Bamadaba bamanankan daɲɛgafe / dictionnaire du Corpus bambara de référence
A-Z ɲíni Fr (i) *
ɛ ɔ ɲ ŋ ɲíni!

S - s

sá→̌→ 1534

prt enfin bánì (d'impatience: donc ! enfin ! allons ! ...) à dábila sá ! arrête donc !


Sàmaɲanakaw sá, ù ye kálo sàba kɛ́ kàsɔrɔ ù ma bɔ́ síran` bólo.
Quant aux habitants de Samanyana, ils ont passé trois mois sans sortir, tant ils avaient peur’ [Ɲɛtaa 3].
38. Autres particules

Ǹka nê ni ń bɛ́ɛnkɛw cɛ́ sá, dúmuni fɛ́n ô fɛ́n ka dí nê yé yèn, nê bɛ ò tà k’ò dún.
Mais, enfin, entre moi et mes oncles maternels, toutes les nourritures qui me plaisent, je les prends et les mange’ [Bɛɛnkɛya].
38. Autres particules

À tɔ́gɔ` bɔ́ra ń kɔ́nɔ sá !
J’ai oublié son nom, voyons !’ [Basiya].
38. Autres particules

À nàna kɛ́ sá, à ka sògo` dònita` tùn bɛ́nà cí` sà bádenw mà dɔ́ɔnin.
Il s’est avéré finalement que sa transportation de viande était sur le point d’empêcher ses parents de faire le travail de champ’ [Bamakɔ sigicogoya].
38. Autres particules

Í sìgi sá !
Assieds-toi, enfin !’
38. Autres particules

sá→̌→ 26

n ici

1 • ici, là. sá ní báda cɛ́ d'ici la rivière

2 • maintenant. sísan, yàn sá ní ò cɛ́ d'ici là (temporel)

sá→̌→ 1

conj avant de…seli bɛ bɛn kari nata kunɲɔgɔn ma, sa ni o cɛ, a b'o kala.…(morales-56aw_san_bee.dis.html)

1 • avant de. sánnì.

2 • au lieu de. yànní sá ka kàsi, í k'í fúra kɛ́ au lieu de pleurer, soigne-toi(sani kà ... est plus courant).

sà→̌→ 1315→n : 0

v mourir



[Báarákɛ́lá` sà-rà] « le travailleur est mort » - [Báarákɛ́lá` sàrà] « Paie le travailleur ! »
voyelles courtes/longues 2-10
paires minimales

Ù nàna sòw sàlen` kú` cáman tìgɛ.
'Ils ont coupé beaucoup de queues des chevaux morts.'
Le participe résultatif / fonction attributive (18.2)

Dón` dɔ́ lá, mùsokɔrɔba dɔ́ sàlen dùgu ìn ná, dùgumɔgɔw ni dùgualimami` táara à sùtura.
'Un jour, une vieille femme étant morte dans ce village, les gens du village et l'imam du village sont allés l'ensevelir.'
Le participe résultatif / fonction de prédicat second (18.2)

1 • mourir. bìn, dátunun, fátu, júfa, kɔ́sègin, sómayɛlɛma, tó, ɲɛ́tunun, fáatu, sósegin, bán ní mɔ̀gɔ ma sà, fɛ́n bɛ́ɛ jùru b'í lá (dicton)tant qu'on n'est pas mort, tout peut nous arriver

2 • s'éteindre. à bɛ sà kà mána ça clignote (ça s'éteint, ça se rallume)

3 • empêcher, être annulé (une action). nê ka dɔ́gɔlataa sàra mon (projet d') aller au marché est annulé

sà→̌→ 133

n serpent dùgumafɛn, tɔ́nkalannin (nom générique). sà bɛ́ fòfo le serpent rampe


Dessin représentant le puits du serpent sacré Wagadu auquel on fait le sacrifice annuel d'une jeune fille (Ségou, dessin antérieur à 1931) - Musée du quai Branly - Mission Dakar-Djibouti

Sà` dògolen dè bɛ kɔ́gɔ.
Le (jeune) serpent, resté caché, grandit (a des chances de grandir)

Súmanguru, à sà-lama` dè sé-ra Kùlukɔrɔba.
Soumangourou est arrivé à Kouloukoroba sous la forme d’un serpent’ [Sunjata Keyita].
21.7. Suffixe –lama/-nama d’adjectif en fonction de prédicat second

sà→̌→ 29

n mort

1 • mort. lábanko, sàli, sàya, tùmase dá kɛ́ra cógo mín, ní sà kɛ́ra tèn... si les décès ont lieu dans le même ordre que les naissances …

2 • fin, terme, échec. bán, dàn, kùn, lában fèeresa tɛ́ bɔ̀nɛ yé, bɛ́ɛ tá b'í bólo l'échec d'un marché n'est pas un malheur, chacun garde son bien

saabiina→̌→ 1 saabina

n Sabéen (courant religieux judéo-chrétien mal connu, attesté de façon indirecte pour la première fois dans le Coran).… kasi kafiriw nɔfɛ. 69. i k'a dɔn mɔgɔ minnu limaniyana, ani minnu kɛra yahudiyaw ye, ani saabiinaw 3, ani nansaraw, ni mɔgɔ min limaniyana Ala la, ani lahara don na, ka baara ɲuman kɛ, siran …(kurane005.dis.html)

sàabikɔnkɔn→̌→ 0( poisson.Synodontis.ocellifer ) sàbikɔnkɔn.

n poisson Brachysynodontis batensoda

1 • poisson Brachysynodontis batensoda (flancs argentés, à 24 cm, 450 gr).

2 • poisson Hemisynodontis membranaceus (à 46 cm, 2,85 kg). kɔ́nkɔnjɛ.

saabina→̌→ 1 saabiina

n Sabéen (courant religieux judéo-chrétien mal connu, attesté de façon indirecte pour la première fois dans le Coran).… ye. 62. i k'a dɔn mɔgɔ minnu limaniyana, ani minnu kɛra yahudiyaw ye, ani nansaraw ni Saabinaw , ni mɔgɔ min limaniyana Ala la, ani don naban la, ka ɲuman kɛ, olu baraji b'u ye u ma bara, …(kurane002.dis.html)

sáabu→̌→ 0 sábabu sábu; sáabu Ar. sabab

n cause

1 • cause. dàlilu, dá, jù, lásiri, sún (efficiente). sábabuya, kùn ò fána bɛ sé kà kɛ́ sábabu yé kà... cela aussi peut devenir cause que …

2 • origine. báju, búruju, bɔ́kolo, jùjɔn, orizini, sínti, tàyɔrɔ (parents). fóyì man kɔ̀rɔ ní à sábabu yé rien ne peut être plus ancien que ce qui l'a engendré

3 • raison. dàliluya, jó, jɔ̀kan, kɛ́ko, kɛ́kun, tìɲɛ kàrisa kɛ́ra sábu ɲúman yé à mà un tel fut pour lui la Providence

4 • secrets (plus ou moins magiques permettant de réussir). fɔ́lɔ màakɔrɔ, n'ù tùn bɛ sà, ù tùn bɛ́ sábabu dí ù dén mà autrefois, les vieux, en mourant, confiaient leurs secrets à leurs enfants

5 • Dieu-Créateur.

sáabu→̌→ 0 sábu sáabu; sábi.

conj parce queparce que, en effet bárisigi, bárìsá, kàtuguni, kàtugu, pariseke, paseke, sábula, kàmasɔrɔ, sǎnkó, bárì, báwò, kàsɔrɔ sábu...sábu lá...

sáafo→̌→ 17

n prière de 20hprière de 20h (chez les musulmans). à yé sáafo séli il a fait la prière de 20h

sàafurùlayì→̌→ 0 sàfuruláyi sàfurùlayì; sàafurǔláyi; sàfuruláye.

intj Source : Arab. ʔstaɣfiru lla:hi 'je cherche pardon à Dieu'. 1 • pardon. jɔ̀n-kó-Ála.

2 • Dieu m'en garde, Dieu m'en préserve.

sàafúrulayi→̌→ 2

intj Dieu m'en préserve!…i furusiri masiriw filɛ nin ye. ne cira ni kan min ye, o ye nin ye. Daa fora ka wuli : ee, saafurulayi .…(sisoko-daa_ka_kore.dis.html)

1 • Dieu m'en préserve!

2 • pardon! (après un gros mot, une erreur, un lapsus ...)

Sáajɔ̀→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0 Sàajɔ; Sàjɔ; Sajo

n prop NOM MF (nom masculin ou féminin).…o den tɔgɔ ye Saajɔncinin, a tɔgɔ dara a ba ta ba la ko : Saajɔ . o cɛ ye Fakara ye. Fakara sara, Balajigi sara, Mamu sara.…(dumestre-manigances_2003_03.dis.html)

Saakɔ→̌→ 6→n.prop/n : 0 →n.prop : 6→n : 0 Sako Sakɔ; Saxo

n prop NOM CLSako, Sakho (quatre sousclans: wàge, Wàkáne, Bìbá, Mariyata).…Saakɔ ɲuman na Segu ye san wolonfila kɛ Jɔnkolonin kama o. san wolonfila.…(jama14_38saako-biramanin_ka_maana.dis.html)

sáale sáalen; ságale; ságalen.

n droits du marchédroits du marché, taxe de douane…dɔgɔ ni saribɔn saalenw bɛ yɛlɛma, k'o sababu bɔ kungo baaracogo la.…(dogosugu_ni_dogotigelaw.dis.html)

sáaleminɛbaa→̌→ 0( droits.du.marché attraper *agent occasionnel ) ságaleminɛbaga.

n percepteur de droitspercepteur de droits sáaleminɛna, sáaletala.

sáaleminɛna→̌→ 0( droits.du.marché attraper *agent permanent ) ságaleminɛna.

n percepteur de droitspercepteur de droits sáaleminɛbaa, sáaletala.

sáalen sáale ságale; ságalen.

n droits du marchédroits du marché, taxe de douane…cikɛlaw, bololabaarakɛlaw, olu hakɛ tun sɛbɛnnen don an'u ka kan ka lɛnpo ni saalen hakɛ min sara masakɛ farawuna ye.…(kibaru535_05konta-dukene_141nan.dis.html)

sáalen→̌→ 0 sálen sáalen.

n poisson capitainepoisson capitaine, Lates niloticus (---> 1,90 m, ---> 83,500 kg (carnassier vorace, chasse à partir du crépuscule, croissance rapide, chair très estimée, les sujets de 20 à 30 kg ne sont pas rares)).

sáaletala→̌→ 0( droits.du.marché prendre *agent permanent ) ságaletala.

n percepteur de droitspercepteur de droits sáaleminɛbaa, sáaleminɛna.

sàalo→̌→ 26→n : 0

v masser

1 • masser. màdígi, mɔ́si, bɔ́rɔn (mouvement de va-et-vient). fúrabɔla bɛ́ bànabaatɔ bólo sàalo le guérisseur masse le bras du malade

2 • caresser. mùnumɛnɛ (pour calmer).

3 • pêcher (en poussant l'eau d'une mare sur une pente légère et en la laissant revenir, on attrape les poissons à la descente). à yé jílansaranin bɛ́ɛ sàalo il a pêché (ainsi) tous les "nsara"

4 • balayer, écumer. fàari, fúran, kɔ́rɔfuran (enlever les saletés qui surnagent).

sàalo→̌→ 4→n : 1 sàlo

v sortir de réclusionsortir de réclusion bɔ́rɔn (un mot peu connu).…mɔsɔnni. mɔsɔnni nɔɔninen. nafilamayɔrɔ. nɔrɔnna. nunnadafata. ɲɛnabɔbaa. saalo . senfɛjuru. sɛbɛndaga. sɛrɛ. siginisoroba. sinama. singadaɲɛ daɲɛsure.…(fakan20180425_danyew_koronyogonmako_nafilamayoro.dis.html)

sáalugo→̌→ 6

intj attention… cɛma can ! k'i biri dugu ma yabi ! jelema y'i jɔ a kunna ka pɛrɛn : “ saalugo ! saalugo ! saalugo ! sankanfɔ ani kalokanfɔ…(mariko-masunkulu.dis.html)

sáamɛ→̌→ 0

n honte

1 • honte, gêne. kùnmasuuli, kùnnasiri, màloya, màlo, sáamɛya.

2 • modestie. kùncɛdɔgɔya, màjigin, yɛ̀rɛmajigin, ɲɛ́malo.

sáamɛ→̌→ 12→n : 0

v être confus…* danbe banna. anw bimɔgɔw mako ma ye danbe la. an tɛ malo, an tɛ saamɛ . ɲɛmɔgɔ tun mana i kɔn cakɛda la, o don i tun bɛ malola hali i kun tun tɛ se ka kɔrɔta.…(kibaru400_07kulubali-poyi_danbe.dis.html)

vi être confus (devant un supérieur ... mà).

sáamɛntanya→̌→ 0( honte *privatif *abstractif )

n impudence fásannenya, gàsintanya, kùnnatigɛ, ɲɛ́malobaliya.

sáamɛya→̌→ 1( honte *abstractif )

n honte

1 • honte, gêne, respect humain. kùnmasuuli, kùnnasiri, màloya, màlo, sáamɛ dɔ́ bɛ láyidu tà à tɛ́ri yé sáamɛya kósɔn, àni ò bɛ ò kɛ́ à júgu yé tèn fu. Il y en a qui par respect humain promettent à un ami, et qui s'en font un ennemi pour rien (Si 20, 23)

2 • pudeur, modestie. ɲɛ́malo, kùncɛdɔgɔya, màjigin, yɛ̀rɛmajigin.

sáamɛya→̌→ 3→n : 0( honte *abstractif )

v être plein de respect

vi être plein de respect ń sáamɛyara à mása mà, n'ó tɛ́, ń tùn ná à sɛ̀bɛ-cí j'ai eu égard à ses parents, sinon, je l'aurais bien rossé

sàamu→̌→ 0→n : 0 sàmu

v héroshéros, personne vaillante (surtout en travail agricole).

sàan→̌→ 0 sànga sàn; sàan.

n message de deuilmessage de deuil, condoléances cɛ̀ kélen tɛ́ cɛ̀ kélen sàn fò on ne présente jamais seul ses condoléances (on utilise un intermédiaire, c'est la coutume)sàn cí annoncer un décès

Saane→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLSaané (clan aristocratique guerrier).

sàanɛ→̌→ 49 sàanɛnɛ.

n fétiche féminin des chasseursfétiche féminin des chasseurs (protège les chasseurs (en fer, ressemble au fétiche fàjigi, le nom de son "mari" est kɔntɔ̀rɔ)).…n'i ye olu kɛ, i tɛ sogo faga. i ka kan ka saraka bɔ fana kɔntɔrɔ ye ani saanɛ ye. donsokuntigi de bɛ kunbɛn dilanna.…(keita-folo_kita07.dis.html)


À nàlen`, màrifa` mîn díra Sàanɛ́ mà, Sàanɛ́ ye màrifa ìn tà.
Quand il est venu, Saanè a pris le fusil qui lui avait été donné’ [Kɔntɔrɔn ni Saane].
35.2.3. Structure du GN relativisé dans la proposition matrice

sàanɛnɛ→̌→ 0 sàanɛ sàanɛnɛ.

n fétiche féminin des chasseursfétiche féminin des chasseurs (protège les chasseurs (en fer, ressemble au fétiche fàjigi, le nom de son "mari" est kɔntɔ̀rɔ)).

sàanfo→̌→ 0( message.de.deuil saluer ) sàngafo sànfo; sàanfo.

n condoléances sànga (action).

sáani→̌→ 3→n : 0

v gratter…kabini fananjan fɛ, Sigidankelen bɛ ka gɔngɔn duuru. kafa ni yaada fɛ, a bɛ dugu saani n'a senw ye, a bɛ komo.…(diarra-sigidankelen_ka_labanko.dis.html)

vt gratter kɔ́ri, síyɛn, ŋàani (ce qui reste collé au plat ..., une partie du corps ...)

sáani→̌→ 0→n : 0 sánti sáani; sáni

v peigner

vt peigner pɛ̀ɲi, sábu (cheveux).

sáankolo→̌→ 0( os ) sánankolo sánnakolo; nsɛ́nɛkolo

n tibia gɛ̀nɛnkala, gɛ̀nɛnkolo, gɛ̀nɛn, npélenpelenkolo.

sáankùlu→̌→ 0 sámakùlu sámakùru; sáankùru; sáankùlu; sàmakùlukulu; sáankùlukulu.

n mille-pattesmille-pattes, Lulus ligufer ? (à corps aplati).

sáankùlukulu→̌→ 0 sámakùlu sámakùru; sáankùru; sáankùlu; sàmakùlukulu; sáankùlukulu.

n mille-pattesmille-pattes, Lulus ligufer ? (à corps aplati).

sáankùru→̌→ 0 sámakùlu sámakùru; sáankùru; sáankùlu; sàmakùlukulu; sáankùlukulu.

n mille-pattesmille-pattes, Lulus ligufer ? (à corps aplati).

Saanɔgɔ→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Sanɔgɔ Sánɔ̀ɔ; Saganɔgɔ

n prop NOM CLSanogo, Saganogo, Sano

sàaso→̌→ 1 sàasɔ sàaso.

n période des basses eaux…1722 ) ni dugu ma tila, ɲagandunu kan tɛ diya. 1723 ) ni saaso tɛmɛna, nkaridole bɛ da. 1724 ) nin si bilen latɔmɔ minɛn kɔnɔ. 1725 ) nkɛlɛn tɛ nton tɛmɛ.…(bailleul-sagesse_bambara_02c.dis.html)

1 • période des basses eaux, période d'étiage (de mai à début juillet).

2 • réjouissance, festivités, fête, abondance. bònya.

sáasonin→̌→ 0 sásonin

n margouillat femellemargouillat femelle dóndonnin, lɔ́tɔ (un mot peu connu— probablement, de *bása musonin).

sàasɔ→̌→ 0 sàaso.

n période des basses eaux

1 • période des basses eaux, période d'étiage (de mai à début juillet).

2 • réjouissance, festivités, fête, abondance. bònya.

sába→̌→ 0 sáma.

n grand paniergrand panier bùturu.… 32 u ye forokiyanin don saba na ni ka a lase u fa ma, ka a fɔ, ko : « anw bɔra nin kan yan ; e ka a lajɛ koɲuman ni i denkɛnin ka …(LK-1jesigikan01dinyedamine.dis.html)

sába

n côté…wara kɔrɔba dɔ dagalen tun Nyamana. mɔgɔw tun b'a wele Bilali. tura saba fana tun dagalen bɛ Nyamana, u tun ye teri dumanbaw ye.…(sankore04_130jara-waraba_ni.dis.html)

1 • côté. bère, fàn, fàran, jàn, kɛ̀rɛ, ɲɛ́ (des hommes comme des animaux ...) ù dɔ̀nkɛtɔ, ù b'ú sèn sába cì en dansant, ils se cognent les pieds l'un contre l'autre

2 • flanc. gásaba ù b'ú sába cì ils claquent leurs bras contre leur torse

sába→̌→ 2→n : 0 sában

v frapper…n'o kɛra, tɔw ta kɛcogo tɛ i lafili. ni mɔgɔ min b'a fɛ ɲɛnama ka boli i ɲɛ, i bɛ tɛgɛ saba su tulo kɔrɔ u ɲɛna. o la, u bɛɛ bɛ siran i ɲɛ. Kelennako donna a ka jigiɲɔw cɛla, a bɛ ka yɛlɛ.…(diarra-juguya_sara.dis.html)

vt frapper bùgubugu, bùgɔ, cì, cɔ́gɔri, gòro, gòsi, gún, kɔ́nkɔn, lákùru, màgòsi, sábansaban, wàlon, yálon.

sàba→̌→ 1721

num troistrois, triade bî sàba trentemùgân ni sàba vingt-trois (vingt et trois)


Sɛ́rɛkili-w kɔ́nɔ-mɔgɔ sàba`-sàba mín-nù súgandi-ra, ò-lû bɛ́nà jɛ̀ kà érezɔn-biro-ba kélen sìgi.
Trois élus de chaque cercle se réuniront et formeront le bureau de la région’ [Jɛkabaara 296 4sidibe-apekamu_nyemaaba].
30.3. Constructions distributives{refVVSC}

Ù ye ò-lû bìla sàn sàba-sàba kàso` lá.
Ils les ont mis en prison chacun trois ans’ (Dumestre 2003: 108).

Ù sìgi-len bɛ́ mìsiri-da` lá sàba-sàba.
Ils sont assis par trois près de la porte de la mosquée.
30.3. Constructions distributives

sàbaa→̌→ 0( mourir *agent occasionnel )

n mortel

1 • mortel (celui qui fait mourir, qui fait échec ...)

2 • mourant.

3 • défunt.

sàbaatɔ→̌→ 0( mourir *agent occasionnel *statif )

adj mourantmourant, agonisant nímakarantɔ.

sàbaba→̌→ 4 ar: sabab : cause, raison ?

n chancechance, heureuse réalisation gàrijɛgɛ, kùnnandiya, kùntere, nɛ̀lɛ, tère Ála k'án ní sábaba bɛ̀n ! Que Dieu nous accorde le bonheur !

sábabu→̌→ 1221 sábu; sáabu Ar. sabab

n cause

1 • cause. dàlilu, dá, jù, lásiri, sún (efficiente). sábabuya, kùn ò fána bɛ sé kà kɛ́ sábabu yé kà... cela aussi peut devenir cause que …

2 • origine. báju, búruju, bɔ́kolo, jùjɔn, orizini, sínti, tàyɔrɔ (parents). fóyì man kɔ̀rɔ ní à sábabu yé rien ne peut être plus ancien que ce qui l'a engendré

3 • raison. dàliluya, jó, jɔ̀kan, kɛ́ko, kɛ́kun, tìɲɛ kàrisa kɛ́ra sábu ɲúman yé à mà un tel fut pour lui la Providence

4 • secrets (plus ou moins magiques permettant de réussir). fɔ́lɔ màakɔrɔ, n'ù tùn bɛ sà, ù tùn bɛ́ sábabu dí ù dén mà autrefois, les vieux, en mourant, confiaient leurs secrets à leurs enfants

5 • Dieu-Créateur.

sábabuya→̌→ 28( cause *abstractif )

n cause dàlilu, dá, jù, lásiri, sún, sábabu dén dɔ́ bɛ́ mɛ́ n'ú má kàsi k'ò sábabuya kɛ́ mùn yé ? ù sɛ̀gɛnnen certains bébés (à la naissance) mettent longtemps avant de pousser leur premier cri. Quelle en est la cause ? Ils sont épuisés

sábabuya→̌→ 17→n : 0( cause *abstractif )

v provoquer

vt provoquer, être cause de bánge, dálaɲini, màamaɲini, màmàɲíni, súruku, sɔ̀nnaɲini à ka bòlifɛn dè yé nìn kàsaara sábabuya c'est son véhicule qui a provoqué l'accident

sábakolo→̌→ 0( côté os )

n côte bárasakolo, bárasa, gálaka, gásabakolo, gásaba, kɔ̀gɔjida.

sábali→̌→ 22 ar: sabr = patience

n patiencepatience, douceur dùsufaga, kúnna, mùɲu, màsumalenya, súmalenya, tímiya.…2202 ) se bɛ mɔgɔ ye don min, o de sabali ka ɲi. 2203 ) sigi tɛ ju ban, filɛli tɛ ɲɛ ci.…(bailleul-sagesse_bambara_02c.dis.html)

sábali→̌→ 99→n : 0

v être patient

vi être patient, se calmer dúga, láfiɲɛbɔ, láfiɲɛ, màntun, ɲɛ́majɔ̀ sábali ! calme-toi ! Ne te fâche pas ! Laisse-moi tranquille !

Sàbali→̌→ 6→n.prop/n : 0 →n.prop : 6→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).… an bɛ dugawu de kɛ sa Musa Sabali ka kɛ Faransuwa Trawele nɔnabila kolo girin ye, min bɛ « Aproka » lase kundama jan na ka …(jekabaara300_04sidibe-aproka_aproca.dis.html)

sàbali→̌→ 0( mourir PTCP.NEG )

ptcp immortel

1 • immortel. látununbali màa sí sàbali tɛ́ personne n'est immortel

2 • vivant (qui n'est pas mort).

3 • inextinguible.

Sábalibugu→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0

n prop TOPSabalibougou (quartier à Bamako).…baaraba daminɛnenw, tɛmɛ bɛ kɛ n'olu ye, i n'a fɔ taari 2200 labɛnni Sabalibugu , min nafolo bɛ bɔ diɲɛ waribonba kun.…(kibaru527-07dolo_konta-ofisidinizeri.dis.html)

sábalilenya→̌→ 0( être.patient *participe résultatif *abstractif )

n vertu de patiencevertu de patience

sàbaliya( immortel [ mourir PTCP.NEG ] *abstractif )

n immortalité

sában→̌→ 9→n : 0 sába

v frapper…a ko : n'aw sera sira fara la, i b'a fɔ ku in na, k'a fɔ a la ! n'i y'o kɛ, i ka sira saban , i k'a ɲininka a bɛ taa dugu min na, a b'o fɔ i ye. a ye ntura fin ku da a bolo.…(kone-sunjata.dis.html)

vt frapper bùgubugu, bùgɔ, cì, cɔ́gɔri, gòro, gòsi, gún, kɔ́nkɔn, lákùru, màgòsi, sábansaban, wàlon, yálon.

sàban→̌→ 0 nsàban

n liane Saba senegalensisliane Saba senegalensis (ses fruits ont une pulpe savoureuse très recherchée).. apoc sàban.








photos Charles Bailleul

sàbana→̌→ 4( mort maladie )

n maladie mortelle

1 • maladie mortelle.

2 • ultime maladie.

sábanan→̌→ 343( trois *ordinal ) 3nan

adj troisième

sàbanin→̌→ 3( trois *diminutif )

n tripléstriplés, un des triplés

sábansaban→̌→ 0→n : 0

v frapper

vt frapper bùgubugu, bùgɔ, cì, cɔ́gɔri, gòro, gòsi, gún, kɔ́nkɔn, lákùru, màgòsi, sába, wàlon, yálon.

sàbara→̌→ 60 sàmara; sànbara.

n chaussurechaussure, sandale pɛ́tu.…Mata ko : Amadi, ne ka sabara bɛ sɔrɔ don jumɛn ? Amadi ko : i mana nɔnɔ minɛ, n bɛ sabara wari di i ma, o la a tɔ bɛ i yɛrɛ bolo.…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_07_20.dis.html)


sàbarabatigi→̌→ 0( chaussure *augmentatif maître )

n policierpolicier, militaire, garde kánabaga, pòlisi, kɛ̀lɛcɛ, kɛ̀lɛden, kɛ̀lɛkɛcɛ, kɛ̀lɛkɛden, sɔ̀rɔdasi, bìla, gáradi, gáridi, kàlifa, làmara, màra.

sàbarajuru→̌→ 1( chaussure corde )

n courroie de sandalecourroie de sandale

sàbaranintigi→̌→ 5( chaussure *diminutif maître )

n rapporteurrapporteur, médisant, calomniateur fàna, náafigi, nsǒn`-ní-fànà, sònnifana, sófìlawùlunin, yúru.

Sabaribugu→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPSabaribougou (village, région de Kayes).…o ka dankan kɛra Bubakari Tarawele ye ka bɔ Sabaribugu . sɛbɛntigi ye ne Abudulyi Banba ye.…(jekabaara171_06banba_jalo-sikaso_pomiteresenenaw.dis.html)

sàbati→̌→ 437→n : 5 Ar. tabata = être stable

v prospérer


Jɛkabaara n°16, 1987

Ò fúrakɛli` tɛ sàbati hábada, fó ní bànabagatɔ` bɛ fúraw tà ù tàcogo lá àní ù wágatiw lá.
Ce traitement ne sera jamais efficace, sauf si le malade prend les médicaments comme cela est prescrit et à temps.'

Jɛ̀kabaara` dè bɛ hɛ́rɛ` ni làfiya` sàbati dùgu kɔ́nɔ.
'C'est la coopération qui renforce la paix et le bonheur dans le village' [Kibaru 181]
Les verbes P-labiles (17.2.2)

Dùgu ò ka sàbati, ò ka dí nê yé, ǹka, k'à fɔ́ kó nê bɛ sé kà ń wóloden dí kà Ngála` màdéli à kàn k'à kántìgɛ, nê tɛ sé k'ò kɛ́.
Que ce village prospère, cela me plaît, mais dire que je puisse donner mon enfant pour le donner en sacrifice à Dieu en l’égorgeant, je ne peux pas faire cela’ [Bamakɔ sigicogoya].
32.2. L’infinitif comme procédé de topicalisation du verbe

1.1 • vi prospérer yíidi, ɲɛ́suma à sàbatira Ségu il s'est fixé à Ségou

1.2 • vt consolider, affecter positivement sínsin, sɛ́mɛntiya.

2 • vt confirmer dánkɛnɛmaya, màfíla, tìɲɛtigiya.

sàbatiya→̌→ 1→n : 0( prospérer *abstractif )

v faire prospérer

vt faire prospérer lásàbati, láyiriwa, sàbati kà í ka dénko sàbatiya

sábi→̌→ 0 sábu sáabu; sábi.

conj parce queparce que, en effet bárisigi, bárìsá, kàtuguni, kàtugu, pariseke, paseke, sábula, kàmasɔrɔ, sǎnkó, bárì, báwò, kàsɔrɔ sábu...sábu lá...

sàbikɔnkɔn→̌→ 0( poisson.Synodontis.ocellifer ) sàabikɔnkɔn sàbikɔnkɔn.

n poisson Brachysynodontis batensoda

1 • poisson Brachysynodontis batensoda (flancs argentés, à 24 cm, 450 gr).

2 • poisson Hemisynodontis membranaceus (à 46 cm, 2,85 kg). kɔ́nkɔnjɛ.

sábila→̌→ 0

n aloès des BarbadesAloe Vera, aloès des Barbades

sàbɔgɔ→̌→ 0( terre )

n argile bɔ̀gɔfasa, bɔ́gɔ.

Sábu→̌→ 35→n.prop/n : 0 →n.prop : 35→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).…– Sabu fana faratira kojugu.…(dukure-fatoya_ni_jigiya.dis.html)

sábu→̌→ 301 sábabu sáabu Ar. sabab

n cause

1 • cause. dàlilu, dá, jù, lásiri, sún (efficiente). sábabuya, kùn ò fána bɛ sé kà kɛ́ sábabu yé kà... cela aussi peut devenir cause que …

2 • origine. báju, búruju, bɔ́kolo, jùjɔn, orizini, sínti, tàyɔrɔ (parents). fóyì man kɔ̀rɔ ní à sábabu yé rien ne peut être plus ancien que ce qui l'a engendré

3 • raison. dàliluya, jó, jɔ̀kan, kɛ́ko, kɛ́kun, tìɲɛ kàrisa kɛ́ra sábu ɲúman yé à mà un tel fut pour lui la Providence

4 • secrets (plus ou moins magiques permettant de réussir). fɔ́lɔ màakɔrɔ, n'ù tùn bɛ sà, ù tùn bɛ́ sábabu dí ù dén mà autrefois, les vieux, en mourant, confiaient leurs secrets à leurs enfants

5 • Dieu-Créateur.

sábu→̌→ 348 sáabu; sábi.

conj parce queparce que, en effet bárisigi, bárìsá, kàtuguni, kàtugu, pariseke, paseke, sábula, kàmasɔrɔ, sǎnkó, bárì, báwò, kàsɔrɔ sábu...sábu lá...

sábu→̌→ 0→n : 0

v peigner

1 • peigner. pɛ̀ɲi, sánti (chevelure).

2 • frôler. fò, tɔ́ntɔli.

sábula→̌→ 237( cause à )

conj parce queparce que bárisigi, bárìsá, kàtuguni, kàtugu, pariseke, paseke, sábu, kàmasɔrɔ, sǎnkó.

sábuladen→̌→ 0( cause à enfant ) sáburɔden

n enfant remarquableenfant remarquable (différent des autres, qui étonne par son comportement ou ses paroles).

sábulafɛn→̌→ 0( cause à chose ) sáburɔfɛn

n chose extraordinairechose extraordinaire kábako.

sábulamaa→̌→ 1( cause à homme ) sábulamɔgɔ

n querelleur bàlawuden, fítinɛtigi, kírifuntun, kɛ̀lɛkɛla, kɛ̀lɛtigɛla, sábutigi.

sábulamɔgɔ→̌→ 0( cause à homme ) sábulamaa

n querelleur bàlawuden, fítinɛtigi, kírifuntun, kɛ̀lɛkɛla, kɛ̀lɛtigɛla, sábutigi.

sábulan→̌→ 0( peigner *instrumental )

n peigne pɛ̀ɲi, sántilan.

sábulasa→̌→ 0( cause faire.mourir [ *causatif mourir ] )

n qui fait échouer intriguesqui fait échouer intrigues

sábuntan→̌→ 1( cause *privatif )

adj absurdeabsurde, sans motif

sáburɔden→̌→ 0( cause dans enfant ) sábuladen

n enfant remarquableenfant remarquable (différent des autres, qui étonne par son comportement ou ses paroles).

sáburɔfɛn→̌→ 2( cause dans chose ) sábulafɛn

n chose extraordinairechose extraordinaire kábako.

Sabusire→̌→ 4→n.prop/n : 0 →n.prop : 4→n : 0

n prop TOPSaboussiré (village, région de Kayes).…i n'a fɔ balikukalan tɔgɔladon min kɛra Yelimani, Sabusire minɛni tubabuw fɛ, sɔrɔdasiw ni siwiliw ka defilebaw, Kurukanfuga ɲɛnajɛ.…(kibaru467_4sise-san50_yeremahoronya.dis.html)

sábutigi→̌→ 0( cause maître )

n féticheur

1 • féticheur, guérisseur. bólitigi.

2 • qui a les moyens d'en sortir.

3 • querelleur. bàlawuden, fítinɛtigi, kírifuntun, kɛ̀lɛkɛla, kɛ̀lɛtigɛla, sábulamɔgɔ.

sàcinda→̌→ 2( serpent mordre bouche )

n morsure de serpentmorsure de serpent (la plaie elle-même).

