sirabilen s’est baladé dans la brousse au hasard pendant quatre jours, il n’a pas vu d’animaux.
Valeurs des postpositions formelles (11.3) - complément d’agent

Ń ma sé kà bá` tìgɛ ń ka jóginda dími` fɛ̀.
‘Je n’ai pas réussi à traverser le fleuve à cause de la douleur de ma blessure.
Valeurs des postpositions formelles (11.3) - cause

Sɛ̀gɛn` fɛ̀`, à sùnɔgɔra wùlada` fɛ̀.
‘De fatigue, il s’est endormi le soir de bonne heure.
Valeurs des postpositions formelles (11.3) - cause

Cɛ̀` bɛ́ à mùso` mîn fɛ̀`, ò bɛ́ wéele kó báramuso`.
‘L’épouse que l’homme aime, elle est appelée « femme préférée ».
Valeurs des postpositions formelles (11.3) - ‘aimer’, ‘vouloir’

Í tɛ́ dùtɛ girin fɛ̀? ‘Ne veux-tu pas du thé fort?’
Valeurs des postpositions formelles (11.3) - ‘aimer’, ‘vouloir’

Dúmuni` mîn dá` ka nɔ̀gɔn`, kɛ́ ò fɛ̀.
‘Aime la nourriture qui est peu chère.
Valeurs des postpositions formelles (11.4) - ‘aimer’, ‘vouloir’

À tùn b’ à fɛ̀ nê hákili` dè ka sìgi fɔ́lɔ.
Il voulait que je me calme d’abord’ [Kɔntɔrɔn ni Saane].
33.2. Constructions subjonctives introduites par des prédications modales

1 • par (marque d'agent). à bùgɔra à fà fɛ̀ il a été battu par son pèrecɛ́sirilan mîn bɛ́ díla fúlaw fɛ̀ la ceinture que fabriquent les peuls …

2 • avec. kɔ́kɔrɔ, yé (accompagnement). táa à fɛ̀ pars avec luià kúmana dùgutigi fɛ̀ il a parlé avec le chef de village

3 • chez. bára, kàn, sènkɔ́rɔ, yɔ́rɔ n'í nàna án fɛ̀ si tu viens chez nous … nê jìginna kàrisa fɛ̀ j'ai pris logement chez un tel

4 • POSS. ka (marque du possesseur). mùn bɛ́ í fɛ̀ ? qu'est-ce que tu possèdes ?

5 • au moyen de. à yɛ̀lɛnna jùru fɛ̀ il est monté par la corde

6 • vers, du côté de. fànfɛ̀ (sens local). kɔ́rɔn fɛ̀ à l'estsán fɛ̀ en hautkɔ́ fɛ̀ par derrière

7 • (marque de l'objet désiré, voulu— dans ce sens, la postposition tend à dévélopper des emplois quasi-verbaux). í bɛ́ mùn fɛ̀ ? que veux-tu ? que désires-tu ? à bɛ́ kàrisa fɛ̀ il aime unetelle / elle aime untelán b’à fɛ̀ kà táa Bàmakɔ nous projetons d'aller à Bamakoń bɛ́ fɛ̀ nìn dè ka kɛ́ ń mùso yé je veux que ce soit celle-ci qui devienne ma femme

8 • pendant (sens temporel (indéterminé)). wúla fɛ̀ dans l'après-midisɔ̀goma fɛ̀ le matin

fɛ̀→̌→ 9

n amour díyanyeko, díyanye, díya, kànuya, kànu, màndiya.… tɛ karaba, kun min y'a fɔ, an tun t'a dɔn ka a fɛ sɔn bɛ kɛ kanu kuma ma, ni kanu kuma sera ka a fɛ ni ka bɛn kɛ o kan…(banbera-faamanje_ni_faantanje.dis.html)

fɛ̀ɛnɛ→̌→ 0→n : 0 fɛ̀nsɛn fɛ̀ɛnɛ; fyɛ̀nɛ; fɛ̀nfɛn.

v étendre

vt étendre gàngàn, láfɛ̀nsɛn, sɛ́ɛnɛ, tɔ̀nɔ, yánkan, yɛ́gɛn, yɛ́rɛkɛ (pour sécher, refroidir ...) màlo fɛ̀nsɛn bìlali kàn étendre du riz sur une natte

fɛ̀ɛnɛ→̌→ 10

n crème du laitcrème du lait… kama, banabagatɔ ka kan ka jimafɛnw, dumuni nafama sanumanw dun, i n'a fɔ sogo, jɛgɛ, fɛɛnɛ , shɛ, nakɔfɛnw ni jiridenw ( aw ye sigida 11 balo nafama lajɛ )…(dogotoro_04banabagato_furakecogo.dis.html)

fɛ̀ɛnɛfura→̌→ 0( crème.du.lait feuille )

n plante Eriosema afzeliiplante Eriosema afzelii (plante herbacée ---> 40 / 80 cm à grandes feuilles simples, alternes, les femmes les font bouillir pour laver les calebasses dans lesquelles on trait les vaches).. papi

fɛ́ɛrɛ→̌→ 12 fɛ́ɛrɔ; fɛ́rɛ; fyɛ́rɛ.

n guenillesguenilles, manque d'habits màa fɛ́ɛrɛ bɔ́ habiller qqn, lui enlever ses haillons, le vêtir

fɛ̀ɛrɛ→̌→ 433 fyɛ̀rɛ.

n moyenmoyen, astuce, solution cógo, hákɛlama, mánkan, mìnɛbolo, nàsira, dàliluya, fúra, làhalaya, lásiri, dàbali fɛ̀ɛrɛ kɛ́ fɛ̀ɛrɛ díla fɛ̀ɛrɛ tìgɛ se débrouiller, trouver une solutionfɛ̀ɛrɛ ɲíni chercher une solution, un moyen de s'en sortir


fyɛ̀ɛrɛ́ ~ fɛ̀ɛrɛ ‘ruse, astuce’
consonnes marginales : f- palatisé devant ee/ɛɛ 2-22

fɛ́ɛrɛbaatɔ→̌→ 0( guenilles *agent occasionnel *statif ) fɛ́ɛrɛbagatɔ; fɛ́rɛbaatɔ; fyɛ́rɛbaatɔ.

n loqueteuxloqueteux, personne en haillons (un mot vu comme incorrect par beaucoup de locuteurs— on préfère fɛ́ɛrɛtɔ).

fɛ́ɛrɛbagatɔ→̌→ 0( guenilles *agent occasionnel *statif ) fɛ́ɛrɛbaatɔ fɛ́ɛrɛbagatɔ; fɛ́rɛbaatɔ; fyɛ́rɛbaatɔ.

n loqueteuxloqueteux, personne en haillons (un mot vu comme incorrect par beaucoup de locuteurs— on préfère fɛ́ɛrɛtɔ).

fɛ́ɛrɛbɔ→̌→ 10( guenilles sortir ) fɛ́ɛrɔbɔ; fɛ́rɛbɔ.

n l'habillement fìni.

fɛ́ɛrɛbɔ→̌→ 10→n : 1( guenilles sortir ) fɛ́ɛrɔbɔ; fɛ́rɛbɔ.

v habillerhabiller, pourvoir en vêtements lákala.

fɛ́ɛrɛn→̌→ 3 fɛ́rɛn fyɛ́rɛn; fyɛ́tɛrɛn; fɛ́rɛlɛn; pɛ́ɛrɛn.

n morceau…1494 ) baara de ye naarɛ ye. 1495 ) bolo bɛ kɔgɔ kɛ mugu ye. 1496 ) bolo bɛ woro kɛ fɛɛrɛn ye. 1497 ) bananku tɛ ku jigin mɔgɔ ye. 1498 ) « n kelen bin fila », i ni mɔgɔ don.…(bailleul-sagesse_bambara_02c.dis.html)

1 • morceau, éclat. kùnkurun, kùn, kùru, wàlon.

2 • planche. jíripanparan, mànge, pilansi.

3 • tranche. tìgɛrɔ.

4 • cotylédon. bólo bɛ wòro kɛ́ fɛ́ɛrɛn yé la main partage la noix de kola en (deux) cotylédons

fɛ́ɛrɛtɔ→̌→ 7( guenilles *statif ) fɛ́ɛrɔtɔ; fyɛ́rɛtɔ.

adj en guenillesen guenilles

fɛ́ɛrɔ→̌→ 4 fɛ́ɛrɛ fɛ́rɛ; fyɛ́rɛ.

n guenillesguenilles, manque d'habits màa fɛ́ɛrɛ bɔ́ habiller qqn, lui enlever ses haillons, le vêtir

fɛ́ɛrɔbɔ→̌→ 1( guenilles sortir ) fɛ́ɛrɛbɔ fɛ́rɛbɔ.

n l'habillement fìni.

fɛ́ɛrɔbɔ→̌→ 2→n : 0( guenilles sortir ) fɛ́ɛrɛbɔ fɛ́rɛbɔ.

v habillerhabiller, pourvoir en vêtements lákala.

fɛ́ɛrɔtɔ→̌→ 0( guenilles *statif ) fɛ́ɛrɛtɔ fyɛ́rɛtɔ.

adj en guenillesen guenilles

fɛ́gɛfɛgɛ→̌→ 0

adv très légertrès léger fíngifɔngɔ, fɔ́gɔlɔn, yúguyɛgɛ, ɲɔ́gɔlɔn.

fɛ́gɛn→̌→ 8 fíɲɛ; fíyɛn; fyɛ́n; fɛ́ngɛ.

vq léger

1 • léger. à ka fíyɛn ń kùn je le trouve légerà dá ka fíyɛn il est indiscret, il manque de discrétionà tɛ́gɛla ka fíyɛn il a la main leste, il est prompt à frapper

2 • mince. mìsɛn.

3 • fragile, de mauvaise qualité.

4 • faible, peureux.

5 • insolent.

fɛ́gɛn→̌→ 6 fíɲɛ; fíyɛn; fyɛ́n; fɛ́ngɛ.

adj léger…o kɛlɛ suguya, fo Mali sɔrɔdasiw ka dege o kunbɛncogo la ; ka kɛlɛminɛn fɛgɛnmanw ani farinmanw di u ma ani k'u jɛnsɛn jamana fan tan ni naani kɔnɔ.…(kibaru555_02sidibe_konta-jamana_taaboloba.dis.html)

1 • léger. fɛ́gɛnman.

2 • fragile, de mauvaise qualité. màjálan.

3 • faible, peureux. bárikantan, bólolandɔgɔ, bólomadɔgɔ, dàyifu, jàlamisɛn, síranbagatɔ.

4 • insolent.

5 • facile. dúman, nɔ̀gɔman, nɔ̀gɔn, sɔ̀nkómà (travail).

fɛ́gɛn→̌→ 0→n : 0 fɛ́ngɛ fɛ́gɛn.

v éviter

vt 1 • éviter. jɛ̀ngɛ, kálamàdá, màtɛ̀nɛ, tànga, tɛ̀nɛ kɔ̀ji fɛ́ngɛ, à bɛ́ bàna láse màa mà évite l'eau des marigots, elle apporte des maladies

2 • rater, manquer. fùron, fɔ́, jɛ̀, màjɛ̀, tóntoli, tɔ́ntɔli, dájɛ̀, kùmaniya, ntánya, ɲán.

fɛ́gɛnman→̌→ 11( léger *adjectivateur ) fíɲɛman; fíyɛnman; fyɛ́nman.

adj léger

1 • léger. fɛ́gɛn.

2 • indiscret. dálafɛgɛn, dálamisɛn, dálandi, náafigi.

fɛ́gɛnya→̌→ 21→n : 0( léger *en verbe dynamique ) fíɲɛya; fɛ́gɛya; fíyɛnya; fyɛ́nya.

v alléger

1 • alléger láfiɲɛ.

2.1 • vt affaiblir bárikantanya, cɔ́ɔlɔ, fásan, láafu, nɔ́gɔsi, sósɔ̀gɔ.

2.2 • vt fragiliser

3 • vt humilier, dénigrer dɔ́gɔya, jɔ́nnasìgi, jɛ́bɛn, káana, kùnmadɔ́gɔya, kùnmajìgin, kùnmasùuli, kùnnadá, kùnnagòsi, kùnnasùuli, lámàloya, lámàlo, lámɔnɛ, lèbu, màdɔ́gɔya, màjìgin, màlo, tɔ̀nsibɔ̀.

fɛ́gɛnya( léger *en verbe dynamique ) fíɲɛya; fɛ́gɛya; fíyɛnya; fyɛ́nya.

n légèreté

1 • légèreté.

2 • affaiblissement.

3 • dénigrement, humiliation. dɔ́gɔmaya, dɔ́gɔya, jɔ́n, kùnmasuuli, kùnnasirilenya, làmalo, làmɔnɛ, lèbu.

fɛ́gɛya→̌→ 0→n : 0( léger *en verbe dynamique ) fɛ́gɛnya fíɲɛya; fɛ́gɛya; fíyɛnya; fyɛ́nya.

v alléger

1 • alléger láfiɲɛ.

2.1 • vt affaiblir bárikantanya, cɔ́ɔlɔ, fásan, láafu, nɔ́gɔsi, sósɔ̀gɔ.

2.2 • vt fragiliser

3 • vt humilier, dénigrer dɔ́gɔya, jɔ́nnasìgi, jɛ́bɛn, káana, kùnmadɔ́gɔya, kùnmajìgin, kùnmasùuli, kùnnadá, kùnnagòsi, kùnnasùuli, lámàloya, lámàlo, lámɔnɛ, lèbu, màdɔ́gɔya, màjìgin, màlo, tɔ̀nsibɔ̀.

fɛ́gɛya( léger *en verbe dynamique ) fɛ́gɛnya fíɲɛya; fɛ́gɛya; fíyɛnya; fyɛ́nya.

n légèreté

1 • légèreté.

2 • affaiblissement.

3 • dénigrement, humiliation. dɔ́gɔmaya, dɔ́gɔya, jɔ́n, kùnmasuuli, kùnnasirilenya, làmalo, làmɔnɛ, lèbu.

fɛ̀ko→̌→ 16( par affaire )

n avis bìsigi, fɛ̀ta, hákilila, hákilinata, jàte, kɔ́nɔnata, kɔ́nɔta, kɔ́nɔ, mìsali, míirinata, míirina, ɲùmana, ɲɛ́na, ɲɛ́.

fɛ̀la→̌→ 53( par *mental1 )

n opinion

1 • opinion. dùsukunnata, hákilila, hákili.

2 • manière de faire.

3 • préoccupation. à y’à fɛ̀la fɔ́ ń yé il m'a dit ce qui le préoccupait

fɛ́lɛ→̌→ 13

n chasse collective… jɔ labɛn k'a bila ji la - ni ba fara felefele jɔ de bɛ kɛ ka ba mɔn - a Bi fɔ o mɔnni sugu ma ko fɛlɛ . bama in ye u to o la ka girin ka da u kan. Maa n'a dɔgɔkɛ y'u yɛrɛ ɲini. u ye jiri dɔ sɔrɔ, u …(sunbunu-fils_sept_femmes.dis.html)

1 • chasse collective, battue. fɛ́lɛ bɔ́ faire la chasse collective

2 • pêche à filet félefele.

fɛ́lɛfɛlɛ→̌→ 4

n éventail fìfalan, táfiyɛlan, táfiyɛ.… misɛnnin kɔnɔ. c ) Binyɛ - ale de ye ji foroko bɛɛ la belebele ye, bag. 2 ɲɔgɔn, a bɛ kinin fɛ fɛlɛfɛlɛ ju kɔrɔ ; a bɛ nkunankunan bɔ, basi kunanmanba, k'a lamara nkunankunan baranin kɔnɔ fɔlɔ, …(sankore11_16dukure-suman_yelemalan.dis.html)

fɛ́lɛfɛlɛnin→̌→ 1

n son…tulɔlen dɔ bɛ sin k'i kunberekuru turu dugu ma, ka fɛlɛfɛlɛnin ta ka bɔ filen jɛnin da la, ka koro fa ji la yɛgɛyɛgɛ, k'a sigi faama in da la.…(jabate-ngenyekoro_ka_tonnkan.dis.html)

1 • son. kán, mànkan (de riz).

2 • diaphragme. sɔ̀nnabiri.

fɛ̀lɛkɛ→̌→ 0 fàlaka

n fanon yìriyiri, kánfɛlɛkɛ, kánkɔrɔfɛlɛkɛ (du boeuf, du mouton, du lion ...)

fɛ́lɛkɛfɛlɛkɛ→̌→ 1

onomat d'un pas légerd'un pas léger…sɔgɔmada joona fɛ sonsannin nana fɛlɛkɛfɛlɛkɛ , k'i kanto npogotiginin in ma : " jurufilen di n ma n ka ji bɔ, ka n min ".…(konta-nsiiriw_nsanaw_07kungosogow_ni_sonsannin.dis.html)

fɛ́lɛku→̌→ 0→n : 0 fyéku fíyeku; fyɛ́ku; fɛ́lɛku.

v remuer

vt remuer, faire balancer kòlobokalaba, kùruba, lámàga, mùnumɛnɛ, mùɲukumaɲaka, múguri, múnu, tàngo, yúguba, fèlefala dònso` bɛ màrifa` fyéku les chasseurs agitent leur fusil (en dansant)

fɛ́lɛn→̌→ 0→n : 0 fálen féle; fɛ́lɛn.

v germer

1 • vi germer, pousser bɔ́, dígi, kúbɔ, kɔ́nɔdòn, kɔ́nɔnasu, kɔ́nɔsuruku, kɔ́nɔsu, lámadòn, súgusugu, tàlontàlon, tàngi, térun, ŋúnan, ɲɔ̀ni (une plante). fóni.

2 • vt détacher, délier fóni.

3 • vt déplier (membres). fóni.

fɛ̀mɔgɔ→̌→ 16( par homme )

n compagnon

1 • compagnon. fàraɲɔgɔn, jɛ̀ɲɔgɔn, kɛ́ɲɔgɔnkɛ, kɛ́ɲɔgɔn, tɔ̀ɲɔgɔnkɛ, tɔ̀ɲɔgɔnma, tɔ̀ɲɔgɔn.

2 • partisan. dùnge, ɲì.

fɛ́n→̌→ 1559

n chose


Án fɛ̂n-fɛ́n bòli-la kà bɔ́ án fà-so` lá kà nà, sɛ̀gɛn` dè y'án bòli.
Chacun de nous qui s’est évadé et a quitté notre patrie pour venir, c’est la misère qui nous a chassés’ [Hinɛ nana].

Án kélen`-kélen bòlila kà bɔ́ án fàsó` lá. ‘Nous avons quitté notre patrie un par un.
30.3. Constructions distributives

1 • chose, événement (+ nég = rien ). fɛ́n sí tɛ́ yàn il n'y a rien icifɛ́n dòn, í man kán kà síran ò ɲɛ́ c'est un événement dont tu ne dois pas avoir peur (accouchement)

2 • biens, richesse. bólofɛn, bólota, nàfolo, bàanaya, fàamaya, fɛ́ntigiya, hɛ́rɛ, nàfolotigiya à ma fɛ́n sɔ̀rɔ il n'a rien gagnécɛ̀fɛn sexe de l'homme

3 • être (in)animé.

4 • une personne. fɛ́nkɔrɔ une personne âgée

fɛ́n→̌

v "choser" fɛ́nkɛ (rare).

fɛ́nbɔla→̌→ 0( chose sortir *agent permanent )

n donateur (celui qui fait la dépense, le cadeau, l'offrande ...)

fɛ́ndalen→̌→ 0( chose créer *participe résultatif )

n créature dáfɛn, ɲɛ́nama.

fɛ́ndɔnbaliya→̌→ 0( chose connaître PTCP.NEG *abstractif )

n ignoranceignorance, inexpérience dɔ́nbaliya, kódɔnbaliya, kùnfinya, ɲɛ́dɔnbaliya.

fɛ́nɛ→̌→ 0 fána fɛ́nɛ; fɔ́nɔ.

prt aussi (+ négation = non plus).

fɛ̀nɛtɛrɛ→̌→ 3 fìnɛtiri fɛ̀nɛtɛrɛ; fìlantɛrɛ; fìnɛtri.

n fenêtre fíɲɛdonda, fɔ̀lɔ.… min bɛ tɔlisow kɔnɔ, jiri min bɛ gengen so jɔtɔ ka yɛlɛn ka sanfɛla labaara, jirikonw ni fɛnɛtɛrɛw bɛ don kadiri minnu kɔnɔ, o n'a ɲɔgɔnna caman…(kibaru534_07zm_jara-buwo_ye_jiri_ye.dis.html)

fɛ̀nɛtɛrɛ→̌→ 3 fìnɛtiri

n fenêtre fíɲɛdonda, fɔ̀lɔ fɛ̀nɛtɛrɛ shɛdenw bɛ na bila dɛbɛn min kan, o dɛbɛn ka kan ka da fɔlɔ (finɛtiri) ɲɛ kuntilenna na,...(Kibaru 29, 1974) ETRG.FRA.

fɛ̀nfɛn→̌→ 0→n : 0 fɛ̀nsɛn fɛ̀ɛnɛ; fyɛ̀nɛ; fɛ̀nfɛn.

v étendre

vt étendre gàngàn, láfɛ̀nsɛn, sɛ́ɛnɛ, tɔ̀nɔ, yánkan, yɛ́gɛn, yɛ́rɛkɛ (pour sécher, refroidir ...) màlo fɛ̀nsɛn bìlali kàn étendre du riz sur une natte

fɛ́ngɛ→̌→ 0 fɛ́gɛn fíɲɛ; fíyɛn; fyɛ́n; fɛ́ngɛ.

vq léger

1 • léger. à ka fíyɛn ń kùn je le trouve légerà dá ka fíyɛn il est indiscret, il manque de discrétionà tɛ́gɛla ka fíyɛn il a la main leste, il est prompt à frapper

2 • mince. mìsɛn.

3 • fragile, de mauvaise qualité.

4 • faible, peureux.

5 • insolent.

fɛ́ngɛ→̌→ 0 fɛ́gɛn fíɲɛ; fíyɛn; fyɛ́n; fɛ́ngɛ.

adj léger… , walasa a ka basigi a ( furumuso in ) kɔrɔ, tuma min na cɛ in kafor'a fe, a ye kɔnɔ ta, kɔnɔbara fɛngɛman na, a tɛmɛna n'o ye ( nɔgɔya la ) waati min na kɔnɔbara in girinyana, o ( cɛ in ni muso in ) fila …(kurane007.dis.html)

1 • léger. fɛ́gɛnman.

2 • fragile, de mauvaise qualité. màjálan.

3 • faible, peureux. bárikantan, bólolandɔgɔ, bólomadɔgɔ, dàyifu, jàlamisɛn, síranbagatɔ.

4 • insolent.

5 • facile. dúman, nɔ̀gɔman, nɔ̀gɔn, sɔ̀nkómà (travail).

fɛ́ngɛ→̌→ 28→n : 3 fɛ́gɛn.

v éviter

vt 1 • éviter. jɛ̀ngɛ, kálamàdá, màtɛ̀nɛ, tànga, tɛ̀nɛ kɔ̀ji fɛ́ngɛ, à bɛ́ bàna láse màa mà évite l'eau des marigots, elle apporte des maladies

2 • rater, manquer. fùron, fɔ́, jɛ̀, màjɛ̀, tóntoli, tɔ́ntɔli, dájɛ̀, kùmaniya, ntánya, ɲán.

fɛ́ngɛkan→̌→ 0( éviter cou )

n euphémisme gùndolafɔ kúna fɛ́ngɛkan yé " bànaba" yé une manière voilée de parler de la lèpre est de dire : "la grande maladie"

fɛ́ngɛngɛ→̌→ 0 fɛ́ngɛɲɛ pɛ́ngɛɲɛ; fɛ́ngɛngɛ.

n grosses fessesderrière, grosses fesses (de femmes).

fɛ́ngɛɲɛ→̌→ 6 pɛ́ngɛɲɛ; fɛ́ngɛngɛ.

n grosses fessesderrière, grosses fesses (de femmes).…a ni ɲɛkisɛ cɛɲi sigilen bɛ. a cɛmancɛ ka jan, fɛngɛɲɛ ka kunba. a ni cɛminɛɲɛw sigilen bɛ.…(jabate-ngenyekoro_ka_tonnkan.dis.html)

fɛ́ngɛɲɛkolo→̌→ 0( grosses.fesses os )

n os du bassinos du bassin bòtontonkolo, tɔ̀gɔkunkolo, bòsokolo fɛ́ngɛɲɛkolo wàgali l'élargissement du bassin (LD p.26) signe extérieur de croissance des adolescentes

fɛ́nkɛ→̌→ 1( chose mâle )

n être masculinêtre masculin

fɛ́nkɛ→̌→ 6( chose faire )

n machinmachin, truc

fɛ́nkɛ→̌( chose faire )

v "choser"

vt 1 • "choser". fɛ́n.

2 • travailler qqn ou qqch, envoûter.

3 • trafiquer. yùruguyurugu ('choser', une expression vague).

fɛ́nkɛbali→̌→ 1( chose faire PTCP.NEG )

ptcp fainéant dɔ́kɛbali fɛ́nkɛbali ɲɛ́sigi yé kɔ́ngɔ yé l'inactif doit s'attendre à la faim (Pr 19, 15)

fɛ́nkɛbaliya→̌→ 0( fainéant [ chose faire PTCP.NEG ] *abstractif )

n inaction Sálaya bɛ fɛ́nkɛbaliya dùsu dòn mɔ̀gɔ lá la paresse plonge l'être humain dans l'inaction (Pr 19, 15)

fɛ́nko( chose affaire )

n sexualité

1 • sexualité. mùsomannin mínnu fɛ́nko ka bòn, à t'òlû fána fɛ̀... il ne veut pas non plus de jeune fille assoiffée de plaisirs sexuels (kb 1/06 p. 8)

2 • biens matériels, désir des biens matériels.

Fɛnkolo→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPFinkolo (commune, cerce de Bougouni, région de Sikasso).… Sikaso mara ji ni kungo lakanabaaw kuntigi komandan Mamadu Seyidu ni Fɛnkolo komini mɛri Dirisa Watara tugura u kɔ u ye jirituru dɔw kɛ Ŋolokunnadugu kungo lakananen …(kibaru571_06jabate_jara-jirituru_kanpanyi.dis.html)

Fɛnkolon→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop TOPFinkolon (village, cercle et région de Sikasso).…Sikaso dugu 3 bɛ yen, u y'olu sugandi : Fɛnkolon , Farakɔ ani Lutana. a laban na, Farakɔ kelen dɔrɔn de tara.…(kibaru549_03jira_konta-iziniko_yiriwali.dis.html)

fɛ́nkɔrɔ→̌→ 3( chose vieux )

n vieille personnevieille personne, "un ancien" (terme honorifique).

fɛ́nmaraso→̌→ 0( chose garder maison )

n magasin bìtiki, magazɛn, màngasa, màrayɔrɔ.

fɛ́nmuso→̌→ 0( chose féminin )

n être fémininêtre féminin, femelle

fɛ́nnabonyalan→̌→ 0( chose faire.grossir [ *causatif grossir [ grand *en verbe dynamique ] ] *instrumental )

n microscopemicroscope, télescope, jumelles, loupe fílɛlan, lábonyalan, mikɔrɔsikɔpu, lupu.

fɛ́nnabɔnɛ→̌→ 0( chose à malheur ) fɛ́nnabɔnɔ

n casse-toutcasse-tout, gauche, incompétent

fɛ́nnabɔnɔ→̌→ 0( chose à malheur ) fɛ́nnabɔnɛ

n casse-toutcasse-tout, gauche, incompétent

fɛ́nnadila→̌→ 0( chose arranger [ *causatif fabriquer ] ) fɛ́nnadilan fɛ́nnadila; fɛ́nnadla.

n rangementrangement, récoltes ní fóbɔnda séra, sáni kà fɛ́nnadilan sé... quand vient la saison froide, avant de s'occuper des récoltes …

fɛ́nnadilan→̌→ 0( chose arranger [ *causatif fabriquer ] ) fɛ́nnadila; fɛ́nnadla.

n rangementrangement, récoltes ní fóbɔnda séra, sáni kà fɛ́nnadilan sé... quand vient la saison froide, avant de s'occuper des récoltes …

fɛ́nnadla→̌→ 0( chose arranger [ *causatif fabriquer ] ) fɛ́nnadilan fɛ́nnadila; fɛ́nnadla.

n rangementrangement, récoltes ní fóbɔnda séra, sáni kà fɛ́nnadilan sé... quand vient la saison froide, avant de s'occuper des récoltes …

fɛ́nnandi→̌→ 0( chose qui.aime )

adj attaché aux biens matérielsattaché aux biens matériels

fɛ́nnandiya→̌→ 0( chose qui.aime *abstractif )

n attachement aux biens matérielsattachement aux biens matériels

fɛ́nntan→̌→ 1( chose *privatif )

n pauvre bólokolon, bólolankolon, bólomadɔgɔ, bólontan, dábarajɛ, fàantan, kánnankolon, sɛ̀gɛnbaatɔ, tántan, tɛ́gɛlankolon Note : opposé à fèntigi : le riche (Kb 8/06 p.3

fɛ́nɲɛnama→̌→ 44( chose vivant [ oeil *en tant que ] )

n insecte

fɛ̀nsɛn→̌→ 32→n : 2 fɛ̀ɛnɛ; fyɛ̀nɛ; fɛ̀nfɛn.

v étendre

vt étendre gàngàn, láfɛ̀nsɛn, sɛ́ɛnɛ, tɔ̀nɔ, yánkan, yɛ́gɛn, yɛ́rɛkɛ (pour sécher, refroidir ...) màlo fɛ̀nsɛn bìlali kàn étendre du riz sur une natte

Fɛ́ntɛalabɔ→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).

fɛ́ntigi→̌→ 25( chose maître )

n riche fàama, kòlontigi, nàfolotigi, sétigi, fɛ́ntigilama, bàana, bólotatigi.

fɛ́ntigiya→̌→ 4( riche [ chose maître ] *abstractif )

n richesse bàanaya, fàamaya, fɛ́n, hɛ́rɛ, nàfolotigiya, nàfolo.

fɛ́ntigiya→̌→ 1→n : 0( riche [ chose maître ] *abstractif )

v enrichir

vt enrichir bàanaya, wàsa.

fɛ́ɲɛn→̌→ 0 fíɲɛn fíɲɛ; fíyɛn; fɛ́ɲɛn.

n jarrejarre, grande jarre jídaga, fága.

fɛ́rɛ→̌→ 15 Ar. farah 'joie, bonheur'

n repos… dilanna o kɔfɛ ; o panolama don, ka kala jan kɛ a la min b'a to baton ka taa ji suguya bɛɛ kan, a fɛrɛ ma…(kibaru415_05yelema_donni.dis.html)

1 • repos, tranquillité. làfiya, làfiɲɛ, sɛ̀gɛnnabɔ́, ɲɛ́suma.

2 • aisance. nɛ́ɛma fɛ́rɛ bɛ́ nìn ná c'est aisé à faire, c'est de tout reposí fɛ́rɛ mà à son aise, avec aisance

3 • surface. fìyɛ, gèlen, dá, fyɛ̀, gèlu, kɛ́nɛ, ɲɛ́.

fɛ́rɛ→̌→ 54→n : 0

v être à l'aise

1 • être à l'aise. nìn só ìn fɛ́rɛlen cette maison est spacieuse

2 • n'avoir rien à faire. í mánà fɛ́rɛ tùma mín ná... quand tu auras du temps …

3 • en prendre à son aise. ne fɛrɛlen à mà je l'ai bien eu

fɛ́rɛ→̌→ 2 fɛ́ɛrɛ fɛ́ɛrɔ; fɛ́rɛ; fyɛ́rɛ.

n guenillesguenilles, manque d'habits màa fɛ́ɛrɛ bɔ́ habiller qqn, lui enlever ses haillons, le vêtir

fɛ̀rɛ→̌→ 1

n oiseau Indicator indicatoroiseau Indicator indicator (guide l'homme vers les ruches sauvages par ses petits cris).…1851 ) ni dɔ y'i kɔ ko, i fana k'i ɲɛ ko. 1852 ) ni fɛrɛ ma di jira i la, ni i yɛrɛ ye min ye, i na o bɔ.…(bailleul-sagesse_bambara_02c.dis.html)

fɛ̀rɛ→̌→ 34

n place publiqueplace publique fɛ̀rɛkɛnɛ fɛ̀rɛ bɛ́ dùgu bɛ́ɛ lá dans chaque village il y a une place publique

fɛ̀rɛ→̌→ 1→n : 0 pɛ̀tɛ fɛ̀tɛ.

v aplatir…ni fagantigi ko sira ka bɔ mɔgɔ o mɔgɔ kuncɛ fɛ, o tigi kan bɛ fɛrɛ ka kari, n'o tɛ sira in bɛ bɔ fo k'a ɲɛ. san dɔ kɛr'a la, sigimusokɔrɔnin dɔ ye kɔnɔ ta.…(diarra-sigidankelen_ka_labanko.dis.html)

vt aplatir pɛ̀npɛrɛn, pɛ̀tɛrɛ, tɛ̀ntɛ̀rɛn.

fɛ́rɛbaanci→̌→ 0( être.à.l'aise *agent occasionnel *agent excessif ) fɛ́rɛbaganci fɛ́rɛbaganci

n oisif

1 • oisif. báarantan, sìgi-ń-bólo-mà.

2 • paresseux. dùsukunntan, fùgari, jáhili, lágasa, ntála, sàlabaatɔ.

fɛ́rɛbaanci→̌→ 0( être.à.l'aise *agent occasionnel *agent excessif ) fɛ́rɛbaganci fɛ́rɛbaganci

n oisif

1 • oisif. báarantan, sìgi-ń-bólo-mà.

2 • paresseux. dùsukunntan, fùgari, jáhili, lágasa, ntála, sàlabaatɔ.

fɛ́rɛbaanci→̌→ 0( être.à.l'aise *agent occasionnel *agent excessif ) fɛ́rɛbaganci fɛ́rɛbaganci

n oisif

1 • oisif. báarantan, sìgi-ń-bólo-mà.

2 • paresseux. dùsukunntan, fùgari, jáhili, lágasa, ntála, sàlabaatɔ.

fɛ́rɛbaatɔ→̌→ 0( guenilles *agent occasionnel *statif ) fɛ́ɛrɛbaatɔ fɛ́ɛrɛbagatɔ; fɛ́rɛbaatɔ; fyɛ́rɛbaatɔ.

n loqueteuxloqueteux, personne en haillons (un mot vu comme incorrect par beaucoup de locuteurs— on préfère fɛ́ɛrɛtɔ).

fɛ́rɛbaganci→̌→ 1( être.à.l'aise *agent occasionnel *agent excessif ) fɛ́rɛbaanci; fɛ́rɛbaanci; fɛ́rɛbaanci

n oisif

1 • oisif. báarantan, sìgi-ń-bólo-mà.

2 • paresseux. dùsukunntan, fùgari, jáhili, lágasa, ntála, sàlabaatɔ.

fɛ́rɛbɔ→̌→ 0( guenilles sortir ) fɛ́ɛrɛbɔ fɛ́ɛrɔbɔ; fɛ́rɛbɔ.

n l'habillement fìni.

fɛ́rɛbɔ→̌→ 0→n : 0( guenilles sortir ) fɛ́ɛrɛbɔ fɛ́ɛrɔbɔ; fɛ́rɛbɔ.

v habillerhabiller, pourvoir en vêtements lákala.

fɛ́rɛɛ→̌→ 0

adv complètementcomplètement, parfaitement bánbali, bɛ́gu, céwu, fálaki, kílikili, láyi, léwu, ntólo, pán, pára, pá, pélenkete, pépewu, péwu, píri, síisɔ, táwu, táyi, térekete, tétewu, téwu, túgutege, tɔ́ntɔn, tɛ́ku, yéwu, fíɲɛ, gélenkete, kósɛbɛ, kɛ́rɛbɛtɛ, pɛ́rɛ ù bɛ́ nìn bɛ́ɛ ɲɛ́fɔ kóɲuman fɛ́rɛɛ ! ils expliquent bien tout cela parfaitement

fɛ́rɛfɛrɛ→̌→ 1→n : 1 pɛ́rɛpɛrɛ; pɛ́tɛpɛtɛ.

v agiter

1 • vt agiter, secouer avec force fìinifaana, fírifiri, pípi, píripiri, séri, sɛ́rɛkɛ-sɛrɛkɛ, yígiyigi, yúguba (de droite et de gauche). wùlu bɛ́ tòro fɛ́rɛfɛrɛ le chien secoue avec force le rat voleur

2 • vi gigoter, s'agiter kírikiri, sɛ́rɛkɛ, cɔ́rɔkɔ, fàlifali, súguti.

fɛ́rɛfɛrɛ→̌→ 0→n : 0 wɛ́rɛwɛrɛ

v discriminer

vt discriminer ɲɛ́nawoloma á kànâ mɔ́gɔ sí fɛ́rɛfɛrɛ, á kà bɛ́ɛ ládòn ! n'écartez personne, faites-les tous entrer !

fɛ̀rɛkɛnɛ→̌→ 20( place.publique clarté )

n place publiqueplace publique fɛ̀rɛ.

fɛ́rɛlɛn→̌→ 0 fɛ́rɛn fɛ́ɛrɛn; fyɛ́rɛn; fyɛ́tɛrɛn; fɛ́rɛlɛn; pɛ́ɛrɛn.

n morceau

1 • morceau, éclat. kùnkurun, kùn, kùru, wàlon.

2 • planche. jíripanparan, mànge, pilansi.

3 • tranche. tìgɛrɔ.

4 • cotylédon. bólo bɛ wòro kɛ́ fɛ́ɛrɛn yé la main partage la noix de kola en (deux) cotylédons

fɛ́rɛn→̌→ 5 fɛ́ɛrɛn; fyɛ́rɛn; fyɛ́tɛrɛn; fɛ́rɛlɛn; pɛ́ɛrɛn.

n morceau…ayiwa, a fɔr'an ye ni misɛnw bɛ fan bɛɛ. o, maa dun jogin man go. muru bɛ se k'i tigɛ, dunden fɛrɛn bɛ se k'i fara, biɲɛ bɛ se k'i sɔgɔ ; masiba fɛn caman bɛ se k'i jogin.…(sankore11_01dukure-saha_ladamu.dis.html)

1 • morceau, éclat. kùnkurun, kùn, kùru, wàlon.

2 • planche. jíripanparan, mànge, pilansi.

