Bamadaba bamanankan daɲɛgafe / dictionnaire du Corpus bambara de référence
A-Z ɲíni Fr (i) *
ɛ ɔ ɲ ŋ ɲíni!

Y - y

Ya→̌→ 55→n.prop/n : 0 →n.prop : 55→n : 0 Yàa

n prop NOM F (nom féminin).… de fɛ. ni i y'a ye ale y'o fɔ, damajalanbana juguman de tun bɛ Ya la, o waati. o y'a to ne ko ne tɛ Ya fɛ jaa ! ne ko n bɛ Sekɔrɔ Tɛnɛ min fɛ, kirikirimasyɛnbana, o juguman bɛ o yɛrɛ la, nka ne t'o …(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_06_29.dis.html)

-ya→̌→ 13486

mrph ABSTRABSTR, abstractif, V->V Adj->N Adj->V N->N N->V attention PAS VQ (DEQU) morphème dérivationnel nom de statut ou d’état (dérivé des noms des personnes ou de certains animaux), du nom de qualité (dérivé des adjectifs); rarement, des verbes à valeurs inchoatives dérivé de V: Idée d’abstraction. Les verbes de départ sont de sens abstrait, les verbes produits par -ya ont le même sens ou encore un sens plus abstrait, exprimant un état, une qualité, un processus. Il y a quelques cas où le sens change : fàamú = comprendre fàamúya = bien comprendre, devenir spécialiste en qq chose hàramú = être interdit hàramúya = renoncer à quelque chose, proclamer l’interdiction de quelque chose, maudire ex : U yé dolo haramuya / Dolotɔya hàramuyalen don silameya là Ní cɛ̀ màloyara à mùso mà, à tɛ́ gàrijɛgɛ sɔ̀rɔ la variante -yɛ est d'utilisation restreinte, pour des formes déjà lexicalisées, en particulier kɛ́nyɛ ("égaliser", du vq kán) et ses dérivés

-ya→̌→ 8069

mrph DEQUDEQU, déqualificatif, verbalisateur, en verbe dynamique ou nom de qualité, VQ->N VQ->V morphème dérivationnel produit des verbes dynamiques et noms des qualités à partir des verbes qualitatifs… min y'a kɛ, o dalen bɛ so kɔnɔ o ! fɛn o fɛn nan'o la, ka na i sen don Fanta Maa ka sabara la, n'a ma bonya min ta ma, a bɛ dɔgɔya o ta ma…(baa-fanta_maa_recit.dis.html)

yà→̌→ 52

pm PFV TRPFV TR ye (auxiliaire de l'accompli des verbes transitifs).…ɔwɔ ! ɔ ! sisan, a ya n dege minnu na, n tɛ olu la dɛ. sisan... a di yan ! 1 / nin...…(basiya.dis.html)

yáa→̌→ 3

intj hélas wàasɛ, wí, wúyo (exclamation emphatique d'étonnement, d'ennui ...) ń y’à wéle. Yáa ! à tùn m'á mɛ́n Je l'ai appelé. Hélas ! Il ne l'avait pas entendu

yáa→̌→ 0 yála

conj pour quepour que, pour voir si puruke, wálasa, sǎnkó, yáasa.

yáa→̌→ 0 yálà yálì; yálima; yálama; yáa.

prt Q

1 • Q, est-ce que? wà (souvent associé à wa). Yála á má dénnin dɔ́ tɛ̀mɛtɔ yé wà ? est-ce que par hasard vous n'auriez pas vu passer une jeune fille ?

2 • (pour voir) si. ń nàlen à lájɛ yála nê bɛ báara sɔ̀rɔ í fɛ̀ je suis venu voir si je peux avoir du travail chez toi

Yàa→̌→ 20→n.prop/n : 0 →n.prop : 20→n : 0 Ya

n prop NOM F (nom féminin).…Sidi, k'u to bɛɛnkɛw ninnu ka so yan, Sidi ko a bɛ jeli Seyidu ka Yaa fɛ, u k'o di ale ma furu la. jeli Tata min ye mɔkɛ ye, o ko a furu tɛ kɛ, denw ko a furu tɛ kɛ.…(dumestre-manigances_2003_03.dis.html)

yàa→̌→ 0→n : 0 yàga

v niveler

vt niveler, herser, ratisser dákɛɲɛ, dálakɛɲɛ, hɛrɛsi, ɲáriɲari, kòoro, kòronto, sàsa.

yàabara→̌→ 1( calebasse )

n calebasse spcalebasse sp yànkadibara (sert d'instrument rythmique pour les hommes, hochet des bouffons).

yáabe→̌→ 0

n but contre son campbut contre son camp

yàabu→̌→ 0

n honneurhonneur, marques d'honneur bìro, bònyali, dànbe, kùnkɔrɔta, kùnmayɛlɛn, kùnnawolo, tànga, bònya, kàrama.

yàada→̌→ 5→n : 3 yàda.

v être arrogant….. sini sɔgɔma kɔni... nin de kosɔn, maa mana kafa cogo o cogo, i mana yaada cogo o cogo, i kɔni k'i dade sa ! o de ka fisa ! maa suturabali filɛ maa dama ye.…(jabate-ngenyekoro_ka_tonnkan.dis.html)

1.1 • vi être arrogant hɛ̀lɛ, káfa.

1.2 • vi rendre arrogant

2 • vi se vanter jáman, màfɔ́, wáso.

yàada→̌→ 9 yàda.

n arrogance fáɲa, lɛ̀n, yàadalenya, ŋániŋani.…kabini fananjan fɛ, Sigidankelen bɛ ka gɔngɔn duuru. kafa ni yaada fɛ, a bɛ dugu saani n'a senw ye, a bɛ komo.…(diarra-sigidankelen_ka_labanko.dis.html)

yàadalenya→̌→ 0( être.arrogant *participe résultatif *abstractif )

n arrogance fáɲa, lɛ̀n, yàada, ŋániŋani.

yàadanci→̌→ 4( être.arrogant *agent excessif ) yàdanci.

n personne arrogante

1 • personne arrogante.

2 • celui qui abuse.

yàafa→̌→ 6 yàfa

n pardon hàkɛto yàfa ɲíni màa fɛ̀ demander pardon à qqn

yàafa→̌→ 11→n : 0 yàfa Ar. ʕafa

v pardonner

vi 1 • pardonner. kàfari, màkotó (à qn ... mà). yàfa ń mà ! Pardonne-moi !

vt pardonner une faute í ka ò yàfa án yé ! Pardonne-le nous !

2 • autoriser. dàŋaniya, yàmaruya, yàmaru à yàfara ù mà mínkɛ... quand il les eut congédiés …

3 • renoncer. káari (à -- kɔ́).

yàafabaga→̌→ 0( pardonner *agent occasionnel ) yàfabaa yàfabaga

n clément

yáala→̌→ 33

n promenade…maaw de b'a nɔfɛ, n'o tɛ a tɛ yaala maa si nɔfɛ bilen. mɔbili b'a bolo, du b'a bolo, foyi hami t'a la bi.…(dumestre-manigances_2003_03.dis.html)

1 • promenade, parcours de chasse. yáalasen.

2 • drague. daragi, kámalenbaya (masculine ou féminine).

yáala→̌→ 285→n : 0

v errer…1707 ) dugu ka di tuma min, o ye fiyen dɔkɛtuma ye. 1708 ) fatɔ b'a den yaala tuma min, o y'a santuma ye. 1709 ) ɲin ka jɛ tuma min, o ye a nkasakituma ye.…(bailleul-sagesse_bambara_02c.dis.html)


Jɔ̀nmuso` yáalala súgu` lá.
'La femme-esclave s'est promenée au marché.'

Jɔ̀nmuso` ye súgu yáala.
'La femme-esclave a parcouru le marché en se promenant.'
Les verbes A-labiles limitatifs (17.2.3.1)

1 • vi errer fòlofolo, tíiritaara.

2 • vi se promener sènnabɔ́ (sens péj : draguer).

3 • vt parcourir dòni, kùruba, sɔ̀tìgɛ, táama (en se promenant). à yé jàmani fìla yáala il a parcouru deux paysà yé sò fóni kà sò yáala il a détaché le cheval pour une promenade

yáala→̌→ 1→n : 0

v bailler… la u yɛrɛ dama ni ɲɔgɔn cɛ : fure, su Db suma, kasa Db tamaki, siga Db ma, ba Wn wawa, yaala , haalo Db yɛlɛ, galama Db 3…(fakan20180425_danyew_koronyogonmako.dis.html)

vi bailler wáwa, háalo.

yáalalaba→̌→ 2( errer *agent permanent *augmentatif )

n coureurcoureur, coureuse, dragueur bòlibaga, bòlikɛla, jánburu.

yàalan→̌→ 1( niveler *instrumental )

n instrument pour nivelerinstrument pour niveler (pour étaler, étendre, ratisser, niveler). gɔ̀fɛ yé à yàalan ɲúman yé la houe' gòfè' est un bon instrument pour niveler le terrain

yáalaɲɔgɔn→̌→ 1( errer *partenaire réciproque )

n compagnon de promenadecompagnon de promenade

yáalasen→̌→ 0( promenade jambe )

n promenade yáala án bɔ́ ô bɔ́ yáalasen fɛ̀, án ka kán k'án tɛ́gɛ kò... à chaque retour de promenade …, il faut se laver les mains avant de manger (donniya 5/6 p.32)

yàalayaalafura→̌→ 4( NMLZ2 promenade promenade feuille )

n médicaments de la ruemédicaments de la rue (vendus dans les "pharmacies par terre" ou par des colporteurs).

yáalon→̌→ 1→n : 0 yálon yálo; ɲálon.

v frapper

1 • vt frapper, bousculer bùgubugu, bùgɔ, cì, cɔ́gɔri, gòro, gòsi, gún, kɔ́nkɔn, lákùru, màgòsi, sábansaban, sába, wàlon, tùntun í tɛ́gɛ yálon màa túlo kɔ́rɔ gifler qqn

2 • vt abattre fàga, pìripago.

3 • vt rafler fàari, kɔ́rɔfuran.

4 • vr se pavaner bòrobara, dùgudɛgɛ, dùgurudɛgɛrɛ, fùgubefugube, jáɲigijaɲigi, lìngilanga.

Yaama→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM F (nom féminin).

yàara→̌→ 6→n : 0

v secouer…4047 ) misi ka ɲɔ dun ye tiɲɛ ye, nka forokɔnɔsiduman yaara , misigɛnna yɛlɛnnen bɛ. 4048 ) nama sɔn ka jugu ye tiɲɛ ye, nka a tɛ ɲɔsyɛn bɔ.…(bailleul-sagesse_bambara_02e.dis.html)

vt secouer júnjun, kónkon, màyígiyigi, yúguyugu (un arbre fruitier ...)

yàarabi→̌→ 3 yáarabi

n invocation de Dieuinvocation de Dieu (voc. de griot, de devin).…Ala k'an kisi a tɔɔrɔ ma. - un-oncle : amiina yaarabi . alaminɛjɔn tɛ malo. ɔnhɔn a di ninnu ma.....…(kuyate-sous_l_orage.dis.html)

yáasa→̌→ 0

n danse de femmesdanse de femmes, une danse de femmes

yáasa→̌→ 84 yálasa; yálisa; jáasa.

conj pour quepour que puruke, yála, sǎnkó, wálasa í jíja yálasa à ka dɔ́ sɔ̀rɔ fais ce que tu peux pour qu'il en obtienneí ka à lá dòni tà yála án na wà prends son fardeau pour que nous avancions (plus vite)

yàasa→̌→ 0

n fétiche des femmesfétiche des femmes (on lui fait des sacrifices pour avoir des enfants— grande fête annuelle au Bèlèdugu).

yábalan→̌→ 0→n : 0 yában yábalan.

v galoper

vi galoper gùrubugurubu, kúrakura.

yában→̌→ 1→n : 0 yábalan.

v galoper… min mana nisɔndiya don min na, o b'a kun faga ni sɛgɛnin ye ka bukulu sen kelen don k'a yaban n'a yɛrɛ ye, k'ale kɛra amerikɛn ye. mɔgɔ yɛrɛ tɛ cɛ ni muso dɔn ka bɔ ɲɔgɔn na u la. bidenw ye …(kibaru548_04jalo-tulolanege.dis.html)

vi galoper gùrubugurubu, kúrakura.

yábi→̌→ 0 ɲámi; ɲɛ́mi.

adv en remplissant l’espace

1 • en remplissant l’espace, énorme, gigantesque, très gras. à bɛ́ yábi! il est énorme! il est géant!

2 • bruit de chute. táli.

yábi→̌→ 0 ɲámi; ɲɛ́mi.

n géant

yàda→̌→ 0→n : 0 yàada yàda.

v être arrogant

1.1 • vi être arrogant hɛ̀lɛ, káfa.

1.2 • vi rendre arrogant

2 • vi se vanter jáman, màfɔ́, wáso.

yàda→̌→ 0 yàada yàda.

n arrogance fáɲa, lɛ̀n, yàadalenya, ŋániŋani.

yàdanci→̌→ 0( être.arrogant *agent excessif ) yàadanci yàdanci.

n personne arrogante

1 • personne arrogante.

2 • celui qui abuse.

Yadi→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).

yàfa→̌→ 33 yàafa

n pardon hàkɛto yàfa ɲíni màa fɛ̀ demander pardon à qqn

yàfa→̌→ 133→n : 0 yàafa Ar. ʕafa

v pardonner


Ń tɛ yàfa à mà kúma ìn ná ábada !
'Je ne lui pardonnerai jamais ces paroles !'

Ń tɛ kúma ìn yàfa à yé ábada !
'Je ne lui pardonnerai jamais ces paroles !'
Les verbes conversifs se rapprochent des verbes A-labiles (17.2.3.2)

vi 1 • pardonner. kàfari, màkotó (à qn ... mà). yàfa ń mà ! Pardonne-moi !

vt pardonner une faute í ka ò yàfa án yé ! Pardonne-le nous !

2 • autoriser. dàŋaniya, yàmaruya, yàmaru à yàfara ù mà mínkɛ... quand il les eut congédiés …

3 • renoncer. káari (à -- kɔ́).

yàfabaa→̌→ 0( pardonner *agent occasionnel ) yàfabaga; yàafabaga

n clément

yàfabaga→̌→ 5( pardonner *agent occasionnel ) yàfabaa yàafabaga

n clément

yága→̌→ 0→n : 0 ɲán ɲága; ɲá; ɲáa; yága.

v manquer

vi manquer dájɛ̀, fùron, fɛ́ngɛ, jɛ̀, kùmaniya, màjɛ̀, ntánya wòro dá ɲánna le nombre de kolas a été insuffisant

yàga→̌→ 0→n : 0 yàa

v niveler

vt niveler, herser, ratisser dákɛɲɛ, dálakɛɲɛ, hɛrɛsi, ɲáriɲari, kòoro, kòronto, sàsa.

yágayaga→̌→ 0

n camelote

yágayi→̌→ 0

adv très largetrès large, très gros (objet). (personne).

yàhudiya→̌→ 59 Ar. yahudiyya 'judaïsme'

n Juif zifu, zuyifu.… de y'u danga k'a sababu kɛ u ka kafiriya ye. u bɛ limaniya fɛn min na, o ka dɔgɔ haali. 1 : yahudiyaw ye nin kuma in fɔ alakira ye ( nɛɛma ni kisi b'a ma ) ko : olu dusukunw datugulen bɛ, ko alakira …(kurane002.dis.html)

yahuri→̌→ 1 yawuru

n yaourt A (basijirinin) jalen, a muguma walima a kɛnɛ, bɛ nafa caman lase farikolo ma nin jatew fɛ : - Kolo sinsinnanw a sigiyɔrɔma 2 o de bɛ a furabulu kɛnɛw na, o jate ye 9 ye, a furabulu jalanw na min tɛ nɔnɔ yahuri la. (BEDE, 2016) ETRG.FRA.

Yàkubà→̌→ 69→n.prop/n : 0 →n.prop : 96→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).…Bina yɛrɛ ka fɔ la, ko ni muso tun sera ale ka so, ko Yakuba de fɔlɔ tun b'a fɔ ko : Barɔ i ni su. a ni Yakuba fɔlɔ de bɛ ɲɔgɔn fo, ko o ye su o su ye.…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_06_30.dis.html)

yàkubaya→̌→ 0→n : 0

v rendre grand

vt rendre grand ar. yakbi:r

yála→̌→ 9 yáa

conj pour quepour que, pour voir si puruke, wálasa, sǎnkó, yáasa.…olu mɔgɔ fila de bɛ se ka nɔminɛniw boloda ani ɲangiliw kɛrɛnkɛrɛnnenw yala kiirikow ɲɛmɔgɔba.…(kibaru549_07alimuludu_jara_konta-san_2015.dis.html)

yálà→̌→ 256 yálì; yálima; yálama; yáa.

prt Q


Yálà tìɲɛ dòn wà? ‘Est-ce que c’est la vérité ?’
Questions totales (12.2)

Kó yálà ɲín` bɛ́ í dá wà?
‘Est-ce que tu as des dents dans la bouche ?’ [Baabu ni baabu, Ch. 29].
Questions totales (12.2)

Ê dálen` bɛ́ yàn nɔ́, ê tɔ̀lɔlen` bɛ́, yálà kɛ̀lɛfɛn` bɛ́ í bólo ?
‘Tu es couché ici, tu es gras, est-ce que tu as des armes ?’ [Baabu ni baabu, Ch. 29].
Questions totales (12.2)

1 • Q, est-ce que? wà (souvent associé à wa). Yála á má dénnin dɔ́ tɛ̀mɛtɔ yé wà ? est-ce que par hasard vous n'auriez pas vu passer une jeune fille ?

2 • (pour voir) si. ń nàlen à lájɛ yála nê bɛ báara sɔ̀rɔ í fɛ̀ je suis venu voir si je peux avoir du travail chez toi

yálakayalaka→̌→ 1

adj crépusculaire…tile sɛgɛnko jugu a ka tile kuuru taama la, o nan'i nɔnkɔnma, ka tila k'i da. dibi yalakayalaka nana don mɔgɔw n'u ye fɛnw cɛ, fɔ ka na su kɛ k'a ka birifani finba don yɔrɔ bɛɛ ma.…(mariko-masunkulu.dis.html)

Yalam→̌→ 37→n.prop/n : 0 →n.prop : 38→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).…n balimakɛ Tumani Yalam Sidibe, ne ka foli b'i ye n kumaɲɔgɔnya in na.…(jekabaara273_09jire-mali_ye.dis.html)

yálama→̌→ 2 yálà yálì; yálima; yáa.

prt Q

1 • Q, est-ce que? wà (souvent associé à wa). Yála á má dénnin dɔ́ tɛ̀mɛtɔ yé wà ? est-ce que par hasard vous n'auriez pas vu passer une jeune fille ?

2 • (pour voir) si. ń nàlen à lájɛ yála nê bɛ báara sɔ̀rɔ í fɛ̀ je suis venu voir si je peux avoir du travail chez toi

yálasa→̌→ 5 yáasa yálisa; jáasa.

conj pour quepour que puruke, yála, sǎnkó, wálasa í jíja yálasa à ka dɔ́ sɔ̀rɔ fais ce que tu peux pour qu'il en obtienneí ka à lá dòni tà yála án na wà prends son fardeau pour que nous avancions (plus vite)

yálawu→̌→ 0 cálawu cálayi

adv avec souplesseavec souplesse cóloki, ɲɔ́ɔki (avec des verbes de mouvement).

yálì→̌→ 141 yálà yálima; yálama; yáa.

prt Q


Yálì í ka móto` yé jòli ye? ‘Et ta moto, elle est à combien ?’
Questions totales (12.2)

Ù b’à ɲìninka yálì kó án ka táa mɔ̀gɔ jùmɛn dè fàga?
‘Ils lui demandent : Quelle personne est-ce que nous devons tuer ?’
Questions totales (12.2)

1 • Q, est-ce que? wà (souvent associé à wa). Yála á má dénnin dɔ́ tɛ̀mɛtɔ yé wà ? est-ce que par hasard vous n'auriez pas vu passer une jeune fille ?