Sàdá→̌→ 8→n.prop/n : 0 →n.prop : 8→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).… Isaka Umaru Si Bankumana Shɛkina Jalo Kangaba Sada Sisoko Kulukɔrɔ …(kibaru003_04tamala_sanankoroba.dis.html)

Sádàn→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Sàran Sáràn; Masaran

n prop NOM F

Sádanken→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM F (nom féminin).

sàdiya→̌→ 0( bon.goût [ agréable *en verbe dynamique ] ) sàndiya sàdiya.

n fête des griotsfête des griots

1.1 • fête annuelle des griots

1.2 • une fête avec la participation des griots

2 • plaisanterie kùnntanko, sàja, táranna, túlonkɛkuma, túlon, wɛ̀ncɛ, ɲànkoronya, ɲànkoron kà sàdiya bìla mɔ̀gɔ` lá, kà sàndiya` kɛ́ mɔ̀gɔ` fɛ̀ plaisanter avec qqn

safa→̌→ 2

n candidose kandidosi, súrukusigilan Furabilenni, Violet de gentiane: Ka safa (candidose) ani musoyabana furakɛ. (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

sáfa→̌→ 6

n muguet buccalmuguet buccal (maladie des humains et des bovins qui commence par le gonflement de la langue, et finit par empêcher de marcher).… ni safa don, aw bɛ wiyolɛ d zantiyani ( ), nisitatini ( ) walima mikonazɔli ( ) ta ( aw ye gafe ɲɛ nɔ …(dogotoro_24sidabana.dis.html)

sáfa→̌→ 0

n rangrang, ligne, alignement ànran, àran, síra, só, dólenjuru, dóolen, tìiri, ɲɛ́kunna (pour la prière).

sáfɛ→̌→ 4 Fr. ça fait

conj ça faitça fait… ɔ Bilali ye a den kun di ka a tɔgɔda ko Bilisi safɛ an ye a fa tɔgɔ ani mɔkɛ tɔgɔ bɛɛ kelen jɛ ka a da Bilisi kan an ko Bilali Kɔba ka Bilisi.…(dumestre-geste_2bakari_bilisi.dis.html)

sàfɛn→̌→ 0( mourir chose )

n être mortelêtre mortel Hádamaden mínnu yé sàfɛn yé... les hommes qui sont mortels … (Sg 9, 14)

Sáfì→̌→ 6→n.prop/n : 0 →n.prop : 6→n : 0 Sàfiyátù Sàfiyá

n prop NOM F (Sáfì est une forme diminutive).…ne Emanuyeli ye dɔgɔtɔrɔfura ni farafinfura si bɛɛ de ɲini Safi ka denko la ka dɛsɛ, Safi ma se ka den sɔrɔ ne ye.…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_10_26.dis.html)

sàfinɛ→̌→ 0 sàfunɛ sàfinɛ Ar. sabu:n

n savon fìnikolan, kòlan sàfunɛkun morceau de savon

Sàfiyá→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Sàfiyátù Sáfì

n prop NOM F (Sáfì est une forme diminutive).… Kani Fofana Sokalakɔnɔ Sarata Cero Somono Hawa Tarawele Bugufiye Safiyatu Tarawele Bugufiye Mayimuna Sisoko Bugufiye * Marakala * Ayisata …(kibaru009_02an_ka_karamogo.dis.html)

Sàfiyátù→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0 Sàfiyá; Sáfì

n prop NOM F (Sáfì est une forme diminutive).…- Safiyatu , an t'an ta kɛ hohaho ye mɔgɔw nɔfɛ.…(sidibe-ce_jalamugufintigi.dis.html)

Safiyedala→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop TOP (une zone de Ségou?)… Segukɔrɔ kɔnɔ, ko maa dawulama bɛ sa. a nadon, o kɛra. o don, cɛmisɛnnin dawulama dɔ tun bɛ Safiyedala , Surakala, u b'a fɔ a ma ko : Yakakɔnɔ, a tɔgɔ ye ko : Sidiki Ture, a ɲɔgɔnna si tun tɛ dugu la, o …(dumestre-manigances_2003_08.dis.html)

sàflɔ→̌→ 0 sàfɔlɔ sàflɔ.

n rossignolrossignol, Luscinia megarhynchos (en Afrique, son chant est plus faible, incomplet ...) sòrofe.

Safo→̌→ 12→n.prop/n : 0 →n.prop : 12→n : 0

n prop TOPSafo (une commune dans le Cercle de Kati, région de Koulikoro).… , i ni cɛ bɛ ɲɔgɔn dɛmɛ. wari taacogo de ye nin ye. diɲɛlatigɛ gɛlɛyara, fɛn minnu kɛlen bɛ ka Safo musow ɲɛkɔrɔse bi, i bɛ se k'o ɲɛfɔ an ye wa ? fɛn min kɛlen bɛ ka Safo musow ɲɛkɔrɔse bi, an …(kibaru546_03konta-folo_musoya.dis.html)

sáfo→̌→ 0→n : 0 sàgon; sàgo.

v devenir fade

1 • vi devenir fade, s'éventer (nourriture, boissons).

vt éventer

2 • vt allonger jànya, lájànya, mɔ́ɔnɔbɔ (une sauce).

sáfo→̌→ 0 sàgon; sàgo.

vq fade à ka sàgon c'est fade

sàfo→̌→ 0

n chien à longs poilschien à longs poils

sàfɔlɔ→̌→ 0 sàflɔ.

n rossignolrossignol, Luscinia megarhynchos (en Afrique, son chant est plus faible, incomplet ...) sòrofe.

sàfunɛ→̌→ 113 sàfinɛ Ar. sabu:n

n savon fìnikolan, kòlan sàfunɛkun morceau de savon

Safura→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop NOM F (nom féminin).…o yɛrɛ de kosɔn, « kolon » siladɔn dɔnkiliw ye dɔnkilidala ŋana lakodɔn yan. o dɔ ye Safura Denɔn ye.…(jekabaara290_12sidibe_mali.dis.html)

sàfura→̌→ 4( serpent feuille )

n remède antivenimeux

1 • remède antivenimeux.

2 • remède contre les serpents (produit qui protège contre les piqûres de serpent).

sàfuruláye→̌→ 0 sàfuruláyi sàfurùlayì; sàafurùlayì; sàafurǔláyi; sàfuruláye.

intj Source : Arab. ʔstaɣfiru lla:hi 'je cherche pardon à Dieu'. 1 • pardon. jɔ̀n-kó-Ála.

2 • Dieu m'en garde, Dieu m'en préserve.

sàfuruláyi→̌→ 5 sàfurùlayì; sàafurùlayì; sàafurǔláyi; sàfuruláye.

intj Source : Arab. ʔstaɣfiru lla:hi 'je cherche pardon à Dieu'. 1 • pardon. jɔ̀n-kó-Ála.…dennin yɛlɛla ni nisɔndiya ye. Karamɔgɔ ko : ee, a fɔ safurulayi , Ala k'an kisi tɔɔrɔ ma. Karamɔgɔ ye dennin sin minɛ.…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_10_14.dis.html)

2 • Dieu m'en garde, Dieu m'en préserve.

sàga→̌→ 132

n ovinovin, mouton, brebis sàgasogo, sàgamuso.…n ye muso in sɔrɔ forocikɛ la. n ye a fɔ a ye ko n'a ye n ka baganw taayɔrɔ jira n na, n bɛ saga kelen di a ma, min bɛ segelen. n ka sagaw dogolen tun bɛ yɔrɔ min na, a y'i bolo sin o yɔrɔ la.…(baabu_ni_baabu_11tunkara-tulogeren_saba.dis.html)

Sagabala→̌→ 13→n.prop/n : 0 →n.prop : 13→n : 0

n prop TOPSagabala (une commune rurale, cercle de Kolokani, région de Koulikoro).… Jijɛnin mɛri, Sagabala mɛri, Adafu-Gale baarakɛla minnu dagalen bɛ Jijɛnin, Sahɛli21 baarakɛla minnu dagalen …(kibaru545_03jara-sikolokololaw_jijenin.dis.html)

Sagabari→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPSagabari (village, centre de la commune de Gadougou I, cercle de Kita, région de Kayes).…* ka bɔ Kɔbabolofɛ * Kɔbabolofɛ ye dugu ye, min bɛ Sagabari kubeda fɛ, Kita mara la. a dugu mɔgɔw bɛnnen don kosɛbɛ.…(jekabaara003_3jara-tiga_sene.dis.html)

sàgaden→̌→ 5( ovin enfant )

n agneau

sàgagɛnna→̌→ 1( ovin chasser *agent permanent )

n berger bágangɛnna, gɛ́nnina, mìsigɛnna (des ovins).

sàgajigi→̌→ 26( ovin mâle )

n bélier


ɔ̀ dɔ́gɔkun dáfalen / Bakari Jan yé sàgajigi fìla ɲíni... (La lutte des deux béliers dans Bakari Dian et Bilissi, raconté par Baba Cissoko, in La Geste de Ségou, Gérard Dumestre, 1974)
source : https://corporan.huma-num.fr/Archives/corpus=bam

ságale sáale sáalen; ságale; ságalen.

n droits du marchédroits du marché, taxe de douane

ságaleminɛbaga→̌→ 0( droits.du.marché attraper *agent occasionnel ) sáaleminɛbaa ságaleminɛbaga.

n percepteur de droitspercepteur de droits sáaleminɛna, sáaletala.

ságaleminɛna→̌→ 0( droits.du.marché attraper *agent permanent ) sáaleminɛna ságaleminɛna.

n percepteur de droitspercepteur de droits sáaleminɛbaa, sáaletala.

ságalen sáale sáalen; ságale; ságalen.

n droits du marchédroits du marché, taxe de douane

ságaletala→̌→ 0( droits.du.marché prendre *agent permanent ) sáaletala ságaletala.

n percepteur de droitspercepteur de droits sáaleminɛbaa, sáaleminɛna.

Sagamanjan→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop Sagamandjan (chef de guerre de Mansa Moussa, 14e siècle).

sàgamuso→̌→ 9( ovin féminin )

n brebis sàga.


Nê ka sàga-muso dúuru sà-ra.
Cinq de mes brebis sont mortes’ [Baganmisen lamaracogo].
25.1. Le pluriel des noms accompagnés de déterminants quantificateurs

sàgan→̌→ 0 sàgwan.

n arbre Bridelia ferruginea

1 • arbre Bridelia ferruginea (fruit comestible).. euph

2 • arbre Bridelia micrantha (---> 10 m).. euph

Saganɔgɔ→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Sanɔgɔ Sánɔ̀ɔ; Saanɔgɔ

n prop NOM CLSanogo, Saganogo, Sano

ságanpa→̌→ 0

n couscous de milcouscous de mil (couscous de mil et d'arachides pilées).

ságanyatabaga→̌→ 0( prendre *agent occasionnel )

n preneur de dépôtpreneur de dépôt, preneur de garantie

Sagara→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop NOM CLSagara…Emanuyɛli Sagara , kanko cakɛdaba dɔwɛrɛ n'o ye « ACALAN » ye, o ka cɛbɔ tun y'o ye.…(kibaru466_2kulubali-calan_mali.dis.html)

ságasaga→̌→ 0

n plante Sesbania spplante Sesbania sp papi. kɔ̀npalanpalan.


photo Charles Bailleul

sàgasága→̌→ 1

n sauce spsauce sp nkénninji, nkɛ́nji (pour le riz: feuilles de manioc et de patate douce, huile de palme).…Sanata : ee, i bɛ ka mun tobi ? Binta : bi ta ye sagasaga ye ! kini mɔna kaban, a tɔ ye na ye. Sanata : jaa, a bɛ duman na bi.…(camara-3kundigiyoro_la.dis.html)

sàgasi→̌→ 2( ovin poil )

n laine

sàgasifini→̌→ 0( laine [ ovin poil ] tissu )

n lainagelainage, habit de laine

sàgasogo→̌→ 3( ovin viande )

n moutonmouton, (du) mouton sàga.

sàgawɛrɛ→̌→ 2( ovin parc )

n bergerie sùlu.

ságayaminabaga→̌→ 0( attraper *agent occasionnel )

n preneur de dépôtpreneur de dépôt, preneur de garantie

sàgo sàko.

n volontévolonté, désir, souhait dùngɔ, nídungɔ, sàgonada, sàgonata, sàgona, ŋàniya, dùgawu à sàgo bɛ́ kà... il veut …, il compte …, il pense …; il projette de … à tó nê sàgo lá ! laisse-moi faire comme je veuxdúden bɛ́ tó dútigi sàgo kɔ́rɔ les membres de la famille se soumettent à la volonté du chef de famille


Ní án sàgo` bɛ́ dùgu ìn ka kɛ́ dùgu yé...
Si notre volonté est que ce village devienne un village…’ [Bamakɔ sigicogoya].
33.2. Constructions subjonctives introduites par des prédications modales

sàgo→̌→ 0→n : 0 sáfo sàgon; sàgo.

v devenir fade

1 • vi devenir fade, s'éventer (nourriture, boissons).

vt éventer

2 • vt allonger jànya, lájànya, mɔ́ɔnɔbɔ (une sauce).

sàgo→̌→ 0 sáfo sàgon; sàgo.

vq fade à ka sàgon c'est fade

sàgokɛbaa→̌→ 1( volonté faire *agent occasionnel ) sàgokɛbaga

n obéissant cíduman, sàgokɛla.

sàgokɛbaga→̌→ 0( volonté faire *agent occasionnel ) sàgokɛbaa

n obéissant cíduman, sàgokɛla.

sàgokɛbali→̌→ 0( volonté faire PTCP.NEG )

ptcp désobéissant

sàgokɛbaliya→̌→ 0( désobéissant [ volonté faire PTCP.NEG ] *abstractif )

n désobéissance dànsagonwale, fàliya, kánbilali, túlomagɛlɛya.

sàgokɛla→̌→ 3( volonté faire *agent permanent )

n obéissant cíduman, sàgokɛbaga.

sàgolata→̌→ 1( volonté *mental2 ) sàgonata sàgonnata.

n choixchoix, volonté, désir dìngɔ, dùngɔ, nídungɔ, ɲɛ́nata, ɲɛ́nawoloma, ɲɛ́na.

sàgoma→̌→ 0→n : 0 sɔ̀gɔma sàgoma.

v saluer le matin

vt saluer le matin sɔ̀gɔmafo í má nê sàgoma tu ne m'as pas dit bonjour ce matin

sàgomà→̌→ 2 sɔ̀gɔmà sàgomà.

n matin sɔ̀gɔmà fɛ̀ le matiní ní sɔ̀gɔmà! bon matin!

sàgon→̌→ 0→n : 0 sáfo sàgon; sàgo.

v devenir fade

1 • vi devenir fade, s'éventer (nourriture, boissons).

vt éventer

2 • vt allonger jànya, lájànya, mɔ́ɔnɔbɔ (une sauce).

sàgon→̌→ 0 sáfo sàgon; sàgo.

vq fade à ka sàgon c'est fade

sàgon→̌→ 24→n : 0

v sauter par dessus


Í ka fúra` ka dí kà sàgon à fɔ́cogo` kàn.
‘Ton remède dépasse tout ce qu’on peut en dire’ [Bitɔn ni jinɛw].
Constructions comparatives avec les verbes qualitatifs (11.6.1)

1 • vi sauter par dessus, dépasser fóyì tɛ́ sàgon nìn kàn rien ne surpasse ceciò sàgonna jíri dálen kùnna il a sauté par dessus l'arbre couché

2 • vt enjamber kùnnasàgon, kùnnatà, kɔ́sàgon, látà à yé kógo sàgon il a enjambé le mur

sàgona( volonté *mental1 )

n volonté

rn volonté, désir, convenance dùngɔ, nídungɔ, sàgonada, sàgonata, sàgo, ŋàniya, bɛ̀rɛma, jíminsira.

sàgonada( volonté [ volonté *mental1 ] bouche )

n grégré, volonté ŋàniya kà à dòn í sàgonada fɛ̀ l'utiliser à son gré

sàgonako→̌→ 1( volonté [ volonté *mental1 ] affaire )

n projet póroze.

sàgonata→̌→ 0( volonté *mental2 ) sàgolata; sàgonnata.

n choixchoix, volonté, désir dìngɔ, dùngɔ, nídungɔ, ɲɛ́nata, ɲɛ́nawoloma, ɲɛ́na.

Sagone→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLSagoné

sàgonnata→̌→ 0( volonté *mental2 ) sàgonata sàgolata; sàgonnata.

n choixchoix, volonté, désir dìngɔ, dùngɔ, nídungɔ, ɲɛ́nata, ɲɛ́nawoloma, ɲɛ́na.

sàgonni→̌→ 0( sauter.par.dessus *nom d'action )

n jeu d'enfantsjeu d'enfants

sàgotigi→̌→ 0( volonté maître )

n qui veutqui veut (celui qui peut faire ce qu'il veut). - Ála sàgo, á sàgo ! - Sàgotigi yé Ála yé ! je m'en remets à Dieu et à vous - C'est Dieu qui réalise ! (dialogue courant à la fin d'une intervention dans un palabre …)

sàgwan→̌→ 0 sàgan sàgwan.

n arbre Bridelia ferruginea

1 • arbre Bridelia ferruginea (fruit comestible).. euph

2 • arbre Bridelia micrantha (---> 10 m).. euph

sáha→̌→ 1→n : 0

v se reposer… di ? u tɔ bɛɛ k'o la : hatɛ ! – ni n ma fili, an ka bana sidɔnna ka ban, flanin bana don : jama ni tɛ saha abada k'an to fatɔya la. o tuma, an ka jama sɛgɛrɛ, an ka jɛ ka doroko a ɲɛ ma. – a ye to n ka kuma …(dukure-fatoya_ni_jigiya.dis.html)

vi se reposer kɔ́rɔ̀ɲɔ́n, làfiya, láfiɲɛbɔ, láfiɲɛ, sɛ̀gɛnnabɔ́, sɛ̀gɛnnafíɲɛ, láɲɔn.

2 • vi devenir correct, devenir convenable

3 • vt faire proprement, faire sans erreur

sáha

n santé kɛ́nɛmanya.… a wajibiyalen don 25 ju kɔrɔ mɔgɔw ma fana, minnu ma jo a bolo ci la, ani kalan denw ni saha kalan kɛlaw n'a baara kɛlaw, ani kɛlɛ denw, ani fɛn o fɛn ka teli ka sɔgɔsɔgɔnin jɛ sɔrɔ u ka …(sankore11_01dukure-saha_ladamu.dis.html)

sáhà→̌→ 0 (ar. sihha 'santé')

intj merci àbarika (réponse à un souhait de bienvenue).

sàhaba→̌→ 1

n réalisationréalisation, satisfaction (d'un événement, d'une prédiction, d'une nouvelle). bólofa, hínɛ, mɔ́nɛbɔ, mɔ́nɛ, nímisiwasa, séwa, wàsadon, wàsa (le fait de remplir l'attente).…* a nafaw *. n'a kɛwaatiw fɔra ɲɔgɔn kɔ a cogo la, u ka baara ye sahaba ye. fura ninnu bɛ sinji caya n'a y'a sɔrɔ muso bɛ ka sin di den ma.…(kunnafoni_jelenw.dis.html)

Sáhara→̌→ 38→n.prop/n : 0 →n.prop : 38→n : 0

n prop TOPSahara (désert au nord du continent africain).…tuma min na Marɔku y'a ka yɛrɛmahɔrɔnya ta, Sahara Ɔkisidantali bɛ ka Marɔku kɛlɛ a fana ka yɛrɛmahɔrɔnya nɔfɛ.…(kibaru532_06hugon_jara-sahelijamanaw.dis.html)

Sáhara Ɔkisidantali→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPSahara Occidental (pays).

sáharakungo→̌→ 7( *nom de lieu brousse )

n désert cɛ̀ncɛnkungo, dezɛri.

saharawi→̌→ 0

n sahraoui

sáheli→̌→ 25 sáhili; sáhɛli Ar. sa:ḥil 'littoral' (du désert)

n nord kɔ̀gɔdugu, kɛ̀ɲɛkayànfan, kɛ̀ɲɛka, sáheliyanfan.… tɔ cɔnkɔ ka na a di yan u ye dimi min don n na dimi bɔra olu de tun bɛ n ni saheli cɛ n ka disɔngɔkolon na minɛ saheli sa kuma tɛ Jɔnkolonin ma u ka a sɔrɔ ka …(dumestre-prise_de_djonkoloni.dis.html)

sáhelikungo→̌→ 61( nord brousse ) sáhilikungo; sáhɛlikungo.

n Sahara

sáheliyanfan→̌→ 2( nord cet.endroit côté )

n nord kɔ̀gɔdugu, kɛ̀ɲɛkayànfan, kɛ̀ɲɛka, sáheli.

sáhɛli→̌→ 0 sáheli sáhili; sáhɛli Ar. sa:ḥil 'littoral' (du désert)

n nord kɔ̀gɔdugu, kɛ̀ɲɛkayànfan, kɛ̀ɲɛka, sáheliyanfan.

sáhɛlikungo→̌→ 0( nord brousse ) sáhelikungo sáhilikungo; sáhɛlikungo.

n Sahara

sáhili→̌→ 0 sáheli sáhili; sáhɛli Ar. sa:ḥil 'littoral' (du désert)

n nord kɔ̀gɔdugu, kɛ̀ɲɛkayànfan, kɛ̀ɲɛka, sáheliyanfan.

sáhilikungo→̌→ 0( nord brousse ) sáhelikungo sáhilikungo; sáhɛlikungo.

n Sahara

sàja→̌→ 1

n plaisanterie kùnntanko, sàndiya, táranna, túlonkɛkuma, túlon, wɛ̀ncɛ, ɲànkoronya, ɲànkoron sàja bìla mɔ̀gɔ lá plaisanter qqn

sàjakɛla→̌→ 0( plaisanterie faire *agent permanent )

n plaisantin túlonkɛla.

sàjɛ→̌→ 3( serpent blanc )

n serpent Psammophis sibilansserpent Psammophis sibilans (---> 1,75 m (écailles lisses, queue mince) -- jaune olivâtre ou brun, très rapide, agressif)).

sàjɛgɛ→̌→ 0( serpent poisson )

n poisson polyptèrepoisson polyptère lògomi (corps allongé, fines écailles, de couleur verdâtre ou jaunâtre, carnassiers). kárakasa.

sàjɛgɛjɛ→̌→ 0( poisson.polyptère [ serpent poisson ] blanc )

n poisson Polypterus senegalus

1 • poisson Polypterus senegalus (---> 50 cm, ---> 1,170 kg).

2 • poisson Polypterus endlicheri (---> 75 cm). lògomi.

Sajo→̌→ 8→n.prop/n : 0 →n.prop : 8→n : 0 Sáajɔ̀ Sàajɔ; Sàjɔ

n prop NOM MF (nom masculin ou féminin).…o nɔ na su, Sajo bɛ tila ka na anw sigilen sɔrɔ yen tun. o waati, anw cɛganan jigi tun ye Sajo ye.…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_06_15.dis.html)

Sajola→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0 Sajɔla

n prop TOPSadiola (commune rurale, cercle de Kayes, région de Kayes— mine d'or).…dugukoloko sariya labatoli hukumu kɔnɔ, siraba dɔw bɛna dilan : Kayi Sajola - Kɛɲɛba, o sira bɛ kɛ gitɔrɔn ye.…(kibaru538_08jara-babili_filanan_senegaliba.dis.html)

sàjoona→̌→ 5( mourir bientôt )

n mort prématuréemort prématurée, mort subite

Sàjɔ→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0 Sáajɔ̀ Sàajɔ; Sajo

n prop NOM MF (nom masculin ou féminin).… donna Musa Kulubali fɛ penaliti la, ka da Joliba cɛmancɛmɔgɔ Yusufu Tarawele ka fili kan Sajɔ Kanute la. o y'a sɔrɔ ntola bɛ 1 ni 1 na u fila ni ɲɔgɔn cɛ. bɛɛ jigi tun b'a kan ko mɔɔnɔbɔ bɛna …(kibaru561_8jabi_jara-sitadi_maliyen.dis.html)

Sajɔla→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0 Sajola

n prop TOPSadiola (commune rurale, cercle de Kayes, région de Kayes— mine d'or).…Kayi mara la, babili 2nan bɛ jɔ Kayi dugu kɔnɔ. Kayi ni Kɛɲɛba cɛ siraba bɛ dilan ani Kayi ni Sajɔla sira. sira min bɛ Kita ni Bafulabe cɛ, o dilanni ɲɛbilabaaraw bɛ kɛ san 2017 kɔnɔ.…(kibaru537_02jara-2017_baarakenafolo.dis.html)

sàjùmɛ→̌→ 1( serpent oiseau.marabout )

n cigogne d'Abdimcigogne d'Abdim, Ciconia abdimii (fréquente aux abords des villages). bàninkɔnɔ.

sákanapati→̌→ 0 pátisakana pátisakɛnɛ; sákɛnɛ; pátisagana

intj sapristi páti (étonnement, ennui, embarras).

sàkáròbá→̌→ 0

n bouillie de petit milbouillie de petit mil (plat de mil bouilli au sel (en temps de pénurie)).

sákɛ→̌→ 8 sɛ́ki.

n sellier (caste toucouleur).…wa o ye sira sɔrɔ ; diɲɛmaa y'a ɲɛ tugu o kan ten. sakɛ Agi Awisa tɔgɔjɛ yɛrɛ ye Abu Mohamɛdi ye. a bangera Kidali san 1968.…(kibaru537_02jara_jara-perenbaranin_foronna.dis.html)

sákɛnɛ→̌→ 0 pátisakana sákanapati; pátisakɛnɛ; pátisagana

intj sapristi páti (étonnement, ennui, embarras).

sàkɛ̀nɛ→̌→ 2

n lézard splézard sp (petit lézard très vif argenté).…1115 ) ni sanga donna fɛn o fɛn na, a bɛ taa di min ma, o ye sakɛnɛ ye. 1116 ) warabilen tɛ dege jiribalanyɛlɛn na. 1117 ) dikisɛ bɛ wuli ni ncɔn ye.…(bailleul-sagesse_bambara_02b.dis.html)

sàkɛnɛshɔ→̌→ 0( lézard.sp haricot ) sàkɛnɛsɔ

n haricot spharicot sp

sàkɛnɛsɔ→̌→ 0( lézard.sp haricot ) sàkɛnɛshɔ

n haricot spharicot sp

sáki→̌→ 7

n sac bɔ̀rɛ, jɔ̀bɔrɔ.…o saki suguya ninnu yankan ka bon.…(kibaru466_6kalanden_bilasiracogo.dis.html)

Sakiliba→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop NOM CLSakiliba (un nom clanique féminin).… , ka masɔrɔ ne ma kalan, n ka sɛbɛnni ma jɛya ! bandara Sakiliba Hipodɔrɔmu, Bamako Bandara Sakiliba , yafa kɛra i ma an fɛ dɛrɛ, ka da a kan i ye mɔgɔ timinandi ye, min b'a dɔn ko " dɔɔnin dɔɔnin de …(jekabaara273_10jekabaara.dis.html)

Sako→̌→ 17→n.prop/n : 0 →n.prop : 17→n : 0 Sakɔ; Saakɔ; Saxo

n prop NOM CLSako, Sakho (quatre sousclans: wàge, Wàkáne, Bìbá, Mariyata).… kɔrɔba minnu ma wele, olu ye sumayila Jakite, Adama Tanbura, Dirisa Jakite, Bakari Sako , ani Sanba So…(kibaru530_07kalo_farikolonyenaje.dis.html)

sàko sàgo sàko.

n volontévolonté, désir, souhait dùngɔ, nídungɔ, sàgonada, sàgonata, sàgona, ŋàniya, dùgawu à sàgo bɛ́ kà... il veut …, il compte …, il pense …; il projette de … à tó nê sàgo lá ! laisse-moi faire comme je veuxdúden bɛ́ tó dútigi sàgo kɔ́rɔ les membres de la famille se soumettent à la volonté du chef de famille

sákolika→̌→ 0 sákoyika

n mil rouge spmil rouge sp, mil rouge jàbalan (espèce).

sàkolo→̌→ 0( serpent os )

n cordon à 4 toronscordon à 4 torons

Sakoyiba→̌→ 5→n.prop/n : 0 →n.prop : 5→n : 0

n prop TOPSakoyiba (village, région de Ségou).…ne Seku ko : - Cɛkɔrɔ, wara ye mun fɛn de ye ? Cɛkɔrɔ ko : - cɛkɔrɔba dɔ de bɛ Sakoyiba boli bɛ a fɛ a ka so yen, u bɛ a fɔ ale ni a ka boli ma ko ciwara.…(dumestre-manigances_2002_12.dis.html)

sákoyika→̌→ 0 sákolika

n mil rouge spmil rouge sp, mil rouge jàbalan (espèce).

Sakɔ→̌→ 10→n.prop/n : 0 →n.prop : 10→n : 0 Sako Saakɔ; Saxo

n prop NOM CLSako, Sakho (quatre sousclans: wàge, Wàkáne, Bìbá, Mariyata).…nka, kabini a fɔra ko sida ye garanke Mamu ni Mah Sakɔ faga, o wagati hali mɔgɔ tun tɛ bɔ su fɛ bilen. o yɔrɔ la, Mari, a yɛlɛla.…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_09_15.dis.html)

sàkɔ̌rɔ́→̌→ 2

n femme entre deux âgesfemme entre deux âges, femme d'un âge moyen…nka " burusi " kɔnɔ, mɔgɔ o mɔgɔ de si bɛ anw ta bɔ, n'i ma muso sakɔrɔ dɔ furu siri fewu, musoko nege bɛ i faga. i y'a dɔn, Mamajan de tun ye ne Bɛh muso fɔlɔ ye.…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_10_05.dis.html)

sàkɔsi→̌→ 4

n sacoche npálan.… , muso nin ye i labɛn, labɛnko min na ! a fini, ni sabara, ni kanna " ɲɔnɔ " ni bololanɛgɛ ni " sakɔsi ", n'i ye olu " ɲɛci " jate minɛ o don, a wari bɛ se waa tan ni duuru ma…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_08_14.dis.html)

sàkùnu→̌→ 0( serpent avaler )

n héron Goliath

1 • héron Goliath, Ardea goliath (le plus grand des hérons).

2 • serpentaire.

Sal→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLSal

sàla→̌→ 0

vq paresseux kólon à ka sàla il est paresseux (rare)

sàla→̌→ 0→n : 0

v devenir paresseux

vi devenir paresseux

sàlabaatɔ→̌→ 0( devenir.paresseux *agent occasionnel *statif )

adj paresseux dùsukunntan, kólonman, ntàla (occasionnel, s'opposerait à 'kolon' paresseux invétéré).

sàlabaatɔ→̌→ 3( devenir.paresseux *agent occasionnel *statif )

n paresseux dùsukunntan, fùgari, fɛ́rɛbaganci, jáhili, lágasa, ntála (occasionnel, s'opposerait à 'kolon' paresseux invétéré).

sàlabaatɔya( paresseux [ devenir.paresseux *agent occasionnel *statif ] *abstractif )

n oisivetéoisiveté, paresse báarantanya, dùsukunntanya, fùgariya, kólonya, nìgisinɔgɔsɔ, sàlaya.

sálaku→̌→ 0→n : 0 sɛ́lɛku sálaku.

v équarrir

vt équarrir, tailler grossièrement dɛ́sɛ, pɛ̀npɛrɛn.

sálakumalaku→̌→ 0 málakumalaku

adv gloutonnement (comme les chiens).

sálamalekun→̌→ 3

intj salutation…salamalekun .…(radio_mali1977_02.dis.html)

sàlan→̌→ 2 fr : chaland

n barque jíkankurun (barque plate).…gɛrɛ kɔnɔna na, mɔbili nana dɛsɛ. k'a daminɛ Taranɛfu la k'a ta, kamalen de tun bɛ salan sinsan ni kɔɔri ye ka taa a feere Ɲono. kɔlɔn kɔɔri bɛ kɛ salanbaw kɔnɔ.…(traore-hine_nanaII.06.dis.html)

sàlasala

adj peu concentrépeu concentré (mélange liquide peu concentré -- sans force, sans saveur— se dit de la sauce, de la bière, du sang, du sperme).…joli latonnen denso kɔnɔ o tɛ mago ɲɛ. o kanma denso b'a fili ka bɔ a kɔnɔ. kalo o kalo ji ɲɛ salasala dɔ bɛ dilan denso la, o bɛ makɔnɔni kɛ cɛ ka balokisɛw la.…(kunnafoni_jelenw.dis.html)

sàlasala

n peu concentrépeu concentré (mélange liquide peu concentré -- sans force, sans saveur— se dit de la sauce, de la bière, du sang, du sperme).…den barajuru bɛ bin a bangeni tile 5 ka taa tile 7 la. ni barajuru binna, joli walima ji salasala dɔɔnin bɛ se ka bɔ a la, o tɛ baasi ye.…(dogotoro_19denbaw.dis.html)

salati→̌→ 11

n salade…jusi nin de ye bɛnɛdɛgɛ ni didɛgɛ nege bɔ ne la. Moriba ko ale taatɔ don a ka « salati » foro la. ne ko ne yɛrɛ bɛ taa Segu ka na.…(dumestre-manigances_2003_01.dis.html)

sàlaya→̌→ 12( paresseux *en verbe dynamique ) sàliya.

n paresseparesse, fainéantise dùsukunntanya, fùgariya, kólonya, nìgisinɔgɔsɔ, sàlabaatɔya.

sàlaya→̌→ 12→n : 0( paresseux *en verbe dynamique ) sàliya.

v rendre paresseux

vt rendre paresseux kólonya.

sàle→̌→ 1 sɛ̀lɛ

n tombe ntùgunbilen, káburu.… a seyɔrɔ la babalacɛncɛn cɛncɛn selen a seyɔrɔ la salekululasale sale selen a seyɔrɔ la n selen ye Naɲuman n selen n seyɔrɔ la o kɛra kaburu …(gorog1979-nanyuman_ni_ce.dis.html)

Sálèmatá→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Sálèmatú

n prop NOM F (nom féminin).

Sálèmatú→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0 Sálèmatá

n prop NOM F (nom féminin).… Salematu Mariko, Dɔkala Yusufu Jara …(kibaru577_06mariko_jara-muso_ka_senyerekoro.dis.html)

sálen→̌→ 31 sáalen.

n poisson capitainepoisson capitaine, Lates niloticus (---> 1,90 m, ---> 83,500 kg (carnassier vorace, chasse à partir du crépuscule, croissance rapide, chair très estimée, les sujets de 20 à 30 kg ne sont pas rares)).… ye u nana ka na a di a ma tuma min na, jɛgɛ tilatɔ a ka baramuso niyɔrɔjɛgɛ ye salen belebeleba min ye u ye o ta ka taga o di baramuso ma. u tagara ka taga o di o ma. a ko Ngɔlɔ …(dumestre-geste_3duga_kore.dis.html)

sáli→̌→ 0→n : 0 séli sɛ́li; sáli.

v prier

1 • prier. déli, màdéli (faire la prière musulmane). ní làansara sélila kàban quand on a fait la prière de l'après-midi …

2 • se faire musulman. à sélila il est passé à l'islam

sàli→̌→ 0( mourir *nom d'action )

n mortmort, action de mourir lábanko, sàya, sà, tùmase.

sàli→̌→ 0→n : 1 sɛ̀li

v bouder

vi bouder, être mécontent dámɔ, kùrukuru (de --.kɔ́rɔ— un mot peu connu).

salibitamɔli→̌→ 17

n salbutamol Ninakilidegun na, aw bɛ se ka salibitamɔli, salbutamol fana di. A ka fisa fana ka faritanabana fura di. (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

Sálif→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Sálifu

n prop NOM M (nom masculin).… na ani a labɛnni tubabukan na : mɔgɔ minnu ye gafe in bayɛlɛma ni ka segin a kan, o mɔgɔw filɛ : Salifu Bengali, Fatumata Bwarɛ, Katie Christ, Sean Cochrane, Abudulayi Kulibali, Jibirila …(dogotoro_00dogotoro_te_sigida_min_na.dis.html)

Sálifu→̌→ 44→n.prop/n : 0 →n.prop : 44→n : 0 Sálif

n prop NOM M (nom masculin).…a selen, a ye ba kelen biye di takisi sofɛri ma, k'i jɔ ka wari misɛn kɔnɔ. Salifu Jalo, n'o ye takisi sofɛri tɔɲɔgɔnkɛ ye, o y'i yɛrɛ kɛ wari falenbaga ye.…(kibaru001_3jalo-bamako_dorome.dis.html)

Salika→̌→ 21→n.prop/n : 0 →n.prop : 21→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).… i ma bana o la ? Salika ko a ma bana, nka a don baa Daramani, a bɛ fɔ min ma ko « play » o nɔ tun don ; Salika Jara ko an maaw minnu bɛ Sɛkinako la, su caman sisan, an bɛ taa Kɔture ka so, an bɛ « te » san k'o …(dumestre-manigances_2003_03.dis.html)

sálincinin→̌→ 0( prière *diminutif petit ) sélininncinin sélincinin; sálincinin.

n fête de fin de ramadanfête de fin de ramadan

salisilati→̌→ 1

n salicylate Asipirini tɛ bɛn mɔgɔ minnu ma, olu man kan ka bisimuti ta walima fura wɛrɛ, salisilati walima sibisalisilati bɛ minnu na. (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

salisiliki→̌→ 4

adj salicylique (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

sàliya→̌→ 0( paresseux *en verbe dynamique ) sàlaya sàliya.

n paresseparesse, fainéantise dùsukunntanya, fùgariya, kólonya, nìgisinɔgɔsɔ, sàlabaatɔya.

sàliya→̌→ 0→n : 0( paresseux *en verbe dynamique ) sàlaya sàliya.

v rendre paresseux

vt rendre paresseux kólonya.