3 • tranche. tìgɛrɔ.

4 • cotylédon. bólo bɛ wòro kɛ́ fɛ́ɛrɛn yé la main partage la noix de kola en (deux) cotylédons

fɛ́rɛn→̌→ 0→n : 0 pɛ́rɛn

v fendre

1 • vt fendre, casser avec bruit, crevasser cì, fára.

2 • vi éclater (foudre).

3 • vi crier kàsi, kába, kúlo, sánkalima (sur -- kùnna, fɛ̀).

fɛ̀rɛn→̌→ 0

n jeu d'enfantjeu d'enfant, sorte d'hélice bɛ̀lɛnintuuru, gòdogodolan, ntàn, tàraba.

fɛ̀rɛn→̌→ 6 Fr. frein

n frein nɛ̀njuru.…kɔlɔsiliw : masalabolo fɔlɔ la, daɲɛ surew ye : mansin, motɛri, mɔbili, sofɛrɛ, walan, fɛrɛn . mansin o tubabukan ye « mansin » ye. motɛri, o tubabukan ye « motɛri » ye.…(kibaru546_05konta-danye_surew.dis.html)

fɛ̀rɛnɛ→̌→ 1→n : 0→v-v : 1

v freiner ò tùma ná - ń ká í ɲìninka - Kaba-ka-jugu fɛ̀rɛnɛla fó dɔ́w bé tó kà ù bólo cín kà à fɛ́rɛfɛrɛ (La Geste de Ségou, l'Avènement de Da, 1154) ETRG.FRA.

fɛ́rɛnfɛrɛn→̌→ 1

n natte spnatte sp…a jara tuma min na, a ko : “ Mama finman, na ni sɛbɛnw ye ”. a y'a fɛrɛnfɛrɛn fa sɛbɛn na, ka na a sigi ja kɔrɔ.…(kone-cemandali_babilen.dis.html)

fɛ́rɛtɛtɛ→̌→ 2

adv méticuleusementméticuleusement, clairement et dans le détail, dans l'ordre, jusqu'au bout….. i y'a mɛn dɛ ! Blaŋalama y'a ta kɛ naamulaminɛ ye. ka fɔlen bɛɛ bɔ a sira fɛ fɛrɛtɛtɛ . Jɛnfa tɔgɔ bɔr'a la k'a moritɔgɔ kɛ Arabana, a sankɔnɔntɔn. o kɛra kunun an kɔrɔ.…(dukure-fatoya_ni_jigiya.dis.html)

Fɛrɛtomo→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPFeretomo (un village près de Narena, cercle de Kangaba, région de Koulikoro).…k'a ta Samaɲana ka tɛmɛ Fɛrɛtomo fɛ fo Kuremalen, ne de y'a jiri fɔlɔw tigɛ Mamadi Njaye bolo, ka bɔlɔw dilan.…(keita_kouyate-narena_pendant.dis.html)

fɛrɛzi→̌→ 0

n fraise A bɛ ganw, tamatiw, mantinw, jabaw, pɛrisiliw, fɛrɛziw, buyakiw ani papayikisɛw dan u kɔnɔ.(Kibaru 587, 2021) ETRG.FRA.

fɛri→̌→ 2

n fer nɛ̀gɛfin, nɛ̀gɛ Nafamafɛn min bɛ wele tubabukan na fɛri n'o ye nɛgɛ ye, n'a bɛ joli la, o bɛ sɔrɔ sunbala la kosɛbɛ. (Kibaru 494, 2013) ETRG.FRA.

fɛ̀rin→̌→ 0→n : 0 fèrun fèrin; fɛ̀rin.

v serrer fort

vt serrer fort, plaquer, coincer nkàson, tára, dɛ̀rɛ, kóron, lákoron dénmisɛn` b'ù dá k'ù fèrun ɲɔ́gɔn ná les enfants se couchent en se serrant les uns contre les autresdóroko.

fɛ́s→̌→ 0 fɛ́si

prt tout à faittout à fait, pas du tout, jamais (particule énonciative (au positif)). mɛ̀nɛ (particule énonciative (au négatif)). nê tɛ ò kɛ́ fɛ́si ! je ne le fais jamais !

fɛ́sɛfɛsɛ→̌→ 48→n : 0 fɛ̀sɛfɛsɛ; fyɛ̀fyɛ.

v faire une action avec soin

vt faire une action avec soin, détailler à bɛ kàlan kɛ́ k'à fɛ̀sɛfɛsɛ il donne minutieusement son cours

fɛ́sɛfɛsɛli→̌→ 28( faire.une.action.avec.soin *nom d'action )

n enquête minutieuseenquête minutieuse, test mínisiriɲɛmɔgɔ k'ò fɛ́sɛfɛsɛli ìn bòlila... kàn) cette enquête du premier ministre portait sur … (kb 11/04 p.5)

Fɛsi→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop TOPFès (nom de lieu).… Tumutu, Jɛnɛ ani Fɛsi Marɔkijamana kan, olu bɛɛ tun ye kelen ye Alako la ani hadamadenya sabatilisiraw fo ka taa …(kibaru500_01konta-mali_jamanakuntigi.dis.html)

fɛ́si→̌→ 0 fɛ́s

prt tout à faittout à fait, pas du tout, jamais (particule énonciative (au positif)). mɛ̀nɛ (particule énonciative (au négatif)). nê tɛ ò kɛ́ fɛ́si ! je ne le fais jamais !

fɛ̀sigi→̌→ 2( par position.assise )

n cohabitation Kà sìgi í kélen ná dógodogo lá, ò ka fìsa ní mùso kɛ̀lɛkɛla fɛ̀sigi yé mieux vaut vivre seul dans un coin que de cohabiter avec une femme querelleuse (Pr 21, 9, 19)

fɛ̀ta→̌→ 6( par propriété )

n avisavis, pensée bìsigi, fɛ̀ko, hákilila, hákilinata, jàte, kɔ́nɔnata, kɔ́nɔta, kɔ́nɔ, mìsali, míirinata, míirina, ɲùmana, ɲɛ́na, ɲɛ́, fɛ̀la.

fɛ̀taaden→̌→ 0( par aller enfant )

n servante de la nouvelle mariéeservante de la nouvelle mariée (souvent une jeune soeur).

fɛ̀tɛ→̌→ 0→n : 0 pɛ̀tɛ fɛ̀rɛ; fɛ̀tɛ.

v aplatir

vt aplatir pɛ̀npɛrɛn, pɛ̀tɛrɛ, tɛ̀ntɛ̀rɛn.

fɛti→̌→ 4

n fête gírin, jàma, kɔ̀tɛ, sàasɔ, séli, ɲàga Walasa k'u ka kanu jira kosɛbɛ ka ɲɛsin Mali ma, Afriki peresidan caman taamana k'u kun d'an bara kan yan, ka kɛ peresidan Amadu Tumani Ture n'a furumuso Lobo Trawele dafɛ fɛti kɛnɛ kan Hamudalayi kin sigida kura la (ACI) (Jɛkabaara n°300, 2010) ETRG.FRA.

fɛ̀yin→̌→ 0→n : 0 fàyin

v convenir

vi convenir bɛ̀n, fàra, kùnmìnɛ, lábɔ, sárati, tà (un mot peu connu). án fɛ̀yinna mîn ná... ce que nous avons convenu …

fiburu→̌→ 0

n fibre fù O don kelen na, masakɛ fila jɛra, ka cakɛda kura dɔ kurubonkari min ka baaraw ɲɛsinnen bɛ kunnafoni ni kunnafonifalen fɛɛrɛ kura sabatili ma ni « kabulu Fiburu ɔputuki sigili ye, Aseyi demili (ACI 2000) kɔnɔ ». (Kibaru 505, 2014) ETRG.FRA.

Fidɛli→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM ETRGFidel (Fidel Castro, président de Cuba, 1976-2008).

Fieyn→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOP

fìfa→̌→ 30→n : 3

v éventer

1.1 • vt éventer láfifa, látìgɛ, sáfo í bólo fìla fìfa aller les bras ballants, les mains vides

1.2 • vt s'éventer

2 • vr faire l'amour

fìfalan→̌→ 6( éventer *instrumental )

n éventail fɛ́lɛfɛlɛ, táfiyɛlan, táfiyɛ.

fifɛ→̌→ 2

intj Dieu merciDieu merci (exclamation de satisfaction).….. o, ne ye kɔrɔ wɛrɛ min faamuya ntalen in na, o ye nin ye. – fifɛ !!... aa ! jaa kuma in kɔrɔ sɛbɛ ka dun ! o kɔrɔfɔ foorituma bɛnn'u setuma ma so.…(dukure-fatoya_ni_jigiya.dis.html)

fìgifaga→̌→ 0→n : 0 fìngifanga fìnginfangan.

v tituber de fatigue

vt tituber de fatigue

fìginifagana→̌→ 0→n : 0 fìinifaana fìnifana; fìginifagana.

v se balancer

1 • vi se balancer fìlifala, lònbolanba, lìngilanga (aller de droite et de gauche, pencher tantôt d'un côté, tantôt de l'autre).

2 • vt faire tournoyer, agiter bùgubugu, fírifiri, fɛ́rɛfɛrɛ, pípi, píripiri, séri, sɛ́rɛkɛ-sɛrɛkɛ, yígiyigi, yúguba.

fìilifàala→̌→ 0→n : 0 fìlifala

v se balancer

vi se balancer fìinifaana, lònbolanba, lìngilanga (feuilles, jambe cassée ...)

fìinifaana→̌→ 0→n : 0 fìnifana; fìginifagana.

v se balancer

1 • vi se balancer fìlifala, lònbolanba, lìngilanga (aller de droite et de gauche, pencher tantôt d'un côté, tantôt de l'autre).

2 • vt faire tournoyer, agiter bùgubugu, fírifiri, fɛ́rɛfɛrɛ, pípi, píripiri, séri, sɛ́rɛkɛ-sɛrɛkɛ, yígiyigi, yúguba.

fìiri→̌→ 0 fìri fìiri.

n fonio au grasfonio au gras làfiri (un plat qui peut être préparé, par manque de fonio, avec d'autres matières).

fíisa→̌→ 0→n : 0

v examiner

vt examiner kólajɛ, láfilɛ, lájɛ, lárawe, màfílɛ, wɛ́sɛkɛ (par la divination).

fìisifaasa→̌→ 0→n : 0 fìsifasa fìsikifasaka

v être en désordre

vi être en désordre, être négligé dans sa tenue

fìiya→̌→ 0→n : 0 fìliya fìriya; fùruja; fìiya.

v faire veuvagefaire veuvage, être en période de veuvage (pendant 40 jours après la mort du mari).

fìiya→̌→ 0 fìliya fìriya; fùruja; fìiya.

n veuvage cɛ̀ntanya, mùsontanya ní mùso cɛ̀ sàra, à bɛ́ dòn fìriya rɔ́ si le mari est décédé, la femme entre en veuvagefìliyafini habit de veuve

fìla→̌→ 4140 flà; fìlan; flàn.

num deuxdeux, une paire fìla dɔ́rɔmɛ deux pour cinq francsdɔ́rɔmɛ fìla dix francs


Í kànâ à kɛ́ fìla yé !
‘Ne le fais pas la seconder (=Il ne faut pas le refaire) !’(p.ex. il ne faut prendre une deuxième femme).

Í kànâ à fìla-kɛ́!
‘Il ne faut pas le répéter! Il ne faut pas le faire encore une fois!’
23.2.Modèles de composition verbale - NCIRC+V

Nìn bàna fìla-w bɛ dɔ́n kà bɔ́ ɲɔ́gɔn ná kɛ́nɛ-ya-so`-w dè lá sɛ́gɛsɛgɛ-li`-w sèn-fɛ̀.
Ces deux maladies peuvent être distinguées l’une de l’autre à l’hôpital par les analyses’ [Jɛkabaara 180 04kulubali-banakunben_ka].
25.1. Le pluriel des noms accompagnés de déterminants quantificateurs{refVVSC}

Ù/à fìla-fìla bɛ sìri ɲɔ́gɔn ná ni nɛ̀gɛ-juru-nton` yé.
Ils sont attachés deux par deux l’un à l’autre avec un fil de fer en nœud coulant’ [Baganmisen lamaracogo].

À ye à/ù fìla-fila-faga. - ‘Il les a tués deux par deux.
30.3. Constructions distributives

fìlabara→̌→ 1( deux calebasse )

n testicules bɛ̀lɛkili, dóro, kíliɲɔrɔn, kɔ́, nkɛ̀lɛn, yɛ́rɛ, ɲáka.

fìladɔ́rɔ̀mɛ→̌→ 0( deux cinq.francs.CFA )

n chaussures sans talonchaussures sans talon bùgúrî-kɛ́-ń-bòda-lá (du type socques).

fìlakɔ̀gɔma→̌→ 0 sìrakɔ̀gɔma sírakɔgɔma; sìrakwàma; sìraninkɔ̀gɔma; sìraninkuwama; fìlakɔ̀gɔma; fìlakwàma.

n tortue de terretortue de terre kòorokàara.

fìlakwàma→̌→ 0 sìrakɔ̀gɔma sírakɔgɔma; sìrakwàma; sìraninkɔ̀gɔma; sìraninkuwama; fìlakɔ̀gɔma; fìlakwàma.

n tortue de terretortue de terre kòorokàara.

fílan→̌→ 0 flán.

n placenta júgu, tònso.

fílan→̌→ 4 flán.

n camarade d’âgecamarade d’âge júgu, tònso, fílanɲɔgɔn wáasa í ka sé kà í mùso sɔ̀rɔ í fílan yé pour que tu puisses trouver ta femme vierge

fìlan→̌→ 0 fìla flà; fìlan; flàn.

num deuxdeux, une paire fìla dɔ́rɔmɛ deux pour cinq francsdɔ́rɔmɛ fìla dix francs

fílanan→̌→ 542( deux *ordinal ) flánan; 2nan

adj deuxièmesecond, deuxième dezɛmu.


fɔ́lɔ ‘premier’, fílanan ‘deuxième’, sábanan ‘troisième’
Les numéraux ordinaux (9.2.3)

fílanbolo→̌→ 1( camarade.d’âge branche ) flánbolo.

n classe d'âgeclasse d'âge fílansɛrɛ, fílankulu.

fìlanfilan→̌→ 6 flànflan.

n indécisionindécision, perplexité cùcacu nê hákili bɛ́ fìlanfilan ná j'hésite

fìlanfilannama( indécision *en tant que ) flànflannama.

n angoisséangoissé, perplexité ù tɛ sé kà sùnɔgɔ kósɛbɛ, kàtugu ù bɛ́ɛ hákili fìlanfilannama dòn ils n'arrivent pas à dormir parce qu'ils sont inquiets

fílanin→̌→ 0( chaleur *diminutif ) táranin tílanin; tálanin; tlánin; fílanin; tílàlen.

n bourbouille kìsɛkisɛ (éruption de boutons, due à la chaleur).

fìlanin→̌→ 71( deux *diminutif ) flànin.

n jumeaujumeau, jumelle

fìlaninbin→̌→ 36( jumeau [ deux *diminutif ] tomber ) flàninbin.

n match nulmatch nul

fìlaninbɔn→̌→ 0( jumeau [ deux *diminutif ] tambour ) flàninbɔn.

n air de tambour en l'honneur des jumeauxair de tambour en l'honneur des jumeaux

fìlaninɲɔgɔn→̌→ 1( jumeau [ deux *diminutif ] pareil )

n frère jumeaufrère jumeau, soeur jumelle


À fìlaninɲɔgɔn bɔ́ra.
Son frère jumeau / sa sœur jumelle est sorti(e).
-ɲɔgɔn -20.8.2. Dérivation à partir des noms.

fìlaninsinsin→̌→ 0( jumeau [ deux *diminutif ] fétiche.des.jumeaux ) flàninsinsin.

n fétiche des jumeauxfétiche des jumeaux sìnsin (sorte de panier tressé en raphia).

fìlaninteri→̌→ 0( jumeau [ deux *diminutif ] ami ) flàninteri.

n ami intimeami intime dákawuliteri, dákawuli, dèliɲɔgɔn, lìmanamɔgɔ (inséparables comme des jumeaux).

fìlaninteriya→̌→ 1( ami.intime [ jumeau [ deux *diminutif ] ami ] *abstractif ) flàninteriya.

n jumelagejumelage, amitié solide zimelazi.

fìlankafo→̌→ 3( deux rassembler ) flànkafo.

n hypocritehypocrite, qui adhère à deux partis, qui adhère à deux religions, personne à double face dùgujukɔrɔsa, jàkumamori, jíjukɔrɔsa, jílasa, jírɔgungurun, kánfilafɔ, kɔ́nɔnafin, súrɔgungurun.

fìlankafoya→̌→ 13( hypocrite [ deux rassembler ] *abstractif ) flànkafoya.

n double-jeudouble-jeu, hypocrisie dɛ́rɛdɛrɛ, jíjukɔrɔsaya.

fílankɛ→̌→ 4( camarade.d’âge mâle ) flánkɛ.

n camarade de promotioncamarade de promotion (homme).

fílankulu→̌→ 16( camarade.d’âge bande ) flánkulu.

n classe d'âgeclasse d'âge, promotion fílansɛrɛ, fílanbolo.

fílanma→̌→ 12( camarade.d’âge *réciproque ) flánma.

n de même promotionde même promotion

fílanɲɔgɔn→̌→ 1( camarade.d’âge pareil )

n camarade d’âgecamarade d’âge fílan.


À fílanɲɔgɔn bɔ́ra.
Son camarade d’âge est sorti.
-ɲɔgɔn -20.8.2. Dérivation à partir des noms.

fílansɛrɛ→̌→ 0( camarade.d’âge groupe ) flánsɛrɛ.

n classe d'âgeclasse d'âge, promotion fílankulu, fílanbolo.

fìlantɛrɛ→̌→ 1 fìnɛtiri fɛ̀nɛtɛrɛ; fìlantɛrɛ; fìnɛtri.

n fenêtre fíɲɛdonda, fɔ̀lɔ.…ɲɛ yɔrɔ min bɛ ye an fɛ, an bɛ se ka fɛn fila ye yen, minnu ɲɛw tɛ kelen ye :. cɛmancɛ la, filantɛrɛ koorilen dɔ bɛ yen, yeli bɛ kɛ min fɛ, n'a bɛ wele ko « yeelen donda ».…(nye_keneya.dis.html)

fílanya→̌→ 2( camarade.d’âge *abstractif ) flánya.

n camaraderie

1 • camaraderie, relations des camarades d'âge. tɔ̀ɲɔgɔnya.

2 • virginité. cí bɛ́ í kàn kà tàanga dí kàtugu ò yé fílanya tàamasyɛn yé tu dois donner une pièce de 50 centimes parce que c'est le signe de la virginité (pièce de monnaie sans trou)

fìle→̌→ 66 flè.

n flûte…geleburu mugan ni tan buru jugu mugan ni tan Sirakɔrɔ filew ani dɔnkan.…(dumestre-geste_4avenement_da.dis.html)

1 • flûte.

2 • sifflet de chasseur. sànkaran.

fìlefiyɛla→̌→ 0( flûte souffler *agent permanent ) flèfyɛla.

n flûtiste

fílen→̌→ 141 flén.

n calebasse demi-sphériquecalebasse demi-sphérique (servant de vaisselle). bàra tílancɛ yé fílen yé une demi-calebasse est une "filen"


marché des calebasses dans la "rade" de Mopti; les calebasses sont utilisées comme récipients pour cuisiner, laver, trier...
in Le vrai goût du Mali - photo Jean-François Mallet

fílen - photo Musa Dukure - Segu

fìlenin→̌→ 0( flûte *diminutif ) flènin.

n poisson Campylomormyrus tamanduapoisson Campylomormyrus tamandua (---> 43 cm, ---> 0,5 kg, museau formant une sorte de long tube courbé vers le bas).

fílenjiri→̌→ 0( calebasse.demi-sphérique arbre ) flénjiri.

n calebassiercalebassier, Crescentia cujete (arbre ---> 5 / 10 m, originaire d'Amérique tropicale, le fruit est une calebasse de 15 / 20 cm).. bign

fílenkolon→̌→ 7( calebasse.demi-sphérique usagé ) flénkolon.

n vieille calebasse

1 • vieille calebasse.

2 • tesson. ntɛ́gɛ̀nɛn, wàlon.

fílenkolonbala→̌→ 0( vieille.calebasse [ calebasse.demi-sphérique usagé ] balafon ) flénkolonbala.

n instrument à percussioninstrument à percussion fínsan (calebasse renversée sur laquelle sont (calebasse usée.balafon) fixées des lames d'acier de différentes longueurs).

fílenkolonci→̌→ 7→n : 0( vieille.calebasse [ calebasse.demi-sphérique usagé ] frapper ) flénkolonci.

v détruire complètement


Fúla`-w táa-ra Bànankɔrɔnin fílen-kolon-ci.
‘Les Peuls sont allés détruire Banankoronin comme une vieille calebasse.
28.3. Adverbialisation productive des noms

vt détruire complètement òlû bɛ́nà nà kà jàmana fílenkolonci ils viendront détruire ce pays (Ez 30, 11)

fíleru→̌→ 0 Fr. fleur

n fleur féere (quand on l'achète et/ou qu'on l'offre).

fílɛ→̌→ 1575→n : 14 flɛ́; fíl'.

v regarder…ee... ee, a ko dajɛ sennɔ tɛ. ne yɛrɛ fa ka sokɛ kwalenw sennɔ don. u nanen bɛ an ka foro de filɛ . Fanta Maa ko : bisimila, an ka taa ! u bɔra yen. u taar'a sɔrɔ warabaw sennɔ bɛ sira kan.…(baa-fanta_maa_recit.dis.html)

vt 1 • regarder, considérer. lájɛ, ɲɛ́najɛ à fílɛ nìn yé le voicifílɛ nkàlontigɛla yé ! considère-le comme un menteur !

2 • faire la divination (à propos de).

3 • considérer (comme -- yé).

4 • prendre. cáwu, mìnɛ, mɔ́n, tà (pour -- yé).

fílɛlan→̌→ 1( regarder *instrumental ) fílɛnan.

n instrument d'observationinstrument d'observation, miroir, lunette(s), microscope, télévision dùngare, jàfilɛ, jàye, fɛ́nnabonyalan, lábonyalan, mikɔrɔsikɔpu, jàbaranin, tèlewisɔn.

fílɛli→̌→ 42( regarder *nom d'action ) flɛ́li.

n divination

1 • divination. dómaya, dúba, ìsikara, kòlonninfili, làturu.

2 • observation. kɔ̀lɔsi.

fílɛlifɛn→̌→ 3( regarder *nom d'action chose ) flɛ́lifɛn.

n spectaclespectacle, cinéma, bandes dessinées ɲàga, ɲɛ́dendɔgɔjɔ.

fílɛlikɛla→̌→ 29( divination [ regarder *nom d'action ] faire *agent permanent ) flɛ́likɛla.

n devin

1 • devin. bùguridala, bɛ̀lɛdala, dóma, dónkibarubɔla, dúfakɛla, dɔ́nnikɛla, kòlonninfilila, làturudala, lájɛlikɛla, ngɔ́nsigila, nkɔ̀dala, nkɔ̀sigila, tùrabudala, yélikɛla ù táara fílɛlikɛla dɔ́ bára ils sont allés chez un devin

2 • spectateur.

fílɛnan→̌→ 0( regarder *instrumental ) fílɛlan fílɛnan.

n instrument d'observationinstrument d'observation, miroir, lunette(s), microscope, télévision dùngare, jàfilɛ, jàye, fɛ́nnabonyalan, lábonyalan, mikɔrɔsikɔpu, jàbaranin, tèlewisɔn.

fíli→̌→ 0 Fr. fil

n fil électriquefil électrique fílijuru.

Fílì→̌→ 16→n.prop/n : 0 →n.prop : 16→n : 0

n prop NOM MF (nom masculin ou féminin).… madamu Buwarɛ Fili Sisɔkɔ, ale tun kɛra jamana tɔgɔlayɔrɔw ani dugukoloko minisiri ye ka tɛmɛ, sisan ale bɛ …(kibaru500_04togola_konta-ibk_ka.dis.html)

fìli→̌→ 73 flì.

n erreur fìlimako, fìliyɔrɔ, fìɲɛ, làfili màa dòn fìli lá tromper qqn, l'induire en erreurò tɛ à fìli yé ce n'est pas de sa fautení fìli ma kɛ́... sauf erreur … kà jɔ̀ / dòn í ka fìli` kɔ́rɔ reconnaître son erreur, sa fautemàa bɔ́ fìli lá corriger qqn

fìli→̌→ 464→n : 7 flì; fìl'.

v jeter

1 • vt jeter bɔ̀n, kɔ́ngɔrɔn, láfìli kàla fìli voter

2 • vi se tromper, s'égarer, ne pas reconnaître dálakà, kà ń dá fìlila j'ai fait un lapsus, je n'ai pas employé le bon motnê fìlila à mà je me suis trompé sur sa personne

3 • vi manquer aux règles de la société

fìlibaanci( erreur *agent occasionnel *agent excessif ) fìlibaganci

n égaréégaré, fautif, pécheur sɔ̀ntigi.

fìlibaganci( erreur *agent occasionnel *agent excessif ) fìlibaanci

n égaréégaré, fautif, pécheur sɔ̀ntigi.

fìlibali→̌→ 0( jeter PTCP.NEG )

ptcp infaillible mɔ̀gɔ fìlibali tɛ́

fìlidábɔ→̌→ 0 flìdábɔ.

n chaussure faite à partir d'un vieux pneuchaussure faite à partir d'un vieux pneu (du prénom et du nom de famille de Fily Dabo Sissoko, écrivain et homme politique).

fìlifala→̌→ 1→n : 0 fìilifàala

v se balancer… - naamu ! - dɔ yɛlɛnna n'a ye ka taa bila balansan balen fɛ ni ka na juru tɔ filifala dugu ma, tɔnjɔnw y'u jija ni k'a tirinti, dɔ yɛlɛnna ni ka taa a siri balansan cɛmancɛ la k'o …(balo-daa_monson_ni_nyenama.dis.html)

vi se balancer fìinifaana, lònbolanba, lìngilanga (feuilles, jambe cassée ...)

Fìlifɛn→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop NOM MF (prénom apotropaïque donné à l'enfant né après plusieurs bébés morts).…a caman tɔgɔ bɛ da Ɲamanton, Ɲamankolon. ni muso don den bɛ wele Sununkun walima Filifɛn . Denba bɛ laban ka taa a da falen moribayaasa la ko ni den in balola, a bɛna moribayaasa dɔn.…(kibaru548_04jalo-tulolanege.dis.html)

fìlijɔ→̌→ 2( jeter filet ) flìjɔ.

n épervier sɛ́gɛ (filet).

fílijuru→̌→ 0( fil.électrique corde ) Fr. fil

n fil électriquefil électrique fíli, kúranjuru.

fìlimako→̌→ 4( erreur *comme de affaire ) flìmako.

n erreurerreur, péché fìliyɔrɔ, fìli, fìɲɛ, làfili.

filimu→̌→ 11

n Source : Fr. filmfilm…ne de bɛ kɛ kow sigisenkanbaga ye, filimu latigɛbaga....…(tarawele_duguet-nyegen_ke.dis.html)

fílinfalan→̌→ 1

n lueur blafardelueur blafarde (entre le jour et la nuit).…tilefɛla juru jɛ ani sufɛla juru fin o kɔrɔ : fajiri kɛnɛ bɔli ka bange. kɛnɛ filinfalan . 188.…(kurane002.dis.html)

Filipini→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0

n prop TOPPhilippines (pays).…a ye kɔgɔji kun dɔ minɛ yen, k'o wele Oseyan Pasifiki, fo ka taa se Filipini jamana ma. a fatura yen.…(kibaru415_05yelema_donni.dis.html)

fìliya→̌→ 4→n : 0 fìriya; fùruja; fìiya.

v faire veuvagefaire veuvage, être en période de veuvage (pendant 40 jours après la mort du mari).


À fìliyara tìle mùgan.
'Elle (la veuve) est restée recluse pendant vingt jours.'

À ye tìle mùgan fìliya.
'Elle (la veuve) est restée recluse pendant vingt jours.'
Les verbes A-labiles limitatifs (17.2.3.1)

À yé tìle mùgan fìliya. - 'Elle a passé vingt jours en réclusion.'

Tìle mùgan fìliyara à fɛ̀ - 'Vingt jours ont été passé en réclusion par elle.'
P-labilité à valeur passive (17.2.5)

fìliya→̌→ 10 fìriya; fùruja; fìiya.

n veuvage cɛ̀ntanya, mùsontanya ní mùso cɛ̀ sàra, à bɛ́ dòn fìriya rɔ́ si le mari est décédé, la femme entre en veuvagefìliyafini habit de veuve

fìliyatɔ→̌→ 0( veuvage *statif ) fìriyatɔ

n veuveveuve, veuf cɛ̀samuso, mùso-cɛ̀-sàlen.

filiyɔri→̌→ 7

n fluorfluor, fluorure filiyɔri bɛ pati (ɲinkosafunɛ) minnu na olu de ka ɲi ɲin ma kosɛbɛ.(Kibaru 548, 2017) ETRG.FRA.

fìliyɔrɔ→̌→ 0( jeter lieu ) flìyɔrɔ.

n endroit où l'on jette

1 • endroit où l'on jette.

2 • erreur. fìlimako, fìli, fìɲɛ, làfili.

filosofi→̌→ 1

n philosophie filozofi Bakurubadɔnni n'o ye "Filosofi/ Philosophie", n'o ye k'i hakilijagabɔ diɲɛ ko bɛɛ kan, o kalansow n'o karamɔgɔw tun ka ca Atɛni.(Kibaru 540, 2017) ETRG.FRA.

filowirisi→̌→ 0

n filovirusfilovirus, filoviridae Farigan juguba Ebola banakisɛ bɛ wele « filowirisi » min lakodɔnna san 1976 sɛtanburukalo la. (Kibaru 506, 2014) ETRG.FRA.

filozofi→̌→ 2

n philosophie filosofi (...) filozofi, n'o bè dinyè faamuyali sira bèe kan: (...) (Kibaru 200, 1988) ETRG.FRA.

fíl'→̌→ 1→n : 0 fílɛ flɛ́; fíl'.

v regarder…o de kosɔn don... ko n y'a bɛɛ yafa. a tora dugu kɔnɔ a ko dugu fil' i kɔrɔ.…(sunbunu-fula_npogotigi.dis.html)

vt 1 • regarder, considérer. lájɛ, ɲɛ́najɛ à fílɛ nìn yé le voicifílɛ nkàlontigɛla yé ! considère-le comme un menteur !

2 • faire la divination (à propos de).

3 • considérer (comme -- yé).

4 • prendre. cáwu, mìnɛ, mɔ́n, tà (pour -- yé).

fìl'→̌→ 1→n : 0 fìli flì; fìl'.

v jeter

1 • vt jeter bɔ̀n, kɔ́ngɔrɔn, láfìli kàla fìli voter

2 • vi se tromper, s'égarer, ne pas reconnaître dálakà, kà ń dá fìlila j'ai fait un lapsus, je n'ai pas employé le bon motnê fìlila à mà je me suis trompé sur sa personne

3 • vi manquer aux règles de la société

fìn→̌→ 13

vq noir

1 • noir, foncé, sombre. à ka fìn síi ! c'est très noir !

fìn→̌→ 95→n : 0

v noircir

1 • noircir, assombrir. fìnya, láfìn, díridara, kùnfin sán fìntɔ dòn le ciel noircit

2 • cuire à la vapeur (couscous ...)

3 • être très fort en. í bìlen ô bìlen, nê fána fìnnen dɛ́ ! si fort que tu sois (en sorcellerie …), je suis plus forte que toi

fìn→̌→ 17

n noirceur fìnya fìn dònna la nuit est tombéen'í kó : í bɛ fìn bɛ́ɛ bɔ́ dàtu lá, í na dàtu bɛ́ɛ bɔ̀n si tu dis que tu vas enlever tous les noirs du "sunbala", tu vas jeter tout le sunbala (prov)

fìn→̌→ 104

adj noir… jan sa ye na la barɔkɔnɔnin fin kankalama jan sa juguba barɔkɔnɔnin fin kankalama jan dɔgɔmusonin ko kana a tigɛ barɔkɔnɔnin fin kankalama …(gorog1979-dennin_ni_mogo_yelema.dis.html)


jíri ‘arbre’ + fìn ‘noir’ → jírífín` ‘un arbre noir’
Règles de réalisation tonale : La règle de compacité tonale 3.14

1 • noir, foncé, sombre. dànfin, fìnman.

2 • très versé. dònsofin un très grand chasseur

3 • difficile, grave, désagréable. bìlen, góman, gɛ̀lɛnman, gɛ̀lɛn, báasima, júguman, júgu, màgan (guerre, etc.)

fínali→̌→ 45

n finale (terme sportif).…o senfɛ, u ye se sɔrɔ 1 ni 0. Fatimu Jara de y'o bi don. san 2016 finali la, Hawa Nɛnɛ Kɔntɛ sugandira k'a kɛ ŋana ye. sefawari ba 100 ( d 100000 ) dira a ma k'a jansa.…(kibaru535_08bagayogo_konta-mandenkan_ka_musomanninw.dis.html)

fíndo→̌→ 0

n poisson Parophiocephalus obscuruspoisson Parophiocephalus obscurus (---> 45 cm, ---> 1,5 kg, ichtyophage). sìnɔgɔjɛgɛ, nsónson.

fìndonda→̌→ 0( noirceur entrer bouche )

n crépuscule du soircrépuscule du soir fìtirida.

fìnɛ→̌→ 0 fùnɛ fìnɛ.

n catégorie de griotcatégorie de griot

Fìnɛ́→̌→ 48→n.prop/n : 0 →n.prop : 48→n : 0 Fùnɛ́; Mafinɛ

n prop NOM F (nom d'une jumelle).… se somɔgɔw ma. Finɛ m'a fɔ fa ka ale ka furu dilan bilen, a m'a fɔ ba ka ale ka furu dilan bilen. Finɛ yɛrɛ de y'i to Bamakɔ ni ka lɛtɛrɛ bila ka na a di Badaramani ma ko a bɛ na o ka so ni ka yɛlɛma a ka …(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_10_11.dis.html)

fìnɛtiri→̌→ 7 fɛ̀nɛtɛrɛ; fìlantɛrɛ; fìnɛtri.

n fenêtre fíɲɛdonda, fɔ̀lɔ.… shɛdenw bɛ na bila dɛbɛn min kan, o dɛbɛn ka kan ka da fɔlɔ ( finɛtiri ) ɲɛ kuntilenna na, k'a lamini ni kogonin kurunnin ye, kogo min jɔkundama ye tufaden fila …(kibaru029_3menta-shemara.dis.html)

fìnɛtri→̌→ 1 fìnɛtiri fɛ̀nɛtɛrɛ; fìlantɛrɛ; fìnɛtri.

n fenêtre fíɲɛdonda, fɔ̀lɔ.

fìnɛtri→̌→ 1 fìnɛtiri

n fenêtre fíɲɛdonda, fɔ̀lɔ fìnɛtiri Ní npògotigiw b’ù kò, í kàn’ù fílɛ fìnɛtri fɛ̀. (Cours de grammaire bambara, V. Vydrin, 2019) Quand les jeunes filles se lavent, ne les regarde pas par la fenêtre ETRG.FRA.

fìnfin→̌→ 14

n charbon de boischarbon de bois… mana bɔ yen, se bɛ kɛ fogonfogonlabanaw ma ; kɛmɛsarada la olu 41 ju bɛ bɔ bolifɛnsisiw, finfin ( sarabon ) gaziw wala sigarɛtiw la…(kibaru415_09jara-bana_ni.dis.html)

fìnfinbana→̌→ 3( charbon.de.bois maladie )

n cancer bónnibana, bón, dún, sàngaran, kánsɛri.

fìngifanga→̌→ 0→n : 0 fìgifaga; fìnginfangan.

v tituber de fatigue

vt tituber de fatigue

fíngifɔngɔ→̌→ 0→n : 0

v haleter

vi haleter, perdre ses forces fánfyɛ, háha, lakolako à bòlila fɔ́ kà fíngifɔngɔ il courut à perdre haleine

fíngifɔngɔ→̌→ 0

adv très légertrès léger fɔ́gɔlɔn, fɛ́gɛfɛgɛ, yúguyɛgɛ, ɲɔ́gɔlɔn.

fìngifɔngɔ

n essoufflé à fíngifɔngɔ dòn il est essoufflé

fìnginfangan→̌→ 0→n : 0 fìngifanga fìgifaga; fìnginfangan.

v tituber de fatigue

vt tituber de fatigue

fíngɔn→̌→ 0→n : 0

v faire dépérir

vt faire dépérir láfu.

fíni→̌→ 56

n fonio…3074 ) fali kelen ye mugu dun ka fali bɛɛ da jɛya. 3075 ) mɔgɔ min taara finikanyɔrɔ, o fini kun kelen, ani min ma taa finikanyɔrɔ, o fini kun kelen, a diyara taabali la ni taalen ye.…(bailleul-sagesse_bambara_02e.dis.html)

1 • Digitaria.exilis. gram.

2 • Eleusina.indica. gram. fíni tɛ́ dàn, à bɛ séri le "fonio" est semé non en poquet, mais à la volée

fìni→̌→ 427 fìnin.

n tissu

1 • tissu. fɛ́ɛrɛbɔ, bági, búguninka, fìnimugu, kòkoróko, sáran ù yé fìni ɲúman tìgɛ à yé ils lui ont acheté du beau tissu

2 • vêtement. fìni dòn mettre un vêtement, s'habillerfìni bɔ́ enlever ses vêtements, se déshabillerdén dòn fìni ná circoncire, exciser son enfant

3 • pagne. tàafe, kɔ̀ba mùso yé fìni sìri la femme a attaché son pagne

fìnibilabara→̌→ 4( tissu mettre calebasse ) fìniblabara.

n calebasse pour le lingecalebasse pour le linge

fìniblabara→̌→ 0( tissu mettre calebasse ) fìnibilabara fìniblabara.

n calebasse pour le lingecalebasse pour le linge

fìnibugu→̌→ 2( tissu paillote )

n tente tìlisi.

fìnidulonnan→̌→ 0( tissu suspendre *instrumental )

n tringle

fìnifana→̌→ 0→n : 0 fìinifaana fìginifagana.

v se balancer

1 • vi se balancer fìlifala, lònbolanba, lìngilanga (aller de droite et de gauche, pencher tantôt d'un côté, tantôt de l'autre).