2 • (pour voir) si. ń nàlen à lájɛ yála nê bɛ báara sɔ̀rɔ í fɛ̀ je suis venu voir si je peux avoir du travail chez toi

Yálìba→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Jèliba Jòliba; Bájoliba; Yólìba

n prop TOPNiger (fleuve).

yálima→̌→ 5 yálà yálì; yálama; yáa.

prt Q

1 • Q, est-ce que? wà (souvent associé à wa). Yála á má dénnin dɔ́ tɛ̀mɛtɔ yé wà ? est-ce que par hasard vous n'auriez pas vu passer une jeune fille ?

2 • (pour voir) si. ń nàlen à lájɛ yála nê bɛ báara sɔ̀rɔ í fɛ̀ je suis venu voir si je peux avoir du travail chez toi

yálisa→̌→ 0 yáasa yálasa; yálisa; jáasa.

conj pour quepour que puruke, yála, sǎnkó, wálasa í jíja yálasa à ka dɔ́ sɔ̀rɔ fais ce que tu peux pour qu'il en obtienneí ka à lá dòni tà yála án na wà prends son fardeau pour que nous avancions (plus vite)

yálo→̌→ 0→n : 0 yálon yáalon; yálo; ɲálon.

v frapper

1 • vt frapper, bousculer bùgubugu, bùgɔ, cì, cɔ́gɔri, gòro, gòsi, gún, kɔ́nkɔn, lákùru, màgòsi, sábansaban, sába, wàlon, tùntun í tɛ́gɛ yálon màa túlo kɔ́rɔ gifler qqn

2 • vt abattre fàga, pìripago.

3 • vt rafler fàari, kɔ́rɔfuran.

4 • vr se pavaner bòrobara, dùgudɛgɛ, dùgurudɛgɛrɛ, fùgubefugube, jáɲigijaɲigi, lìngilanga.

yálon→̌→ 9→n : 0 yáalon; yálo; ɲálon.

v frapper

1 • vt frapper, bousculer bùgubugu, bùgɔ, cì, cɔ́gɔri, gòro, gòsi, gún, kɔ́nkɔn, lákùru, màgòsi, sábansaban, sába, wàlon, tùntun í tɛ́gɛ yálon màa túlo kɔ́rɔ gifler qqn

2 • vt abattre fàga, pìripago.

3 • vt rafler fàari, kɔ́rɔfuran.

4 • vr se pavaner bòrobara, dùgudɛgɛ, dùgurudɛgɛrɛ, fùgubefugube, jáɲigijaɲigi, lìngilanga.

Yama→̌→ 26→n.prop/n : 0 →n.prop : 26→n : 0

n prop NOM F (nom féminin).… fɛ minkɛ, Bakaye ko olu sara man nɔgɔn ale ma, ko ale bɔra furu la, ko cɛ min mana u diya, ko u ka Yama di o ma ; ko ale jɛnna a ka bɔlen kɔ. o de kɛra Yama ka furu salen ye Bakaye fɛ. nka cɛ wɛrɛ ye Yama …(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_10_09.dis.html)

Yámani→̌→ 4→n.prop/n : 0 →n.prop : 4→n : 0 Yámanin

n prop TOPYémen (nom de lieu).… kafe ka sangabasɔrɔ fɔlɔ kɛra sankɛmɛ 12nan waatiw la walima sankɛmɛ 13nan waatiw, o kɛra Yamani ani Makan…(kibaru549_02konta-kafe_buruju.dis.html)

Yámanin→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Yámani

n prop TOPYémen (nom de lieu).

yàmari→̌→ 0 yàmaru yàmari Ar. ʔamara (ya'muru)

n autorisation yàmaruya.

yàmari→̌→ 0→n : 0 yàmaru yàmari Ar. ʔamara (ya'muru)

v autoriser

vt autoriser dàŋaniya, yàfa, yàmaruya.

yàmariya→̌→ 0→n : 0( autoriser *abstractif ) yàmaruya yàmariya ar: id

v autoriser

vt autoriser dàŋaniya, yàfa, yàmaru.

yàmariya→̌→ 0( autorisation *abstractif ) yàmaruya yàmariya.

n autorisation yàmaru.

yàmaru→̌→ 19 yàmari Ar. ʔamara (ya'muru)

n autorisation yàmaruya.… fana ye dantigɛliw kɛ, ka Sanaba n'o ye kɔɲɔmuso ye, k'o kalifa jatigimuso la Tiɲɛtigi ka yamaruya kɔnɔ. Tiɲɛtigi n'a muso se ye bonya min ye u y'o kɛ dunanw ye u ka dɔgɔkun kɛlen kɔnɔ Bamakɔ. …(tarawele-faciyen.dis.html)

yàmaru→̌→ 0→n : 2 yàmari Ar. ʔamara (ya'muru)

v autoriser

vt autoriser dàŋaniya, yàfa, yàmaruya.

yàmaruya→̌→ 108→n : 3( autoriser *abstractif ) yàmariya ar: id

v autoriser

vt autoriser dàŋaniya, yàfa, yàmaru.

yàmaruya→̌→ 78( autorisation *abstractif ) yàmariya.

n autorisation yàmaru.

Yámusa→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).… Ka-i-bila-segu-i-yɛrɛ-ma-o-mago-tɛ-ɲɛ Sidɔlɔki Yamusa Balakɛ. a ko Makɛ-be-a-wele-bulon-wolonwula-kɔnɔ. olu jeleninkala be u bolo la …(dumestre-geste_4avenement_da.dis.html)

Yamusokoro→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Yamusokɔrɔ Yamusukoro

n prop TOPYamoussoukro (la capitale de Côte d'Ivoire).

Yamusokɔrɔ→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Yamusukoro; Yamusokoro

n prop TOPYamoussoukro (la capitale de Côte d'Ivoire).

Yamusukoro→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Yamusokɔrɔ Yamusokoro

n prop TOPYamoussoukro (la capitale de Côte d'Ivoire).

yàn→̌→ 1914

adv ici

1 • ici. nà yàn ! viens ici ! à dí yàn ! donne-le moi ! (donne-le ici)

2 • maintenant. sísàn.

yàn→̌→ 239

n cet endroit…Manta kɛnin yo, Manta kɛnin, heyi, n taara Ntɛfɛ sɔrɔ koli yɔrɔ, heyi. fɛn dɔ ye Ntɛfɛ sen yan fan, heyi, fɛn dɔ ye Ntɛfɛ kun yan fan, min m'o ye, o ko maramandiya.…(diarra-chants_circoncision.dis.html)

1 • cet endroit.

2 • maintenant. sá, sísan yàn ní tìle sàba cɛ́ d'ici trois jours …

yánba→̌→ 1

n chanvre indienchanvre indien marijuwana (drogue).…* minfɛnw, kununfɛnw, ɲimifɛnw *. minfɛnw ye : siramugu, siramɔɲɔ ( sigarɛti ), yanba , kafe, te, dɔlɔ. kununfɛnw ye : furakisɛ juguw, furamugujuguw n'olu ye dɔrɔguw ye.…(kibaru528_06tarawele-kunkoloseme.dis.html)

yànfan→̌→ 11( cet.endroit côté )

n ce côté-cice côté-ci yànfan fɛ̀ de ce côté-ci

yànfɛ→̌→ 2( cet.endroit par ) yànfɛla

n cette zone-cicette zone-ci

yànfɛla→̌→ 0( cet.endroit par *nom de lieu ) yànfɛ

n cette zone-cicette zone-ci

Yanfolila→̌→ 26→n.prop/n : 0 →n.prop : 26→n : 0

n prop TOPYanfolila (une ville et un cercle dans la région de Sikasso, région Wassoulou).… minisiri tɔw, Sikaso mara ɲɛmɔgɔw, Yanfolila sɛrɛkili ɲɛmɔgɔw ani siraba in bɛ tɛmɛ komini minnu fɛ olu ɲɛmɔgɔw, nin bɛɛ tun bɛ …(kibaru544_02tarawele_jara-yanfolila_kalana_siraba.dis.html)

yánga→̌→ 13→n : 1 yánkan ɲánga.

v étendre

1 • vt étendre, déployer fɛ̀nsɛn, gàngàn, láfɛ̀nsɛn, sɛ́ɛnɛ, tɔ̀nɔ, yɛ́gɛn, yɛ́rɛkɛ (au dessus de). kɔ̀nɔ b’à kàma yánkan l'oiseau déploie ses ailesnùmumuso bɛ́ fìni yánkan ù lá sènɲa sàba, à náaninan, à b’à sìri ù jù lá la forgeronne leur déploie le pagne par trois fois, la quatrième fois elle le leur attache aux reins (coutume des jeunes femmes sous le "ga" au Bɛlɛdugu, avant qu'elles ne soient définitivement données à leur mari)

2 • vt soulever au-dessus de la tête

3 • vt élever (aider à atteindre une position sociale élevée).

4 • vi s'élever (atteindre une position sociale élevée).

5 • vr surplomber (qch. -- kùnná).

6 • vr monter, grimper gírinya, sánnayɛ̀lɛn, wúli, yɛ̀lɛn (sur -- kàn, sánfɛ̀).

yánga→̌→ 5 yánkan

n envergureenvergure, dimension, importance, valeur bònya, dàma, bárika, bá, sáwura, sɔ̀ngɔ, waleri.… ka ɲɛsin u ka kɔɔrisɛnɛnaw ma, ko an farafin jamanaw kɔɔrisɛnɛnaw ka kɔɔri tɛ se ɲɛ si ma ka yanga sɔrɔ olu ta dafɛ diɲɛ kɔɔrisugubaw kɔnɔ…(jekabaara290_3sidibe_koorisene.dis.html)

Yangaso→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPYangasso (ville et commune, cercle de Bla, région de Ségou).… Alu Danbɛlɛ ka bɔ Karangana - Sidiki Buguco Kulibali ka bɔ Kucala - Barahima Koni Dawo ka bɔ Yangaso sɛbɛla aw ye Kibaru kanu, k'a don aw makoɲɛfɛn ye…(kibaru556_04balo-welekan.dis.html)

yànka→̌→ 10( cet.endroit *originaire de )

n quelqu'un d'iciquelqu'un d'ici

yànkadibara→̌→ 0

n calebasse spcalebasse sp yàabara (de taille moyenne, pour le transport de l'eau).

yánkan→̌→ 6→n : 4 yánga; ɲánga.

v étendre

1 • vt étendre, déployer fɛ̀nsɛn, gàngàn, láfɛ̀nsɛn, sɛ́ɛnɛ, tɔ̀nɔ, yɛ́gɛn, yɛ́rɛkɛ (au dessus de). kɔ̀nɔ b’à kàma yánkan l'oiseau déploie ses ailesnùmumuso bɛ́ fìni yánkan ù lá sènɲa sàba, à náaninan, à b’à sìri ù jù lá la forgeronne leur déploie le pagne par trois fois, la quatrième fois elle le leur attache aux reins (coutume des jeunes femmes sous le "ga" au Bɛlɛdugu, avant qu'elles ne soient définitivement données à leur mari)

2 • vt soulever au-dessus de la tête

3 • vt élever (aider à atteindre une position sociale élevée).

4 • vi s'élever (atteindre une position sociale élevée).

5 • vr surplomber (qch. -- kùnná).

6 • vr monter, grimper gírinya, sánnayɛ̀lɛn, wúli, yɛ̀lɛn (sur -- kàn, sánfɛ̀).

yánkan→̌→ 3 yánga

n envergureenvergure, dimension, importance, valeur bònya, dàma, bárika, bá, sáwura, sɔ̀ngɔ, waleri.… olu dɔgɔya kojugu fɛ, olu tɛ ye ɲɛ na ni ɲɛ ma dɛmɛ ni mikɔrɔsikɔpu ye ( minɛn bɛ nimisɛn ninnu yankan bonya fo k'a wara ). sankaranw ( tubabukan : ) ka dɔgɔ ka sagon banakisɛw kan tugun. …(dogotoro_02bana_suguyaw.dis.html)

yànní→̌→ 203 yànn'

conj avant que


Sɔ̀gɔma fɛ̀, yànní kà kúma mɔ̀gɔ fɛ̀, í bɛ dímɔgɔ` mìnɛ…
Le matin, avant de parler avec qui que ce soit, attrape une mouche...’ [Farafinfuraw].
32.5. L’infinitif en fonction circonstancielle

Tɛ̀mɛ kà bɔ́ ń ɲɛ́kɔrɔ, yànní ń k’í túlo fìla tìgɛ sísàn.
Fiche-moi la paix, avant que je ne te coupe les deux oreilles !’ [An ka yɛlɛ].
33.4. Constructions subjonctives introduites par des conjonctions subordinatives

1 • avant que. sáni, sá yànni ò dón kà sé avant que ce jour n'arrive

2 • au lieu de. sánnì.

yànninnɔ̀→̌→ 18 yànnɔ̀

adv ici mêmeici même, ici…- tiɲɛ ! - a ko : « o man gɛlɛn Ɲɛnama, a mago tɛ jɔ foyi la yan ne fɛ Npɛba yanninnɔ . - ɔnhɔn ! - n'o tɛ Ala ko ye fɔ maa ko.…(balo-daa_monson_ni_nyenama.dis.html)

yànnɔ̀→̌→ 1 yànninnɔ̀

adv ici mêmeici même, ici…- tiɲɛ ! - a y'a sɔrɔ bamananya dafalen bɛ Segu yannɔ . - tiɲɛ ! - Bamori, olu tilew tɛmɛna. - naamu ! - a bɛ Ɲɛnama wele sido la.…(balo-daa_monson_ni_nyenama.dis.html)

yànn'→̌→ 4 yànní

conj avant que

1 • avant que. sáni, sá yànni ò dón kà sé avant que ce jour n'arrive

2 • au lieu de. sánnì.

Yansane→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLYnasané

Yapɔn→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Zapɔn

n prop TOPJapon (pays).

Yaranga→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).…syɛw caman b'a fɛ yen. Madu fa tɔgɔ ye ko : baa Yaranga . bɔbɔkɛ dɔ, o ni a muso ni a denw sigilen mɛnna Farakɔ.…(dumestre-manigances_2003_04.dis.html)

Yarangore→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLYarangoré

Yarankabugu→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPYarangabougou (un village, commune de Sébékoro 1, cercle de Kolokani, région de Koulikoro).…Ɔtiwale ɲɛmɔgɔdankan sera Yarankabugu , Kɔlɔkanin sɛrɛkili kɔnɔ Modibo Kulubali ka foro la.…(kibaru559_3kulubali_jara-otiwale.dis.html)

yáranyaran→̌→ 0→n : 0 yíranyiran yáranyaran; yílanyilan.

v hésiter

vi 1 • hésiter. sígasiga, tàmaki, tùnkurun, ɲígiɲigi.

2 • avoir peur. cógori, jítɔya, síran.

yáranyaran→̌→ 0 yíranyiran yáranyaran; yílanyilan.

n hésitationhésitation, perplexité cùcacu, sígasiga, tàmaki.

yáratìgɛ→̌→ 0→n : 0( gombo couper ) gánatìgɛ járatìgɛ; yáratìgɛ; járantìgɛ.

v trancher

vt 1 • trancher. tìgɛ.

2 • résoudre, décider.

3 • traverser. cɛ̀rɔ, cɛ́tìgɛ, sɔ̀tìgɛ, tɛ̀mɛ.

Yaresi→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLYaressi

yári→̌→ 0

n yard Note : kb 7/05 p.8

yáriyari→̌→ 0→n : 0 ɲáriɲari yáriyari.

v herser

vt herser hɛrɛsi, yàa (pour couvrir les semences).

Yatabare→̌→ 8→n.prop/n : 0 →n.prop : 8→n : 0 Yatabere

n prop NOM CLYatabéré… 21 - Sanbu Yatabare , cɛmancɛntolatanna don ka digi kɔfɛla kan, a bangera san 1989 marisikalo tile 2 Bowɛ ( ) …(kibaru492_07konta-mali_ka_cebo.dis.html)

Yatabere→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Yatabare

n prop NOM CLYatabéré

Yatara→̌→ 15→n.prop/n : 0 →n.prop : 15→n : 0

n prop NOM CLYattara… o ye Danduma Kamara ye k'o y'a fɔ ko Kasimu Kamara su yera so kura labanbali dɔ kɔnɔ, Dawuda Yatara ka so ni tilebin cɛ. a tun ɲɛnamanɔgɔsilen don kisɛda fana tun b'a la. cɛkɔrɔba san 65 in ka …(kibaru400_09diko_karabenta-basitigiba_dawuda.dis.html)

Yatasay→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLYattasay

yàtiimɛ→̌→ 3 Ar. yati:m

n orphelin fálatɔ, fála, fárita (sans aucun parent, abandonné).…o « kɛlɛ kelen in de bɛ den kɛ yatiimɛ ye ». o misali fɔlɔ duguba caman fanga ntanyana k'o sababu kɛ kɛlɛ ye.…(jekabaara328_03sidibe-bee_lajelen.dis.html)

Yatura→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop NOM CLYattoura…juma sɔgɔma, « 10 lɛrɛ » waati, Umaru Yatura , soma don, baarakɛden don, a bɛ bɔ Sigo Sanando mara la.…(dumestre-manigances_2003_04.dis.html)

yàturu→̌→ 0 làturu làtoro; yàturu.

n divination dómaya, dúba, fílɛli, ìsikara, kòlonninfili (événements tout proches). làturu (dá / gɔ̀si) màa yé pratiquer cette divination pour qqn

Yaunde→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Yawunde

n prop TOPYaoundé (capitale du Cameroun).

yàwase→̌→ 1 yàwuse yàwɛsɛ; yàwɛsi

n orgueil (un mot peu connu).…a ko : aw ye mɔgɔ bila k'u wele. u ye maa bila k'u wele, o n'a hakili bɛ ɲɔgɔn fɛ, ninw ye yawase de ye. ciden nana yɔrɔ min na, a y'i sigi u kɛrɛ fɛ.…(kone-sunjata.dis.html)

1 • orgueil. kùncɛbaya, kùncɛbonya, yàwuseya, yɛ̀rɛbonya, ɲɛ́baya.

2 • personne orgueilleuse.

yàwɛsɛ→̌→ 0 yàwuse yàwɛsi; yàwase

n orgueil (un mot peu connu).

1 • orgueil. kùncɛbaya, kùncɛbonya, yàwuseya, yɛ̀rɛbonya, ɲɛ́baya.

2 • personne orgueilleuse.

yàwɛsɛya→̌→ 0( orgueil *abstractif ) yàwuseya yàwɛsiya

n orgueil kùncɛbaya, kùncɛbonya, yàwuse, yɛ̀rɛbonya, ɲɛ́baya (un mot peu connu).

yàwɛsɛya→̌→ 0→n : 0( orgueil *abstractif ) yàwuseya yàwɛsiya

v faire le supérieur

vi faire le supérieur, faire l'orgueilleux (un mot peu connu).

yàwɛsi→̌→ 0 yàwuse yàwɛsɛ; yàwase

n orgueil (un mot peu connu).

1 • orgueil. kùncɛbaya, kùncɛbonya, yàwuseya, yɛ̀rɛbonya, ɲɛ́baya.