Sàlíyà→̌→ 10→n.prop/n : 0 →n.prop : 10→n : 0

n prop NOM MSaliya (nom masculin).…dusu ni galabu ani baara kanu min tun bɛ Saliya la, o y'a to a sera ka mansinboli womisɛn caman dɔn joona ka baaratigiw wasa.…(kibaru547_03jara-saliya_kuyate.dis.html)

Salo→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPSalo (village, au nord de Kati, région de Koulikoro).…a janya ye kilomɛtɛrɛ 56 ye. a bɛ daminɛ Bankɔnin na, ka tɛmɛ Jalakɔrɔji ni Salo fɛ fo Nɔsɔnbugu.…(kibaru544_02tangara_konta-bankonin_nosonbugu_siraba.dis.html)

sàlo→̌→ 0→n : 0 sàalo

v sortir de réclusionsortir de réclusion bɔ́rɔn (un mot peu connu).

sàlogoni→̌→ 0 sàlongòni

n oiseau anhinga d'Afrique

1 • oiseau anhinga d'Afrique, Anhinga rufa. sàlogoni-kánjanmanjan (bec effilé, raie blanche sur le long cou).

2 • cormoran africain, Phalocrocorax africanus.

sàlogoni-kánjanmanjan→̌→ 0( oiseau.anhinga.d'Afrique cou long [ long *adjectivateur long ] )

n oiseau anhinga d'Afriqueoiseau anhinga d'Afrique, Anhinga rufa sàlongòni.

sàlogoni-kánsurunnin→̌→ 0( oiseau.anhinga.d'Afrique cou court *diminutif )

n oiseau cormoran africainoiseau cormoran africain, Phalocrocorax africanus (joues et gorge blanches).

sálòlalasini→̌→ 0( l'an.dernier à demain ) sálònnasínì sánnàsínì; sálòlalasini.

adv il y a deux ansil y a deux ans

sálòlalasínì→̌→ 0( l'an.dernier à demain ) sálònnasínì sánnàsínì; sálòlalasínì.

n il y a deux ansil y a deux ans

Salomɔn→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop NOM ETRGSalomon…a sabu la, Salomɔn Malangu ni fure tɔw ma diɲɛ to gansan Farafinna mɔbaaninw ko Ala k'i dayɔrɔ sumaya.…(kibaru555_04keyita-poyi_winni_mandela.dis.html)

salon→̌→ 0

n salon de coiffuresalon de coiffure ... ka taa n'a ye kundilanyɔrɔ la. Tuma min na a bɛ ka labɛn salon na,...(Lakalita : Furuɲɔgɔnjanfa) ETRG.FRA.

sálòn→̌→ 42

n l'an dernierl'an dernier…hali ni gɛlɛya bɛɛ ma ban fɔlɔ, ni mɔgɔ min kɔni ye ɲinan kɔɔrisɛnɛ taabolo sanga salon ta ma, i b'a ye ko a bɛ ɲɛtaabolo kan.…(jekabaara290_8banba_welesebugu.dis.html)


báwò ‘parce que, car’, hálì ‘même’, kúnùn ‘hier’, sálòn ‘l’année dernière’, kútùrù ‘entier’
Classes tonales mineures irrégulières HB (4-13)

sálòn→̌→ 33

adv l'an dernierl'an dernier sálǒngó.…Afiriki denmisɛn ncininw ka taama siratigɛ la, salon , san 1992 la, Nizeriya jamana de sugandira Afiriki kelenyatɔn " OUA " fɛ.…(kibaru258_02afiriki_denmisenw.dis.html)

sálǒngó→̌→ 0 sálonwo; sánwò; sálǒnkó

adv l'an dernierl'an dernier sálòn.

sàlongòni→̌→ 0 sàlogoni

n oiseau anhinga d'Afrique

1 • oiseau anhinga d'Afrique, Anhinga rufa. sàlogoni-kánjanmanjan (bec effilé, raie blanche sur le long cou).

2 • cormoran africain, Phalocrocorax africanus.

sálǒnkó→̌→ 0 sálǒngó sálonwo; sánwò

adv l'an dernierl'an dernier sálòn.

sálònnasínì→̌→ 4( l'an.dernier à demain ) sánnàsínì; sálòlalasini.

adv il y a deux ansil y a deux ans

sálònnasínì→̌→ 1( l'an.dernier à demain ) sánnàsínì; sálòlalasínì.

n il y a deux ansil y a deux ans

sálonwo→̌→ 0 sálǒngó sánwò; sálǒnkó

adv l'an dernierl'an dernier sálòn.

salɔn→̌→ 0

n salon Ne donnen salɔn kɔnɔ n kabara; (Jama 09, Gɛrɛgɛrɛ ni fasoko) ETRG.FRA.

Salu→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLSalou

Sam→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLSam

sáma→̌→ 0 sába sáma.

n grand paniergrand panier bùturu.

Sàma→̌→ 14→n.prop/n : 0 →n.prop : 14→n : 0

n prop NOM F (nom féminin).…a ko a ɲɛna, nka a m'a fɔ : « i ni ce ». sibiri tilegan fɛ, ne ye nɛgɛso ta, ka taa bɔ Sama baa Lamini Jire ye, a ka jiriforo kɔnɔ. a ni a ka somaaw sigilen don yen.…(dumestre-manigances_2003_08.dis.html)

sàma→̌→ 137

n éléphantéléphant, Loxondonta africana africana sògoba.…1847 ) mɔgɔci bɛ i sen suma, nka a tɛ i dusu suma. 1848 ) sama bɛ kasi. 1849 ) « n ka finsigi bɛ n tɔn na », i ɲɛ bɛ mɔgɔ la.…(bailleul-sagesse_bambara_02c.dis.html)


couverture de Ta-tɛ-ɲa, ou Monsieur Réussit-pas
Père Charles Bailleul, Editions Donniya, Bamako
Illustré par Ali Thiam, dit Picasso

sàma→̌→ 21

n cadeau… fula minw tun bɛ yen u tun ye i ɲɛsigi ye i wololen kɔ minw wolola olu kɛra i sama ye Maasina Ardo ni i ye anw faga i ye baara min kɛ Segu yan jɔn bɛ o lakali sa …(dumestre-prise_de_djonkoloni.dis.html)

1 • cadeau. bònya, mɔ̀, nìnifɛn, sɔ́nfɛn (cadeau de bienvenue, de retour de voyage ...) sàmafɛn.

2 • commission. cíkan, cí, dònnbolo, komisɔn, tìgɛ (à exécuter). à yé sàma dí à mà elle lui a confié un cadeau (à transmettre)

sàma→̌→ 64→n : 2 sàman.

v rapporter cadeau… ka tɛgɛkobara, a sigilen bɛ wolo da la. - naamu ! - a ko cɛnin o. - ɔnhɔn ! - ne tun bɛ ci minw sama , n ka cidenw tun bɛ se i ma yali kelen u tun tɛ se i ma ? - naamu ! - ɔnhɔn ! - nin dara Woyitala ! - …(balo-daa_monson_ni_nyenama.dis.html)

1.1 • vt rapporter cadeau, envoyer un cadeau (à -- mà). í bɛ́ mùn sàma nê mà ? que me rapportes-tu en cadeau ?

1.2 • vt donner en cadeau (qqch -- lá). í bɛ́ nê sàma mùn ná ? que me rapportes-tu en cadeau ?

2 • vt rapporter des nouvelles

sàma→̌→ 350→n : 23 sànba; sàman.

v tirer vers soi…2151 ) Masina kasakolontigi bɛ mɔgɔ sama k'a se Masina masakɛ ma. 2152 ) kɔnɔnafili t'a to i ka bala gosi i tɛgɛ la.…(bailleul-sagesse_bambara_02c.dis.html)

vt 1 • tirer vers soi, hisser,, traîner. tùfa, kìrinkaran, kòoro, nànsaalonansaalo, nìgisinɔgɔsɔ, tàlitalima.

2 • tendre. bánban, jíjà, rɔ́jà, yɛ̀lɛn.

3 • retenir. lámìnɛ, látɔ̀n, màmìnɛ, mìnɛ, tɔ̀n.

4 • retirer, attirer. bɔ́, cɛ̀, gàfo, lánɛgɛn, màsàma, nàta, ɲága.

5 • inspirer (faire entrer l'air en soi).

sàmabali→̌→ 0( éléphant empêcher )

n kinkeliba noirkinkeliba noir, Combretum nigricans (---> 10 m) arbre, fournit une gomme comestible et un thé délicieux.. comb


photo Charles Bailleul

sámagàra→̌→ 1 sámagwàra.

n arbre petit dimarbre petit dim, Swartzia madagascariensis (arbre ---> 10 m). césa.…Usumani Jakite ye kuru 1 don sanga 33nan na. Jaje samagara ye kuru 2nan don sanga 41nan na.…(kibaru556_08kalo_farikolonyenaje_kibaruyaw.dis.html)

sámagwàra→̌→ 0 sámagàra sámagwàra.

n arbre petit dimarbre petit dim, Swartzia madagascariensis (arbre ---> 10 m). césa.

sàma-ká-bín→̌→ 0( éléphant *possessif herbe )

n herbe Eragrostis majorherbe Eragrostis major gram.

Sámàke→̌→ 26→n.prop/n : 0 →n.prop : 35→n : 0 Sámàkɛ

n prop NOM CLSamaké (le nom probablement de l'origine soninké: sámáqè 'serpent').

Sámàkɛ→̌→ 33→n.prop/n : 0 →n.prop : 80→n : 0 Sámàke

n prop NOM CLSamaké (le nom probablement de l'origine soninké: sámáqè 'serpent').

Samakɔ→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop TOPSamako (commune de Bankoumana, cercle de Kati, région de Koulikoro).…Bankumana komini kɔnɔ, u sera Samakɔ ni Kirimalen. Kangaba sɛrɛkili kɔnɔ u sera Karan.…(kibaru559_3kulubali_jara-otiwale.dis.html)

sámakùlu→̌→ 0 sámakùru; sáankùru; sáankùlu; sàmakùlukulu; sáankùlukulu.

n mille-pattesmille-pattes, Lulus ligufer ? (à corps aplati).

sàmakùlukulu→̌→ 0 sámakùlu sámakùru; sáankùru; sáankùlu; sàmakùlukulu; sáankùlukulu.

n mille-pattesmille-pattes, Lulus ligufer ? (à corps aplati).

Samakun→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop NOM…tile naani de kɛra lajɛ in na balikukalan baarada kɔrɔ ɲɛmaayada la Bamakɔ. Modibo Samakun Keyita.…(dibifara38_03keyita-ka_kalanje_ni_sebenni_yiriwa.dis.html)

sámakùru→̌→ 0 sámakùlu sámakùru; sáankùru; sáankùlu; sàmakùlukulu; sáankùlukulu.

n mille-pattesmille-pattes, Lulus ligufer ? (à corps aplati).

sàmalemuru→̌→ 0( éléphant agrume.en.général )

n citronnier des éléphantscitronnier des éléphants, Afraegle paniculata (arbre ---> 12 m (souvent sarmenteux, on tire de la glu de son fruit)).. ruta

sàman→̌→ 0→n : 0 sàma sàman.

v rapporter cadeau

1.1 • vt rapporter cadeau, envoyer un cadeau (à -- mà). í bɛ́ mùn sàma nê mà ? que me rapportes-tu en cadeau ?

1.2 • vt donner en cadeau (qqch -- lá). í bɛ́ nê sàma mùn ná ? que me rapportes-tu en cadeau ?

2 • vt rapporter des nouvelles

sàman→̌→ 0→n : 0 sàma sànba; sàman.

v tirer vers soi

vt 1 • tirer vers soi, hisser,, traîner. tùfa, kìrinkaran, kòoro, nànsaalonansaalo, nìgisinɔgɔsɔ, tàlitalima.

2 • tendre. bánban, jíjà, rɔ́jà, yɛ̀lɛn.

3 • retenir. lámìnɛ, látɔ̀n, màmìnɛ, mìnɛ, tɔ̀n.

4 • retirer, attirer. bɔ́, cɛ̀, gàfo, lánɛgɛn, màsàma, nàta, ɲága.

5 • inspirer (faire entrer l'air en soi).

sámanɛ̀nɛ→̌→ 12

n pancréas nìnana.… fariganfura di olu ma ( aw ye sɛbɛn ɲɛ sumayabana lajɛ ), kɛrɛnkɛrɛnnenya la ni mɔgɔ minnu samanɛnɛ ka bon kosɛbɛ. 6. banakɔtaa min ɲɛ nɛrɛma don, a bɛ kanga ka a kuru-kuru a kasa man di, basi ni …(dogotoro_13ka_caya.dis.html)

sàmanɛ̀rɛ→̌→ 8( éléphant nèrè.de.Gambie )

n arbre entadaarbre entada, Entada africana, Entada abyssinica, Entada sudanica ( 3 à 7— les différences ne sont pas évidentes d'où le même nom).. mimo





Entada africana - photod Charles Bailleul

Samankura→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPSaman Koura (un village, cercle de San).

Samaɲana→̌→ 11→n.prop/n : 0 →n.prop : 11→n : 0

n prop TOPSamaniana (village, région de Koulikoro).…o si tɛ Duga fɛ fosi ɲɛdon fɔlɔ. hiye... jɔnni bɛ Duga sɔsɔ ? Samaɲana Basi bɛ Duga sɔsɔ. a y'a kunba tigɛ ka bɔ a kanba dala.…(sankore04_139duga.dis.html)

sàmaɲin→̌→ 2( éléphant dent )

n ivoire

sàmaɲinɛnin→̌→ 0( éléphant souris *diminutif )

n poisson Synodontis sorexpoisson Synodontis sorex (nageoires rosées ---> 31 cm. bákɔnkɔn.

sàmara→̌→ 30 sàbara sànbara.

n chaussurechaussure, sandale pɛ́tu.…* sennakuru *. kuru don min bɛ bɔ sen na, a bɛ sɔrɔ samara walima senkɔniw jɔsili fɛ ɲɔgɔn na. a bɛ se ka mɔgɔ dimi kosɛbɛ.…(dogotoro_15wololabana.dis.html)

Samasa→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0

n prop NOM CLSamassa… 20 - Mamadu Samasa ( fɔlɔ ), ɲɛfɛntolatanna don, a bangera san 1986 mɛkalo tile 1 Mɔntifɛrimɛyi Faransi, a bɛ …(kibaru492_07konta-mali_ka_cebo.dis.html)

Samaseku→̌→ 16→n.prop/n : 0 →n.prop : 16→n : 0

n prop NOM CLSamassékou…o dayɛlɛli hukumu kɔnɔ, kalan kun fɔlɔ minisiri, Adama Samaseku , ye jɛmukan nafama fɔ.…(nyetaa18_16dugu_yiriwalikalansow.dis.html)

sàmasen→̌→ 6( éléphant jambe )

n contrefort

1 • contrefort, poteau de renforcement, colonne. só.

2 • éléphantiasis, filariose lymphatique.

sàmasèn→̌→ 0( éléphant jambe )

n plante Costus spectabilisplante Costus spectabilis (plante à rhizome aromatique (fleur jaune au milieu d'une rosette de 4 feuilles plaquées en croix sur le sol)). zing. sàmasenfura.

sàmasenfura→̌→ 0( plante.Costus.spectabilis [ éléphant jambe ] feuille )

n plante Costus spectabilisplante Costus spectabilis (plante à rhizome). sàmasen zing.

Sàmatasɛgɛ→̌→ 50→n.prop/n : 0 →n.prop : 72→n : 0 Sàmatasɛgɛw

n prop Aigles du MaliAigles du Mali (équipe du Mali de football).…yanni o cɛ, tile 5nan ɲɛnajɛw kadara kɔnɔ, Samatasɛgɛ cɛdenw taara Alizeri jamana kɔnɔ.…(jekabaara142_10sangare-samatasege_cedenw.dis.html)

Sàmatasɛgɛw→̌→ 50→n.prop/n : 0 →n.prop : 40→n : 10 Sàmatasɛgɛ

n prop Aigles du MaliAigles du Mali (équipe du Mali de football).…Bamakɔ Ereyali ntolatanna tun don, Samatasɛgɛw ka ɲɛfɛmɔgɔ tun don min tun bɛ kininfɛbolo kan.…(kibaru528_07tunkara_jabi_cero-kalo_farikolonyenaje.dis.html)

sàmatlo→̌→ 0( éléphant oreille ) sàmatulo sàmatlo.

n popo de Gambiepopo de Gambie, Anthocleista procera (arbre, 10 / 20 m, port caractéristique, les branches ne portent des feuilles qu'au sommet).. loga pɔ̀pɔ.

sàmatulo→̌→ 3( éléphant oreille ) sàmatlo.

n popo de Gambiepopo de Gambie, Anthocleista procera (arbre, 10 / 20 m, port caractéristique, les branches ne portent des feuilles qu'au sommet).. loga pɔ̀pɔ.

Same→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLSamé

sàmɛsàmɛ→̌→ 0 sànbɛɛ-sànbɛɛ sàmɛsàmɛ; sànbɛsànbɛ; sànbɛn-sànbɛn.

intj bonne annéebonne année

sàmɛsàmɛ→̌→ 0→n : 0 sànbɛɛ-sànbɛɛ sàmɛsàmɛ; sànbɛsànbɛ; sànbɛn-sànbɛn.

v souhaiter la nouvelle annéesouhaiter la nouvelle année

sàmɛsàmɛ→̌→ 0 sànbɛɛ-sànbɛɛ sàmɛsàmɛ; sànbɛsànbɛ; sànbɛn-sànbɛn.

n voeux de nouvel anvoeux de nouvel an

Samɛ-Wɔlɔfɔ→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPSamé-Oulof (village, cercle et région de Kayes).

samidisuwari→̌→ 1

n samedi-soir Nansara ka dimansi bila, ka «samidisuwari» bila, baara tè kè, a daminèna masa Solomani ka nin baara de fè. (Jɛkabaara n°1, 1986) ETRG.FRA.

Saminɛ→̌→ 18→n.prop/n : 0 →n.prop : 18→n : 0

n prop NOM F (nom féminin).…Saminɛ denw ka ca, nka Amaduba ta ye den kelen de ye a la.…(dumestre-manigances_2003_09.dis.html)

sàmiɲɛ→̌→ 2 sàmiyɛ sàmiɲɛ; sàmiya; sɔ̀miɲɛ; sìmiɲa.

n hivernage sánì sàmiyɛ kà wó avant que ne se termine l'hivernage

sàmiɲɛdonda→̌→ 0( hivernage entrer jour ) sàmiyɛdonda sàmiyadonda.

n début d’hivernagedébut d’hivernage

Samiti→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOP (localité près de Gao où on extrait l'uranium).… ɲininiw bɛ sen na, o baara kunfɔlɔw y'a jira ko sɔmi kɛra a la ko :, - Iraniyɔmu taamashyɛn bɛ Samiti , Gawo kɛrɛfɛ ; a hakɛ bɛ se tɔni 200 ma ; - manganɛzi taamashyɛn yera Tasiga, a hakɛ bɛ tɔni …(kibaru527-05konta-gawo_marabolo.dis.html)

sàmiya→̌→ 0→n : 0

v passer l'hivernage

vi passer l'hivernage

sàmiya→̌→ 0 sàmiyɛ sàmiɲɛ; sàmiya; sɔ̀miɲɛ; sìmiɲa.

n hivernage sánì sàmiyɛ kà wó avant que ne se termine l'hivernage

sàmiyadonda→̌→ 0( hivernage entrer jour ) sàmiyɛdonda sàmiɲɛdonda; sàmiyadonda.

n début d’hivernagedébut d’hivernage

sàmiyɛ→̌→ 293 sàmiɲɛ; sàmiya; sɔ̀miɲɛ; sìmiɲa.

n hivernage sánì sàmiyɛ kà wó avant que ne se termine l'hivernage

sàmiyɛdonda→̌→ 7( hivernage entrer jour ) sàmiɲɛdonda; sàmiyadonda.

n début d’hivernagedébut d’hivernage

Samori→̌→ 18→n.prop/n : 0 →n.prop : 18→n : 0

n prop NOM MSamory Touré… Samori Ture sigilen bɛ masakɛsigilan kɔnɔ . samorikɛlɛ tiɲɛni fanga bonyana kojugu.…(kibaru537_03samori_ture.dis.html)

sàmɔgɔ→̌→ 8

n samogho (groupes ethniques de l'est du Mali et du Burkina-faso y compris les ethnies duun/dzuun, jo et banka : gros cultivateurs, sert de qualificatif).… tonkunda faganda. samɔgɔ kaari jaka, ani samɔgɔ ŋana kirikajokɛ. a ko : “ so kɔ kan sama bɛ bɛn i ma. anw bɛ so kɔnɔ de, an tɛ cɛw cogo dɔn.…(kone-cemandali_babilen.dis.html)

Samɔgɔsoni→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPSamorossoni (un village, région de Sikasso).…sɛbɛntigi ye ne Abudulyi Banba ye. Karimu Tarawele, Maadu Kulubali ka bɔ Samɔgɔsoni na ; Daba Kulubali ka bɔ Kafuzera ; Siyaka Tarawele ka bɔ Zanikɔdugu.…(jekabaara171_06banba_jalo-sikaso_pomiteresenenaw.dis.html)

Sámu→̌→ 38→n.prop/n : 0 →n.prop : 38→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).…a ko Konneke t'i malo de ka hɔrɔn cɛbalu jɔlen to, ŋɔni. pasatigɛpasa la, ŋɔni, o ma dogo Samu na ŋɔni. jolitigɛjoli ŋɔni, o ma dogo Samu na, ŋɔni.…(diarra-chants_circoncision.dis.html)

sámu→̌→ 0

n poisson Porcus sppoisson Porcus sp

sàmu→̌→ 0→n : 11 sàamu

v héroshéros, personne vaillante (surtout en travail agricole).

sámufin→̌→ 0( poisson.Porcus.sp noir )

n poisson Porcus docmacpoisson Porcus docmac (---> 85 cm, ---> 12,5 kg (trapu, tête large, grande adipeuse— prédateur, comme les suivants)).

sámujɛ→̌→ 0( poisson.Porcus.sp blanc )

n poisson Porcus bayad

1 • poisson Porcus bayad (---> 72 cm, ---> 5,9 kg (grande adipeuse)).

2 • poisson Porcus filamentosus (---> 55 cm (grande adipeuse, dorsale aux filaments plus longs)).

Samura→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLSamoura (à l'origine, Peuls du Fouta-Jallon ou Diallonké).

Samuyɛli→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop NOM ETRGSamuel…o kɔfɛ, mandiya ni tɔgɔ ani sangawuli o kɛra Miliyan Nbape, Poli Pɔgiba ani Samuyɛli Umtiti ta ye. denmisɛnŋana jala, Nbape y'o sɔrɔ.…(kibaru559_16konta-faransi.dis.html)

sán→̌→ 218

n ciel

1 • ciel, haut. Ála, álakolo, kàbanɔgɔ, kàba, sánfara, sánkolo, tìɲɛso, Ŋála, jànmanjan jíri sán fɛ̀ en haut de l'arbre

2 • pluie. jí, sánji sán bɛ́ nà la pluie vient, il va pleuvoirsán wóra / tìgɛra la pluie a cessénàfari tɛ́ sán ná bì la pluie n'a pas l'air de vouloir venir aujourd'hui

3 • foudre, tonnerre. kàbapɛrɛn, sánpɛrɛn, kàbakulu, kàbapɛrɛnkan, sánkulu, sánpɛrɛnkan sán bɛ́ kúlu il tonne, il y a du tonnerre

sán→̌→ 1 shán shɛ́n; syɛ́n.

n herbe Rottboellia exaltataherbe Rottboellia exaltata, herbe Rottboellia cochinchinensis (grande herbe adventice, 2-4 m). syɛ́n gram.…o waati ni ɲinan san 1988 cɛ, i k'i n'a fɔ san 16 hakɛ kɔnɔ, « kibaru » sera ka bɔko 200 sɔrɔ. san 16 in kɔnɔ, geleya suguya cayara. nk'a kelen si ma se, ka « kibaru » boli bali.…(kibaru200_01_1972_marisikalo.old.dis.html)

sán→̌→ 0→n : 0 síyɛn sán; syán; síɲɛ; syɛ́n; shyɛ́n; shíyɛn; sɛ́n.

v gratter

vt gratter, sarcler kɔ́ri, sáani, ŋàani, kɔ́rɔba, kɔ́rɔcì, kɔ́rɔsiyɛn ŋɔ́ni yé nê syɛ́n les épines m'ont égratignémùso bɛ́ jɛ́gɛfara syɛ́n la femme écaille le poisson

Sàn→̌→ 238→n.prop/n : 0 →n.prop : 238→n : 0

n prop TOPSan (ville, région de Ségou).…o don, u bɛ dunan dɔ minɛ yen ka taa n'o ye. o boli nin sɔndon, o don de ye ɲɛnajɛba ye San bɔbɔw fɛ. a don mana se, cɛ o cɛ bɛ na bolisɔn la, o bɛɛ de bɛ na ni sɛ ye.…(dumestre-manigances_2002_12.dis.html)


bords du Bani à San - photo JJ Méric, 2009

sàn→̌→ 566→n : 7

v acheter


À dɔ́gɔ sànta` ka dɔ́gɔ, à bɛ kúngokɔnɔjiri lákana.
'(Pour lui - le four amélioré -) il ne faut pas acheter beaucoup de bois à brûler (litt. « son bois à brûler achetable est en petite quantité »), il protège les arbres de la savane.'
Le participe potentiel en -ta / fonction attributive (18.4)

Háli à bádenw tɛ sògo nìn sànta sɔ̀rɔ.
'Même ses proches n'obtiennent pas de cette viande à vendre.'
Le participe potentiel en -ta / fonction de prédicat second (rare) (18.4)

1 • acheter (à -- fɛ̀— pour qn -- yé— pour le montant de -- lá ou sans postposition). ù yé màlo sàn jùla fɛ̀ ils ont acheté du riz chez les commerçantsà yé nɛ̀gɛso sàn à dén yé il a payé un vélo à son filsù ye à sàn mùgan (ná) ils l'ont acheté pour cent francs

2 • vendre. dádigi (à -- mà). à sàn ń mà ! vends-le moi !

sàn→̌→ 1834 ar: sana = id.

n année jí, sánji sàn wɛ́rɛ l'an prochainsàn wɛ́rɛ kɔ́ta dans deux ansà sàn dúuru yé ɲìna yé il y a cinq ans, voici cinq ans

sàn→̌→ 0 sànga sàn; sàan.

n message de deuilmessage de deuil, condoléances cɛ̀ kélen tɛ́ cɛ̀ kélen sàn fò on ne présente jamais seul ses condoléances (on utilise un intermédiaire, c'est la coutume)sàn cí annoncer un décès

sàn sɛ̀nɛ sàna; sànan; sàn; sànsana.

n brûlé

1 • brûlé, dépôt, gratin (dans une marmite, dans un plat).

2 • séborrhée de la tête.

sána→̌→ 0 sánan sána; nsána.

n arbre Daniellia oliveriarbre Daniellia oliveri (15-20 m). césa.

Sánà→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).

sàna sɛ̀nɛ sàna; sànan; sàn; sànsana.

n brûlé

1 • brûlé, dépôt, gratin (dans une marmite, dans un plat).

2 • séborrhée de la tête.

Sànaba→̌→ 10→n.prop/n : 0 →n.prop : 10→n : 0

n prop NOM F (nom féminin).…Faseri ni Sanaba tora Bamakɔ, nka a ma ɲinɛ Kɔnjan kɔ. waati ni waati, u bɛ sama dɔɔnin bila somɔgɔw ma.…(tarawele-faciyen.dis.html)

Sanamanin→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop TOPSanamani (village, commune de Sirakoro, cercle et région de Koulikoro).…Sanamanin bɛ Koyon ni kɔrɔn cɛ, nka dugu fila in bɛ Sirakɔrɔla ni saheli cɛ.…(kibaru400_10jara-fonyogonko_be.dis.html)

sánan→̌→ 3 sána; nsána.

n arbre Daniellia oliveriarbre Daniellia oliveri (15-20 m). césa.… nka u kɔni ma nɔ da fɔlɔ. misaliw filɛ nin ye dugu ma k'a tɔ lase ka ɲɛ. nsaban, saban Db sanan, sanan , sanan Db nsara, nsarakubilen Db nsira, sira Db nsofaraŋɔni, pɔrɔtɔŋɔni, ŋɔnijɛ, …(fakan20180425_danyew_koronyogonmako.dis.html)

sànan sɛ̀nɛ sàna; sànan; sàn; sànsana.

n brûlé

1 • brûlé, dépôt, gratin (dans une marmite, dans un plat).

2 • séborrhée de la tête.

Sanando→̌→ 6→n.prop/n : 0 →n.prop : 6→n : 0

n prop TOPSanando (village et commune rurale, cercle de Barouéli, région de Ségou).… fanga bɛ u la ko u taara Kɔsabugu boli ta ka a jeni ni tasuma ye ko foyi ma bɔ o la ; ko u tilara ka Sanando « kiiriso » ɲɛmaa faa foyi ma bɔ o la…(dumestre-manigances_2003_01.dis.html)

sànanko→̌→ 6→n : 0

v rincer…banakɔtaa kɛra nakɔfɛn minnu kɔrɔ walima minnu sanankora jinɔgɔ la, olu fana bɛ se ka bana in sababuya.…(dogotoro_14taa_dogotoroso.dis.html)

vt rincer kúcukucu, sánpa, sùsa (à l'eau claire).

sánankolo→̌→ 0( os ) sánnakolo; nsɛ́nɛkolo; sáankolo

n tibia gɛ̀nɛnkala, gɛ̀nɛnkolo, gɛ̀nɛn, npélenpelenkolo.

Sanankɔrɔ→̌→ 21→n.prop/n : 0 →n.prop : 22→n : 0

n prop TOPSanankoro (village de la commune de Niéna, cercle et région de Sikasso, 40 km au sud de Sikasso).…Sanankɔrɔ ye Sikaso cikɛkafo kafoyiriwatɔn dɔ ye. Sanankɔrɔ musojɛkulu sigira sen kan san 1991.…(jekabaara171_04kone-sanankoro_musojekulu.dis.html)

Sanankɔrɔba→̌→ 32→n.prop/n : 0 →n.prop : 48→n : 0

n prop TOPSanankoroba (village et commune, cercle de Kati, région de Koulikoro).…a ye Sanankɔrɔba tu tigɛ ka sigi Sanankɔrɔba. Kulubali dɔw, a ni u jɛra ka sigi.…(bamako_sigicogo.dis.html)

Sanankua→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLSanankoua

sànankun→̌→ 0 sìnankun sènankun; sɛ̀nɛnkun; sènenkun; sànankun.

n cousin de plaisanteriecousin de plaisanterie sìnankunma (membre de la famille liée à la vôtre par des relations traditionnelles d'entr'aide et de plaisanterie (ex : les 'Tarawele' et les 'Jara' sont des 'senenkun' de même que les'Kulubali' et les 'Konare' ...))

sànankunya→̌→ 0( cousin.de.plaisanterie *abstractif ) sìnankunya sènankunya; sɛ̀nɛnkunya; sànankunya.

n cousinage de plaisanteriecousinage de plaisanterie (relation traditionnelle de plaisanterie et de service).

Sánàsa→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM F (nom féminin).

sánasana→̌→ 0→n : 0 sínasina sánasana.

v être presque mûr

vi être presque mûr mɔ̀njáraki, nkàncaraki.

sánasana→̌→ 0 sínasina sánasana.

adj presque mûrpresque mûr í ka mángoro sánasana kári cueille des mangues presque mûres

Sanata→̌→ 87→n.prop/n : 0 →n.prop : 87→n : 0 Ásànata; Ásàna

n prop NOM F (Asana est une forme diminutive).… Farafinna kalanbolo mandenkakan 1 A san 2011-2012 santilancɛ filanan kunbɛn 5 * Sanata bɛ nafɛn sanna *. * soda la *. Sanata : ba Kaja ni sɔgɔma ! Kaja : nse ! Sanata, hɛrɛ …(camara-5sanata_be_nafen.dis.html)

Sànba→̌→ 36→n.prop/n : 0 →n.prop : 36→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).…Ɲɔrɔn fulaw bara, olu bɛ denkɛ fɔlɔ wele Hamadi ; filanan ye Sanba , sabanan ye Dɛnba ye.…(kibaru492_06nafo_jara-an_ka_laadalatogow.dis.html)

sànba→̌→ 0→n : 0 sàma sànba; sàman.

v tirer vers soi

vt 1 • tirer vers soi, hisser,, traîner. tùfa, kìrinkaran, kòoro, nànsaalonansaalo, nìgisinɔgɔsɔ, tàlitalima.

2 • tendre. bánban, jíjà, rɔ́jà, yɛ̀lɛn.

3 • retenir. lámìnɛ, látɔ̀n, màmìnɛ, mìnɛ, tɔ̀n.

4 • retirer, attirer. bɔ́, cɛ̀, gàfo, lánɛgɛn, màsàma, nàta, ɲága.

5 • inspirer (faire entrer l'air en soi).

sànbaa→̌→ 2( acheter *agent occasionnel ) sànbaga

n acheteur sànnikɛla.

sànbaga→̌→ 12( acheter *agent occasionnel ) sànbaa

n acheteur sànnikɛla.

Sánbàla→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).…- San erezɔn dayɛlɛla 1974 san. o kɛra Sanbala Jalo fɛ. o san kelen, Yuba Kɔnɛ fana ye Sikaso erezɔn dayɛlɛ.…(jekabaara142_06koorikolo_walima.dis.html)

sánbalaɲɔ→̌→ 0( ciel sur mil )

n personne éminente

1 • personne éminente (personne qui surpasse les autres).

2 • "mil d'en haut" (mil qui pousse spontanément sur une terrasse).

sànbara→̌→ 0 sàbara sàmara; sànbara.

n chaussurechaussure, sandale pɛ́tu.