2 • vt faire tournoyer, agiter bùgubugu, fírifiri, fɛ́rɛfɛrɛ, pípi, píripiri, séri, sɛ́rɛkɛ-sɛrɛkɛ, yígiyigi, yúguba.

fìnijɔsilan→̌→ 0( tissu essuyer *instrumental )

n fer à repasserfer à repasser

fìniko→̌→ 27( tissu laver )

n lessive

1 • lessive. à bɛ́ fìniko lá elle fait la lessive

2 • règles (des femmes). à bɛ́ fìniko lá elle a ses règles

fìnikobaliya→̌→ 0( lessive [ tissu laver ] PTCP.NEG *abstractif )

n aménorrhée làadayebaliya.

fìnikobanbali→̌→ 0( lessive [ tissu laver ] terminer PTCP.NEG )

n polyménorrhéepolyménorrhée, augmentation de la fréquence des règles

fìnikojiri→̌→ 0( lessive [ tissu laver ] arbre )

n planche à laverplanche à laver

fìnikola→̌→ 2( tissu laver *agent permanent )

n blanchisseurblanchisseur, blanchisseuse

fìnikolan→̌→ 0( tissu laver *instrumental )

n savon kòlan, sàfunɛ (tout objet utilisé pour la lessive : savon, poudre ...)

fìnikolon→̌→ 16( tissu usagé )

n chiffonchiffon, guenille

fìnikomansin→̌→ 1( lessive [ tissu laver ] machine )

n machine à lavermachine à laver kúran` bɛ kɛ́ kà fìnikomansin` látaama le courant permet de faire marcher des machines à laver

fìnikɔnɔ→̌→ 7( tissu bande.tissu )

n bande de cotonbande de coton, bande de coton tissé

fìnikun→̌→ 0( tissu tête )

n bout du pagnebout du pagne (noué pour y mettre de la menue monnaie). mùso ka kán kà sé à ka fìnikun ná la femme doit savoir être chaste

fìnikungo→̌→ 0( tissu brousse )

n tissu traditionnel neuftissu traditionnel neuf

fìnimugu→̌→ 56( tissu poudre )

n tissutissu, étoffe bági, búguninka, fìni, kòkoróko, sáran, bágimugu (non cousue).

fìnin→̌→ 0 fìni fìnin.

n tissu

1 • tissu. fɛ́ɛrɛbɔ, bági, búguninka, fìnimugu, kòkoróko, sáran ù yé fìni ɲúman tìgɛ à yé ils lui ont acheté du beau tissu

2 • vêtement. fìni dòn mettre un vêtement, s'habillerfìni bɔ́ enlever ses vêtements, se déshabillerdén dòn fìni ná circoncire, exciser son enfant

3 • pagne. tàafe, kɔ̀ba mùso yé fìni sìri la femme a attaché son pagne

fìnisiri→̌→ 0( liaison tissu )

n baluchon

fìnita→̌→ 0( tissu prendre )

n circoncisioncirconcision, excision bólokoli, bóloko, nɛ̀gɛkɔrɔsigi, séliji, sìgili, sòli n'í y’à yé : án bɛ fìnita kɛ́, án bɛ́nbakɛ ka síra dòn si tu vois que nous pratiquons la circoncision, c'est la coutume de nos ancêtres

fìnitaden→̌→ 0( circoncision [ tissu prendre ] enfant )

n circonciscirconcis, excisée cɛ̀bakɔrɔ, cɛ̀balen, cɛ̀ba, fìnitigi, sìgibaga, sòli, sòlimaden.


à Hombori, dans le film de
Jean Rouch "Circoncision", 1948-49
Une aventure africaine - 4 DVD aux Editions Montparnasse, 2010

fìnitigi→̌→ 12( tissu maître )

n circoncis

1 • circoncis, excisée. cɛ̀bakɔrɔ, cɛ̀balen, cɛ̀ba, fìnitaden, sìgibaga, sòli (femme déjà mariée).

2 • corps habillé (ceux qui portent les uniformes: militaires, gendarmes, policiers, gardes nationaux, gardiens de préfectures, gardes-frontières, forestiers, sapeurs).

3 • vendeur de tissus ou de vêtements.

fìnman→̌→ 118( noir *adjectivateur )

adj noirnoir, sombre dànfin, fìn.

fìnnan→̌→ 0( noircir *instrumental )

n colorant noircolorant noir

fínsan→̌→ 0

n pommier d'akipommier d'aki, Blighia sapida (petit arbre assez rare, sa zone est plutôt guinéenne).. sapi

fínsan→̌→ 0

n instrument à percussioninstrument à percussion fílenkolonbala (6 cordes de métal sur l'ouverture de la calebasse). fínsan fɔ́ jouer du 'finsan'

fìnsan→̌→ 0→n : 0 fìsika fìsinka; fìnsan.

v cuire au bain-marie

1 • cuire au bain-marie, granuler la farine de mil et la faire cuire dans un peu d'eau bouillante (puis enlever, ajouter de l'huile et remuer). sàɲɔ` fìsika k'à kɛ́ sònsanbo yé cuire du petit mil de cette manière pour en faire du "sonsanbo" (plat appelé : crotte de lièvre)

2 • faire du boudin. kà jòli fisika

fǐnsàn→̌→ 0 fìsika; fìsinka.

n mets de milmets de mil (cuit à l'eau).

fínsigi→̌→ 2 mínsigi

n coussinet (pour poser une charge sur la tête).…1847 ) mɔgɔci bɛ i sen suma, nka a tɛ i dusu suma. 1848 ) sama bɛ kasi. 1849 ) « n ka finsigi bɛ n tɔn na », i ɲɛ bɛ mɔgɔ la. 1850 ) « n ta tɛ sɔrɔ, » juguya tɛ, a ju ye bɛɛ ka dɔ kɛ ye.…(bailleul-sagesse_bambara_02c.dis.html)

fìnsigi→̌→ 0 fìsiki

n force physiqueforce physique, force naturelle fàngafin, tòfanga, bárika, sɛ́mɛ.

fìnsirafila→̌→ 0( noirceur chemin deux )

n pagne deux bandespagne deux bandes, pagne tissé fìnsirakelen (à deux bandes centrales sombres, pour les femmes).

fìnsirakelen→̌→ 0( noirceur chemin un )

n pagne un bandepagne un bande, pagne tissé fìnsirafila (à une bande centrale sombre, pour les femmes).

fìnya→̌→ 4( noir *abstractif )

n noirceur fìn.

fìnya→̌→ 8→n : 0( noir *en verbe dynamique )

v noircir

vt noircir, assombrir fìn, láfìn, díridara, kùnfin.

fíɲe→̌→ 0 fíyen fyén; fíɲe.

n aveugle

1 • aveugle. fíyenkɛ, fíyentɔ, mìsirimaa ù yé fíyen ɲìninka ils ont interrogé l'aveugle

2 • cécité.

fíɲe→̌→ 0→n : 0 fíyen fyén; fíɲe.

v devenir aveugle

1 • vi devenir aveugle fíyenya.

2 • vt rendre aveugle fíyentɔya, ɲɛ́fiyen màra bɛ́ màa fíyen l'onchocercose rend les gens aveugles

fíɲekɛ→̌→ 0( aveugle mâle ) fíyenkɛ fyénkɛ; fíɲekɛ.

n aveugle fíyentɔ, fíyen, mìsirimaa (masculin). fíyenkɛ ! Í ye mùn mɛ́n ? L'aveugle ! Qu'as-tu entendu ?

fíɲenibana( devenir.aveugle *nom d'action maladie ) fíyennibana fyénnibana; fíɲenibana.

n cécitécécité, onchocercose fíyentɔya, fíyenya, fíyen, màra, màraɲama nê síranna fíyennibana ɲɛ́ j'ai peur de l'onchocercose

fíɲetɔ→̌→ 0( devenir.aveugle *statif ) fíyentɔ fyéntɔ; fíɲetɔ.

adj aveugle

fíɲetɔ→̌→ 0( devenir.aveugle *statif ) fíyentɔ fyéntɔ; fíɲetɔ.

n aveugle fíyenkɛ, fíyen, mìsirimaa.

fíɲetɔbere→̌→ 0( aveugle [ devenir.aveugle *statif ] bâton ) fíyentɔbere fyéntɔbere; fíɲetɔbere.

n bâton d'aveugle

1 • bâton d'aveugle.

2 • (à) l'aveuglette.

fíɲetɔya( aveugle [ devenir.aveugle *statif ] *abstractif ) fíyentɔya fyéntɔya; fíɲetɔya.

n cécité fíyennibana, fíyenya, fíyen.

fíɲetɔya→̌→ 0→n : 0( aveugle [ devenir.aveugle *statif ] *abstractif ) fíyentɔya fyéntɔya; fíɲetɔya.

v rendre aveugle

vt rendre aveugle ɲɛ́fiyen, fíyenya, fíyen.

fíɲeya( aveugle *abstractif ) fíyenya fyénya; fíɲeya.

n cécité fíyennibana, fíyentɔya, fíyen.

fíɲeya→̌→ 0→n : 0( aveugle *abstractif ) fíyenya fyénya; fíɲeya.

v aveugler

1 • vi devenir aveugle fíyen.

2 • vt aveugler, rendre aveugle fíyentɔya, ɲɛ́fiyen.

fíɲɛ→̌→ 3 fɛ́gɛn fíyɛn; fyɛ́n; fɛ́ngɛ.

vq léger

1 • léger. à ka fíyɛn ń kùn je le trouve légerà dá ka fíyɛn il est indiscret, il manque de discrétionà tɛ́gɛla ka fíyɛn il a la main leste, il est prompt à frapper

2 • mince. mìsɛn.

3 • fragile, de mauvaise qualité.

4 • faible, peureux.

5 • insolent.

fíɲɛ→̌→ 0 fɛ́gɛn fíyɛn; fyɛ́n; fɛ́ngɛ.

adj léger

1 • léger. fɛ́gɛnman.

2 • fragile, de mauvaise qualité. màjálan.

3 • faible, peureux. bárikantan, bólolandɔgɔ, bólomadɔgɔ, dàyifu, jàlamisɛn, síranbagatɔ.

4 • insolent.

5 • facile. dúman, nɔ̀gɔman, nɔ̀gɔn, sɔ̀nkómà (travail).

fíɲɛ→̌→ 211 fyɛ́n; fíyɛn; fɔ́ɲɔ; fɔ́ɲɔn.

n vent

1 • vent, air. jí (que l'on respire). fíɲɛ` bɛ cì le vent souffle, il fait du ventfíɲɛ` tìgɛra, fíɲɛ` jɔ̀ra le vent a cessé, le vent est tombéà fíɲɛ` bɔ́len il est dégonflé (pneu, ballon …) kà fíɲɛ` mìnɛ prendre l'air, un temps de récréationkà fiɲɛ kɛ́ í yɛ̀lɛnso yé s'enfuirkà táma` dòn fíɲɛ` ná, kà dúuru dòn fiɲɛ` ná, kà tán dòn fiɲɛ` ná s'en aller, ficher le camp, prendre la poudre d'escampette

2 • gaz. gázi.

3 • respiration. fíɲɛnabɔ, nínakili, ɲɔ́n fíyɛn mìnɛ k'à bìla respirer (inspirer / expirer)kà fíɲɛ` bɔ́ s'essoufler

4 • pet. bòci, bòfiɲɛ, fíɲɛbila kà fíɲɛ fìli, kà fíɲɛ bìla péter

fíɲɛ→̌→ 0→n : 0 fíyɛn; fyɛ́n

v sécher

1 • sécher. gɛ̀rɛn-gɛrɛn, jà fìni kòlen fíyɛnna, ò kɔ́rɔ yé : dɔ́ bɔ́len súmaya ná le linge lavé "fiyɛnna", cela veut dire, il a perdu de son humidité

2 • refroidir. lásuma (nourriture brûlante ...)

fíɲɛ→̌→ 0

adv parfaitement fɛ́rɛɛ, gélenkete, kósɛbɛ, kɛ́rɛbɛtɛ, léwu, pɛ́rɛ.

fíɲɛ→̌→ 0 fíɲɛn fíɲɛ; fíyɛn; fɛ́ɲɛn.

n jarrejarre, grande jarre jídaga, fága.

fìɲɛ→̌→ 2 fyɛ̀n; fìyɛn.

n défaut physique

1 • défaut physique. Màsa Ngála, í ye fɛ́n` mínnu bɛ́ɛ dá, fìɲɛ` bɛ́ yɔ́rɔ` dɔ́ lá Seigneur Dieu ! Parmi tes créatures il y a un défaut !

2 • faute, erreur. hàkɛmako, fìlimako, fìliyɔrɔ, fìli, làfili fìyɛn b'í lá tu n'as pas bien agi

fíɲɛbana→̌→ 20( vent maladie ) fíyɛnbana; fyɛ́nbana.

n maladie contagieusemaladie contagieuse fòrobabana, bàna-yɛ̀lɛmata (toute maladie attribuée au vent, de forme épidémique : méningite, grippe ...)

fíɲɛbara→̌→ 0( vent calebasse ) fíyɛnbara; fyɛ́nbara.

n chambre à airchambre à air fíɲɛforoko, sánburuyɛri.

fíɲɛbila→̌→ 0( vent mettre ) fíyɛnbila.

n expiration

1 • expiration. fíɲɛnabɔ.

2 • pet. bòci, bòfiɲɛ, fíɲɛ.

fíɲɛbilabaliya→̌→ 0( vent mettre PTCP.NEG *abstractif ) fíyɛnbilabaliya; fíɲɛblabaliya; fyɛ́nblabaliya.

n blocage pulmonaire

1 • blocage pulmonaire (mort-né ..., crise d'asthme aigue ...)

2 • occlusion (des gaz intestinaux ...)

fíɲɛblabaliya→̌→ 0( vent mettre PTCP.NEG *abstractif ) fíɲɛbilabaliya fíyɛnbilabaliya; fíɲɛblabaliya; fyɛ́nblabaliya.

n blocage pulmonaire

1 • blocage pulmonaire (mort-né ..., crise d'asthme aigue ...)

2 • occlusion (des gaz intestinaux ...)

fíɲɛbɔda( vent sortir bouche )

n opportunité

fíɲɛdilan→̌→ 1( vent donner *instrumental ) fíyɛndilan; fyɛ́ndilan.

n ventilateur

1 • ventilateur.

2 • pompe. fíɲɛdonnan, fíɲɛkɛlan, pɔ́npe.

fíɲɛdonda→̌→ 0( vent entrer bouche ) fíyɛndonda; fyɛ́ndonda.

n fenêtre

1 • fenêtre. fìnɛtiri, fɔ̀lɔ.

2 • valve de chambre à air.

fíɲɛdonnan→̌→ 0( vent entrer *instrumental ) fíyɛndonnan; fyɛ́ndonnan.

n pompe fíɲɛdilan, fíɲɛkɛlan, pɔ́npe (de vélo).

fíɲɛfɛrɛn→̌→ 0( vent morceau ) fíyɛnfɛrɛn; fyɛ́nfɛrɛn.

n éolienne jísamamasin.

fíɲɛforoko→̌→ 0( vent sac.en.peau ) fíyɛnforoko; fyɛ́nforoko.

n chambre à airchambre à air fíɲɛbara, sánburuyɛri.

fíɲɛforon→̌→ 0( vent aspirer ) fíyɛnforon; fyɛ́nforon.

n inspiration fíɲɛminɛ, fíɲɛsama, fíyɛnminɛ, fíyɛnsama.

fíɲɛkɛlan→̌→ 0( vent faire *instrumental ) fíyɛnkɛlan; fyɛ́nkɛlan.

n pompe fíɲɛdilan, fíɲɛdonnan, pɔ́npe (vélo ...)

fìɲɛmako( défaut.physique *comme de affaire ) fìyɛnmako; fyɛ̀nmako.

n mutilé

1 • mutilé (qui a un défaut physique).

2 • personne défaillante (qui a un défaut (moral)).

fíɲɛman→̌→ 4( léger *adjectivateur ) fɛ́gɛnman fíyɛnman; fyɛ́nman.

adj léger

1 • léger. fɛ́gɛn.

2 • indiscret. dálafɛgɛn, dálamisɛn, dálandi, náafigi.

fìɲɛmayɔrɔ→̌→ 0( défaut.physique *comme de lieu ) fìyɛnmayɔrɔ; fyɛ̀nmayɔrɔ.

n endroit défectueuxendroit défectueux (au physique ou au moral).

fíɲɛminɛ→̌→ 1( vent attraper ) fíyɛnminɛ; fyɛ́nminɛ.

n inspiration

1 • inspiration. fíɲɛforon, fíɲɛsama, fíyɛnforon, fíyɛnsama.

2 • récréation, pause. kɔ́rɔɲɔn, tómi.

fíɲɛminɛwaati→̌→ 0( inspiration [ vent attraper ] moment ) fíyɛnminɛwaati.

n récréation fíɲɛminɛ, kɔ́rɔɲɔn.

fíɲɛn→̌→ 38 fíɲɛ; fíyɛn; fɛ́ɲɛn.

n jarrejarre, grande jarre jídaga, fága.…- bugurinjɛ dɛgɛkun kelen ye baji jɛ. - kalo cɛ kɛmɛ kulusijala kelen. - furannan fiɲɛn fu fa Musa tulo tawu.…(jaabi-ntentenw_ni_jaabiw.dis.html)


fíɲɛ (grande jarre)
photo Valentin Vydrine

fíɲɛnabɔ→̌→ 1( vent faire.sortir [ *causatif sortir ] ) fíyɛnnabɔ.

n expiration

1 • expiration, respiration, dégonflement. fíɲɛbila, fíɲɛ, nínakili, ɲɔ́n.

2 • naissance. bánge, bɔ́, dá, díɲɛnabɔ ń fíɲɛnabɔ ka kɔ̀rɔ í tá yé je suis plus âgé que toi

fìɲɛntan→̌→ 0( défaut.physique *privatif )

adj sans défautsans défaut

fíɲɛɲɛdimi→̌→ 0( vent oeil souffrance ) fíyɛnɲɛdimi; fyɛ́nɲɛdimi.

n conjonctivite épidémiqueconjonctivite épidémique

fíɲɛsama→̌→ 0( vent tirer.vers.soi ) fíyɛnsama; fyɛ́nsama.

n inspiration fíɲɛforon, fíɲɛminɛ, fíyɛnminɛ, fíyɛnforon.

fíɲɛya→̌→ 10→n : 0( léger *en verbe dynamique ) fɛ́gɛnya fɛ́gɛya; fíyɛnya; fyɛ́nya.

v alléger

1 • alléger láfiɲɛ.

2.1 • vt affaiblir bárikantanya, cɔ́ɔlɔ, fásan, láafu, nɔ́gɔsi, sósɔ̀gɔ.

2.2 • vt fragiliser

3 • vt humilier, dénigrer dɔ́gɔya, jɔ́nnasìgi, jɛ́bɛn, káana, kùnmadɔ́gɔya, kùnmajìgin, kùnmasùuli, kùnnadá, kùnnagòsi, kùnnasùuli, lámàloya, lámàlo, lámɔnɛ, lèbu, màdɔ́gɔya, màjìgin, màlo, tɔ̀nsibɔ̀.

fíɲɛya( léger *en verbe dynamique ) fɛ́gɛnya fɛ́gɛya; fíyɛnya; fyɛ́nya.

n légèreté

1 • légèreté.

2 • affaiblissement.

3 • dénigrement, humiliation. dɔ́gɔmaya, dɔ́gɔya, jɔ́n, kùnmasuuli, kùnnasirilenya, làmalo, làmɔnɛ, lèbu.

fìrawuna→̌→ 0 fàrawuna fàrawona; fìrawuna.

n pharaon

1 • pharaon. farawona.

2 • autocrate, dictateur. níjugu.

fíri→̌→ 27→n : 1 frí.

v renverser…nka a laban bɛ ɲini ka kɛ bololankolonbɔ ye. kɔnɔw firila forow kan.…(kibaru538_08diko_jara-yelimani_konow.dis.html)

1.1 • vt renverser, faire chavirer bíri, dábiri, dáfiri, lábìn, wùrubata, wùruba (un récipient, un plat ...) (une embarcation).

1.2 • vi se renverser, s'écrouler wóloki.

1.3 • vr se jeter, s'abattre, se précipiter bùgɔ, gírin, kɛ́, séri, súuru, tòn, tóron (à terre, sur la poitrine -- í dìsi kàn, sur le ventre -- í kɔ́nɔ kàn).

2 • vt

3 • vt retourner kɔ̀ngɔli, kɔ́kùru, kɔ́masègin, kɔ́mayɛ̀lɛma, yɛ̀lɛma (le sol).

4 • vi se déverser, être nombreux, venir en nombre

5.1 • vt ruiner bóloban, bólodun, jáasi, kɔ̀li, nàgasi, sósɔ̀gɔ (faire perdre la fortune). fíri í dá kàn ruiner

5.2 • vi faire faillite, tout perdre, perdre sa situation

fìri→̌→ 0 fìiri.

n fonio au grasfonio au gras làfiri (un plat qui peut être préparé, par manque de fonio, avec d'autres matières).

fìri→̌→ 0→n : 0

v préparer… da diɲɛ maaw tulo kan Watikan diinɛlasekɛnɛ jɔda kan, a kɛra sababu ye ka kamanagan firi bɛɛ kan, ka da a kan maaw ka yecogo la, papu jɔyɔrɔ ye tafɛn de ye ka sɔrɔ bilafɛn tɛ ! yali …(jekabaara329_05kalanbiri-papu_benuwa.dis.html)

vt préparer dàbali, dílan, lábaara, lábɛ̀n, lálaga, ɲɛ́mìnɛ (après avoir fait revenir à l'huile).

fìri→̌→ 2 fìrin.

n épaisseur gírinya, gírin, kólogirinya (d'un tissu, d'un mur). pɛ̀tɛrɛ.… tere kɔni bolo bɛɛ ye karisa ye ka ma sɔrɔ bɛɛ bɛ wele ko : kan firi ; dugubɛn ; kɔnɔbara dunma ; ɲɛ surew.…(jekabaara332_02sidibe-maa_na_tere.dis.html)

fírifiri→̌→ 1 fŕifri.

n calebasse et sa cordecalebasse et sa corde (qu'on agite pour puiser de l'eau dans dans un puits).…o taara balan a ngɔɔnɔ na. suruku k'a b'a labɔ, a ma se. a tora firifiri la f'a sara. ni Ala ka baara tɛ, jɛgɛ tɛ suruku ka dunfɛn ye. n y'a ta yɔrɔ min, n y'a bila yen.…(konta-nsiiriw_nsanaw_03surukuba_ni_jegew.dis.html)

fírifiri→̌→ 21→n : 0 frífri.

v agiter

vt 1 • agiter, secouer de droite et de gauche. fìinifaana, fɛ́rɛfɛrɛ, pípi, píripiri, séri, sɛ́rɛkɛ-sɛrɛkɛ, yígiyigi, yúguba, yìgiyaga kàn'í kùn fírifiri ! ne fais pas non avec la tête!

2 • labourer. bùluku, lábure, láburu (retourner le sol à la charrue).

fírifirilan→̌→ 0( renverser renverser *instrumental ) fírilan frífrilan.

n versoir d'une charrueversoir d'une charrue

firigo→̌→ 4

n frigofrigo, frigidaire, réfrigérateur frígo Fɛn minnu man kan ka lamara firigo kɔnɔ. (Kibaru 490, 2012) ETRG.FRA.

fírikiti

adv complètement retournécomplètement retourné

fírilan→̌→ 1( renverser *instrumental ) fírifirilan; frífrilan.

n versoir d'une charrueversoir d'une charrue

fìrin→̌→ 0 fìri fìrin.

n épaisseur gírinya, gírin, kólogirinya (d'un tissu, d'un mur). pɛ̀tɛrɛ.

fírina→̌→ 0 Ar. fitna 'tentation, querelle'

n catastrophe bàlawu, bérebila, jàhadi, kàsaara, màsiba, tátiɲɛ (famine, guerre).

fìrina→̌→ 0 fìtinɛ fìrina.

n lampe à huilelampe à huile fìtinɛdaga.

fìrinadaga→̌→ 0( lampe.à.huile canari ) fìtinɛdaga fìrinadaga.

n lampe à huilelampe à huile fìtinɛ.

fìrinajuru→̌→ 0( lampe.à.huile corde ) fìtinɛjuru fìrinajuru.

n mèche de lampe à huilemèche de lampe à huile

fírinfirin→̌→ 0( papillon *diminutif ) nfírinfirinnin nfírinfirin; fírinfirin; nfɛ́rɛnfɛ̀rɛn; npɛ́rɛnpɛ̀rɛn; npɛ́rɛnpɛrɛnin.

n papillon

1 • papillon, insecte volant (la forme avec suffixe -nin est la plus usitée).

2 • chauve-souris. tònso.

firinfirinkɛɲɛ→̌→ 0 pɛ́rɛnpɛrɛnkɔnɔ

n poisson Nothobranchius thierryipoisson Nothobranchius thierryi, poisson, Nothobranchius thierryi (jusqu'à 4,2 cm).

fírinkan→̌→ 0( renverser *je sur )

n invasioninvasion, catastrophe soudaine

fírisa→̌→ 1

n tenue camoufléetenue camouflée…a ye npan misɛn dulon a kɛrɛ la, a ye garana ni jɛmɛ dulon, a ye firisa bolo tan ni fila don a la.…(kone-cemandali_babilen.dis.html)

Firitɔn→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPFreetown (nom de lieu). Hɔrɔyaso.

Fíriya→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPFria (nom de lieu).

fìriya→̌→ 0→n : 0 fìliya fùruja; fìiya.

v faire veuvagefaire veuvage, être en période de veuvage (pendant 40 jours après la mort du mari).

fìriya→̌→ 19 fìliya fùruja; fìiya.

n veuvage cɛ̀ntanya, mùsontanya ní mùso cɛ̀ sàra, à bɛ́ dòn fìriya rɔ́ si le mari est décédé, la femme entre en veuvagefìliyafini habit de veuve

fìriyatɔ→̌→ 0( veuvage *statif ) fìliyatɔ

n veuveveuve, veuf cɛ̀samuso, mùso-cɛ̀-sàlen.

firizideri→̌→ 0

n réfrigérateur frigidaireréfrigérateur frigidaire ETRG.FRA.

fìro→̌→ 0→n : 0 fòron fère; fèren; fìro.

v ourlerourler, retrousser dáfòron, kɔ̀ngɔli, kɔ́rɔcɛ̀, yɛ̀lɛn, ɲàro.

fìro→̌→ 0 fòron fère; fèren; fìro.

n ourlet

1 • ourlet, retroussis. dáforon, kánforon.

2 • revers.

3 • fourreau. múrǔfé, tàn.

firoyati→̌→ 7

n furoate Firoyati de dilokisanidi, Furoate de diloxanide ... (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

fírɔ→̌→ 0

n avorton

1 • avorton. dísirɔden, mɔ̀gɔtɔ, wɔ̀lɔwɔlɔden.

2 • personne mal bâtie.

fìsa→̌→ 716 fùsa; fsà; kùsa; wùsa.

vq mieuxmieux, meilleur, préférable, efficace (remède). swà ò ka fìsa í mà c'est mieux pour toisàya ka fìsa màlo yé mieux vaut la mort que la honte (adage)


Mɔ̀gɔ` nàkun` kà fìsa í yɛ̀rɛ yé.
walima: Mɔ̀gɔ nàkun ka fìsa n'i yɛ̀rɛ ye.
La raison de la visite d'une personne importe plus que la personne elle-même.

fìsabaanciya→̌→ 4( mieux *agent occasionnel *agent excessif ) fùsabaanciya.

n discrimination

1 • discrimination. fìsamannciya.

2 • préférence.

fìsaman→̌→ 0( mieux *adjectivateur )

adj meilleurmeilleur, préférable

fìsamanci→̌→ 0( mieux *adjectivateur *agent excessif ) fìsamannci

n meilleur (en meilleure santé, situation — meilleur que les autres (qui se croit ...)) ɲìnan ka fìsa kàrisa mà, à fìsamannci dòn cette année est meilleure pour un tel, sa situation est nettement meilleure

fìsamanciya→̌→ 0( mieux *adjectivateur *agent excessif *abstractif ) fìsamannciya fìsamanciya; fìsamantiya.

n discrimination

1 • discrimination. fìsabaanciya.

2 • préférence. fìsamannciyaba bɛ kán ni ɲɔ́gɔn cɛ́ il existe des langues très privilégiées

3 • amélioration de la santé.

fìsamanciya→̌→ 0→n : 0( mieux *adjectivateur *agent excessif *abstractif ) fìsamannciya fìsamantiya

v préférer

vt préférer fìsaya (à -- kàn).

fìsamandiya→̌→ 34( meilleur [ mieux *adjectivateur ] bon.goût [ agréable *en verbe dynamique ] )

n clémence (un mot islamique).

fìsamannci→̌→ 1( mieux *adjectivateur *agent excessif ) fìsamanci

n meilleur (en meilleure santé, situation — meilleur que les autres (qui se croit ...)) ɲìnan ka fìsa kàrisa mà, à fìsamannci dòn cette année est meilleure pour un tel, sa situation est nettement meilleure

fìsamannciya→̌→ 10( mieux *adjectivateur *agent excessif *abstractif ) fìsamanciya; fìsamantiya.

n discrimination

1 • discrimination. fìsabaanciya.

2 • préférence. fìsamannciyaba bɛ kán ni ɲɔ́gɔn cɛ́ il existe des langues très privilégiées

3 • amélioration de la santé.

fìsamannciya→̌→ 0→n : 0( mieux *adjectivateur *agent excessif *abstractif ) fìsamanciya; fìsamantiya

v préférer

vt préférer fìsaya (à -- kàn).

fìsamantiya→̌→ 0( mieux *adjectivateur *agent excessif *abstractif ) fìsamannciya fìsamanciya; fìsamantiya.

n discrimination

1 • discrimination. fìsabaanciya.

2 • préférence. fìsamannciyaba bɛ kán ni ɲɔ́gɔn cɛ́ il existe des langues très privilégiées

3 • amélioration de la santé.

fìsamantiya→̌→ 0→n : 0( mieux *adjectivateur *agent excessif *abstractif ) fìsamannciya fìsamanciya

v préférer

vt préférer fìsaya (à -- kàn).

fìsaya→̌→ 7( mieux *en verbe dynamique )

n amélioration nɔ̀gɔya.

fìsaya→̌→ 94→n : 0( mieux *en verbe dynamique )

v améliorer

vt 1 • améliorer. lásàbati, nɔ̀gɔya kà síni fìsaya bì yé ! que ça aille mieux demain ! (à un malade)

2 • préférer. k’í yɛ̀rɛ̂ fìsaya mɔ̀gɔ mà se sentir supérieur par rapport à qqn.; mépriser qqn à y’à fìsaya kà tó dùgu kɔ́nɔ il a préféré rester au villageà ye sàya` fìsaya ni màlo` yé il a préféré la mort à l'honte

fìsifasa→̌→ 0→n : 0 fìisifaasa; fìsikifasaka

v être en désordre

vi être en désordre, être négligé dans sa tenue

fìsifása→̌→ 1

n apathique màa fìsifasa personne un peu dérangée

fìsika→̌→ 0 fǐnsàn fìsinka.

n mets de milmets de mil (cuit à l'eau).

fìsika→̌→ 0→n : 0 fìsinka; fìnsan.

v cuire au bain-marie

1 • cuire au bain-marie, granuler la farine de mil et la faire cuire dans un peu d'eau bouillante (puis enlever, ajouter de l'huile et remuer). sàɲɔ` fìsika k'à kɛ́ sònsanbo yé cuire du petit mil de cette manière pour en faire du "sonsanbo" (plat appelé : crotte de lièvre)

2 • faire du boudin. kà jòli fisika

fìsiki→̌→ 1→n : 1

v lutter… k'a tigi nagasi, k'a fisiki , k'a fasanga k'a kɔ labin burɛburɛburɛ, k'a ka so ci bɔgɔ, bɔgɔbɔgɔbɔgɔ.…(mariko-masunkulu.dis.html)

vt 1 • lutter. báari (l'un contre l'autre). ù ye ɲɔ́gɔn sɔ̀rɔ kà ɲɔ́gɔn fìsiki ils se sont empoignés s'efforçant de se terrasser

2 • malmener, rendre exténué.

fìsiki→̌→ 0 fìnsigi

n force physiqueforce physique, force naturelle fàngafin, tòfanga, bárika, sɛ́mɛ.

físikifasaka→̌→ 0→n : 0

v résister

vi résister jó à bɛ́ físikifasaka bàna bólo il résiste à la maladie

fìsikifasaka→̌→ 0→n : 0 fìsifasa fìisifaasa

v être en désordre

vi être en désordre, être négligé dans sa tenue

físingi→̌→ 0→n : 0

v emmêler fásanga.

fìsinka→̌→ 0 fǐnsàn fìsika; fìsinka.

n mets de milmets de mil (cuit à l'eau).

fìsinka→̌→ 0→n : 0 fìsika fìsinka; fìnsan.

v cuire au bain-marie

1 • cuire au bain-marie, granuler la farine de mil et la faire cuire dans un peu d'eau bouillante (puis enlever, ajouter de l'huile et remuer). sàɲɔ` fìsika k'à kɛ́ sònsanbo yé cuire du petit mil de cette manière pour en faire du "sonsanbo" (plat appelé : crotte de lièvre)

2 • faire du boudin. kà jòli fisika

fìsirifasara→̌→ 0 fìtirifatara fìsirifasara.

n ingrat bàrajintan, fítiriwale.

físiriwale→̌→ 0 fítiriwale físiriwale Soninke fisirinwalla

n ingrat bàrajintan, fìtirifatara.

físiriwaleya→̌→ 0( ingrat *abstractif ) fítiriwaleya físiriwaleya.

n ingratitude bàlayintanya, bàrajintanya, wáleɲumandɔnbaliya, ɲùmandɔnbaliya ní á ka fítiriwaleya tùn tɛ́... s'il n'y avait pas votre ingratitude …

físiriwaleya→̌→ 0→n : 0( ingrat *abstractif ) fítiriwaleya físiriwaleya.

v être ingrat envers qn

vt être ingrat envers qn à y’à fà fítiriwaleya il s'est montré ingrat envers son père

Fisuru→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLFissirou

fìti→̌→ 0→n : 0

v cuire à la braise

1 • cuire à la braise (patate, arachide, manioc ...)

2 • cuire à la vapeur.

fítinɛ→̌→ 23 Ar. fitna 'tentation, querelle'

n grande querellegrande querelle… ye nin kɔ « hali n'u bɛ nkalon kan, banbaganciw hakili falen de b'a la k'olu dan ye u ka sa fitinɛ jugu in kɛnɛ kan walasa u ka arijana lasɔrɔ » ! nkalonmiiri dɛrɛ ! diinɛko kɛlɛ tɛ kabi kira …(jekabaara329_08sidibe-alikayida.dis.html)

fítinɛ→̌→ 4→n : 0

v se quereller… kunko fɔ sɔn. olu ka tilew banna tile banbali tɛ. a bɛnbakɛ Masa Kuru sɔrɔla ka laban ka fitinɛ ka taga i sigi Banisilayila a ko a bɛ taga ka taga hiji minkɛ nin ye a nana ka …(dumestre-geste_5biton_genies.dis.html)

vi se quereller, se fâcher

fìtinɛ→̌→ 10 fìrina.

n lampe à huilelampe à huile fìtinɛdaga.…sabu i ka nafolo bɛ yɔrɔ min, i dusukun na kɛ yen. ɲɛ, farikolo fitinɛ « ɲɛ ye farikolo fitinɛ ye. ni i ɲɛ ka ɲi, i farikolo mumɛ bɛ yeelen na. nka ni i ɲɛ man ɲi, i farikolo mumɛ bɛ dibi la.…(layidu_kura_01mace.dis.html)

fìtinɛdaga→̌→ 4( lampe.à.huile canari ) fìrinadaga.

n lampe à huilelampe à huile fìtinɛ.

fìtinɛjuru→̌→ 0( lampe.à.huile corde ) fìrinajuru.

n mèche de lampe à huilemèche de lampe à huile

fítinɛtigi→̌→ 0( grande.querelle maître )

n querelleurquerelleur, batailleur bàlawuden, kírifuntun, kɛ̀lɛkɛla, kɛ̀lɛtigɛla, sábulamɔgɔ, sábutigi.

fítinin→̌→ 218

adj petit dɔ́gɔman, mìsɛnman, mìsɛn, ncínin.…aw bɛ se ka tulo kɔnɔna lajɛ ni tɔrɔsi fitinin dɔ ye, nka aw kana kala, alimɛtikisɛ walima ɲinsɔgɔbɛkala don tulo kɔnɔ abada.…(dogotoro_03banabagato_lajecogo.dis.html)


Ń ye Músà dén` fítinin-ma`/fítinin-nama` dɔ́n.
J’ai connu l’enfant de Moussa quand il était petit.

Ń ye Músà dén` dɔ́n, à fítinin.
J’ai connu l’enfant de Moussa quand il était petit.

Ń ye Músà dén fítinin` dɔ́n.
Je connais le petit enfant de Moussa’ (sous-entendu : « … et je ne connais pas son autre enfant qui est grand »).
31.1. L’adjectif en tant que prédicat second

Ń ye Músà dén`-w fítinin-ma` dɔ́n.
J’ai connu les enfants de Moussa tant qu’ils étaient petits.

Ń ye Músà dén`-w fítinin-ma`-w/fítinin-nama`-w dɔ́n.
J’ai connu les enfants de Moussa tant qu’ils étaient petits.
31.2. La construction avec un prédicat second et la marque de pluriel

fìtiri→̌→ 63 Ar. fiṭr 'rupture de jeûne'

n prière du crépuscule… di, diɲɛ ye sɔgɔma caman ye ! fajiri bɛɛ n'a tile, fitiri bɛɛ n'a kalo ! fajiri bɛɛ n'a tile, fitiri bɛɛ n'a kalo ! fajiri bɛɛ n'a tile, fitiri bɛɛ n'a kalo ! …(traore-dunya.dis.html)


Mots CVCV|CV : kùlù | sí ‘pantalon’, kìrì | bí ‘soufre’, bìrìn | tí ‘meurtrir’, dɔ̀lɔ̀ | kí ‘chemise’, bùlù| kú ‘retourner le sol’
Mots CV|CVCV : dɔ̀n | kɔ́rí ‘esp. d’acacia’, bàn | fúlá ‘bonnet’, jàn | káró ‘maladie’, jà | kúmá ‘chat’, fì | tírí ‘crépuscule’
Pied métrique / Relèvement tonal dans les mots trisyllabiques à ton bas (4-6)

1 • prière du crépuscule.