2 • personne orgueilleuse.

yàwɛsiya→̌→ 0( orgueil *abstractif ) yàwuseya yàwɛsɛya

n orgueil kùncɛbaya, kùncɛbonya, yàwuse, yɛ̀rɛbonya, ɲɛ́baya (un mot peu connu).

yàwɛsiya→̌→ 0→n : 0( orgueil *abstractif ) yàwuseya yàwɛsɛya

v faire le supérieur

vi faire le supérieur, faire l'orgueilleux (un mot peu connu).

yáwoya→̌→ 0

adj dociledocile, condescendant

Yawu→̌→ 9→n.prop/n : 0 →n.prop : 9→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).…Abdulaye b'a la k'a fɔ maaw ye, ko a b'a faa, ko a t'a to yen. Yawu ko sisan don o don, ale yɛrɛ bɛ taa mangoro san foro la, ka taa o feere Segu ka na.…(dumestre-manigances_2003_03.dis.html)

Yawunde→̌→ 7→n.prop/n : 0 →n.prop : 7→n : 0 Yaunde

n prop TOPYaoundé (capitale du Cameroun).… tɛ kili don na, an k'a dɔn ko kongokaw de ye san 1972 kupudafiriki yaara Mali cɛdenw ɲɛkɔrɔ Yawunde …(jekabaara328_11sidibe-kupudafriki_29nan.dis.html)

yawuru→̌→ 1 fr. yaourt

n yaourt…Jageli Jakite b'a ka nɔnɔ sɔrɔta dɔ bayɛlɛma ka kɛ “ foromansi ” ni yawuru ye.…(kibaru577_03jabate_jara-bagan_konomayali.dis.html)

yàwuse→̌→ 0 yàwɛsɛ; yàwɛsi; yàwase

n orgueil (un mot peu connu).

1 • orgueil. kùncɛbaya, kùncɛbonya, yàwuseya, yɛ̀rɛbonya, ɲɛ́baya.

2 • personne orgueilleuse.

yàwusenci→̌→ 0( orgueil *agent excessif )

n orgueilleuxorgueilleux, coquet fàlimɔgɔ, kùncɛba, màɲaganci, yɛ̀rɛba, bùga, bɛ̀sɛ, ntɔ́rɔntɔ (un mot peu connu).

yàwuseya→̌→ 0( orgueil *abstractif ) yàwɛsiya; yàwɛsɛya

n orgueil kùncɛbaya, kùncɛbonya, yàwuse, yɛ̀rɛbonya, ɲɛ́baya (un mot peu connu).

yàwuseya→̌→ 0→n : 0( orgueil *abstractif ) yàwɛsiya; yàwɛsɛya

v faire le supérieur

vi faire le supérieur, faire l'orgueilleux (un mot peu connu).

Yáya→̌→ 114→n.prop/n : 0 →n.prop : 149→n : 0

n prop NOM MF (nom masculin ou féminin).…Yaya ko : foli diyara a ye, ko a bɛ ne fo, ko n na a ka foli fɔ somɔgɔw ye. Yaya wulila, a nana ne bilasira, ne nana so.…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_10_06.dis.html)

yàyàle→̌→ 0

n herbe Andropogon fastigiatusherbe Andropogon fastigiatus gram.

yàyàlecɛ̀ɲi→̌→ 0( herbe.Andropogon.fastigiatus aspect bon )

n herbe Schizachirium brevifoliumherbe Schizachirium brevifolium gram.

yáyaya→̌→ 0

n verbiageverbiage, paroles indistinctes í dá yáyaya bɔ́ ń ná ! arrête ton baratin !

yàyayaya→̌→ 0 yàya-yaya

n caracolade

yàya-yaya→̌→ 1 yàyayaya

n caracolade…minɛnw tara. * cɛnin ni sokɛ ye yaya-yaya kɛ ; a nana se soforokun na waati min, sokɛ kaarola.…(jabate-ngenyekoro_ka_tonnkan.dis.html)

Yaye→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM F (nom féminin).

yáyiiyayiiyayii→̌→ 1

adv vite joyeusementvite joyeusement, vite et joyeusement…o bɛ bɛn yɛrɛ de ! » * u ye sokɛtigi saba wuli ka Masala sɛgɛrɛ. u taara yayiiyayiiyayii , ka jigin Masala. u ko jɔnni ye baa Masajan ye ? u bilala faama ka so.…(jabate-ngenyekoro_ka_tonnkan.dis.html)

yàyònbá→̌→ 0

n réjouissanceréjouissance, sorte de danse hɛ́rɛ, jànjo, múɲamuɲa, sàasɔ, séwa, ɲàga, ɲɛ́najɛ.

yàyoroba→̌→ 3

n femme grande forte affablefemme grande forte affable…a ka ca a la, sogo in ye kamankun ni kunkolo dama ye. Kirango yayoroba ye kamankunnasogo misali dɔ ye.…(oteri_keyita-sogobo-7sogow.dis.html)

ye→̌→ 6385 y'

pm PFV TRPFV TR yà (auxiliaire de l'accompli positif des verbes transitifs). ù ye ɲɔ̀ gòsi ils ont battu le mil


Mùso` ye sàga` lájɛ́, à dímina…
‘La femme a regardé le mouton. Elle s’est fâchée…’ [Kibaru 78 05tunkara-tulo_geren].
Perfectif (accompli) (8.2.7) ponctuel

Wálayi, í ye tìɲɛ fɔ́! ‘Au nom de Dieu, tu as dit la vérité!’
Perfectif (accompli) (8.2.7) parfait/résultatif

yé→̌→ 13055 y'

pp PP…Dugumɔgɔw bɛɛ yɛlɛmana ka kɛ warabilenw ye dɔnkili in dali kosɔn fo musokɔrɔnin kelen. ale ma sɔn ka a da.…(01npogotiginin_kokorobola.dis.html)


Í kànâ à fɔ́ í fàden`w yé. ‘Ne le dis pas à tes demi-frères.
Valeurs des postpositions formelles (11.4) - l’allocutaire

Ò kó` bɛ́ ń yé kósɛ̀bɛ. ‘Cette affaire m’intéresse beaucoup’, ‘J’en ai grand besoin.
Valeurs des postpositions formelles (11.4) - l’allocutaire

Nùmukɛ` ye màrifa` dílan ń yé.
‘Le forgeron a fabriqué un fusil pour moi.
Valeurs des postpositions formelles (11.4) - bénéfactif/maléfactif

Bìmɔgɔ` bɛ sínin` tíɲɛ bì yé. ‘L’homme moderne gâche l’avenir pour le présent.
Valeurs des postpositions formelles (11.4) - bénéfactif/maléfactif

Sé` bɛ́ nê yé. ‘Je suis puissant !’
Valeurs des postpositions formelles (11.4) - contrôle

Í dén` yé fùgari yé. ‘Ton enfant est un vaurien.
Valeurs des postpositions formelles (11.4) - identification

Áw kànâ Tàrawele bɛ́ɛ mìnɛ nsòn yé. ‘Ne traitez pas tous les Traoré comme des voleurs.
Valeurs des postpositions formelles (11.4) - identification

Dònso` ye sínɛ` tíla sàba yé. ‘Le chasseur a partagé la gazelle en trois parties.
Valeurs des postpositions formelles (11.4) - transformation

Án ye bín` jèni kà à kɛ́ bùgurinjɛ` yé.
‘Nous avons brûlé l’herbe et l’avons transformée en cendres.
Valeurs des postpositions formelles (11.4) - transformation

Súruku` tɛ fòrontomugu` dɔ́n dúnfɛn yé.
‘L'hyène ne connaît pas la poudre de piment comme une chose mangeable’) [Sagesse bambara].
Valeurs des postpositions formelles (11.4) - v. fonctive

Músà nàna ni jɛ́gɛbɔrɛ` yé.
‘Moussa a apporté un sac de poisson.
La construction cadre ni ... yé (11.5) - comitative

Kámalenw b’ù dɔ̀n ni jéle` yé. ‘Les jeunes hommes dansent avec les haches.
La construction cadre ni ... yé (11.5) - comitative

Sònsan` ye nsìraju` sɔ̀gɔ ni bìɲɛ` yé.
‘Lièvre a percé le tronc de baobab avec une flèche.
La construction cadre ni ... yé (11.5) - instrumentale

Dúwaɲɛ` ye ań fílɛ ni nùnɛti` yé.
‘Le douanier nous a regardés avec les lunettes.
La construction cadre ni ... yé (11.5) - instrumentale

Nsòn`w yé móbili` mìnɛ ni fànga yé.
‘Les voleurs ont saisi la voiture par la force.
La construction cadre ni ... yé (11.5) - instrumentale

Dén` kànâ màlo ni à ka bàna` yé.
‘Que l’enfant n’aie pas honte de sa maladie.
La construction cadre ni ... yé (11.5) - cause

Wùlu ìn ka bòn Sòri ka fàli` yé.
‘Ce chien est plus grand que l’âne de Sori.
Constructions comparatives avec les verbes qualitatifs (11.6.1)

Dénnin` ɲɛ́` ka bìlen bàma` tá` yé. ‘Les yeux de la jeune fille sont plus rouges que ceux d’un crocodile.
Constructions comparatives avec les verbes qualitatifs (11.6.1)

À hákili` ka dí à jɛ̀ɲɔ́gɔn` bɛ́ɛ tá` yé.
‘Il est plus intelligent que tous ses compagnons.
La valeur superlative (11.6.2)

Wári` b’à bólo ni án bɛ́ɛ yé. ‘Il a plus d’argent que nous tous.
Constructions comparatives sans verbe qualitatif (11.6.3)

Wári` b’à bólo án bɛ́ɛ yé. =

Án bɛ báara` kɛ́ áw yé. ‘Nous travaillons plus que vous’
Constructions comparatives sans verbe qualitatif (11.6.3)

Án bɛ báara` kɛ́ ni áw yé. =

1 • pour, à. bólo, dáfɛ̀, kámà, kósɔ̀n, kùnkɔ́rɔ, kùn, nɔ̀fɛ̀ à kó à yé il lui dit … à fɔ́ ń yé dis-le moià kɛ́ Ála yé fais-le pour Dieuò sé tɛ́ nê yé je n'en ai pas les moyensmɔ́bili ko` bɛ́ à yé kósɛbɛ il rêve d'une voiture, il a une grande envie d'avoir une voiture

2 • comme (en tant que, le sens d'équivalence ou de comparabilité). à tɛ́ à jàti màa yé il ne le considère pas comme un brave hommeà kɛ́ra fàama yé il est devenu un grand personnageà séra bólokoli yé il a l'âge d'être circoncis

3 • que (en comparaison de— également ní...yé). nê ka só ka ɲì (ní) í tá yé ma maison est plus confortable que la tienne

4 • avec. ní...yé fɛ̀, kɔ́kɔrɔ (marque d'accompagnement, d'instrument). nà n’à yé apporte-le (viens avec)à tìgɛ ni jéle yé coupe-le à la hacheà tɛ́ ni súgu` yé à tɛ́ ni só` yé tùma mîn... au moment où il était à mi-chemin entre la maison et le marché…

5 • en. rɔ́ (autant de parties (chiffre)). à tíla sàba yé partage-le en trois

6 • vers. fànfɛ̀ bàlɔn táara àle yé le ballon est allé vers luisú b'í sɛ̀nsɛn kà táa dùgujɛ yé la nuit s'avance doucement vers l'aube

7 • (associé à un deuxième ye marque l'équivalence — l'identité entre un sujet et un prédicat nominal). ò yé kɔ̀nɔ yé c'est un oiseauò tùn yé tìɲɛ yé c'était vrai, c'était la véritémùn yé nìn yé í bólo ? qu'as-tu en main ?

8 • (associé à ko — introduit une appellation ou une phrase explicative). à tɔ́gɔ yé kó Nsàn Il s'appelle Nsan (son nom est : Nsan)...ò yé kó : wári tɛ́ ń fɛ̀ …. c'est que je n'ai pas d'argent

yé→̌→ 1569 y'

pm IMP (auxiliaire 2ème pers.du pluriel de l'impératif). á' yé nà ! Venez ! á' yé wùlu fàtɔ kùn cì assommez le chien enragé !


Táa kúngo` kɔ́nɔ ! ‘Va en brousse !’
Impératif (8.2.11)

Á yé jíri` tìgɛ! ‘Coupez l’arbre !’
Impératif (8.2.11)

yé→̌→ 9288 y'

cop EQU…den in kɔni, a bɛ jala kɔrɔ yen. u k'an ka taa a nɔfɛ. u taar'a nɔfɛ. den yɛrɛ wolo fa, o de tɔgɔ ye Jɛnginɛ, Jɛnginɛ Sangafe. nk'u faso, Sosen don koyi.…(baa-fanta_maa_recit.dis.html)


Jɛ́gɛ` yé nímafɛn yé - Le poisson est un être animé
L'énoncé équatif - structure (5-1)

Díɲɛ` yé fíɲɛ yé - Le monde est du vent
L'énoncé équatif - structure (5-2)

Bùremàn yé nùmu yé - Bouremane est un forgeron (un noumou)
L'énoncé équatif - les deux valeurs (5-4) -classe

Àminatà yé kàramɔgɔ yé - Aminata est professeur
L'énoncé équatif - les deux valeurs (5-5) -classe

Nìn ye dùgù ɲùman yé - C'est un bon village
L'énoncé équatif - les deux valeurs (5-6) - situative

Súbagaya ye tìɲɛ yé - La sorcellerie est vraie
L'énoncé équatif - L'énoncé équatif - les deux valeurs (5-7) - situative

Án ye fúrakɛla` wéle, Sékù dè yé fúrakɛla` yé.
Nous avons invité un guérisseur, c’est Sékou qui est le guérisseur
L'énoncé équatif - L'énoncé équatif - les deux valeurs (5-10) - identité

yé→̌→ 2241→n : 4

v voir…o y'o ta fo dukɛnɛ na. o ko a ! a ko Fatumata ! a ko ne ye sogo sennɔ ye bi. ne tun taara yaala. ne dun ma sogo ye. ne ye sinɛ sen nɔ ye bi koyi. ee...…(baa-fanta_maa_recit.dis.html)


Í tùn bɛ mòbiliw fógonnen` yé kà táa àní pánkurunw.
Tu voyais des voitures et des avions emportés par l’eau’
32.4. L’infinitif en fonction de complément du verbe principal

Ù y’à yé kó kó` bɔ́ra túlonkɛ` lá, à kɛ́ra sɛ̀bɛ yé.
Ils ont vu que l’affaire avait dépassé le cadre de l’amusement, qu’elle était devenue quelque chose de sérieux’ [Kibaru 99 06koyita-bugobali_ni].
36.4. Kó comme conjonction

vt 1 • voir. ù yé ɲɔ́gɔn yé ils ont eu une entrevue

2 • apercevoir. ɲɛ́cun.

3 • trouver. sɔ̀rɔ ò yéra ! on l'a retrouvé ! (eurêka !)

yé→̌→ 188 y'

cop être bɛ́, dòn.…fɛn dɔ ye Ntɛfɛ sen yan fan, heyi, fɛn dɔ ye Ntɛfɛ kun yan fan, min m'o ye, o ko maramandiya. solima m'o ye, o ko sirife rɔjalen.…(diarra-chants_circoncision.dis.html)

yé→̌→ 80

pm IPFV (surtout avec le verbe sé— sinon, dans les textes influencés par le maninka, probablement dans quelques dialectes locaux bambara). ò yé kɛ́ = ò bɛ kɛ́ ça se fait

yé→̌→ 1 yée

prt oh wála, we (pour attirer l'attention).… dɔnkili kun laban bɛ mɔgɔw ka nisɔndiya jira sogo kɔrɔ : i ye kɔnɔ, i dan ka na Mali kɔnɔ, i bɛ sanga la.…(oteri_keyita-sogobo-7sogow.dis.html)

yé kà→̌→ 0

pm EQU INF (marque peu fréquent à une valeur de l'aire sémantique du perfectif, probablement du passé récent).

yébali→̌→ 2( voir PTCP.NEG )

ptcp invisibleinvisible, disparu kàrisa tùn bɛ́ mɔ̀gɔ yébali lá un tel manquait à l'appel

Yebese→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLYébéssé

yèbeyaba→̌→ 0→n : 0

v pendre

vt pendre gàngàn à dáwolo yèbeyabalen il a la lèvre pendante

yée→̌→ 0 yé

prt oh wála, we (pour attirer l'attention).

yée→̌→ 8 yɛ́ɛ

intj admiration… kelen in foli de kɛ aw ye, a ye tɛmɛ n'an ka baraw ye, bari dɔn ka di n'na. a ye baraw girin. yee , Tiramagan ni kankejan, Muke Musa ni Muke Dantuma, ba mana fa, bakɔmasa, ba mana ja, …(sisoko-daa_ka_kore.dis.html)

yéele→̌→ 0

adj gorgée de sève

1 • gorgée de sève (en parlant d'une jeune tige).

2 • gorgées d'eau (en parlant d'arachides non mûres ...)

yèele→̌→ 0→n : 0 yèelen yèele.

v fondre

1 • vi fondre kɛ̀ɲɛ bɛ́ yèele tìle lá la cire fond au soleil

2 • vt faire fondre, dissoudre wɔ̀yɔ.

yéelen→̌→ 93

n lumière mɛ́nɛ yéelen bɔ́ ń yé ! éclaire-moi !

yèelen→̌→ 41→n : 1 yèele.

v fondre…ji caman minni bɛ kaari yeelen ani k'a bɔli nɔgɔya murasɔgɔsɔgɔ ni sɔgɔsɔgɔ gɛlɛn na ka tɛmɛ siroji kan.…(dogotoro_00kunnafoni_damadow.dis.html)

1 • vi fondre kɛ̀ɲɛ bɛ́ yèele tìle lá la cire fond au soleil

2 • vt faire fondre, dissoudre wɔ̀yɔ.

yéelenko→̌→ 11( lumière affaire )

n éclairage bábili yéelenko éclairage du pont

yéelen-yeelen→̌→ 0→n : 0( lumière lumière )

v briller yégeru, yéleku, yéleyele, yéluyelu, yóloyolo, ŋánaŋana.

yèeru→̌→ 0→n : 0 lèeru yèku; yèeru.

v brandir pour narguer

vt brandir pour narguer à yé wári yèku nê lá il a brandi de l'argent devant moi

yéfege→̌→ 55 yéfuge yépege.

n albinos gɔ̀nbɛlɛ.…ba in kɔni tɛ yefege ye. a k'ale fa y'a ba furu sa k'a sababu kɛ k'o ye yefege bange a ka furu kɔnɔ.…(kibaru535_03muso_yefegew.dis.html)

yéfegeya→̌→ 0( albinos *abstractif ) yéfugeya yépegeya.

n albinisme

yéfuge→̌→ 17 yéfege; yépege.

n albinos gɔ̀nbɛlɛ.… ko u ka taga a lajɛ ni Silamakan ko kɛra cogo min na u ka na a ɲɛfɔ a ye ale ma a yefuge ye ale dun ye a ka saraka di a ma Silamakan ma kɛ ka a faga walima ni a ye …(dumestre-prise_de_djonkoloni.dis.html)

yéfugeya→̌→ 1( albinos *abstractif ) yéfegeya; yépegeya.

n albinisme

yègentu→̌→ 1 yègeru; yèkere.

n hoquet yègentu b'à lá il a le hoquet

yègentu→̌→ 1→n : 0 yègeru; yèkere; yèkentu.

v avoir le hoquet… . ni aw bɛ a fiyɛ, aw bɛ a don nun kɔnɔ ka ɲɛ ka sɔrɔ ka a fiyɛ. ni a bɛ to ka wuli ka caya, ni sisan bɛ yegentu walima ninakili teliya bila mɔgɔ la, ni a tigi bɛ taamana walima ni a bɛ baaramisɛnninw na, …(dogotoro_13ka_caya.dis.html)

vi avoir le hoquet

yégeru→̌→ 0→n : 0 yégerun.

v produire un éclair

vi 1 • produire un éclair.