Sanbaxe→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLSanbakhé

sànbɛɛ-sànbɛɛ→̌→ 2 sàmɛsàmɛ; sànbɛsànbɛ; sànbɛn-sànbɛn.

intj bonne annéebonne année…o siratigɛ la, an bɛ dugawu kɛ, Ala ka samiyɛ taacogo ɲɛ nin cogo in na. o tɛmɛnen kɔfɛ ne bɛ sanbɛɛ-sanbɛɛ foli kɛ malidenw na. Ala ka seli caman jira an na kɛnɛya la.…(kibaru534_04sise-danni_banna.dis.html)

sànbɛɛ-sànbɛɛ→̌→ 0→n : 0 sàmɛsàmɛ; sànbɛsànbɛ; sànbɛn-sànbɛn.

v souhaiter la nouvelle annéesouhaiter la nouvelle année

sànbɛɛ-sànbɛɛ→̌→ 0 sàmɛsàmɛ; sànbɛsànbɛ; sànbɛn-sànbɛn.

n voeux de nouvel anvoeux de nouvel an

sánbɛ̀lɛnin→̌→ 0( ciel gravier *diminutif )

n grêlon

sànbɛn-sànbɛn→̌→ 0 sànbɛɛ-sànbɛɛ sàmɛsàmɛ; sànbɛsànbɛ; sànbɛn-sànbɛn.

intj bonne annéebonne année

sànbɛn-sànbɛn→̌→ 0→n : 0 sànbɛɛ-sànbɛɛ sàmɛsàmɛ; sànbɛsànbɛ; sànbɛn-sànbɛn.

v souhaiter la nouvelle annéesouhaiter la nouvelle année

sànbɛn-sànbɛn→̌→ 0 sànbɛɛ-sànbɛɛ sàmɛsàmɛ; sànbɛsànbɛ; sànbɛn-sànbɛn.

n voeux de nouvel anvoeux de nouvel an

sànbɛsànbɛ→̌→ 0 sànbɛɛ-sànbɛɛ sàmɛsàmɛ; sànbɛsànbɛ; sànbɛn-sànbɛn.

intj bonne annéebonne année

sànbɛsànbɛ→̌→ 0→n : 0 sànbɛɛ-sànbɛɛ sàmɛsàmɛ; sànbɛsànbɛ; sànbɛn-sànbɛn.

v souhaiter la nouvelle annéesouhaiter la nouvelle année

sànbɛsànbɛ→̌→ 0 sànbɛɛ-sànbɛɛ sàmɛsàmɛ; sànbɛsànbɛ; sànbɛn-sànbɛn.

n voeux de nouvel anvoeux de nouvel an

sànbon→̌→ 0( message.de.deuil case ) sàngabon sànbon.

n maison mortuairemaison mortuaire sànbonda, sùbon, sùso.

sànbonda→̌→ 0( message.de.deuil case bouche )

n maison mortuairemaison mortuaire sàngabon, sùbon, sùso.

Sànbu→̌→ 13→n.prop/n : 0 →n.prop : 13→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).…ntolatanna duuru tun bɛ ŋanaya in nɔfɛ : Salifu Kulubali, Mola Wage, Yakuba Sila, Sanbu Yatabare ani Abudulayi Jaabi.…(kibaru540_07kalo_farikolonyenajew.dis.html)

sánburuyɛrɛ→̌→ 0 sánburuyɛri Fr. chambre à air

n chambre à airchambre à air fíɲɛbara, fíɲɛforoko.

sánburuyɛrɛ sánburuyɛri sánburuyɛrɛ.

n chambre à airchambre à air fíɲɛbara, fíɲɛforoko A ko o tuma na, Kɔninba Cɛkura denmuso, a falen do, a bi i n'a fɔ sanburuyɛrɛ! (Annik Thoyer, Le riche et le pauvre) ETRG.FRA.

sánburuyɛri→̌→ 1 sánburuyɛrɛ Fr. chambre à air

n chambre à airchambre à air fíɲɛbara, fíɲɛforoko.…joli tansiyɔn bɛ se ka sanga fiɲɛ koronnen ma nɛgɛso sanburuyɛri kɔnɔ. kɔnɔmaya yiriwabolow .…(kunnafoni_jelenw.dis.html)

sáncaari→̌→ 0 sáncari Fr. centiaire

n centiare

sáncari→̌→ 0 sáncaari Fr. centiaire

n centiare

sànci→̌→ 0( message.de.deuil commission ) sàngaci sànci.

n faire-part de décès

1 • faire-part de décès. kóminike, sànnaci (écrit ou oral).

2 • qui annonce un décès.

sànda→̌→ 20( acheter bouche )

n prix d'achatprix d'achat

sàndiya→̌→ 0( bon.goût [ agréable *en verbe dynamique ] ) sàdiya.

n fête des griotsfête des griots

1.1 • fête annuelle des griots

1.2 • une fête avec la participation des griots

2 • plaisanterie kùnntanko, sàja, táranna, túlonkɛkuma, túlon, wɛ̀ncɛ, ɲànkoronya, ɲànkoron kà sàdiya bìla mɔ̀gɔ` lá, kà sàndiya` kɛ́ mɔ̀gɔ` fɛ̀ plaisanter avec qqn

Sando→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPSando (village, cercle de Ségou).…muso filanan, o bɔra Sakoyiba, o ye kɔnɔɲɛ naani kɛ, o bɛ yan. muso sabanan, o tun bɛ bɔ Sando , o ma den sɔrɔ, o sara.…(dumestre-manigances_2003_03.dis.html)

sánfa-dùgufa→̌→ 0( ciel remplir village remplir )

adj gros et grandgros et grand, gaillard, balaise kámalenkɔrɔ sánfa dùgufa une 'armoire à glace' de jeune homme

sánfara→̌→ 52( ciel pierre )

n ciel Ála, álakolo, kàbanɔgɔ, kàba, sánkolo, sán, tìɲɛso, Ŋála (dans contextes religieux).

sánfɛ̀→̌→ 258( ciel par )

pp par-dessuspar-dessus, au-dessus de


Ní í ye kòorokàara` yé jíri` sánfɛ̀, í b’à sɔ̀rɔ hɛ́ɛrɛ tɛ́ dùgu` mà.
‘Si tu vois une tortue en haut de l’arbre, c’est qu’il y a des problèmes sur le sol’ [Sagesse bambara].
Postpositions composées (13)

sánfɛ̀→̌→ 79( ciel par )

adv en hauten haut

sánfɛfɛn→̌→ 3( ciel par chose )

n oiseau

1 • oiseau. kɔ̀nɔ, sánnafɛn.

2 • objet qui se trouve en hauteur.

3 • maladie de convulsions.

sánfɛla→̌→ 47( par-dessus [ ciel par ] *nom de lieu )

n le hautle haut sánfɛta.

sànfɛn→̌→ 7( acheter chose )

n marchandise fèerefɛn, kàrayogo.

sánfɛta→̌→ 0( ciel par propriété )

adj supérieur siperiyɛri (qui est en haut).

sánfɛta→̌→ 3( ciel par propriété )

n le hautle haut, la partie supérieure sánfɛla.

Sanfili→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPTSF (un quartier de la Commune 2 de Bamako).… Ɲaarela, Bozola, Bagadaji, Medinakura, Misira, Hipodɔrɔmu, Kenzanbugu, Bakaribugu, Sanfili ( TSF ), Izinikin, ani Buguba. Bamakɔ dugulenkinw bɛ komini filanan kɔnɔ. o bɔlen kɔ yen, …(kibaru531_05konta-bamako_komini.dis.html)

sánfin→̌→ 6( ciel noir )

n nuage de pluienuage de pluie (nuage noir annonçant la pluie).

sánfiɲɛ→̌→ 19( ciel vent ) sánfiyɛn.

n bourrasquebourrasque, tornade, tempête kàbafiɲɛ, fúnunfùnun.


sánfiyɛn→̌→ 0( ciel vent ) sánfiɲɛ sánfiyɛn.

n bourrasquebourrasque, tornade, tempête kàbafiɲɛ, fúnunfùnun.

sànfo→̌→ 0( message.de.deuil saluer ) sàngafo sànfo; sàanfo.

n condoléances sànga (action).

sànfola→̌→ 0( message.de.deuil saluer *agent permanent ) sàngafola sànfola.

n qui présente condoléances

1 • qui présente condoléances.

2 • pleureuse.

sánfɔli→̌→ 0( ciel dire *nom d'action )

n air de tambourair de tambour bɔ́nsen (annonçant la naissance de jumeaux).

sanfuru→̌→ 0

n chanvre dàjan, dà Dɔrɔgu bɛ fa suguya min lase mɔgɔ ma; i n'a fɔ sanfuru ɛndiyɛn, kokayini ani ɲɛnamininfɛn tɔw.(Kibaru 589, 2021) ETRG.FRA.

sánga→̌→ 283

n temps

1 • temps, moment. dùgu, tùma, dákun, hákɛ, sèndaɲɛ, wáati, yɔ́rɔ ù nà nìn sánga kɛ́ ɲɔ́gɔn bólo Ils passeront cette période ensemble

2 • mode, succès. sángawuli à sánga wúlila la mode en a été lancée

3 • minute. míniti.

sánga→̌→ 64→n : 1

v comparer… tile tan ni 7 waatiw ma. 8. aw ye kunnafoniw sɛbɛn k'u mara : walasa k'aw ka kalow kunnafoniw sanga ɲɔgɔn ma, ani ka kɔnɔbara bonyani jateminɛ a nafa ka bon aw ka kunnafoni misɛnninw sɛbɛn ka …(dogotoro_19denbaw.dis.html)

1 • comparer. súma (à ... -- ni ... ye, ... mà).

2 • égaler.

sánga→̌→ 0→n : 0 sínga sánga.

v prêter

1 • prêter. dɔ́nɔ, jùrudòn (qc à qn). í ka nɛ̀gɛso sínga nê mà prête-moi ton vélo

2 • emprunter.

sànga→̌→ 81 sàn; sàan.

n message de deuilmessage de deuil, condoléances cɛ̀ kélen tɛ́ cɛ̀ kélen sàn fò on ne présente jamais seul ses condoléances (on utilise un intermédiaire, c'est la coutume)sàn cí annoncer un décès

sàngabon→̌→ 0( message.de.deuil case ) sànbon.

n maison mortuairemaison mortuaire sànbonda, sùbon, sùso.

sàngabɔ→̌→ 0( message.de.deuil sortir )

n cérémonie de deuilcérémonie de deuil, cérémonie de deuil, commémoration d'un mort (3e, 7e et 40e jours).

sàngaci→̌→ 1( message.de.deuil commission ) sànci.

n faire-part de décès

1 • faire-part de décès. kóminike, sànnaci (écrit ou oral).

2 • qui annonce un décès.

sàngafo→̌→ 15( message.de.deuil saluer ) sànfo; sàanfo.

n condoléances sànga (action).

sàngafola→̌→ 7( message.de.deuil saluer *agent permanent ) sànfola.

n qui présente condoléances

1 • qui présente condoléances.

2 • pleureuse.

sángama→̌→ 1( temps *comme de )

adj à la modeà la mode

sángaɲɔgɔn→̌→ 2( comparer *partenaire réciproque )

n émuleémule, rival sángaɲɔgɔnma, sìna.

sángaɲɔgɔnma→̌→ 1( émule [ comparer *partenaire réciproque ] *comme de )

n égal

1 • égal, comparable. sù ní ɲɛ́nama tɛ́ sángaɲɔgɔnma yé un mort et un vivant ne sont pas comparables

2 • concurrent, rival. sángaɲɔgɔn, sìna.

sángaɲɔgɔnma→̌→ 0( comparer *partenaire réciproque *à )

n émulationémulation, concurrence, rivalité

sángaɲɔgɔnmali( émulation [ comparer *partenaire réciproque *à ] *nom d'action ) sángaɲɔgɔnmani sángaɲɔgɔnmali.

n rivalité

1 • rivalité, compétition. fàdenya, sángaɲɔgɔnma, sìnayasama.

2 • comparaison.

sángaɲɔgɔnmani( émulation [ comparer *partenaire réciproque *à ] *nom d'action ) sángaɲɔgɔnmali.

n rivalité

1 • rivalité, compétition. fàdenya, sángaɲɔgɔnma, sìnayasama.

2 • comparaison.

sàngara→̌→ 0 sànkaran sàngara.

n sifflet de chasseursifflet de chasseur fìle.

sàngaran→̌→ 4 sànkaran.

n ver de kolaver de kola…farilafaji balo nafama dunni. fɛnɲɛnamanin minnu bɛ bana bila mɔgɔ la : sangaran ( nimisɛn min ka dɔgɔ ni banakisɛ ye ). bana tɔgɔ.…(dogotoro_02bana_suguyaw.dis.html)

1 • ver (dans les kolas).

2 • virus. bànakisɛ, wirisi.

3 • cancer. bónnibana, bón, dún, fìnfinbana, kánsɛri.

Sangarankɔ→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop TOP (rivière au sud du Mali, affluent de Baninfin).…Loco kɔ bɛ taa bila Banifin bolofara min na, o bɛ wele Sangarankɔ ; ale de bɛ tɛmɛ Sikaso fe.…(kibaru537_03sikaso_dugu_bugunnatige.dis.html)

Sàngare→̌→ 24→n.prop/n : 0 →n.prop : 83→n : 0 Sankare

n prop NOM CLSangaré (surnom ludique chez les Kántɛ de Khasso: Kàngare).

Sangarebugu→̌→ 6→n.prop/n : 0 →n.prop : 6→n : 0

n prop TOPSangarebougou (commune rurale dans le Cercle de Kati, au sud de Bamako).…bɛɛ tun b'a wele Keyita ; ala tun y'a sigiyɔrɔ bɛn Sangarebugu Alakɔlɔnninda ma, Kati mara la.…(kibaru400_11jara-morikenin_ka.dis.html)

sángaso→̌→ 0( ciel sur maison ) sánkanso sánkaso; sángaso.

n maison à étagesmaison à étages

sángatigi→̌→ 1( temps maître )

n à succèsà succès (personne qui a du succès).

sángawuli→̌→ 13( temps se.lever )

n mode sánga.

sángawuli→̌→ 0→n : 0( temps se.lever )

v être célèbre

vi être célèbre

vr se comporter en célébrité

sánge→̌→ 25 sánke

n moustiquaire… kɔrɔnyanfan ye, boloci bɛ kɛ, balokojuguya bɛ denmisɛnnin minnu na olu bɛ ladon ani ka sange sulenw di ka fara sumayafura dili kan…(kibaru536_06nafo_jara-sumayabana_fanga.dis.html)

sàngó→̌→ 0 sǎnkó sànkó; sàngó.

conj surtout

1 • surtout, à plus fort raison.

2 • pour que, afin de. wálasa, yáasa, yála.

3 • pourvu que.

4 • parce que. bárìsá, kàmasɔrɔ, kàtuguni, kàtugu, sábula, sábu, jànkó.

Sangone→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLSangoné

sáni→̌→ 12 séni; sánu.

vq propre jɛ́, sénu (senu : forme employée par les chrétiens dans le sens de saint).…min ɲɛ nɔnɔnama don, ni kasa jugu t'a la, dimi tɛ muso kan kafoɲɔgɔnya senfɛ, a ji ɲɛ ka sani fana, bana t'o ye.…(kibaru571_07nafo_jara-keneya_muso.dis.html)

sáni→̌→ 0→n : 0 sánti

v sauter brusquement

1 • sauter brusquement (piège, branche ...)

2 • décrocher (mâchoire).

sáni→̌→ 14 séni.

adj propre jɛ́, sánuman, sénu.… min ni Ala y'o labɔ a ka jɔnw ye, ani fɛn sanimanw ka bɔ garijɛgɛ la ? a fɔ : « o ( masiriw n'o fɛn sanimanw ) ye mɔgɔw ta ye, minnu limaniyana, diɲɛ ɲɛnamaya kɔnɔ, ka kɛ fɛn kɛrɛnkɛrɛnnen ye u dama ye …(kurane007.dis.html)

sáni→̌→ 26→n : 0 sánti sáani.

v peigner…cɛ nin ye kuru ci. o ye a ci tuma min na, masakɛ tagara ka denmuso minɛ, ka a ko ka saniya , ka sanu di a ma, ka wari di a ma, ka a di a ma. u tagara.…(gorog_meyer-contes_bambara_02mansake_denmuso_furuli.dis.html)

vt peigner pɛ̀ɲi, sábu (cheveux).

sánì→̌→ 113 sánnì sànní; sánì; sán'; sánn'

conj avant deavant de, au lieu de sá, yànní (le plus souvent, ton HB). sánì kà kàsi, í k'í fúra kɛ́ au lieu de pleurer, soigne-toi !

Sanili→̌→ 0

n Sanili (marque de moto).

sániman→̌→ 49( propre *adjectivateur ) sánuman

adj sainsain, propre, pur kɛ́nɛman, kɛ́nɛ, jɛ́, sáni, sénu, bɛ́rɛbɛ̀rɛ, gɛ̀rɛgɛrɛ.

sáninan→̌→ 0( peigner *instrumental ) sántilan sáninan.

n peignepeigne, étrille pɛ̀ɲi, sábulan.

Saninba→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM F (nom féminin).

sanitɛri→̌→ 1

adj sanitaire dòkòtòrò sèriwisi, min bè wele edikasòn sanitèri, o ni tigasènè sèriwisi jèra ka sinimanbò mobili fila bila ka taa cikèduguw la, kabini zanwuye kalo tèmènnen. (Kibaru n°2, 1972) ETRG.FRA.

sániya( propre *en verbe dynamique ) sénuya; sánuya.

n propretépropreté, hygiène bɛ̀sɛya, jɛ́lenya, jɛ́ya.

sániya→̌→ 144→n : 54( propre *en verbe dynamique ) sénuya; sánuya.

v nettoyer


Jóli` bɛ kò ní jólisaniyalan` yé.
La plaie est lavée avec les substances destinées à purifier la plaie’ [Kibaru 128 08jan_to_yere].
20.6. –lan, nom d’instrument{refVVSC}

vt nettoyer jɛ́, kɔ́rɔjɛ, lásaniya, màfúra.

sánjan→̌→ 0( ciel long )

n très hauttrès haut

sánji→̌→ 70( ciel eau )

n pluie

1 • pluie. Ála, jí, sán, Ŋála sánji jɔ̀ra kà mɛ́ dɔ́ɔnin la pluie s'est arrêtée un petit momentsánji tìgɛra / wóra la pluie s'est arrêtée

2 • saison des pluies.

3 • année.

sánjiba→̌→ 11( pluie [ ciel eau ] *augmentatif )

n grosse aversegrosse averse, déluge

sánjikɔrɔwɔsi→̌→ 1( pluie [ ciel eau ] sous sueur )

n travail vaintravail vain, travail rude

sánjikuna→̌→ 0( pluie [ ciel eau ] amer )

n premières pluiespremières pluies bòwoyoji (époque : mai-juin).

sánkaba→̌→ 1( ciel ciel )

n nuage

1 • nuage. bírinka, kàbakun, kàbakuru, kàbanɔgɔ, kàbasen, máranka, múntan, nɔ́gɔ.

2 • pommelé.

sànkaden→̌→ 0( *nom de lieu *originaire de enfant )

n haltérophile nɛ̀gɛgirintala.

sànkaden→̌→ 2 Fr. cinquante-deux

n petite bonnepetite bonne dàn-kúnbère.… denmisɛn bɛɛ ye faama ye ! masakɛba ! i ba b'i jaso yan, masakɛba ! i fa b'i ladiya, masakɛba ! Sankaden y'i naani, masakɛba ! i ma jigin ! masakɛ ! masakɛba ! farinin mɔna ! wuladalafarinin mɔna ! …(koite-masake.dis.html)


un film d'Adeline Gonin, 2014

sánkalima→̌→ 0→n : 0

v frapper fort

1 • frapper fort, frapper (avec force et avec bruit). à yé tɛ́gɛ sánkalima à ɲɛ́ kàn il lui a flanqué une bonne gifle

2 • crier. kàsi, kába, kúlo, pɛ́rɛn.

sánkanso→̌→ 24( ciel sur maison ) sánkaso; sángaso.

n maison à étagesmaison à étages

Sankaran→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOP

sànkaran→̌→ 0 sàngaran sànkaran.

n ver de kolaver de kola

1 • ver (dans les kolas).

2 • virus. bànakisɛ, wirisi.

3 • cancer. bónnibana, bón, dún, fìnfinbana, kánsɛri.

sànkaran→̌→ 1 sàngara.

n sifflet de chasseursifflet de chasseur fìle.…1905 ) ni buru fyɛra, tun-bɛ-kɛ bɛ bila foroko la. 1906 ) ni buru fyɛra, sankaran bɛ bila bɔrɛ kɔnɔ. 1907 ) ni buru bɔra, file bɛ don foroko kɔnɔ.…(bailleul-sagesse_bambara_02c.dis.html)

Sankaranin→̌→ 7→n.prop/n : 0 →n.prop : 7→n : 0

n prop TOPSanakarani (rivière en Guinée et au Mali, un affluent de Niger).…Selenge ni Bamakɔ cɛ ye kilomɛtɛrɛ 140 ye. a barazi jɔlen bɛ Sankaranin ba kan. o ye Bajoliba bolofara dɔ ye.…(kibaru549_02jire_jara-jintanya.dis.html)

Sankaranka→̌→ 0( *nom de lieu *originaire de )

n haricot esp haricot esp

Sankare→̌→ 5→n.prop/n : 0 →n.prop : 5→n : 0 Sàngare

n prop NOM CLSangaré (surnom ludique chez les Kántɛ de Khasso: Kàngare).

sánkaso→̌→ 0( ciel sur maison ) sánkanso sánkaso; sángaso.

n maison à étagesmaison à étages

sánke→̌→ 11 sánge

n moustiquaire…Mamajan kɔɲɔmusoma, o de tun bɛ lamu kura ta ko a bɛ ne wulu tigɛ sanke kɔrɔ yen.…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_10_05.dis.html)

Sànke→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0

n prop TOPSanké (une rivière près de San).…o bɛ bɛn farafinsanjate kalo 7nan ma. Sanke ye kɔ tɔgɔ ye. a mɔnni de bɛ wele sankemɔn.…(kibaru570_07so_jara-sankemon_ye.dis.html)

sànkɛmɛ→̌→ 7( année cent )

n siècle siyɛkili.

sánkò→̌→ 0

adv l'année dernièrel'année dernière

sǎnkó→̌→ 314 sànkó; sàngó.

conj surtout…2769 ) ɲaamɛ dɛsɛra doni min kɔrɔ, sanko fali ɲɛntannci. 2770 ) « o man gɛlɛn ! o man gɛlɛn ! » o de ye Gɔnba ka sansɛnɛ labalan.…(bailleul-sagesse_bambara_02d.dis.html)


À ma dùlɔki` sɔ̀gɔ, sànkó kà sé à fàrisogo` mà.
Elle (la lance) n’atteignit pas le vêtement, à plus forte raison son corps’ [Geste de Ségou 164].
32.5. L’infinitif en fonction circonstancielle

1 • surtout, à plus fort raison.

2 • pour que, afin de. wálasa, yáasa, yála.

3 • pourvu que.

4 • parce que. bárìsá, kàmasɔrɔ, kàtuguni, kàtugu, sábula, sábu, jànkó.

sánkolo→̌→ 138( ciel os )

n firmamentfirmament, ciel álakolo, kàbakolo, Ŋála, Ála, kàbanɔgɔ, kàba, sánfara, sán, tìɲɛso, ngálakolo.

sánkɔrɔta→̌→ 16( ciel soulever [ dessous prendre ] )

n gloire

1 • gloire, éloge. kùnnawolo, làhɔrɔma, màkaamà, nɔ́ɔrɔ.

2 • mise en valeur.

sánkɔrɔtà→̌→ 38→n : 0( ciel soulever [ dessous prendre ] )

v mettre en valeur

1 • vt mettre en valeur, relever le niveau de dúmuni bɛ séli sánkɔrɔta la (bonne) cuisine relève la fêteí kán sánkɔrɔta élève la voix

2 • vt flatter bálima, bárabɔ, màbálima, músalaka, nɛ́gɛn, téreke.

3 • vi grandir báliku, bònyaya, bònya, gɛ́lɛkɛ, mɔ̀gɔya kámalennin sánkɔrɔtara l'adolescent a bien grandi

4 • vi devenir un 'monsieur'

5 • vi être dans l'euphorie (ivre ...)

sánkulu→̌→ 1( ciel gronder ) sánkulukan

n tonnerre kàbakulu, kàbapɛrɛnkan, sánpɛrɛnkan, sán.

sánkulukan→̌→ 0( ciel gronder cou ) sánkulu

n tonnerre kàbakulu, kàbapɛrɛnkan, sánpɛrɛnkan, sán.

sànkunbɛn→̌→ 0( année rencontre-accueil [ tête accord ] )

n anniversaire dónkunbɛn, kùnbɛnseli, kùnbɛn, sànyɛlɛmaseli, sànyɛlɛma.

sánminɛdlɔki→̌→ 0( ciel attraper chemise ) sánminɛdulɔki sánminɛdlɔki.

n imperméable

sánminɛdulɔki→̌→ 0( ciel attraper chemise ) sánminɛdlɔki.

n imperméable

sánminɛna→̌→ 0( ciel attraper *agent permanent )

n capable d'arrêter la pluiecapable d'arrêter la pluie (de l'empêcher de venir).

sánminɛnan→̌→ 0( ciel attraper *instrumental )

n parapluie

sánmùrubílen→̌→ 0( ciel couteau rouge ) sánmùrublén.

n arc-en-ciel mùrufebilen, ála-ká-mùru, ála-ká-mùrujan.

sánmùrublén→̌→ 0( ciel couteau rouge ) sánmùrubílen sánmùrublén.

n arc-en-ciel mùrufebilen, ála-ká-mùru, ála-ká-mùrujan.

sànnaci→̌→ 0( message.de.deuil à commission )

n faire-part de décès

1 • faire-part de décès. sàngaci (écrit ou oral).

2 • qui annonce un décès.

sánnafɛn→̌→ 0( ciel à chose )

n oiseau

1 • oiseau. kɔ̀nɔ, sánfɛfɛn.

2 • maladie de convulsions.

sánnakalansoba( ciel à classe.d'école [ lecture maison ] *augmentatif )

n universitéuniversité, école supérieure íniwɛrisite Note : kb 5/05 p.10

sánnakolo→̌→ 0( ciel à os ) sánankolo nsɛ́nɛkolo; sáankolo

n tibia gɛ̀nɛnkala, gɛ̀nɛnkolo, gɛ̀nɛn, npélenpelenkolo.

sánnakurun→̌→ 0( ciel à pirogue )

n avion àwiyɔn, pánkurun.

sánnàsínì→̌→ 0( l'an.dernier à demain ) sálònnasínì sánnàsínì; sálòlalasini.

adv il y a deux ansil y a deux ans

sánnàsínì→̌→ 0( l'an.dernier à demain ) sálònnasínì sánnàsínì; sálòlalasínì.

n il y a deux ansil y a deux ans

sánnayɛ̀lɛn→̌→ 1→n : 0( ciel à monter )

v progresser

vi progresser, monter gírinya, wúli, yánkan, yɛ̀lɛn.

sánnì→̌→ 906 sànní; sánì; sán'; sánn'

conj avant deavant de, au lieu de sá, yànní (le plus souvent, ton HB). sánì kà kàsi, í k'í fúra kɛ́ au lieu de pleurer, soigne-toi !


Ù bɛ́ɛ ka kán kà kò k’ù jɛ́, sánni kà nɔ́nɔ` kɛ́ ù kɔ́nɔ.
Ils doivent tous être bien lavés (lit. : ‘... être lavés et blanchis’), avant qu’on y verse du lait’ [Kibaru 15 02janto_yere].
32.5. L’infinitif en fonction circonstancielle

Sànní kà sàn kura` báaraw ɲɛ́sìgi, sàn tɛ̀mɛnen` táw kɛ́ra cógo` mîn, ò bɛ sɛ́gɛsɛgɛ.
‘Avant de planifier les travaux de l’année suivante, on doit examiner comment ont été faits ceux de l’année passée’ [Jɛkabaara 14 04cikeda_segesegeli].
32.5. L’infinitif en fonction circonstancielle

Ò bɛ kɛ́ sánni ù ka bólokò.
Cela se fait avant qu’ils soient circoncis’ [Entretiens sur le sida 04.04.94].
33.4. Constructions subjonctives introduites par des conjonctions subordinatives

Sánnì dén` ka dábɔ sín` ná péwu, à ka kán kà dèli dúmuni wɛ́rɛw lá.
Avant que l’enfant soit sevré définitivement, il doit s’habituer aux autres sortes de nourriture’ [Kibaru 15 02janto_yere].
33.4. Constructions subjonctives introduites par des conjonctions subordinatives{refVVSC}

Sànní í ka sɛ̀gɛn kàbasusu` lá, í bɛ sé kà kàbamugu` sàn.
Au lieu de te fatiguer en pilant le maïs, tu peux acheter de la farine de maïs’ [Jɛkabaara 11 07nanposela_dugu].
33.4. Constructions subjonctives introduites par des conjonctions subordinatives

sànni→̌→ 5( acheter *nom d'action )

n achat (traite des arachides). sànni kɛ́'ń tɛ́ án fɛ̀ fɔ́lɔ la traite (des arachides) n' a pas encore commencé chez nous

sànnifèere→̌→ 81( acheter et vendre )

n commercecommerce, commercialisation jàgo, jùlaya sànnifèere kɛ́ faire du commerce, des affaires

sànnifɛn→̌→ 4( achat [ acheter *nom d'action ] chose )

n marchandisesmarchandises, denrées jàgofɛn sànnifɛn tɛ́ bòli les marchandises s'écoulent mal

sànnikɛla→̌→ 25( achat [ acheter *nom d'action ] faire *agent permanent )

n acheteur

1 • acheteur, chaland. sànbaga.

2 • vendeur. fèerelikɛla.

sànntòla→̌→ 0

n poisson Tylochromis jentinkipoisson Tylochromis jentinki (---> 20 cm, 2 lignes latérales, inférieure très longue).

sánn'→̌→ 18 sánnì sànní; sánì; sán'

conj avant deavant de, au lieu de sá, yànní (le plus souvent, ton HB). sánì kà kàsi, í k'í fúra kɛ́ au lieu de pleurer, soigne-toi !

sàn-ô-sàn-gére-bɔ́→̌→ 0( année *distributif année corne sortir ) sàn-ô-sàn-géren-bɔ́.

n cerfcerf, renne (un animal mythique à des cornes rameux).

sàn-ô-sàn-géren-bɔ́→̌→ 0( année *distributif année corne sortir ) sàn-ô-sàn-gére-bɔ́ sàn-ô-sàn-géren-bɔ́.

n cerfcerf, renne (un animal mythique à des cornes rameux).

Sanɔgɔ→̌→ 43→n.prop/n : 0 →n.prop : 43→n : 0 Sánɔ̀ɔ; Saganɔgɔ; Saanɔgɔ

n prop NOM CLSanogo, Saganogo, Sano

Sánɔ̀ɔ→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Sanɔgɔ Saganɔgɔ; Saanɔgɔ

n prop NOM CLSanogo, Saganogo, Sano

sánpa→̌→ 1→n : 0

v rincer…npogotiginin ye malokisɛ kelen bila kolon kɔnɔ k'o sanpa . kolon nana fa malokisɛ kelen na. a ma fɛn fɔ o la. a ye o bɔ n'a yɛrɛ ye ka na o kɛ daga la.…(bailleul_dumestre_vydrine-npogotigiw_ni_bilisiw.dis.html)

vt rincer kúcukucu, sànanko, sùsa (parfaire le nettoyage à l'eau).

San-Pedoro→̌→ 5→n.prop/n : 0 →n.prop : 5→n : 0

n prop TOPSan Pedro (une ville portuaire en Côte d'Ivoire).…ka sira dilan ka taa bila San-Pedoro la, o nafa ka bon jamana ma kosɛbɛ. sabu la yen batondankan de ka surun Mali la.…(kibaru528_06jire_jara-bamako_ni_sanpedro.dis.html)

sánpɛrɛn→̌→ 5( ciel fendre )

n foudre sán, kàbapɛrɛn n'í y’à ɲɛ́fɔ mùso yé, sánpɛrɛn k'í fàa si tu révèles (le secret du fétiche) aux femmes, que le ciel te foudroie !

sánpɛrɛnjiri→̌→ 1( foudre [ ciel fendre ] arbre )

n médicinier rougemédicinier rouge, Jatropha gossypifolia (sous-ligneux ---> 1 / 2 m, buissonnant, éloignerait la foudre).. euph

sánpɛrɛnkan→̌→ 0( foudre [ ciel fendre ] cou )

n tonnerre kàbakulu, sánkulu, sán, kàbapɛrɛnkan.

Sanpi→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLSampi

sànpiɲɔ→̌→ 0 sànpiɲɔn sànpiyɔn; shànpiyɔn; sànpiɲɔ.

n champion jígi, ncòna, npíri, sànpiyɔn, sòdanso, wáanɛ, ŋàna, ɲɔ̀gɔntɛ.

sànpiɲɔn→̌→ 1 sànpiyɔn; shànpiyɔn; sànpiɲɔ.

n champion jígi, ncòna, npíri, sànpiyɔn, sòdanso, wáanɛ, ŋàna, ɲɔ̀gɔntɛ.…Tumani sera libika dɔ la, ka tila ka kɔdiwarika dɔ gosi ; ka kɛ Afiriki sanpiɲɔn ye.…(kibaru467_7konta-farikolonyenaje.dis.html)

sánpiɲɔna→̌→ 6 sánpiyɔna; shánpiyɔna.

n championnat ɲɔ́gɔndan.… ɲɔgɔn kan joona, u ma se ka baara ɲɛnama kɛ, kɛlɛ bɛ ntolatan federasɔn kɔnɔ hali bi wa Mali sanpiɲɔna ma se ka daminɛ fɔlɔ. an jigi b'u ka cɛsiri ni Fasokanu kan. - Mali ye sedeyawojamanaw ka …(kibaru528_07tunkara_jabi_cero-kalo_farikolonyenaje.dis.html)

sànpiyɔn→̌→ 0 sànpiɲɔn sànpiyɔn; shànpiyɔn; sànpiɲɔ.

n champion jígi, ncòna, npíri, sànpiyɔn, sòdanso, wáanɛ, ŋàna, ɲɔ̀gɔntɛ.

sànpiyɔn→̌→ 0

n shànpiɲɔn champion jígi, ncòna, npíri, sànpiɲɔn, sòdanso, wáanɛ, ŋàna, ɲɔ̀gɔntɛ Tumani sera Libika dɔ la, ka tila ka Kɔdiwarika dɔ gosi; ka kɛ Afiriki sanpiɲɔn ye. (Kibaru, n°467) Joliba kɛli shanpiyɔn dankan ye, o kɛra sababu ye u ka ekipu ka sefawari 100.000 donbolo sɔrɔ. (Kibaru 345, 2000) ETRG.FRA.

sánpiyɔna→̌→ 2 sánpiɲɔna sánpiyɔna; shánpiyɔna.

n championnat ɲɔ́gɔndan.…alimanw ka Bayɛrini fana u ka sanpiyɔna ta. Angilɛjamana kan, Mansɛsitɛri ye sanpiɲɔna ta. Ɛsipaɲi, Barisa y'a ta.…(kibaru532_08jabi_cero_konta-kalo_farikolonyenaje.dis.html)

sánpiyɔna→̌→ 2 sánpiɲɔna

n sánpiɲɔna; shánpiyɔna championnat ɲɔ́gɔndan Afiriki Sanpiyɔnaw ntolatannaw dɔrɔn de ka ko don. (Kibaru 552, 2018) O kɔrɔ ye ko Mali sanpiɲɔna fanga ka dɔgɔ, a ntolatantɔnw ka se ka dɔgɔ.(Kibaru bɔko 531, 2016) O ladiyalifɛn ɲɔgɔnna dira Mamadu KANTE ma, k'a jira k'a ɲɔgɔn bidonna ma ye ɲinan, bawo a kelen ye bi 15 don shanpiyɔna kunbɛn na.(Kibaru 345, 2000) ETRG.FRA.

sánpɔ̀rɔn→̌→ 1( bruit.dédaigneux ) nsánpɔ̀rɔn.

n tchipementtchipement, sifflement de mépris súrundu sánpɔ̀rɔn bɔ́ / cì à lá faire ce bruit à l'adresse de qqn

Sansana→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0 fSanzana.

n prop TOPSanzana (un village et commune dans le cercle de Sikasso).… Cɛmɔgɔ Sagango ka bɔ Ŋulaso 2 la Sansana komini na Kiɲan Sikaso …(kibaru415_06sanogo-senekelaw_ka.dis.html)

sànsana sɛ̀nɛ sàna; sànan; sàn; sànsana.

n brûlé

1 • brûlé, dépôt, gratin (dans une marmite, dans un plat).