2 • crépuscule du soir. ní tìle` nàna bìn kà nà í fàrikansi túnu í lá, án b'à fɔ́ ò mà kó : fìtiri quand le soleil s'est couché au point où on ne peut plus distinguer ses poils de bras, nous appelons ce moment "fitiri"

fìtirida→̌→ 11( prière.du.crépuscule bouche )

n approche du crépuscule du soirapproche du crépuscule du soir fìndonda.

fìtirifatara→̌→ 0 fìsirifasara.

n ingrat bàrajintan, fítiriwale.

fìtirimagɛn→̌→ 3( prière.du.crépuscule rejoindre [ *connecteur chasser ] ) fìtirimagwɛn.

n soir súrɔ, sú, tìlebinda, wúla (vers 18h).

fìtirimagwɛn→̌→ 0( prière.du.crépuscule rejoindre [ *connecteur chasser ] ) fìtirimagɛn fìtirimagwɛn.

n soir súrɔ, sú, tìlebinda, wúla (vers 18h).

fìtirinin→̌→ 1( prière.du.crépuscule *diminutif )

n petite chauve-souris domestiquepetite chauve-souris domestique (qui sort au crépuscule).

fítiriwale→̌→ 16 físiriwale Soninke fisirinwalla

n ingrat bàrajintan, fìtirifatara.… de ye Kibaru n° 1 ( fɔlɔ ) dilan, Mali kɔnɔ, Kibaru min baarakɛlaw tɛ se cogo si la, ka kɛ a ma fitiriwale ye, bawo u n'a ma tigɛ ɲɔgɔn na, baarakɛɲɔgɔnya, kelenya ani hadamadenya ni teriya sira …(kibaru200_06cenin_bala.old.dis.html)

fítiriwaleya→̌→ 7( ingrat *abstractif ) físiriwaleya.

n ingratitude bàlayintanya, bàrajintanya, wáleɲumandɔnbaliya, ɲùmandɔnbaliya ní á ka fítiriwaleya tùn tɛ́... s'il n'y avait pas votre ingratitude …

fítiriwaleya→̌→ 3→n : 0( ingrat *abstractif ) físiriwaleya.

v être ingrat envers qn

vt être ingrat envers qn à y’à fà fítiriwaleya il s'est montré ingrat envers son père

fíyan-an-an→̌→ 1

onomat longue soupir de soulagementlongue soupir de soulagement…bɛɛ n'a kɔnɔta don, bɛɛ n'a miiri bɛ ɲɔgɔnna. Cɛnɛɛn nana ninakiliba dɔ bɔ fiyan-an-an min y'a jira ko dɔ bɔr'o kundonni la. Siraba y'i jɛngɛ dɔɔnin ka sira filɛ.…(mariko-masunkulu.dis.html)

fíyefiye→̌→ 0→n : 0 fyéfye; fyénfyen.

v désemparer

1.1 • vt désemparer, mettre en déroute félefele.

1.2 • vr s'enfuir bòli, píya, ɲɛ́mabòli (très rapidement). félefele.

2 • vt affoler, paniquer, effrayer cáwucawu, bàabaali, jàsiran, jàtìgɛ, jàwuli, lásiran, pápa, sɔ̀nnasiran, ɲán.

fíyeku→̌→ 0→n : 0 fyéku fyɛ́ku; fɛ́lɛku.

v remuer

vt remuer, faire balancer kòlobokalaba, kùruba, lámàga, mùnumɛnɛ, mùɲukumaɲaka, múguri, múnu, tàngo, yúguba, fèlefala dònso` bɛ màrifa` fyéku les chasseurs agitent leur fusil (en dansant)

fíyen→̌→ 33 fyén; fíɲe.

n aveugle


Ní í ye fíyen` yé dɔ̀n-kɛ` lá, sábabu` b’ à lá.
Si tu vois un aveugle en train de danser, il y a une raison’ [Kibaru 204 05ture-an_k_an_hakilijagabo].
21.8. Suffixe -tɔ du nom de subissant

1 • aveugle. fíyenkɛ, fíyentɔ, mìsirimaa ù yé fíyen ɲìninka ils ont interrogé l'aveugle

2 • cécité.

fíyen→̌→ 27→n : 0 fyén; fíɲe.

v devenir aveugle…ni a ma furakɛ joona, banabagatɔ ɲɛ bɛ se ka fiyen . ale bɛ sɔrɔ bolokɔniw walima dimɔgɔw fɛ.…(dogotoro_16nyew.dis.html)

1 • vi devenir aveugle fíyenya.

2 • vt rendre aveugle fíyentɔya, ɲɛ́fiyen màra bɛ́ màa fíyen l'onchocercose rend les gens aveugles

fíyenkɛ→̌→ 0( aveugle mâle ) fyénkɛ; fíɲekɛ.

n aveugle fíyentɔ, fíyen, mìsirimaa (masculin). fíyenkɛ ! Í ye mùn mɛ́n ? L'aveugle ! Qu'as-tu entendu ?

fíyennibana( devenir.aveugle *nom d'action maladie ) fyénnibana; fíɲenibana.

n cécitécécité, onchocercose fíyentɔya, fíyenya, fíyen, màra, màraɲama nê síranna fíyennibana ɲɛ́ j'ai peur de l'onchocercose

fíyentɔ→̌→ 24( devenir.aveugle *statif ) fyéntɔ; fíɲetɔ.

adj aveugle

fíyentɔ→̌→ 46( devenir.aveugle *statif ) fyéntɔ; fíɲetɔ.

n aveugle fíyenkɛ, fíyen, mìsirimaa.


Bámàna`-w b’ à fɔ́ kó fíyen-tɔ` tɛ dɔ̀n kɛ́ íko ɲɛ́-tigi`.
Les Bambara disent que les aveugles ne dansent pas de la même façon que les voyants.
21.8. Suffixe -tɔ du nom de subissant

fíyentɔbere→̌→ 0( aveugle [ devenir.aveugle *statif ] bâton ) fyéntɔbere; fíɲetɔbere.

n bâton d'aveugle

1 • bâton d'aveugle.

2 • (à) l'aveuglette.

fíyentɔya( aveugle [ devenir.aveugle *statif ] *abstractif ) fyéntɔya; fíɲetɔya.

n cécité fíyennibana, fíyenya, fíyen.

fíyentɔya→̌→ 0→n : 0( aveugle [ devenir.aveugle *statif ] *abstractif ) fyéntɔya; fíɲetɔya.

v rendre aveugle

vt rendre aveugle ɲɛ́fiyen, fíyenya, fíyen.

fíyenya( aveugle *abstractif ) fyénya; fíɲeya.

n cécité fíyennibana, fíyentɔya, fíyen.

fíyenya→̌→ 1→n : 0( aveugle *abstractif ) fyénya; fíɲeya.

v aveugler

1 • vi devenir aveugle fíyen.

2 • vt aveugler, rendre aveugle fíyentɔya, ɲɛ́fiyen.

fíyewu→̌→ 31 féwu fyéwu; fíyɛwu.

adv absolumentabsolument, pas du tout, nullement kɛ́rɛbɛtɛ, có, mùmɛ, tɔ́ri, féfewu (au négatif). ń m'á yé féwu ! je ne l'ai pas vu du tout, je ne l'ai jamais vu !

fíyɛ→̌→ 128→n : 23 fyɛ́.

v souffler

1 • vt souffler í nún` fíyɛ se moucherfán fíyɛ faire marcher le soufflet de la forge

2 • vt jouer d'un instrument à vent (flûte, trompe ...)

3 • vt vanner kɛ̀rɛmu, súuru, tɛ́ntɛn.

4 • vt enfumer une ruche

5 • vr faire un rase-mottes

6 • vr fondre sur fúran.

fìyɛ→̌→ 20 fyɛ̀.

n place…dɔ farali lakɔlikaramɔgɔw kalanyɔrɔba fiyɛ kan, o baaraw bɛ sen na, u taara u ɲɛ da o kan.…(kibaru577_01jama_jara-minisirinyemogo_taama.dis.html)

1 • place. jɔ̀da, jɔ̀yɔrɔ, kɛ́nɛ, nɔ̀, pílasi.

2 • surface. dá, fɛ́rɛ, gèlen, ɲɛ́ (souvent employé en composition) : sugufyɛ. nê ka fòro` fìyɛ ka bòn mon champ a une grande superficie

3 • largeur. jɔ̀surun, kɔ́nɔ.

fíyɛn→̌→ 2 fɛ́gɛn fíɲɛ; fíyɛn; fyɛ́n; fɛ́ngɛ.

vq léger

1 • léger. à ka fíyɛn ń kùn je le trouve légerà dá ka fíyɛn il est indiscret, il manque de discrétionà tɛ́gɛla ka fíyɛn il a la main leste, il est prompt à frapper

2 • mince. mìsɛn.

3 • fragile, de mauvaise qualité.

4 • faible, peureux.

5 • insolent.

fíyɛn→̌→ 2 fɛ́gɛn fíɲɛ; fíyɛn; fyɛ́n; fɛ́ngɛ.

adj léger

1 • léger. fɛ́gɛnman.

2 • fragile, de mauvaise qualité. màjálan.

3 • faible, peureux. bárikantan, bólolandɔgɔ, bólomadɔgɔ, dàyifu, jàlamisɛn, síranbagatɔ.

4 • insolent.

5 • facile. dúman, nɔ̀gɔman, nɔ̀gɔn, sɔ̀nkómà (travail).

fíyɛn→̌→ 0 fíɲɛ fyɛ́n; fíyɛn; fɔ́ɲɔ; fɔ́ɲɔn.

n vent

1 • vent, air. jí (que l'on respire). fíɲɛ` bɛ cì le vent souffle, il fait du ventfíɲɛ` tìgɛra, fíɲɛ` jɔ̀ra le vent a cessé, le vent est tombéà fíɲɛ` bɔ́len il est dégonflé (pneu, ballon …) kà fíɲɛ` mìnɛ prendre l'air, un temps de récréationkà fiɲɛ kɛ́ í yɛ̀lɛnso yé s'enfuirkà táma` dòn fíɲɛ` ná, kà dúuru dòn fiɲɛ` ná, kà tán dòn fiɲɛ` ná s'en aller, ficher le camp, prendre la poudre d'escampette

2 • gaz. gázi.

3 • respiration. fíɲɛnabɔ, nínakili, ɲɔ́n fíyɛn mìnɛ k'à bìla respirer (inspirer / expirer)kà fíɲɛ` bɔ́ s'essoufler

4 • pet. bòci, bòfiɲɛ, fíɲɛbila kà fíɲɛ fìli, kà fíɲɛ bìla péter

fíyɛn→̌→ 0→n : 0 fíɲɛ fyɛ́n

v sécher

1 • sécher. gɛ̀rɛn-gɛrɛn, jà fìni kòlen fíyɛnna, ò kɔ́rɔ yé : dɔ́ bɔ́len súmaya ná le linge lavé "fiyɛnna", cela veut dire, il a perdu de son humidité

2 • refroidir. lásuma (nourriture brûlante ...)

fíyɛn→̌→ 0 fíɲɛn fíɲɛ; fíyɛn; fɛ́ɲɛn.

n jarrejarre, grande jarre jídaga, fága.

fìyɛn→̌→ 0 fìɲɛ fyɛ̀n; fìyɛn.

n défaut physique

1 • défaut physique. Màsa Ngála, í ye fɛ́n` mínnu bɛ́ɛ dá, fìɲɛ` bɛ́ yɔ́rɔ` dɔ́ lá Seigneur Dieu ! Parmi tes créatures il y a un défaut !

2 • faute, erreur. hàkɛmako, fìlimako, fìliyɔrɔ, fìli, làfili fìyɛn b'í lá tu n'as pas bien agi

fíyɛnbana→̌→ 0( vent maladie ) fíɲɛbana fíyɛnbana; fyɛ́nbana.

n maladie contagieusemaladie contagieuse fòrobabana, bàna-yɛ̀lɛmata (toute maladie attribuée au vent, de forme épidémique : méningite, grippe ...)

fíyɛnbara→̌→ 0( vent calebasse ) fíɲɛbara fíyɛnbara; fyɛ́nbara.

n chambre à airchambre à air fíɲɛforoko, sánburuyɛri.

fíyɛnbila→̌→ 0( vent mettre ) fíɲɛbila fíyɛnbila.

n expiration

1 • expiration. fíɲɛnabɔ.

2 • pet. bòci, bòfiɲɛ, fíɲɛ.

fíyɛnbilabaliya→̌→ 0( vent mettre PTCP.NEG *abstractif ) fíɲɛbilabaliya fíyɛnbilabaliya; fíɲɛblabaliya; fyɛ́nblabaliya.

n blocage pulmonaire

1 • blocage pulmonaire (mort-né ..., crise d'asthme aigue ...)

2 • occlusion (des gaz intestinaux ...)

fíyɛndilan→̌→ 0( vent donner *instrumental ) fíɲɛdilan fíyɛndilan; fyɛ́ndilan.

n ventilateur

1 • ventilateur.

2 • pompe. fíɲɛdonnan, fíɲɛkɛlan, pɔ́npe.

fíyɛndonda→̌→ 0( vent entrer bouche ) fíɲɛdonda fíyɛndonda; fyɛ́ndonda.

n fenêtre

1 • fenêtre. fìnɛtiri, fɔ̀lɔ.

2 • valve de chambre à air.

fíyɛndonnan→̌→ 0( vent entrer *instrumental ) fíɲɛdonnan fíyɛndonnan; fyɛ́ndonnan.

n pompe fíɲɛdilan, fíɲɛkɛlan, pɔ́npe (de vélo).

fíyɛnfɛrɛn→̌→ 0( vent morceau ) fíɲɛfɛrɛn fíyɛnfɛrɛn; fyɛ́nfɛrɛn.

n éolienne jísamamasin.

fíyɛnforoko→̌→ 0( vent sac.en.peau ) fíɲɛforoko fíyɛnforoko; fyɛ́nforoko.

n chambre à airchambre à air fíɲɛbara, sánburuyɛri.

fíyɛnforon→̌→ 0( vent aspirer ) fíɲɛforon fíyɛnforon; fyɛ́nforon.

n inspiration fíɲɛminɛ, fíɲɛsama, fíyɛnminɛ, fíyɛnsama.

fíyɛnkɛlan→̌→ 0( vent faire *instrumental ) fíɲɛkɛlan fíyɛnkɛlan; fyɛ́nkɛlan.

n pompe fíɲɛdilan, fíɲɛdonnan, pɔ́npe (vélo ...)

fìyɛnmako( défaut.physique *comme de affaire ) fìɲɛmako fìyɛnmako; fyɛ̀nmako.

n mutilé

1 • mutilé (qui a un défaut physique).

2 • personne défaillante (qui a un défaut (moral)).

fíyɛnman→̌→ 0( léger *adjectivateur ) fɛ́gɛnman fíɲɛman; fíyɛnman; fyɛ́nman.

adj léger

1 • léger. fɛ́gɛn.

2 • indiscret. dálafɛgɛn, dálamisɛn, dálandi, náafigi.

fìyɛnmayɔrɔ→̌→ 0( défaut.physique *comme de lieu ) fìɲɛmayɔrɔ fìyɛnmayɔrɔ; fyɛ̀nmayɔrɔ.

n endroit défectueuxendroit défectueux (au physique ou au moral).

fíyɛnminɛ→̌→ 0( vent attraper ) fíɲɛminɛ fíyɛnminɛ; fyɛ́nminɛ.

n inspiration

1 • inspiration. fíɲɛforon, fíɲɛsama, fíyɛnforon, fíyɛnsama.

2 • récréation, pause. kɔ́rɔɲɔn, tómi.

fíyɛnminɛwaati→̌→ 0( inspiration [ vent attraper ] moment ) fíɲɛminɛwaati fíyɛnminɛwaati.

n récréation fíɲɛminɛ, kɔ́rɔɲɔn.

fíyɛnnabɔ→̌→ 0( vent faire.sortir [ *causatif sortir ] ) fíɲɛnabɔ fíyɛnnabɔ.

n expiration

1 • expiration, respiration, dégonflement. fíɲɛbila, fíɲɛ, nínakili, ɲɔ́n.

2 • naissance. bánge, bɔ́, dá, díɲɛnabɔ ń fíɲɛnabɔ ka kɔ̀rɔ í tá yé je suis plus âgé que toi

fíyɛnɲɛdimi→̌→ 0( vent oeil souffrance ) fíɲɛɲɛdimi fíyɛnɲɛdimi; fyɛ́nɲɛdimi.

n conjonctivite épidémiqueconjonctivite épidémique

fíyɛnsama→̌→ 0( vent tirer.vers.soi ) fíɲɛsama fíyɛnsama; fyɛ́nsama.

n inspiration fíɲɛforon, fíɲɛminɛ, fíyɛnminɛ, fíyɛnforon.

fíyɛnya→̌→ 0→n : 0( léger *en verbe dynamique ) fɛ́gɛnya fíɲɛya; fɛ́gɛya; fíyɛnya; fyɛ́nya.

v alléger

1 • alléger láfiɲɛ.

2.1 • vt affaiblir bárikantanya, cɔ́ɔlɔ, fásan, láafu, nɔ́gɔsi, sósɔ̀gɔ.

2.2 • vt fragiliser

3 • vt humilier, dénigrer dɔ́gɔya, jɔ́nnasìgi, jɛ́bɛn, káana, kùnmadɔ́gɔya, kùnmajìgin, kùnmasùuli, kùnnadá, kùnnagòsi, kùnnasùuli, lámàloya, lámàlo, lámɔnɛ, lèbu, màdɔ́gɔya, màjìgin, màlo, tɔ̀nsibɔ̀.

fíyɛnya( léger *en verbe dynamique ) fɛ́gɛnya fíɲɛya; fɛ́gɛya; fíyɛnya; fyɛ́nya.

n légèreté

1 • légèreté.

2 • affaiblissement.

3 • dénigrement, humiliation. dɔ́gɔmaya, dɔ́gɔya, jɔ́n, kùnmasuuli, kùnnasirilenya, làmalo, làmɔnɛ, lèbu.

fíyɛwu→̌→ 1 féwu fyéwu; fíyewu; fíyɛwu.

adv absolumentabsolument, pas du tout, nullement kɛ́rɛbɛtɛ, có, mùmɛ, tɔ́ri, féfewu (au négatif). ń m'á yé féwu ! je ne l'ai pas vu du tout, je ne l'ai jamais vu !

fiyɛwuru→̌→ 0

n fièvre fàrigan, gàn Farigan juguba min bɛ wele tubabukan na « Fiyɛwuru Ebola (fièvre Ebola) », o y'a kunbɔ Lagine jamana kɔnɔ. (Kibaru 506, 2014) ETRG.FRA.

fiziki→̌→ 2

n physique bɔ́ko Fiziki ni simi ye siyanzi walima dɔnniya suguya dɔ ye, min ɲɛsinnen bɛ fɛn yetaw ni yebaliw farikolo cogoya, u kasa, u ɲɛ, u girinya an'u hakɛ dɔnni ma. (Kibaru 487, 2012) ETRG.FRA.

flá→̌→ 0 fúla flá.

n peul fúlamɔgɔ, mìsigɛnden, míbi (ethnie d'éleveurs de bétail).

flá→̌→ 0→n : 0 tíla tílan; tlá; flá.

v diviser

1 • vt diviser cì, cɛ́tìgɛ, fára à y’à tíla náani yé il l'a divisé en quatre

2 • vt partager nì (entre -- cɛ). ù y’à tíla ù ni ɲɔ́gɔn cɛ́ ils l'ont partagé entre eux

3.1 • vt libérer

3.2 • vi s'échapper npòloki fàli tílara l'âne s'est échappéà tílara jùru lá il s'est acquitté de sa dette

4 • vi terminer bán, bólokàn, dátara, kùncɛ̀, kùndòn, kɔ́tìgɛ (qqch -- lá, inf.) ù tílalen dúmuni ná ils ont fini de mangerkà tíla kà... ensuite, puis … ń bɛ́ tíla k'à rɔ́jɛ ensuite, je vais examiner çadùgu tílara il est minuit passé

flà→̌→ 35 fìla flà; fìlan; flàn.

num deuxdeux, une paire fìla dɔ́rɔmɛ deux pour cinq francsdɔ́rɔmɛ fìla dix francs

fláfuru→̌→ 0( peul estomac ) fúlafuru fláfuru.

n feuillet (des ruminants).

flán→̌→ 0 fílan flán.

n placenta júgu, tònso.

flán→̌→ 0 fílan flán.

n camarade d’âgecamarade d’âge júgu, tònso, fílanɲɔgɔn wáasa í ka sé kà í mùso sɔ̀rɔ í fílan yé pour que tu puisses trouver ta femme vierge

flàn→̌→ 0 fìla flà; fìlan; flàn.

num deuxdeux, une paire fìla dɔ́rɔmɛ deux pour cinq francsdɔ́rɔmɛ fìla dix francs

flánan→̌→ 3( deux *ordinal ) fílanan flánan; 2nan

adj deuxièmesecond, deuxième dezɛmu.

flánbolo→̌→ 0( camarade.d’âge branche ) fílanbolo flánbolo.

n classe d'âgeclasse d'âge fílansɛrɛ, fílankulu.

flànflan→̌→ 0 fìlanfilan flànflan.

n indécisionindécision, perplexité cùcacu nê hákili bɛ́ fìlanfilan ná j'hésite

flànflannama( indécision *en tant que ) fìlanfilannama flànflannama.

n angoisséangoissé, perplexité ù tɛ sé kà sùnɔgɔ kósɛbɛ, kàtugu ù bɛ́ɛ hákili fìlanfilannama dòn ils n'arrivent pas à dormir parce qu'ils sont inquiets

flànin→̌→ 3( deux *diminutif ) fìlanin flànin.

n jumeaujumeau, jumelle

flàninbin→̌→ 0( jumeau [ deux *diminutif ] tomber ) fìlaninbin flàninbin.

n match nulmatch nul

flàninbɔn→̌→ 0( jumeau [ deux *diminutif ] tambour ) fìlaninbɔn flàninbɔn.

n air de tambour en l'honneur des jumeauxair de tambour en l'honneur des jumeaux

flàninsinsin→̌→ 0( jumeau [ deux *diminutif ] fétiche.des.jumeaux ) fìlaninsinsin flàninsinsin.

n fétiche des jumeauxfétiche des jumeaux sìnsin (sorte de panier tressé en raphia).

flàninteri→̌→ 0( jumeau [ deux *diminutif ] ami ) fìlaninteri flàninteri.

n ami intimeami intime dákawuliteri, dákawuli, dèliɲɔgɔn, lìmanamɔgɔ (inséparables comme des jumeaux).

flàninteriya→̌→ 0( ami.intime [ jumeau [ deux *diminutif ] ami ] *abstractif ) fìlaninteriya flàninteriya.

n jumelagejumelage, amitié solide zimelazi.

flànkafo→̌→ 0( deux rassembler ) fìlankafo flànkafo.

n hypocritehypocrite, qui adhère à deux partis, qui adhère à deux religions, personne à double face dùgujukɔrɔsa, jàkumamori, jíjukɔrɔsa, jílasa, jírɔgungurun, kánfilafɔ, kɔ́nɔnafin, súrɔgungurun.

flànkafoya→̌→ 0( hypocrite [ deux rassembler ] *abstractif ) fìlankafoya flànkafoya.

n double-jeudouble-jeu, hypocrisie dɛ́rɛdɛrɛ, jíjukɔrɔsaya.

flánkɛ→̌→ 0( camarade.d’âge mâle ) fílankɛ flánkɛ.

n camarade de promotioncamarade de promotion (homme).

flánkulu→̌→ 0( camarade.d’âge bande ) fílankulu flánkulu.

n classe d'âgeclasse d'âge, promotion fílansɛrɛ, fílanbolo.

flánma→̌→ 0( camarade.d’âge *réciproque ) fílanma flánma.

n de même promotionde même promotion

flánsɛrɛ→̌→ 0( camarade.d’âge groupe ) fílansɛrɛ flánsɛrɛ.

n classe d'âgeclasse d'âge, promotion fílankulu, fílanbolo.

flánya→̌→ 0( camarade.d’âge *abstractif ) fílanya flánya.

n camaraderie

1 • camaraderie, relations des camarades d'âge. tɔ̀ɲɔgɔnya.

2 • virginité. cí bɛ́ í kàn kà tàanga dí kàtugu ò yé fílanya tàamasyɛn yé tu dois donner une pièce de 50 centimes parce que c'est le signe de la virginité (pièce de monnaie sans trou)

FLASH→̌→ 5→n.prop/n : 0 →n.prop : 5→n : 0

n prop ABRABR, FLASH, Faculté des Lettres Langues Arts et Sciences Humaines… 20, san 2005, barosigiba kɛra an ka sannakalansoba ( iniwɛrisite ) bolofara dɔ la, n'o ye « FLASH » ye…(kibaru400_10konta-yiriwali_be.dis.html)

flè→̌→ 0 fìle flè.

n flûte

1 • flûte.

2 • sifflet de chasseur. sànkaran.

flèfyɛla→̌→ 0( flûte souffler *agent permanent ) fìlefiyɛla flèfyɛla.

n flûtiste

flén→̌→ 0 fílen flén.

n calebasse demi-sphériquecalebasse demi-sphérique (servant de vaisselle). bàra tílancɛ yé fílen yé une demi-calebasse est une "filen"

flènin→̌→ 0( flûte *diminutif ) fìlenin flènin.

n poisson Campylomormyrus tamanduapoisson Campylomormyrus tamandua (---> 43 cm, ---> 0,5 kg, museau formant une sorte de long tube courbé vers le bas).

flénjiri→̌→ 0( calebasse.demi-sphérique arbre ) fílenjiri flénjiri.

n calebassiercalebassier, Crescentia cujete (arbre ---> 5 / 10 m, originaire d'Amérique tropicale, le fruit est une calebasse de 15 / 20 cm).. bign

flénkolon→̌→ 0( calebasse.demi-sphérique usagé ) fílenkolon flénkolon.

n vieille calebasse

1 • vieille calebasse.

2 • tesson. ntɛ́gɛ̀nɛn, wàlon.

flénkolonbala→̌→ 0( vieille.calebasse [ calebasse.demi-sphérique usagé ] balafon ) fílenkolonbala flénkolonbala.

n instrument à percussioninstrument à percussion fínsan (calebasse renversée sur laquelle sont (calebasse usée.balafon) fixées des lames d'acier de différentes longueurs).

flénkolonci→̌→ 0→n : 0( vieille.calebasse [ calebasse.demi-sphérique usagé ] frapper ) fílenkolonci flénkolonci.

v détruire complètement

vt détruire complètement òlû bɛ́nà nà kà jàmana fílenkolonci ils viendront détruire ce pays (Ez 30, 11)

flɛ́→̌→ 26→n : 0 fílɛ flɛ́; fíl'.

v regarder…an ka tɔn ka bin fo miliyɔn naani, a kun flɛ . balo gɔrɔkɔsan, nin balokogɛlɛya in na, hɛɛrɛ lanɔgɔ tɛ !...…(dukure-fatoya_ni_jigiya.dis.html)

vt 1 • regarder, considérer. lájɛ, ɲɛ́najɛ à fílɛ nìn yé le voicifílɛ nkàlontigɛla yé ! considère-le comme un menteur !

2 • faire la divination (à propos de).

3 • considérer (comme -- yé).

4 • prendre. cáwu, mìnɛ, mɔ́n, tà (pour -- yé).

flɛ́li→̌→ 4( regarder *nom d'action ) fílɛli flɛ́li.

n divination

1 • divination. dómaya, dúba, ìsikara, kòlonninfili, làturu.

2 • observation. kɔ̀lɔsi.

flɛ́lifɛn→̌→ 0( regarder *nom d'action chose ) fílɛlifɛn flɛ́lifɛn.

n spectaclespectacle, cinéma, bandes dessinées ɲàga, ɲɛ́dendɔgɔjɔ.

flɛ́likɛla→̌→ 0( divination [ regarder *nom d'action ] faire *agent permanent ) fílɛlikɛla flɛ́likɛla.

n devin

1 • devin. bùguridala, bɛ̀lɛdala, dóma, dónkibarubɔla, dúfakɛla, dɔ́nnikɛla, kòlonninfilila, làturudala, lájɛlikɛla, ngɔ́nsigila, nkɔ̀dala, nkɔ̀sigila, tùrabudala, yélikɛla ù táara fílɛlikɛla dɔ́ bára ils sont allés chez un devin

2 • spectateur.

flì→̌→ 0 fìli flì.

n erreur fìlimako, fìliyɔrɔ, fìɲɛ, làfili màa dòn fìli lá tromper qqn, l'induire en erreurò tɛ à fìli yé ce n'est pas de sa fautení fìli ma kɛ́... sauf erreur … kà jɔ̀ / dòn í ka fìli` kɔ́rɔ reconnaître son erreur, sa fautemàa bɔ́ fìli lá corriger qqn

flì→̌→ 0→n : 0 fìli flì; fìl'.

v jeter

1 • vt jeter bɔ̀n, kɔ́ngɔrɔn, láfìli kàla fìli voter

2 • vi se tromper, s'égarer, ne pas reconnaître dálakà, kà ń dá fìlila j'ai fait un lapsus, je n'ai pas employé le bon motnê fìlila à mà je me suis trompé sur sa personne

3 • vi manquer aux règles de la société

flìdábɔ→̌→ 0 fìlidábɔ flìdábɔ.

n chaussure faite à partir d'un vieux pneuchaussure faite à partir d'un vieux pneu (du prénom et du nom de famille de Fily Dabo Sissoko, écrivain et homme politique).

flìjɔ→̌→ 0( jeter filet ) fìlijɔ flìjɔ.

n épervier sɛ́gɛ (filet).

flìmako→̌→ 0( erreur *comme de affaire ) fìlimako flìmako.

n erreurerreur, péché fìliyɔrɔ, fìli, fìɲɛ, làfili.

flìyɔrɔ→̌→ 0( jeter lieu ) fìliyɔrɔ flìyɔrɔ.

n endroit où l'on jette

1 • endroit où l'on jette.

2 • erreur. fìlimako, fìli, fìɲɛ, làfili.

flɔ́→̌→ 0 fùlɔ fùnɛ; flɔ́.

n singe rougesinge rouge búbu, sùla, wárabilen, wára.

flɔ̀→̌→ 0 fɔ̀lɔ fɔ̀lɔn; flɔ̀.

n fenêtrefenêtre, lucarne fìnɛtiri, fíɲɛdonda.

flɔ̀wo→̌→ 0( fenêtre trou ) fɔ̀lɔwo flɔ̀wo.

n ouverture dá, fóni (de la lucarne, de la fenêtre).

fó→̌→ 4

n saison froidesaison froide fónɛnɛ (décembre / janvier). ní fó bɔ́ra, nɛ́nɛ bɛ bɔ́ quand cette saison est arrivée, il fait froid

fó→̌→ 0

n terrier dìngɛ, wò (de la souris, du rat de Gambie, de l'oryctérope ...)

fó→̌→ 58→n : 0

v évacuer

1 • vt évacuer, déserter mɔ̀gɔ fólen réfugié

2 • vt piller, liquider cɛ̀ dénmisɛnw bɛ tò` fó les enfants se précipitent sur le "to" et n'en laissent rien

3 • vi partir brusquement díden fóra les abeilles ont quitté (la ruche)

fó f'; fɔ́; fɔ́ɔ.

prep jusqu'à

1 • jusqu'à. kàbi Fàlajɛ fɔ́ Bàmakɔ de Falajɛ à Bamakofɔ́ sàya mà jusqu'à la mort (allongement parfois expressif dans ce sens)

2 • sauf. bɛ́ɛ nàna, fɔ́ é ! tous sont venus, sauf toi !

fó f'; fɔ́; fɔ́ɔ.

conj jusqu'à


Sàya man gɛ̀lɛn fó "jɔ̂n bɛ ń kɔ́"
La mort n’est pas pénible, si ce n’est : ’Qui ai-je laissé après moi ?’

À ye bìnnkannikɛla`w ka kɛ̀lɛbólo` yé fó yɔ́rɔ jàn.
‘Il a vu la bande armée des brigands lorsqu’elle était encore loin’ [Baabu ni baabu, Ch. 30].
Prépositions et conjonctions (14)

Í ma sé k’ò kɛ́ fɛ́n wɛ́rɛ yé fó wárabìlenw…
‘Tu n’as réussi à en faire autre chose que des singes…’ [Baabu ni baabu, Ch. 8].

À jámanna fó k’à yàada.
‘Il s’est vanté jusqu’à devenir arrogant’ [Baabu ni baabu, Ch. 2].

Mótoba`w bɛ súgu` lá, òlû tɛ sɔ̀rɔ f' í ka wári` bɔ́.
‘Il y a des grosses motos sur le marché, mais tu ne les auras pas si tu n’as pas (assez) d’argent’ [Baara].

Ù tóra tèn fó màsakɛ` dénmuso` ka kɔ́ɲɔwulituma` séra.
‘Ils ne bougeaient pas jusqu’à ce que le moment de la noce de la fille du roi soit arrivé’ [Kibaru 127 04keyita-naafigiya].

Ù tɛ ù yɛ̀rɛ̂ sɔ̀rɔ fó ní sàmiya` bánna.
‘Ils ne se libèrent pas avant la fin de l’hivernage’ [Baabu ni baabu, Ch. 36].

Dɔ́w bɛ táa fó sàn dúuru lá.
‘Certaines (femmes) y vont jusqu’à cinq ans’ [Kibaru026_04kulubali-furu_laadaw].
Co-occurrence des prépositions et des postpositions (14.2)

Nê ka fòro` tɛ táa fó yàn fɛ̀.
‘Mon champ n’atteint pas jusque là’ [kibaru074_05tunkara-tulo_geren].

À ní bìɲɛ` dè nàna fó à ka dúkɛnɛ` cɛ́mancɛ` lá.
‘Il est arrivé avec sa flèche jusqu’au milieu de sa cour.

À ye kɔ̀nɔnin` bálo fó k’à bònya.
Il avait nourri le petit oiseau jusqu’à ce que celui-ci ait grandi’ [Den ɲuman ni Kɔnɔnin].
32.6. L’infinitif séquentiel

Ù b’à tó fó í ka bálikuya tùma mîn kà í sé hákilisigi` yé.
Ils te laissent jusqu’au moment où tu deviens adulte et te calmes’ [Kɔntɔrɔn ni Saane].

Bólokodenw kɔ̀ni bɛ́ àlê ka kána` kɔ́nɔ fɔ́ kà táa ù bɔ́.
Les nouveaux circoncis restent sous sa protection jusqu’à ce qu’ils sortent’ [Entretiens sur le SIDA 09.04.1994].
32.8. L’infinitif à changement apparent de sujet (l'infinitif à sujet exprimé)

1 • jusqu'à. ù ye báara kɛ́ fɔ́ kà bàna ils ont travaillé jusqu'à se rendre malade

2 • sauf. fɔ́ ní sauf si, tant que, à moins que, à moins defɔ́ n'í bànana... à moins que tu ne tombes malade

3 • en sorte que.

4 • au point de.

5 • si bien que.

6 • il faut que.

fò→̌→ 6→n : 0

v pardon

vr pardon í fò Pardon ! Excusez !

fò→̌→ 619→n : 0

v saluer

1 • saluer. - Í n'ù fò Tu les salueras ! - ù n'à mɛ́n Ils l'entendront !

2 • remercier. bárikada à fò à ka bònya ná ! remercie-le pour son cadeau !

fò→̌→ 3→n : 0 fòn.

v frôler

1 • frôler. sábu, tɔ́ntɔli à fòra ń ná le serpent m'a frôlé (il ne m'a pas piqué)

2 • atteindre. fóro, gún, sé, sɔ̀rɔ (par mégarde). à fòra à lá, ò y'à sɔ̀rɔ : í m'à dábɔ à kámà le coup l'a atteint mais tu ne l'as pas fait exprès

fò→̌→ 0

n fond du pantalonfond du pantalon (dans un pantalon bouffant).

fóbɔ→̌→ 1( saison.froide sortir ) fóbɔnda

n début de la saison fraîchedébut de la saison fraîche ní fóbɔnda séra quand arrive la saison froide …

fóbɔnda→̌→ 0( saison.froide sortir bouche ) fóbɔ

n début de la saison fraîchedébut de la saison fraîche ní fóbɔnda séra quand arrive la saison froide …

Fódè→̌→ 17→n.prop/n : 0 →n.prop : 17→n : 0 Fòdé

n prop NOM M (nom masculin).… mun kɛra i la, ne dun bɛ e de fɛ ! * * ne wara n jarabi de fɛ so, ne dun ma n jarabi de ye so, yo ! Fode Kuyate de tununna ! ko saya ma Konate in de to diɲɛ rɔ, n jarabi yo ! saya ma Sisoko in de to diɲɛ …(mama_sisoko-amours_jarabi.dis.html)

Fófana→̌→ 26→n.prop/n : 0 →n.prop : 26→n : 0

n prop NOM CLFofana

fòfo→̌→ 1

n ravin

fòfo→̌→ 0

n glumeglume, balle kìsɛ, ntòla, nɛ̀gɛden, nɛ̀gɛkisɛ (de riz, de mil). fòlo.

fòfo→̌→ 21→n : 0

v ramper…segin, an ka taa. ” u dara ɲɔgɔn nɔ kan. u ye paaranin taama, a ye jube ta k'a da a kun, a taara a fofo .…(kone-cemandali_babilen.dis.html)

1 • ramper mùlukumalaka, tɛ̀rɛku, wòyo.

2 • vt traîner par terre nê bɛ́ bɔ̀rɔ fòfo dùgu mà, nê tɛ sé à kɔ́rɔ je tire le sac par terre (car) je suis incapable de le porter

fòfofɛn→̌→ 1( ramper chose )

n reptile dùgumafɛn, fɛ́n fòfota.

Fofoyi→̌→ 6→n.prop/n : 0 →n.prop : 6→n : 0

n prop NOM ETRGHouphouët Boigny (premier président de la Côte d'Ivoire, 1960-1993).…a ŋaniya siribaga fɔlɔ kɛra Kɔnɔwari peresidan fɔlɔ Fofoyi Buwaɲi ye.…(kibaru546_07konta-faransikanfojamanaw.dis.html)

fógo→̌→ 0 fɔ́gɔ; fɔ́gɔn; fógon; fúgo

n espace limité par une foule

1 • espace limité par une foule, cercle (danseurs, buveurs). kòori, sɛ́rikili, sɛ́rɛkili (de gens).