2 • scintiller, briller. mɛ́gɛmɛgɛ, mɛ́nɛmɛnɛ, tómitomi, yéleku, yɛ́gɛyɛgɛ, yéelen-yeelen, yéleyele, yéluyelu, yóloyolo, ŋánaŋana.

yégeru→̌→ 1 yégerun.

n éclair kàbayɛgɛru (phénomène atmosphérique).… Juma Suko ko : Gurumi Jan Konate ! e nɔ tɛ, i kɔnɔ b'an ba la waati min, a siranna su kelen san yegeru ni san pɛrɛn ɲɛ, a yɛrɛ k'a dusukun tigɛra dɔɔnin, a y'o dusukun tigɛ min kɛ dɔɔnin, o de yera …(kone-sunjata.dis.html)

yègeru→̌→ 0 yègentu yègeru; yèkere.

n hoquet yègentu b'à lá il a le hoquet

yègeru→̌→ 0→n : 0 yègentu yègeru; yèkere; yèkentu.

v avoir le hoquet

vi avoir le hoquet

yégerun→̌→ 0→n : 0 yégeru yégerun.

v produire un éclair

vi 1 • produire un éclair.

2 • scintiller, briller. mɛ́gɛmɛgɛ, mɛ́nɛmɛnɛ, tómitomi, yéleku, yɛ́gɛyɛgɛ, yéelen-yeelen, yéleyele, yéluyelu, yóloyolo, ŋánaŋana.

yégerun→̌→ 0 yégeru yégerun.

n éclair kàbayɛgɛru (phénomène atmosphérique).

yègeyege→̌→ 0→n : 0 yɔ̀gɔyɔgɔ yìgiyɔgɔ; yègeyege.

v branler

1 • vi branler, osciller, être branlant kèleku, kɔ́mi, lìngilanga (dent, clou, arbre).

2 • vt ébranler, chercher à déraciner

3 • vt être indistinct (paroles).

yèkentu→̌→ 0→n : 0 yègentu yègeru; yèkere; yèkentu.

v avoir le hoquet

vi avoir le hoquet

yèkere→̌→ 0 yègentu yègeru; yèkere.

n hoquet yègentu b'à lá il a le hoquet

yèkere→̌→ 0→n : 0 yègentu yègeru; yèkere; yèkentu.

v avoir le hoquet

vi avoir le hoquet

yékewu

adv furtivementfurtivement, sans faire de bruit

yéko→̌→ 21( voir affaire )

n apparence

1 • apparence, aspect. bɔ́ko, síngɔ, yéɲɛna, ɲɛ́naye, cógo, cɛ̀, làhala, sáwura, ɲɛ́.

2 • fait de voir.

yékofila→̌→ 8( voir affaire deux )

n déchéance

1 • déchéance, revers de fortune, décadence.

2 • personne ruinée (se retrouvant dans une situation très inférieure à celle qu'il a connue auparavant).

yèku→̌→ 0→n : 0 lèeru yèku; yèeru.

v brandir pour narguer

vt brandir pour narguer à yé wári yèku nê lá il a brandi de l'argent devant moi

yélebeyelebe→̌→ 0→n : 0

v tourner dans tous les sens

vt tourner dans tous les sens (dans la main).

yéleke→̌→ 12

adj étranger

1 • étranger. dúnan (d'une autre race, d'un autre groupe). nkànkóro ní nsìra cɛ́, ní ŋɔ́ni y'í sɔ̀gɔ à lá, ò yé jíri yéleke yé, n'ó tɛ́, ŋɔ́nimafɛn tɛ́ en passant entre un "nkankoro" et un baobab, si une épine t'égratigne, il s'agit d'un autre arbre, parce que ce ne sont pas des épineux

2 • intrus, espion. súre, wènce (péj).

yéleke→̌→ 14

n étranger…kalandenw bɛ yeleke woloma ka bɔ tɔw la. misaliw : - u bɛɛ ka bilen, fo kelen, o ye finman ye ; finman ye yeleke ye.…(bamanankan_maben-116kulusigili.dis.html)

1 • étranger. dúnankɛ, dúnan, kɔ́kanmɔgɔ, sìgibaga, sìginfɛ, sìgi, tɛ̀mɛsenna (d'une autre race, d'un autre groupe).

2 • intrus, espion. fùrawènce, súre, wènce, dɔ̀dɔlibaga (péj).

yèleke→̌→ 0→n : 0 yɛ̀rɛkɛ yɛ̀lɛkɛ; yèleke.

v granuler farine

vt granuler farine (en vue de la cuisson).

Yelekebugu→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop TOPYélékébougou (commune, cercle de Kati, région de Koulikoro).… bi, k'a ta Yelekebugu , Kati mara la, ka se Doribugu, olu n'u laminiduguw, kɔɔrisɛnɛ kuma bɛ fan bɛɛ, fo ka don …(jekabaara290_3sidibe_koorisene.dis.html)

yélekeyeleke→̌→ 0→n : 0 yéleku yélenku; yélekeyeleke.

v scintiller

1 • vi scintiller, briller mɛ́gɛmɛgɛ, mɛ́nɛmɛnɛ, tómitomi, yégeru, yɛ́gɛyɛgɛ (éclair, étoile). yéelen-yeelen, yéleyele, yéluyelu, yóloyolo, ŋánaŋana.

2 • vt faire briller, cirer láyelenku.

yéleku→̌→ 4→n : 0 yélenku; yélekeyeleke.

v scintiller…n'a fɔra ko Kita lakanabaga, binimini de ko don. a bɛ jamana yiriwa. a fari bɛ yeleku i n'a fɔ ko dugalen. a yɔrɔ dɔw bɔlen don sanu fɛ.…(keita-folo_kita08.dis.html)

1 • vi scintiller, briller mɛ́gɛmɛgɛ, mɛ́nɛmɛnɛ, tómitomi, yégeru, yɛ́gɛyɛgɛ (éclair, étoile). yéelen-yeelen, yéleyele, yéluyelu, yóloyolo, ŋánaŋana.

2 • vt faire briller, cirer láyelenku.

yélekuyeleku→̌→ 0

adv sans bruitsans bruit séwu, yɔ́kɔyiyɔkɔyi, dɔ́yi (s'approcher).

yélenku→̌→ 8→n : 0 yéleku yélekeyeleke.

v scintiller…o cogo la, aw ka yeelen ka yelenku mɔgɔw ɲɛ kɔrɔ. o la, ni u ye aw ka wale ɲumanw ye, aw fa min bɛ sankolow la, u na o tanu.…(layidu_kura_01mace.dis.html)

1 • vi scintiller, briller mɛ́gɛmɛgɛ, mɛ́nɛmɛnɛ, tómitomi, yégeru, yɛ́gɛyɛgɛ (éclair, étoile). yéelen-yeelen, yéleyele, yéluyelu, yóloyolo, ŋánaŋana.

2 • vt faire briller, cirer láyelenku.

yelenwun→̌→ 1

onomat nuit avancéenuit avancée, très avancée (la nuit).…* nin bɛɛ lajɛlen y'a sɔrɔ Ŋɛɲɛkɔrɔ ka Tonnkan ma se fɔlɔ dɛ ! o y'a sɔrɔ su dugu tilala yelenwun ! aa, a fana sɔrɔla ka na bɔ sokɛnɛba in kan sa.…(jabate-ngenyekoro_ka_tonnkan.dis.html)

yéleyele→̌→ 1→n : 0

v briller yéelen-yeelen, yégeru, yéleku, yéluyelu, yóloyolo, ŋánaŋana.… don, i n'a fɔ kɔ ji, dala ji, ani kɔlɔn min man dun, o ji, fo ka o ji ɲɛ saniya fɔlɔ, a ɲɛ ka yeleyele , san'i ka fɛɛrɛ kɛ ka banakisɛw ni fɛn juguw bɔ a la…(ji_ni_keneya.dis.html)

yéleyele→̌→ 2

adv limpide… kule kan bɛ ka pɛrɛn fonisirew taasi n'u dusu kan naminɛ, i ko dakabana doolo in yeleyele : taasi ! diɲɛ yɛlɛma ! wasa ! F Jigifa D…(sankore11_07jigifa-wasa_doolo.dis.html)

yélikɛla→̌→ 3( voir *nom d'action faire *agent permanent )

n voyantvoyant, devin dónkibarubɔla, bùguridala, bɛ̀lɛdala, dóma, dúfakɛla, dɔ́nnikɛla, fílɛlikɛla, kòlonninfilila, làturudala, lájɛlikɛla, ngɔ́nsigila, nkɔ̀dala, nkɔ̀sigila, tùrabudala.

Yelimane→̌→ 6→n.prop/n : 0 →n.prop : 6→n : 0 Yelimani

n prop TOPYélimané (une ville et un cercle dans la région de Kayes).…Ɲɔrɔ ani Yelimane : balikukalanso ma dayɛlɛ Ɲɔrɔ ni Yelimane , bari tiga sɛnɛ sɛriwusi ka baara tɛ olu fɛ yen.…(kibaru070_06musow_ka_kalan.dis.html)

Yelimani→̌→ 15→n.prop/n : 0 →n.prop : 15→n : 0 Yelimane

n prop TOPYélimané (une ville et un cercle dans la région de Kayes).… tonw na. ni i ma cɛncɛn ton ka kaba dan o kan, sumaya fanga b'i ka kabajuw faga. o hukumu kɔnɔ, Yelimani ni Ɲɔrɔn sɛrikili mɔgɔw b'a ɲini gofɛrɛnaman fɛ, a k'olu dɛmɛ u ka sɛnɛkɛdugukolow …(kibaru570_03jakite_jara-kabasene_ye.dis.html)

yéluyelu

v briller

vi briller avec éclat

yèn→̌→ 4405

adv là-bas yènninnɔ̀ bɔ́ yèn ! [bɔ́e] Déguerpis de là ! Va--t-en ! í y’à tà yɔ́rɔ mín ná, í k'ò bìla yèn ! remets-le où tu l'as pris !


[Í ye yɔ́rɔ` mîn jìra ń ná], ń táara yèn.
Je suis allé là où tu m’as montré’ [Baabu ni baabu, Ch. 11].
35.2.3. Structure du GN relativisé dans la proposition matrice

[Ntúra` bɛ jɔ̀ yɔ́rɔ` mîn sú` fɛ̀], à táara fɔ́nfɔnnin` bìla yèn.
Il est allé déposer la vipère là où le taureau s’arrêtera pendant la nuit’ [Baabu ni baabu, Ch. 8].
35.2.3. Structure du GN relativisé dans la proposition matrice

yèn→̌→ 251

n là-bas…cɛɲɛ kun tɛ ni Seku Maru kun ye a joli bɔ Seku Maru ka kɛlɛ kun ti sagon yen kan maa ti se ka kɛ kɛlɛ masa ye n'i tɛ fɛn dɔn koyi.…(diallo-conquetes_el_hadj_omar.dis.html)

Yendume→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPYenndouma (un village dans le pays dogon).…a bangera san 1955 Yendume , Bajangara mara la. bakurubadɔnni n'o ye filozofi ye, o karamɔgɔba don.…(kibaru556_03wage_konta-mali_kalanko_minisiri.dis.html)

yènfɛla( là-bas par *nom de lieu )

n cette zone-làcette zone-là

yènka→̌→ 24( là-bas *originaire de )

n quelqu'un de là-basquelqu'un de là-bas


Yèn-ka`-w ka kɛ́nɛ ?
Est-ce que les gens de là-bas sont en bonne santé ?’
Dérivation nominale - 21.3. –la/-na suffixe de nom de lieu

yènninnɔ̀→̌→ 49 yènnɔ̀

adv là-bas yèn.…a ka di, nka yɔrɔ ɲuman tɛ. yenninnɔ , bɔbɔ ni miyanka de ka ca yen. olu, dabalijugu de ka ca u bolo. wa, a muso ta ye caya dan de ye.…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_07_05.dis.html)

yènnɔ̀→̌→ 2 yènninnɔ̀

adv là-bas yèn.… ye su bɛɛ kɛ miiri la ka tila ka fɔ surukuba ma : « na an ka taga kamiw ka dugu la ka taga ɲɛnajɛ kɛ yennɔ . u mana dɔn kɛ an bɛ u ladon sansara kɔnɔ ka da sɔgɔ u dala. surukuba ko : ayi ! ne tɛ taga, ne …(sidibe-contes_du_mali01.dis.html)

yéɲɛna→̌→ 0( voir oeil à )

n apparence bɔ́ko, síngɔ, yéko, ɲɛ́naye ní mùso ìn yéɲɛna yé fúruɲinicɛ ìn dùngɔ yé... si l'aspect de cette épouse (éventuelle) a plu au prétendant (kb 3/05 p.8)

yépege→̌→ 0 yéfuge yéfege; yépege.

n albinos gɔ̀nbɛlɛ.

yépegeya→̌→ 0( albinos *abstractif ) yéfugeya yéfegeya; yépegeya.

n albinisme

yére→̌→ 0 yéreyere

adv bien rougebien rouge, bien mûr

yére→̌→ 0 yɛ́rɛ

n sexe masculinsexe masculin, testicules dóro, kɔ́lɔ, wúlu, bɔ̀lɔ, pénpèlen, sògonin, bɛ̀lɛkili, fìlabara, kíliɲɔrɔn, kɔ́, nkɛ̀lɛn, ɲáka (un mot peu connu).

yéreyere→̌→ 0 yére

adv bien rougebien rouge, bien mûr

yéri→̌→ 4→n : 0

v disperser

1 • vt disperser, semer à la volée càrin, dùruntu, jɛ́nsɛn, pìripara, yɛ́rɛkɛ kòlon yéri faire la divination par les cauris (en les jetant)

2 • vi s'ouvrir, s'épanouir (une fleur).

Yesu→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop NOM ETRGJésus Christ (Jésus de Nazareth est un Juif de Galilée, né entre l'an 7 et l'an 5 av. J.-C.)… seliba ye, ka masɔrɔ a sigilen bɛ ala ka nabi ɲuman girin dɔ de ka bangedon kan, n'o ye matigi Yesu ye. an kana koɲɛɲini wɛrɛ kɛ, an k'a don alakotaabolo ɲɛnamaya kɔnɔ dɔrɔn. Zan Zozɛphu …(jekabaara280_6u_ko.dis.html)

yètenan→̌→ 0 yètinan yètenan.

n lieutenant nɔ̀kanda, nɔ̀kanta.

yètenan→̌→ 0 yètinan

n yìtinan; yètinan; liyetenan; yìtinɛ lieutenant nɔ̀kanda, nɔ̀kanta O sɔrɔdasiw ɲɛmaaya tun bɛ yetinan Musa Tarawele bolo. (Jɛkabaara 145, 1998) san 1981 awirili kalo tile 27 don liyetenan Isa Jara wilila , Bamakɔ , Falajɛ , k' a bɛ Gawo magɛn a sen na (Kibaru 111, 1981) Yitinɛ-Kolonɛli Abudulayi Mayiga ye mara ni desantaralizasɔn minisiri ye.(Kibaru 589, 2021) ETRG.FRA.

yètinan→̌→ 4 yètenan.

n lieutenant nɔ̀kanda, nɔ̀kanta.…jamana marali n'a lakanani minisiri : yetinan kolonɛli Sada Samake. dɔnko ni kunnafoniw jɛnsɛnni minisiri : Sɛkɛna Deteba Kamisoko.…(nyetaa18_11mali_goferenama.dis.html)

yéwu→̌→ 0

adv complètement bánbali, bɛ́gu, céwu, fálaki, fɛ́rɛɛ, kílikili, láyi, léwu, ntólo, pán, pára, pá, pélenkete, pépewu, péwu, píri, síisɔ, táwu, táyi, térekete, tétewu, téwu, túgutege, tɔ́ntɔn, tɛ́ku (d'une disparition, enlèvement, etc.)

-yɛ→̌→ 13486 ya

mrph ABSTRABSTR, abstractif, V->V Adj->N Adj->V N->N N->V attention PAS VQ (DEQU) morphème dérivationnel nom de statut ou d’état (dérivé des noms des personnes ou de certains animaux), du nom de qualité (dérivé des adjectifs); rarement, des verbes à valeurs inchoatives dérivé de V: Idée d’abstraction. Les verbes de départ sont de sens abstrait, les verbes produits par -ya ont le même sens ou encore un sens plus abstrait, exprimant un état, une qualité, un processus. Il y a quelques cas où le sens change : fàamú = comprendre fàamúya = bien comprendre, devenir spécialiste en qq chose hàramú = être interdit hàramúya = renoncer à quelque chose, proclamer l’interdiction de quelque chose, maudire ex : U yé dolo haramuya / Dolotɔya hàramuyalen don silameya là Ní cɛ̀ màloyara à mùso mà, à tɛ́ gàrijɛgɛ sɔ̀rɔ ya la variante -yɛ est d'utilisation restreinte, pour des formes déjà lexicalisées, en particulier kɛ́nyɛ ("égaliser", du vq kán) et ses dérivés

yɛ́→̌→ 27

intj hou lahou la (exclamation de surprise, d'admiration).… donkelen fanga bindon o ma diya * 6 * i yo dunbali dun saya yɛ dunbali dun Farajara buatu bindon saya ye dunbali dun i yo …(fane-la_peche_de_fabaly.dis.html)

yɛ́bɛru→̌→ 0

adv rapidement comme l'éclairerapidement comme l'éclaire

yɛ́ɛ→̌→ 1 yée

intj admiration…u ko : - yɛɛ !... - a tɛ don. fo k'a sa ! jɔnkɛkɔrɔba kelen bɛ yen, a fanga ka bon fo ka fanga bonya ban.…(jabate-ngenyekoro_ka_tonnkan.dis.html)

yɛ́gɛbɛ→̌→ 0

adv très hàáli, hálila, kójugu, kɔ́likɔli, lɔ́bɔlɔbɔ, ndére (joli).

yɛ̀gɛbɛ→̌→ 0

adj jolijoli, de belle apparence dákabana, nɔ́ɔrɔma.

yɛ́gɛn→̌→ 47→n : 0

v étendre… nin kulu in lajɛ, n'o sera ka sabati a nɔ na, o tuma a mɛɛn o mɛɛn i na ne ye » kabini Musa ma y'a yɛgɛn kulu ye minkɛ, a ye kulu kɛ fɛn karikarilen ye, Musa binna, a kirinnen, tuma min na a …(kurane007.dis.html)

1 • étendre, déployer. fɛ̀nsɛn, gàngàn, láfɛ̀nsɛn, sɛ́ɛnɛ, tɔ̀nɔ, yánkan, yɛ́rɛkɛ.

2 • écarter.

yɛ́gɛyɛgɛ→̌→ 17→n : 0

v gratter avec la patte…3343 ) sɛba bɛ dɔn na, a hakili bɛ a denw na. 3344 ) sɛba tɛ fɛnjugu yɛgɛyɛgɛ k'a bila a denw kɔrɔ. 3345 ) syɛmusokɔrɔ tɛ se ka fɛn fagabali fili a denw kɔrɔ.…(bailleul-sagesse_bambara_02e.dis.html)

vt gratter avec la patte

yɛ́gɛyɛgɛ→̌→ 1→n : 0

v scintiller… “ ne tɛ maa kɛnɛ ye ” kaba mana kulu, “ ne kun citɔ bɛ ” san mana yɛgɛyɛgɛ , “ ne ɲɛ citɔ bɛ ”…(kamara-donon_kasira.dis.html)

1 • scintiller, briller vivement. mɛ́gɛmɛgɛ, mɛ́nɛmɛnɛ, tómitomi, yégeru, yéleku.