2 • séborrhée de la tête.

sánsara→̌→ 15

n cage à poulescage à poules (en vannerie, pour le transport).…a tagatɔla, a ye filen ta ka ji kɛ a kɔnɔ, a ye furannan ta, balanin ani sansara ta ka taga. a tagamana, ka tagama.…(sidibe-contes_du_mali01.dis.html)

Sánsi→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).

sànsì→̌→ 0→n : 0( année passer.la.nuit )

v passer l'année

vi passer l'année

sánsiri→̌→ 0

n varices jòlisirafunu.

Sánso→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPSanso (village et commune, cercle de Bougouni, région de Sikasso).…a ni Keyikoro fana cɛ ye km 65 ye Donba komini na Sanso masurunna na. Baninfin-bawulen fiyɛ ye taari 13000 ye.…(kibaru571_06jabate_jara-jirituru_kanpanyi.dis.html)

sànsɔngɔ→̌→ 21( acheter prix )

n prix dá, hákɛ, jànsa, jɔ̀njɔn, kùnkɔrɔtasɛbɛn, kùnnawolosɛbɛn, ládiyalifɛn, sɔ̀ngɔ, wári (d'achat, de vente). nê bɛ́ à fɛ̀ kà ù sànsɔngɔ dáfalen dí wárijɛ lá je veux le payer en argent à sa pleine valeur (1 Ch 21, 24)

sánsɔrɔbaliya→̌→ 0( ciel obtenir PTCP.NEG *abstractif )

n échecéchec, insuccès kɔ̀li, kɛ́ɲɛ, sà.

sánsɔrɔli→̌→ 0( ciel obtenir *nom d'action )

n succèssuccès, réussite sánga, táɲɛ.

sánsumaya→̌→ 0( ciel froid [ frais *en verbe dynamique ] )

n hygrométriehygrométrie, humidité de l'atmosphère

sànsyɔ̀n→̌→ 0

n baguette de fusilbaguette de fusil

sànta→̌→ 1( acheter *participe potentiel )

ptcp achetable

Santa Isabɛl→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPSanta Isabel (ancien nom de Malabo, ville de Guinée Equatoriale).

Santara→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop NOM CLSantara… kɛ minw ye, olu b'i sara. o kɔrɔ ye k'i bɛ ɲuman kɛ k'i ka diɲɛlatigɛ nɔgɔya. Sarimoyi Santara …(kibaru017-2santara-ka_bo_samanko.dis.html)

Santarafiriki→̌→ 11→n.prop/n : 0 →n.prop : 11→n : 0 Santarafrikɛn

n prop TOPRépublique centrafricaine (pays).…kɛrɛnkɛrɛnnenya la Santarafiriki jamana na. Oni ye kɛlɛcɛ 12000 de ci ka taa yen san 2014 kɔnɔna na.…(kibaru530_06jara-oni_togolasorodasiw.dis.html)

Santarafrikɛn→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Santarafiriki

n prop TOPRépublique centrafricaine (pays).

sánti→̌→ 0→n : 0 sáni

v sauter brusquement

1 • sauter brusquement (piège, branche ...)

2 • décrocher (mâchoire).

sánti→̌→ 0→n : 0 sáani; sáni

v peigner

vt peigner pɛ̀ɲi, sábu (cheveux).

sántigi→̌→ 1( ciel maître )

n haut-maître

sántilan→̌→ 0( peigner *instrumental ) sáninan.

n peignepeigne, étrille pɛ̀ɲi, sábulan.

sántilitiri→̌→ 0 Fr. centilitre

n centilitre

sántimɛtɛrɛ→̌→ 42 sántimɛtiri Fr. centimètre

n centimètre cm.…ɲinan, ODIPAC ye Buwalakaw dɛmɛ ka mangasa kelen jɔ. o jɔjan kɛra mɛtɛrɛ 18 ani santimɛtɛrɛ 90 ye ; a jɔsurun ye mɛtɛrɛ 6 ani santimɛtɛrɛ 30 ye.…(jekabaara010_04ka_bo_buwala.dis.html)

sántimɛtiri→̌→ 34 sántimɛtɛrɛ sántimɛtiri Fr. centimètre

n centimètre cm.… ni santimɛtiri 115 ye, o bɛ a jira ko balodɛsɛ bɛ den na, hali ni jate bɛ santimɛtiri 115 ni santimɛtiri 125 cɛ, o bɛ a jira ko balodɛsɛ b'a fɛ ka a minɛ…(dogotoro_11balo_nafama.dis.html)

sántimɛtiri→̌→ 34( mètre ) sántimɛtɛrɛ sántimɛtiri.

n centimètre cm pulikala ni kɔɔrisunw kunnana furancɛ ka kan ka kɛ santimɛtɛrɛ 30 ye. (Kibaru nimɔrɔ 17) ETRG.FRA.

sántimi→̌→ 0

n centime ETRG.FRA.

sántiri→̌→ 27 Fr. centre

n centre cɛ́, kùncɛ.…sɛbɛn bayɛlɛmabaga : Nguro Musa Wɛrɛ, Sugunba santiri kuntigi.…(jekabaara145_03fonba_were-koori_furakeli.dis.html)

Santɔsi→̌→ 4→n.prop/n : 0 →n.prop : 4→n : 0

n prop NOM ETRGSantos (José Eduardo dos Santos, président d'Angola, 1979-2017).… bɛ sɔrɔ mɔgɔ 20 bolo Afiriki kɔnɔ. muso fila b'o la. Angola jamanakuntigi Eduwarido Dɔsi Santɔsi min filɛ fanga la kabini san 1979, o denmuso kɔrɔbalen lzabɛli Dɔsi Santɔsi y'o muso fɔlɔ …(kibaru530_06jara-afiriki_kono_nafolobatigiw.dis.html)

Sanu→̌→ 8→n.prop/n : 0 →n.prop : 8→n : 0

n prop NOM CLSanou… ko : « ko si tɛ Ala kɛɲɛ ! » o tɛ diɲɛ ye koyi ! jɔn ye dɔkɛbali sɔnfɛn ye Ala bolo fɔlɔ ? Badara Sanu ka bɔ Nɛso, San kafo kɔnɔ…(jekabaara300_06u_ko.dis.html)

Sánu→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM MF (nom masculin ou féminin).

sánu→̌→ 0 sáni séni; sánu.

vq propre jɛ́, sénu (senu : forme employée par les chrétiens dans le sens de saint).

sánu→̌→ 125 sánun.

n or (métal). sánu yɛ̀rɛwolo or pur


Le prix de l’OR, le film de Camille de Vitry

sánubaarala→̌→ 1( or travailler *agent permanent )

n orfèvreorfèvre, bijoutier sánudala, sánufagala, sìyaki, sánudala, sánufagala.

sánudala→̌→ 1( or poser *agent permanent )

n orfèvreorfèvre, bijoutier sánubaarala, sánufagala, sìyaki, sánubaarala, sánufagala.

sánufagala→̌→ 2( or tuer *agent permanent )

n orfèvreorfèvre, bijoutier sánubaarala, sánudala, sìyaki, sánubaarala, sánudala.

sánuji→̌→ 0( or eau )

adj couleur d'orcouleur d'or, doré

sánuji→̌→ 0( or eau )

n couleur d'orcouleur d'or, doré

sánujilama( couleur.d'or [ or eau ] *en tant que )

adj doré sánuji.

sánuma→̌→ 4( or *comme de )

adj contenant de l'orcontenant de l'or

sánuman→̌→ 0( or *adjectivateur )

adj en oren or

sánuman→̌→ 62( propre *adjectivateur ) sániman

adj sainsain, propre, pur kɛ́nɛman, kɛ́nɛ, jɛ́, sáni, sénu, bɛ́rɛbɛ̀rɛ, gɛ̀rɛgɛrɛ.

Sánumu→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).

sánun→̌→ 0 sánu sánun.

n or (métal). sánu yɛ̀rɛwolo or pur

Sanunsi→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Sànusi

n prop NOM M (nom masculin).

Sànusi→̌→ 14→n.prop/n : 0 →n.prop : 14→n : 0 Sanunsi

n prop NOM M (nom masculin).… la. araba sɔgɔma fɛ, « 08 lɛrɛ et demie » waati, Fanta Kuma, Sanusi Tarawele muso don Mɔti. Sanusi , o ye waritigi ye, jagokɛla don Mɔti, nka segukɔrɔka don ; a muso Fanta nana ne Seku fan fɛ a …(dumestre-manigances_2003_05.dis.html)

Sanusiga→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0NOM.M (nom masculin).

n prop

sánuya( propre *en verbe dynamique ) sániya sénuya; sánuya.

n propretépropreté, hygiène bɛ̀sɛya, jɛ́lenya, jɛ́ya.

sánuya→̌→ 0→n : 0( propre *en verbe dynamique ) sániya sénuya; sánuya.

v nettoyer

vt nettoyer jɛ́, kɔ́rɔjɛ, lásaniya, màfúra.

sánwò→̌→ 12 sálǒngó sálonwo; sálǒnkó

adv l'an dernierl'an dernier sálòn.… Daramani ko o sanwo cikɛtuma selen, ale ko dukɔnɔdenmisɛnninw ma u ka jagokɛ dabila o waati kɔnɔ, u ka jɛ ka …(dumestre-manigances_2003_04.dis.html)

sànyɛlɛma→̌→ 31( année changer )

n nouvel an

1 • nouvel an.

2 • anniversaire. dónkunbɛn, kùnbɛnseli, kùnbɛn, sànkunbɛn, sànyɛlɛmaseli, sànnayɛlɛma.

sànyɛlɛmaseli→̌→ 7( nouvel.an [ année changer ] prière )

n anniversaire dónkunbɛn, kùnbɛnseli, kùnbɛn, sànkunbɛn, sànyɛlɛma Fárawɔn bánginni sànyɛlɛmaseli séra (gn 40, 20) Pharaon fêta son anniversaire

Sanzana→̌→ 12→n.prop/n : 0 →n.prop : 12→n : 0

n prop TOPSanzana (un village et commune dans le cercle de Sikasso).… ca a la sɛnɛkɛla caman bɛ sɔn ka kabasɛnɛ daminɛ joona ɲinan. Daramani Sise ka bɔ Nɔgɔlaso. Sanzana komini na Kiɲan Sikaso …(kibaru541_04sise-nyinan_do.dis.html)

sán'→̌→ 36 sánnì sànní; sánì; sánn'

conj avant deavant de, au lieu de sá, yànní (le plus souvent, ton HB). sánì kà kàsi, í k'í fúra kɛ́ au lieu de pleurer, soigne-toi !

Saɲɔ→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLSanyo, Sagno

sàɲɔ→̌→ 1( mil )

n petit milpetit mil, Penicillaria spicata, Pennisetum sp gram.


Nìn yé sàɲɔ fòro dɔ́ yé Bamusobugu (Fasokan)


Pennisetum spicatum - photos Charles Bailleul

sapɛri→̌→ 2

n sapeur pompiersapeur pompier Wele bilala sapɛri pɔnpiye mɔgɔw ma. (Kibaru 526, 2015) ETRG.FRA.

sapɛripɔnpiye→̌→ 0

n sapeur-pompier 7 - Polisiw ani sapɛripɔnpiyew minisiri : Zenerali Salifu Tarawele. (Kibaru 552, 2018) ETRG.FRA.

Sar→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop NOM CLSarr…- =. bɔli ko kelen : a ɲɔgɔnna 500. - =. sɛbɛnni kɛlaw ɲɛ maa : Mamadu Sar . - n° 11 1977. kun 11, san 1977.…(sankore11_00kunna_foni.dis.html)

sara→̌→ 48

adj mâle grandmâle grand…Dugakɔrɔ, cɛ min b'i ka dugu kɔnɔ, min tɛ fɛn wɛrɛ faga dajɛ sara dama kɔ, kɛmɛ fila ni dɛbɛ.…(sisoko-daa_ka_kore.dis.html)

sára→̌→ 46

n lot…- an ka sariya 2nan boli a kan. - sariya sabanan batura. o tuma bɛlɛ kisɛ tan ni duuru bɛ sara da nin cogo in na. misali 2nan. - an ka bɛlɛ kisɛ mugan ni wolonwula sara da sow ni ɲɔgɔn cɛ.…(sankore11_22daw_seben.dis.html)

1 • lot, portion, part. nìta, nìyɔrɔ, nì, tíla, ɲìnkini.

2 • petit tas (à vendre, à distribuer ...) sárada

sára→̌→ 5 ar: sahara = charmer, fasciner

n charme dáraja, dáwula, nɔ́ɔrɔ.… so, an ka yɛlɛn fɛn dakabana, min ka kɛnɛ, min ka teli, sara bɛ min yɛlɛnni na, an b'o bila cogo di ? sabali, Cɛkura, so ni ɲaamɛ tɛ boli ɲɔgɔn ye, sanga …(sankore11_09nyaamedugu_nyaame.dis.html)

sàra→̌→ 157

n paie

1 • paie, salaire, paye. hákɛ, tìgɛ sàra bɔ́ payer

2 • paiement.

sàra→̌→ 525→n : 0

v payer



[Báarákɛ́lá` sàrà] « Paie le travailleur ! » - [Báarákɛ́lá` sà-rà] « le travailleur est mort »
voyelles courtes/longues 2-10
paires minimales

vt payer jùru sàra payer une detteɲɔ́gɔnta sàra se vengerÁla k'í sàra ! que Dieu te paie ! qu'Il te récompense ! í bɛ́ nê sàra mùn fɛ́n ná ? avec quoi vas-tu me payer ?

sàra→̌→ 73→n : 0

v avertir…26. benbe, benbe jiri ye, n ye n sara benbe la. ma fa ni ba kɛra benbe jiri ye, n ye n sara benbe la.…(diarra-chants_circoncision.dis.html)

vr 1 • avertir. jàasere, kànkarimadá, lásɔ̀mi, màsàra, sɔ̀mi (de ce qu'on va faire -- lá). í sàra à lá préviens-le ! súda.

2 • s'adresser. kánbɔ, kánto (à qqn— au début d'un palabre pour avoir son avis ...)

sàraba→̌→ 0

n galongalon, liseré, mèche de lampe jàla.

sàrabali( payer PTCP.NEG )

ptcp impayé

sarabɛti→̌→ 0 sɛrɛwɛti

n seriwiyɛti; sɛrɛwɛti; sɛrɛbɛti serviette bólolabɔrɛ Aw bɛ sɔrɔ ka a bɛɛ meleke ni sɛrɛwɛti ye walasa funteni ka to a la. (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) Finiw, dara ni seriwiyɛti nɔgɔlenw walima u jolimaw ka kan ka ladilan ni yɛrɛ kɔlɔsi ye. Kasoden kelen-kelen bɛɛ bɛ sange kelen sɔrɔ, ani safunɛminɛn, ani yɛrɛjɔsilan (sarabɛti), ani samara.(Kibaru339, 2000) ETRG.FRA.

sàrabon→̌→ 8 sàribɔn sàrabɔn; sàribon Fr. charbon

n charbon bón, kúngobon, sàribon.…musow yɛrɛ ka pariwari caman bɛ ɲini dɔgɔ ni sarabon na.…(kibaru577_04jalo-ne_be_hami.dis.html)

sàrabɔn→̌→ 1 sàribɔn sàrabon; sàrabɔn; sàribon Fr. charbon

n charbon bón, kúngobon, sàribon.…ka da dɔgɔ ni sarabɔn ɲininta hakɛ caya kan dugubaw kɔnɔ ; a suguw ye fanga sɔrɔ.…(kibaru556_06sidibe_jara-waatiyelema_geleyaw.dis.html)

sàrabɔn→̌→ 1 sàribon

n charbon bón, kúngobon, sàribɔn Fosi tɛ adamadenw farikolo lafubanaw sabatifɛn ye ka sikarati bɔ, ka d'a kan sisi jugu min bɛ bɔ a fɛ, o baju ye nɔgɔfin de ye an ko min ma ko « saribɔn ».(Jɛkabaara 332) ETRG.FRA.

sárada→̌→ 9→n : 1( lot poser )

v mettre en tas

vt mettre en tas jɔ̀gɔ, kòronto.

sàrafo→̌→ 0

adj grand fort beaugrand fort beau (se dit aussi des femmes) (vx).

sáraka→̌→ 239 ar: sadaqa = aumône non prescrite

n aumône

1.1 • aumône jáka, sárakafɛn, sárakati sáraka déli ( ɲíni ) demander l'aumône

1.2 • sacrifice sɔ́nni.

1.3 • offrande à Dieu (à l'occasion de funérailles— sacrifice de bétail). sáraka bɔ́ faire une aumône, faire une offrande un sacrifice à Dieusáraka yé fɛ́n mín yé, dùgu bɛ́ jɛ̀ k'à bɔ́, wála gà... un sacrifice offert à Dieu, c'est l'affaire de tout le village ou bien de toute la grande famille …

2 • remède, talisman (prescrit par un devin). gírinńkàn, sìkara, ɲɔ́nɔ sáraka dɔ́ bɛ kɛ́ béreke lá yɛ̀rɛ, sùnsunbere lá... certains remèdes prescrits sont des bâtons … de "sùnsun" (pour qu'un vieillard tienne le coup jusqu'à la récolte …)

sáraka→̌→ 14→n : 0

v donner en aumône

1 • donner en aumône (à ... mà). í ka ò fèere k'ò sáraka fàantan mà vends-le et donne-le en aumône aux pauvres

2 • jeter un sort à. dàbali dàbalifɛn mínnu fɔ́ra, ù yé òlu ɲíni kà ù sáraka ils ont cherché les ingrédients prescrits pour en faire des sortilèges

3 • donner de la force à un remède (grâce à des incantations ...)

sárakaden→̌→ 2( aumône enfant )

n vaurien bàkɔrɔnku, bátaraden, bátaramɔgɔ, bìlakojugu, dángaden, dénbo, dénsu, dùsukasimɔgɔ, fágonbaatɔ, fùgari, hɔ́rɔnkolon, jíkankooro, kɔ̀nɔku, lágabo, lágasa, nàfu-táafu, nàntan, pànparanba, sárakajugu, sárakamurukuru, sárakamɔgɔ, sɔ̀nkolon, ɲàmankolon (on donne en aumône ce dont on n'a pas besoin !)

sárakafɛn→̌→ 4( aumône chose )

n aumône

1 • aumône, offrande. jáka, sárakati, sáraka, hádiya, nìnifɛn, sɔ́nfɛn, sɔ́nnifɛn.

2 • talisman. gírinńkàn, sìkara, ɲɔ́nɔ.

sárakajugu→̌→ 0( aumône méchant )

n prescription maléfique

1 • prescription maléfique.

2 • vaurien. bàkɔrɔnku, bátaraden, bátaramɔgɔ, bìlakojugu, dángaden, dénbo, dénsu, dùsukasimɔgɔ, fágonbaatɔ, fùgari, hɔ́rɔnkolon, jíkankooro, kɔ̀nɔku, lágabo, lágasa, nàfu-táafu, nàntan, pànparanba, sárakaden, sárakamurukuru, sárakamɔgɔ, sɔ̀nkolon, ɲàmankolon.

sárakamaa→̌→ 0( aumône homme ) sárakamɔgɔ

n vaurienvaurien, maudit bàkɔrɔnku, bátaraden, bátaramɔgɔ, bìlakojugu, dángaden, dénbo, dénsu, dùsukasimɔgɔ, fágonbaatɔ, fùgari, hɔ́rɔnkolon, jíkankooro, kɔ̀nɔku, lágabo, lágasa, nàfu-táafu, nàntan, pànparanba, sárakamurukuru, sɔ̀nkolon, ɲàmankolon, sárakaden, sárakajugu.

sárakaminɛ( aumône attraper )

n mendicité

1 • mendicité. gàribuya, hìdaya, sárakadeli.

2 • exaucement d'un sacrifice.

sárakaminɛbali→̌→ 0( aumône attraper PTCP.NEG )

ptcp vaurien (pour lequel aucun sacrifice n'a été accepté par Dieu) (enfant plus ou moins maudit).

sárakaminɛna→̌→ 0( aumône attraper *agent permanent )

n mendiant sárakaɲinina.

sárakamɔgɔ→̌→ 0( aumône homme ) sárakamaa

n vaurienvaurien, maudit bàkɔrɔnku, bátaraden, bátaramɔgɔ, bìlakojugu, dángaden, dénbo, dénsu, dùsukasimɔgɔ, fágonbaatɔ, fùgari, hɔ́rɔnkolon, jíkankooro, kɔ̀nɔku, lágabo, lágasa, nàfu-táafu, nàntan, pànparanba, sárakamurukuru, sɔ̀nkolon, ɲàmankolon, sárakaden, sárakajugu.

sárakamurukuru→̌→ 0( aumône )

n vaurien bàkɔrɔnku, bátaraden, bátaramɔgɔ, bìlakojugu, dángaden, dénbo, dénsu, dùsukasimɔgɔ, fágonbaatɔ, fùgari, hɔ́rɔnkolon, jíkankooro, kɔ̀nɔku, lágabo, lágasa, nàfu-táafu, nàntan, pànparanba, sárakaden, sárakajugu, sárakamɔgɔ, sɔ̀nkolon, ɲàmankolon.

sárakaɲinina→̌→ 0( aumône chercher *agent permanent )

n mendiant sárakaminɛna.

sárakatanɛ→̌→ 1 sárakatani.

n sorte d'encens… na, a y'i tɔrɔmɔjɔya goyakunanba la, a y'i tɔrɔmɔjɔya bɛnɛhanjɛ la, a y'i tɔrɔmɔjɔya sarakatanɛ la, a y'i tɔrɔmɔjɔya wolonugu la, a y'i tɔrɔmɔjɔya sananɲɛji la, a y'i tɔrɔmɔjɔya bakanga …(sisoko-daa_ka_kore.dis.html)

1 • sorte d'encens. géninkunan.

2 • morceaux de tiges (Portulacea sp ?) entrant dans la composition de l'encens.

sárakatani→̌→ 0 sárakatanɛ sárakatani.

n sorte d'encens

1 • sorte d'encens. géninkunan.

2 • morceaux de tiges (Portulacea sp ?) entrant dans la composition de l'encens.

sárakati→̌→ 2→n : 0

v offrir…Sumanɛ ye a ta kɛtaw kɛ olu la, ka olu di Bɛh ma, ko Bɛh ka olu bɛɛ sarakati maa jɛman dɔ ma ( la ). maa si ma sɔn ka o saraka minɛ Bɛh bolo.…(dumestre-manigances_2002_12.dis.html)

vt offrir bɔ́, nì (aux pauvres, aux malades pour obtenir des bénédictions ...)

sárakati→̌→ 10

n aumôneaumône, offrande jáka, sárakafɛn, sáraka, hádiya, nìnifɛn, sɔ́nfɛn, sɔ́nnifɛn (pour obtenir des bénédictions).… sarakati min mana fɔ, u bɛ o sarakaw ( sarakatiw ) bɔ, u bɛ dugaw kɛ Bajɛ ye, fɔ ka na Bajɛ kɛ ka ɲɛ sɔrɔ, ka « gagner », olu bɛnnen don o kan, Bajɛ …(dumestre-manigances_2003_05.dis.html)

sáraki→̌→ 0→n : 0 sɛ́rɛkɛ

v gigoter

1 • vt gigoter fɛ́rɛfɛrɛ, kírikiri, sɛ́rɛkɛ-sɛrɛkɛ.

2 • vr se tortiller, être agité de convulsions, se convulser bìnimini.

sàrakisàraki→̌→ 4→n : 0 sárakisaraki; sàrakisaraki

v ne pas tenir en place…sarakisaraki , faantanden mana faama kuma fɔ, so duman tiɲɛbaga, fanga n'o kɛ woro kunba sɔngɔ ye.…(sisoko-daa_ka_kore.dis.html)

vr ne pas tenir en place

Sàralon→̌→ 10→n.prop/n : 0 →n.prop : 10→n : 0 Siyera Lewɔni; Seraliyɔni; Jàdakuru

n prop TOPSierra Leone (pays).… yiriwali dafɛ jamana 7 kɔnɔ san 5 kɔnɔ : Benɛn, Ganbi, Gana, Lagine, Mali, Nizeriya, ani Saralon . jateminɛw y'a jira ko du 33000, cikɛladuw sen donna nin baaraw la. …(kibaru467_2malo_nerika.dis.html)

sárama→̌→ 20( charme *comme de )

adj charmant

1 • charmant, beau. dáwulama, cɛ̀ɲi, dárajama, ɲùman.

2 • au bon renom.

sáran→̌→ 0

n tissu bági, búguninka, fìnimugu, fìni, kòkoróko (traditionnel— il est faufilé par les teinturières pour donner un tissu de différentes couleurs : blanc, noir ...)

sáran→̌→ 17→n : 0

v faufiler… Jeliba ko : - ofu ! dɛgɛ ye galama saran ! a kɛra minbaa kɔnɔgan ye ! ɔ, i y'a sara ne min na, nin tɛ jelikuma ye, numukuma tɛ, jɔnkuma …(jabate-ngenyekoro_ka_tonnkan.dis.html)

1 • faufiler pòronporon.

2 • vt passer à travers, faire s'étrangler jí y’à sáran il a avalé l'eau de traversán k'án sáran bín fɛ̀ passons à travers les herbes

3 • vi piquer en s'enfonçant, enchevêtrer, mêler, enfoncer (qqch -- lá). bánban, córon, fɔ̀gɔbɛ, pénpe, tíntin, túru.

Sàran→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0 Sáràn; Sádàn; Masaran

n prop NOM F…a b'a ɲini kalandenw fɛ, u k'a sariya ɲini. ( = o bɛɛ ye cɛtɔgɔ ye, fo Fatuma ). • Asitan, Saran , Aminata, Bintu, Sumana, Sira. a y'o fana sariya fɔ. ( = o bɛɛ ye musotɔgɔ ye, fo Sumana ).…(bamanankan_maben-108kan_sariya.dis.html)

sárana→̌→ 0→n : 0

v rendre fluide

vt rendre fluide (de l'huile épaisse, par la chaleur).

Saranbugu→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop TOPSaranbougou (un village au Mali).… Sangarebugu komini na Kati mara la, sigida min bɛ wele Saranbugu Marasɛyi, kɔbolo jan dɔ bɛ bɔ Safo kɔfɛ ka na suuru Bajoliba kɔnɔ Sotuba ni Mali …(kibaru400_10jara-fonyogonko_be.dis.html)

sàrankana→̌→ 0( avertir *je cou à ) sàrankanna sàrankana.

n avertissementavertissement, demande jàasere, kànkaridakan, kànkarimadakan, kànkarimadá, nɔ̀bila, sàrannani, ɲìninkali, ɲɛ́juguya.

sàrankanna→̌→ 24( avertir *je cou à ) sàrankana.

n avertissementavertissement, demande jàasere, kànkaridakan, kànkarimadakan, kànkarimadá, nɔ̀bila, sàrannani, ɲìninkali, ɲɛ́juguya.

sàrańnàbáli→̌→ 0( avertir *je à PTCP.NEG )

ptcp importun (personne qui parle sans avoir été invitée).

sàrannani→̌→ 1( avertir *je à *nom d'action )

n avertissement jàasere, kànkaridakan, kànkarimadakan, kànkarimadá, nɔ̀bila, sàrankanna.

sárantan→̌→ 4( charme *privatif )

adj laidlaid, repoussant júgu, mànamajugu.

sárantanya→̌→ 1( laid [ charme *privatif ] *abstractif )

n laideur cɛ̀juguya.

sárantori→̌→ 0( charme crapaud ) sárantɔri.

n grenouille à longues pattesgrenouille à longues pattes (jolie, saute bien).

sárantɔri→̌→ 0( charme crapaud ) sárantori sárantɔri.

n grenouille à longues pattesgrenouille à longues pattes (jolie, saute bien).

sarase→̌→ 0→n : 0

v charger dòni, kùnfá, kɔ̀nkɔn, sáriziye, sóni A batiri saraselen mɛɛnnenba tun ye miniti (sanga) 20 dɔrɔn ye. (...) O telefɔni fana ka dɔgɔ, min bɛ sarase kuran na siɲɛ fila tile kɔnɔ; fo n'a batiri tiɲɛnen don. (Kibaru 497, 2013) ETRG.FRA.

sárase→̌→ 0→n : 0 sáriziye Fr. charger

v charger

vt charger dòni, kùnfá, kɔ̀nkɔn, sarase, sóni (batterie).

Sárata→̌→ 17→n.prop/n : 0 →n.prop : 17→n : 0

n prop NOM F (nom féminin).… Segu dugu kɔnɔ * Fatumata Tungara Sokalakɔnɔ Kani Fofana Sokalakɔnɔ Sarata Cero Somono Hawa Tarawele Bugufiye Safiyatu Tarawele Bugufiye …(kibaru009_02an_ka_karamogo.dis.html)

sàratala( paie prendre *agent permanent )

n salarié

sárati→̌→ 80 = condition

n promesse

1 • promesse, contrat, accord. dáfalen, dákun, kàlikan, láyidu, kɔntara, sáratikan, bɛ̀nkan, bɛ̀nkola, bɛ̀n, dànsigi, fɔ́kabɛn, jɛ̀kabɛn, jɛ̀n, sbɛ̀n, sɔ̀n sárati tà ( dòn ) promettre

2 • clause.

3 • échéance, délai. jùru sàra sárati ɲɛ́ payer une dette avant l'échéance

sárati→̌→ 9→n : 0 ar. šart

v convenir

vi convenir, se mettre d'accord bɛ̀n, fàra, fɛ̀yin, kùnmìnɛ, lábɔ, tà (de -- kàn). (au sujet de -- kàn). án sáratira mùn kàn ? de quoi avions-nous convenu ?

sáratikan→̌→ 12( promesse cou )

n contrat kɔntara, sárati (texte d'une charte — clause d'un contrat).

sárawisi→̌→ 1 sɛ̀riwusi

n sɛ̀riwisi service báarakɛda, cákɛda, màgannaya, sɛ̀riwusida. Banja Keyita ye tigasɛnɛ sɛriwisi kuntigi ye Bafulabe. (Kibaru nimirɔ 1) sɛ́riwusi; sárawisi Kàbíni sárawisi` lá, né` bɛ́ à dɔ́n. ETRG.FRA.

sàrawisi→̌→ 1 sɛ̀riwusi sɛ̀rɛwusi; sàrawisi; sàrawusi Fr. service

n service… a jira a la ko ni bi tɛ, olu tɛ faamabaara kɛ, olu tun tɛ nisɔngɔ sara, olu tɛ taa lakɔli la, u tɛ sarawisi kɛ. Kunatalakaw ni Ɲaro karamɔgɔ de ye Kala don diinɛ la. k'a ta yan fo Debo la, fula ni …(traore-hine_nana14.dis.html)

1 • service. báarakɛda, cákɛda, màgannaya, sɛ̀riwusida.

2 • service militaire.

3 • soldat. kɛ̀lɛcɛ, kɛ̀lɛden, kɛ̀lɛkɛcɛ, kɛ̀lɛkɛden, sɔ̀rɔdasi.

sàrawusi→̌→ 0 sɛ̀riwusi sɛ̀rɛwusi; sàrawisi; sàrawusi Fr. service

n service

1 • service. báarakɛda, cákɛda, màgannaya, sɛ̀riwusida.

2 • service militaire.

3 • soldat. kɛ̀lɛcɛ, kɛ̀lɛden, kɛ̀lɛkɛcɛ, kɛ̀lɛkɛden, sɔ̀rɔdasi.

Sare→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop NOM CLSaré…bamanan ɲamakalaw ye jeliw ye, n'u jamu ye Dantɛ, Kɔnɛ, Jabatɛ ani Sare ; numuw n'u jamu ye Balo, Fanɛ ani Kumare ani garankew n'u jamu ye Simaga.…(oteri_keyita-sogobo-4bamananw.dis.html)

sàri→̌→ 30

n charrue mìsidaba.…sɛnɛ dusu bɛ minw kɔnɔ, ni cogo t'u bolo, sari mana di o tigiw ma, u bɛ sɛnɛba kɛ fɔ k'a tɔ feere OPAMU ma.…(kibaru006_03kibaru_kalanbagaw.dis.html)


Kibaru n°34 (1974)

sàribilennin→̌→ 13( charrue rouge *diminutif ) sàriblennin fr.charrue ...

n multiculteur cábɛɛkɛ, cíwara.