2 • troupeau. bágankulu, kúlu.

3 • site Internet. kùnnafoniso.

fógofogo→̌→ 9 fógonfogon; nfógonfogon.

n arbuste Calotropis proceraarbuste Calotropis procera (---> 6 m, typique des sols dégradés, vieille écorce ligneuxe, latex caustique).. ascl pónponpògolon.…u tun ye foro nin to yen ko a dugukolo man ɲi. u bɛ gan sɛnɛ a la, u bɛ je dan a la. fogofogo tun don, jiri ka ca a foro kɔnɔ, anw yɛrɛ y'a jiri tigɛ k'a kɛ ka kɔlɔn nin ɲɛgɛn bili.…(traore-hine_nanaIII.07.dis.html)

fógon→̌→ 0 fógo fɔ́gɔ; fɔ́gɔn; fógon; fúgo

n espace limité par une foule

1 • espace limité par une foule, cercle (danseurs, buveurs). kòori, sɛ́rikili, sɛ́rɛkili (de gens).

2 • troupeau. bágankulu, kúlu.

3 • site Internet. kùnnafoniso.

fógon→̌→ 7→n : 0

v flotter sur l'eau… a ye o kɛ i la, i bɛ i bolonkɔni shɔɔri a ɲɛwow kɔnɔ, o tumana a bɛ i fili, ka « pan » ka wuli, ka na i fogon , k'i yɔrɔ ɲini kokura…(dumestre-manigances_2003_04.dis.html)


Jírikuru` bɛ fógon jí` kàn.
'Le morceau de bois flotte sur l'eau.'

Sɔmɔnɔkɛ` y'í fógon jí` kàn
'Le somono a émergé sur la surface de l'eau.'
Verbes réfléchis et verbes intransitifs à des valences identiques (16.3.6)

vi flotter sur l'eau, émerger

fógonfogon→̌→ 0 fógofogo fógonfogon; nfógonfogon.

n arbuste Calotropis proceraarbuste Calotropis procera (---> 6 m, typique des sols dégradés, vieille écorce ligneuxe, latex caustique).. ascl pónponpògolon.

fógonfogon→̌→ 0→n : 0

v croître trop vite

vi croître trop vite (pour les plantes ...)

fógonfogon→̌→ 0→n : 0

v essouffler

1 • vt essouffler

2 • vi être très léger/poreux

fógonfogon→̌→ 44

n poumon…6. sɔgɔsɔgɔbagatɔ man kan ka sigarɛti min. sigarɛti bɛ fogonfogonw tiɲɛ. walasa sɔgɔsɔgɔ kana aw minɛ, aw kana sigarɛti min.…(dogotoro_13ka_caya.dis.html)


Ninakili minɛn: fogonfogon (Fakan.ml)

késékèlé ‘gésier’ (aussi kèsékèlé ), fógónfògón ‘poumon’, wólónwùla ‘sept’
Classes tonales mineures irrégulières HHBH (4-21)

fòli→̌→ 486( saluer *nom d'action )

n salutation


Ǹba, I ni sɔ̀gɔma.

Sériba nàna fòli` kɛ́ fàama` yé Ségukɔrɔ.
Sériba est venu saluer le Roi à Ségoukoro.
20.7. –li, nom d’action/de processus, et nominalisation par conversion

1 • salutation. dàan fòli kɛ́ saluerfòli jɔ̀ màa fɛ̀ faire les salutations de départ

2 • remerciement. bárikada, bárika fòli dá màa kàn remercier qqnfòli bɛ́ á yé on vous remerciefòli láse mɔ̀gɔ mà adresser ses remerciements à qqn

fòlikɛla→̌→ 2( salutation [ saluer *nom d'action ] faire *agent permanent )

n parleur fɔ́baga.

1 • (personne qui fait les condoléances).

2 • (qui fait les salutations).

3 • (qui fait les remerciements).

foliki→̌→ 10

adj folique Aw y’aw jija asidi foliki ni witamini c ka sɔrɔ joliseginfura la. (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

folikili→̌→ 1

n follicules Kalo kelen walima kalo caman kɔfɛ, kurukuru bilenni caman bɛ falen ɲɛfara kɔnɔ minnu bɛ wele folikili (follicules) tubabukan na. (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

fólo→̌→ 0→n : 0

v mal gouverner sa bouche

vi mal gouverner sa bouche (pour la nourriture = être insatiable) (pour les paroles = être trop bavard, délirer). à sàtɔ, à fólola en mourant, il a dit tout ce qu'il avait fait (il a déliré)

fòlo→̌→ 0 fòlofolo

n balle du milballe du mil, enveloppe vide des céréales fòfo.

fòlo→̌→ 3 fòn; fòo; fòndo.

n traces de pas…» ko « jɔn ? ». ko « ne Ta-tɛ-ɲa. » a ko « Ta-tɛ-ɲa ! k'e tun bɛ ne folo fɛ de ? » ko « ɔnhɔn, n tun bɛ i folo fɛ.…(bailleul-ta_te_nya.dis.html)

1 • traces de pas, sentier battu. nɔ̀.

2 • résultat des activités (positif ou négatif). nɔ̀.

fòlo→̌→ 0 fòolo fòlo.

n goitre

fòlofala→̌→ 1→n : 0

v pendouiller…ɛɛ ! yeelenw bɛ ka tigɛ-tigɛ, jiribolow bɛ ka fiɲɛnin fili ka folofala . pati ! o ! a ɲɛda olu kan fa karila warabilen la.…(gindo-munna_warabilen.dis.html)

1 • vi pendouiller

2 • vt laisser pendouiller (ses bras).

fòlofolo→̌→ 0 fòlo

n balle du milballe du mil, enveloppe vide des céréales fòfo.

fòlofolo→̌→ 0→n : 0

v abandonner

vt abandonner, négliger, errer, perdre en marchant bàn, bìla, jɛ̀n, láfìli, nɔ̀bìla, tíiritaara, yáala ní fɛ́n ɲúman bɛ́ à bólo, à b’à fòlofolo s'il possède quelque chose de précieux, il n'en prend pas soin

fòlofolo→̌→ 1

n abandonabandon, manque de surveillance bìla, còngocanga.…jele bɛ folofolo la dɔgɔciyɔrɔ la. Kɔrɔtɔɔma y'i fiyɛ jele o kɔrɔ.…(tarawele-faciyen.dis.html)

fòloka→̌→ 1

n figuier élégantfiguier élégant, Ficus polita (---> 10 / 15 m(rare, belles figues de 3 / 4 cm, dessus des feuilles glabre et luisant)).. mora… , suruku ninw bɛ se ka baw dun ka ban ? Umaru Jara foloka , olu bangena diɲɛ na cogo di ? Gabukɔrɔ Keyita …(kibaru070_03keyita-ka_bo_soso.dis.html)

fòlokakɛtala→̌→ 0( piler *infinitif faire feu à ) fòlonkakɛtala fòlon-kà-kɛ̀-tâ-lá.

n plat de milplat de mil kùnkarikini, láro, kùruba (qu'on sert avec du poisson). sàkaroba.

fòlokofalaka→̌→ 0→n : 0

v s'agiter légèrement

1 • s'agiter légèrement. míniɲa dònna bín ná, fɔ́ bín bɛ́ fòlokofalaka le boa est entré dans l'herbe qui s'est mise à s'agiter

2 • agir avec peu de sérieux.

fòlokoto→̌→ 0→n : 0

v salir

vt salir díridara, fúsuku, gèse, lánɔgɔ, mànɔ́gɔ, nɔ́gɔ, nɔ́rɔkɔ, ɲɔ̀gɔri, ɲɛ́manɔgɔsi, ɲɛ́manɔgɔ.

fólon→̌→ 8

n ravineravine, vallée wólon sánji yé fólon tìgɛ nìn yɔ́rɔ lá en cet endroit la pluie a creusé une rigole

fòlon→̌→ 11→n : 0

v piler…suman folonbali dunni nafa. dɔw bara, suman bɛ folon ka sɔrɔ ka a kɛ dumuni ye. nka o ye fɛn kun tɛ min na, ani a bɛ baara caya.…(dogotoro_11balo_nafama.dis.html)

vt piler báron, bùnte, cɔ́gɔri, sùsu, tìnba, tòntàn (enlever le son).

Folona→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPFolona (zone historique dont le centre est Kadiolo).…Banfora bɛ Burukina jamana kan. u labanna ka taa Kɔn, Kɔnɔwari jamana kan. o kɔfɛ u nana Folona na Kajolo sɛrɛkili kɔnɔ, ka sɔrɔ ka taa u sigi Sikaso o bɛɛ kɔfɛ.…(kibaru537_03sikaso_dugu_bugunnatige.dis.html)

fòlonkakɛtala→̌→ 0( piler *infinitif faire feu à ) fòlokakɛtala; fòlon-kà-kɛ̀-tâ-lá.

n plat de milplat de mil kùnkarikini, láro, kùruba (qu'on sert avec du poisson). sàkaroba.

fòlon-kà-kɛ̀-tâ-lá→̌→ 0( piler *infinitif faire feu à ) fòlonkakɛtala fòlokakɛtala; fòlon-kà-kɛ̀-tâ-lá.

n plat de milplat de mil kùnkarikini, láro, kùruba (qu'on sert avec du poisson). sàkaroba.

fólonkòto→̌→ 2→n : 0

v s'engouffrer… ni Kanubaga-ɲuman ani Bi-ka-gɛlɛn-n-ma Sini-ye-to-ala-ma cɛ o ! u folonkotora bamanan kan sa…(dumestre-geste_4avenement_da.dis.html)

vi s'engouffrer kólokolo, kúlukulu, súgusuguma, súgusugu.

fólônkóto→̌→ 0

n tourbillontourbillon, cyclone, ouragan fúnunfùnun, nama, fúnufunu.

fòn→̌→ 0→n : 0 fò fòn.

v frôler

1 • frôler. sábu, tɔ́ntɔli à fòra ń ná le serpent m'a frôlé (il ne m'a pas piqué)

2 • atteindre. fóro, gún, sé, sɔ̀rɔ (par mégarde). à fòra à lá, ò y'à sɔ̀rɔ : í m'à dábɔ à kámà le coup l'a atteint mais tu ne l'as pas fait exprès

fòn→̌→ 0 fòlo fòo; fòndo.

n traces de pas

1 • traces de pas, sentier battu. nɔ̀.

2 • résultat des activités (positif ou négatif). nɔ̀.

Fònba→̌→ 4→n.prop/n : 0 →n.prop : 4→n : 0 Fɔ̀nba; Fɔ́nbà

n prop NOM CLFomba…Bakari Fonba .…(kibaru052_02fonba-hakili_ni_dusu.dis.html)

fòndo→̌→ 0 fòlo fòn; fòo; fòndo.

n traces de pas

1 • traces de pas, sentier battu. nɔ̀.

2 • résultat des activités (positif ou négatif). nɔ̀.

fòndon→̌→ 0 fùntun fòndon.

n petit panier à cotonpetit panier à coton (pour le coton à filer).

fónɛnɛ→̌→ 12( saison.froide froid )

n saison froidesaison froide fó (décembre / janvier).

fónɛnɛmakɔnɔ→̌→ 0( saison.froide [ saison.froide froid ] attendre [ *connecteur attendre ] )

n saison de l'arrêt des pluiessaison de l'arrêt des pluies (avant le "fonɛnɛ", mi-octobre / novembre). káwule.

fònfo→̌→ 0 fònfon fònfo.

n trace dans l'herbetrace dans l'herbe (laissé par celui qui est passé le premier après une pluie).

fònfon→̌→ 0 fònfo.

n trace dans l'herbetrace dans l'herbe (laissé par celui qui est passé le premier après une pluie).

fóni→̌→ 91→n : 0

v détacher… ka foni, aw bɛ to ka walannin foni ka bɔ a la waati ni waati ka sɔrɔ ka a lamaga ( ka a kuru ka a foni ) dɔɔnindɔɔnin. ni kamakun don, aw bɛ to ka a kɔrɔta ka a jigin, ka a munumunu dɔɔnindɔɔnin. …(dogotoro_10furakeli_kunfolo.dis.html)

1 • vt détacher, délier, dénouer búnumunu, dáfalen, dáfoni, gálon, wòlowolo, fálen táa fàli fóni ! pars détacher l'âne !

2 • vt déplier (membres). fálen à b’à bólo kùru k'à fóni elle plie et déplie son bras

3 • vi germer fálen.

fóni→̌→ 1→n : 0

v fuir bòli (à l'approche de l'ennemi).…a y'i ɲugu k'i foni ka taa sogo kelen minɛ.…(nyetaa03_05kulibali-kondoron_ni_saane.dis.html)

fóni→̌→ 5

n fuite… , u b'a fɔ ko : « an limaniyana » nka n'u dɔ la kelen fɛrɛla dɔ kɔrɔ, u b'a fɔ ko : « yala Ala ye foni min kɛ aw ye, a b'o lakali ninnu ( silamɛw ) ye wa, a laban na u na taa o kɛ jo ye aw kan aw ma bara, …(kurane002.dis.html)

1 • fuite, exode. gírin, kásakasa, tíla, bìlansenfɛya.

2 • colonne de fuyards.

fóni→̌→ 5

n ouvertureouverture, victoire dá, fɔ̀lɔwo, npàra, sébagaya, sé (mot coranique, calque de fatḥ).… bɛɛ lajɛlen fara ɲɔgɔn kan jahanama kɔnɔ. 141. minnu sigilen bɛ k'aw makɔnɔ, n'aw ye foni sɔrɔ ka bɔ Ala yɔrɔ, u b'a fɔ ko : « yala anw n'aw tun tɛ wa » ? nka ni kafiriw ye niyɔrɔ sɔrɔ, u b'a …(kurane004.dis.html)

fóniseere→̌→ 0 fónisere fónisire; fóniseere; fúnuseere.

n généreuxgénéreux, libéral bólolandi, bólomandi.

fóniseereya→̌→ 0→n : 0( généreux *abstractif ) fónisereya fónisireya; fóniseereya; fúnuseereya.

v être généreux (emploi verbal rare).

1 • vi être généreux bólolabìla.

2 • vt rendre généreux

fóniseereya( généreux *abstractif ) fónisereya fónisireya; fóniseereya; fúnuseereya.

n générosité káarilenya, káari, wàkiya.

fónisere→̌→ 2 fónisire; fóniseere; fúnuseere.

n généreuxgénéreux, libéral bólolandi, bólomandi.… bɛɛ, kɛrɛnkɛrɛnnenya la mara cɛmabɔlenw, fanga ka forobabaarada sigilenw, foniserew , jamana kanubaganciw, an ka jɔ nin ko kɔkɔrɔ ka balikukalan sinsin fan bɛɛ fɛ, o min ye …(dibifara38_02kalanko_minisiri.dis.html)

fónisereya→̌→ 1→n : 0( généreux *abstractif ) fónisireya; fóniseereya; fúnuseereya.

v être généreux (emploi verbal rare).

1 • vi être généreux bólolabìla.

2 • vt rendre généreux

fónisereya( généreux *abstractif ) fónisireya; fóniseereya; fúnuseereya.

n générosité káarilenya, káari, wàkiya.

fónisire→̌→ 0 fónisere fónisire; fóniseere; fúnuseere.

n généreuxgénéreux, libéral bólolandi, bólomandi.

fónisireya→̌→ 0→n : 0( généreux *abstractif ) fónisereya fónisireya; fóniseereya; fúnuseereya.

v être généreux (emploi verbal rare).

1 • vi être généreux bólolabìla.

2 • vt rendre généreux

fónisireya( généreux *abstractif ) fónisereya fónisireya; fóniseereya; fúnuseereya.

n générosité káarilenya, káari, wàkiya.

fonkisiyonnɛri→̌→ 0 fɔnkisɔnɛri Fr. fonctionnaire

n fonctionnaire fàamalamɔgɔ.

fonkisiyonnɛri→̌→ 0 fɔnkisɔnɛri

n fonctionnaire fàamalamɔgɔ fɔnkisɔnɛri Baara sariya la Mali kɔnɔ, gofɛrɛnaman baarakɛla minnu bɛ wele «fɔnkisɔnɛriw» n'u bɛ kategori A la, olu bolo bɛ bɔ forobabaara la u si hakɛ san 62 (...) (Kibaru479, 2011) Mali dunkafa dabaliw tigɛra sɛnɛkɛlaw kɔ, barisa kunkofɔbaga ɲɛnɛmaaw tɛ sɛnɛkɛlaw bolo, minnu bɛ se ka kɛ fonkisiyonnɛriw (forobababarakɛlaw) kunmaɲɔgɔn ye (Kalamɛnɛ n°1, 1992) ETRG.FRA.

fònna→̌→ 0( frôler *je à )

n accident involontaireaccident involontaire

fóɲɛ→̌→ 0

n gyps de Ruppelgyps de Ruppel, Gyps ruppellii (vautour). (le plus commun des grands vautours).

fòo→̌→ 0 fòlo fòn; fòo; fòndo.

n traces de pas

1 • traces de pas, sentier battu. nɔ̀.

2 • résultat des activités (positif ou négatif). nɔ̀.

fòola→̌→ 0 fòolo

n mue

1 • mue (peau d'un serpent qui a mué).

2 • squame, parcelles d'épiderme.

fóolo→̌→ 1

n lacetlacet, piège ɲàgi (pour les oiseaux et petits rongeurs).…3884 ) ɲamatutu minɛna foolo la, wɔlɔ ko a tɛ si nin na.…(bailleul-sagesse_bambara_02e.dis.html)

fóolo→̌→ 2→n : 0 fɔ́ɔlɔ.

v se gonfler d'air… ni yeelen tɛ tɛmɛ a fɛ, ani fana ni kuru bɛ foolo ka taa a fɛ ni den bɛ sɔgɔsɔgɔ walima ka kasi, o kɔrɔ ye ko nugumisɛn kun dɔ yuurula ka jigin a …(dogotoro_21denmisenw_ladonni.dis.html)

vi 1 • se gonfler d'air.

2 • siffler (serpent ...)

fòolo→̌→ 3 fòola

n mue…susu, bu, bunte Db susu : ka kolonkala cun ni barika ye fɛn kan kolon kɔnɔ, a mugubɔli, a foololi walima a baronni dɔlakelen kan ma.…(fakan20180425_danyew_koronyogonmako.dis.html)

1 • mue (peau d'un serpent qui a mué).

2 • squame, parcelles d'épiderme.

fòolo→̌→ 33 fòlo.

n goitre…fali sara. jɛgɛ bɛ ji la. feerew binna bin kan. muru bɛ n kɛrɛ la. muso foolotɔ don. u ye juru siri. kiiri tigɛra. u ye saga belebele dɔ san. u bɛɛ nana.…(bamanankan_maben-110samani.dis.html)


fòló` ~ fòoló` « goître »
voyelles courtes/longues
paires minimales 2-5

fóolobara→̌→ 0( se.gonfler.d'air calebasse )

n vessie des animauxvessie des animaux

fòoloma→̌→ 0( goitre *comme de )

adj goitreux fòolotɔ.

fòolotigi→̌→ 0( goitre maître )

n goitreux

fòolotɔ→̌→ 0( goitre *statif )

adj goitreux fòoloma.

fòori→̌→ 18→n : 0 fòosi; fòri.

v retirer vivement

vt retirer vivement, ôter, extraire (d'un ensemble, d'un endroit ...) sɔ́gɔbɛ, ŋúnan à y'í fòori kà bɔ́ dòni kɔ́rɔ il s'est déchargé rapidement

fòori→̌→ 32→n : 0

v aller jusqu'au bout

vi aller jusqu'au bout (pluie, sommeil, travail ...) lában ní jí má fòori... si les dernières pluies font défaut …

fòosi→̌→ 19→n : 0 fòori fòri.

v retirer vivement

vt retirer vivement, ôter, extraire (d'un ensemble, d'un endroit ...) sɔ́gɔbɛ, ŋúnan à y'í fòori kà bɔ́ dòni kɔ́rɔ il s'est déchargé rapidement

fòosi→̌→ 3→n : 0 fòsi.

v faire complètement… joli sɔrɔla ka laban ni ka kɛnɛya ni ka si bɛɛ lajɛrɛlen falen joli nin da la ni ka taga foosi …(dumestre-geste_5biton_genies.dis.html)

vi faire complètement

fóra→̌→ 0

adv trop cuittrop cuit (tubercules).

forazi→̌→ 0

n forage pɔ́npekɔlɔn Nka jintanya fɛ kɔlɔnw ni forazi bɛɛ dɛsɛlen bɛ nakɔ kɔrɔ. (Kibaru 519, 2014) ETRG.FRA.

fòri→̌→ 0→n : 0 fòori fòosi; fòri.

v retirer vivement

vt retirer vivement, ôter, extraire (d'un ensemble, d'un endroit ...) sɔ́gɔbɛ, ŋúnan à y'í fòori kà bɔ́ dòni kɔ́rɔ il s'est déchargé rapidement

fóro→̌→ 1→n : 0

v atteindre…k'a ta Soyiri la ka na se Jurukɔrɔ ma ; ka bɔ Jamayiri la ka na a foro Ncisun na, ka wuli Dagase la, ka na a gosi Npiyɛ la.…(mariko-masunkulu.dis.html)

vt atteindre fò, gún, sé, sɔ̀rɔ (comme objectif final).

fòro→̌→ 543

n champ fòrokɛnɛ fòro bìn commencer un champ

fòroba→̌→ 42( champ *augmentatif )

n bien public

1 • bien public (le plus souvent premier élément d'un nom composé, fòròbà-). fòrobawari argent appartenant à tel groupe, à l'Etat …

2 • champ collectif.

fòroba→̌→ 2( champ *augmentatif )

adv p collectivement

fòrobabaara→̌→ 21( bien.public [ champ *augmentatif ] travail )

n travail collectiftravail collectif, fonction publique báarakɛɲɔgɔnya.

fòrobabaarada→̌→ 2( travail.collectif [ bien.public [ champ *augmentatif ] travail ] bouche )

n service publicservice public

fòrobabaarakɛla→̌→ 6( travail.collectif [ bien.public [ champ *augmentatif ] travail ] faire *agent permanent )

n travailleur du secteur publictravailleur du secteur public

fòrobabana→̌→ 1( bien.public [ champ *augmentatif ] maladie )

n maladie contagieusemaladie contagieuse fíɲɛbana, bàna-yɛ̀lɛmata (qui n'épargne aucune catégorie).

fòrobafanga→̌→ 3( bien.public [ champ *augmentatif ] force )

n démocratiedémocratie, pouvoir populaire bɛ́ɛjɛfanga, bɛ́ɛyafanga, démokarasi, jɛ̀mufanga.

fòrobamɔgɔ→̌→ 0( bien.public [ champ *augmentatif ] homme )

n personne aimablepersonne aimable (aimable avec tout le monde, patiente).

fòrobatɔgɔ→̌→ 5( bien.public [ champ *augmentatif ] nom )

n nom communnom commun (opposé à nom propre). Note : (néo)

fòrobaya→̌→ 19→n : 0( bien.public [ champ *augmentatif ] *abstractif )

v se généraliser

1 • vi se généraliser fɔ́lɔ, jàtebɔmansin tùn tɛ́ jàgokɛla bɛ́ɛ bólo, sísan à fòrobayara autrefois tous les marchands n'avaient pas de calculatrices, maintenant elles se sont généraliséesn'án b'à fɛ̀ dɔ́nniya ka fòrobaya... án k'án jíja kà gáfe cáya... si nous voulons que les connaissances se généralisent … efforçons-nous de multiplier les livres (Kb 10/06 p. 8 /7/06 p.10)

2 • vt nationaliser ù ye Músa Tráore ka nàfolo bɛ́ɛ fòrobaya ils ont nationalisé toute la fortune de Moussa Traore

fòroforo→̌→ 17

n cloque…aw bɛ a ko ni safunɛ ni ji jɛlen ye. jolimisɛnnin ni kisɛkisɛnin nɛmaw. foroforo furakɛcogo. kaba furakɛcogo. kuruw ni nɔfinmanw furakɛcogo. ja . 7.…(dogotoro_05bana_kunben.dis.html)

1 • boursouflure, ampoule, cloque, phlyctène. anpulu, lògologo, dùlokoto.

2 • eczéma.

fòroforo→̌→ 1→n : 0

v boursoufler

vi boursoufler, cloquer

fòrokɛnɛ→̌→ 15( champ clarté )

n champchamp, emplacement cultivé fòro.

fóroki→̌→ 22→n : 0 ar: faraka = frotter ?

v pétrir

vt pétrir, mélanger par brassage dógi, kólo, nɔ́ɔni, ɲàron sɛ̀nɛkɛla bɛ́ fíni fóroki k'à kìsɛ bɔ́ les paysans foulent l'éleusine pour l'égrener

fòroki→̌→ 3→n : 0

v écorcher…o tuma na, nɛgɛ forokila ka bɔ a bolo. ale bolila ka na ka na a ɲɛfɔ ne ye, k'e taar'i bolo da baba disi kan.…(banbera-faamanje_ni_faantanje.dis.html)

vt écorcher, enlever la peau bàasi, bɔ̀si, ntàraki, wóloki, wúlan, bùnaki, bùnan.

fòrokiya→̌→ 5

n boubou (grande blouse à manches).…ko a ye wari bɔ, k'a da jira, ko : Hayɛrɛ ka sirasɔngɔ waa naani don, ni k'a bila forokiya jufa la.…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_06_04.dis.html)

fóroko→̌→ 70

n sac en peau

1 • sac en peau, outre. gan, npálan fórokonin nà tó à dógisara lá le coût du tannage est plus élevé que le prix du sac en peau (le jeu n'en vaut pas la chandelle)

2 • enveloppe. ánglɔpu, ánwulɔpu, fàra, lɛ́tɛrɛforoko (d'une lettre ...)

3 • cocon.

4 • boite d'allumettes.

fòrokofaraka→̌→ 0

n serpent Causus rhombeatusserpent Causus rhombeatus (petite vipère très venimeuse). bɛ̀lɛwɔyɔ, fɔ́nfɔnnin.

fórokonin→̌→ 15( sac.en.peau *diminutif )

n petit sac

1 • petit sac.

2 • petit boubou. kùsaba (jusqu'à la taille).

fòrokonin→̌→ 1( *diminutif )

n épervier shikraépervier shikra, Accipiter badius (au vol, ailes courtes et queue longue, comme un coucou, d'où la confusion).

foromansi→̌→ 1

n fromage fɔrɔmazi Jageli Jakite b'a ka nɔnɔ sɔrɔta dɔ bayɛlɛma ka kɛ “foromansi” ni yawuru ye.(Kibaru n°577, 2020) ETRG.FRA.

fòromaɲa→̌→ 0( champ jachère ) fòromaɲan

n champ en jachère

1 • champ en jachère.

2 • ancienne amante.

fòromaɲan→̌→ 0( champ jachère ) fòromaɲa

n champ en jachère

1 • champ en jachère.

2 • ancienne amante.

foromazi→̌→ 3 fɔrɔmazi

n fɔrɔmazi fromage foromansi Farikolojɔli dumuni:(...) nɔnɔ, nɔnɔkumu, fɔrɔmazi. (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) Don o don mɔgɔ ka kan ka a lajɛ ka shɛ, sogo, jɛgɛ, shɛfan, foromazi, nɔnɔ, jiridenw ni nakɔfɛnw dun. ETRG.FRA.

fóron→̌→ 12→n : 0

v craquer

vi craquer, s'ouvrir en craquant kári kàba sònyali ka gɛ̀lɛn, à bɛ́ fóron-fóron tá kàn difficile de voler des épis de maïs, ils éclatent au feu

fòron→̌→ 2→n : 0

v être absent

1 • être absent (à une réunion). à fòronna ò kɔ́ il n'y est pas allé

2 • faire de temps en temps. í tɛ́ fòron kà nà tu ne viens jamais

fòron→̌→ 14→n : 0

v aspirer

1 • aspirer, avaler. súsu, kùnun, lákùnun, ɲàko à y'à nún` fòron il a reniflé

2 • retrousser les manches. dáfòron (d'un habit, d'un pantalon ...)

fòron→̌→ 1→n : 0 fère; fèren; fìro.

v ourlerourler, retrousser dáfòron, kɔ̀ngɔli, kɔ́rɔcɛ̀, yɛ̀lɛn, ɲàro.…2749 ) ji min bɛ dufon kunu, a t'o bɔ jokɔɔnin ye ka kulusi foron . 2750 ) mɔgɔninfin bɛ tunun ji la yɔrɔ min, o tɛ ba tagayɔrɔ ye.…(bailleul-sagesse_bambara_02d.dis.html)

fòron→̌→ 0 fère; fèren; fìro.

n ourlet

1 • ourlet, retroussis. dáforon, kánforon.

2 • revers.

3 • fourreau. múrǔfé, tàn.

fóronto→̌→ 0→n : 0 wóronto; wórondo.

v passer aux aveux

vi passer aux aveux, avouer des crimes de sorcellerie (un sorcier).

fòronto→̌→ 38

n petit pimentpetit piment, Capsicum frutescens kɛ́lɛkɛlɛ sola.… gɔrɔ ( = ayi ) farajɛ ani tubabu ( = ayi ) doma ani soma ( = ɔwɔ ) bakiilu ani tɛgɛmagɛlɛn ( = ayi ) foronto ani kɛlɛkɛlɛ ( = ɔwɔ ) o kɔfɛ, karamɔgɔ bɛ nin misaliw di : ka den boloko, ka den sigi nɛgɛ kɔrɔ …(bamanankan_maben-115kan_togorew.dis.html)


photo Charles Bailleul

fòrontobanin→̌→ 3( petit.piment *augmentatif *diminutif )

n gros pimentgros piment, Capsicum annuum sola.

Fororifemayi→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPForori-Femaye (village, région de Mopti).…Maso desanburukalo tile 9. o bɛ Tɛnɛnkun sɛrɛkili kɔnɔ. Fororifemayi ta ye desanburukalo tile 3 ye. Yɔngari desanburukalo tile 19.…(kibaru538_02kulubali_jara-moti_maralamogow.dis.html)

fòrosonya→̌→ 0( champ dérober [ voleur *abstractif ] )

n entr'aide entre agriculteursentr'aide entre agriculteurs (les voisins s'entendent pour effectuer un travail dans le champ d'un cultivateur cloué par la maladie, sans l'avertir lui-même).


fòro ‘champ’+ sònya ‘vol’ → fòròsónyá` ‘forme d’entraide entre les agriculteurs’
Règles de réalisation tonale : La règle de compacité tonale 3.11

fose

n fossé sɔ̀jigi, wólonkòto O de kosɔn siraw dilantɔ, jibolisiraw jatɛ bɛ minɛ. Nanzarakan mɛnaw b'a fɔ ko « fosedingɛn »(Saheli n°6, 1994) ETRG.FRA.

fósì→̌→ 585 fóyì; fúsì; fúyì.

prn rienrien, aucun sí (toujours dans une phrase négative). fósì tɛ́ ń bólo je ne possède riené fána tɛ́ fóyì ɲà ! Vraiment, tu n'es bon à rien !


Ù dá` má dòn fósì lá.
Ils ne sont intervenus en rien.
26.1 Les déterminants quantificateurs

Mùso lankolon` dén` tɛ kɛ́ fósì yé à yɛ̀rɛ̂ bá` kɔ́.
L’enfant d’une femme vaurienne ne deviendra rien, comme sa mère.
26.1 Les déterminants quantificateurs

Fàra-jɛ-la, à dè bɛ sé kà kɛ́ í ka sɔ̀rɔ` ka dɔ́gɔ, ǹka í tɛ fósì-fósì sɔ̀rɔ, ò mɔ̀gɔ` dè tɛ́ Fàra-jɛ-la.
En Europe, il se peut qu’on ait peu de choses, mais n’avoir rien du tout, une telle personne n’existe pas en Europe.
26.1 Les déterminants quantificateurs

fósì→̌→ 70 fóyì

dtm aucun sí.…* koko *. koko ka jugu kosɛbɛ, nka farati fosi tɛ a la. banakɔtaayɔrɔ fasasirafunu don.…(dogotoro_13ka_caya.dis.html)

fòsi→̌→ 7→n : 0 fòosi fòsi.

v faire complètement

vi faire complètement

fosifati→̌→ 0 fɔsifati

n fɔsifati phosphate "Nitoro fɔsifati" o jɛsanda ye sefawari dɔrɔmɛ 3032 ye a juru 3274 ye.(Jɛkabaara 273 04) ETRG.FRA.

fotɛyi→̌→ 0

n fauteuil Fotɛyiw ka fara solabɛnminɛn suguya wɛrɛw kan, a ka cakɛda de b'olu dilan. (Kibaru n°530, 2016) ETRG.FRA.

fòto→̌→ 17 fr : photo

n photo nátaliye fòto tà prendre des photos, photographier

fotokopi→̌→ 0

n photocopie a b'a ka karadantɛ fotokopi kɛ k'o legalise; (Kibaru , 2015) ETRG.FRA.

fòtota→̌→ 1( photo action.de.prendre )

n photographie jàta.

fòtotala→̌→ 1( photo prendre *agent permanent )

n photographe jàtala.

fòtotalan→̌→ 2( photo prendre *instrumental )

n appareil photographiqueappareil photographique jàtalan.

fóyì→̌→ 566 fósì fúsì; fúyì.

prn rienrien, aucun sí (toujours dans une phrase négative). fósì tɛ́ ń bólo je ne possède riené fána tɛ́ fóyì ɲà ! Vraiment, tu n'es bon à rien !

fóyì→̌→ 56 fósì

dtm aucun sí.…ni aw bɛ fura kunu, aw bɛ a ta ni ji dɔɔnin ye, aw kana fɛn wɛrɛ foyi dun o yɔrɔnin na fo miniti 5. aw kana fura ninnu ta ka tɛmɛ u tata hakɛ kofɔlen kan.…(dogotoro_13ka_caya.dis.html)


Bàna fóyì t'à fàri-kolo` lá.
Il n’a aucune maladie dans son corps’ [Maléfices].
26.1 Les déterminants quantificateurs

fɔ́ fó f'; fɔ́ɔ.

prep jusqu'à

1 • jusqu'à. kàbi Fàlajɛ fɔ́ Bàmakɔ de Falajɛ à Bamakofɔ́ sàya mà jusqu'à la mort (allongement parfois expressif dans ce sens)

2 • sauf. bɛ́ɛ nàna, fɔ́ é ! tous sont venus, sauf toi !

fɔ́ fó f'; fɔ́ɔ.

conj jusqu'à


Sògo` tɛ sé kà fàga fɔ́ í k’à ní` ɲɛ́ɲini.
L’animal ne peut pas être tué sauf si tu mets en marche des procédés magiques contre son âme’ [Kɔntɔrɔn ni Saane].
33.4. Constructions subjonctives introduites par des conjonctions subordinatives

Ní dénnin` ye fɛ́n ô fɛ́n yé, fó à ka kàsi ò nɔ̀fɛ̀ kó k’à dí à mà.
Quelle que soit la chose que l’enfant voyait, il fallait qu’il pleure et dise qu’on la lui donne’ [An ka yɛlɛ].
33.4. Constructions subjonctives introduites par des conjonctions subordinatives

1 • jusqu'à. ù ye báara kɛ́ fɔ́ kà bàna ils ont travaillé jusqu'à se rendre malade

2 • sauf. fɔ́ ní sauf si, tant que, à moins que, à moins defɔ́ n'í bànana... à moins que tu ne tombes malade

3 • en sorte que.

4 • au point de.

5 • si bien que.

6 • il faut que.

fɔ́→̌→ 175

n action de dire

1 • action de dire. fɔ́li à fɔ́ ka gó c'est difficile à dire

2 • parole dite. dɔ́ yé sò tɛ́rɛmɛ, ù bɛ̀nna fɔ́ kàn un client a discuté sur le prix du cheval, ils se sont mis d'accord

3 • jeu d'un instrument. à fɔ́ ka dí c'est facile à jouer

fɔ́→̌→ 5307→n : 11 f'.

v dire


Án tɛ bàn àlê ka fɔ́len` mà.
'Nous ne refusons pas ce qu'il a dit.'
Le participe résultatif / fonction nominale (18.2)

Dá` tɛ́ fɛ́n ô fɛ́n kùn kà mɔ̀gɔw ka fɔ́ta` fɔ́.
'Aucun objet n'a de bouche pour prononcer ce que les gens peuvent dire.'(ou « ce que les gens ont à dire »)
Le participe potentiel en -ta / fonction nominale (18.4)

Táa à fɔ́ fàama` yé kó án sɔ̀nna à ka kúma` mà.
Va dire au roi que nous sommes d’accord avec ce qu’il dit’ [Baabu ni baabu, ch. 2].
36.4. Kó comme conjonction

Ù nàna à fɔ́ Sériba yé kó nùmukɛ` ma yé.
Ils sont venus et ont dit à Sériba que le forgeron n’avait pas été trouvé’ [Baabu ni baabu, ch. 2].
36.4. Kó comme conjonction

1 • dire, avouer. cáron, láfɔ, jɔ̀ à y'à fɔ́ nê yé il me l'a dità y'à fɔ́ nê mà il l'a dit de moi í n'à fɔ́ par exemple, comme

2 • parler. dálamàga, jɛ̀mu, kúma (telle langue). à bɛ bámanakan fɔ́ il parle le bambara

3 • fixer une date.

4 • jouer. gòsi, túlonkɛ, túlon (d'un instrument à percussion). à bɛ bɔ́n fɔ́ il joue du tambour

fɔ́→̌→ 99→n : 0

v rater

1 • rater. fùron, fɛ́ngɛ, jɛ̀, màjɛ̀, tóntoli, tɔ́ntɔli nê fɔ́ra í kɔ́ kúnùn hier, je suis venu en ton absence

2 • se succéder. sú ni tìle bɛ fɔ́ ɲɔ́gɔn kɔ́ la nuit et le jour se succèdentà bɛ sà dɛ́, à fɔ́ra dɔ́ kɔ́, dɔ́ na fɔ́ à kɔ́ pour sûr il mourra, il est venu après quelqu’un, quelqu’un lui succédera

3 • se contredire. fɔ́nkɔɲɔgɔnya ù ka kúma fɔ́-fɔ́ra ɲɔ́gɔn kɔ́ ils se sont contredits

fɔ́baa→̌→ 2( dire *agent occasionnel ) fɔ́baga

n parleur

1 • parleur. fòlikɛla.