2 • éclairer.

3 • jeter des éclairs.

yɛ́gɛyɛgɛ→̌→ 1

adv secouant (un récipient, pour le remplir).… sin k'i kunberekuru turu dugu ma, ka fɛlɛfɛlɛnin ta ka bɔ filen jɛnin da la, ka koro fa ji la yɛgɛyɛgɛ , k'a sigi faama in da la. faama in b'i nɛn su ji in na. ji ka farin, ji ka kuna, ji ka timi. …(jabate-ngenyekoro_ka_tonnkan.dis.html)

yɛ́lɛ→̌→ 72

n rire yɛ́lɛli ù yé yɛ́lɛ bɔ́ à mà ils se sont moqués de luiyɛ́lɛ bilen Kalilou Tera rire sarcastique

yɛ́lɛ→̌→ 207→n : 73

v rire

vi rire yɛ́lɛ...mà se moquer de … à yɛ́lɛla à mà il s'est moqué de lui

yɛ̀lɛ→̌→ 10

n cuiller calebassecuiller calebasse (petite calebasse servant de cuiller). gàlama.… dama ni ɲɔgɔn cɛ : fure, su Db suma, kasa Db tamaki, siga Db ma, ba Wn wawa, yaala, haalo Db yɛlɛ , galama Db 3…(fakan20180425_danyew_koronyogonmako.dis.html)

yɛ̀lɛ→̌→ 85→n : 5 yɛ̀lɛn

v ouvrir… ni den nasira bɛ ka yɛlɛ , dɔgɔtɔrɔmuso bɛ se k'a bolo kelen kɛ ka den nasira yɛlɛli nɔgɔya, ka kelen dɔ in kɛ ka den …(dogotoro_19denbaw.dis.html)

vt ouvrir dálakà, dátìgɛ, dáyɛ̀lɛ, lákà.

yɛ́lɛbɔfɛn→̌→ 0( rire sortir chose )

n objet de riséeobjet de risée

yɛ̀lɛkɛ→̌→ 1→n : 0 yɛ̀rɛkɛ yèleke.

v granuler farine… bunten ; a nugulen, a y'a tɛntɛn ni ɲɛmisɛn ye, ka mugu kɛ filen kɔnɔ, ka ji dɔɔnin kɛ a la, k'a yɛlɛkɛ . o bɛɛ y'a sɔrɔ ji bɛ daga kɔnɔ, tasuma kan. a ye dɔgɔ dadon a kɔrɔ fo k'a wuli. ji wulila tuma …(camara-4gada_la.dis.html)

vt granuler farine (en vue de la cuisson).

yɛ́lɛko→̌→ 15( rire affaire )

n chose risiblechose risible

yɛ́lɛli→̌→ 2( rire *nom d'action )

n rire yɛ́lɛ bɛ́ɛ hákili bɛ́ láfoni ní mùsokɔrɔ ka làada dɔ́ yé, ò yé yɛ́lɛli yé tout le monde est libéré de son anxiété grâce à une coutume des vieilles il s'agit de l'éclat de rire (quand l'accouchement s'est bien passé, une vieille femme rit par trois fois s'il s'agit d'un garçon, quatre fois s'il s'agit d'une fille)

yɛ̀lɛma→̌→ 948→n : 66 yɛ̀lɛmɛ.

v changer…o kɔ, dugu denmisɛnw bɛɛ ye dɔnkili in da ɲɔgɔn fɛ. olu bɛɛ fana yɛlɛmana ka kɛ warabilenw ye, ka taa kungo kɔnɔ.…(01npogotiginin_kokorobola.dis.html)


Kánjabàna` yé bàna yɛ̀lɛmata` dɔ́ dè yé.
'La méningite est une maladie contagieuse.'
Le participe potentiel en -ta / fonction attributive (18.4)

1 • vt changer, retourner, tourner báfìli, báyɛ̀lɛma, kálamàdá, màyɛ̀lɛma (de côté, de direction ...) fíri, kɔ̀ngɔli, kɔ́kùru, kɔ́masègin, kɔ́mayɛ̀lɛma, kùruba, lámunumunu, mínimini, múnumunu, múnu, sɔ́lɔn à y'í kɔ́ yɛ̀lɛma ń mà il m'a tourné le dossí ka dùlɔki yɛ̀lɛma à ɲɛ́ɲuman kàn mets ton habit du bon côté

2 • vt transvaser bólomayɛ̀lɛma à yé ɲɔ̀ yɛ̀lɛma il a transvasé le mil

3.1 • vt transformer, convertir kɛ́, látuubi, túubi à yé ń ka kúma yɛ̀lɛma il a dénaturé mes proposà y’à sɔ̀n yɛ̀lɛma il s'est converti

3.2 • vi se transformer (une action involontaire).

3.2 • vr se métamorphoser (une action volontaire). à y'í yɛ̀lɛma kà kɛ́ súruku yé il s'est métamorphosé en hyène

4 • vt traduire fàsari à y’à ka kúma yɛ̀lɛma tùbabukan ná il a traduit ses paroles en français

yɛ̀lɛma→̌→ 130

n changement… : yiriwali fɛɛrɛ kɛrɛnkɛrɛnnen sariyasen 31 : fan fila mɔgɔw bɛnna a kan ko jamana ka kan ka yɛlɛma don sigida yiriwali taabolo la walasa sigidalakodɔnnenw ka yamaruya kɛ u ka …(benkanseben_min_bora.dis.html)

yɛ̀lɛmabolo( changer bras )

n type d’activitétype d’activité (possibilité de changer, changement d'activité, de direction, de comportment ...) Í bɛ́ nê yɛ̀lɛmabolo bɛ́ɛ dɔ́n tu es au courant de toutes mes activités (Ps 139, 3) (de tout ce que je fais, de mes manières d'agir : sb)

yɛ̀lɛmasen→̌→ 4( changer jambe )

n changement de comportementchangement de comportement, changement de rythme kà yɛ̀lɛmasen ɲúman dòn fúnankɛnin kɔ́rɔ proposer aux adolescents de bons changements de comportement (LD p.5)

yɛ̀lɛmɛ→̌→ 4→n : 0 yɛ̀lɛma yɛ̀lɛmɛ.

v changer… kuma ni wula-in-na tɛ wa ? i sigar'o kuma na wa ? a ko : o tuma a ma furu wa ? a ko : ayi ! a ye karafe yɛlɛmɛ k'u ka segin a ! a bɛ segin ka taa bɛnkɛ fɛ yen a nana ; a nisɔn ka go farigwan y'a …(sunbunu-fula_npogotigi.dis.html)

1 • vt changer, retourner, tourner báfìli, báyɛ̀lɛma, kálamàdá, màyɛ̀lɛma (de côté, de direction ...) fíri, kɔ̀ngɔli, kɔ́kùru, kɔ́masègin, kɔ́mayɛ̀lɛma, kùruba, lámunumunu, mínimini, múnumunu, múnu, sɔ́lɔn à y'í kɔ́ yɛ̀lɛma ń mà il m'a tourné le dossí ka dùlɔki yɛ̀lɛma à ɲɛ́ɲuman kàn mets ton habit du bon côté

2 • vt transvaser bólomayɛ̀lɛma à yé ɲɔ̀ yɛ̀lɛma il a transvasé le mil

3.1 • vt transformer, convertir kɛ́, látuubi, túubi à yé ń ka kúma yɛ̀lɛma il a dénaturé mes proposà y’à sɔ̀n yɛ̀lɛma il s'est converti

3.2 • vi se transformer (une action involontaire).

3.2 • vr se métamorphoser (une action volontaire). à y'í yɛ̀lɛma kà kɛ́ súruku yé il s'est métamorphosé en hyène

4 • vt traduire fàsari à y’à ka kúma yɛ̀lɛma tùbabukan ná il a traduit ses paroles en français

yɛ́lɛmisɛn→̌→ 8( rire petit )

n sourire à bɛ yɛ́lɛmisɛn kɛ́ / cì il sourit

yɛ̀lɛn→̌→ 74→n : 0 yɛ̀lɛ

v ouvrir… be a kɔ kamalen misɛnw cɛlen be a kɔ dafila dalen be a nɔnkɔn na ni a ye i ɲɛ yɛlɛn ni a ni ntura min bɛnna a bɛ kunkan ɲɛ kɛ ka o wuli ka o bin a ka tɔnjɔn ka o cɛ…(dumestre-geste_3duga_kore.dis.html)

vt ouvrir dálakà, dátìgɛ, dáyɛ̀lɛ, lákà.

yɛ̀lɛn→̌→ 606→n : 3

v monter


Ù ye cɛ̀` yɛ̀lɛn kà bɔ́ kɔ̀lɔn` kɔ́nɔ.
'Ils ont fait remonter l'homme du fond du puits.'

Cɛ̀` yɛ̀lɛnnen kà bɔ́ kɔ̀lɔn` kɔ́nɔ, ù táara ɲɔ́gɔn fɛ̀.
'Après que l'homme a été tiré du puits, ils sont partis ensemble.'
Le participe résultatif (18.2)

1.1 • vi monter, grimper gírinya, sánnayɛ̀lɛn, wúli, yánkan à yɛ̀lɛnna sò kàn il est monté sur le cheval

1.2 • vt monter sur

2 • vi s'élever (prix ...) à dá yɛ̀lɛnna son prix a augmenté

3 • vt tendre bánban, jíjà, rɔ́jà, sàma (un piège, une corde de tambour ...)

4 • vt retrousser fòron, kɔ̀ngɔli, kɔ́rɔcɛ̀, ɲàro (une manche ...)

yɛ̀lɛn→̌→ 2

n secret dákun, gùndo, jàkumakun.…den min bɛ bange a kɔlɔlɔ jugu bɛ se ka yɛlɛn o yɛrɛ la. sɛgɛ bɛ se ka caya o farikolo la ; sabula a Ph bɛ yɛlɛn kosɛbɛ.…(kibaru571_07nafo_jara-keneya_muso.dis.html)

yɛ̀lɛnbagan→̌→ 0( monter bête )

n monture dònfɛn kà nê yɛ̀lɛnbagan tɛ̀mɛnyɔrɔ má sɔ̀rɔ ma monture n'eut bientôt plus la place de passer (Ne 2, 14)

yɛ̀lɛnda→̌→ 2( monter bouche )

n pentepente, montée praticable, escalier kàlekale.

yɛ̀lɛnnan→̌→ 0( monter *instrumental )

n échelleéchelle, ascenseur yɛ̀lɛnyɛlɛnnan, ŋáaran.

yɛ̀lɛnyɛlɛnnan→̌→ 5( monter monter *instrumental )

n échelle yɛ̀lɛnnan, ŋáaran ní yɛ̀lɛnyɛlɛnnan tùn bɛ́ Ála lá, nê tùn ná yɛ̀lɛn kà bárika dá s'il y avait un escalier pour monter vers Dieu, j'y monterais pour le remercier (chant de maman)


yɛ̀lɛnyɛlɛnnan (escalier extérieur en banco)
photo Artem Davydov

yɛ̀lɛnyɛlɛnnan (échelle)
photo Valentin Vydrine

yɛ́lɛɲi→̌→ 0( rire dent ) yɛ́lɛɲin yɛ́lɛɲi.

n incisive fáralan (dent).

yɛ́lɛɲin→̌→ 2( rire dent ) yɛ́lɛɲi.

n incisive fáralan (dent).

yɛ́rɛ→̌→ 7 yére

n sexe masculinsexe masculin, testicules dóro, kɔ́lɔ, wúlu, bɔ̀lɔ, pénpèlen, sògonin, bɛ̀lɛkili, fìlabara, kíliɲɔrɔn, kɔ́, nkɛ̀lɛn, ɲáka (un mot peu connu).…o hakilila min bɛ sigidalamɔgɔw la ni caman yɛrɛ bɛ k'a waleya kaban, taa mana kɛ o cogo la baarakɛla tɛna to taabaaw kɔ.…(kibaru559_14sidibe_jara-waatiyelema.dis.html)

yɛ̀rɛ→̌→ 110

n légitime yɛ̀rɛwolo (enfant). dén mîn tùn tɛ́ yɛ̀rɛ yé l'enfant qui n'était pas légitime

yɛ̀rɛ→̌→ 189

prt d'ailleurs…hali bi, mɔgɔ caman ma nin kalanfɛɛrɛ kura in faamu. caman ka faamuya la, u bɛ a fɔ yɛrɛ , ko olu tɛ u denw don kalan na a ka taa a kɛ bamanankan dɔrɔn kalanni ye.…(dibifara25_05buware-jamana_kalanko.dis.html)


Í bá` kɔ̀rɔ-la, à fíyen-na yɛ̀rɛ, à ɲɛ́ tɛ́ kó lá túgun !
Ta mère a vieilli, elle est même devenue aveugle, ses yeux ne voient plus rien !’ [Ŋɛɲɛkɔrɔ ka tonnkan].
26.2. Les déterminants déictiques

À y’ à sàn yɛ̀rɛ. - ‘Il l’a même acheté.
26.2. Les déterminants déictiques

Dɔ́`-w yɛ̀rɛ yɛ̀lɛn-na kógo-w sán-fɛ̀ k' ù sìgi.
Certains sont même montés sur les murailles et s’y sont assis’ [Genkurunin].
26.2. Les déterminants déictiques

Ní í ka kó` yɛ̀rɛ bɛ ɲɛ̀, à b’ò fɔ́ í yé.
Cependant, si tes affaires vont aboutir, il te le dira.
26.2. Les déterminants déictiques

1 • d'ailleurs, en fait, par contre.

2 • tout à fait. à sàlen yɛ̀rɛ il est bel et bien mort

yɛ̀rɛ̂→̌→ 6437

dtm même


Nê yɛ̀rɛ̂ bɛ́nà mɔ̀gɔ-kɔrɔ-ba-kan` dɔ́ fɔ́ í yé.
Je te dirai moi-même une parole de vieux’ [Kibaru 151 04jara-baa_ni].
26.2. Les déterminants déictiques

Tìɲɛ` yɛ̀rɛ̂ lá, í fìli-la ń mà wà ?
Pour dire vrai, est-ce que tu ne me reconnais pas ?’ [Ŋɛɲɛkɔrɔ ka tonnkan].
26.2. Les déterminants déictiques

Ò yɔ́rɔ` dè kámà, cɛ̀kɔrɔba`-w yɛ̀rɛ̂-w bɛ síran kà dɔ́n-ni ɲuman dí ù mà.
Pour cette raison, les vieux ont peur de leur donner de bons savoirs’ [Maléfices].
26.2. Les déterminants déictiques{refVVSC}

Án yɛ̀rɛ̂-w ka sì-yɔrɔ` lá, án cɛ̀ náani dè tùn bɛ sì.
Dans notre propre dortoir, nous étions quatre hommes à dormir’ [Chroniques amoureuses].
26.2. Les déterminants déictiques

Nê ma sàya` bìla á lá, áw yɛ̀rɛ̂ dè ye sàya` bìla áw yɛ̀rɛ̂ lá.
Ce n’est pas moi qui vous fais subir la mort, c’est vous-mêmes qui vous faites subir la mort’ [Baabu ni baabu, Ch. 43].
37.1. Focalisation (mise en relief de rhème)

1 • même. à yɛ̀rɛ nàna il est venu lui-même, en personneà yɛ̀rɛ mà de soi-même, spontanémentí yɛ̀rɛ kɛ́...yé feindre d'être …

yɛ̀rɛba→̌→ 0( même *augmentatif )

n fatfat, vantard, orgueilleux wásobaganci, yɛ̀rɛlakalila, fàlimɔgɔ, kùncɛba, màɲaganci, yàwusenci.

yɛ̀rɛbakun→̌→ 1( même *augmentatif tête )

n soi-mêmesoi-même, tout entier yɛ̀rɛkun, bákuru.

yɛ̀rɛbaya→̌→ 2( fat [ même *augmentatif ] *abstractif )

n orgueil et égoïsmeorgueil et égoïsme

yɛ̀rɛbonya→̌→ 7( même grosseur [ grand *en verbe dynamique ] )

n orgueil

1 • orgueil. kùncɛbaya, kùncɛbonya, yàwuseya, yàwuse, ɲɛ́baya, yɛ̀rɛbonyali Hálakili sábu yé yɛ̀rɛbonyali yé avant la ruine, il y a l'orgueil (Pr 16, 18) l'orgueil conduit à la faillite

2 • estime de soi.

yɛ̀rɛbɔ→̌→ 5( même sortir )

n auto-suffisance

yɛ̀rɛbɔ→̌→ 0( même sortir )

n volontaire wɔlɔntɛri.

yɛ̀rɛci→̌→ 1( même envoyer )

n but fixé à soi-mêmebut fixé à soi-même

yɛ̀rɛdama→̌→ 24( même seulement )

dtm entre soientre soi


« Án k'án dògo ɲɔ́gɔn ná », dúnan` dòn, n'ò tɛ́, án yɛ̀rɛ̂ dàmâ bɛ́ ɲɔ́gɔn dɔ́n.
« Cachons-nous les uns des autres », c’est pour un étranger, sinon, nous nous connaissons bien entre nous’ [Sagesse bambara].
26.3. Les déterminants restricteurs

Ù yɛ̀rɛ̂ dànmâ-w ka ɲɔ́gɔn fàamu, ù k' ù ka kó lábɛ̀n !
Qu’ils se comprennent entre eux et mettent leur affaire en ordre’ [Jɛkabaara 294 5sidibe-koorisenenaw].
26.3. Les déterminants restricteurs

yɛ̀rɛdɔn→̌→ 28( même connaissance )

n connaissance de soi-mêmeconnaissance de soi-même (de sa place dans la société, de sa dignité, de ses limites ...)


Sògo` dɔ̀n, yíri` dɔ̀n, yɛ̀rɛdɔn dè ka fìsa à bɛ́ɛ yé.
Connaître les bêtes, connaître les plantes, se connaître soi-même est mieux que tout ça.

yɛ̀rɛdɔnbali→̌→ 0( même connaître PTCP.NEG )

ptcp indigneindigne, mal éduqué

yɛ̀rɛdɔnbaliya→̌→ 0( indigne [ même connaître PTCP.NEG ] *abstractif )

n méconnaissance de sa placeméconnaissance de sa place (proche de la suffisance ...)

yɛ̀rɛdulon→̌→ 0( même suspendre )

n pendaison (volontaire).

yɛ̀rɛfaa→̌→ 0( même tuer ) yɛ̀rɛfaga

n suicide

yɛ̀rɛfaanci→̌→ 0( suicide [ même tuer ] *agent excessif ) yɛ̀rɛfaganci

n suicidaire yɛ̀rɛfagasu.

yɛ̀rɛfaasu→̌→ 5( suicide [ même tuer ] cadavre ) yɛ̀rɛfagasu

n suicidaire

1 • suicidaire. yɛ̀rɛfaganci.

2 • risque-tout. ncòna, ntála, tègere, sì bántɔ.

3 • kamikaze. kamikazi.

yɛ̀rɛfaga→̌→ 9( même tuer ) yɛ̀rɛfaa

n suicide

yɛ̀rɛfaganci→̌→ 0( suicide [ même tuer ] *agent excessif ) yɛ̀rɛfaanci

n suicidaire yɛ̀rɛfagasu.

yɛ̀rɛfagasu→̌→ 5( suicide [ même tuer ] cadavre ) yɛ̀rɛfaasu

n suicidaire

1 • suicidaire. yɛ̀rɛfaganci.

2 • risque-tout. ncòna, ntála, tègere, sì bántɔ.