Kibaru n°16 (1973)
Sàribilennin labɛ̀nnen shiyɛnni kamà

sàriblennin→̌→ 0( charrue rouge *diminutif ) sàribilennin sàriblennin fr.charrue ...

n multiculteur cábɛɛkɛ, cíwara.

sàribon→̌→ 0 sàribɔn sàrabon; sàrabɔn; sàribon Fr. charbon

n charbon bón, kúngobon, sàribon.

sàribon sàrabɔn

n charbon bón, kúngobon, sàribɔn Fosi tɛ adamadenw farikolo lafubanaw sabatifɛn ye ka sikarati bɔ, ka d'a kan sisi jugu min bɛ bɔ a fɛ, o baju ye nɔgɔfin de ye an ko min ma ko « saribɔn ».(Jɛkabaara 332) ETRG.FRA.

sàribɔn→̌→ 8 sàrabon; sàrabɔn; sàribon Fr. charbon

n charbon bón, kúngobon, sàribon.… labɛnni ni a labaarali minɛnko ɲɛmɔgɔso gonidilanw taabolo fɛɛrɛ sirilen ( SED ) / dɔgɔ ni saribɔn labaarali cikɛda ( CCL ). * dɔgɔsugu ni dɔgɔtigɛlaw ni saribɔnbɔlaw ka tɔn *. gafe …(dogosugu_ni_dogotigelaw.dis.html)

saridini→̌→ 0

n sardine Aw ye aw yɛrɛ kɔlɔsi, kɛrɛnkɛrɛnnenya la saridinibuwati la, ani shɛsogo la, minnu tobilen mɛnna.(Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

Sarili→̌→ 4→n.prop/n : 0 →n.prop : 4→n : 0

n prop NOM ETRGCharles Sharl.… Modibo Sinbo Keyita ( o ye sariyatigi ye ); - Hamidu Halibasa ( o ye dɔgɔtɔrɔ ye ); - kolonɛli Sarili Musa Jakite ( o ye sɔrɔdasiw ka farikoloɲɛnajɛ mɔgɔ ye ); - Ibarahimu Camu, ( o ye Mali …(kibaru542_08konta-mali_ntolatanko.dis.html)

sàrimisi→̌→ 9( charrue bovidé )

n boeuf de labourboeuf de labour láburentura sɛ̀nɛkɛla yé sàrimisi mà fítiriwale yé le cultivateur est ingrat envers ses boeufs de labour (kb 9/04 p. 6)

Sarisi→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLSarissi

sàriya→̌→ 440 shàriya; sèriya Ar. š̀ariʕa

n loi

1 • loi, coutume. làada, mà, náamu sàriya tìgɛ légiférer, jugersàriya sìgi instaurer une loisàriya bòli respecter la loisàriya nà díya í lá tu gagneras ton procès

2 • règlement. à yé tɔ́n sàriya ìn tíɲɛ il a enfreint les règlements de l'associationù yé sàriya wáleya ils ont observé les règles

sàriyasen→̌→ 99( loi jambe )

n article de loiarticle de loi sàriyasen 10nán bìnna / ò sàriyasen bìnna le 10ème article de la loi a été abrogé (kb 1/05 p.4) / cet article de loi est devenu caduc (kb 8/05 p.1)Note : Kb 11/06 p.2

sàriyasun→̌→ 8( loi tronc )

n grammaire kánkolosigi, màbɛn.

sàriyasunba→̌→ 114( grammaire [ loi tronc ] *augmentatif )

n Constitution kɔnsititisɔn.

sàriyatigɛ→̌→ 2( loi couper )

n jugement kíiritigɛ, kíiri, zizeman (en fin de procès). kà Pìlati sìgilen tó sàriyatigɛ lá

sàriyatigɛla→̌→ 2( loi couper *agent permanent )

n juge kíiritigɛla, zuzi.

sàriyatigi→̌→ 19( loi maître )

n législateur

sáriziye→̌→ 11→n : 0 sárase Fr. charger

v charger…u bɛɛ bɛ fa. n'o tɛmɛna tile kelen kan, a bɛ kɛ gɛlɛya wɛrɛ ye nka, an bɛ telefɔniw sariziye ni gurupu ye. o fana b'an bolo yan nin baara kelen in kama.…(Fasokan2009-12_telefoni_yaalata_batiri.dis.html)

vt charger dòni, kùnfá, kɔ̀nkɔn, sarase, sóni (batterie).

sáriziyɛri→̌→ 5 Fr. chargeur

n chargeur (d'un appareil électrique).…sariziyɛri dɔw fana b'an bolo minnu b'a to an bɛ se ka telefɔniw sariziye minnu man ca an fɛ yan.…(Fasokan2009-12_telefoni_yaalata_batiri.dis.html)

sáriziyɛri→̌→ 0

n chargeur de batteriechargeur de batterie Sariziyɛri dɔw fana b’an bolo minnu b’a to an bɛ se ka telefɔniw sariziye minnu man ca an fɛ yan. (Fasokan, 2009/12) ETRG.FRA.

Sàró→̌→ 9→n.prop/n : 0 →n.prop : 9→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).…n satuma, o yɔrɔ la, ne n'a bɛ baro duman de kɛ yen, si tɛ ban si ka kuma ma. ne Saro , de bɛ Tah sɔrɔ furu la, a faw fɛ, n'o tɛ, ne tɛ muso wɛrɛ fɛ ni Tah tɛ.…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_06_06-07.dis.html)

sása→̌→ 3

n sac à objets magiquessac à objets magiques…an ko nakunfɔ jenbe ani tagakunfɔ jenbe an ko na sasa ani taga sa.…(dumestre-geste_4avenement_da.dis.html)

sàsa→̌→ 5→n : 0

v ratisser… se, cikɛla ka kan k'i miiri misiw ka balo ko la fɔgɔ kɔnɔ, ka bin jalan, ɲɔ kala ni maaɲɔ kala sasa , k'u lasago. * maaɲɔ kala * maaɲɔ kala de ye bagan ka balo ɲuman ye. jateminɛ y'a jira …(jekabaara001_05misi_ladon.old.dis.html)

1 • ratisser, draguer dans un marigot. kòoro, kòronto, yàa.

2 • ramener avec effort (de loin).

3 • ramasser. cɛ̀, lácɛ̀, tɔ̀mɔ.

sasifamu→̌→ 2

n sage-femme jìginnimuso, mùsojiginna, tìnminɛmuso kònò nana bonya fo k'a se jiginni ma, yiricò ma se sasifamu si ma k'a yèrè lajè. (Kibaru n°9, 1972) ETRG.FRA.

Sasilɔn→̌→ 0

n gombo esp gombo esp

sásonin→̌→ 0 sáasonin

n margouillat femellemargouillat femelle dóndonnin, lɔ́tɔ (un mot peu connu— probablement, de *bása musonin).

Sasu→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0

n prop NOM ETRGSassou (Denis Sassou-Nguesso, président de la République Populaire du Congo, 1977-92, 1997-).… Bilɛzi Kɔnpawore ( Burukina faso ) ; Muhamari Kadafi ( Libi ) ; Idirisi Debi ( Cadi ) ; Denisi Sasu Ngesu ( Kongo Barazawili ) ; Fɔru Ɲasɛngibe ( Togo ) ; Boni Yayi ( Benɛn ) ; zenerali Sekuba …(jekabaara300_02sidibe-mali_ka.dis.html)

Sata→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0 Áyisàta Asta; Ásitàn; Ásità; Sítàn; Asetu; Sátù; Ayisa; Áyishàta; Asan; Ásà; Basan

n prop NOM F (nom féminin).… baa Dirisa, a muso ye fila ye : Asa ani Sata ; Weta Boroma, o tun ye dɔnnibaa ye, jamana nin bɛɛ tun y'a lakodɔn, bamanandɔnni tun b'a la …(dumestre-manigances_2003_05.dis.html)

sáta→̌→ 22

n cause d'un décèscause d'un décès…n'o ma kunbɛn o bɛ na ni joli banni ye. - dimiba bɛ se ka kɛ a tigi sata ye. - ni bolokoli ma kɛ senuya la, jaŋɔyi bɛ se k'a tigi minɛ.…(kunnafoni_jelenw.dis.html)

sàta→̌→ 0( mourir *participe potentiel )

ptcp mortel í mánà ò dén dɔ́ dún dón mín, í nà kɛ́ fɛ́n sàta yé.gn 2, 17) le jour où tu en mangeras, tu mourras

sateliti→̌→ 1

n satelitte kunnafonidiminɛn suguya caman i n'a fɔ telefɔni sateliti ani tɔlikiwɔlikiw ka fara gaziw kan, minnu bɛ fiyɛ mɔgɔ kan k'a kirin, olu fana tun b'u bolo. (Kibaru 509, 2014) ETRG.FRA.

sàtɛ̀nɛ→̌→ 0( serpent tabou )

n arbre aux hachettes









photos Charles Bailleul

1 • arbre aux hachettes, Securidaca longipedunculata (---> 4 / 5 m Belles fleurs roses, violettes, le fruit est une samare. La poudre d'écorce de racines en infime quantité sert d'antidote contre les morsures de serpent, sinon, c'est un poison dangereux).. polyga

2 • plante Datura innoxium (sous-arbrisseau ---> 1,25 m).. sola

sato→̌→ 0

n château d'eauchâteau d'eau jíbondon Farikoloɲɛnakɛyɔrɔw bɛ kalanyɔrɔ in na; n'o ye tenisi ni basikɛti kɛyɔrɔw ye; gabugu bɛ yen ani ɲɛgɛnw; pɔnpekɔlɔn 2 b'a kɔnɔ ka satoba kelen sigi olu la min ji hakɛ ye mɛtɛrɛkibu 30 ye. (Kibaru 561, 2018) ETRG.FRA.

Sátù→̌→ 26→n.prop/n : 0 →n.prop : 34→n : 0 Áyisàta Asta; Ásitàn; Ásità; Sítàn; Asetu; Sata; Ayisa; Áyishàta; Asan; Ásà; Basan

n prop NOM F (nom féminin).… muso ta minkɛ, o san, a ye Segukɔrɔ bila, ni ka yɛlɛma Kɔnɔdiminnin n'a muso ye, o tɔgɔ tun ye Satu . a bɛ bɔ Baginda, Bamakɔ fan fɛ. Suleyimani ye tulikɛla ye. Suleyimani tun ka kɛnɛ a ni la ; …(dumestre-manigances_2002_12.dis.html)

sáwa→̌→ 0 séwa sáwa; sɛ́wa.

n joie

1 • joie, plaisir, allégresse, réjouissance, satisfaction. kùnnawolo, nísɔndiya, póyi, ɲàɲa, díyanye, díya, hínɛ, nídungɔ, hɛ́rɛ, jànjo, múɲamuɲa, sàasɔ, yàyònbá, ɲàga, ɲɛ́najɛ, bólofa, mɔ́nɛbɔ, mɔ́nɛ, nímisiwasa, sàhaba, wàsadon, wàsa.

2 • sperme. cɛ̀yaji, jàrabiji, làwaji, làwa, nègeji, nɔ́gɔji.

sáwa→̌→ 0→n : 0 séwa sáwa; sɛ́wa.

v réjouir

vt réjouir, satisfaire lánisɔndiya, láɲagali, láɲɛnajɛ, nísɔndiya, ɲɛ́najɛ, fá, kùnmìnɛ, ládiya, nímisiwàsa, wàsa, ɲɛ̀, ɲɛ́fa, ɲɛ́mìnɛ, ɲɛ́wàsa.

Sawadogo→̌→ 4→n.prop/n : 0 →n.prop : 4→n : 0

n prop NOM CLSaouadogo…Mali sɔrɔdasiw ni binnkanikɛlaw y'o kɛlɛ min kɛ Burukina dancɛ la, u ye Bubakari Sawadogo ɲɛnama minɛ ; ale ye Burukina jamanaden ye.…(kibaru534_06jara_jara-binkannikelaw_ye_sorodasi.dis.html)

Saworigan→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM ETRGSavorgnan (Savorgnan de Brazza, explorateur italien 1852-1905).

sàwu→̌→ 1→n : 0

v rebondir sur…kunsigi sanankolen kɔ, aw bɛ a sawu walasa ka ɲimifanw ni u faraw bɔ kun na.…(dogotoro_2518manya_ni_nyimi.dis.html)

vt rebondir sur, ricocher sur

sáwura→̌→ 52

n aspect…farafinna fanga baju yɛlɛmara, fanga sawura yɛlɛmara, fanga ni faama miirina yɛlɛmara, nka, bɛɛ t'o yɛlɛmaw kala ma.…(jama14_10integration_kelenya.dis.html)

1 • aspect. cógo, cɛ̀, làhala, yéko, ɲɛ́.

2 • renom, valeur. dànbe, dáwula, màkaamà, mànkutu, tɔ́gɔ, sɔ̀ngɔ, waleri, yánkan.

Saxo→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Sako Sakɔ; Saakɔ

n prop NOM CLSako, Sakho (quatre sousclans: wàge, Wàkáne, Bìbá, Mariyata).

sàya→̌→ 438( mourir *abstractif )

n mort lábanko, sàli, sà, tùmase.


Sàya ka fìsa màlo yé.
La mort est préférable à la honte.

sàyasɛbɛn→̌→ 2( mort [ mourir *abstractif ] écrit )

n acte de décèsacte de décès

sáyi→̌→ 28

n jaunisse bángira, cɛ̀baɲɛbilen.…aw kana a to a furakɛli ka tɛmɛ dɔgɔkun 2 kan barisa a bɛ se ka sayi nɛrɛmuguma lawuli.…(dogotoro_2504eritoromisini.dis.html)

sáyi→̌→ 0

adj jaune nɛ̀rɛma, nɛ̀rɛmugulama, nɛ̀rɛmuguma.

sàyiba→̌→ 4

n compagnon du Prophètecompagnon du Prophète, saint nàbi, wàliju.… haya jiginkun : silamɛya daminɛ na, kira n'a ka sayibaw hijirala ka taa Madina, u tun bɛ seli k'u ɲɛsin Beyitu Almukadasi fan ma, o min bɛ …(kurane002.dis.html)

sáyibilen→̌→ 1( jaunisse rouge ) sáyiblen.

n ictère

sáyiblen→̌→ 0( jaunisse rouge ) sáyibilen sáyiblen.

n ictère

sáyijɛ→̌→ 6( jaunisse blanc )

n anémie fúlabana, fúlagan, jòkàjo, jòlidɔgɔyabana, jòlidɛsɛ.

sáyijirinin→̌→ 6( jaunisse arbre *diminutif )

n pavot du Mexiquepavot du Mexique, Argemone mexicana (plante herbacée ---> 1 m, à base ligneuse, à latex jaune).. papa

Sàyón→̌→ 4→n.prop/n : 0 →n.prop : 4→n : 0

n prop NOM MF (nom masculin ou féminin).…Sunbanin ye ka malo ko kɛ, Buguninna Sunbanin ye ka malo ko kɛ, tɔgɔ taa ko. 60. ne ni Sayon bɛnna tintin kan, ne m'a dɔn maafaa dunan ye.…(diarra-chants_circoncision.dis.html)

Sayɔn→̌→ 5→n.prop/n : 0 →n.prop : 5→n : 0

n prop NOM MSayon (nom masculin).…Bilakoroba tun tɛ so a su, nka ciden y'o kɔrɔkɛ Sayɔn Makasuba sɛbɛkɔrɔba gosi.…(kibaru400_09diko_karabenta-basitigiba_dawuda.dis.html)

sbɛ̀n→̌→ 0

n accord

1 • accord, entente. bɛ̀nkan, bɛ̀nkola, bɛ̀n, dànsigi, fɔ́kabɛn, jɛ̀kabɛn, jɛ̀n, láyidu, sárati, sɔ̀n, bádenya.

2 • jonction. bɛ́n tìgɛ conclure un accordbɛ̀n sìgira l'entente s'est installée

sé→̌→ 187

n arrivée

1 • arrivée. làansara kɛ́ra ù sétuma yé ils sont arrivés à la tombée du soir

2 • tour. dákun, dá, tàko, táako, turu sé ma kɛ́ ù sí mà aucun d'entre eux n'a vu arriver son tour

3 • pouvoir, moyens. dàlilu, séko, sémako, sénna ò sé tɛ́ à dá rɔ́ il ne contrôle pas ses parolesò sé t'án yé nous n'en avons pas les moyens

4 • force. fànga, bònya sé bɛ́ à lá il a de la force (physique)

5 • victoire. fóni, npàra, sébagaya (en sport). kà sé` sɔ̀rɔ mɔ̀gɔ` kàn gagner contre qqn Sékù ye sé` sɔ̀rɔ Fùséni kàn màrasibɔ` lá Sékou a gagné contre Fousseyni aux cartes

sé→̌→ 7471→n : 2 s'.

v arriver…u nana ni den ye. den nana. den nana so o min na. kabini a dɔgɔkun dafa, fo ka na se a ŋunuma ma, ka na se a ka taama ma. den dalen bɛ. a dalaɲin bɛɛ lajɛlen nan'a da la.…(baa-fanta_maa_recit.dis.html)


Ò ntɛ̀nɛndon` sélen, nê fà ni bàna` bɔ́ra dɔ́gɔ` lá.
'Lorsque ce lundi-là est arrivé, mon père est revenu du marché malade.'
Le participe résultatif / fonction de prédicat second (18.2)

Dón` jànya ô jànya, à sébali tɛ́.
'Si éloigné que soit le jour, il arrive finalement.'(litt. « il n'est pas sans arriver »)
Le participe négatif - emploi avec copules(18.5)

Ń bɛ sé kà móbili` bòli. - ‘Je sais conduire la voiture.
32.4. L’infinitif en fonction de complément du verbe principal

Ń tɛ sé kà mòbili` bòli. - ‘Je ne sais pas conduire la voiture.
32.4. L’infinitif en fonction de complément du verbe principal

1.1 • vi arriver bàga, kò, nà à séra só il est arrivé à la maison, au village

1.2 • vt faire arriver (lase est plus courant dans ce sens). mùn y'í sé yànni nɔ́ ? qu'est-ce qui t'amène ici ?

2 • vi être à point (fruit, plat cuisiné ...) fàna ma sé bán le repas n'est pas prêt, n'est pas encore cuit

3 • vi atteindre fò, fóro, gún, sɔ̀rɔ à séra mùsofuru yé il a l'âge de se marierà dá séra à mà c'est son tour de …

4 • vi pouvoir, dominer, vaincre bùgɔ, dàsi, kúmu (peut introduire un infinitif nu, bien que rarement). à séra à lá il y est arrivé, il a eu le dessus, il a gagné … à séra à kɔ́rɔ il a réussi à le porter, à le nourrir … ù bɛ sé bámanakan ná ils connaissent le bambaraán tɛ sé kà... il nous est impossible de … ù séra ù yɛ̀rɛ lá ils ont été maîtres d'eux-mêmes, de leurs passions

sébaa→̌→ 5( arriver *agent occasionnel ) sébaga

n vainqueurvainqueur, tout-puissant wáanɛ, kóbɛɛsebaa, ntóntonton ( = Dieu). ù kúru lá, jɔ́n yé sébaa yé ? de ce groupe, qui est le plus fort ?

sébaaya( vainqueur [ arriver *agent occasionnel ] *abstractif ) sébagaya

n efficacité

1 • efficacité, puissance. fànga, bárikamaya, fàamaya, sétigiya, yíriwa.

2 • victoire. fóni, npàra, sé.

sébaga→̌→ 15( arriver *agent occasionnel ) sébaa

n vainqueurvainqueur, tout-puissant wáanɛ, kóbɛɛsebaa, ntóntonton ( = Dieu). ù kúru lá, jɔ́n yé sébaa yé ? de ce groupe, qui est le plus fort ?

sébagaya( vainqueur [ arriver *agent occasionnel ] *abstractif ) sébaaya

n efficacité

1 • efficacité, puissance. fànga, bárikamaya, fàamaya, sétigiya, yíriwa.

2 • victoire. fóni, npàra, sé.

sèbe→̌→ 22

n rônierrônier, Borassus aethiopum / B flabellifer (grand palmier). aréc.… y'o sidɔn minkɛ, ko a ye bese ta ni ka tagama ka sin jiri sebe ju ma, ni ka i bolokɔni kelen da sebe ju kan, ni ka bese kɛ k'o cerun ka bɔ yen…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_10_16.dis.html)






photos Charles Bailleul

sèbecɛkili→̌→ 0( rônier mâle oeuf )

n inflorescence du rônier mâleinflorescence du rônier mâle, Borassus aethiopum aréc.

Sebekɔrɔ→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 1

n prop TOPSébékoro (nom des nombreux villages et quartiers).… ntɛnɛn. yɛlɛma ma don o la anw fɛ fɔlɔ. o tɛmɛnen kɔfɛ, ne ka foli bɛ Musa Jakite ye Fuladugu Sebekɔrɔ ; ka Sɛkɛnɛ Jakite fo Fuladugu Sanansaba ; ka Lenba Sisɔkɔ ni Maɲi Sisɔkɔ fo Fuladugu …(kibaru561_4balo-furusiridon.dis.html)

Sebeninkɔrɔ→̌→ 5→n.prop/n : 0 →n.prop : 5→n : 0

n prop TOPSébéninkoro, Sébénikoro (un quartier de la commune 4 de Bamako).… Sebeninkɔrɔ sigira san 1910 waatiw la, Bɛlɛdugukɛlɛmɔgɔ porokotolen dɔw fɛ, Fodeba Sangare ani …(kibaru531_05konta-bamako_komini.dis.html)

Sebu→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPCebu (une île des Philippines).…a selen Filipini san 1521, Mazelan ni gun dɔ masakɛ kɛra teri ye. o gun in bɛ wele Sebu . o masakɛ in n'a sigiɲɔgɔndugu dɔ tun bɛ kɛlɛ la.…(kibaru549_05konta-dinyelamini_keko.dis.html)

Sébu→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).

sede→̌→ 3

n CD Sede (CD) kelen sɔngɔ tɛ tɛmɛ sefawari dɔrɔmɛ 140 kan. (Kibaru bɔko 531, 2016) ETRG.FRA.

Sedeyawo→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0 CEDEAO

n prop ABRABR, CÉDÉAO, Communauté économique des États de l'Afrique de l'Ouest…o jɛkulu in dɛmɛnen don Erɔpu kelenyatɔnba, Faransi ka yiriwalicakɛda ani Sedeyawo jamanaw fɛ.…(kibaru544_02konta-mali_mangoro_bee.dis.html)

Sédu→̌→ 10→n.prop/n : 0 →n.prop : 10→n : 0 Sèdu

n prop NOM M (nom masculin).… . a fasara fo ka halaki. a y'i sigi, k'i miiri, a m'a dɔn, a bɛna min kɛ, bawo a tɛ se fosi la. Sedu Ture, Ɲarela, Bamakɔ an terikɛ Sedu Ture ka nin kɔrɔfɔ b'a jira ko denmisɛn ye bɔgɔ kɛnɛ dɛ …(kibaru008_03ture-kibaru_kalanbagaw.dis.html)

séegin→̌→ 208 ségin.

num huit tân ni séegin dix-huitbî séegin quatre-vingt

séeginnan→̌→ 18( huit *ordinal ) séginnan; 8nan

adj huitième

sèele→̌→ 1 sèelen

n petit tambour d'aissellepetit tambour d'aisselle (un mot peu connu).…tabale bɛ fɔ mɔgɔ dɔ ye u ko dundunba tɛ fɔ i ye. dundunba bɛ fɔ mɔgɔ dɔ ye u ko seele tɛ fɔ i ye. o Masa Kuru o de ye a tile kɛ Segu Sikɔrɔ sido Jara ni balansando kɔnɔ.…(dumestre-geste_5biton_genies.dis.html)

sèelen→̌→ 6 sèele

n petit tambour d'aissellepetit tambour d'aisselle (un mot peu connu).… Kamara ; dunun bɛ fɔ mɔgɔ dɔ ye, seelen tɛ fɔ o ye ; seelen bɛ fɔ mɔgɔ dɔ ye, dunun tɛ fɔ i ye ; seelen ni dunun bɛɛ kumana Makhan Nyamɛ Kamara ye, jaturuni ŋana Doraga…(kone-sunjata.dis.html)

séene→̌→ 0→n : 0 sɛ́ɛnɛ shɛ́nɛ; séene; syéne; shyéne; shéne.

v couler

1.1 • vi couler, verser bòli, jí, kɔ́lɔkɔlɔ, mùtimuti, súuru, wòyo, wɔ̀ɔlɔ, bɔ̀n.

1.2 • vt préparer l'eau (pour la toilette). mùso bɛ jí sɛ́ɛnɛ dúnan kùn la femme prépare l'eau pour l'étranger

2 • vt décanter, filtrer sɔ́ɔlɔ, sɛ́nsɛn.

3 • vt vider lánkolonya.

4 • vr s'étendre

séere→̌→ 34 syére; shyéere Ar. ša:hid

n témoin


séré « grossesses rapprochées » - séeré « témoin »
voyelles courtes/longues 2-3
paires minimales

séeré ~ shyéré ‘témoin’
consonnes marginales : s- palatisé devant -ee/-ɛɛ -oo/-ɔɔ 2-24

1 • témoin. wàkilu, ɲɛ́ í jɔ̀ ! án kà séere ɲíni ! Attends ! Cherchons un témoin !

2 • preuve. kíisa, séereya.

3 • conscience. làdiri nê ma bɔ́ ò séere mà je ne m'en suis pas aperçu,je ne me suis pas rendu compte, je ne suis pas au courant

séerejuguya→̌→ 2( témoin méchant *abstractif ) shyéerejuguya.

n témoignage défavorabletémoignage défavorable (vrai ou faux !)

séereya→̌→ 43( témoin *abstractif ) shyéereya.

n témoignagetémoignage, preuve kíisa, séere mɔ̀gɔ tɛ́ jɔ̀ bɛ́ɛ séereya kɔ́rɔ tous les témoignages ne sont pas crédibles aux yeux des gens

séereya→̌→ 38→n : 8( témoin *abstractif ) shyéereya.

v témoigner

vt témoigner (en faveur de ...)

séereyasɛbɛn→̌→ 35( témoignage [ témoin *abstractif ] écrit ) shyéereyasɛbɛn.

n témoignage écrittémoignage écrit, reçu

séfa→̌→ 32

n franc CFAfranc CFA séfawari.…Ngɔlɔ Tarawele bilala, sefa wari 1000000 saralen kɔ. Zeyni Mulayi bilala, sefa wari 1000000 saralen kɔ nin bilali tɛ bilali pewupewu ye.…(kibaru258_05kante-musa_ka.dis.html)


sefalɛkisini→̌→ 8→n.prop/n : 0 →n.prop : 8→n : 0

n prop sefalɛsini Céphalexine Hali ni joli bɛ ka dɔgɔya ani ka kɛnɛya ka taa teliya la, aw ka kan ka banakisɛ­fagalanw di banabagatɔ ma: i n’a fɔ dikulɔkisisilini (dicloxacilline) sɛbɛn ɲɛ Dikulɔkisisilini, Dicloxacilline, sefalɛkisini (céphalexine) sɛbɛn ɲɛ Sefalɔsiporiniw, Cephalosporines, walima kilindamisini (clindamycine) sɛbɛn ɲɛ Kilindamisini, Clindamycine. (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

sefalɛsini→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 sefalɛkisini

n prop sefalɛkisini Céphalexine Hali ni joli bɛ ka dɔgɔya ani ka kɛnɛya ka taa teliya la, aw ka kan ka banakisɛ­fagalanw di banabagatɔ ma: i n’a fɔ dikulɔkisisilini (dicloxacilline) sɛbɛn ɲɛ Dikulɔkisisilini, Dicloxacilline, sefalɛkisini (céphalexine) sɛbɛn ɲɛ Sefalɔsiporiniw, Cephalosporines, walima kilindamisini (clindamycine) sɛbɛn ɲɛ Kilindamisini, Clindamycine. (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

sefalɔsiporini→̌→ 12

n céphalosporine Hali ni joli bɛ ka dɔgɔya ani ka kɛnɛya ka taa teliya la, aw ka kan ka banakisɛ­fagalanw di banabagatɔ ma: i n’a fɔ dikulɔkisisilini (dicloxacilline) sɛbɛn ɲɛ Dikulɔkisisilini, Dicloxacilline, sefalɛkisini (céphalexine) sɛbɛn ɲɛ Sefalɔsiporiniw, Cephalosporines, walima kilindamisini (clindamycine) sɛbɛn ɲɛ Kilindamisini, Clindamycine. (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

séfawari→̌→ 210( franc.CFA argent )

n franc CFAfranc CFA séfa (d'Afrique de l'Ouest). ò bɛ́ bɛ̀n séfawari míliyari 11 mà cela équivaut à 11 milliards de francs CFA

Sefeto→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop TOPSéféto (commune, cercle de Kita, région de Kayes).…sira kura in bɛ kɛ sababu ye sisan ka bɔ Kita ka na Jijan, ka bɔ Jijan ka na Sefeto , ka bɔ Sefeto fɔ Ɲɔrɔ, o min tun tɛ se ka kɛ fɔlɔfɔlɔ.…(kibaru002_02mayiga-kuruninkotokaw.dis.html)

ségelen→̌→ 5→n : 0 sɛ́gɛlɛn.

v boiter


Ń bɛ sàga kélen dí à mà, mîn bɛ ségelen.
Je lui donnerai un mouton qui boite’ [Kibaru 74 05tunkara-tulo_geren].
35.3. La proposition relative à droite

vi/vr boiter ségelense í b'í ségelen í sèn ná tu boites

sègelen→̌→ 0 sɛ̀gɛlɛn nsɛ̀gɛlɛn; zɛ̀gɛlɛn; sègelen; nsègelen.

n ver de Guinéever de Guinée

ségelense→̌→ 1→n : 0 ségelensen; sénkelense

v boiter…3874 ) jama bɛ yɔrɔ min, ma hinɛ bɛ yen. 3875 ) jolitɔ dɔ minsin bɛ mɔgɔ la, nka i tɛ segelense a fɛ. 3876 ) walijoli ka bilen, nka a tɛ mɔgɔ dimi.…(bailleul-sagesse_bambara_02e.dis.html)

vi/vr boiter ségelen.

ségelensen→̌→ 0→n : 0 ségelense sénkelense

v boiter

vi/vr boiter ségelen.

sègere→̌→ 1

n matériau de vanneriematériau de vannerie (feuille de palmier, bambou aminci … pour la fabrications de paniers, sègi).…ni a ma ban o don, o dugujɛ, u bɛ segin ka na a kanma. ni gosili banna, musow bɛna a fiyɛ ni segere ye k'a kunkun bɔ a la. ni baara banna, ɲɔ bɛ suma k'a kɛ jiginɛ kɔnɔ.…(keita-folo_kita05.dis.html)

Segɛla→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPSéguéla (ville en Côte d'Ivoire, centre de la région de Worodougou).…n y'a mɛn ko a ye i to Sikaso ka na taa Senegali, ko a bɛ taa Segɛla jamanbɔyɔrɔ la. yen, ko ni i bɛ jamanbɔlaw ka to tobi, ko o sarawari ka ca.…(dumestre-manigances_2003_02.dis.html)

sègi→̌→ 57 sɛ̀gi.

n corbeille cɛ̀rɛ (aux bords entièrement renforcés).… npogotigininw nana ni segi ni jurukisɛw ye, ka binw ni jirifurabuluw ton ɲɔgɔn kan ni k'u cɛ, ka taa u fili bana kɔ ni ka …(camara-murujan_ka_beseya.dis.html)


Kibaru n°93 (1979)

sègi→̌→ 5→n : 0 sègin sègi; sɛ̀gin.

v revenir

1 • vi revenir kùrunkɔ́, kɔ́kùru, kɔ́sègin sègin ò kàn ! recommence ! à sèginna kà kúlo il s'est remis à hurlerà sèginna à kɔ́ il est revenu en arrière, il est mort

2 • vt rendre kɔ́lasègin, kɔ́masègin, lásègin, màsègin fɛ́n ìn sègin à mà ! rends-lui cet objet

sègi→̌→ 0 sègin sègi.

n retour kɔ́masegin, kɔ́segin, sèginńkɔ́.

Segikolon→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM MF (nom masculin ou féminin).

ségin→̌→ 1 séegin ségin.

num huit tân ni séegin dix-huitbî séegin quatre-vingt

sègin→̌→ 1066→n : 24 sègi; sɛ̀gin.

v revenir


Àlé sèginbagatɔ`, à ka bàbi` kérewera.
'En revenant, sa 2CV Citroën est tombée en panne (litt. « a crevé »)'
Le converbe en -tɔ / fonction attributive rare, valeur progressive avec -bagatɔ (18.3)

1 • vi revenir kùrunkɔ́, kɔ́kùru, kɔ́sègin sègin ò kàn ! recommence ! à sèginna kà kúlo il s'est remis à hurlerà sèginna à kɔ́ il est revenu en arrière, il est mort

2 • vt rendre kɔ́lasègin, kɔ́masègin, lásègin, màsègin fɛ́n ìn sègin à mà ! rends-lui cet objet

sègin→̌→ 23 sègi.

n retour kɔ́masegin, kɔ́segin, sèginńkɔ́.…a dɔgɔyalen ye san tan ye. jamana dɔw la, segin ka kan ka kɛ o boloci kan, hali ni san tan ma tɛmɛ.…(bolociw.dis.html)

sègin→̌→ 0→n : 0 sèn sègin; sòni; sèni; sèlin; sènni.

v creuser

1 • creuser. jága, sɔ́gɔbɛ, wúguba à bɛ́ kɔ̀lɔn sèn il creuse un puits

2 • récolter en creusant. à bɛ́ tìga sèn il récolte les arachides

sèginbaatɔ→̌→ 0( revenir *agent occasionnel *statif )

ptcp en revenanten revenant sèginmaatɔ.

sèginin→̌→ 0( corbeille *diminutif )

n herbe Vernonia spherbe Vernonia sp comp.

sèginkanni→̌→ 0( revenir *je sur *nom d'action ) sèginnkanni sèginkanni.

n répétition sèginńkànni.

sèginkɔ́→̌→ 1( revenir *je après ) sèginńkɔ́ sèginkɔ́.

n retourretour, régression kɔ́masegin, kɔ́segin, sègin.

sèginmaatɔ→̌→ 0( revenir homme *statif )

ptcp en revenanten revenant sèginbaatɔ.

séginnan→̌→ 1( huit *ordinal ) séeginnan séginnan; 8nan

adj huitième

sèginnkanni→̌→ 12( revenir *je sur *nom d'action ) sèginkanni.

n répétition sèginńkànni.

sèginńkànni→̌→ 12( revenir *je sur *nom d'action )

n répétitionrépétition, révision sèginnkanni (scolaire).

sèginńkɔ́→̌→ 5( revenir *je après ) sèginkɔ́.

n retourretour, régression kɔ́masegin, kɔ́segin, sègin.

segɔndɛri→̌→ 0

n secondaire Lakɔliden minnu bɛ kalan kun fɔlɔ ni filanan, lakɔli nɔrɔmali, segɔndɛri zenerali, lise tɛkiniki ani porofesiyɔnɛli la, ... (Kibaru 589, 2021) ETRG.FRA.

segɔndi segɔni

n sekɔndi; segɔni; sekɔni seconde kɔ́mi K'a bɔ mɛtɛrɛkibu 180 na, ka se mɛtɛrɛkibu 300 ma segɔni 1 kɔnɔ.(Kibaru 456, 2010) Dɔlɔ bɛ mɔgɔ kelen faga diɲɛ kɔnɔ segɔni tan o tan (Kibaru 516, 2015) ETRG.FRA.

segɔni→̌→ 1 sekɔni Fr. seconde

n seconde kɔ́mi.…ni tulu mɛnna ka tɛmɛ segɔni 30 kan, a bɛ ɲagami pɔsɔni na ka aw fari jeni.…(dogotoro_10furakeli_kunfolo.dis.html)

segɔnsikili

n second cyclesecond cycle An bɛ to ka « segɔnsikili » karamɔgɔw ɲininka an ka kalandenw ka baarakɛcogo la.(Jama 11, 2002) ETRG.FRA.

Ségu→̌→ 701→n.prop/n : 0 →n.prop : 1059→n : 0

n prop TOPSégou (ville et chef lieu de la région de Ségou).…- tiɲɛ ! - Ɲɛnama ko : - ɔnhɔn ! - ale ka disɔngɔ. - ɔnhɔn ! - a tɛ don Segu da fɛ. Daa t'ale ye sanko a ka disɔngɔ.…(balo-daa_monson_ni_nyenama.dis.html)


Mali - Ségou - Coucher de soleil sur le Niger par mali-pense

Ségu Síkɔrɔ→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOP (quartier de Ségou, Ségou sous les karités).