2 • joueur d’un tel instrument.

fɔ́baga→̌→ 21( dire *agent occasionnel ) fɔ́baa

n parleur

1 • parleur. fòlikɛla.

2 • joueur d’un tel instrument.

fɔ́gɔ→̌→ 17 fógo fɔ́gɔn; fógon; fúgo

n espace limité par une foule…bawo, ni suman bilala misiw kɔrɔ fɔgɔ kɔnɔ, u b'u sen kɛ k'a yɛrɛkɛ, o kɔ k'a foroki.…(jekabaara001_05misi_ladon.old.dis.html)

1 • espace limité par une foule, cercle (danseurs, buveurs). kòori, sɛ́rikili, sɛ́rɛkili (de gens).

2 • troupeau. bágankulu, kúlu.

3 • site Internet. kùnnafoniso.

fɔ́gɔbɛ→̌→ 0

adv vide et platvide et plat

fɔ̀gɔbɛ→̌→ 1→n : 0

v dégonfler…nunfilenw bɛ to ka waga ani ka mɔsɔn, disikolo bɛ fɔgɔbɛ .…(kibaru543_06nafo_konta-dunfen_walima_minfen.dis.html)

1 • dégonfler. dòn, lácì.

2 • enfoncer. bánban, córon, pénpe, sáran, tíntin, túru.

fɔ́gɔbɛfɔgɔbɛ→̌→ 0→n : 0

v se faufiler

vr se faufiler mɔ́rɔmɔrɔ, mɔ́sɔn dénmisɛnninw b'ù fɔ́gɔbɛfɔgɔbɛ jàma ná k'ù sìgi ɲɛ́fɛ̀ les petits enfants se faufilent dans la foule et s'installent au premier rang

fɔ́gɔlɔn→̌→ 0

adv très légertrès léger fíngifɔngɔ, fɛ́gɛfɛgɛ, yúguyɛgɛ, ɲɔ́gɔlɔn.

fɔ́gɔn→̌→ 0 fógo fɔ́gɔ; fɔ́gɔn; fógon; fúgo

n espace limité par une foule

1 • espace limité par une foule, cercle (danseurs, buveurs). kòori, sɛ́rikili, sɛ́rɛkili (de gens).

2 • troupeau. bágankulu, kúlu.

3 • site Internet. kùnnafoniso.

fɔ́kabɛn→̌→ 24( dire *infinitif se.rencontrer ) fɔ́-kà-bɛ̀n.

n accordaccord, décision, déclaration commune bɛ̀nkan, bɛ̀nkola, bɛ̀n, dànsigi, jɛ̀kabɛn, jɛ̀n, láyidu, sárati, sbɛ̀n, sɔ̀n.


fɔ́-kà-bɛ̀n |dire-INF-s’entendre| ‘concorde, conciliation’
22.1. Composition nominale selon les modèles -conglomérés

fɔ́-kà-bɛ̀n→̌→ 0( dire *infinitif se.rencontrer ) fɔ́kabɛn fɔ́-kà-bɛ̀n.

n accordaccord, décision, déclaration commune bɛ̀nkan, bɛ̀nkola, bɛ̀n, dànsigi, jɛ̀kabɛn, jɛ̀n, láyidu, sárati, sbɛ̀n, sɔ̀n.

fɔ́kabɛnna→̌→ 14( dire *infinitif se.rencontrer *agent permanent )

n modérateur

fɔ́len→̌→ 23( dire *participe résultatif )

n dit

fɔ́li→̌→ 86( dire *nom d'action )

n action de dire

1 • action de dire. fɔ́.

2 • musique, action de jouer un instrument à percussion. ù yé fɔ́li díya ils ont joué de plus belle

3 • instrument de musique à percussion. ù bɛ́ fɔ́li fɔ́ ils jouent du tam-tam

fɔ́lifɛn→̌→ 16( action.de.dire [ dire *nom d'action ] chose )

n instrument de musique à percussioninstrument de musique à percussion (tambours, balafon, guitare ...)

fɔ́lifɔla→̌→ 2( action.de.dire [ dire *nom d'action ] dire *agent permanent )

n musicien fɔ́likɛla.

fɔ́likɛla→̌→ 28( action.de.dire [ dire *nom d'action ] faire *agent permanent )

n musicien fɔ́lifɔla.

fɔ́lisen→̌→ 22( action.de.dire [ dire *nom d'action ] jambe )

n rythme sèn.

fɔ́lisentigi→̌→ 0( rythme [ action.de.dire [ dire *nom d'action ] jambe ] maître )

n maître de dansemaître de danse, joueur qui donne le rythme

fɔ́lɔ→̌→ 1827

adj premier gále, peremiye, peremiyɛ, pére nê dénkɛ fɔ́lɔ dòn c'est mon fils aîné

fɔ́lɔ→̌→ 98→n : 0

v commencer par


Kibaru n°92 (1979)

vi commencer par í bɛ́ fɔ́lɔ k'í tɛ́gɛ kò tu commences par te laver les mains

fɔ́lɔ→̌→ 51

n autrefois fɔ́lɔfɔlɔ, gálegale, gále, kúnunko.… bi denmisɛnninw cogo ye kelen ye wa ? - m2 : aa ! e ka bi kuma in taayɔrɔ ka jan ! n ka nin jaabi : fɔlɔ denmisɛnw ni bi ta, u cɛ ka jan kosɛbɛ…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_06_15.dis.html)

fɔ́lɔ→̌→ 56

n premier gále, pére fɔ́lɔ...fílanan... en premier lieu …, en second lieu …

fɔ́lɔ→̌→ 134

prt d'abord…Sanata : o ye tiɲɛ ye ! tiga kura ma sen fɔlɔ , nka mɔgɔw sɔrɔ fana ka dɔgɔ dɛ ! tigadɛgɛ feerela : ne ba, fan bɛɛ don.…(camara-5sanata_be_nafen.dis.html)

1 • d'abord. bánì.

2 • désormais, déjà.

3 • encore (+ négation). bán à ma nà fɔ́lɔ il n'est pas encore arrivé

fɔ́lɔ̀→̌→ 959

adv autrefois fɔ́lɔfɔlɔ, gánni, kàkɔrɔ, kúnunkò, gále nìn bɔ́ra nê lá fɔ́lɔ̀ j'ai eu cette maladie là autrefois

fɔ̀lɔ→̌→ 3 fɔ̀lɔn; flɔ̀.

n fenêtrefenêtre, lucarne fìnɛtiri, fíɲɛdonda.…- tiɲɛ ! - musokɔrɔba wolonwula in, a y'o bila so bilibali kɔnɔ. - tiɲɛ ! - o tuma la, ka fɔlɔnin dɔ bɔ o la, a kogo cɛmancɛ la.…(balo-daa_monson_ni_nyenama.dis.html)

fɔ́lɔfɔlɔ→̌→ 16( autrefois autrefois )

adv autrefois fɔ́lɔ̀, gále, gánni, kàkɔrɔ, kúnunkò.

fɔ́lɔfɔlɔ→̌→ 13( autrefois autrefois )

adj tout premiertout premier

fɔ́lɔfɔlɔ→̌→ 22( autrefois autrefois )

n autrefois fɔ́lɔ, gálegale, gále, kúnunko.

fɔ́lɔkɔ→̌→ 0

n vacarme

fɔ̀lɔkɔ→̌→ 14

n poussièrepoussière, nuage de poussière bùguri, gɔ́ngɔn fɔ̀lɔkɔ yé nê jɛ́ je suis blanc de poussière

fɔ̀lɔkɔ→̌→ 1→n : 0

v s'en aller… ka taa ( ka pan, ka kɛnɛ bila, ka yɔrɔ bila, ka fɔlɔkɔ , ka mɛgɛru, ka fɔlɔkɔ duuru, ka fiɲɛ duuru, ka fiɲɛ tigɛ, ka fiɲɛ san, k'i kɔ kɛ bɔ ye, ka tama …(bamanankan_maben-115kan_togorew.dis.html)

vi s'en aller wúli.

fɔ́lɔmɔgɔ→̌→ 25( autrefois homme )

n homme préhistoriquehomme préhistorique gálemɔgɔ.

fɔ́lɔn→̌→ 2→n : 0

v bifurquer…ni min yera marifa in kɔnɔ, e n'o na se so ! patisakana ! patisakana ! jɔnkɛkɔrɔba y'i bolo fɔlɔn koɲuman, a y'i tɔn sigiko ɲɛ. a tora ka kaɲiikaɲiikaɲii kɛ ; kɔfilɛ kɛr'a tɛnɛ ye.…(jabate-ngenyekoro_ka_tonnkan.dis.html)

1 • vr bifurquer, changer de direction fára, cɛ̀, dácɛ̀, kálamàdá.

2 • vt incliner, dévier jɛ̀ngɛ, màdá, màsùuli.

fɔ̀lɔn→̌→ 0 fɔ̀lɔ fɔ̀lɔn; flɔ̀.

n fenêtrefenêtre, lucarne fìnɛtiri, fíɲɛdonda.

fɔ̀lɔn→̌→ 0→n : 0

v faner

vi faner

fɔ̀lɔwo→̌→ 8( fenêtre trou ) flɔ̀wo.

n ouverture dá, fóni (de la lucarne, de la fenêtre).

fɔ́lɔya→̌→ 2( premier *abstractif )

n droit d'aînessedroit d'aînesse, priorité

fɔ́n→̌→ 0 fwɔ́n.

n front du visagefront du visage tén.

fɔ́n→̌→ 0

n cicatrice tén, jólifɔn fɔ́n bɛ́ à tɛ́gɛ` lá sa main porte une cicatrice

fɔ̀n→̌→ 0 fwɔ̀n.

n fontanellefontanelle, fontanelleX wɔ́nfɔ, ŋúnan.

Fɔ̀nba→̌→ 8→n.prop/n : 0 →n.prop : 8→n : 0 Fònba Fɔ́nbà

n prop NOM CLFomba…a joginna dɔɔnin, sɔrɔdasiw y'a ta ka taa n'a ye Segu Ɲanankɔrɔ Fɔnba tɔgɔla dɔgɔtɔrɔso la yanni u ka na n'a ye Bamakɔ.…(jekabaara300_10fane-marakala_sorodasiw.dis.html)

fɔ́nbara→̌→ 0( front.du.visage calebasse ) fɔ́nfilen; fɔ́nflen.

n front ténbara, ténda, tén.

fɔ́ndasɔn→̌→ 13

n fondation làsigi.… PAYE NYETA ) o min dɛmɛbaa ye dɛmɛdonjɛkulu ( DW ) ye b'o la ; kalansen teliman min dɛmɛbaa ye fɔndasɔn Sitɔrɔnu ye o b'o la ; fasokanna kalan min bɛ kɛ lakɔliw la o b'o la ani balikukalan …(kibaru561_7sogoba_jara-balikukalan_togoladon.dis.html)

fɔ́nfilen→̌→ 0( front.du.visage calebasse.demi-sphérique ) fɔ́nbara fɔ́nflen.

n front ténbara, ténda, tén.

fɔ́nflen→̌→ 0( front.du.visage calebasse ) fɔ́nbara fɔ́nfilen; fɔ́nflen.

n front ténbara, ténda, tén.

fɔ́nfɔn→̌→ 0

n flotteur d'un filet de pêcheflotteur d'un filet de pêche

fɔ́nfɔn→̌→ 0→n : 0

v faire une pente

vt faire une pente nkákan fɔ́nfɔn faire une pente dans la fondrière

fɔ́nfɔnnin→̌→ 21

n serpent Causus rhombeatusserpent Causus rhombeatus (petite vipère très venimeuse). fòrokofaraka, bɛ̀lɛwɔyɔ.… sini u bɛ na ntura dɔ lajɔ ko ne ka ɲɛmunun tigɛ o la fo o ka sa dankalan ko taga tu rɔ yan fɛ fɔnfɔnnin i bɛ yen i ka a wele ko a ka na cɛnin tagara fɔnfɔnnin wele fɔnfɔnnin nalen Dankala …(gorog1979-kungo_sogow_ye.dis.html)

fɔ́nfɔnninmɔgɔ→̌→ 0( serpent.Causus.rhombeatus homme )

n personne agressivepersonne agressive í kànâ í táamaɲɔgɔn kɛ́ fɔ́nfɔnninmɔgɔ yé ne va pas en compagnie de l'homme agressif (Pr 22, 24)

fɔnkisɔnɛli→̌→ 2

adj fonctionnelle alifabetizasɔn fɔnkisɔnɛli, walima mɔgɔkɔrɔba kalan, daminɛna mali kɔnɔ, kabini 1968 san na, segu mara la, ni kalanso 17 ye. (Kibaru nimirɔ 1) ETRG.FRA.

fɔnkisɔnɛri→̌→ 0 fonkisiyonnɛri Fr. fonctionnaire

n fonctionnaire fàamalamɔgɔ.

fɔ́nkɔ→̌→ 0( rater *je après )

n visite manquée

1 • visite manquée.

2 • successeur. dánkan, kɔ́mɔgɔ, kɔ́tigi, nɔ̀kanda, nɔ̀kansigi, nɔ̀kanta.

3 • mésentente.

fɔ́nkɔɲɔgɔnya→̌→ 14→n : 0( visite.manquée [ rater *je après ] *partenaire réciproque *abstractif )

v se contredire

vt se contredire fɔ́ (un mot coranique). kà ɲɔ́gɔn fɔ́nkɔɲɔgɔnya se contredire

fɔ́nɲɛna→̌→ 4( dire *je devant [ oeil à ] ) fɔ́-ń-ɲɛ́na.

n on-diton-dit, ouï-dire

fɔ́-ń-ɲɛ́na→̌→ 0( dire *je devant [ oeil à ] ) fɔ́nɲɛna fɔ́-ń-ɲɛ́na.

n on-diton-dit, ouï-dire

fɔ́nɔ→̌→ 0 fána fɛ́nɛ; fɔ́nɔ.

prt aussi (+ négation = non plus).

fɔ́nɔ→̌→ 0→n : 0 fɔ́ɔnɔ fwɔ́ɔnɔ; fɔ́nɔ.

v vomir

1 • vi vomir tòseri, wɔ̀gɔ.

2 • vt rendre tel aliment fɔ́ɔnɔbasi mìnnen, sònsannin fɔ́ɔnɔna kà màlo àni sògo fɔ́ɔnɔ une fois le vomitif absorbé, le lièvre se mit à vomir et à rendre le riz et la viande

fɔ́nɔ→̌→ 0 fɔ́ɔnɔ fɔ́nɔ.

n vomissement fɔ́ɔnɔ nɛ̀ma vomissement avec pus (spécifique de l'abcès pulmonaire)Wùlu bɛ́ sègin à fɔ́ɔnɔ mà, hákilintan fána bɛ́ sègin à ka hákilintanya mà le chien retourne à son vomissement et le sot à ses bêtises (Pr 26, 11)

Fɔnse→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop Point G hôpitalPoint G hôpital Pɔnze, pɔnze Fɔnse ye banafurakɛyɔrɔba ye Bamakɔ (Lakalita : Nkalontigɛla kɔrɔbɔra) ETRG.FRA.

fɔnse→̌→ 1

adj foncier Dugukolo dili lakika bɛ latigɛ n'i ye Titirifɔnse kɛ a la. O Titiri sababuya la, hali jamana tɛ se k'a bɔsi i la.(Kibaru 480, 2012) ETRG.FRA.

fɔ́ɲɔ→̌→ 0 fíɲɛ fyɛ́n; fíyɛn; fɔ́ɲɔ; fɔ́ɲɔn.

n vent

1 • vent, air. jí (que l'on respire). fíɲɛ` bɛ cì le vent souffle, il fait du ventfíɲɛ` tìgɛra, fíɲɛ` jɔ̀ra le vent a cessé, le vent est tombéà fíɲɛ` bɔ́len il est dégonflé (pneu, ballon …) kà fíɲɛ` mìnɛ prendre l'air, un temps de récréationkà fiɲɛ kɛ́ í yɛ̀lɛnso yé s'enfuirkà táma` dòn fíɲɛ` ná, kà dúuru dòn fiɲɛ` ná, kà tán dòn fiɲɛ` ná s'en aller, ficher le camp, prendre la poudre d'escampette

2 • gaz. gázi.

3 • respiration. fíɲɛnabɔ, nínakili, ɲɔ́n fíyɛn mìnɛ k'à bìla respirer (inspirer / expirer)kà fíɲɛ` bɔ́ s'essoufler

4 • pet. bòci, bòfiɲɛ, fíɲɛbila kà fíɲɛ fìli, kà fíɲɛ bìla péter

fɔ́ɲɔgɔnkɔ→̌→ 27( dire *partenaire réciproque après )

n dispute káta, wɔ̀yɔ, bɛ̀nbaliya.

fɔ́ɲɔn→̌→ 0 fíɲɛ fyɛ́n; fíyɛn; fɔ́ɲɔ; fɔ́ɲɔn.

n vent

1 • vent, air. jí (que l'on respire). fíɲɛ` bɛ cì le vent souffle, il fait du ventfíɲɛ` tìgɛra, fíɲɛ` jɔ̀ra le vent a cessé, le vent est tombéà fíɲɛ` bɔ́len il est dégonflé (pneu, ballon …) kà fíɲɛ` mìnɛ prendre l'air, un temps de récréationkà fiɲɛ kɛ́ í yɛ̀lɛnso yé s'enfuirkà táma` dòn fíɲɛ` ná, kà dúuru dòn fiɲɛ` ná, kà tán dòn fiɲɛ` ná s'en aller, ficher le camp, prendre la poudre d'escampette

2 • gaz. gázi.

3 • respiration. fíɲɛnabɔ, nínakili, ɲɔ́n fíyɛn mìnɛ k'à bìla respirer (inspirer / expirer)kà fíɲɛ` bɔ́ s'essoufler

4 • pet. bòci, bòfiɲɛ, fíɲɛbila kà fíɲɛ fìli, kà fíɲɛ bìla péter

fɔ́ɔ fó f'; fɔ́; fɔ́ɔ.

prep jusqu'à

1 • jusqu'à. kàbi Fàlajɛ fɔ́ Bàmakɔ de Falajɛ à Bamakofɔ́ sàya mà jusqu'à la mort (allongement parfois expressif dans ce sens)

2 • sauf. bɛ́ɛ nàna, fɔ́ é ! tous sont venus, sauf toi !

fɔ́ɔ fó f'; fɔ́; fɔ́ɔ.

conj jusqu'à

1 • jusqu'à. ù ye báara kɛ́ fɔ́ kà bàna ils ont travaillé jusqu'à se rendre malade

2 • sauf. fɔ́ ní sauf si, tant que, à moins que, à moins defɔ́ n'í bànana... à moins que tu ne tombes malade

3 • en sorte que.

4 • au point de.

5 • si bien que.

6 • il faut que.

fɔ̀ɔkɔfɔɔkɔ→̌→ 0→n : 0

v marcher lourdement

vr marcher lourdement (crapaud ...)

fɔ́ɔlɔ→̌→ 0→n : 0 fóolo fɔ́ɔlɔ.

v se gonfler d'air

vi 1 • se gonfler d'air.

2 • siffler (serpent ...)

fɔ́ɔnɔ→̌→ 64→n : 7 fwɔ́ɔnɔ; fɔ́nɔ.

v vomir… : farikolojidɛsɛ ; kɔnɔbɔli ni tɔgɔtɔgɔnin : kɔnɔboli ni tɔgɔtɔgɔnin ; fɔɔnɔ : fɔɔnɔ ; furudimiw ni sɔnkunaw : furudimi, sɔnkuna ani dumuni yɛlɛmabaliya ; bɛlɛnin walima …(dogotoro_04banabagato_furakecogo.dis.html)

1 • vi vomir tòseri, wɔ̀gɔ.

2 • vt rendre tel aliment fɔ́ɔnɔbasi mìnnen, sònsannin fɔ́ɔnɔna kà màlo àni sògo fɔ́ɔnɔ une fois le vomitif absorbé, le lièvre se mit à vomir et à rendre le riz et la viande

fɔ́ɔnɔ→̌→ 119 fɔ́nɔ.

n vomissement fɔ́ɔnɔ nɛ̀ma vomissement avec pus (spécifique de l'abcès pulmonaire)Wùlu bɛ́ sègin à fɔ́ɔnɔ mà, hákilintan fána bɛ́ sègin à ka hákilintanya mà le chien retourne à son vomissement et le sot à ses bêtises (Pr 26, 11)

fɔ̀ɔnɔ→̌→ 0

n poisson Alestes dentex sethentepoisson Alestes dentex sethente (---> 40 cm, ---> 1,55 kg (se déplacent en bancs)).

fɔ́ɔnɔbasi→̌→ 0( vomir fétiche ) fwɔ́ɔnɔbasi.

n remède contre le vomissement

1 • remède contre le vomissement. fɔ́ɔnɔfura.

2 • vomitif (remède pour faire vomir (plus rare)).

fɔ́ɔnɔfura→̌→ 1( vomir feuille )

n remède contre le vomissementremède contre le vomissement fɔ́ɔnɔbasi.

fɔ̀ɔnɔjɔ→̌→ 0( poisson.Alestes.dentex.sethente filet )

n filet à petites maillesfilet à petites mailles

fɔrɛ→̌→ 1

n forêt Binkannikɛla ninnu tun bɛlɛnnen don tuw kɔfɛ Doma jiritu (fɔrɛ) kɔnɔ ka sɛnɛkɛlaw kɔsegintɔ kɔnɔ. (Kibaru 536, 2016) ETRG.FRA. tú, jíritu.

fɔ́ri→̌→ 0

n association de femmesassociation de femmes (pour filer).

fɔ́ri→̌→ 2→n : 1 fɔ́rin.

v détacher délicatement…u ko an ma ko fala janya ka ca kilo mugan ye. jinɔgɔ min bɛ bɔ maloforow la Ofisi kɔnɔ, o kun bɛ fɔri fala yɔrɔ de la. boso Bakari ka daga bɛ yen a don.…(traore-hine_nanaIII.03.dis.html)

vt détacher délicatement (feuilles, graines).

fɔ́rin→̌→ 0→n : 0 fɔ́ri fɔ́rin.

v détacher délicatement

vt détacher délicatement (feuilles, graines).

fɔrmasiyɔn→̌→ 0

n formation n'u bɛ taga ni mɔgɔw ye ka fɔrmasiyɔn kɛ, u k'u hakili to kilasi » kɔnɔmɔgɔw la, minnu bolo b'a ko la.(Jama n°11, 2002) ETRG.FRA.

fɔ́rɔ→̌→ 11

n membre viril…a ye furamugu ta ka a di a ma tuma min, a seginna. ɔnhɔn, a ko ni i tagara, i bɛ a susa i fɔrɔ la. ni i ye a susa i fɔrɔ la, i bɛ a susa bɛlɛ la, i bɛ a ci. a ko baasi tɛ. a tagara masakɛ bara.…(gorog_meyer-contes_bambara_02mansake_denmuso_furuli.dis.html)

1 • membre viril. wúlu.

2 • gâchette de fusil.

fɔ́rɔdabulu→̌→ 0( membre.viril bouche tuyau ) fɔ́rɔdaburu fɔ́rɔdabulu.

n prépuce dáburu, fɔ́rɔwolo, wúludaforoko.

fɔ́rɔdaburu→̌→ 0( membre.viril bouche tuyau ) fɔ́rɔdabulu.

n prépuce dáburu, fɔ́rɔwolo, wúludaforoko.

fɔrɔmazi→̌→ 1

n foromazi fromage foromansi Farikolojɔli dumuni:(...) nɔnɔ, nɔnɔkumu, fɔrɔmazi. (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) Don o don mɔgɔ ka kan ka a lajɛ ka shɛ, sogo, jɛgɛ, shɛfan, foromazi, nɔnɔ, jiridenw ni nakɔfɛnw dun. ETRG.FRA.

fɔ́rɔnu→̌→ 0( membre.viril nez ) fɔ́rɔnun

n gland dóro, kɔ́lɔ, sògoninkun (anat).

fɔ́rɔnun→̌→ 0( membre.viril nez ) fɔ́rɔnu

n gland dóro, kɔ́lɔ, sògoninkun (anat).

fɔrɔse

n forcé

fɔ́rɔwolo→̌→ 0( membre.viril peau )

n prépuce dáburu, fɔ́rɔdaburu, wúludaforoko.

Fɔrulami→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPFort-Lamy (ville).

fɔsifati→̌→ 5

n fosifati phosphate "Nitoro fɔsifati" o jɛsanda ye sefawari dɔrɔmɛ 3032 ye a juru 3274 ye.(Jɛkabaara 273 04) ETRG.FRA.

fɔ́sɔkɔfɔsɔkɔ→̌→ 0

adv maigrichon

fɔ́sɔn→̌→ 1→n : 0

v attacher fortement…a y'a fɔsɔn dewu jiri la k'a ta a ku la f'a kun.…(jarasuba-koorokaara_ya_ta.dis.html)

1 • vt attacher fortement

2 • vi être solide

fɔ̀sɔn→̌→ 2→n : 0 npɔ̀sɔn; pɔ̀sɔn.

v flétrir…malo tora ka janya, walasa a bɛ fiɲɛ sɔrɔ, bawo a ɲɔn minɛlen don bin fɛ. malo minɛna ka fɔsɔn dɔɔnin dɔɔnin. don dɔ la, Daramani taara bɔ a ka foro la.…(kibaru052_04tarawele-suruku_be_misiw_cela.dis.html)


fɔ̀sɔ̀nfɔ̀sɔ̀n ~ pɔ̀sɔ̀npɔ̀sɔ̀n ‘se faner, flétrir’
consonnes marginales : f- / p- 2-20

vi flétrir, se rider, se faner

fɔ́ta→̌→ 30( dire *participe potentiel )

ptcp à dire

1 • à dire (qui peut ou doit être dit). à ye fɔ́ta` fɔ́ il a dit ce qu'il avait à dire

2 • dit. dén b'í ɲɛ́mada mása ka fɔ́ta mà l'enfant fait très attention à ce que disent ses parents

fɔ̀yɔ→̌→ 1

n plat en granulesplat en granules, sorte de couscous (sur la base de fonio, avec de la sauce).…suru ye basi ye, kono ye fini ye. o kɔrɔ ye fɔyɔ dugu. sinafɔ kunda tuguni, a jirala ko Sikaso ye « Solokamu » ye.…(kibaru537_03sikaso_dugu_bugunnatige.dis.html)

frí→̌→ 0→n : 0 fíri frí.

v renverser

1.1 • vt renverser, faire chavirer bíri, dábiri, dáfiri, lábìn, wùrubata, wùruba (un récipient, un plat ...) (une embarcation).

1.2 • vi se renverser, s'écrouler wóloki.

1.3 • vr se jeter, s'abattre, se précipiter bùgɔ, gírin, kɛ́, séri, súuru, tòn, tóron (à terre, sur la poitrine -- í dìsi kàn, sur le ventre -- í kɔ́nɔ kàn).

2 • vt

3 • vt retourner kɔ̀ngɔli, kɔ́kùru, kɔ́masègin, kɔ́mayɛ̀lɛma, yɛ̀lɛma (le sol).

4 • vi se déverser, être nombreux, venir en nombre

5.1 • vt ruiner bóloban, bólodun, jáasi, kɔ̀li, nàgasi, sósɔ̀gɔ (faire perdre la fortune). fíri í dá kàn ruiner

5.2 • vi faire faillite, tout perdre, perdre sa situation

frífri→̌→ 0→n : 0 fírifiri frífri.

v agiter

vt 1 • agiter, secouer de droite et de gauche. fìinifaana, fɛ́rɛfɛrɛ, pípi, píripiri, séri, sɛ́rɛkɛ-sɛrɛkɛ, yígiyigi, yúguba, yìgiyaga kàn'í kùn fírifiri ! ne fais pas non avec la tête!

2 • labourer. bùluku, lábure, láburu (retourner le sol à la charrue).

fŕifri→̌→ 0 fírifiri fŕifri.

n calebasse et sa cordecalebasse et sa corde (qu'on agite pour puiser de l'eau dans dans un puits).

frífrilan→̌→ 0( renverser *instrumental ) fírilan fírifirilan; frífrilan.

n versoir d'une charrueversoir d'une charrue

frígo→̌→ 0

n réfrigérateurréfrigérateur, frigo firigo.

fsà→̌→ 0 fìsa fùsa; fsà; kùsa; wùsa.

vq mieuxmieux, meilleur, préférable, efficace (remède). swà ò ka fìsa í mà c'est mieux pour toisàya ka fìsa màlo yé mieux vaut la mort que la honte (adage)

fSanzana→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Sansana fSanzana.

n prop TOPSanzana (un village et commune dans le cercle de Sikasso).

fú→̌→ 23 fúu.

n zéro fálaki.… hɛra bɔfan ka ca, ale kɔrɔkɛ : baa Boroma, o ye muso kura ta Segu, ni a ma o kɛ, a ka densɔrɔ bɛ kɛ fu ye : ni muso kura nin sera ka denw dɔw sɔrɔ a ye, o de bɛna kusaya ( fisaya ) a ma…(dumestre-manigances_2003_05.dis.html)

fú→̌→ 29 fúu.

adv inutilement

1 • inutilement. fúfalaki, gánsan nê ka wári tíɲɛna fú j'ai dépensé mon argent pour rien

2 • gratis. à díra é mà fú on te le donne gratis

fú→̌→ 14 fúu.

adj inutile cíntan, fúfàfu, gánsan, kùnntan, tɔ̀kajɛ̀, ɲɛ̀cintan, ɲɛ̀kontan kúma fu parole sans valeur

fù→̌→ 54

n fibre

1 • fibre. fiburu dàfu fúgan tresser des fibres de chanvrekà fù sìri fɛ́n ná, kà fù sìri kó` dɔ́ dàn` ná mettre fin à qqch

2 • lanière d'écorce fibreuse. ɲámafu écorce de "ɲama" (sert de lien)

3 • éponge végétale.

4 • fibre de viande. sògofu` bálanna nê ɲín ná il me reste des fibres de viande entre les dents

fúfafu→̌→ 3

n arrière arrière petit-enfant…ntura tan ka kan ka faa nin ɲɛnajɛ in sen fɛ, ka teri ni lamaanaw ni fufafu bɛɛ fana. sogo yɛrɛ na tigɛ a yɛrɛ la, cogo min a ɲarakilen fililen na kɛ fan bɛɛ.…(dukure-ni_san_cyenna.dis.html)

1 • arrière arrière petit-enfant.

2 • trisaïeul. túlomalelale.

fúfàfu→̌→ 0

adj inutile cíntan, fú, gánsan, kùnntan, tɔ̀kajɛ̀, ɲɛ̀cintan, ɲɛ̀kontan màa fúfafu yé báataramɔgɔ yé un "fufafu" est un vaurien

fúfalaki→̌→ 1( inutilement à.vive.allure ) fúufalaki.

adv inutilement

1 • inutilement, sans résultat. fú, gánsan.

2 • gratuitement.

fúfɔ→̌→ 0( zéro dire )

n bla-bla-bla (paroles vaines).

fúfɔla→̌→ 0( zéro dire *agent permanent )

n babillard (qui parle pour ne rien dire).

fúfu→̌→ 1

n panier à kolaspanier à kolas, paquet de kolas gága.…" fa ye fufu meleke, k'a di Ɲagalen ma, a k'a bila yen.…(sisoko-lamidu_soma.dis.html)


fúfu (panier à kolas)
photo Valentin Vydrine

fúfu→̌→ 0 fúgu fúfu.

n salve d'honneursalve d'honneur fúgutigɛ (en l'honneur d'un chasseur).

fúfu→̌→ 0

n plante Holarrhena floribundaplante Holarrhena floribunda, plante Holarrhena africana (arbuste lianescent / petit arbre — prospère en galeries forestières, fruit : long follicule de 50 cm).. apoc




photos Charles Bailleul

fùfu→̌→ 0

n purée d'ignamespurée d'ignames (un plat ivoirien).

fúga→̌→ 21 fúgo.

n clairière fúgakolon, fúgakɛnɛ, kɛ́nɛjɛ, kɛ́nɛ, wálawala (espace latéritique très dégagé avec termitières en forme de gros champignons).…35. ta tugura wa ju la munturun bɛɛ bɛ wɔyɔba fuga , Banin. ne ko n bɛ taa o de nɔ lajɛ, ta sisi jamanen Banin fugaba. 36.…(diarra-chants_circoncision.dis.html)

fúga→̌→ 0

adv rapidement bógoyi, mɛ́lɛkɛmɛlɛkɛ, sɛ́lɛkusɛlɛku à y'í sìgi fúga ! il s'est vite installé (près du plat)

fúgakɛnɛ→̌→ 12( clairière clarté )

n clairière fúgakolon, fúga, kɛ́nɛjɛ, kɛ́nɛ, wálawala.

fúgakolon→̌→ 0( clairière vide )

n clairière fúgakɛnɛ, fúga, kɛ́nɛjɛ, kɛ́nɛ, wálawala.

fúgalanton→̌→ 0( clairière *nom de lieu termitière )

n termitière en forme de champignontermitière en forme de champignon (qu'on trouve dans les 'fuga'). ŋánŋan.

fúgan→̌→ 0→n : 0

v tordre

vt tordre, tresser gɔ̀ngɔyi, gɔ̀nti, tɔ́nɔmi, tɔ́nɔtɔnɔ, ŋɔ̀mɛ, bɔ́rɔn, dá, dígi, dɛ́bɛn, dɛ́fɛ, mɔ́rɔmɔrɔ, náamu jùrukisɛ fúgan tresser des cordes

fùgan→̌→ 0

n étainétain, aluminium aliminiyɔmu.

fúgantola→̌→ 0( clairière herbe.Fimbristylis.pilosa )

n herbe Kyllinga debilis

1 • herbe Kyllinga debilis (en petite touffe ---> 10 / 25 cm).. cypé

2 • herbe Pycreus demangei. cypé.

fùgare→̌→ 0 fùgari fùgare; fùgaru; fùgaro Ar. fuqaraʔ 'les pauvres'

n vaurienvaurien, paresseux bàkɔrɔnku, bátaraden, bátaramɔgɔ, bìlakojugu, dángaden, dénbo, dénsu, dùsukasimɔgɔ, fágonbaatɔ, hɔ́rɔnkolon, jíkankooro, kɔ̀nɔku, lágabo, lágasa, nàfu-táafu, nàntan, pànparanba, sárakaden, sárakajugu, sárakamurukuru, sárakamɔgɔ, sɔ̀nkolon, ɲàmankolon, dùsukunntan, fɛ́rɛbaganci, jáhili, ntála, sàlabaatɔ.

fùgari→̌→ 25 fùgare; fùgaru; fùgaro Ar. fuqaraʔ 'les pauvres'

n vaurienvaurien, paresseux bàkɔrɔnku, bátaraden, bátaramɔgɔ, bìlakojugu, dángaden, dénbo, dénsu, dùsukasimɔgɔ, fágonbaatɔ, hɔ́rɔnkolon, jíkankooro, kɔ̀nɔku, lágabo, lágasa, nàfu-táafu, nàntan, pànparanba, sárakaden, sárakajugu, sárakamurukuru, sárakamɔgɔ, sɔ̀nkolon, ɲàmankolon, dùsukunntan, fɛ́rɛbaganci, jáhili, ntála, sàlabaatɔ.…n'i y'a ye jamana kalanko ma sira sɔrɔ, karamɔgɔw de nɔ ye nin bɛɛ ye. Kɛɲɛkɛw don ; wa fugari belebelew. u tɛ kalan foyi kɛ magosa kɔ. n'u ma koron yɛrɛ de, a tɛ bɛn.…(dukure-ni_san_cyenna.dis.html)

fùgariya→̌→ 6( vaurien *abstractif )

n paresse dùsukunntanya, kólonya, nìgisinɔgɔsɔ, sàlabaatɔya, sàlaya báwo fùgariya bɛ́ wólo kɔ́ngɔ dè lá car la paresse est mère de la famine (To 4, 13)

fùgariya→̌→ 0→n : 0( vaurien *abstractif )

v rendre vaurien

vt rendre vaurien dángadenya nìn fɛ́n fùgariyara cógo ô cógo, à bɛ́ nìn wári hákɛ sɔ̀rɔ si dégradé que soit cet objet, il peut obtenir cette somme

fùgaro fùgari fùgare; fùgaru; fùgaro Ar. fuqaraʔ 'les pauvres'

n vaurienvaurien, paresseux bàkɔrɔnku, bátaraden, bátaramɔgɔ, bìlakojugu, dángaden, dénbo, dénsu, dùsukasimɔgɔ, fágonbaatɔ, hɔ́rɔnkolon, jíkankooro, kɔ̀nɔku, lágabo, lágasa, nàfu-táafu, nàntan, pànparanba, sárakaden, sárakajugu, sárakamurukuru, sárakamɔgɔ, sɔ̀nkolon, ɲàmankolon, dùsukunntan, fɛ́rɛbaganci, jáhili, ntála, sàlabaatɔ.

fúgarɔnkasanin→̌→ 0( clairière dans vétiver *diminutif )

n herbe Aristida adscensionisherbe Aristida adscensionis (herbe adventice ---> 20 cm).. gram bɛ̀lɛlankasa.

fùgaru fùgari fùgare; fùgaru; fùgaro Ar. fuqaraʔ 'les pauvres'

n vaurienvaurien, paresseux bàkɔrɔnku, bátaraden, bátaramɔgɔ, bìlakojugu, dángaden, dénbo, dénsu, dùsukasimɔgɔ, fágonbaatɔ, hɔ́rɔnkolon, jíkankooro, kɔ̀nɔku, lágabo, lágasa, nàfu-táafu, nàntan, pànparanba, sárakaden, sárakajugu, sárakamurukuru, sárakamɔgɔ, sɔ̀nkolon, ɲàmankolon, dùsukunntan, fɛ́rɛbaganci, jáhili, ntála, sàlabaatɔ.

fúgo→̌→ 0 fúga fúgo.

n clairière fúgakolon, fúgakɛnɛ, kɛ́nɛjɛ, kɛ́nɛ, wálawala (espace latéritique très dégagé avec termitières en forme de gros champignons).

fúgo→̌→ 6 fógo fɔ́gɔ; fɔ́gɔn; fógon.

n espace limité par une foule…fɔlikɛlaw y'a ja a kan, a bolila ka bɔ fugo kɔnɔ ka kɔrɔnfɛla minɛ.…(mariko-masunkulu.dis.html)

1 • espace limité par une foule, cercle (danseurs, buveurs). kòori, sɛ́rikili, sɛ́rɛkili (de gens).