3 • kamikaze. kamikazi.

yɛ̀rɛfɔ→̌→ 3( même dire )

n vantardise wáso.

yɛ̀rɛjira( même montrer ) yɛ̀rɛyira.

n vanitévanité, ostentation, fatuité lɛ̀n, wásobaganciya, yɛ̀rɛjiranciya, ɲànyɛrɛla, yɛ̀rɛmajira.

yɛ̀rɛjirako→̌→ 0( vanité [ même montrer ] affaire ) yɛ̀rɛyirako.

n action ostentatoireaction ostentatoire (faite pour la galerie).

yɛ̀rɛjiranci→̌→ 3( vanité [ même montrer ] *agent excessif ) yɛ̀rɛyiranci.

n vaniteuxvaniteux, m'as-tu-vu ntɔ́rɔntɔ, wásobaganci, ɲànyɛrɛla, jàgonci, jàgotigi, lɛ̀ntɔ.

yɛ̀rɛjiranciya( vaniteux [ vanité [ même montrer ] *agent excessif ] *abstractif ) yɛ̀rɛyiranciya.

n vanitévanité, ostentation lɛ̀n, wásobaganciya, yɛ̀rɛjira, ɲànyɛrɛla, yɛ̀rɛmajira.

yɛ̀rɛkalan→̌→ 9( même lire )

n autodidactismeautodidactisme, étude personnelle

yɛ̀rɛkalanden→̌→ 0( autodidactisme [ même lire ] enfant )

n autodidacte yɛ̀rɛkalanna.

yɛ̀rɛkalanna→̌→ 0( même lire *agent permanent )

n autodidacte yɛ̀rɛkalanden.

yɛ́rɛkɛ→̌→ 46→n : 0 yɛ̀rɛkɛ

v étendre…u tɛ maloya sidɔn bilen, ka balo dɔrɔn ; cogo di ? o nafa man bon. denmisɛnw yɛrɛkɛra sirakunbɛndaw la, warimisɛn deli la mototigiw ani mɔbilitigiw fɛ.…(tarawele_duguet-kidali_kuranin.dis.html)

1 • vt étendre, déployer fɛ̀nsɛn, gàngàn, láfɛ̀nsɛn, sɛ́ɛnɛ, tɔ̀nɔ, yánkan, yɛ́gɛn.

2.1 • vt éparpiller, disperser càrin, dùruntu, jɛ́nsɛn, pìripara, yéri.

2.2 • vi s'éparpiller ní jíriba bìnna, kɔ̀nɔw bɛ yɛ́rɛkɛ quant un grand arbre tombe, les oiseaux se dispersent

yɛ̀rɛkɛ→̌→ 0→n : 0 yɛ̀lɛkɛ; yèleke.

v granuler farine

vt granuler farine (en vue de la cuisson).

yɛ̀rɛko→̌→ 1( même affaire )

n affaire personnelleaffaire personnelle

yɛ̀rɛkun→̌→ 25( même tête )

n soi-mêmesoi-même, personne entière, totalité yɛ̀rɛbakun à yé à yɛ̀rɛkun bɔ́ dìngɛn nɔ́ il est sorti complètement du trou

yɛ̀rɛkunfeere→̌→ 1( soi-même [ même tête ] vendre )

n prostitution súngurunbaya òlu bɛ́ sɔ̀n kà lában yɛ̀rɛkunfeere lá elles acceptent finalement de se prostituer (kb 1/06 p..8)

yɛ̀rɛkunfeerela→̌→ 0( soi-même [ même tête ] vendre *agent permanent )

n prostituée cáka, díyatɔmuso, játɔmuso, súngurunba, tùtu Note : Kb 6/05 p.5

yɛ̀rɛlabila→̌→ 8( même laisser.partir [ *causatif mettre ] )

n vie désordonnéevie désordonnée (sur tous les plans).

yɛ̀rɛlagosi→̌→ 1( même mépriser [ *causatif battre ] ) yɛ̀rɛlagɔsi.

n qui prête le flanc aux critiquesqui prête le flanc aux critiques

yɛ̀rɛlagɔsi→̌→ 0( même mépriser [ *causatif battre ] ) yɛ̀rɛlagosi yɛ̀rɛlagɔsi.

n qui prête le flanc aux critiquesqui prête le flanc aux critiques

yɛ̀rɛlakalila→̌→ 0( même raconter *agent permanent )

n vantard wásobaganci, yɛ̀rɛba.

yɛ̀rɛmabila→̌→ 12( même *connecteur mettre )

n laisser-aller màsɔrɔ, ɲíɲaɲi (conduite relâchée (dans tous les sens)).

yɛ̀rɛmahɔrɔn→̌→ 2( même *à libre )

n homme librehomme libre, homme indépendant hɔ́rɔn.

yɛ̀rɛmahɔrɔnya→̌→ 1→n : 0( homme.libre [ même *à libre ] *abstractif )

v devenir libre

vi devenir libre, devenir indépendant

yɛ̀rɛmahɔrɔnya( homme.libre [ même *à libre ] *abstractif )

n libertéliberté, indépendance hɔ́rɔnya, libɛrite.

yɛ̀rɛmajigin( même humilité [ *connecteur descendre ] )

n humilitéhumilité, modestie kùncɛdɔgɔya, màjigilenya, màjigin, màlo, sáamɛya, sáamɛ, ɲɛ́malo, yɛ̀rɛmajigilenya.

yɛ̀rɛmajira→̌→ 0( même montrer [ *connecteur montrer ] ) yɛ̀rɛmayira.

n ostentation yɛ̀rɛjiranciya, yɛ̀rɛjira.

yɛ̀rɛmakasi→̌→ 1( même plaindre [ *connecteur pleurer ] )

n lamentationlamentation, désespoir kìnikini, màɲumantɔkan, ɲɛ́cɔngɔ.

yɛ̀rɛmandiya( même *connecteur agréable *en verbe dynamique )

n zèle intéressézèle intéressé (pour se faire valoir).

yɛ̀rɛmasu→̌→ 0→n : 0( même *connecteur tremper )

v séduire

vr séduire kùnnatíɲɛ, kɔ́rɔtìgɛ (se jeter dans les bras de qqn dans l’intention de le séduire).

yɛ̀rɛmayira→̌→ 0( même montrer [ *connecteur montrer ] ) yɛ̀rɛmajira yɛ̀rɛmayira.

n ostentation yɛ̀rɛjiranciya, yɛ̀rɛjira.

yɛ̀rɛminɛ→̌→ 8( même attraper )

n retenue (dans tous les sens).

yɛ́rɛnɛ→̌→ 0

n alun

1 • alun.

2 • couleur jaunâtre.

yɛ̀rɛnɛgɛn→̌→ 5( même flatterie )

n illusion sur soi-mêmeillusion sur soi-même

yɛ̀rɛnimadanga→̌→ 0( même âme *connecteur maudire )

n malédiction contre soi-mêmemalédiction contre soi-même

yɛ̀rɛɲani→̌→ 0( même souffrir ) yɛ̀rɛɲɛni

n masochisme

yɛ̀rɛɲaninci→̌→ 0( masochisme [ même souffrir ] *agent excessif ) yɛ̀rɛɲɛninci

n masochiste

yɛ̀rɛɲɛni→̌→ 0( même souffrir ) yɛ̀rɛɲani

n masochisme

yɛ̀rɛɲɛninci→̌→ 0( masochisme [ même souffrir ] *agent excessif ) yɛ̀rɛɲaninci

n masochiste

yɛ̀rɛɲini→̌→ 2( même chercher )

n sauve-qui-peutsauve-qui-peut, propre salut


Nsònw fána túlo` dòn ò kúlekan` ná, àní òlû fána k’ù yɛ̀rɛ̂ ɲíni, ò bɛ́ɛ kɛ́ra kélen yé.
Sitôt que les voleurs ont entendu ce cri, ils se sont sauvés à toutes jambes’ (lit. : ‘Le fait que les oreilles des voleurs entrent dans ce cri et qu’ils se sauvent, tout cela a été un’ [An ka yɛlɛ].
33.3. Construction subjonctive en coordination avec un verbe nu

yɛ́rɛrɛ→̌→ 0

adv doucement dɔ́yi, gɛ́nkɛgɛnkɛ, sɛ́lɛlɛlɛ.

yɛ̀rɛsagokɛ→̌→ 11( même volonté faire )

n qui agit à sa têtequi agit à sa tête

yɛ̀rɛsagokɛla→̌→ 1( même volonté faire *agent permanent )

n libertin díɲɛden (qui fait ce qui lui plaît, libertin dans tous les sens).

yɛ̀rɛsagon→̌→ 0( même sauter.par.dessus )

n infatué de sa personneinfatué de sa personne

yɛ̀rɛsɔrɔ→̌→ 1( même obtenir )

n salut cé, kísili (fait d'échapper à un mal).

yɛ̀rɛta→̌→ 39( même prendre )

n indépendance hɔ́rɔnya, yɛ̀rɛmahɔrɔnya (prise en charge de soi-même, indépendance économique).

yɛ̀rɛtangalan→̌→ 4( même protéger *instrumental )

n arme défensivearme défensive, gri-gri protecteur

yɛ́rɛtɛtɛ→̌→ 0

adv très pleintrès plein

yɛ́rɛtɛtɛ→̌→ 0

adv prudemmentprudemment, de façon mesurée búkɛ (marcher).

Yɛ̀rɛwolo→̌→ 0( même accoucher )

n haricot esp haricot esp

yɛ̀rɛwolo→̌→ 12( légitime accoucher )

adj légitime

1 • légitime, enfant légitime. hàlala.

2 • superbe (d'excellente qualité). sánu yɛ̀rɛwolo de l'or pur

yɛ̀rɛwolo→̌→ 22( légitime accoucher )

n légitime

1 • légitime, enfant légitime. yɛ̀rɛ.

2 • autochtone. dùgulen (issu de la lignée du fondateur du village). Fàlajɛ yɛ̀rɛwolo yé Tàrawele yé les autochtones de Falajɛ sont les Tarawele

yɛ̀rɛ-yé-yɛ̀rɛ-bólo→̌→ 0( même être CNTRL )

n personne librepersonne libre hɔ́rɔn.

yɛ́rɛyɛrɛ→̌→ 43→n : 2

v trembler…Sinbalan ye i ka dafila turu faama sonsorolen disi rɔ a sigilen bɛ yɛrɛyɛrɛ a bɛ yɛrɛyɛrɛ ɔ Bakari Jan ye mɔgɔ ye a hinɛ ka bon.…(dumestre-geste_1la_trahison.dis.html)

vi trembler gínigini, kúrukuru, kɔ́rɔkɔrɔ, yíriyiri.

yɛ́rɛyɛrɛ→̌→ 11

n tremblement… ye jamana yekoɲuman ye, ni a ka lamini ɲɔgɔntɛw ye nka a n'a farati dɔw i n'a fɔ dugukolo yɛrɛyɛrɛw , takulu serinenw…(dunbuya_duguet-le_japon.dis.html)

yɛ̀rɛyɛ̀rɛ→̌→ 33

adj véritablevéritable, authentique bɛ́rɛbɛ̀rɛ, tígitigi, hàlala, jɔ́njɔn, kɛ́nɛ, làkika.… 1. mako gɛlɛn : a b'a ɲini cogo bɛɛ la ka sɔgɔsɔgɔ in furakɛ. 2. a ka laɲini yɛrɛyɛrɛ ( walasa ka gɛlɛya furakɛ ) de ye ka sigarɛti bila. 3.…(dogotoro_00kunnafoni_damadow.dis.html)

yɛ́rɛyɛrɛbaatɔ→̌→ 0( trembler *agent occasionnel *statif ) yɛ́rɛyɛrɛbagatɔ

adj tremblant (quelle que soit la cause).

yɛ́rɛyɛrɛbagatɔ→̌→ 2( trembler *agent occasionnel *statif ) yɛ́rɛyɛrɛbaatɔ

adj tremblant (quelle que soit la cause).

yɛ̀rɛyira( même montrer ) yɛ̀rɛjira yɛ̀rɛyira.

n vanitévanité, ostentation, fatuité lɛ̀n, wásobaganciya, yɛ̀rɛjiranciya, ɲànyɛrɛla, yɛ̀rɛmajira.

yɛ̀rɛyirako→̌→ 0( vanité [ même montrer ] affaire ) yɛ̀rɛjirako yɛ̀rɛyirako.

n action ostentatoireaction ostentatoire (faite pour la galerie).

yɛ̀rɛyiranci→̌→ 0( vanité [ même montrer ] *agent excessif ) yɛ̀rɛjiranci yɛ̀rɛyiranci.

n vaniteuxvaniteux, m'as-tu-vu ntɔ́rɔntɔ, wásobaganci, ɲànyɛrɛla, jàgonci, jàgotigi, lɛ̀ntɔ.

yɛ̀rɛyiranciya( vaniteux [ vanité [ même montrer ] *agent excessif ] *abstractif ) yɛ̀rɛjiranciya yɛ̀rɛyiranciya.

n vanitévanité, ostentation lɛ̀n, wásobaganciya, yɛ̀rɛjira, ɲànyɛrɛla, yɛ̀rɛmajira.

yìgiyaga→̌→ 0→n : 0

v balancer

vt balancer, secouer de droite et de gauche dìndan (ce qui est dressé). fírifiri.

yígiyigi→̌→ 8→n : 1

v agiter… n'a y'a ɲɛ tugulen ye, a hakili la, a tɛ ni na, a b'i bolo da a kan, k'a yigiyigi : - " ee, Ɲagalen, Ɲagalen.…(sisoko-lamidu_soma.dis.html)

vt 1 • agiter, secouer en tous sens. fìinifaana, fírifiri, fɛ́rɛfɛrɛ, pípi, píripiri, séri, sɛ́rɛkɛ-sɛrɛkɛ, yúguba (la main). (un arbre). Fántà y’à bólo` yígiyigi ni mùsɔrɔ` yé Fanta a agité le foulard

2 • attiser. láɲaga, ɲága.

3 • accroître. jíidi, yíriwa.

yìgiyɔgɔ→̌→ 3→n : 0 yɔ̀gɔyɔgɔ yègeyege.

v branler…ɲin nɔgɔlen mana sɛbɛkɔrɔ mɛɛn o cogo la, ɲintara b'a bila ; a bɛ yigiyɔgɔ .…(kibaru467_3nyiw_lasaniyacogo.dis.html)

1 • vi branler, osciller, être branlant kèleku, kɔ́mi, lìngilanga (dent, clou, arbre).

2 • vt ébranler, chercher à déraciner

3 • vt être indistinct (paroles).

yíidi→̌→ 0→n : 0 jíidi yíidi Ar. za:da

v accroître

1 • vt accroître yígiyigi, yíriwa.

1.2 • vi croître bònyaya, bònya.

2.1 • vt multiplier, faire pulluler cáya, báwolo, lábugun, lácaya, sìgiyɔrɔma.

2.2 • vi se reproduire gòni jíidira kà gòni jíidi la chaleur devint de plus en plus intense

3 • vt soutenir, promouvoir bánban, dòndo, dòndòn, dɛ̀ndɛ, dɛ̀ɛmɛdɛɛmɛ, jùkɔrɔmatíntin, kɔ́kɔrɔmadòn, sènkɔrɔdòndon, sènkɔrɔmadòn, sènkɔrɔmadɛ̀mɛ, tɛ̀gɛlɛ, bárabɔ, búgun.

yíidi→̌→ 0

n fraîcheur súmalenya, súmaya, súma, nɛ́ɛmɛ.

yíidi→̌→ 0→n : 0 ar: gahada = s'efforcer ?

v prospérer

vi prospérer sàbati, ɲɛ́suma.

yíkikiki→̌→ 4

onomat amplement lourdementamplement lourdement (d'une marche impressionnante des troupes).…an seginna ka kɛlɛ labɛn kɔrɔn fɛ, yikikiki . sotigi ni sennamɔgɔ, an ye Kɔrɛ sokala lamini, ka mugu ci, k'a ci, fo an sɛgɛnna.…(sisoko-daa_ka_kore.dis.html)

yílanyilan→̌→ 0→n : 0 yíranyiran yáranyaran; yílanyilan.

v hésiter

vi 1 • hésiter. sígasiga, tàmaki, tùnkurun, ɲígiɲigi.

2 • avoir peur. cógori, jítɔya, síran.

yílanyilan→̌→ 0 yíranyiran yáranyaran; yílanyilan.

n hésitationhésitation, perplexité cùcacu, sígasiga, tàmaki.

yíli→̌→ 0 yíri yíli.

n espritesprit, pensée, intellect hákili, jà, jínɛ, náalo, sìgifɛn, ùruwanɛ (un mot peu connu). í k'í yíri tó ń ná ! ne m'oublies pas !

yìra→̌→ 0→n : 0 jìra yìra; jìr'.

v montrer

1 • montrer, montrer qqch. màjìra, ɲási (à -- lá).

2 • indiquer. tàamasiyɛn (en parlant). ò b’à jìra án ná... cela nous montre que …

yìralan→̌→ 0( montrer *instrumental ) jìralan yìralan.

n démonstratif

yíran→̌→ 0→n : 0 jíran yíran.

v griller

1 • griller. jèni, sìsi.

2 • frire.

yíranyiran→̌→ 3→n : 1 yáranyaran; yílanyilan.

v hésiter…o ye mɔgɔw ye minnu bɛ yiranyiran . kulu suguya saba de yen : fugulatigiw, kunnangow ani namaden kɔrɔw.…(keita-folo_kita06.dis.html)

vi 1 • hésiter. sígasiga, tàmaki, tùnkurun, ɲígiɲigi.

2 • avoir peur. cógori, jítɔya, síran.

yíranyiran→̌→ 6 yáranyaran; yílanyilan.

n hésitationhésitation, perplexité cùcacu, sígasiga, tàmaki.… nin ye : « k'u bɛ jɛmufanga sigi sen kan, k'u bɛ tiɲɛni ni waridun ni surɔfɛnko kɛlɛ ; k'u bɛ yiranyiran ni siran bɔ malidenw dusu la ; k'u bɛ malidenw bɛɛ lajɛlen kɛɲɛ yɛrɛwoloya ni sariya yɔrɔ la …(jekabaara145_12kulibali-kalo_donba.dis.html)

yíranyirannci→̌→ 0( hésiter *agent excessif )

n hésitanthésitant, pusillanime

yíri→̌→ 2 jíri yíri.

n arbre…o « drogue » bɛ bɔ yiri min na, o b'anw fɛ yan an b'a f'o ma joro o joro, u b'o de bɔ.…(sunbunu-fula_npogotigi.dis.html)

1 • arbre, arbuste. dɔ́gɔ, jírisun.

2 • bois (matériau).

yíri→̌→ 3 yíli.

n espritesprit, pensée, intellect hákili, jà, jínɛ, náalo, sìgifɛn, ùruwanɛ (un mot peu connu). í k'í yíri tó ń ná ! ne m'oublies pas !

Yíriba→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop NOM…Segu : Bakarijan, Salimami, Bɔrɔnkɔni, Falanbo, Teriya, Balanzan. Kayi : Akademi, Yiriba , Naman, USC, Sinbo.…(kibaru559_15jaabi_kamisoko-kalo_farikolonyenaje.dis.html)

yíribila→̌→ 0( mettre )

n rappel dálamaga, hákililajigin.

yíriga→̌→ 0 yírika yíriga.

dtm plusieurs

1 • plusieurs, quelques. dámadɔnin, dámadɔ, dáma.