Ségubugu→̌→ 21→n.prop/n : 0 →n.prop : 21→n : 0

n prop TOP (quartier de Ségou).…barokuma : Madufin ko Segubugu 2002 kɔnɔ, « alikɔli » ye maaw fila faa Segubugu kɔnɔ don kelen ; a maaw fila tɔgɔw : - Kangaba : o tun ye cɛkɔrɔba ye, o si bɛ se san bi wɔɔrɔ ma.…(dumestre-manigances_2003_06.dis.html)

Ségukɔrɔ→̌→ 253→n.prop/n : 0 →n.prop : 257→n : 0

n prop TOPSégoucoro, Ségoukoro (quartier de Ségou, Ségou le vieux).… ne ma se ka kalo kelen kɛ yen bilen. a dɔgɔfurancɛ kɔnɔ ne nana Segukɔrɔ k'u to Marakala yen. Segukɔrɔ yan tun, min mana ne ye, o ko : aa ! cɛ o, i ka ɲinan dugutaga teliyara dɛ ! n b'o jaabi, n ko : …(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_06_01.dis.html)


bords du Niger à Ségoukoro - photo JJ Méric, 2009

Ségukura→̌→ 6→n.prop/n : 0 →n.prop : 6→n : 0

n prop TOPSégou Koura, Ségou Coura (quartier de Ségou, Ségou le neuf).… Bitɔn ye fanga kɔrɔ Segukɔrɔ ka taga a bugun Segubugu ka taga a kura-kuraya Segukura ka taga a kun Segu sikɔrɔ ani balansando…(dumestre-geste_3duga_kore.dis.html)

Sek→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLSek

Sekem→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLSakem

sékeretariya→̌→ 1

n secrétariat Jɛkulu kɛrɛnkɛrɛnnen sigira senkan Sɛnɛ minisiriso la; min ni yen sekeretariya zenerali bɛ baara kɛ ɲɔgɔn fɛ. (Kibaru 524, 2015) ETRG.FRA.

sékeretɛri→̌→ 60 sɛ́kɛrɛtɛri.

n secrétaire… sɔrɔdasi hakɛ kan k'o dafa 13289 na. ka mɔgɔ 480 fara polisi hakɛ kan k'o dafa 1920 na. ONI sekeretɛri zenerali ka baarakɛjɛkulu ni Minusima ani jamana minnu ka mɔgɔw bɛ Minusima kɔnɔ, olu …(kibaru534_01jara_jara-minusima_ka_sarati.dis.html)

Sékì→̌→ 4→n.prop/n : 0 →n.prop : 4→n : 0 Sékù Sheku; Sɛ́kù; Shɛ́k

n prop NOM M (Shek est une forme diminutive).… kɔnɔ, a y'o laɲini bataki ci an ma batakikɛsusira nin fɛ : « Jɛkabaara, jamana baarada, Seki Zayɛdi tɔgɔlasira kan, Hamudalay kin na bp 2049. Bamakɔ Mali jamana kɔnɔ ». an bɛ dugawu kɛ …(jekabaara280_2konate_an_mako.dis.html)

Seko→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).… Bafu la. sunkalo jɔ tanga, Bafu banana ni ka a da. bana bɛ juguya ka taa a fɛ. Bafu dɔgɔkɛ mori Seko Lasinɛ Kane, o nana a ta ni ka taa ni a ye Segu dɔgɔtɔrɔso la, nka bana ju ye musokokɛlɛ ye, u bɛ …(dumestre-manigances_2002_12.dis.html)

séko→̌→ 303( arrivée affaire )

n efforteffort, pouvoir, possible, le maximum bánban, dɛ̀ɛmɛdɛɛmɛ, gɛ̀lɛya, káari, màgan, dàlilu, fànga, sémako, sénna, sé ù y'ú séko kɛ́ ils ont fait ce qu'ils ont pu, ils ont fait tous leurs effortsjìginnimuso b'ú séko dàmajira kɛ́ fɔ́ fílan kà nà les matrones font tout ce qu'elles peuvent pour que vienne le placenta

sékola→̌→ 0( arrivée *je affaire à ) sénkola sékola.

n capable (qui montre qu'il est capable).

sekɔndi segɔni

n segɔni; segɔndi; sekɔni seconde kɔ́mi K'a bɔ mɛtɛrɛkibu 180 na, ka se mɛtɛrɛkibu 300 ma segɔni 1 kɔnɔ.(Kibaru 456, 2010) Dɔlɔ bɛ mɔgɔ kelen faga diɲɛ kɔnɔ segɔni tan o tan (Kibaru 516, 2015) ETRG.FRA.

sekɔni→̌→ 0 segɔni sekɔni Fr. seconde

n seconde kɔ́mi.

sekɔni segɔni

n sekɔndi; segɔndi; segɔni seconde kɔ́mi K'a bɔ mɛtɛrɛkibu 180 na, ka se mɛtɛrɛkibu 300 ma segɔni 1 kɔnɔ.(Kibaru 456, 2010) Dɔlɔ bɛ mɔgɔ kelen faga diɲɛ kɔnɔ segɔni tan o tan (Kibaru 516, 2015) ETRG.FRA.

Sekɔrɔ→̌→ 26→n.prop/n : 0 →n.prop : 26→n : 0

n prop TOPSekoro (village, cercle et région de Ségou).… mun na Bitɔn Kulubali kaburu bɛ Sekɔrɔ ka Daa Jara ta kɛ Banankɔrɔ ? jɔyɔrɔ jumɛn bɛ Pelengana ni Sekɔrɔ ni Banankɔrɔ la Segu …(jekabaara171_11sidibe-segu_tariku.dis.html)

Sékù→̌→ 559→n.prop/n : 0 →n.prop : 607→n : 0 Sheku; Sékì; Sɛ́kù; Shɛ́k

n prop NOM M (Shek est une forme diminutive).…misali la : - ɲɔ - Seku : Seku ye ɲɔ sɔrɔ. - Buba - san - mɔbili : Buba ye mɔbili san. - Musa - taa : Musa bɛ taa.…(bamanankan_maben-106danye_kannye.dis.html)

sékufàli→̌→ 0

n arbuste Stylosanthes fruticosaarbuste Stylosanthes fruticosa (plante sous-arbustive ---> 1 / 1, 5 m). papi.

Selase→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop NOM ETRGSelassié (Haïlé Selassié, empereur d'Éthiopie, 1930-1974).… Arasitako daminɛna Afiriki kɔnɔ san 1963 Ɛcopi jamana na ; yen masakɛ Hayile Selase tile la. arasitaw ka fɔlisen ye Erege ye ; nka arasitaya yɛrɛ ye jogo ye. Ɛcopi jamana na …(kibaru531_08jara-azizi_wonderi.dis.html)

séleke→̌→ 21

n angleangle, coin dógodogo, nɔ̀nkɔn, sɔ́lɔ, tónkun, tɔ́nkɔn.…seleke naani ntolatanba in kama Mali duguw la * dugu misɛn ni dugubaw.…(fasokan2010-06_dunugne_seleke.dis.html)

séleke→̌→ 1→n : 0

v faire des angles

vt faire des angles só sélekelen dòn la maison est carrée, rectangulaire

sélekeba→̌→ 0( angle *augmentatif )

n angle obtusangle obtus (néo).

sélekemankan→̌→ 0( angle moyen )

n angle droitangle droit (néo). Note : kb

sélekenaani→̌→ 0( angle quatre )

n quadrilatère

sélekenin→̌→ 1( angle *diminutif )

n angle aiguangle aigu (néo).

sélekesàba→̌→ 0( angle trois )

n triangle kɛ̀rɛsàba.

Selenge→̌→ 22→n.prop/n : 0 →n.prop : 22→n : 0

n prop TOPSélingué (ville, barrage).…jɛgɛ sɔrɔyɔrɔ fanba ye ba Joliba falakɔnɔna ye Moti mara la. Selenge ani Manantali. ni i y'o jɛgɛ sɔrɔta jate minɛ, jɛgɛ suguya 130 de don.…(kibaru530_07kulubali_jara-jege_suguya_130.dis.html)

seleniyɔmu→̌→ 2

n selenium Seleniyɔmu ni zɛnki min b'a la, olu bɛ farikolo tanga banaw ma. (Kibaru 511, 2014) ETRG.FRA.

Selɛsitɛn→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM ETRGSélestin

séli→̌→ 104 sɛ́li Ar. ṣalla:

n prière…mɔgɔkolon sara : wulu sara bamana na. 2452 ) naantankolon saya ye seli ye. 2453 ) ni i ye a mɛn : « dunanya ye dibi ye », kabi i b'i ka so, tajisɔngɔ man nɔgɔn i ma.…(bailleul-sagesse_bambara_02c.dis.html)

1 • prière. áladeli, bàto, déli.

2 • fête. séli bɛ́nà sé la fête est toute proche

3 • conversion à l'islam.

séli→̌→ 72→n : 0 sɛ́li; sáli.

v prier


Músà tɛ sìlamɛ ɲuman yé, sélili` man dí à yé.
Moussa n’est pas un bon musulman, il n’aime pas la prière.
20.7. –li, nom d’action/de processus, et nominalisation par conversion

1 • prier. déli, màdéli (faire la prière musulmane). ní làansara sélila kàban quand on a fait la prière de l'après-midi …

2 • se faire musulman. à sélila il est passé à l'islam

séli→̌→ 12( arriver *nom d'action )

n action d'arriveraction d'arriver

séliba→̌→ 25( prière *augmentatif )

n TabaskiTabaski, grande fête (pour les musulmans : la Tabaski).


En avant pour le marché de Tabaski

sélibaa→̌→ 1( prier *agent occasionnel ) sélibaga

n qui priequi prie, qui fait le 'salam' (les jours de grande fête).

sélibaga→̌→ 0( prier *agent occasionnel ) sélibaa

n qui priequi prie, qui fait le 'salam' (les jours de grande fête).

sélibakalo→̌→ 0( Tabaski [ prière *augmentatif ] lune )

n 12e mois lunaire12e mois lunaire, mois de la Tabaski

sélibali→̌→ 0( prier PTCP.NEG )

ptcp non-musulman

sélibamakɔnɔkalo→̌→ 1( Tabaski [ prière *augmentatif ] attendre [ *connecteur attendre ] lune )

n 11e mois lunaire11e mois lunaire, dou-l-qa’da sélifilafurancɛkalo, sélifurancɛkalo.

sélidenninkalo→̌→ 0( prière enfant *diminutif lune )

n mois du ramadanmois du ramadan

sélidonya→̌→ 4( prière jour *abstractif )

n jour de fêtejour de fête dónba, jàmadonya, sélidon.


Mɔ̀gɔ tɛ mùso ɲíni sélidon fɛ̀.
On ne cherche pas femme un jour de fête.
walima : Suruku ko : « Selidon, mùso bɛɛ cɛ̀ɲi. »
L’hyène dit : « Les jours de fête, toutes les femmes sont belles. »

sélifàna→̌→ 42( prière repas )

n prière de 14hprière de 14h

sélifilafurancɛkalo→̌→ 0( prière deux distance [ distance milieu ] lune )

n 11e mois lunaire11e mois lunaire sélibamakɔnɔkalo, sélifurancɛkalo (entre les deux grandes fêtes musulmanes).

sélifurancɛkalo→̌→ 0( prière distance [ distance milieu ] lune )

n 11e mois lunaire11e mois lunaire sélibamakɔnɔkalo, sélifilafurancɛkalo (entre les deux grandes fêtes musulmanes).

séliji→̌→ 8( prier eau )

n circoncision


à Hombori, dans le film de
Jean Rouch "Circoncision", 1948-49
Une aventure africaine - 4 DVD aux Editions Montparnasse, 2010

1 • circoncision. bólokoli, bóloko, fìnita, nɛ̀gɛkɔrɔsigi, sìgili, sòli.

2 • eau des ablutions rituelles (les deux sens sont strictement musulmans).

séliji→̌→ 15→n : 0( prier eau )

v circoncire

vt circoncire bólokò, cɛ̀bakɔrɔya, cɛ̀balenya, cɛ̀baya, sìgi (terme musulman). ù bɛ́ɛ sélijira = ù bɛ́ɛ bólokora ils sont tous circoncis

sélijimuso→̌→ 0( circoncire [ prier eau ] femme )

n exciseuse mùsoselijila.

sélikalo→̌→ 4( prière lune )

n 10e mois lunaire10e mois lunaire (mois de la fête de fin de ramadan).

sélikɛla→̌→ 0( prière faire *agent permanent )

n participant d’une fêteparticipant d’une fête

selilɛri→̌→ 0

adj cellulaire Telefɔni selilɛri bɔlen ye san 40 sɔrɔ (Kibaru 497, 2013) ETRG.FRA.

selili→̌→ 2

n cellule Fɛn wɛrɛw bɛ don ɲɔgɔnna walasa ka den farikolo yɔrɔw dilan: (wolo, kolow, joli, kunkolo, bolow, senw, furr.) O fɛnw bɛ wele ko seliliw. (Kunnafoni jɛlenw) ETRG.FRA.

sélimafɛn→̌→ 0( prière *comme de chose )

n cadeau de fêtecadeau de fête

sélimafini→̌→ 1( prière *comme de tissu )

n habit de fêtehabit de fête jàmadonfini.

sélimafo→̌→ 4→n : 0( prière *à saluer )

v faire des souhaits de fête

vt faire des souhaits de fête

sélimafo→̌→ 2( prière *à saluer )

n salutation de fêtesalutation de fête, salutations de la fête (de famille en famille — désigne également cadeaux ou argent donnés à l'occasion des salutations de fête).

sélimakini→̌→ 0( prière *à riz.cuit )

n repas de fêterepas de fête

sèlin→̌→ 0→n : 0 sèn sègin; sòni; sèni; sèlin; sènni.

v creuser

1 • creuser. jága, sɔ́gɔbɛ, wúguba à bɛ́ kɔ̀lɔn sèn il creuse un puits

2 • récolter en creusant. à bɛ́ tìga sèn il récolte les arachides

sélincinin→̌→ 1( prière petit ) sélininncinin sálincinin.

n fête de fin de ramadanfête de fin de ramadan

sélininncinin→̌→ 3( prière *diminutif petit ) sélincinin; sálincinin.

n fête de fin de ramadanfête de fin de ramadan

sélininncininkalo→̌→ 0( fête.de.fin.de.ramadan [ prière *diminutif petit ] lune )

n 10ème mois lunaire10ème mois lunaire sélikalo.

séliwolo→̌→ 1( prière peau )

n peau de prièrepeau de prière (peau sur laquelle on fait la prière).

Sema→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPSema (un quartier dans la commune 5 de Bamako).…kɔrɔn fɛ, a ni komini 6nan bɛ danbɔ ani ba Joliba. kin 8 b'a kɔnɔ : Sema , Karicemali, Badalabugu, Torokɔrɔbugu, Bakɔjikɔrɔnin, Sabalibugu, Kalabankura.…(kibaru531_05konta-bamako_komini.dis.html)

Sema→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 CMA

n prop ABRABR, CMA, Coordination des mouvements de l'Azawad (une alliance de groupes rebelles créée à l'été 2014 au cours de la guerre du Mali).

séma→̌→ 0 nsɛ́mɛ shyéma; syéma; séma; nsɛ́ɛma; nséma; nsɛ́ɛmɛ; sɛ́mɛ; sɛ́mɛn; sɛ́ɛmɛ; sɛ́ɛma; sɛ́nmɔ.

n mentormentor, responsable des initiés (homme chargé d'encadrer les nouveaux circoncis).

sémako→̌→ 2( arrivée *comme de affaire )

n pouvoir dàlilu, fànga, séko, sénna, sé ò yé Ála sémako yé, nê sémako tɛ́ Dieu peut le faire, moi, je n'en suis pas capablesɛ̀nɛkɛla cáman ye gɛ̀lɛya sɔ̀rɔ, kàsɔrɔ ù sémako tɛ́ beaucoup de paysans sont en difficulté, sans qu'ils y puissent quelque chose (kb 2/06 p.6)

sén→̌→ 8

n pontpont, passerelle bábili, pɔ̀n, paserɛli, bíli.…kɔw fara tewu, mɔgɔ ma se k'u tigɛ joona. anw bɛ sen dilan kɔw la walasa an na se k'u tigɛ ni ji ka ca.…(kibaru559_04jara-sanji_nacogo.dis.html)

sèn→̌→ 1562

n jambe


sò ‘cheval’ + sèn ‘pied/ jambe’ → sòsén` ‘une jambe de cheval’
Règles de réalisation tonale : La règle de compacité tonale 3.13

mùso` sèn` ‘le pied de la femme’, kàlanden` fà` ‘le père de l’élève.
Construction génitive, sans connecteur (10.1.2.1)

Hálì à tɛ sé kà wúli, k’à jɔ̀ à sèn` kàn dè kà tága.
Elle ne peut même pas se lever, se mettre debout sur ses pieds et marcher.
25.2. Le pluriel des noms de parties du corps appariées

À y'à kùn` sùuli k'à sèn`-w nɛ́ɛmu n'à nɛ̀n jan` yé…
Il a baissé la tête et a léché ses pieds avec sa longue langue…’ [Jɛkabaara 280].
25.2. Le pluriel des noms de parties du corps appariées

Áw bólo`-w bɛ mùn dè ɲɛ̀ á yé ? Á sèn`-w bɛ mùn ɲɛ̀ áw yé ?
Vos mains, en quoi vous sont-elles utiles ? Vos pieds, en quoi vous ont-ils été utiles ?’ [Masasi].
25.2. Le pluriel des noms de parties du corps appariées{refVVSC}

…dɔ̀n-kɛ-la` dɔ́ jɔ̀-len` tó-ra à sèn kélen kàn.
… un danseur est resté debout sur une de ses jambes.
27.1. Faut-il subdiviser les obliques en c.o.i. et circ. ?

1 • jambe, pied, patte, roue. sènkala, jɔ̀lan, sèntɛgɛ, gɛ̀nɛnkala, móbilisen à sèn ka dí il court vite, il est venu au bon momentà táara à sèn fɛ̀ il est parti à l'aventurebá tìgɛ sèn ná traverser la rivière à guéà b’à sèn ná il est à piedà ma bɛ̀n sèn mà cela n'a pas bien marché, cela n'a pas réussifɛ́n ɲíni sèn ní bólo faire des pieds et des mains pour obtenir qqch, mettre le paquet pour … í bɛ́ wùluku kàn k'á sèn dòn tu coupes à la faucille (l'herbe "queue-de-chien") et tu la tresses en commençant par la basenê sèn t’à lá je n'y participe pas, cela ne me regarde pasà y'í sèn dòn báara lá il a mis la main à la pâte, il a participémàa sèn dòn compromettre qqn dans une affaire, le dénoncerí sèn bɔ́ se désengagerbɛ́ɛ dímina k'ù sèn bɔ́ fúru kɔ́rɔfɔ lá fâchés, ils se sont tous désistés dans les palabres de mariageń táara ń sèn jɔ̀ bànabaatɔ lá j'ai rendu visite au malade

2 • en cours. kó bɛ́ à sèn ná l'affaire suit son courskó bɛ́ sèn ná kàbi sàn tán ça fait dix ans que ça dureɲɔ́gɔnye ìn sèn fɛ̀ au cours de cette entrevue

3 • fois, occasion. cɔ́mi, dáɲɛ, kó, kóɲɛ, kùn, kɛ́ko, sìɲɛ, tàko, ɲɛ́, bɛ̀nnsenma, síratigɛ sèn ìn cette-fois-ci

4 • manière, modèle (toujours en composition). bálasen rythme de balafondɔ̀nsen pas de dansekàsisen manière de chanter (oiseau)kòlonninfilila ní cɛ̀ndala bɛ́ɛ ka kán, à báarakɛsen tɛ́ kélen yé n'ó tɛ́, ù bɛ́ɛ yé dɔ́nnikɛla yé les jeteurs de cauris et les géomanciens, c'est tout pareil ; leurs techniques sont différentes, sinon, ce sont tous des devins

5 • rythme, aire. fɔ́lisen, kɛ́nɛ (de musique).

sèn→̌→ 214→n : 16 sègin; sòni; sèni; sèlin; sènni.

v creuser


Bɔ̀gɔ` mîn bɛ bɔ̀ sùtura` sèntɔ`, ò bɛ kɛ́ bànbe` yé.
'De la boue qu'on extrait en creusant le trou des latrines on fait un terre-plein.
Le converbe en -tɔ / fonction de prédicat second - valeur temporelle ou prospective dans une subordonnée (18.3)

1 • creuser. jága, sɔ́gɔbɛ, wúguba à bɛ́ kɔ̀lɔn sèn il creuse un puits

2 • récolter en creusant. à bɛ́ tìga sèn il récolte les arachides

sena→̌→ 13

n sénat ETRG.FRA.…depitebulon ni « Sena » bɛ jɛ k'u ta, n'o ye bulon filanan ye. ni u fila bɛnna fɛn min kan, o bɛ kɛ jamana sariya ye.…(kibaru545_01alimuludu_konta-jamanakuntigi_sariyasunba.dis.html)

sènankun→̌→ 2 sìnankun sènankun; sɛ̀nɛnkun; sènenkun; sànankun.

n cousin de plaisanteriecousin de plaisanterie sìnankunma (membre de la famille liée à la vôtre par des relations traditionnelles d'entr'aide et de plaisanterie (ex : les 'Tarawele' et les 'Jara' sont des 'senenkun' de même que les'Kulubali' et les 'Konare' ...))…u kelen kelen bɛɛ ye tɔ fila ma senankun ye.…(jama14_23dunbuya-sinankunya.dis.html)

sènankunma→̌→ 0( cousin.de.plaisanterie *réciproque ) sìnankunma sènankunma; sɛ̀nɛnkunma; sènenkunma.

adj cousin de plaisanteriecousin de plaisanterie

sènankunma→̌→ 0( cousin.de.plaisanterie *réciproque ) sìnankunma sènankunma; sɛ̀nɛnkunma; sènenkunma.

n cousin de plaisanteriecousin de plaisanterie sìnankun.

sènankunya→̌→ 0( cousin.de.plaisanterie *abstractif ) sìnankunya sènankunya; sɛ̀nɛnkunya; sànankunya.

n cousinage de plaisanteriecousinage de plaisanterie (relation traditionnelle de plaisanterie et de service).

senatɛri→̌→ 3

n sénateur peresidan Zaki siraki ka pariti ( UMP ) senatɛri dɔ y' a jira ko musaka min donna dunan ninnu ladonni dafɛ, o bɛnna erowari miliyɔn 107 ma san 2001 (Kibaru 402, 2005) ETRG.FRA.

sènba→̌→ 2( jambe *augmentatif )

n gros pied

1 • gros pied, grosse patte.

2 • éléphantiasis. bònboli.

sénbèlé→̌→ 0

n ancien tambourancien tambour

sènbilennin→̌→ 0( jambe rouge *diminutif ) sènblennin.

n broussard (aux pieds rougis par la poussière de latérite).

sènblennin→̌→ 0( jambe rouge *diminutif ) sènbilennin sènblennin.

n broussard (aux pieds rougis par la poussière de latérite).

sèndabanin→̌→ 3( jambe bouche *augmentatif *diminutif )

n culotte largeculotte large (qui descend aux genoux).

sèndalan→̌→ 1( jambe poser *instrumental )

n marchepiedmarchepied, degré (d'une échelle ...)

sèndanɔ→̌→ 0( jambe poser trace )

n trace de pastrace de pas sènnɔ.

sèndaɲɛ→̌→ 5( jambe poser fois )

n pas

1 • pas. nɔ́ɔri, pàara, sènpara, sènta, sìɲɛ, wàala, wàla.

2 • phase, moment, partie. dákun, dùgu, hákɛ, sánga, tùma, wáati, yɔ́rɔ, sìgiyɔrɔma, tìgɛ, tílayɔrɔ.

sèndayɔrɔ→̌→ 1( jambe poser lieu )

n marche sènna, táabolo, táama Mɔ̀gɔ bɛ́ yɛ̀lɛn sèndayɔrɔ wólonwula fɛ̀ kà dòn à kɔ́nɔ on y accédait par sept marches (Ez 40, 22)Sèndayɔrɔ ségin bɛ́ à yɛ̀lɛnyɛlɛnnan ná son escalier a huit marches (Ez 40, 37)

sèndimi→̌→ 1( jambe souffrance )

n mal au piedmal au pied

sèndimibaatɔ→̌→ 0( mal.au.pied [ jambe souffrance ] *agent occasionnel *statif ) sèndimibagatɔ

n qui a mal aux piedsqui a mal aux pieds

sèndimibagatɔ→̌→ 0( mal.au.pied [ jambe souffrance ] *agent occasionnel *statif ) sèndimibaatɔ

n qui a mal aux piedsqui a mal aux pieds

sèndiya( jambe bon.goût [ agréable *en verbe dynamique ] ) sènja.

n agilité

1 • agilité, rapidité. kólokɛnɛya, téliya.

2 • heureuse coïncidence.

sèndòn→̌→ 55→n : 1( jambe entrer )

v s'engager

1 • vr s'engager, s'impliquer kándi, kándòn, kɛ́rɛtɛkɛrɛtɛ.

2 • vt accuser, compromettre jàlaki.

sèndonbaa→̌→ 0( s'engager [ jambe entrer ] *agent occasionnel ) sèndonbaga

n dénonciateur

sèndonbaga→̌→ 0( s'engager [ jambe entrer ] *agent occasionnel ) sèndonbaa

n dénonciateur

sèndu→̌→ 0( jambe courber )

adj aux pieds tordusaux pieds tordus

sèndu→̌→ 0( jambe courber )

n aux pieds tordusaux pieds tordus

séne→̌→ 1

n cascaraRhamnus purshiana, cascara (une plante).…kɔnɔfiyɛlan ni kɔnɔmagayalan dɔw filɛ : subagabana tulu. tomotigi tulu. jiri min tɔgɔ sene , o bulu. kɔnɔmagayalanw don minnu bɛ mɔgɔ jeni-jeni. u ka tiɲɛni ka bon ni u ɲɛci ye.…(dogotoro_01farafinfuraw.dis.html)

Senegali→̌→ 77→n.prop/n : 0 →n.prop : 107→n : 0 Sɛ̀nɛgali Sinakale; Sinagali; Sɛnɛgal

n prop TOPSénégal (pays).… , san 2014 marisikalo tile 10, sigareti feereli n'a kadara ganseli kɔnna sariya fɛ Senegali denmisɛn ladamuyɔrɔw bɛɛ dafɛ ani forobabarakɛyɔrɔw dafɛ…(jekabaara332_09sidibe-sikarati_kene.dis.html)

sènenkun→̌→ 0 sìnankun sènankun; sɛ̀nɛnkun; sènenkun; sànankun.

n cousin de plaisanteriecousin de plaisanterie sìnankunma (membre de la famille liée à la vôtre par des relations traditionnelles d'entr'aide et de plaisanterie (ex : les 'Tarawele' et les 'Jara' sont des 'senenkun' de même que les'Kulubali' et les 'Konare' ...))

sènenkunma→̌→ 0( cousin.de.plaisanterie *réciproque ) sìnankunma sènankunma; sɛ̀nɛnkunma; sènenkunma.

adj cousin de plaisanteriecousin de plaisanterie

sènenkunma→̌→ 0( cousin.de.plaisanterie *réciproque ) sìnankunma sènankunma; sɛ̀nɛnkunma; sènenkunma.

n cousin de plaisanteriecousin de plaisanterie sìnankun.

sènfá→̌→ 7→n : 0( jambe remplir )

v courir


Jɛkabaara n°95, 1993

vr courir, aller vite bòli ù y'ú sèn fá kà nà ils sont venus en courant

sènfaabana→̌→ 0( jambe tuer maladie ) sènfagabana sènfaabana.

n poliomyélite fàsajabana, nìgisinɔgɔsɔ, nìsinɔsɔnin, póliyo, sènsabana, sènkolosabana.

sènfagabana→̌→ 33( jambe tuer maladie ) sènfaabana.

n poliomyélite fàsajabana, nìgisinɔgɔsɔ, nìsinɔsɔnin, póliyo, sènsabana, sènkolosabana.

sènfɛ̀→̌→ 504( jambe par )

pp au cours deau cours de, à l'occasion de sènkɔ́rɔ.


Ò ɲɛ́najɛ` sènfɛ̀, dénmisɛn`w b’ù fànga` lájɛ ɲɔ́gɔn ná.
‘Au cours de cet amusement, les jeunes gens montreront leur force l’un à l’autre’ [Baabu ni baabu, Ch. 35].
Postpositions composées (13)

Ù ye ò kùnnafoni` dí dùgumɔgɔ` bɛ́ɛ mà tɔ́nsigiba` dɔ́ sènfɛ̀.
‘Ils ont passé cette information à tous les habitants du village au cours d’une grande réunion’ [Jɛkabaara 12 05kalan_kera].
Postpositions composées (13)

sènfɛbila→̌→ 0( jambe par mettre )

n aventurieraventurier, vagabond, fou kùnfɛtɔ, bìlansenfɛ, còolo, jàjaja, jánburunci, jánburu, wagabɔn, fàtɔ, hákililabanabaatɔ, kùnkolotɔ.

sènfilamafɛn→̌→ 0( jambe deux *comme de chose )

n bipède sènninfìla.

sènfunu→̌→ 9( jambe gonflement )

n oedème du piedoedème du pied, abcès au pied, foulure

sènfura→̌→ 5( jambe feuille )

n plante du piedplante du pied sèntintiri, sèntɛgɛ.

sèngoya→̌→ 1( jambe mauvais.goût [ désagréable *en verbe dynamique ] )

n marche lente

1 • marche lente, défaut d'agilité.

2 • mauvaise coïncidence, malchance. gàrijɛgɛfolofolo, kára, kùnnangoya, kùnnasiri, nèri.

sèngɔlɔn→̌→ 1( jambe se.tordre )

n pied d'athlètepied d'athlète

SENI→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop ABRABR, CENI, Commission Électorale Nationale Indépendante

Séni→̌→ 26→n.prop/n : 0 →n.prop : 27→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).… fɔ. - Seni ko : ni cɛw ma wari bɔ k'a da u yɛrɛ kan musoko la, cɛw bɛ yen, san kɔnɔ o tɛ musoko kɛ. - Seni ko : mun na u tɛn'a kɛ, " paseke " musow ye natalamɔgɔw ye, n'i ma u bonya ni fɛn ye, u tɛ kɛ i ka …(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_07_27.dis.html)

séni→̌→ 0 sáni séni; sánu.

vq propre jɛ́, sénu (senu : forme employée par les chrétiens dans le sens de saint).

séni→̌→ 0 sáni séni.

adj propre jɛ́, sánuman, sénu.

sèni→̌→ 0→n : 0 sèn sègin; sòni; sèni; sèlin; sènni.

v creuser

1 • creuser. jága, sɔ́gɔbɛ, wúguba à bɛ́ kɔ̀lɔn sèn il creuse un puits

2 • récolter en creusant. à bɛ́ tìga sèn il récolte les arachides

Senidi→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 CNID

n prop ABRABR, CNID, Congrès national d'initiative démocratique (parti politique au Mali).

sènja( jambe bon.goût [ agréable *en verbe dynamique ] ) sèndiya sènja.

n agilité

1 • agilité, rapidité. kólokɛnɛya, téliya.

2 • heureuse coïncidence.

sènkala→̌→ 19( jambe tige )

n jambejambe, patte sèn, gɛ̀nɛnkala, jɔ̀lan (toute la jambe). à tɛ́ cì à sènkala lá on ne la frappe pas sur les jambes

sènkan→̌→ 5( jambe cou )

n bruit de pasbruit de pas

sènkan→̌→ 4( jambe cou )

n cou-de-pied (partie de la jambe au-dessus de la cheville).

sènkelen→̌→ 5( jambe un )

adj unijambiste

sènkelen→̌→ 4( jambe un )

n unijambiste

sénkelense→̌→ 0→n : 0 ségelense ségelensen

v boiter

vi/vr boiter ségelen.

sènkɛ́nyɛ→̌→ 0→n : 0( jambe égaliser ) sènkɛ́ɲɛ sènkɛ́nyɛ.

v coïncider

vi coïncider bɛ̀n (avec -- ní ... yé). dúnan` sènkɛ́ɲɛna ni dén` bángenni` yé l'arrivée de l'étranger coïncida avec la naissance de l'enfant

sènkɛ́ɲɛ→̌→ 0→n : 0( jambe égaliser ) sènkɛ́nyɛ.

v coïncider

vi coïncider bɛ̀n (avec -- ní ... yé). dúnan` sènkɛ́ɲɛna ni dén` bángenni` yé l'arrivée de l'étranger coïncida avec la naissance de l'enfant

sénkola→̌→ 7( arrivée *je affaire à ) sékola.

n capable (qui montre qu'il est capable).

sènkolosabana→̌→ 1( jambe os mourir maladie )

n poliomyélite fàsajabana, nìgisinɔgɔsɔ, nìsinɔsɔnin, póliyo, sènfagabana, sènsabana.… ( nfɛ binni ) Db sira, tosira, totɔ ( to binni ) Db sirannɲɛfɛn, siranfɛn ( nɲɛ binni ) Db senkolosabana , sensabana ( kolo binni ) Db situnun, silatunun ( la binni ) Db ta, tasuma ( suma binni ) Db c…(fakan20180425_danyew_koronyogonmako.dis.html)

sènkɔni→̌→ 12( jambe doigt ) sènkɔnin sènnkɔni; sènkɔni.

n orteil nkɔni.

sènkɔnin→̌→ 14( jambe doigt ) sènnkɔni; sènkɔni.

n orteil nkɔni.

sènkɔninkolo→̌→ 0( orteil [ jambe doigt ] os )

n métacarpemétacarpe, carpe

sènkɔninkunba→̌→ 2( orteil [ jambe doigt ] gros ) sènnkɔnikunba

n gros orteilgros orteil

sènkɔ́rɔ→̌→ 125( jambe sous )

pp parmi


Gɛ̀lɛya` dɔ́w dònna báara` sènkɔ́rɔ.
‘Certaines difficultés sont apparues au milieu du travail’ [Jekabaara_14 02odipac_nyemogo].
Postpositions composées (13)

1 • parmi, chez, au milieu de. cɛ́fɛ̀, cɛ́la, cɛ́mà, cɛ́, bára, fɛ̀, kàn, yɔ́rɔ.

2 • en même temps, au cours de. sènfɛ̀.

sènkɔrɔcɛ̀→̌→ 1→n : 0( jambe sous ramasser ) sènkɔrɔmacɛ̀

v faire tomber

vt 1 • faire tomber. bɔ̀rɔntɔ, lábìn, bìn, bùrun (en prenant par les pieds).

2 • mettre un terme, conclure, achever. dànsìgi, kùncɛ̀, kɔ́rɔcɛ̀, lában, bán, dáfa, dágun, dákala, láse, tɔ̀láse.

3 • commencer. dábɔ, dámìnɛ, dátìgɛ, gále, jùbɔ́, jùjɔ̀n, jùlatìgɛ, jùmìnɛ, jùtà, jùtìgɛ, kómanse, wúli.

4 • trahir. jànfa.

sènkɔrɔdòn→̌→ 2→n : 0( jambe sous entrer ) sènkɔrɔmadòn

v soutenir

vt soutenir bánban, dòndo, dòndòn, dɛ̀ndɛ, dɛ̀ɛmɛdɛɛmɛ, jíidi, jùkɔrɔmatíntin, kɔ́kɔrɔmadòn, sènkɔrɔdòndon, sènkɔrɔmadɛ̀mɛ, tɛ̀gɛlɛ háli ní 'póroze' nìn b'án ka làada sɔ̀sɔ, gófɛrɛnaman b'ó sènkɔ̀rɔ̀màdon même si le projet va contre nos coutumes (excision), le gouvernement le soutient (kb 5/06 p.7)

sènkɔrɔdòndon→̌→ 0→n : 0( jambe sous entrer entrer ) sènkɔrɔmadòndon

v soutenir

vt soutenir bánban, dòndo, dòndòn, dɛ̀ndɛ, dɛ̀ɛmɛdɛɛmɛ, jíidi, jùkɔrɔmatíntin, kɔ́kɔrɔmadòn, sènkɔrɔmadòn, sènkɔrɔmadɛ̀mɛ, tɛ̀gɛlɛ (d'une façon nuancée).

sènkɔrɔjugu→̌→ 2( jambe sous ennemi )

n ami hypocriteami hypocrite (auquel on est associé en qc). ɲìjugu.

sènkɔrɔmacɛ̀→̌→ 0→n : 0( jambe sous *connecteur ramasser ) sènkɔrɔcɛ̀

v faire tomber

vt 1 • faire tomber. bɔ̀rɔntɔ, lábìn, bìn, bùrun (en prenant par les pieds).