2 • troupeau. bágankulu, kúlu.

3 • site Internet. kùnnafoniso.

fúgu→̌→ 0 fúfu.

n salve d'honneursalve d'honneur fúgutigɛ (en l'honneur d'un chasseur).

fúguba→̌→ 0→n : 0 wúguba wúgubɛ; fúgubɛ; fúguba.

v creuser

vt creuser, fouiller jága, sèn, sɔ́gɔbɛ, lárawe, láwoloma, mɔ̀, wóloma, wɔ́gɔbɛ (des mains).

fúgubefugube→̌→ 0

adv délicieux mɛ́lɛmɛlɛ, ntáma, píɲa (patates douces à la braise ...)

fùgubefugube→̌→ 0→n : 0

v se pavaner

vr se pavaner dùgudɛgɛ, dùgurudɛgɛrɛ, jáɲigijaɲigi, bòrobara, lìngilanga, yálon (dans des habits trop amples).

fúgubɛ→̌→ 0→n : 0 wúguba wúgubɛ; fúgubɛ; fúguba.

v creuser

vt creuser, fouiller jága, sèn, sɔ́gɔbɛ, lárawe, láwoloma, mɔ̀, wóloma, wɔ́gɔbɛ (des mains).

fúgufugu→̌→ 0→n : 0

v pulvériser

1 • vt pulvériser mɔ́ɲɔnkɔ.

2 • vi partir en poussière (bois, grain ...)

3 • vt éparpiller, gaspiller búruja, fúsuku, látiɲɛ, nkàsaki, ɲàraki ù ye fàciyɛn` bɛ́ɛ fúgufugu ils ont gaspillé tout l'héritagefíɲɛ kànâ kɔ́ɔri fúgufugu (attention au coton !) que le vent ne l'éparpille pas !

4 • vt effilocher fúlufulu.

5 • vt se consumer lentement

6 • vt projeter avec bruit

fúgula→̌→ 74 fúgulan.

n chapeau… ayi . awɔ . ni joli bɛ den kun na, aw kana fugula don walima musɔrɔ siri a la abada, barisa o bɛ a kɛnɛya goya.…(dogotoro_15wololabana.dis.html)

1 • chapeau (en général). mána, bànfula.

2 • condom. kɔndɔmu fúgula nàfama condom

fúgulan→̌→ 0 fúgula fúgulan.

n chapeau

1 • chapeau (en général). mána, bànfula.

2 • condom. kɔndɔmu fúgula nàfama condom

fúgulanafama→̌→ 1( chapeau utile [ profit *comme de ] )

n préservatif kɔndɔmu, mánanin.

fúguri→̌→ 3

n terre poussiéreuseterre poussiéreuse bùguri, fɔ́lɔkɔ, gɔ́ngɔn fúguri bɔ́ dàba dá rɔ́ faire qqch par formalité(expression) (m à m: enlever la poussière du fer de la houe)

fúguri→̌→ 0→n : 0

v réduire en poussière

1 • réduire en poussière.

2 • salir avec de la poussière.

fúgutigɛ→̌→ 0( salve.d'honneur couper )

n salve d'honneursalve d'honneur fúgu (en l'honneur d'un chasseur décédé).

fújeni→̌→ 0→n : 0 fújunu fújunɛ; fújeni; fúnjeni.

v se fâcher

vi se fâcher dùsu, fùnteni, fùruku (contre ... kɔrɔ).

fújunɛ→̌→ 0→n : 0 fújunu fújunɛ; fújeni; fúnjeni.

v se fâcher

vi se fâcher dùsu, fùnteni, fùruku (contre ... kɔrɔ).

fújunu→̌→ 3→n : 0 fújunɛ; fújeni; fúnjeni.

v se fâcher…o don wula fɛ fana, a ɲuman seginna so. dugumɔgɔw fujununa donsokɛ in kɔrɔ. u k'a ye nkalon tigɛ u ye.…(jara-falatonin_ni_dugudenw.dis.html)

vi se fâcher dùsu, fùnteni, fùruku (contre ... kɔrɔ).

fúla→̌→ 103 flá.

n peul fúlamɔgɔ, mìsigɛnden, míbi (ethnie d'éleveurs de bétail).… na ? • mun b'a to, e bɛ fula bamanankanfɔcogo ni tubabu ni dɔgɔnɔ ta dɔn ka bɔ ɲɔgɔn na ? ni fula walima tubabu bɛ bamanankan fɔ, i b'a kɔlɔsi, ko olu ni bamanankanfɔla yɛrɛ ta tɛ kelen ye, …(bamanankan_maben-103nentacogo_ni_kanfocogo.dis.html)


tìlé [tle~ tlě ] ‘soleil, jour’, kúngó [kúŋgó ] ‘savane’, fúlá [fúlá ~ fila ~ flá ] ‘Peul’
Pied métrique / pieds dissyllabiques : réduction de la première syllabe dans le registre rapide (4-8)

fúlabana→̌→ 0( peul maladie )

n anémieanémie, avitaminose fúlagan, jòkàjo, jòlidɔgɔyabana, jòlidɛsɛ, sáyijɛ.

fúlabin→̌→ 0( peul herbe )

n herbe Microchloa indicaherbe Microchloa indica gram.

Fúlabugu→̌→ 8→n.prop/n : 0 →n.prop : 8→n : 0

n prop TOP (nom de lieu).… dɔgɔ jɔ. u bɛ na fɛnw san ka taa u jago duguba kɔnɔ, k'u ka tɔnɔ sɔrɔ a la. fɛn jumɛn bɛ sɔrɔ Fulabugu dɔgɔ la ? : shɛw, sagaw, baw, misiw, ɲɔ, kaba, finikisɛ, ani jiridenw ; nin bɛɛ bɛ sɔrɔ …(bird_hutchison_kante-an_ka_bamanankan.dis.html)

Fúladugu→̌→ 13→n.prop/n : 0 →n.prop : 13→n : 0

n prop TOPFouladougou (nom de lieu).… ka Mali jigin dingɛ kɔnɔ ka taa a fɛ. ka da a kan juru dɔ bɛ ta ka juru dɔ sara. Faraban Balo ka bɔ Fuladugu - Kɔtuba Kita mara la …(kibaru530_04balo-nyemogodogoya.dis.html)

fúlafuru→̌→ 1( peul estomac ) fláfuru.

n feuillet (des ruminants).

fúlagan→̌→ 0( peul chaud )

n anémieanémie, avitaminose fúlabana, jòkàjo, jòlidɔgɔyabana, jòlidɛsɛ, sáyijɛ.

fúlakan→̌→ 44( peul cou )

n langue peulelangue peule

fúlama→̌→ 3( zéro *en tant que ) fúulama.

adj gratuit gánsan (en grand nombre et sans valeur).

fúlamɔgɔ→̌→ 0( peul homme )

n qui a la constitution d'un peul

1 • qui a la constitution d'un peul (grand, maigre, teint clair ...)

2 • peul. fúla, mìsigɛnden, míbi.

fùlantàra→̌→ 0 sùlantɛ̀rɛ sùrantɛ̀rɛ; sùlantàra; fùlantàra; fùlɔntàra.

n gecko (animal censé maléfique).

fúlasòlo→̌→ 0( peul youyou )

n perruche à collierperruche à collier, Psittacula krameri (vert tendre, à longue queue bleu-vert). sòlokujan.

fúlawɛrɛ→̌→ 3( peul parc )

n campement peulcampement peul

fúlori→̌→ 1

adv d'un traitd'un trait, très facilement…cɛ farin to ! cɛba kɔrɔ kɔnɔ bara yɛrɛ b'o fifa ka koloba kari taga la wawu, ka sɛmɛ latɛmɛ fulori . ka koro ɲɛ naani ja ; girinti kan, fo ga jiri dun bɛ suuru. sira mugu kenken fa.…(sankore11_16dukure-suman_yelemalan.dis.html)

fùlɔ→̌→ 13 fùnɛ; flɔ́.

n singe rougesinge rouge búbu, sùla, wárabilen, wára.… a sɔrɔ fulɔ, a bɛ kaba tigɛla, diye a fɔ : mɔgɔw ka kaba son ! fulɔ fana ye a fɔ : mɔgɔw ka ba son ! fulɔ bolila ka boli. a ye fulɔ gɛn ka a gɛn, ko ale bɛ fulɔku minɛ. fulɔ panna ka jiribaju minɛ. …(gorog_meyer-contes_bambara1974_41.dis.html)

fùlɔntàra→̌→ 0 sùlantɛ̀rɛ sùrantɛ̀rɛ; sùlantàra; fùlantàra; fùlɔntàra.

n gecko (animal censé maléfique).

fúlufulu→̌→ 1→n : 0

v effilocher…1941 ) kɔnkɔnnin kun tɛ ci a ɲɛ kɔ. 1942 ) ni ŋuna bɔra, tasuma fulufulu bɛ yɛlɛn san fɛ. 1943 ) ni su kora, ni fɛnjugu bira i ɲɛ na, o ye i yɛrɛ nɔ ye.…(bailleul-sagesse_bambara_02c.dis.html)

vt effilocher fúgufugu (habit, ficelle ...)

fúluka

adv tout courbaturétout courbaturé, ramolli nánsaalonansaalo.

fúluka→̌→ 0→n : 0

v courbaturer

vt courbaturer kólosà, mùluku.

fúlumɛ→̌→ 0

n marteau des forgeronsmarteau des forgerons

fún→̌→ 0→n : 0

v moisir

vi moisir búgun, sóro.

fúnakɛ→̌→ 0 fúnankɛ fúnakɛ.

n jeune dénmisɛn.

fúnankɛ→̌→ 19 fúnakɛ.

n jeune dénmisɛn.… ja . foroforo ( a sababu ye banakisɛw ye ). funankɛninya waatiw, kurukuruw bɛ bɔ ɲɛda la, disi la ani kɔ la, nɛ bɛ kɛ u la tuma dɔw la. ja .…(dogotoro_15wololabana.dis.html)

fúnankɛya→̌→ 2( jeune *abstractif )

n jeunesse dénmisɛnya, kámalenya, màamisɛnya fùntun

fùnɛ→̌→ 0 fùlɔ fùnɛ; flɔ́.

n singe rougesinge rouge búbu, sùla, wárabilen, wára.

fùnɛ→̌→ 24 fìnɛ.

n catégorie de griotcatégorie de griot…1117 ) dikisɛ bɛ wuli ni ncɔn ye. 1118 ) jelimusokɔrɔ bɛ funɛya ladege. 1119 ) dugutigidenkɔrɔ tigɛlen dugutigidenkura la.…(bailleul-sagesse_bambara_02b.dis.html)

Fùnɛ́→̌→ 19→n.prop/n : 0 →n.prop : 19→n : 0 Fìnɛ́ Mafinɛ

n prop NOM F (nom d'une jumelle).… " Funɛ Magan Kamara ɲɛ da a jatigikɛ kunkolo kan, bolo fila m'o ɲɛji bɔ, a jiginna, …(sisoko-lamidu_soma.dis.html)

Funɛmuso→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLFounémousso

fúnfun→̌→ 7→n : 0

v flamber…u y'a sirilen k'a da sa, k'u b'a bugɔ, k'u ka ji funfun juru la. muso ko u kana a bugɔ.…(fane-cikela_ni.dis.html)

vt flamber mɔ́sɔmɔsɔ.

fúnfun→̌→ 16→n : 0

v aspergerasperger, arroser, saupoudrer mɔ́sɔmɔsɔ, pɔ́npe, séri, sɔ́n, yúguyugu sánji yé dùgukolo fúnfun dɔ́rɔn la pluie a seulement aspergé le sol

fúnfun→̌→ 1

n bruine…ni sanjiba yɛrɛ m'a sɔrɔ, hali ji funfun b'a wasa. Ala ye yelikɛla ye n'aw ka baara kɛtaw ye. 266.…(kurane002.dis.html)

fúnjeni→̌→ 0→n : 0 fújunu fújunɛ; fújeni; fúnjeni.

v se fâcher

vi se fâcher dùsu, fùnteni, fùruku (contre ... kɔrɔ).

fúntan→̌→ 1→n : 0

v sortir brusquement…wasalenw ni kɔlibaatɔ mɔnɛnenw kule kan bɛ ka funtan dibi fɛ katawu, ka bɔ maaya ji kɛnɛ sankolo tin na.…(sankore11_07jigifa-wasa_doolo.dis.html)

vi sortir brusquement fúnti (un gaz, avec la force— un cris).

fùnteni→̌→ 108

n chaleurchaleur, vapeur chaude gòniya, gòni, kálaya, tára fùnteni ka bòn il fait chaud, il fait lourd

fùnteni→̌→ 3→n : 0

v se fâcher…u ye tasuma dadon daga daga kɔrɔ kɔrɔ sisanninnɔ k'a funteni .…(kone-sunjata.dis.html)

vi se fâcher dùsu, fùruku, fújunu.

fùnteninafaribɔɔsi→̌→ 0( chaleur à corps écorcher ) fùnteninafaribɔsi

n ulcère tropicalulcère tropical

fùnteninafaribɔsi→̌→ 0( chaleur à corps écorcher ) fùnteninafaribɔɔsi

n ulcère tropicalulcère tropical

fùntenisumanan→̌→ 0( chaleur mesurer *instrumental )

n thermomètre dégeresumanan, tɛrimomɛtiri.

fúnti→̌→ 0

n source ncɔ́ɔnɔ, póyida, sínti, sún, súuru.

fúnti→̌→ 9→n : 0

v jaillir… ni an faso Mali kɛlɛ in ko : kelenya kɛlɛ un ! Mali tile bɛ bi un ! Mali tile bɛ sini jigiya forow funtira kayira denw hakili latigɛra pewu-pewu…(kibaru415_08mali_fasa.dis.html)

vi jaillir, sortir brusquement pùruki, sóni, fúntan (d'un liquide). póyi.

fùntun→̌→ 19 fòndon.

n petit panier à cotonpetit panier à coton (pour le coton à filer).…1212 ) muso ye bɔgɔkɛnɛ ye, n'i y'a mɔ cogo min, a bɛ ja ten. 1213 ) n'i ye wolokɛnɛ bila funtun kɔnɔ, n'a jara, a bɔ man di. 1214 ) « n ba, nin kɛ n ye ! », den tɛ se ko bɛrɛ la.…(bailleul-sagesse_bambara_02b.dis.html)

fúnu→̌→ 70 fúnun

n gonflement

1 • gonflement, abcès. fúnu ncɔ̀nma anthrax, furoncle (abcès à bourbillon)

2 • colère. funu man ɲi ! il n'est pas bien de se mettre en colère

fúnu→̌→ 120→n : 19 fúnun

v gonfler

1 • gonfler, lever búgun, dòn, tɔ̀n, láyɛ̀lɛn (pâte). à kɔ́nɔbara fúnuna son ventre a grossi

2 • se fâcher í kànâ fúnu nê kɔ́rɔ ! ne te fâche pas contre moi !

3 • vt lancer à grande vitesse (véhicule).

fúnuba→̌→ 0( gonflement *augmentatif ) fúnunba

n oedème dúguru.

fúnubana→̌→ 11( gonflement maladie )

n enflure

1 • enflure, abcès. nkàra.

2 • érysipèle, érésipèle.

fúnufùnu→̌→ 1 fúnunfùnun

n tourbillontourbillon de vent, tornade, petit cyclone sánfiɲɛ.… o fura kelen kɛ o banabagatɔ kelen na tuguni : fari bilenbilenni ka ŋɛɲɛ kɛ a senkɔrɔ ; fari funufununi degunw, ( aw ye sigida faritanabanaw lajɛ ); ninakilidegun ; kirinni taamashiyɛnw ; …(dogotoro_09pikiri.dis.html)

fúnufùnu→̌→ 2→n : 0 fúnunfùnun

v tourbillonner…taranin ye kurukuruw walima sumunin finmanw walima bilenmanw ye minnu bɛ funufunu fari la, ŋɛɲɛjugu bɛ minnu na fana. u bɛ bɔyɔrɔ falen-falen fari la.…(dogotoro_15wololabana.dis.html)

1 • tourbillonner.

2 • passer en trombe.

fúnun→̌→ 67→n : 0 fúnu

v gonfler

1 • gonfler, lever búgun, dòn, tɔ̀n, láyɛ̀lɛn (pâte). à kɔ́nɔbara fúnuna son ventre a grossi

2 • se fâcher í kànâ fúnu nê kɔ́rɔ ! ne te fâche pas contre moi !

3 • vt lancer à grande vitesse (véhicule).

fúnun→̌→ 15 fúnu

n gonflement

1 • gonflement, abcès. fúnu ncɔ̀nma anthrax, furoncle (abcès à bourbillon)

2 • colère. funu man ɲi ! il n'est pas bien de se mettre en colère

fúnunba→̌→ 0( gonflement *augmentatif ) fúnuba

n oedème dúguru.

fúnunfùnun→̌→ 14 fúnufùnu

n tourbillontourbillon de vent, tornade, petit cyclone sánfiɲɛ.…ko he n kɔrɔ, a ko i ma ye. a ko fununfunun min filɛ an kɔ nin ye, i cɛ natɔ de ye o ye. ko ɔ ! baasi tɛ. u sera dankan na.…(gorog_meyer-contes_bambara1974_08a.dis.html)

fúnunfùnun→̌→ 0→n : 0 fúnufùnu

v tourbillonner

1 • tourbillonner.

2 • passer en trombe.

fúnuseere→̌→ 0 fónisere fónisire; fóniseere; fúnuseere.

n généreuxgénéreux, libéral bólolandi, bólomandi.

fúnuseereya→̌→ 0→n : 0( généreux *abstractif ) fónisereya fónisireya; fóniseereya; fúnuseereya.

v être généreux (emploi verbal rare).

1 • vi être généreux bólolabìla.

2 • vt rendre généreux

fúnuseereya( généreux *abstractif ) fónisereya fónisireya; fóniseereya; fúnuseereya.

n générosité káarilenya, káari, wàkiya.

fúra→̌→ 1826

n feuille

1 • feuille. fúrakɛlan, jíribulu, jírifura, búlu á ka fúra kɛ́nɛ tìgɛ ! coupez des feuilles fraîches !

2 • médicament, remède à base de feuilles. bási kà fúra` kɛ́ fúra tɛ́ bàna ìn ná bìlen cette maladie est incurable

3 • feuille de papier. sɛ́bɛnfura Voir : fúrajɛ.

4 • solution. cógo, dàliluya, fɛ̀ɛrɛ, làhalaya, lásiri (à un problème donné).

fúra→̌→ 0→n : 1 fúran fúra.

v balayer

vt 1 • balayer. fàari, kɔ́rɔfuran, sàalo.

2 • fondre sur. fíyɛ.

3 • gifler. fálon, jànamini, wàlon.

fùra→̌→ 5

n grande fête des circoncisgrande fête des circoncis, grande fête des excisées ou des circoncis fùrasi (au Bɛlɛdugu). fùra sì ( cì ) faire la fête des circoncis ou excisées

fùra→̌→ 1 fùran fùra.

n distance fùrancɛ í nà fùran` dɔ́ bɔ́ / kɛ́ tu vas parcourir une certaine distance… yála fùran` tɔ̀ ka jàn wà ? il reste encore beaucoup de chemin à parcourir ?

fúrabilennin→̌→ 12( feuille rouge *diminutif ) fúrajibilen; fúrajibilennin; fúrablennin.

n mercurochrome

fúrablennin→̌→ 0( feuille rouge *diminutif ) fúrabilennin fúrajibilen; fúrajibilennin; fúrablennin.

n mercurochrome

fúrabɔla→̌→ 24( feuille sortir *agent permanent )

n guérisseur dóma, fàrafinfurakɛla, fàrafinfùrabɔla, fúratigi, sábutigi, sómaden, sóma, básibɔla.

fúrabulu→̌→ 33( feuille feuille )

n feuille fraîchefeuille fraîche (utilisable en cuisine ou comme remède).

fùradama→̌→ 8( distance limite [ limite *à ] )

n de tout temps

1 • de tout temps. tùmadama.

2 • jamais (+ nég =). à dáminɛ fùradama à bɛ nà, à ma dón bìla depuis le début, il n'a pas manqué un seul journê fùradama, nê ma sé Bàmakɔ fɔ́lɔ de toute ma vie, je ne suis jamais allé à Bamako

fúrafeerela→̌→ 4( feuille vendre *agent permanent ) fúrafyerela.

n pharmacien

fúrafeereyɔrɔ→̌→ 1( feuille vendre lieu )

n pharmacie fáramasi, fúramarayɔrɔ fúrafeereyɔrɔ tɛ́ kómini 247 247 communes n'ont pas de pharmacie

fúrafyerela→̌→ 0( feuille vendre *agent permanent ) fúrafeerela fúrafyerela.

n pharmacien

fúrajɛ→̌→ 0( feuille blanc )

n feuille de papier viergefeuille de papier vierge (non écrite).

fúraji→̌→ 61( feuille eau )

n potion

1 • potion (tout médicament liquide).

2 • insecticide liquide. bàgaji.

fúrajibilen→̌→ 0( feuille eau rouge ) fúrabilennin fúrajibilennin; fúrablennin.

n mercurochrome

fúrajibilennin→̌→ 0( feuille eau rouge *diminutif ) fúrabilennin fúrajibilen; fúrablennin.

n mercurochrome

fúrakɛ→̌→ 902→n : 0( feuille faire )

v soigner


Dɔ̀gɔtɔrɔ` ye fúra` kɛ́.
Le médecin a appliqué le médicament.

Dɔ̀gɔtɔrɔ` ye ń bólo` fúra-kɛ kósɛbɛ.
‘Le médecin a soigné ma main sérieusement.
23.2.Modèles de composition verbale - NAUT+V

Ní bànabagatɔ` ma fúrakɛ jóona, à bɛ sà.
Si le malade n’est pas soigné rapidement, il meurt’ [Bana minnu ka teli]
34.5. Propositions avec la conjonction ní

Ní sɔ̀gɔsɔgɔninjɛ` bɛ fúrakɛ, à kùnbɛnni` dè ɲɔ̀gɔn tɛ́.
Si la tuberculose peut être soignée, le mieux est de la prévenir’ [Kibaru 48 03sise-an_ka_sogosogoninje].
34.5.2. La proposition subordonnée à ní exprime la condition

vt soigner básiya, ládilan, mɔ́sɔn, bási.

fúrakɛ→̌→ 21( feuille faire )

n curecure, traitement fúrakɛli (médical).

fúrakɛla→̌→ 28( soigner [ feuille faire ] *agent permanent )

n infirmier básikɛla, dɔ̀gɔtɔrɔ, ɛnfirimiye.

fúrakɛlan→̌→ 5( soigner [ feuille faire ] *instrumental )

n remède bíɲɛ, fúramafɛn, kàla, kùnbɛnnan, lásiri, sáraka, fúra sísan sɔ̀gɔsɔgɔninjɛ kólo ka gɛ̀lɛn à fúrakɛlan kɔ́rɔ bólo actuellement la résistance de la tuberculose est trop grande aux remèdes anciens (kb 4/05 p.4)

fúrakɛli→̌→ 429( soigner [ feuille faire ] *nom d'action )

n traitement

1 • traitement. fúrakɛ.

2 • traitement phytosanitaire (des cultures). kàbíni nê ye nkàranganin` yé dón mîn, ò dùgujɛ, nê ye fúrakɛli` dáminɛ dès que j'ai remarqué les poux, le lendemain même j'ai commencé le traitement

fúrakɛliso→̌→ 1( traitement [ soigner [ feuille faire ] *nom d'action ] maison ) fúrakɛso

n centre de soinscentre de soins dɔ̀gɔtɔrɔso, fúrakɛso, fúrakɛliyɔrɔ.

fúrakɛliyɔrɔ→̌→ 7( traitement [ soigner [ feuille faire ] *nom d'action ] lieu ) fúrakɛyɔrɔ

n centre de soinscentre de soins fúrakɛliso, dɔ̀gɔtɔrɔso, fúrakɛyɔrɔ, fúrakɛso.

fúrakɛso→̌→ 1( soigner [ feuille faire ] maison ) fúrakɛliso

n centre de soinscentre de soins dɔ̀gɔtɔrɔso, fúrakɛso, fúrakɛliyɔrɔ.

fúrakɛyɔrɔ→̌→ 10( soigner [ feuille faire ] lieu ) fúrakɛliyɔrɔ

n centre de soinscentre de soins fúrakɛliso, dɔ̀gɔtɔrɔso, fúrakɛyɔrɔ, fúrakɛso.

fúrakisɛ( feuille grain )

n comprimé

fúrakisɛkùnfìlanìntú→̌→ 0( comprimé [ feuille grain ] choléra [ tête deux *diminutif cracher ] ) fúrakisɛkùnflànìntú.

n gélule

fúrakisɛkùnflànìntú→̌→ 0( comprimé [ feuille grain ] choléra [ tête deux *diminutif cracher ] ) fúrakisɛkùnfìlanìntú fúrakisɛkùnflànìntú.

n gélule

fúrakɔkolo→̌→ 0( feuille dos os )

n nervure centrale d'une feuillenervure centrale d'une feuille

fúrakɔnɔ→̌→ 0( feuille ventre )

n limbe d'une feuillelimbe d'une feuille

fúraku→̌→ 0( feuille queue )

n pétiole

fúrakuna→̌→ 0( feuille amer )

n catégorie de plante

1 • catégorie de plante (opposée à jiri : arbre— à bàga : plante réputée toxique, souvent bulbeuse— à bin : graminée ou cypéracée ).

2 • plante adventice.

fúralan→̌→ 2( balayer *instrumental ) fúrannan

n balai síralan.

fúrama→̌→ 1( feuille *comme de )

adj feuillu

fúramafɛn→̌→ 0( feuillu [ feuille *comme de ] chose )

n un feuillu

1 • un feuillu.

2 • remède, plante médicinale. dí ɲɔ̀gɔn fúramafɛn sí tɛ́ án fɛ̀ fàrafinna yàn il n'y a pas de remède égal au miel chez nous les africains

fúramarayɔrɔ→̌→ 2( feuille garder lieu )

n pharmacie fáramasi, fúrafeereyɔrɔ (meuble).

fúramugu→̌→ 37( feuille poudre )

n remède en poudre

1 • remède en poudre.

2 • poudre insecticide.

fúran→̌→ 43→n : 5 fúra.

v balayer… ye mankan ci fan bɛɛ fɛ, k'a muso sɛbɛkɔrɔ dɔgɔya, ko ni fɛn o fɛn bilara so in kɔnɔ, a muso b'o furan ka taa o fili kɛnɛ ma…(dunbiya_sangare-an_ka_yele.dis.html)

vt 1 • balayer. fàari, kɔ́rɔfuran, sàalo.

2 • fondre sur. fíyɛ.

3 • gifler. fálon, jànamini, wàlon.

fùran→̌→ 2 fùra.

n distance fùrancɛ í nà fùran` dɔ́ bɔ́ / kɛ́ tu vas parcourir une certaine distance… yála fùran` tɔ̀ ka jàn wà ? il reste encore beaucoup de chemin à parcourir ?

fùrancɛ→̌→ 75( distance milieu )

n distance

1 • distance, milieu. fùran, cɛ́mancɛ, cɛ́, kùncɛmana, tílakakɛɲɛ, tílancɛ kúrun bɛ́ báji fùrancɛ lá la barque est au milieu du fleuve

2 • intervalle, intervalle de temps (de lieu). ò fùrancɛ lá dans l'intervalle, entre temps

fùrancɛfanga→̌→ 0( distance [ distance milieu ] force ) fùrancɛlafanga

n régime transitoirerégime transitoire

fùrancɛkalo→̌→ 0( distance [ distance milieu ] lune )

n Dhu al-Qi'dahDhu al-Qi'dah (11ème mois de l'année musulmane).

fùrancɛlafanga→̌→ 47( distance [ distance milieu ] à force ) fùrancɛfanga

n régime transitoirerégime transitoire

fúrannan→̌→ 9( balayer *instrumental ) fúralan

n balai síralan.


« Furala » (Ségou, avant 1931) Feuille de rônier "sebe "- fura (feuille) . Ficelle en fibre de baobab "sira" (baobab) fu (fibre) - Juru (ficelle) - Musée du quai Branly, Mission Dakar-Djibouti -

fúrantan→̌→ 1( feuille *privatif )

n sans feuilles

1 • sans feuilles. dùgu` mánà jɛ́, fàn` bɛ́ɛ bɛ kɛ́ jíri fúrantan yé quand ce fut l'aube, partout les arbres n'avaient plus de feuilles

2 • sans remède.

fúrasansɛbɛn→̌→ 2( feuille acheter écrit )

n ordonnance médicaleordonnance médicale

fùrasi→̌→ 3

n grande fête des circoncisgrande fête des circoncis, grande fête des excisées ou circoncis kɔ́ɲɔ, fùra (au Bɛlɛdugu).…a bɛ di a ma, n'a sirila a la, tile tan ni duuru, a b'o kɛ so kɔnɔ ka nin to a la. o ye furasi ta ye. ni a bɛ taa, minɛn bɛ sogolon a kun, minɛn bɛ lajɛ k'o sigi a kun, ka nin siri a la.…(basiya.dis.html)

fúrasɔɔri→̌→ 0( feuille insérer ) fúrasyɔri.

n homme primitifhomme primitif (avec des feuilles pour tout habit).

fúrasyɔri→̌→ 0( feuille insérer ) fúrasɔɔri fúrasyɔri.

n homme primitifhomme primitif (avec des feuilles pour tout habit).

fúratigi→̌→ 9( feuille maître )

n guérisseur básibɔla, dóma, fàrafinfurakɛla, fàrafinfùrabɔla, fúrabɔla, sábutigi, sómaden, sóma.

fúratu→̌→ 11( feuille touffe )

n buisson

1 • buisson.

2 • petit bosquet touffu.

fùrawènce→̌→ 0( distance intrus )

n intrusintrus, pique-assiette súre, wènce, yéleke, cápùrucá, dún-ń-fɛ̀, náminden, námin, ɲɛ́jugu, ɲɛ́najugu (non invité à la fête).

fúrayaalala( feuille errer *agent permanent )

v vendeur de médicamentsvendeur de médicaments, vendeur ambulant de médicaments

fúre→̌→ 0 fúse fúre.

adj gris búgunnama (couleur— un mot peu connu). búgun.

fùre→̌→ 18

n cadavre

1 • cadavre, défunt (terme musulman). sù Ála kà hínɛ fùre lá ! Que Dieu fasse miséricorde au défunt !

2 • revenant.

3 • mânes.

fùron→̌→ 1→n : 0

v rater…ni bana tɛ, taama tɛ walima saya, ninnu si tɛ don furon nali la. surɔfana mana dun ka ban, ka dumunikɔbaro kɛ, gatigi ka juru tɛ gaden na bilen.…(mariko-masunkulu.dis.html)

vt rater, manquer, être absent fɔ́, fɛ́ngɛ, jɛ̀, màjɛ̀, tóntoli, tɔ́ntɔli, dájɛ̀, kùmaniya, ntánya, ɲán.

fúrr→̌→ 26

onomat continuellementcontinuellement, et cetera…a ye jipoti ta ka ji suma ta daga kɔnɔ ka i min. a minna furr ! a ma file yɛrɛ jate.…(gorog_meyer-contes_bambara1974_06.dis.html)

Furu→̌→ 7→n.prop/n : 0 →n.prop : 7→n : 0

n prop TOPFourou (ville et commune, cercle de Kadiolo, région de Sikasso).… min jɔlen bɛ i ko J kunba n'a bɛ litiri 2 ɲɔgɔn ta ; ji foroko miliyɔn caman b'a sogo la minnu bɛ Furu basi labɔ. d ) nugu misɛnnin : o buru janba tugulen bɛ furu la ( m. 8 ) k'a kurukuru yaasa a bɛ …(sankore11_16dukure-suman_yelemalan.dis.html)

fúru→̌→ 670

n mariage kàrisa séra fúru yé une telle à l'âge de se marier (un tel)ní nê séra k'à sɔ̀rɔ fúru lá, ò bɛ́ díya ń yé si j'arrive à l'obtenir en mariage, je serai content

fúru→̌→ 328→n : 0

v épouser


Á ka ń fúru à mà. - ‘Mariez-moi à lui.
33.1. Constructions subjonctives dans les phrases simples

vt épouser fúrusìri (le sujet actif est l'homme). dùgumasa yé mùso dúuru fúru le roi a épousé cinq femmesdénnin dɔ́ fúrula dùgu dɔ́ lá... une jeune fille a été donnée en mariage dans un village …

fùru→̌→ 32

n estomac… dunni, walima kafemin kojugu bɛ se ka furudimi bila mɔgɔ la, walima ka gɛlɛya wɛrɛ lase furu ma…(dogotoro_11balo_nafama.dis.html)

1 • estomac. kɔ́sa.

2 • panse des ruminants. fùruba.

fùru→̌→ 1

n pulpe des fruitspulpe des fruits, moelle des tiges ɲɔ̀kalafuru moelle des tiges de sorgho "sucré"

fùruba→̌→ 0( estomac *augmentatif )

n panse des ruminantspanse des ruminants dódò, fùru.

fùruba→̌→ 1( estomac *augmentatif )

n tétrodontétrodon, Tetraodon fahaka (sorte de poisson). (---> 38 cm, ---> 1,6 kg— se gonfle comme un ballon). dòdò.

fúrubali→̌→ 1( épouser PTCP.NEG )

ptcp célibataire fúrukɛbali (femme).

fúrubaliya→̌→ 2( célibataire [ épouser PTCP.NEG ] *abstractif )

n célibat cɛ̀ganaya, cɛ̀ntanya, fúrukɛbaliya, gánaya, mùsoganaya, mùsontanya (femme).

fúrubatola→̌→ 0( mariage adorer *agent permanent )

n qui honore les lois du mariagequi honore les lois du mariage, personne qui suit les lois du mariage (qui honore son conjoint).

fúruboloma→̌→ 23( mariage intermédiaire [ bras *comme de ] )

n intermédiaire de mariageintermédiaire de mariage fúrujatigi, fúrusentigi.

fúrucɛ→̌→ 27( mariage mâle ) fúrukɛ

n mari cɛ̀, kɔ̀ɔkɛ, mákɛ (le vrai de vrai, pas ses frères,

fúruden→̌→ 1( mariage enfant )

n enfant légitime

1 • enfant légitime.

2 • conjoint. fúruɲɔgɔn.

fùrudimi→̌→ 31( estomac souffrance )

n mal d'estomacmal d'estomac, ulcère de l'estomac sɔ̀nkuna.

fùrufara

n difficultédifficulté, tension, souffrance góya, gɛ̀lɛya, kógɛlɛn, lújura, màgɛlɛya, tàabataaba, tɔ̀rɔkɔtɔrɔkɔ, tánsiyɔn, dímiya, dími, làjaba, màntɔɔrɔya, màntɔɔrɔ, nímatɔɔrɔ, tɔ́ɔrɔ.

fùrufàra→̌→ 0→n : 0

v nuire

vt 1 • nuire.

2 • se déchirer.

fúrufɛn→̌→ 15( mariage chose )

n élément de la dotélément de la dot (apportée par le mari).

fúrufuru→̌→ 2→n : 0

v cracher…o de kama, dugubaw kɔnɔ, mɔgɔw bɛ soli ka ji furufuru u ka so kɛrɛfɛlaw la. jitamobiliw fana bɛ nbɛdaw sɔn.…(kibaru001_3kanjabana.dis.html)

vt cracher, asperger avec la bouche pú, tú.

fùrufuru→̌→ 4

n petit beignetpetit beignet fùrumɛ.… ka dun, a bɛ kɛ fari ye, a bɛ kɛ farinijɛ ye, a bɛ kɛ farigantala ye, a bɛ kɛ basina na, a bɛ kɛ furufuru ye, a bɛ kɛ akara ye, sɔmugu bɛ fara suman dɔw mugu kan ka kɛ dumuni suguya dɔw fana ye…(kibaru533_04dunbiya-bene_ka_kan.dis.html)


extrait de Elles l'ont vécu
Association des Femmes Maliennes de Montreuil
a.f.m.m@orange.fr

fùrufuru→̌→ 2→n : 0

v déborder par ébullition…aw bɛ a tobi miniti 5 ka se miniti 7 ma fo a ka furufuru . o kɔ aw bɛ a jigin ka a sumaya joona ka a di den ma .…(dogotoro_13ka_caya.dis.html)

1 • vi déborder par ébullition

2 • vi pétiller en fermentant

3.1 • vi se couvrir de pustules

3.2 • vt provoquer des pustules fàrigan ye nê mìnɛ fɔ́ kà ń dáwolo fùrufuru j'ai eu un bouton de fièvre aux lèvres

fùrufuru→̌→ 2

n ampoule de la peauampoule de la peau, cloque de la peau, phlyctène, impétigo fùrumɛ.…- waati filanan : ( o bɛ na dana fɔlɔ bannen kunɲɔgɔn wɔɔrɔ tɛmɛnnen ). furufuruw bɛ bɔ tɛgɛ kɔnɔnaw ni sentɛgɛ kɔnɔnaw la.…(kunnafoni_jelenw.dis.html)

fúrugu fúruku fúrugu.

n bon ou mauvais côtébon ou mauvais côté (d'un sac, d'un vêtement, des intestins ...)

fùruja→̌→ 0→n : 0 fìliya fìriya; fùruja; fìiya.

v faire veuvagefaire veuvage, être en période de veuvage (pendant 40 jours après la mort du mari).

fùruja→̌→ 1 fìliya fìriya; fùruja; fìiya.

n veuvage cɛ̀ntanya, mùsontanya ní mùso cɛ̀ sàra, à bɛ́ dòn fìriya rɔ́ si le mari est décédé, la femme entre en veuvagefìliyafini habit de veuve

fúrujatigi→̌→ 2( mariage logeur [ héberger maître ] )

n intermédiaire de mariageintermédiaire de mariage fúruboloma, fúrusentigi.

fúrujoona→̌→ 1( mariage précoce )

n mariage précocemariage précoce

fúrukɛ→̌→ 7( mariage mâle ) fúrucɛ

n mari cɛ̀, kɔ̀ɔkɛ, mákɛ (le vrai de vrai, pas ses frères,

fúrukɛbali→̌→ 0( mariage faire PTCP.NEG )

ptcp célibataire fúrubali (homme).

fúrukɛbaliya→̌→ 1( célibataire [ mariage faire PTCP.NEG ] *abstractif )

n célibat cɛ̀ganaya, cɛ̀ntanya, fúrubaliya, gánaya, mùsoganaya, mùsontanya (homme).

fúruku fúrugu.

n bon ou mauvais côtébon ou mauvais côté (d'un sac, d'un vêtement, des intestins ...)…- baba, ne tɛ kɛlɛ kɛ nin na, sabu la, nin ye ne ka ko de ye. n'a ka di mɔgɔw ye, u k'u ɲɛ furuku yɛlɛma, ne tɛ maa si kɛlɛ. fa k'o tɛ baasi ye. nɛgɛjuru bɛɛ tigɛda ye fanda ye.…(jabate-ngenyekoro_ka_tonnkan.dis.html)

fùruku→̌→ 0→n : 0

v se fâcher

vi se fâcher dùsu, fùnteni, fújunu (contre ...... kɔrɔ). í kànâ fùruku í téri kɔ́rɔ ne te fâche pas contre ton ami

fùrumɛ→̌→ 1

n galette ngólǒkí, tákùla, túfilen, fùrufuru.… cɛ wuli, Sunkalo ! nin bila, wɛri nin bila ka bɔ i bolo ! nin bila, furumɛ nin bila ka bɔ i bolo ! nin bila, tebaradaa nin bila ka bɔ i bolo ! cɛ, i yɔrɔ …(kamara-weleli.dis.html)

fúrumuso→̌→ 33( mariage femme )

n épouse fúruɲɔgɔn, mùso (la vraie de vraie, pas celle de ses frères).

fúrunafolo→̌→ 31( mariage biens )

n dot

fúruɲɔgɔn→̌→ 31( mariage *partenaire réciproque ) fúruɲwan.

n conjoint

1 • conjoint, époux, épouse. fúruden.