2 • myriade, très grand nombre.

yírika→̌→ 15 yíriga.

dtm plusieurs…ni mɔgɔ min ye « Kibaru » 100 yirika ta, kalo o kalo, o tigi bɛ dɔrɔmɛ 100 sɔrɔ « Kibaru » kɛmɛ kulu kelen-kelen bɛɛ kan.…(kibaru200_01kibaru_sannifeereko.old.dis.html)


Kàbíni sàn yírika, jí-mara-barasi dámadama jɔ̀-ra Màli` kɔ́nɔ.
Depuis plusieurs années, plusieurs barrages pour garder l’eau ont été construits au Mali’ [Baabu ni baaba, Ch. 33].
26.1 Les déterminants quantificateurs

Mɔ̀gɔ` mín-nù fàga-ra, ò bɛ mɔ̀gɔ bà yírika` bɔ́.
Le nombre de gens qui ont été tués atteint plusieurs milliers’ [Saheli 5 01uruwanda].
26.1 Les déterminants quantificateurs

Tɔ́n nìn-nú-w bánge-waati, ù kɛ́-ra jìgi-sɛmɛ-n-na-w yé màa bà yírika` cáman bólo.
A l’époque de l’apparition des coopératives, ils étaient un espoir pour des milliers de gens’ [Jama 14 10integration_kelenya].
26.1 Les déterminants quantificateurs

À sɔ̀ngɔ` bɛ bɛ̀n míliyɔn bî dúuru ni yírika mà.
Son prix atteint plus de cinquante millions’ [Ni san cyɛnna].
26.1 Les déterminants quantificateurs

1 • plusieurs, quelques. dámadɔnin, dámadɔ, dáma.

2 • myriade, très grand nombre.

yìrikiti→̌→ 1

n glaire kàari.…tɔgɔtɔgɔnin bɛ dɔn ni bo yɛlɛmana k'a kɛ yirikiti joli ye.…(bana_minnu_ka_teli.dis.html)

yìrikiti→̌→ 0→n : 0

v être gluantêtre gluant, être liquide et sale

yìrikiyaraka→̌→ 0

n selles glaireusesselles glaireuses

yìrikiyiriki→̌→ 0 yìriyiri

n mucus yìriyara, fàlaka.

yírikɔrɔta→̌→ 0( arbre soulever [ dessous prendre ] ) jírikɔrɔta yírikɔrɔta.

n envie de vomir

1 • envie de vomir.

2 • excitation sexuelle, érection.

yírikɔrɔtà→̌→ 0→n : 0( arbre soulever [ dessous prendre ] ) jírikɔrɔtà yírikɔrɔtà.

v donner la nausée

vt 1 • donner la nausée. láɲugun.

2 • bander (sens sexuel).

yírikɔrɔtali→̌→ 0( donner.la.nausée [ arbre soulever [ dessous prendre ] ] *nom d'action ) jírikɔrɔtali yírikɔrɔtali.

n nausée

1 • nausée. ɲúgun.

2 • érection (anat).

Yírimajɔ→̌→ 6→n.prop/n : 0 →n.prop : 6→n : 0

n prop TOPYirimadio (un quartier dans la commune 6 de Bamako).…an b'a ɲini kɛrɛnkɛrɛnnenya la Santigila polisiw ka fara Kasela taw ni Yirimajɔ polisiw kan, u k'an dɛmɛ misinsonw kana na an bolo sarimisiw ban ka kura kɛ an ka gɛlɛya la.…(kibaru400_07tarawele-misinsonw_ko.dis.html)

yìrindi→̌→ 0→n : 0 yìrinti; yùrundu; yùru; yùuru

v dégringoler

1 • dégringoler, glisser. pòrokotó, wòlowolo, cɛ̀ɛnɛ, mùnaki, npòloki, sí, tìrinti, tɛ̀nɛku, tɛ̀rɛku, yùuru.

2 • se répercuter (son : résonance d'un balafon ...)

yìrinti→̌→ 0→n : 0 yìrindi yùrundu; yùru; yùuru

v dégringoler

1 • dégringoler, glisser. pòrokotó, wòlowolo, cɛ̀ɛnɛ, mùnaki, npòloki, sí, tìrinti, tɛ̀nɛku, tɛ̀rɛku, yùuru.

2 • se répercuter (son : résonance d'un balafon ...)

yíriwa→̌→ 167→n : 5

v accroître… dilan ka bɛn maraw ka hadamadenya ni dɔnkow ma ; - ka sigidaw kanw ni sɛbɛnnicogow yiriwa ; - ka kalan kun fɔlɔ ni kun filanan sinsin, o la, jateminɛ bɛ kɛ bɛɛ sendonni kalan na ; - ka …(benkanseben_min_bora.dis.html)


Ála` ka bárika` dòn bálikukalan` n’à yíriwalan` Kìbaru` lá.
Que Dieu donne de la force à l’alphabétisation et à Kibaru qui est l’instrument de son progrès’ [Kibaru 204 04kone-ka_bo_kodiwari].
20.6. –lan, nom d’instrument

vt accroître, faire prospérer, développer jíidi, yígiyigi.

yíriwa→̌→ 69

n puissance…dugu yiriwa tɔn ka sannikɛ jɛkulu b'a ka dugu sɛnɛfɛnw san, ani dugu wɛrɛw minnu mana a yamaruya.…(jekabaara001_03odipac_ka.old.dis.html)

1 • puissance, toute-puissance. bárikamaya, fàamaya, fànga, sébagaya, sétigiya.

2 • croissance. mɔ̀, yíriwali.

yíriwabolo→̌→ 2( puissance bras )

n étape dákun.

yíriwali→̌→ 272( accroître *nom d'action )

n développementdéveloppement, croissance bɔ́nɔgɔla, bɔ́ńyɛ̀rɛlá, dewelopeman, mɔ̀, yíriwa.


Kibaru n°182 (1987)
Dugu yiriwalitɔn lajɛba

yìriyara→̌→ 6

n glairesglaires, mucus gilɛri, nɔ̀ɔnɔ, yìriyiri.…o dumuniw bɛ se ka kɛ mun ni mun ye ? bu, shɔ, maaɲɔ, kolo jeninen, sogo joli ani yiriyaraw .…(kibaru200_03danbele-shemara.old.dis.html)

yíriyiri→̌→ 0→n : 0

v trembler

vi trembler gínigini, kúrukuru, kɔ́rɔkɔrɔ, yɛ́rɛyɛrɛ (terre, arbre, etc., avec un gros bruit).

yìriyiri→̌→ 11 yìrikiyiriki

n mucus yìriyara, fàlaka.… sababu ye banakisɛ ye ( sɛbɛn ɲɛ saniya ani bana minnu bɛ sɔrɔ saniya matarafabaliya fɛ ), yiriyiri bɛ bɔ kɔnɔboli min na ( sɛbɛn ɲɛ tɔgɔtɔgɔninbanakisɛ ), walima jilantumunin min bɛ …(dogotoro_13ka_caya.dis.html)

yírr→̌→ 1

onomat course rapide vigoureusecourse rapide vigoureuse…sotigi ni sennamɔgɔ, an girinna a nɔfɛ, yirr .…(sisoko-daa_ka_kore.dis.html)

Yisa→̌→ 36→n.prop/n : 0 →n.prop : 36→n : 0 Ísa

n prop NOM M (nom masculin).… 1 : 2 : yan, Yisa ka faatu kɔrɔ tɛ saya ye.…(kurane003.dis.html)

Yísu→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0 Yusufu Yusuf; Isufu; Yúsu

n prop NOM MYoussouf (Yúsu, Yísu sont des formes diminutives).… fɛ, ne ka so. u sigilen baro la, ne ye n sigi ka u lamɛn. Sitan ko u ka wɛrɛ la, u ka cɛkɔrɔba ba Yisu Ture min banna, u taalen o ka banni la, Abibu muso Mancinin, a da tɛ ko, a ɲiw tɛ ko, n'a y'a da …(dumestre-manigances_2003_02.dis.html)

yìtinan→̌→ 3 yètinan

n yètinan; yètenan; liyetenan; yìtinɛ lieutenant nɔ̀kanda, nɔ̀kanta O sɔrɔdasiw ɲɛmaaya tun bɛ yetinan Musa Tarawele bolo. (Jɛkabaara 145, 1998) san 1981 awirili kalo tile 27 don liyetenan Isa Jara wilila , Bamakɔ , Falajɛ , k' a bɛ Gawo magɛn a sen na (Kibaru 111, 1981) Yitinɛ-Kolonɛli Abudulayi Mayiga ye mara ni desantaralizasɔn minisiri ye.(Kibaru 589, 2021) ETRG.FRA.

yìtinɛ→̌→ 0 yètinan

n yìtinan; yètenan; liyetenan; yètinan lieutenant nɔ̀kanda, nɔ̀kanta O sɔrɔdasiw ɲɛmaaya tun bɛ yetinan Musa Tarawele bolo. (Jɛkabaara 145, 1998) san 1981 awirili kalo tile 27 don liyetenan Isa Jara wilila , Bamakɔ , Falajɛ , k' a bɛ Gawo magɛn a sen na (Kibaru 111, 1981) Yitinɛ-Kolonɛli Abudulayi Mayiga ye mara ni desantaralizasɔn minisiri ye.(Kibaru 589, 2021) ETRG.FRA.

yó→̌→ 297 yóo

prt salut (particule vocative exprimante l'insistance).… kelen na ! kɔtubalajara ! yo ! i bɛ i kelen na ! tubalakɔnɔ ! yo ! i bɛ i kelen na ! kɔtubalajara ! yo ! i bɛ i kelen na ! i bɛ i kelen na ! i bɛ i kelen na ! i bɛ i kelen na ! jaa, n bɛ n kelen na ! n bɛ n kelen …(amadu_mariyamu-tubalakono.dis.html)


Ù ye dùgutigi` sɛ́gɛrɛ, ù kó : Dùgu-tigi` yó !
Ils se sont approchés du chef du village et ils ont dit : « Ô chef du village ! »’ [Ngɔninkɔrɔ bama].
38.3. Particules monovalentes

yó→̌→ 0 yóo

intj salut màrahaba, nbá, ǹsé (interjection vocative exprimante l'insistance).…a ko : bi yo ! ne ma bi ɲɔgɔn ye ! Masa Ala ma bi ɲɔgɔn da.…(kone-sunjata.dis.html)

yó→̌→ 0→n : 0 yòba yó; yón.

v détendre

vt 1 • détendre, desserrer, relâcher. màgaya.

2 • amaigrir. lácì.

yòba→̌→ 9→n : 0 yó; yón.

v détendre…o de kama a man kan ka siri ni bandi ye. nka, n'aw ma ɲɛ a sirili kɔ, aw bɛ a siri ka a yoba ( sɛbɛn ɲɛ denyɛrɛnin ka tetanɔsibana ni barajuru furakɛcogo ).…(dogotoro_19denbaw.dis.html)

vt 1 • détendre, desserrer, relâcher. màgaya.

2 • amaigrir. lácì.

yòboyaba→̌→ 5→n : 0

v se désagréger…3126 ) mɔgɔ kelen saya tɛ dugu ci, nka o b'a yoboyaba . 3127 ) mɔgɔ kelen tɛ se ka kɛ kɔgɔ ye ka bɔ diɲɛ mɔgɔw bɛɛ ka na na.…(bailleul-sagesse_bambara_02e.dis.html)

vi se désagréger (peut se dire d'un foyer, d'une association ...)

yógolon→̌→ 0→n : 0

v soulever

1 • soulever. dùuru, fálafala, kɔ́rɔtà, lákɔ́rɔtà, wúli (écorce, plumes).

2 • mal entasser (avec des vides, des creux).

yógoro→̌→ 0

n jeu de déguisementjeu de déguisement (des garçons).

yògoro→̌→ 4→n : 0 yògoron.

v faire peur…13. ne ma siran, n fa Fajo dugu rɔ, a b'i ko n bɛ ka kɛbali kɛ. ne ma siran, ne ma yogoro , a b'i ko n bɛ ka kɛbali kɛ. ne ma siran, n fa Fajo dugu rɔ, a b'i ko n bɛ ka yebali ye.…(diarra-chants_circoncision.dis.html)

vt faire peur lásiran (en le menaçant de faire qqch, sans en avoir vraiment l'intention). bàgabaga.

yògoron→̌→ 0→n : 0 yògoro yògoron.

v faire peur

vt faire peur lásiran (en le menaçant de faire qqch, sans en avoir vraiment l'intention). bàgabaga.

yógoyogo→̌→ 0→n : 0 yúguyugu yógoyogo.

v secouer

vt 1 • secouer. júnjun, kónkon, màyígiyigi, yàara (un morceau d'étoffe pour le dépoussierer, etc.)

2 • tamiser en secouant, saupoudrer. fúnfun.

Yokohama→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPYokohama… TICAD lajɛba 7nan in kɛra Zapɔn faaba kɔnɔ, n'o ye Tokiyo ye, lajɛkɛsoba dɔ kɔnɔ min bɛ wele Yokohama . mɔgɔ 4500 tun b'a kɛnɛ kan. jamanakuntigi Iburahimu Bubakari Keyita n'a jɛɲɔgɔn …(kibaru572_05dunbuya_konta-zaponjamana_ye.dis.html)

Yólìba→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Jèliba Jòliba; Bájoliba; Yálìba

n prop TOPNiger (fleuve).

yóloyolo→̌→ 0→n : 0

v briller

vi briller yéelen-yeelen, yégeru, yéleku, yéleyele, yéluyelu, ŋánaŋana (enduit de l’huile, pommade).

yón→̌→ 0→n : 0 yòba yó; yón.

v détendre

vt 1 • détendre, desserrer, relâcher. màgaya.

2 • amaigrir. lácì.

yón→̌→ 0→n : 0 yóron yóon; yóo; yón.

v huiler

vt huiler

yónbo→̌→ 0

n teinture noireteinture noire (pour les cheveux - importée du Ghana).

yónkon→̌→ 4→n : 0

v décoller… wuli i k'i kɔmɔcɛtaama, wuli i k'i yonkon , i k'i dancɛba dɔn. Dibi ye muso birilen lamini ka dɔn daminɛ.…(mariko-masunkulu.dis.html)

1 • décoller, soulever légèrement. wàarawaara.

2 • entr'ouvrir. cɛ́ŋà, láwɛ̀rɛ, wɛ̀rɛ, ŋɛ̀n (une porte ...)

yóo→̌→ 2 yó

prt salut (particule vocative exprimante l'insistance).…u ko : - Masajan yoo ! Masajan yoo ! i ka saraka minɛna ! i ye saraka fɛn o fɛn bɔ, a bɛɛ minɛna.…(jabate-ngenyekoro_ka_tonnkan.dis.html)

yóo→̌→ 1 yó

intj salut màrahaba, nbá, ǹsé (interjection vocative exprimante l'insistance).…a ko : « - jigi ye, diɲɛ ye jigi ye. jigi ye, diɲɛ ye jigi caman ye ! - malidenw yoo , diɲɛ ye jigi caman ye.…(jekabaara328_08sidibe-maliba_na_ka.dis.html)

yóo→̌→ 0→n : 0 yóron yóon; yón.

v huiler

vt huiler

yóon→̌→ 0→n : 0 yóron yóo; yón.

v huiler

vt huiler

yòonko→̌→ 0 yòronko ɲòronko

n passoire sɔ́ɔlɔlan, sɛ́nsɛnnan (petite calebasse à trous, pour filtrer nèrè). cɔ́ɔlɔ.

yóosoyooso→̌→ 0

adv lourdementlourdement, lentement, nonchalamment dɔ́yi, gɛ́nkɛgɛnkɛ, kíisikaasa, kógoso.

Yopugɔn→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop TOPYopougon (commune d'Abidjan).… ye. an bɛ nin bɛɛ la, tiɲɛnikɛla ninnu dogolen tɛ. bɛɛ b'u dɔn, nka a tɛ kun mɔgɔ la k'u kofɔ. Yopugɔn kin na, takisikɔnɔdon kɛra farati ye, bawo n'i ye sofɛri tan jɔ, kelen ye binnkannikɛla ye …(kibaru400_02kinaya_konta-lakanabaliya_kera.dis.html)

yórobilen( rouge )

n rouge brun foncérouge brun foncé

yòroboyaraba→̌→ 0→n : 0

v manifester une lente élégance

1 • manifester une lente élégance (marcher ou danser avec une lente élégance : se dit des fortes femmes grasses).

2 • être opulente, être très gras (en parlant du corps féminin dont les formes sont amples et généreuses, avec bourrelets).

yòrofe→̌→ 0 yòrose

adj froussard (un mot peu connu).

yòrofe→̌→ 0 yòrose

n froussard (un mot peu connu).

yóron→̌→ 0→n : 0 yóon; yóo; yón.

v huiler

vt huiler

yòronko→̌→ 0 ɲòronko; yòonko

n passoire sɔ́ɔlɔlan, sɛ́nsɛnnan (petite calebasse à trous, pour filtrer nèrè). cɔ́ɔlɔ.

yòrose→̌→ 0 yòrofe

adj froussard (un mot peu connu).

yòrose→̌→ 0 yòrofe

n froussard (un mot peu connu).

Yoroso→̌→ 15→n.prop/n : 0 →n.prop : 15→n : 0 Yɔrɔso

n prop TOPYorosso (cercle dans la région de Sikasso).… mɔdenw b'u tile kɛ a kɔnɔ. Bubakari Si. Yoroso sɛrikili la, dugu min bɛ yen, n'a bɛ wele Berena, o mɔgɔw y'a ɲini ka balikukalanso dayɛlɛ u …(kibaru008_04tangara-berenakaw_b_a.dis.html)

yóya→̌→ 0

n guerre gɛri, kɛ̀lɛ (vx: chant).

yóyayo→̌→ 0

n tumulte ò yóyayo kɔ́nɔna ná, mɔ̀gɔ fìla nàna, à kɛ́ra òlu ɲɛ́na kɛ̀lɛ bɛ́ dumunikɛyɔrɔ la pendant ce tumulte, deux personnes arrivèrent, elles pensèrent qu'on se battait là où l'on mangeait (kb 11/05 p.12)ò yóyayo kɔ́nɔ, Álifuseyini Kúma bólo tùra ntóla lá ù ka jɔ̀da lá dans la bousculade, A.K a touché de la main le ballon dans la surface de réparation (kb 0/05 p.12)

yɔ́gɔri→̌→ 0→n : 0

v biner

vt biner, sarcler légèrement yúguri.

yɔ̀gɔyɔgɔ→̌→ 0→n : 0 yìgiyɔgɔ; yègeyege.

v branler

1 • vi branler, osciller, être branlant kèleku, kɔ́mi, lìngilanga (dent, clou, arbre).

2 • vt ébranler, chercher à déraciner

3 • vt être indistinct (paroles).

yɔ́kɔkɔkɔ→̌→ 1

adv bruyamment bɔ́rɔtɔtɔtɔ (rire).


À yɛ́lɛ-la yɔ̋kɔkɔkɔ ! - ‘Il a ri bruyamment.
28.1. Les adverbes post-verbaux

yɔ́kɔyi→̌→ 2

adv départ furtifdépart furtif… o bila n tɔgɔ fɛ ! tuma min na a ye kokɛlen in ye ka kumafɔlen in mɛn k'a kɛbaga ye, a seginna kɔ yɔkɔyi , ka boli k'a kɔrɔw sɛgɛrɛ so : - n kɔrɔw, ne ye ko ye foro kɔnɔ bi, ka ko mɛn foro kɔnɔ, o ye Zan …(diarra-warabilenkoro_ka_walijuya.dis.html)

yɔ́kɔyiyɔkɔyi→̌→ 0

adv sans bruitsans bruit séwu, yélekuyeleku, dɔ́yi (s'approcher).

yɔ̀li→̌→ 0→n : 0 yɔ̀ɔli yɔ̀li.

v s'approcher sans bruit

vi s'approcher sans bruit

yɔ̀likɔyɔlikɔ→̌→ 0→n : 0 yɔ̀lɔkɔyɔlɔkɔ

v braquer et bougerbraquer et bouger (les yeux).

yɔ̀liyɔli→̌→ 0→n : 0 yɔ̀ɔliyɔɔli; yɔ̀ɔlɔyɔɔlɔ

v marcher à petits pas

vi marcher à petits pas (vieillard, chasseur, exilé).

yɔ̀lɔkɔyɔlɔkɔ→̌→ 0→n : 0 yɔ̀likɔyɔlikɔ

v braquer et bougerbraquer et bouger (les yeux).

Yɔngari→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPYongari (village, région de Mopti).…o bɛ Tɛnɛnkun sɛrɛkili kɔnɔ. Fororifemayi ta ye desanburukalo tile 3 ye. Yɔngari desanburukalo tile 19. Pɔndori feburuyekalo tile 29. o fana bɛ Jɛnɛ sɛrɛkili kɔnɔ.…(kibaru538_02kulubali_jara-moti_maralamogow.dis.html)

yɔ̀ɔli→̌→ 0→n : 0 yɔ̀li.

v s'approcher sans bruit

vi s'approcher sans bruit

yɔ̀ɔliyɔɔli→̌→ 0→n : 0 yɔ̀liyɔli yɔ̀ɔlɔyɔɔlɔ

v marcher à petits pas

vi marcher à petits pas (vieillard, chasseur, exilé).

yɔ̀ɔlɔ→̌→ 0→n : 0

v suinter

vi suinter, baver ncɔ́ɔnɔ, wɔ̀gɔ, wɔ̀ɔlɔ.

yɔ̀ɔlɔyɔɔlɔ→̌→ 0→n : 0 yɔ̀liyɔli yɔ̀ɔliyɔɔli

v marcher à petits pas

vi marcher à petits pas (vieillard, chasseur, exilé).

yɔ́rɔ→̌→ 2058

n lieu


[Í ye yɔ́rɔ` mîn jìra ń ná], ń táara yèn.
Je suis allé là où tu m’as montré’ [Baabu ni baabu, Ch. 11].
35.2.3. Structure du GN relativisé dans la proposition matrice

À bɛ jɔ̀ yɔ́rɔ` mîn, í ka táa ń bìla ò yɔ́rɔ` lá.
Amène-moi là où il s’arrête’ [Baabu ni baabu, Ch. 8].
35.2.3. Structure du GN relativisé dans la proposition matrice

1 • lieu, chez. yɔ́rɔ wɛ́rɛ ailleursyɔ́rɔ bɛ́ɛ lá partoutyɔ́rɔ ô yɔ́rɔ en chaque endroit, partoutyɔ́rɔ sí nulle partdùgutigi yɔ́rɔ chez le chef de villageù tɛ́ tó yɔ́rɔ kélen ils ne restent pas en place

2 • circonstance, cas. làhalaya ò yɔ́rɔ kɔ́ en dehors de ce casò yɔ́rɔ lá / ò yɔ́rɔ káma c'est pourquoi …, pour cette raison

3 • moment. dákun, dùgu, hákɛ, sánga, sèndaɲɛ, tùma, wáati ...yɔ́rɔ mín ná au moment où … í nà yɔ́rɔ sɔ̀rɔ kà nà wà ? trouveras-tu le temps de venir ?

yɔ́rɔ→̌→ 57

pp chez bára, fɛ̀, kàn, sènkɔ́rɔ.…– ayiwa jama, a ma wele baasi la. waleya danmadɔ de bɔra faamaw yɔrɔ ka las'an ma. nisɔngɔko y'a fɔlɔ ye.…(dukure-fatoya_ni_jigiya.dis.html)


À nàna mùsó ìn yɔ́rɔ. ‘Il est venu chez cette femme.
Postpositions lexicales (7.3)

yɔ́rɔjanya→̌→ 2→n : 0( lieu allonger [ long *en verbe dynamique ] )

v éloigner

vt éloigner, placer loin de jànya, màbɔ́, sɔ̀bɔ́.

yɔ́rɔjumɛka→̌→ 0( lieu lequel *originaire de ) yɔ́rɔjumɛnka yɔ́rɔjumɛka.

n habitant d’oùhabitant d’où yɔ́rɔjumɛnka b'án fò ? Les gens de quel village nous saluent ? (= d'où viens-tu ?)

yɔ́rɔjumɛnka→̌→ 0( lieu lequel *originaire de ) yɔ́rɔjumɛka.

n habitant d’oùhabitant d’où yɔ́rɔjumɛnka b'án fò ? Les gens de quel village nous saluent ? (= d'où viens-tu ?)

yɔ́rɔnin→̌→ 114( lieu *diminutif )

n petit endroit

1 • petit endroit.

2 • moment même. ò yɔ́rɔnin kélen sur le champ, tout de suite, aussitôt

Yɔrɔso→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0 Yoroso

n prop TOPYorosso (cercle dans la région de Sikasso).…a sera fo Tomiɲan. Zebala sɛkitɛri kɛra santiri 9 ye ( k'a daminɛ Yɔrɔso fo ka se Kucala ). Barawuli sɛkitɛri dayɛlɛla 1956 san. o kuntigiba kɛra Farizi ye.…(jekabaara142_06koorikolo_walima.dis.html)

yú→̌→ 1

n flic (policier).…o kɔfɛ, kalandenw bɛ daɲɛw ɲini, u tɛ sɔn ka min fɔ u fa ɲɛna. misaliw : gadi, pɛcɛkɛ, yuw , le, la, pegeze. ● an k'an dege.…(bamanankan_maben-115kan_togorew.dis.html)

Yúba→̌→ 7→n.prop/n : 0 →n.prop : 7→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).….. – ee, Yuba , i tɛ sabali ? e yɛrɛ ka kuma tɛ wa ? nafolo ka di kɔlɔkɔlɔ la !...…(dukure-fatoya_ni_jigiya.dis.html)

Yugɔsilawi→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0

n prop TOPYougoslavie (pays).…Itali san 1968 : Itali - Yugɔsilawi : 2 - 0. Bɛliziki san 1972 : Alimaɲi - irisijamana : 3 - 0. Yugɔsilawi san 1976 : Cegɔsilowaki - Alimaɲi : 2 - 2 ani 5 - 3 mɔɔnɔbɔ kɔfɛ.…(kibaru534_08eropu_gun_ntolatanba_nganaw.dis.html)

yúguba→̌→ 0

n mouton à laine

1 • mouton à laine.

2 • cheveux en désordre.

yúguba→̌→ 17→n : 0

v agiter…cɛmannin ye ne bolo minɛ, ne bolo tɛ don cɛ wɛrɛ bolo. n ba Jɛliba ntaman fɔ, n ka n dɔn, ka na yuguba . Jawoyinin ye ne bolo minɛ, ne bolo tɛ don cɛ wɛrɛ bolo.…(diarra-chants_circoncision.dis.html)

1 • vt agiter, remuer fìinifaana, fírifiri, fɛ́rɛfɛrɛ, pípi, píripiri, séri, sɛ́rɛkɛ-sɛrɛkɛ, yígiyigi, fyéku, kòlobokalaba, kùruba, lámàga, mùnumɛnɛ, mùɲukumaɲaka, múguri, múnu, tàngo (la terre ... sans la retourner).

2 • vr danser, se trémousser dɔ̀n, kèleku.

yúguri→̌→ 3→n : 0

v remuer la terre…ntɛgɛn bɛ to ka yuguri sɔn, ka nɔgɔ bɔ nɔgɔ dingɛ kɔnɔ, k'a kɛ sɛnɛfɛnw kɔrɔ.…(jekabaara003_5sirakoro_je.dis.html)

vt remuer la terre, biner yɔ́gɔri.

yúguyɛgɛ→̌→ 0

adv très légertrès léger fíngifɔngɔ, fɔ́gɔlɔn, fɛ́gɛfɛgɛ, ɲɔ́gɔlɔn (tissu ...)

yúguyugu→̌→ 4

n friperie dònkafilɛ, tàkayuguyugu.… ko muso muso ka boli ka taga i da - Moriba n sinamuso bɛ kasi ko n kɛlen di - a ko yuguyugu dɔ bɔra ne jugu la - a ko yuguyugu dɔ bɔra ne jugu la fulakɛ tagara a fɔ cɛ ye …(gorog1979-sinamuso_tagara.dis.html)

yúguyugu→̌→ 31→n : 2 yógoyogo.

v secouer…syɛdennin ye buguri cɛ ka a bila a kɔrɔ, ka bɛlɛdenninkisɛnin bila o cɛ la. sɛfan ye a yuguyugu ka bɔ ka na kɛ bɛlɛdennin kan poyi ! ka a ci.…(gorog_meyer-contes_bambara_01syefan_ani_syedennin.dis.html)

vt 1 • secouer. júnjun, kónkon, màyígiyigi, yàara (un morceau d'étoffe pour le dépoussierer, etc.)

2 • tamiser en secouant, saupoudrer. fúnfun.

Yúmà→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM F (nom féminin).

yúru→̌→ 0

adj rapporteur

1 • rapporteur. náafigi.

2 • escroc.

yúru→̌→ 7

n rapporteur…* waleya 1 * Yuruw bɛ ka ɲɔgɔn ɲini ka bɛn siri. * ɲɔgɔlɔn 1 : * an bɛ Ntolofoori ka kube kɔnɔ.…(dukure-ni_san_cyenna.dis.html)

1 • rapporteur. fàna, náafigi, nsǒn`-ní-fànà, sàbaranintigi, sònnifana, sófìlawùlunin.

2 • commerçant malhonnête (vole sur le poids, le prix).

3 • escroc. kàratukaratumɔgɔ, nánbarakɛla, ɛ́sikoro.

yùru→̌→ 2→n : 0 yìrindi yìrinti; yùrundu; yùuru

v dégringoler… yeelen tigɛra suruku ɲɛ kan. suruku y'i kanto : « aa ! tiɲɛ na, e ye kabapɛrɛn ye ». bɔgɔ tun yurula ka bɔ ba fan kelen na. suruku y'i kanto : « jaa ba yɛrɛ de don. i si banna, n b'i dun bi ».…(konta-nsiiriw_nsanaw_04surukuba_ye_kungo.dis.html)

1 • dégringoler, glisser. pòrokotó, wòlowolo, cɛ̀ɛnɛ, mùnaki, npòloki, sí, tìrinti, tɛ̀nɛku, tɛ̀rɛku, yùuru.

2 • se répercuter (son : résonance d'un balafon ...)

yùru→̌→ 0→n : 0 yùuru yùuri; yùru.

v glisser

vi 1 • glisser. cɛ̀ɛnɛ, mùnaki, npòloki, sí, tìrinti, tɛ̀nɛku, tɛ̀rɛku, yìrindi.

2 • s'écrouler.

yùruguyurugu→̌→ 52 yùrukuyuruku.

n trafic malhonnêtetrafic malhonnête, usure, prix exagéré gɔ̀rɔkɔ.… a disi da minnu na joona-joona. fanga ka mara bolili jamana fan bɛɛ, o tɛ se ka bila ka suma. yuruguyurugu kɛlɛli an'i ka tulon kɛ ni jamana nafolo ye, k'a buruja, k'a sonya, o min ɲɔ ɲɛna kosɛbɛ …(kibaru500_02jire_keyita-iburahima_bubakari.dis.html)

yùruguyurugu→̌→ 10→n : 11 yùrukuyuruku.

v trafiquertrafiquer, frauder fɛ́nkɛ, nánbara.… in sira fɛ ; walasa a tun ka se ka jamanakuntigiya sɔrɔ a kolo la, k'a sɔrɔ a ma faso nafolo yuruguyurugu …(kibaru527-07jara-politikimogow.dis.html)

yùrukuyuruku→̌→ 0 yùruguyurugu yùrukuyuruku.

n trafic malhonnêtetrafic malhonnête, usure, prix exagéré gɔ̀rɔkɔ.

yùrukuyuruku→̌→ 2→n : 0 yùruguyurugu yùrukuyuruku.

v trafiquertrafiquer, frauder fɛ́nkɛ, nánbara.…Yuba yɛrɛ ye mun fɔ sisan ? ko wari bɛ fɛn bɛɛ ɲɛ, ko n'a ye yurukuyurukuta sɔrɔ, a b'a yurukuyuruku ; ko hali n'a fɛrɛla forobanafolo ma, a b'a dun n'a sen fla n'a bolo fla ye.…(dukure-fatoya_ni_jigiya.dis.html)

yùrundu→̌→ 0→n : 0 yìrindi yìrinti; yùru; yùuru

v dégringoler

1 • dégringoler, glisser. pòrokotó, wòlowolo, cɛ̀ɛnɛ, mùnaki, npòloki, sí, tìrinti, tɛ̀nɛku, tɛ̀rɛku, yùuru.

2 • se répercuter (son : résonance d'un balafon ...)

yúruya( rapporteur *abstractif )

n malhonnêtetémalhonnêteté, escroquerie hàramaya kà yúruya kɛ́

yúruya→̌→ 2→n : 0( rapporteur *abstractif )

v escroquer nánbara.

Yúsu→̌→ 13→n.prop/n : 0 →n.prop : 13→n : 0 Yusufu Yusuf; Isufu; Yísu

n prop NOM MYoussouf (Yúsu, Yísu sont des formes diminutives).… , Yagare Magasa, Bernadette Etienne-Millot, Matthew Heberger, Esther Homawoo, Yusuf Kazerooni, Sheku Keyita, Mulayi Keyita, Jennifer Leahy, Sara Litke, Anh Ly, Zachary …(dogotoro_00dogotoro_te_sigida_min_na.dis.html)

Yusuf→̌→ 5→n.prop/n : 0 →n.prop : 5→n : 0 Yusufu Isufu; Yúsu; Yísu

n prop NOM MYoussouf (Yúsu, Yísu sont des formes diminutives).…nka Yusufu kɔni ye a jujɔn ni suna ni farida ye, sanko seliji ka se a ma, i kana nɔgɔ.…(entretien_sida1994_04_04.dis.html)

Yusufu→̌→ 35→n.prop/n : 0 →n.prop : 339→n : 0 Yusuf; Isufu; Yúsu; Yísu

n prop NOM MYoussouf (Yúsu, Yísu sont des formes diminutives).…nka Yusufu kɔni ye a jujɔn ni suna ni farida ye, sanko seliji ka se a ma, i kana nɔgɔ.…(entretien_sida1994_04_04.dis.html)

yùuri→̌→ 0→n : 0 yùuru yùuri; yùru.

v glisser

vi 1 • glisser. cɛ̀ɛnɛ, mùnaki, npòloki, sí, tìrinti, tɛ̀nɛku, tɛ̀rɛku, yìrindi.

2 • s'écrouler.

yùuru→̌→ 6→n : 0 yìrindi yìrinti; yùrundu; yùru

v dégringoler…limaniyabagaw k'u jigi sɛmɛ Ala la. 1 : ka yuuru , o kɔrɔ : ka jitɔya, ka laafu juguw ɲɛ. 123.…(kurane003.dis.html)

1 • dégringoler, glisser. pòrokotó, wòlowolo, cɛ̀ɛnɛ, mùnaki, npòloki, sí, tìrinti, tɛ̀nɛku, tɛ̀rɛku, yùuru.

2 • se répercuter (son : résonance d'un balafon ...)

yùuru→̌→ 2→n : 0 yùuri; yùru.

v glisser… ni kuru bɛ foolo ka taa a fɛ ni den bɛ sɔgɔsɔgɔ walima ka kasi, o kɔrɔ ye ko nugumisɛn kun dɔ yuurula ka jigin a kɔnɔ. a bɛ fɔ o ma ko kaliya. kaliya fana bɛ se ka nin yɔrɔ funu ( ja kɔnɔ ) cɛmannin …(dogotoro_21denmisenw_ladonni.dis.html)

vi 1 • glisser. cɛ̀ɛnɛ, mùnaki, npòloki, sí, tìrinti, tɛ̀nɛku, tɛ̀rɛku, yìrindi.

2 • s'écrouler.

Yuwaru→̌→ 12→n.prop/n : 0 →n.prop : 12→n : 0

n prop TOPYouwarou (cercle dans la région de Mopti).…minisiriɲɛmɔgɔ ye suman tɔni 320 di Yuwaru sɛrikili ma.…(kibaru571_06minisirinyemogo_dogotoro.dis.html)

y'→̌→ 9939 ye

pm PFV TRPFV TR yà (auxiliaire de l'accompli positif des verbes transitifs). ù ye ɲɔ̀ gòsi ils ont battu le mil

y'→̌→ 134 yé

pp PP…nin kɛra kunnawoloba y' an ka jɛmufanga ma. zuluyekalo tile 20 ani utikalo tile 3 kalafiliw kɛra.…(jekabaara142_02sidibe-depitesugandikalafiliw_kera.dis.html)

1 • pour, à. bólo, dáfɛ̀, kámà, kósɔ̀n, kùnkɔ́rɔ, kùn, nɔ̀fɛ̀ à kó à yé il lui dit … à fɔ́ ń yé dis-le moià kɛ́ Ála yé fais-le pour Dieuò sé tɛ́ nê yé je n'en ai pas les moyensmɔ́bili ko` bɛ́ à yé kósɛbɛ il rêve d'une voiture, il a une grande envie d'avoir une voiture

2 • comme (en tant que, le sens d'équivalence ou de comparabilité). à tɛ́ à jàti màa yé il ne le considère pas comme un brave hommeà kɛ́ra fàama yé il est devenu un grand personnageà séra bólokoli yé il a l'âge d'être circoncis

3 • que (en comparaison de— également ní...yé). nê ka só ka ɲì (ní) í tá yé ma maison est plus confortable que la tienne

4 • avec. ní...yé fɛ̀, kɔ́kɔrɔ (marque d'accompagnement, d'instrument). nà n’à yé apporte-le (viens avec)à tìgɛ ni jéle yé coupe-le à la hacheà tɛ́ ni súgu` yé à tɛ́ ni só` yé tùma mîn... au moment où il était à mi-chemin entre la maison et le marché…

5 • en. rɔ́ (autant de parties (chiffre)). à tíla sàba yé partage-le en trois

6 • vers. fànfɛ̀ bàlɔn táara àle yé le ballon est allé vers luisú b'í sɛ̀nsɛn kà táa dùgujɛ yé la nuit s'avance doucement vers l'aube

7 • (associé à un deuxième ye marque l'équivalence — l'identité entre un sujet et un prédicat nominal). ò yé kɔ̀nɔ yé c'est un oiseauò tùn yé tìɲɛ yé c'était vrai, c'était la véritémùn yé nìn yé í bólo ? qu'as-tu en main ?

8 • (associé à ko — introduit une appellation ou une phrase explicative). à tɔ́gɔ yé kó Nsàn Il s'appelle Nsan (son nom est : Nsan)...ò yé kó : wári tɛ́ ń fɛ̀ …. c'est que je n'ai pas d'argent

y'→̌→ 317 yé

pm IMP (auxiliaire 2ème pers.du pluriel de l'impératif). á' yé nà ! Venez ! á' yé wùlu fàtɔ kùn cì assommez le chien enragé !

y'→̌→ 933 yé

cop EQU…ee ! u ko i tɛ bɔ an kun na wa ? mun yɛlɛkan y' o ye ? sabaatɔ ye se ka yɛlɛ wa ? an y'a faa kaban.…(baa-fanta_maa_recit.dis.html)

y'→̌→ 25 yé

cop être bɛ́, dòn.… ; a ko ni bawuli ye maa min minɛ, aw ka ɲɛgɛn y'aw kɔrɔ, ni banakɔtaa ye maa min minɛ aw ka ɲɛgɛn y' aw kɔrɔ ! - naamu ! - o na gan musokɔrɔbaw yɛrɛw da la ! - dɔgɔkun bɛ se tuma min u y'a fa fo k'a …(balo-daa_monson_ni_nyenama.dis.html)