2 • allié.

fúruɲɔgɔnma→̌→ 6( mariage *partenaire réciproque *comme de ) fúruɲwanma.

n personne d'une famille alliéepersonne d'une famille alliée (d'un village où l'on a coutume de chercher une épouse).

fúruɲɔgɔnya→̌→ 7( conjoint [ mariage *partenaire réciproque ] *abstractif ) fúruɲwanya.

n alliance matrimoniale traditionnellealliance matrimoniale traditionnelle fúruɲɔgɔnya tɛ́ lájɛ túgunni on ne tient plus compte des alliances matrimoniales traditionnelles (kb 6/06 p.6)

fúruɲwan→̌→ 0( mariage *partenaire réciproque ) fúruɲɔgɔn fúruɲwan.

n conjoint

1 • conjoint, époux, épouse. fúruden.

2 • allié.

fúruɲwanma→̌→ 0( mariage *partenaire réciproque *comme de ) fúruɲɔgɔnma fúruɲwanma.

n personne d'une famille alliéepersonne d'une famille alliée (d'un village où l'on a coutume de chercher une épouse).

fúruɲwanya→̌→ 0( conjoint [ mariage *partenaire réciproque ] *abstractif ) fúruɲɔgɔnya fúruɲwanya.

n alliance matrimoniale traditionnellealliance matrimoniale traditionnelle fúruɲɔgɔnya tɛ́ lájɛ túgunni on ne tient plus compte des alliances matrimoniales traditionnelles (kb 6/06 p.6)

fúruru→̌→ 0 fúruu

adv longtempslongtemps, continuellement híi, kɔ́sɔkɔsɔ, téntenten (du début jusqu'à la fin).

fúrusa→̌→ 43( mariage mort )

n divorce

fúrusà→̌→ 3→n : 0( mariage mort )

v divorcer

vt divorcer, répudier (rompre le mariage, pour un homme).

fúrusasɛbɛn→̌→ 3( divorcer [ mariage mort ] écrit )

n acte de divorceacte de divorce

fúrusentigi→̌→ 1( mariage jambe maître )

n intermédiaire de mariageintermédiaire de mariage fúrujatigi, fúruboloma.

fúrusɛbɛn→̌→ 5( mariage écrit )

n acte de mariageacte de mariage fúrusirisɛbɛn.

fúrusiri→̌→ 29( mariage lier )

n mariage officiel

1 • mariage officiel (devant les autorités administratives ou religieuses).

2 • seconde ou troisième épouse.

3 • épouse non officielle.

fúrusìri→̌→ 15→n : 0( mariage lier )

v épouser

1 • épouser, marier. fúru.

2 • donner (une femme) en mariage.

fúrusirisɛbɛn→̌→ 0( mariage.officiel [ mariage lier ] écrit )

n acte de mariageacte de mariage, contrat de mariage fúrusɛbɛn.

fúruso→̌→ 10( mariage maison )

n domicile conjugaldomicile conjugal cɛ̀la.

fúrutaama→̌→ 2( mariage marcher )

n démarches de mariagedémarches de mariage

fúrututu→̌→ 1

adv longuementlonguement, bien haut (parler),, "sur tous les toits" (clamer) táraaa, wúruu, ŋáraa (idée d'un trajet continu).…olu bɛ kaba kari k'o sigi ɲɔgɔn kan ni simɔnbɔgɔ ye. Faseri y'i jɔ k'u lajɛ furututu . jɔlikɛlaw de ka baara diyara a ye. a jarabilen kɛra o ye baara in na.…(tarawele-faciyen.dis.html)

fúruu→̌→ 0 fúruru

adv longtempslongtemps, continuellement híi, kɔ́sɔkɔsɔ, téntenten (du début jusqu'à la fin).

fùsa→̌→ 10 fìsa fùsa; fsà; kùsa; wùsa.

vq mieuxmieux, meilleur, préférable, efficace (remède). swà ò ka fìsa í mà c'est mieux pour toisàya ka fìsa màlo yé mieux vaut la mort que la honte (adage)

fùsabaanciya→̌→ 0( mieux *agent occasionnel *agent excessif ) fìsabaanciya fùsabaanciya.

n discrimination

1 • discrimination. fìsamannciya.

2 • préférence.

fúsanwu→̌→ 2

adv avec tintementavec tintement, négligemment (caractérise le saut d’un masque couvert d’oripeaux).… fin i k'u biɲɛ toli jelema tilala makili la yɔrɔ min na, kɔmɔ fora ka wuli k'i pan fusanwu ! k'i kari dɔn kan. a y'i dɔn, k'i munumunu k'i dɔn, k'i munumunu. jelema yɛrɛ bɛ …(mariko-masunkulu.dis.html)

fúse→̌→ 2 fúre.

adj gris búgunnama (couleur— un mot peu connu). búgun.…1232 ) ba kunjɛ den ye fere ye. 1233 ) ba kɛrɛjɛ den ye fuse ye. 1234 ) n'a ma fɔ : « den nin n'a fa bɔlen bɛ, a na fɔ : 'a ni a ba bɔlen don ».…(bailleul-sagesse_bambara_02b.dis.html)

Fùséni→̌→ 13→n.prop/n : 0 →n.prop : 13→n : 0 Fùséyini; Huseni; Huseyini; Useyni; Àlusénì

n prop NOM M (nom masculin).…Ala ka samiyɛ diya. ne ka foli bɛ Umu Berete ye Arajomali la. ka foli kɛrɛnkɛrɛnnen kɛ Fuseni Jabatɛ la Sikaso AMAPU la.…(kibaru577_04danbele-mogo_be_basi.dis.html)

Fùséyini→̌→ 6→n.prop/n : 0 →n.prop : 6→n : 0 Fùséni Huseni; Huseyini; Useyni; Àlusénì

n prop NOM M (nom masculin).…2 - Fuseyini Jawara, kɔfɛntolatanna don, a bangera san 1980 utikalo tile 28 Pari, Faransi, A.…(kibaru492_07konta-mali_ka_cebo.dis.html)

fúsì→̌→ 0 fósì fóyì; fúsì; fúyì.

prn rienrien, aucun sí (toujours dans une phrase négative). fósì tɛ́ ń bólo je ne possède riené fána tɛ́ fóyì ɲà ! Vraiment, tu n'es bon à rien !

fúsufusu→̌→ 4→n : 0 fúsunfusun.

v bruiner

1 • vi bruiner mɔ́sɔmɔsɔ, ɲòriɲòri sán bɛ́ fúsunfusun il bruine

2 • vt arroser en aspergeant

3 • vt battre légèrement, brûler légèrement

fúsuku

n petit cadeau intéressépetit cadeau intéressé

fúsuku→̌→ 1→n : 0

v chiffonner

1 • chiffonner, salir. mɔ́ntɔn, díridara, fòlokoto, gèse, lánɔgɔ, mànɔ́gɔ, nɔ́gɔ, nɔ́rɔkɔ, ɲɔ̀gɔri, ɲɛ́manɔgɔsi, ɲɛ́manɔgɔ á kànâ ń ka yɔ́rɔ fúsuku ni ɲàmaɲama yé ne salissez pas mon lieu (de travail) avec vos ordures

2 • gaspiller. búruja, fúgufugu, látiɲɛ, nkàsaki, ɲàraki (argent ...) wári fúsukutɔ dòn c'est de l'argent gaspillé

fúsunfusun→̌→ 0→n : 0 fúsufusu fúsunfusun.

v bruiner

1 • vi bruiner mɔ́sɔmɔsɔ, ɲòriɲòri sán bɛ́ fúsunfusun il bruine

2 • vt arroser en aspergeant

3 • vt battre légèrement, brûler légèrement

Futa→̌→ 23→n.prop/n : 0 →n.prop : 23→n : 0

n prop TOP (nom de lieu).…fula ninnu bɔlen Futa , dɔw sigira Wasolon, dɔw taara kɛ Masina fula ye.…(traore-hine_nana13.dis.html)

Futa Jalɔn→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPFouta Djallon (montagne en Guinée).

Futa Toro→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPFouta Toro (région du Sénégal).

fútaana→̌→ 1

n Très-Haut (titre de Dieu). Voir : ÁlaTaana.…3902 ) muso kɛra subaga ye, o ye tiɲɛ ye, furuboloma ta mun b'a la ? 3903 ) Ala futaana , faantan kanubaga, bololankolon teri, ni mɔgɔ o mɔgɔ tɛ ɲuman kɛ, foyi tɛ i bolo.…(bailleul-sagesse_bambara_02e.dis.html)

fútɛ̀rɛ́→̌→ 0 pútɛ̀rɛ́

n rien du toutrien du tout pápaga à táara fɛ́lɛbɔyɔrɔ, háli pútɛ̀rɛ́, à ma ò sɔ̀rɔ il est allé à la chasse collective, il n'en a rien rapporté du tout

fùtu→̌→ 0

n plat de pâte d'ignameplat de pâte d'igname

Futuba→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPFoutouba (ville, région de Kayes).… Shɛkina Jalo ka bɔ Futuba , Kayi mara la, Musaba Danbɛlɛ ka bɔ Karo, Kita mara la, ani Seku Tarawele ka bɔ Manta, …(jekabaara001_03odipac_ka.old.dis.html)

fúu→̌→ 0 fú fúu.

n zéro fálaki.

fúu→̌→ 0 fú fúu.

adv inutilement

1 • inutilement. fúfalaki, gánsan nê ka wári tíɲɛna fú j'ai dépensé mon argent pour rien

2 • gratis. à díra é mà fú on te le donne gratis

fúu→̌→ 0 fú fúu.

adj inutile cíntan, fúfàfu, gánsan, kùnntan, tɔ̀kajɛ̀, ɲɛ̀cintan, ɲɛ̀kontan kúma fu parole sans valeur

fúufalaki→̌→ 0( inutilement à.vive.allure ) fúfalaki fúufalaki.

adv inutilement

1 • inutilement, sans résultat. fú, gánsan.

2 • gratuitement.

fúulama→̌→ 0( zéro *en tant que ) fúlama fúulama.

adj gratuit gánsan (en grand nombre et sans valeur).

fúwaa→̌→ 3 fwáa fwá

adv très blanctrès blanc pás, wɛ́lɛwɛlɛ (d'une blancheur éclatante).… ni wolonwulanan don, dugumana jipoyiyɔrɔw bɛɛ karila ani sankolo bajikɛnɛba dayɛlɛla fuwaa . 12 sanji nana dugukolo kan tile bi naani ani su bi naani kɔnɔ. 13 o don yɛrɛ la, Nowe donna …(LK-1jesigikan01dinyedamine.dis.html)

fuwari→̌→ 2

n foire Ɲinan, Bamakɔ fuwari fɛn jirata cayara kojugu, fo fuwari kɛnɛ kɛra fila ye. (Kibaru nimirɔ 1) ETRG.FRA.

fúyì→̌→ 0 fósì fóyì; fúsì; fúyì.

prn rienrien, aucun sí (toujours dans une phrase négative). fósì tɛ́ ń bólo je ne possède riené fána tɛ́ fóyì ɲà ! Vraiment, tu n'es bon à rien !

fwá→̌→ 0 fága fáa; fwá.

n grande jarre

1 • grande jarre. fíɲɛn.

2 • poêle à frire (pour les beignets (autrefois en poterie)). Ní í ka sɔ́nnifɛn yé fɛ́n jíranta yé fága lá (lé 2,7) si c'est une offrande cuite à la poêle …

fwá→̌→ 0 fwáa fúwaa

adv très blanctrès blanc pás, wɛ́lɛwɛlɛ (d'une blancheur éclatante).

fwáa→̌→ 0 fúwaa; fwá

adv très blanctrès blanc pás, wɛ́lɛwɛlɛ (d'une blancheur éclatante).

fwán→̌→ 0

onomat bruit de déchirurebruit de déchirure

fwàn→̌→ 0→n : 0 fàana fwàn.

v découvrir

1 • découvrir. kɔ́rɔdɔn, sídɔn (enlever ce qui couvre). máaɲɔ fàana enlever l'enveloppe de l'épi de maïs

2 • déshabiller. fìni fàana kà bɔ́ à kɔ́ lá enlever sa chemise

fwàn→̌→ 0 fànga fàgan; fàan; fàa; fwàn sé.

n force

1 • force, puissance, efficacité. bònya, bárikamaya, fàamaya, sébagaya, sétigiya, yíriwa fànga bɛ́ ntúra nìn ná ce taureau est fortkèguya ka fìsa fànga yé mieux vaut la ruse que la force

2 • règne, pouvoir. dàlilu, séko, sémako, sénna sɔ́rɔdasi yé fànga tà l'armée a pris le pouvoirfànga dáfiri coup d'état

3 • administration. bìro, bónda, fàngabulon, fàngaso, kúbe.

fwánwu→̌→ 0

adv soudainement pérekete.

fwɔ́n→̌→ 0 fɔ́n fwɔ́n.

n front du visagefront du visage tén.

fwɔ̀n→̌→ 0 fɔ̀n fwɔ̀n.

n fontanellefontanelle, fontanelleX wɔ́nfɔ, ŋúnan.

fwɔ́ɔnɔ→̌→ 0→n : 0 fɔ́ɔnɔ fwɔ́ɔnɔ; fɔ́nɔ.

v vomir

1 • vi vomir tòseri, wɔ̀gɔ.

2 • vt rendre tel aliment fɔ́ɔnɔbasi mìnnen, sònsannin fɔ́ɔnɔna kà màlo àni sògo fɔ́ɔnɔ une fois le vomitif absorbé, le lièvre se mit à vomir et à rendre le riz et la viande

fwɔ́ɔnɔbasi→̌→ 0( vomir fétiche ) fɔ́ɔnɔbasi fwɔ́ɔnɔbasi.

n remède contre le vomissement

1 • remède contre le vomissement. fɔ́ɔnɔfura.

2 • vomitif (remède pour faire vomir (plus rare)).

fyé→̌→ 3

n vésicule biliaire…o yɔrɔ dɔ ye « sɛ : i ni sɛ » ni « shɛ : ka shɛ jeni ». « s » ni « ʃ » tɛ se ka ɲɔgɔn nɔnabila fyew . anw bɛ « ʃ » kɛ bamanankan siginiden dɔ ye n'a bɛ shɔɔri « s » ni « t » cɛ.…(fakan20180425_danyew_koronyogonmako.dis.html)

1 • vésicule biliaire. nkúnankùnan, ŋúnanŋunan, fyébara, nkúnankunabara, nɔ́gɔnɔgɔ.

2 • fiel. bámana kó : í tɛ́ sɛ̀gɛn n'í fyé má dùuru les bambara disent : tu ne peux te fatiguer sans remuer ta bile

fyébara→̌→ 0( vésicule.biliaire calebasse )

n vésicule biliairevésicule biliaire fyé, nkúnankunabara, nɔ́gɔnɔgɔ.

fyéfye→̌→ 0→n : 0 fíyefiye fyéfye; fyénfyen.

v désemparer

1.1 • vt désemparer, mettre en déroute félefele.

1.2 • vr s'enfuir bòli, píya, ɲɛ́mabòli (très rapidement). félefele.

2 • vt affoler, paniquer, effrayer cáwucawu, bàabaali, jàsiran, jàtìgɛ, jàwuli, lásiran, pápa, sɔ̀nnasiran, ɲán.

fyéji→̌→ 0( vésicule.biliaire eau )

n bile nkúnankùnan, ŋúnanŋunan.

fyéku→̌→ 4→n : 0 fíyeku; fyɛ́ku; fɛ́lɛku.

v remuer

vt remuer, faire balancer kòlobokalaba, kùruba, lámàga, mùnumɛnɛ, mùɲukumaɲaka, múguri, múnu, tàngo, yúguba, fèlefala dònso` bɛ màrifa` fyéku les chasseurs agitent leur fusil (en dansant)

fyèlu→̌→ 0→n : 0

v voler bas en rase-mottes

vi voler bas en rase-mottes (oiseau de proie, avion ...)

fyén→̌→ 0 fíyen fyén; fíɲe.

n aveugle

1 • aveugle. fíyenkɛ, fíyentɔ, mìsirimaa ù yé fíyen ɲìninka ils ont interrogé l'aveugle

2 • cécité.

fyén→̌→ 0→n : 0 fíyen fyén; fíɲe.

v devenir aveugle

1 • vi devenir aveugle fíyenya.

2 • vt rendre aveugle fíyentɔya, ɲɛ́fiyen màra bɛ́ màa fíyen l'onchocercose rend les gens aveugles

fyénfyen→̌→ 0→n : 0 fíyefiye fyéfye; fyénfyen.

v désemparer

1.1 • vt désemparer, mettre en déroute félefele.

1.2 • vr s'enfuir bòli, píya, ɲɛ́mabòli (très rapidement). félefele.

2 • vt affoler, paniquer, effrayer cáwucawu, bàabaali, jàsiran, jàtìgɛ, jàwuli, lásiran, pápa, sɔ̀nnasiran, ɲán.

fyénkɛ→̌→ 0( aveugle mâle ) fíyenkɛ fyénkɛ; fíɲekɛ.

n aveugle fíyentɔ, fíyen, mìsirimaa (masculin). fíyenkɛ ! Í ye mùn mɛ́n ? L'aveugle ! Qu'as-tu entendu ?

fyénnibana( devenir.aveugle *nom d'action maladie ) fíyennibana fyénnibana; fíɲenibana.

n cécitécécité, onchocercose fíyentɔya, fíyenya, fíyen, màra, màraɲama nê síranna fíyennibana ɲɛ́ j'ai peur de l'onchocercose

fyéntɔ→̌→ 0( devenir.aveugle *statif ) fíyentɔ fyéntɔ; fíɲetɔ.

adj aveugle

fyéntɔ→̌→ 0( devenir.aveugle *statif ) fíyentɔ fyéntɔ; fíɲetɔ.

n aveugle fíyenkɛ, fíyen, mìsirimaa.

fyéntɔbere→̌→ 0( aveugle [ devenir.aveugle *statif ] bâton ) fíyentɔbere fyéntɔbere; fíɲetɔbere.

n bâton d'aveugle

1 • bâton d'aveugle.

2 • (à) l'aveuglette.

fyéntɔya( aveugle [ devenir.aveugle *statif ] *abstractif ) fíyentɔya fyéntɔya; fíɲetɔya.

n cécité fíyennibana, fíyenya, fíyen.

fyéntɔya→̌→ 0→n : 0( aveugle [ devenir.aveugle *statif ] *abstractif ) fíyentɔya fyéntɔya; fíɲetɔya.

v rendre aveugle

vt rendre aveugle ɲɛ́fiyen, fíyenya, fíyen.

fyénya( aveugle *abstractif ) fíyenya fyénya; fíɲeya.

n cécité fíyennibana, fíyentɔya, fíyen.

fyénya→̌→ 0→n : 0( aveugle *abstractif ) fíyenya fyénya; fíɲeya.

v aveugler

1 • vi devenir aveugle fíyen.

2 • vt aveugler, rendre aveugle fíyentɔya, ɲɛ́fiyen.

fyére→̌→ 0 féere fyére.

n fleurfleur, inflorescence fíleru.

fyére→̌→ 0→n : 0 féere fyére.

v fleurir

vi fleurir nkísinkàsá, tíntiri, ɲɛ́ri.

fyère→̌→ 0 fèere fyère.

n ventevente, transaction commerciale fèeresa tɛ́ bɔ̀nɛ yé, bɛ́ɛ tá b'í bólo l'échec d'un marché n'est pas un malheur, chacun garde son bien (dicton)

fyère→̌→ 0→n : 0 fèere fyère.

v vendre

vt vendre dádigi, sàn à fèere ń mà ! vends-le moi ! nùmumuso bɛ dàga dá, bámana ka ò fèere la potière fabrique des canaris pour que les bambara les vendent

fyèreda→̌→ 0( vente bouche ) fèereda fyèreda.

n prix de venteprix de vente

fyèrefɛn→̌→ 0( vente chose ) fèerefɛn fyèrefɛn.

n marchandise kàrayogo, sànfɛn.

fyérekala→̌→ 0( fleur tige ) féerekala fyérekala.

n pédoncule floralpédoncule floral, hampe florale

fyérekun→̌→ 0( fleur tête ) féerekun fyérekun.

n bouton de fleurbouton de fleur kɔ̀nɔ.

fyèrelikɛla→̌→ 0( vendre *nom d'action faire *agent permanent ) fèerelikɛla fyèrelikɛla.

n vendeur sànnikɛla.

fyèreta→̌→ 0( vendre *participe potentiel ) fèereta fyèreta.

ptcp vendablevendable, à vendre

fyéwu→̌→ 66 féwu fíyewu; fíyɛwu.

adv absolumentabsolument, pas du tout, nullement kɛ́rɛbɛtɛ, có, mùmɛ, tɔ́ri, féfewu (au négatif). ń m'á yé féwu ! je ne l'ai pas vu du tout, je ne l'ai jamais vu !

fyɛ́→̌→ 0→n : 1 fíyɛ fyɛ́.

v souffler

1 • vt souffler í nún` fíyɛ se moucherfán fíyɛ faire marcher le soufflet de la forge

2 • vt jouer d'un instrument à vent (flûte, trompe ...)

3 • vt vanner kɛ̀rɛmu, súuru, tɛ́ntɛn.

4 • vt enfumer une ruche

5 • vr faire un rase-mottes

6 • vr fondre sur fúran.

fyɛ̀→̌→ 0 fìyɛ fyɛ̀.

n place

1 • place. jɔ̀da, jɔ̀yɔrɔ, kɛ́nɛ, nɔ̀, pílasi.

2 • surface. dá, fɛ́rɛ, gèlen, ɲɛ́ (souvent employé en composition) : sugufyɛ. nê ka fòro` fìyɛ ka bòn mon champ a une grande superficie

3 • largeur. jɔ̀surun, kɔ́nɔ.

fyɛ́baden→̌→ 0( fleuve enfant )

n poisson Petrocephaluspoisson Petrocephalus (court museau, bouche infère, ---> 10/18 cm). ntòni.

fyɛ́ɛ→̌→ 0

adv glissage rapide sur l'eauglissage rapide sur l'eau

fyɛ́fyɛ→̌→ 5 ar: fiffil = id.

n poivrepoivre, Piper guineense (arbuste (zone guinéenne)).. pipé… , ka dɔ don a ɲɛ na n'a nun kɔnɔ ( ! ) 28 / tingɛlɛn barokɛjiri ( dubale ) a furabulu ani a gili ani fyɛfyɛ ani foronto misɛnnin dɔɔnin, i bɛ olu fara ɲɔgɔn kan k'u si k'a bisi muso kɔfɛla la ni kɔnɔ …(farafinfuraw.dis.html)

fyɛ̀fyɛ→̌→ 0→n : 0 fɛ́sɛfɛsɛ fɛ̀sɛfɛsɛ; fyɛ̀fyɛ.

v faire une action avec soin

vt faire une action avec soin, détailler à bɛ kàlan kɛ́ k'à fɛ̀sɛfɛsɛ il donne minutieusement son cours

fyɛ́ku→̌→ 0→n : 0 fyéku fíyeku; fyɛ́ku; fɛ́lɛku.

v remuer

vt remuer, faire balancer kòlobokalaba, kùruba, lámàga, mùnumɛnɛ, mùɲukumaɲaka, múguri, múnu, tàngo, yúguba, fèlefala dònso` bɛ màrifa` fyéku les chasseurs agitent leur fusil (en dansant)

fyɛ́n→̌→ 0 fɛ́gɛn fíɲɛ; fíyɛn; fyɛ́n; fɛ́ngɛ.

vq léger

1 • léger. à ka fíyɛn ń kùn je le trouve légerà dá ka fíyɛn il est indiscret, il manque de discrétionà tɛ́gɛla ka fíyɛn il a la main leste, il est prompt à frapper

2 • mince. mìsɛn.

3 • fragile, de mauvaise qualité.

4 • faible, peureux.

5 • insolent.

fyɛ́n→̌→ 0 fɛ́gɛn fíɲɛ; fíyɛn; fyɛ́n; fɛ́ngɛ.

adj léger

1 • léger. fɛ́gɛnman.

2 • fragile, de mauvaise qualité. màjálan.

3 • faible, peureux. bárikantan, bólolandɔgɔ, bólomadɔgɔ, dàyifu, jàlamisɛn, síranbagatɔ.

4 • insolent.

5 • facile. dúman, nɔ̀gɔman, nɔ̀gɔn, sɔ̀nkómà (travail).

fyɛ́n→̌→ 1 fíɲɛ fyɛ́n; fíyɛn; fɔ́ɲɔ; fɔ́ɲɔn.

n vent

1 • vent, air. jí (que l'on respire). fíɲɛ` bɛ cì le vent souffle, il fait du ventfíɲɛ` tìgɛra, fíɲɛ` jɔ̀ra le vent a cessé, le vent est tombéà fíɲɛ` bɔ́len il est dégonflé (pneu, ballon …) kà fíɲɛ` mìnɛ prendre l'air, un temps de récréationkà fiɲɛ kɛ́ í yɛ̀lɛnso yé s'enfuirkà táma` dòn fíɲɛ` ná, kà dúuru dòn fiɲɛ` ná, kà tán dòn fiɲɛ` ná s'en aller, ficher le camp, prendre la poudre d'escampette

2 • gaz. gázi.

3 • respiration. fíɲɛnabɔ, nínakili, ɲɔ́n fíyɛn mìnɛ k'à bìla respirer (inspirer / expirer)kà fíɲɛ` bɔ́ s'essoufler

4 • pet. bòci, bòfiɲɛ, fíɲɛbila kà fíɲɛ fìli, kà fíɲɛ bìla péter

fyɛ́n→̌→ 0→n : 0 fíɲɛ fíyɛn

v sécher

1 • sécher. gɛ̀rɛn-gɛrɛn, jà fìni kòlen fíyɛnna, ò kɔ́rɔ yé : dɔ́ bɔ́len súmaya ná le linge lavé "fiyɛnna", cela veut dire, il a perdu de son humidité

2 • refroidir. lásuma (nourriture brûlante ...)

fyɛ́n→̌→ 0n síyɛn sɛ́n; syɛ́n; síɲɛ; shyɛ́n; síɲɛn; fyɛ́n.

n bouturebouture, plant à repiquer, pousse de plante dùguturu.

fyɛ̀n→̌→ 1 fìɲɛ fyɛ̀n; fìyɛn.

n défaut physique

1 • défaut physique. Màsa Ngála, í ye fɛ́n` mínnu bɛ́ɛ dá, fìɲɛ` bɛ́ yɔ́rɔ` dɔ́ lá Seigneur Dieu ! Parmi tes créatures il y a un défaut !

2 • faute, erreur. hàkɛmako, fìlimako, fìliyɔrɔ, fìli, làfili fìyɛn b'í lá tu n'as pas bien agi

fyɛ́nbana→̌→ 0( vent maladie ) fíɲɛbana fíyɛnbana; fyɛ́nbana.

n maladie contagieusemaladie contagieuse fòrobabana, bàna-yɛ̀lɛmata (toute maladie attribuée au vent, de forme épidémique : méningite, grippe ...)

fyɛ́nbara→̌→ 0( vent calebasse ) fíɲɛbara fíyɛnbara; fyɛ́nbara.

n chambre à airchambre à air fíɲɛforoko, sánburuyɛri.

fyɛ́nblabaliya→̌→ 0( vent mettre PTCP.NEG *abstractif ) fíɲɛbilabaliya fíyɛnbilabaliya; fíɲɛblabaliya; fyɛ́nblabaliya.

n blocage pulmonaire

1 • blocage pulmonaire (mort-né ..., crise d'asthme aigue ...)

2 • occlusion (des gaz intestinaux ...)

fyɛ́ndilan→̌→ 0( vent donner *instrumental ) fíɲɛdilan fíyɛndilan; fyɛ́ndilan.

n ventilateur

1 • ventilateur.

2 • pompe. fíɲɛdonnan, fíɲɛkɛlan, pɔ́npe.

fyɛ́ndonda→̌→ 0( vent entrer bouche ) fíɲɛdonda fíyɛndonda; fyɛ́ndonda.

n fenêtre

1 • fenêtre. fìnɛtiri, fɔ̀lɔ.

2 • valve de chambre à air.

fyɛ́ndonnan→̌→ 0( vent entrer *instrumental ) fíɲɛdonnan fíyɛndonnan; fyɛ́ndonnan.

n pompe fíɲɛdilan, fíɲɛkɛlan, pɔ́npe (de vélo).

fyɛ̀nɛ→̌→ 0→n : 0 fɛ̀nsɛn fɛ̀ɛnɛ; fyɛ̀nɛ; fɛ̀nfɛn.

v étendre

vt étendre gàngàn, láfɛ̀nsɛn, sɛ́ɛnɛ, tɔ̀nɔ, yánkan, yɛ́gɛn, yɛ́rɛkɛ (pour sécher, refroidir ...) màlo fɛ̀nsɛn bìlali kàn étendre du riz sur une natte

fyɛ́nfɛrɛn→̌→ 0( vent morceau ) fíɲɛfɛrɛn fíyɛnfɛrɛn; fyɛ́nfɛrɛn.

n éolienne jísamamasin.

fyɛ́nforoko→̌→ 0( vent sac.en.peau ) fíɲɛforoko fíyɛnforoko; fyɛ́nforoko.

n chambre à airchambre à air fíɲɛbara, sánburuyɛri.

fyɛ́nforon→̌→ 0( vent aspirer ) fíɲɛforon fíyɛnforon; fyɛ́nforon.

n inspiration fíɲɛminɛ, fíɲɛsama, fíyɛnminɛ, fíyɛnsama.

fyɛ́nkɛlan→̌→ 0( vent faire *instrumental ) fíɲɛkɛlan fíyɛnkɛlan; fyɛ́nkɛlan.

n pompe fíɲɛdilan, fíɲɛdonnan, pɔ́npe (vélo ...)

fyɛ̀nmako( défaut.physique *comme de affaire ) fìɲɛmako fìyɛnmako; fyɛ̀nmako.

n mutilé

1 • mutilé (qui a un défaut physique).

2 • personne défaillante (qui a un défaut (moral)).

fyɛ́nman→̌→ 0( léger *adjectivateur ) fɛ́gɛnman fíɲɛman; fíyɛnman; fyɛ́nman.

adj léger

1 • léger. fɛ́gɛn.

2 • indiscret. dálafɛgɛn, dálamisɛn, dálandi, náafigi.

fyɛ̀nmayɔrɔ→̌→ 2( défaut.physique *comme de lieu ) fìɲɛmayɔrɔ fìyɛnmayɔrɔ; fyɛ̀nmayɔrɔ.

n endroit défectueuxendroit défectueux (au physique ou au moral).

fyɛ́nminɛ→̌→ 0( vent attraper ) fíɲɛminɛ fíyɛnminɛ; fyɛ́nminɛ.

n inspiration

1 • inspiration. fíɲɛforon, fíɲɛsama, fíyɛnforon, fíyɛnsama.

2 • récréation, pause. kɔ́rɔɲɔn, tómi.

fyɛ́nɲɛdimi→̌→ 0( vent oeil souffrance ) fíɲɛɲɛdimi fíyɛnɲɛdimi; fyɛ́nɲɛdimi.

n conjonctivite épidémiqueconjonctivite épidémique

fyɛ́nsama→̌→ 0( vent tirer.vers.soi ) fíɲɛsama fíyɛnsama; fyɛ́nsama.

n inspiration fíɲɛforon, fíɲɛminɛ, fíyɛnminɛ, fíyɛnforon.

fyɛ́nya→̌→ 0→n : 0( léger *en verbe dynamique ) fɛ́gɛnya fíɲɛya; fɛ́gɛya; fíyɛnya; fyɛ́nya.

v alléger

1 • alléger láfiɲɛ.

2.1 • vt affaiblir bárikantanya, cɔ́ɔlɔ, fásan, láafu, nɔ́gɔsi, sósɔ̀gɔ.

2.2 • vt fragiliser

3 • vt humilier, dénigrer dɔ́gɔya, jɔ́nnasìgi, jɛ́bɛn, káana, kùnmadɔ́gɔya, kùnmajìgin, kùnmasùuli, kùnnadá, kùnnagòsi, kùnnasùuli, lámàloya, lámàlo, lámɔnɛ, lèbu, màdɔ́gɔya, màjìgin, màlo, tɔ̀nsibɔ̀.

fyɛ́nya( léger *en verbe dynamique ) fɛ́gɛnya fíɲɛya; fɛ́gɛya; fíyɛnya; fyɛ́nya.

n légèreté

1 • légèreté.

2 • affaiblissement.

3 • dénigrement, humiliation. dɔ́gɔmaya, dɔ́gɔya, jɔ́n, kùnmasuuli, kùnnasirilenya, làmalo, làmɔnɛ, lèbu.

fyɛ́rɛ→̌→ 0 fɛ́ɛrɛ fɛ́ɛrɔ; fɛ́rɛ; fyɛ́rɛ.

n guenillesguenilles, manque d'habits màa fɛ́ɛrɛ bɔ́ habiller qqn, lui enlever ses haillons, le vêtir

fyɛ̀rɛ→̌→ 0 fɛ̀ɛrɛ fyɛ̀rɛ.

n moyenmoyen, astuce, solution cógo, hákɛlama, mánkan, mìnɛbolo, nàsira, dàliluya, fúra, làhalaya, lásiri, dàbali fɛ̀ɛrɛ kɛ́ fɛ̀ɛrɛ díla fɛ̀ɛrɛ tìgɛ se débrouiller, trouver une solutionfɛ̀ɛrɛ ɲíni chercher une solution, un moyen de s'en sortir

fyɛ́rɛbaatɔ→̌→ 0( guenilles *agent occasionnel *statif ) fɛ́ɛrɛbaatɔ fɛ́ɛrɛbagatɔ; fɛ́rɛbaatɔ; fyɛ́rɛbaatɔ.

n loqueteuxloqueteux, personne en haillons (un mot vu comme incorrect par beaucoup de locuteurs— on préfère fɛ́ɛrɛtɔ).

fyɛ́rɛn→̌→ 0 fɛ́rɛn fɛ́ɛrɛn; fyɛ́rɛn; fyɛ́tɛrɛn; fɛ́rɛlɛn; pɛ́ɛrɛn.

n morceau

1 • morceau, éclat. kùnkurun, kùn, kùru, wàlon.

2 • planche. jíripanparan, mànge, pilansi.

3 • tranche. tìgɛrɔ.

4 • cotylédon. bólo bɛ wòro kɛ́ fɛ́ɛrɛn yé la main partage la noix de kola en (deux) cotylédons

fyɛ́rɛtɔ→̌→ 0( guenilles *statif ) fɛ́ɛrɛtɔ fɛ́ɛrɔtɔ; fyɛ́rɛtɔ.

adj en guenillesen guenilles

fyɛ́rufyɛru→̌→ 0

onomat peu à peupeu à peu, par petites quantités (prendre la nourriture).

fyɛ́tɛrɛn→̌→ 0 fɛ́rɛn fɛ́ɛrɛn; fyɛ́rɛn; fyɛ́tɛrɛn; fɛ́rɛlɛn; pɛ́ɛrɛn.

n morceau

1 • morceau, éclat. kùnkurun, kùn, kùru, wàlon.

2 • planche. jíripanparan, mànge, pilansi.

3 • tranche. tìgɛrɔ.

4 • cotylédon. bólo bɛ wòro kɛ́ fɛ́ɛrɛn yé la main partage la noix de kola en (deux) cotylédons

f' fó fɔ́; fɔ́ɔ.

prep jusqu'à

1 • jusqu'à. kàbi Fàlajɛ fɔ́ Bàmakɔ de Falajɛ à Bamakofɔ́ sàya mà jusqu'à la mort (allongement parfois expressif dans ce sens)

2 • sauf. bɛ́ɛ nàna, fɔ́ é ! tous sont venus, sauf toi !

f' fó fɔ́; fɔ́ɔ.

conj jusqu'à

1 • jusqu'à. ù ye báara kɛ́ fɔ́ kà bàna ils ont travaillé jusqu'à se rendre malade

2 • sauf. fɔ́ ní sauf si, tant que, à moins que, à moins defɔ́ n'í bànana... à moins que tu ne tombes malade

3 • en sorte que.

4 • au point de.

5 • si bien que.

6 • il faut que.

f'→̌→ 5→n : 0 fɔ́ f'.

v dire

1 • dire, avouer. cáron, láfɔ, jɔ̀ à y'à fɔ́ nê yé il me l'a dità y'à fɔ́ nê mà il l'a dit de moi í n'à fɔ́ par exemple, comme

2 • parler. dálamàga, jɛ̀mu, kúma (telle langue). à bɛ bámanakan fɔ́ il parle le bambara

3 • fixer une date.

4 • jouer. gòsi, túlonkɛ, túlon (d'un instrument à percussion). à bɛ bɔ́n fɔ́ il joue du tambour