2 • mettre un terme, conclure, achever. dànsìgi, kùncɛ̀, kɔ́rɔcɛ̀, lában, bán, dáfa, dágun, dákala, láse, tɔ̀láse.

3 • commencer. dábɔ, dámìnɛ, dátìgɛ, gále, jùbɔ́, jùjɔ̀n, jùlatìgɛ, jùmìnɛ, jùtà, jùtìgɛ, kómanse, wúli.

4 • trahir. jànfa.

sènkɔrɔmadɛ̀mɛ→̌→ 0→n : 0( jambe sous aider [ *connecteur aider ] )

v soutenir bánban, dòndo, dòndòn, dɛ̀ndɛ, dɛ̀ɛmɛdɛɛmɛ, jíidi, jùkɔrɔmatíntin, kɔ́kɔrɔmadòn, sènkɔrɔdòndon, sènkɔrɔmadòn, tɛ̀gɛlɛ.

sènkɔrɔmadòn→̌→ 11→n : 9( jambe sous *connecteur entrer ) sènkɔrɔdòn

v soutenir

vt soutenir bánban, dòndo, dòndòn, dɛ̀ndɛ, dɛ̀ɛmɛdɛɛmɛ, jíidi, jùkɔrɔmatíntin, kɔ́kɔrɔmadòn, sènkɔrɔdòndon, sènkɔrɔmadɛ̀mɛ, tɛ̀gɛlɛ háli ní 'póroze' nìn b'án ka làada sɔ̀sɔ, gófɛrɛnaman b'ó sènkɔ̀rɔ̀màdon même si le projet va contre nos coutumes (excision), le gouvernement le soutient (kb 5/06 p.7)

sènkɔrɔmadòndon→̌→ 0→n : 0( jambe sous *connecteur entrer ) sènkɔrɔdòndon

v soutenir

vt soutenir bánban, dòndo, dòndòn, dɛ̀ndɛ, dɛ̀ɛmɛdɛɛmɛ, jíidi, jùkɔrɔmatíntin, kɔ́kɔrɔmadòn, sènkɔrɔmadòn, sènkɔrɔmadɛ̀mɛ, tɛ̀gɛlɛ (d'une façon nuancée).

Sénkun→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).

sènkuru→̌→ 6( jambe boule )

n cheville álekabakuru, ntàmakuru (du pied).

sénna→̌→ 0( arriver *je à )

n dominationdomination, pouvoir dàlilu, fànga, séko, sémako, sé (sur les plus petits et moins forts).

sènna→̌→ 19( jambe à ) sènnan

n allureallure, marche cɛ́n, híriri, táamasen, sèndayɔrɔ, táabolo, táama mín sènna ka tɛ́li celui, celle qui est rapide

sènnaanimafɛn→̌→ 2( jambe quatre *comme de chose )

n quadrupède

sènnabana→̌→ 0( jambe à maladie )

n maladie du piedmaladie du pied

sènnabɔ́→̌→ 3→n : 1( jambe faire.sortir [ *causatif sortir ] )

v accompagner


kùnmayɛ̀lɛn [kùnmáyɛ̀lɛ̀n] |tête-SUPER-monter| ‘honorer’, kùnmafàlen [kùnmáfàlèn] |tête-SUPER-échanger| ‘échanger, remplacer’, kùnnabíri |tête-CAUS-courber| ‘se voiler la tête’, bólomadɛ̀mɛ |main-SUPER-aider| ‘coopérer avec, aider’, sènnabɔ́ |pied-CAUS-sortir| ‘accompagner’, etc.
23.2.Modèles de composition verbale - (N+Préf)+V

1 • vt accompagner dòndòn, dɛ̀ndɛn, dɛ̀ndɛ, dɛ̀ɛmɛdɛɛmɛ, màntɔ̀n.

2 • vr se promener yáala.

sènnagoni→̌→ 0( allure [ jambe à ] chaud )

adj rapiderapide, véloce gòni, kálaman, sènnakalan, sènnandi, sènnateli, téliman, téli.

sènnagoni→̌→ 0( allure [ jambe à ] chaud )

n rapiderapide, véloce sènnakalan, sènnandi.

sènnakalan→̌→ 0( allure [ jambe à ] chaud )

adj rapiderapide, véloce gòni, kálaman, sènnagoni, sènnandi, sènnateli, téliman, téli.

sènnakalan→̌→ 0( allure [ jambe à ] chaud )

n rapiderapide, véloce sènnagoni, sènnandi.

sénnako( domination [ arriver *je à ] affaire )

n capacité fá, kɔ́nɔ.

sènnakolon→̌→ 2( allure [ jambe à ] vide ) sènnankolon.

adj va-nu-piedsva-nu-pieds, nu-pieds, aux-pieds-nus, déchaussé (au sens propre ...)

sènnakolon→̌→ 2( allure [ jambe à ] vide ) sènnankolon.

n va-nu-piedsva-nu-pieds, nu-pieds (au sens propre ...)

sènnakuru→̌→ 1( jambe à boule )

n durillondurillon, cors à pied

sénnamɔgɔ→̌→ 1( arrivée *je à homme )

n personne inférieurepersonne inférieure (personne qui vous est inférieure à quelque titre). í sénnamɔgɔ yé í dɔ́gɔnin yé ton cadet est ton inférieurbìlakoro sénnamɔgɔ yé bása yé le garçonnet est le maître du margouillat

sènnamɔgɔ→̌→ 10( jambe à homme )

n piétonpiéton, fantassin dùgumakɛlɛcɛ.

sènnan→̌→ 0( jambe à ) sènna

n allureallure, marche cɛ́n, híriri, táamasen, sèndayɔrɔ, táabolo, táama mín sènna ka tɛ́li celui, celle qui est rapide

sènnandi→̌→ 0( allure [ jambe à ] agréable )

adj rapiderapide, aux pieds légers gòni, kálaman, sènnagoni, sènnakalan, sènnateli, téliman, téli.

sènnandi→̌→ 0( allure [ jambe à ] agréable )

n rapiderapide, aux pieds légers sènnagoni, sènnakalan.

sènnankolon→̌→ 0( allure [ jambe à ] vide ) sènnakolon sènnankolon.

adj va-nu-piedsva-nu-pieds, nu-pieds, aux-pieds-nus, déchaussé (au sens propre ...)

sènnankolon→̌→ 0( allure [ jambe à ] vide ) sènnakolon sènnankolon.

n va-nu-piedsva-nu-pieds, nu-pieds (au sens propre ...)

sènnantolatan→̌→ 8( allure [ jambe à ] balle donner.coup.de.pied )

n football bàlontan, ntòlaci, ntòlatan, ntòla.

sènnasìri→̌→ 1→n : 0( jambe *causatif lier )

v entraver la marche

vt entraver la marche, retenir de partir 'Á kànâ nê sènnasiri, kàtugu Ála yé nê ka táama díya' ne me retenez pas maintenant que Dieu a fait réussir mon voyage (gn 24, 56)Fàrikolo mín kɔ̀ni ka kán kà tíɲɛ, ò bɛ́ hákili sènnasiri notre corps périssable entrave l'esprit (Sg 9, 15)

sènnasɔ̀n→̌→ 0→n : 0( jambe conserver )

v rester sur place

vr rester sur place, arrêter de circuler dùgu máa tíla, màa sènna bɛ́ sɔ̀n màa bɛ́ sènnasɔn vers minuit, il n'y a plus de circulation

sènnasuma→̌→ 0( allure [ jambe à ] frais )

adj lent bólolasuma, súmaman, súma, tɛ́gɛnasuma.

sènnasuma→̌→ 0( allure [ jambe à ] frais )

n lent bólolasuma, tɛ́gɛnasuma.

sènnasúmaya→̌→ 11→n : 0( lent [ allure [ jambe à ] frais ] *abstractif )

v ralentir

vt ralentir lásumaya, súmaya, sènsumaya ò bɛ́ɛ kɛ́ra sábabu yé kà báara sènnasumaya tout cela fut cause du ralentissement des travaux (kb 2/05 p.2)

sènnataamayɔrɔ→̌→ 0( jambe à marcher lieu )

n trottoirtrottoir, piste 'piétonne' k'òlu lában ní sènnataamayɔrɔ mɛ́tɛrɛ fìla-fìla yé et les terminer par des pistes piétonnes de 2m (kb 5/05 p.2)

sènnateli( allure [ jambe à ] rapide ) sènnatɛli.

adj pressépressé, rapide téli, gòni, kálaman, sènnagoni, sènnakalan, sènnandi, téliman.

sènnatéliya→̌→ 20→n : 1( pressé [ allure [ jambe à ] rapide ] *abstractif ) sènnatɛ́liya.

v presser l'allure

vr presser l'allure (pour le piéton).

sènnatɛli( allure [ jambe à ] rapide ) sènnateli sènnatɛli.

adj pressépressé, rapide téli, gòni, kálaman, sènnagoni, sènnakalan, sènnandi, téliman.

sènnatɛ́liya→̌→ 0→n : 0( pressé [ allure [ jambe à ] rapide ] *abstractif ) sènnatéliya sènnatɛ́liya.

v presser l'allure

vr presser l'allure (pour le piéton).

sènnayáala→̌→ 1→n : 0( jambe à errer )

v se promener à pied


sènnayaala |pied-à-errer| ‘se promener’ (à pied), nɔ̀nabila |trace-à-mettre| ‘remplacer.
23.2.Modèles de composition verbale - N+PP+V

vr se promener à pied

sènnayaalala→̌→ 1( jambe à errer *agent permanent )

n promeneur

sènni→̌→ 0→n : 2 sèn sègin; sòni; sèni; sèlin; sènni.

v creuser

1 • creuser. jága, sɔ́gɔbɛ, wúguba à bɛ́ kɔ̀lɔn sèn il creuse un puits

2 • récolter en creusant. à bɛ́ tìga sèn il récolte les arachides

sènninfìla→̌→ 2( jambe *diminutif deux )

adj bipède

sènninfìla→̌→ 0( jambe *diminutif deux )

n bipède sènfilamafɛn.

sènnkɔni→̌→ 0( jambe doigt ) sènkɔnin sènnkɔni; sènkɔni.

n orteil nkɔni.

sènnkɔnikunba→̌→ 0( orteil [ jambe doigt ] gros ) sènkɔninkunba

n gros orteilgros orteil

sènnɔ→̌→ 34( jambe trace )

n trace de pastrace de pas sèndanɔ.

sènntan→̌→ 2( jambe *privatif )

adj apode

sènntanya→̌→ 0→n : 0( apode [ jambe *privatif ] *abstractif )

v priver de pied

vt priver de pied, priver de la capacité de marcher

sènɲa→̌→ 0 sìɲɛ sènɲɛ; sìnɲɛ; syɛ̀n; sìyɛn; sènɲa; shyɛ̀n.

n pas

1 • pas. nɔ́ɔri, pàara, sèndaɲɛ, sènpara, sènta, wàala, wàla sènɲa dàma dɔ́ ò kɔ́ quelques pas plus loin

2 • fois. cɔ́mi, dáɲɛ, kó, kóɲɛ, kùn, kɛ́ko, sèn, tàko, ɲɛ́ sènɲa jòli combien de fois

sènɲàran→̌→ 0( jambe )

n peau se détachant du talonpeau se détachant du talon

sènɲɛ→̌→ 25 sìɲɛ sìnɲɛ; syɛ̀n; sìyɛn; sènɲa; shyɛ̀n.

n pas

1 • pas. nɔ́ɔri, pàara, sèndaɲɛ, sènpara, sènta, wàala, wàla sènɲa dàma dɔ́ ò kɔ́ quelques pas plus loin

2 • fois. cɔ́mi, dáɲɛ, kó, kóɲɛ, kùn, kɛ́ko, sèn, tàko, ɲɛ́ sènɲa jòli combien de fois

Seno→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPSèno (nom de lieu).

sènpara→̌→ 0( jambe )

n enjambéeenjambée, pas pàara, pàaraɲɛ, wàala, nɔ́ɔri, sèndaɲɛ, sènta, sìɲɛ, wàla.

sènpɛrɛn→̌→ 1( jambe fendre )

n gerçures plantairesgerçures plantaires

sènsabana→̌→ 4( jambe mourir maladie )

n poliomyélite fàsajabana, nìgisinɔgɔsɔ, nìsinɔsɔnin, póliyo, sènkolosabana, sènfagabana.…a y'aw denw bolo ci, k'u tanga bana in ma. * sensabana * sensabana bɛ fariganba bila denmisɛn na. o kɔ, a bɛ muluku, k'a fari faga.…(bolociw.dis.html)

sènsan→̌→ 0

n arbre sparbre sp

sènsanfin→̌→ 0( arbre.sp noir )

n arbre Pseudocedrela kotschyiarbre Pseudocedrela kotschyi (---> 10 m, écorce du tronc très fendillée, quadrillée). méli.

sènsanjɛ→̌→ 0( arbre.sp blanc )

n arbre Trichilia emeticaarbre Trichilia emetica (---> 10 m ). méli. sòlafinsan.

sénsen→̌→ 2

n cobe à croissant onctueuxcobe à croissant onctueux, Kobus kobus ellipsiprymnus unctuosus (grande antilope, de la taille d'un cerf mais croupe plus lourde).…105 ) neri bɛ ɲɛ min kan, o tɛ ko ka jɛ. 106 ) salon sensen , ɲinan tankɔn. 107 ) ba min bɛ ba kelen sɔrɔ, a wolodon, a bɛ kɛmɛduurufari da.…(bailleul-sagesse_bambara_01.dis.html)

sènta→̌→ 3( jambe prendre )

n pas nɔ́ɔri, pàara, sèndaɲɛ, sènpara, sìɲɛ, wàala, wàla.

séntan→̌→ 2( arrivée *privatif )

adj pauvre bólolandɔgɔ, bólolankolon, bólomadɔgɔ, bólontan, cógontan, dábarajɛ, kánnankolon, kɔ̀libaatɔ, mìsikinɛ, sɛ̀gɛnbagatɔ, tántan, tɛ́gɛlankolon, fàantan.

séntanya( pauvre [ arrivée *privatif ] *abstractif )

n pauvreté

1 • pauvreté. bólodɛsɛ, bólolankolonya, bólomadɔgɔya, dɛ́sɛ, fàantanya, sɛ̀gɛn, tɛ́gɛlankolonya.

2 • impuissance, défaite. kùlusijalabana, mùsotere.

sèntɛgɛ→̌→ 22( jambe paume )

n piedpied, plante du pied jɔ̀lan, sèn, sènfura, sèntintiri à sèntɛgɛ ka dí il court viteù yé sèntɛgɛ bɔ́ ils se sont mis à courirkà à sìgi à sèntɛgɛ kɔ́nɔ mettre à genoux, rendre impuissant

sèntɛgɛninjɛ→̌→ 0( pied [ jambe paume ] *diminutif blanc )

n course à piedcourse à pied (en courant on voit le dessous blanc du pied). à y’à kɛ́ sèntɛgɛninjɛ yé il s'est mis à courir

sèntigiya→̌→ 0→n : 0( jambe maître *abstractif )

v commencer à marcher

vi commencer à marcher

sèntintiri→̌→ 0( jambe chair.molle )

n plante du pied

1 • plante du pied. sènfura, sèntɛgɛ.

2 • coussinet des pattes (du chat ...)

sèntonto→̌→ 1( jambe proéminence ) sèntonton

n talon tóntòli, sèntontoli.

sèntontoli→̌→ 2( jambe talon )

n talon tóntòli, sèntonton.

sèntontolikolo→̌→ 0( talon [ jambe talon ] os )

n os du talonos du talon

sèntonton→̌→ 2( jambe proéminence ) sèntonto

n talon tóntòli, sèntontoli.

Senu→̌→ 41→n.prop/n : 0 →n.prop : 41→n : 0

n prop TOPSénou (un quartier dans la commune 6 de Bamako, l'aéroport international).… na. an ka sabali yɛrɛbonyaba la. mɔgɔ bɛɛ ka bon i yɛrɛ bolo jamana in kɔnɔ. Yaya Mariko ka bɔ Senu Bamakɔ …(kibaru527-04mariko-mali_sariyaw.dis.html)

sénu→̌→ 28

adj propre…ale de na aw batize hakili senu ani tasuma na. fiyɛlikɛlɛfɛ bɛ a bolo ; a ka gende, alikama bɛ gosi min kan, a bɛna o furan.…(layidu_kura_01mace.dis.html)

1 • saint. sénuman (sens chrétien).

2 • propre. jɛ́, sáni, sánuman à kànâ kɛ́ fúru sénu yé, à kà kɛ́ fúru dánga yé ! que ce ne soit pas un mariage propre, que ce soit un mariage sale ! (qu'il y ait des bébés 'malpropres', qui salissent la maman)

sénu→̌→ 1

vq saint… fɛn senuw tɛnɛ tiyɛnniko « fɛn minnu ka senu , aw kana olu di wuluw ma ; aw kana aw ka kɔnɔnkisɛ dagɛlɛnw fili lɛw kɔrɔ walasa olu kana u …(layidu_kura_01mace.dis.html)

1 • saint (sens chrétien). Mátigi ! É ka sénu ! Tu es saint, Seigneur !

2 • propre. jɛ́, sáni.

sénuman→̌→ 4( saint *adjectivateur )

adj saint sénu (sens chrétien).

sénuya( propre *en verbe dynamique ) sániya sánuya.

n propretépropreté, hygiène bɛ̀sɛya, jɛ́lenya, jɛ́ya.

sénuya→̌→ 0→n : 0( propre *en verbe dynamique ) sániya sánuya.

v nettoyer

vt nettoyer jɛ́, kɔ́rɔjɛ, lásaniya, màfúra.

sénuya( saint *en verbe dynamique )

n sainteté wàlijuya (sens chrétien).

sénuya→̌→ 0→n : 0( saint *en verbe dynamique )

v purifier

vt purifier, sanctifier (sens chrétien).

sényɛrɛkɔrɔ→̌→ 0( arriver *je même sous ) sé-ń-yɛ̀rɛ̂-kɔ́rɔ sényɛrɛkɔrɔ.

n autosuffisance

sé-ń-yɛ̀rɛ̂-kɔ́rɔ→̌→ 0( arriver *je même sous ) sényɛrɛkɔrɔ.

n autosuffisance

séńyɛ̀rɛlá→̌→ 1( arrivée *je même à )

n maîtrise de soi

1 • maîtrise de soi (dans tous les sens).

2 • continence. lásɔnnenya (sexuelle). sényɛrɛla yé sída kùnbɛnnan fɔ́lɔ yé la continence est la première prévention du sida (donniya 5/6 p.42)mùso ka sényɛrɛla tùn ɲíninen dòn kósɛbɛ à jógoɲuman tɔ̀ lá parmi les qualités de la femme on prisait spécialement sa vertu (kb 1/06 p.8)

SEPAMA→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 1

n prop ABRABR, Societe d'Exploitation des Produits Arachidiers du Mali… san Mali jiginɛba tɔgɔ la, n'o ye OPAM ye ; ka tiga san Kita tigatulubɔ izini tɔgɔ la, n'o ye SEPAMA ye…(jekabaara001_03odipac_ka.old.dis.html)

sepikitinomisini→̌→ 2

n spectinomycine Sɛfitiriyakizɔni (ceftriaxone), o pikiri miligaramu 250 siɲɛ kelen (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

Seraliyɔni→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0 Sàralon Siyera Lewɔni; Jàdakuru

n prop TOPSierra Leone (pays).… , Liberiya, Keniya, Malawi, Madagasikari, Mozanbiki, Nizeriya, Uruwanda, Senegali, Seraliyɔni , Tanzani, Togo ani Uganda. nin jamana kofɔlen ninnu bɛɛ bɛ Inbari jɛkulu kɔnɔ. …(kibaru534_07zm_jara-buwo_ye_jiri_ye.dis.html)

sére

n fruit non-formé


séré « grossesses rapprochées » - séeré « témoin »
voyelles courtes/longues 2-3
paires minimales

1 • fruit non-formé (au premier stade de sa formation). sére bɛ́ mángoro lá le manguier commence sa fructification

2 • grossesses rapprochées.

3 • amaigrissement. fàsa-ń-sèn-ná, fàsa (de l'enfant sevré trop tôt). sére bɛ́ dén ná l'enfant dépérit (faute de lait)

sére→̌→ 1→n : 0

v naître à intervalles rapprochés

vi naître à intervalles rapprochés ù dén sérela leurs enfants se suivaient à intervalles rapprochés

Sérè→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop NOM F (nom féminin).… ni Ɲa-Ŋolo mɔden kumana ! Barama-Ŋolo, Koyasanjan ni Koyamaamudu, Donkɔrɔ ni Baji, Sere ka Dulayi, Masa Buwakari ni Masa Sebana mɔden kumana ! ko binimini Cɛkura, ko sa mana sa …(jabate-ngenyekoro_ka_tonnkan.dis.html)

sérebana→̌→ 8( naître.à.intervalles.rapprochés maladie )

n maladie de sevrage précocemaladie de sevrage précoce (la maman a des grossesses trop rapprochées). sí, ntènbana.

séreden( naître.à.intervalles.rapprochés enfant )

n enfant tôt sevréenfant tôt sevré

sèrefe→̌→ 0 sìrife sòrofe; sùrufe; sèrefe; fèrefe.

n rasoirrasoir, canif kùndimuru, lámukala, kárimuru (petit couteau tranchant).

Serefu→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLSéréfou

sérele→̌→ 0 sérelen; sérete.

adv toujours debouttoujours debout, debout sans bouger, longuement à l'arrêt

sérelen→̌→ 0 sérele sérelen; sérete.

adv toujours debouttoujours debout, debout sans bouger, longuement à l'arrêt

séremuso→̌→ 0( fruit.non-formé femme )

n femme aux grossesses rapprochéesfemme aux grossesses rapprochées (le terme est un peu péjoratif pour la femme).

sérente→̌→ 0→n : 0 sɛ̀rɛntɛ sérente.

v effeuiller

vt effeuiller kùnnatà.

sérete→̌→ 0 sérele sérelen; sérete.

adv toujours debouttoujours debout, debout sans bouger, longuement à l'arrêt

séretoro→̌→ 3( fruit.non-formé figuier )

n petit sycomorepetit sycomore, Ficus capensis tòroŋɛŋɛ. (petit arbre ---> 6 m). mora (fruits comestibles, à même le tronc). tòroŋɛɲɛ, tòroninŋɛɲɛ.

Seri→̌→ 4→n.prop/n : 0 →n.prop : 4→n : 0 Sériba

n prop NOM M (Seri est la forme diminutive).…u bonyaw tun bɛ hakɛ la, ka tulomaw don u tufaw kɔrɔ. misiri filanan alimami tun ye baa Seriba ani Mamadu Wuleni ye. misiri sabanan tun bɛ ntamaronin kɔrɔ, an ka du kɛrɛfɛ.…(keita_kouyate-narena_pendant.dis.html)

séri→̌→ 97→n : 4 sɛ́ri.

v éparpiller…a ye sufaraba turu sira bolo dɔ kan, o bɛɛ bɔra. a ye a turu fan dɔ fɛ, fɔ joli bɛ seri . a wulila o rɔ, ka sira minɛ. " " ne ye sonin san ka di Famori ma, Famori ko mama o.…(diakite-famori_et_sa_mere_sorciere.dis.html)

1.1 • vt éparpiller, asperger, semer à la volée, jeter en éparpillant bìribara, bìrikibaraka, fúgufugu, pìripara, wàarawaara, yɛ́rɛkɛ, fúnfun, pɔ́npe.

1.2 • vi s'éparpiller, s'asperger

2.1 • vt agiter, brandir fìinifaana, fírifiri, fɛ́rɛfɛrɛ, pípi, píripiri, sɛ́rɛkɛ-sɛrɛkɛ, yígiyigi, yúguba (les bras, les jambes).

2.2 • vi s'agiter, se brandir cɔ́rɔkɔ, fàlifali, kírikiri, súguti (bras, jambes).

2.3 • vr se redresser brusquement en écartant les bras et les jambes, danser en écartant les bras et les jambes

3.1 • vr se jeter bùgɔ, fíri, gírin, kɛ́, súuru, tòn, tóron (à -- lá, sur -- kàn).

3.2 • vr faire un saut périlleux arrière

sèri→̌→ 24 sɛ̀ri.

n bouillie mɔ̀ni, ruwi, bága (de céréales concassées).…ne ko : Sitan, na an ka dumuni kɛ ! Sitanba y'a sin ka gɛrɛ, a ko : n tɛ seri fɛ, n bɛ jɛgɛ kɔni dun.…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_09_12.dis.html)


kɔ́ɲɔmuso ka sèri, ngòngondili b'à la.
la bouillie de la jeune mariée
in Le vrai goût du Mali - photo Jean-François Mallet

Sériba→̌→ 29→n.prop/n : 0 →n.prop : 29→n : 0 Seri

n prop NOM M (Seri est la forme diminutive).…u fila bɛɛ y'a dan. a diminen nan'a sigi a nɔ na. jama ka barosen yɛlɛmana : - Mɔrɔjan, o ye Seriba kan ye a kɛrɛfɛmɔgɔ ma, bi denwolo kɔni kɛra ko ye.…(sidibe-ce_jalamugufintigi.dis.html)

sériba→̌→ 0

n genette

1 • genette d'Europe, Genetta genetta. séribabilen, séribajàkima.

2 • genette de Villiers, Genetta thierryi. séribanin.

3 • genette tigrine, Genetta tigrina. séribafin.

séribabilen→̌→ 0( genette rouge )

n genette d'Europegenette d'Europe, Genetta genetta séribajàkima, sériba (courte crinière érectile au milieu du dos). sériba-jɛ̀kima.

séribafin→̌→ 0( genette noir )

n genette tigrinegenette tigrine, Genetta tigrina sériba (sujets mélaniques fréquents, oreilles un peu plus courtes et arrondies que celles de Genetta.)

séribajàkima→̌→ 0( genette qui.a.une.crinière [ crinière *comme de ] ) séribajɛ̀kima.

n genette d'Europegenette d'Europe, Genetta genetta sériba (courte crinière érectile au milieu du dos). séribabilen.

séribajɛ̀kima→̌→ 0( genette qui.a.une.crinière [ crinière *comme de ] ) séribajàkima séribajɛ̀kima.

n genette d'Europegenette d'Europe, Genetta genetta sériba (courte crinière érectile au milieu du dos). séribabilen.

séribanin→̌→ 0( genette *diminutif )

n genette de Villiersgenette de Villiers, Genetta thierryi sériba (taille légèrement inférieure à celle de la Genetta.genetta, absence de crinière dorsale).

sérikabin→̌→ 0( éparpiller *infinitif tomber )

n convulsions fàriyɛrɛyɛrɛ, kɔ̀nɔɲama, tàkabin.

sérilikɛla→̌→ 0( éparpiller *nom d'action faire *agent permanent )

n semeur dànnikɛla (qui sème à la volée (riz, fonio ...))

sèriseri→̌→ 1

n eczéma speczéma sp…kɔɔri bɛna den ta tuma min, i bɛ furalan su fura in ( jima ) la, k'a seriseri i ka foro la. n'i y'o kɛ a ɲɛma, aa, o kɔɔri bɛ den dɛ ! a bɛ denni daminɛ a ju la, ka taa f'a sanfɛ.…(jekabaara145_09sidibe-bagayoko-bamananya_ka.dis.html)

seriwiyɛti→̌→ 1 sɛrɛwɛti

n sɛrɛwɛti; sarabɛti; sɛrɛbɛti serviette bólolabɔrɛ Aw bɛ sɔrɔ ka a bɛɛ meleke ni sɛrɛwɛti ye walasa funteni ka to a la. (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) Finiw, dara ni seriwiyɛti nɔgɔlenw walima u jolimaw ka kan ka ladilan ni yɛrɛ kɔlɔsi ye. Kasoden kelen-kelen bɛɛ bɛ sange kelen sɔrɔ, ani safunɛminɛn, ani yɛrɛjɔsilan (sarabɛti), ani samara.(Kibaru339, 2000) ETRG.FRA.

sèriya→̌→ 1 sàriya shàriya; sèriya Ar. š̀ariʕa

n loi

1 • loi, coutume. làada, mà, náamu sàriya tìgɛ légiférer, jugersàriya sìgi instaurer une loisàriya bòli respecter la loisàriya nà díya í lá tu gagneras ton procès

2 • règlement. à yé tɔ́n sàriya ìn tíɲɛ il a enfreint les règlements de l'associationù yé sàriya wáleya ils ont observé les règles

seropozitifu→̌→ 1

n séropositif Sidabanakisɛ bɛ mɔgɔ min joli la, a bɛ fɔ o ma tubabukan na ko seropozitifu (séropositif). (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

sèrɔmu→̌→ 1 sɔ̀rɔmu

n sɔ̀rɔmu sérum básiji, jísalasala (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

serubɛn→̌→ 0

n chérubin a ye mɔgɔ gɛn, ani a ye mɛlɛkɛ serubɛnw lajɔ Edɛni nakɔ kɔrɔnyanfan fɛ, ka npan di olu ma, min bɛ tasumamɛnɛba seri, walasa ka ɲɛnamaya jiri lasɔrɔli bali (LK-1jesigikan01dinyedamine, 2006) ETRG.FRA.

sésewu→̌→ 0 séwu

adv sans bruitsans bruit yélekuyeleku, yɔ́kɔyiyɔkɔyi, dɔ́yi.

sétanburu→̌→ 0 sɛ́tanburu sɛ́tanbru; sétanburu fr : septembre

n septembre

sé-tɛ-n-fa→̌→ 0( arrivée *imperfectif négatif *je remplir )

n chaussures (une espèce, très durables).

sétigi→̌→ 5( arrivée maître )

adj influentinfluent, riche

sétigi→̌→ 23( arrivée maître )

n influentinfluent, riche bàana, bólotatigi, fàama, fɛ́ntigi, kòlontigi, nàfolotigi.

sétigiya→̌→ 11( influent [ arrivée maître ] *abstractif )

n influenceinfluence, puissance dáraja, jɔ̀yɔrɔ, kɔ́nɔnasuruku, bárikamaya, fàamaya, fànga, sébagaya, yíriwa.

sétigiya→̌→ 0→n : 0( influent [ arrivée maître ] *abstractif )

v rendre puissant

vt rendre puissant fàamaya.

Sétù→̌→ 5→n.prop/n : 0 →n.prop : 5→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).…Keyita tora ka Setu deli n'a tɛ ɲini ka sujudu bin a ye.…(kibaru400_11jara-morikenin_ka.dis.html)

séwa→̌→ 2 sáwa; sɛ́wa.

n joie…Basitɛti tun ye mɔgɔ ye, ale tun ye sewa ni nbɛndiya ani bange Ala ye. jakuma batolen tun don fo u tun b'a sudon iko hadamaden.…(kibaru532_05konta-dukene_138.dis.html)

1 • joie, plaisir, allégresse, réjouissance, satisfaction. kùnnawolo, nísɔndiya, póyi, ɲàɲa, díyanye, díya, hínɛ, nídungɔ, hɛ́rɛ, jànjo, múɲamuɲa, sàasɔ, yàyònbá, ɲàga, ɲɛ́najɛ, bólofa, mɔ́nɛbɔ, mɔ́nɛ, nímisiwasa, sàhaba, wàsadon, wàsa.

2 • sperme. cɛ̀yaji, jàrabiji, làwaji, làwa, nègeji, nɔ́gɔji.

séwa→̌→ 13→n : 0 sáwa; sɛ́wa.

v réjouir…". i bɛ torobulu tigɛ ni muru daɲɛ kelen ye, ka kilisi fɔ a ma, ka a don i da. n'a y'i ye, a bɛ sewa . a fura bɛ dilan dɔrɔmɛ duuru. * sijanyafura *.…(keita-folo_kita06.dis.html)

vt réjouir, satisfaire lánisɔndiya, láɲagali, láɲɛnajɛ, nísɔndiya, ɲɛ́najɛ, fá, kùnmìnɛ, ládiya, nímisiwàsa, wàsa, ɲɛ̀, ɲɛ́fa, ɲɛ́mìnɛ, ɲɛ́wàsa.

Seware→̌→ 11→n.prop/n : 0 →n.prop : 11→n : 0

n prop TOPSévaré (ville contiguë à Mopti).…a kɛra Seware tɛmɛnen kɔ ni kilomɛtɛrɛ 30 ɲɔgɔnna ye. sɔrɔdasi 5 tora a la, kelen sɛbɛkɔrɔ joginna.…(kibaru533_02kojugubakelaw_dadigira.dis.html)

Sewili→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0 Sewiyi

n prop TOPSeville (ville d'Espagne).…kasɔrɔ u tun b'u diya kosɛbɛ misiribaw kɔnɔ Sewili , Gerenadi ani Kɔrɔdu, Ɛsipaɲi yen ; a buguso dɔw dilannen don wolow la.…(kibaru538_06burudamew.dis.html)

Sewiyi→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Sewili

n prop TOPSeville (ville d'Espagne).

séwu→̌→ 5 sésewu

adv sans bruitsans bruit yélekuyeleku, yɔ́kɔyiyɔkɔyi, dɔ́yi.…mankan duurula ; maaw jɛra Nconaba la k'a dɔgɔya. a ma ɲɛ, a y'i kɛ sewu . wɔyɔ madalen, kɛrɛfɛmaa nalen dow y'u mɔlɔti ka taa don da wɛrɛ fɛ maaw ɲinɛ ma.…(dukure-ni_san_cyenna.dis.html)

Séyìbu→̌→ 20→n.prop/n : 0 →n.prop : 26→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).…Seyibu ko : aw bɛ ka nin bɛɛ fɔ sa o, sidako in, ne ko tiɲɛ don wa ? Madu ko : Seyibu , e tun ma da sidako la wa ? Seyibu ko : Madu, n'i y'a ye ne bɛ nin fɔ, u ko jatɔya bana don.…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_12_01.dis.html)

Séyìdu→̌→ 80→n.prop/n : 0 →n.prop : 120→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).… , muso ɲuman dɔ filɛ dɛ, n'i bɛ kɛ a la ? - Solomani ko e b'a jira ne la, e ye muso ye de ? - baa Seyidu Tarawele, o ko : Solomani, ne ma nin kuma faamu dɛ ? - Solomani ko : musoko " kasaara " de ye ne …(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_07_11.dis.html)

Seyisebe→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop ABRABR, CICB… Modibo Keyita tɔgɔlaso kɔnɔ Bamakɔ lajɛkɛsoba Seyisebe ( CICB ) la alamisadon utikalo tile 29, Mamutu Ture Bawuye sugandira ka kɛ Mali …(kibaru572_08kante_jara-mamutu_ture.dis.html)

Seynu→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLSeynou

sézariyɛni→̌→ 0 Fr. césarienne

n césarienne

sezuru→̌→ 0

n séjour Sumayabana bɛ jamana minnu kɔnɔ ni wari bi sara yen walasa mɔgɔ ka se ka waati dɔ latɛmɛ, OMS y'a jira k'o jamanaw bɛ se ka dɔ ta o sezuruwariw la ka fara sumaya kɛlɛli baara bolodalenw musaka kan.(Kibaru 480, 2012) ETRG.FRA.

sɛ̀→̌→ 26

n fatigue sɛ̀gɛn, sɛ́nɛ (souhait de bienvenue à qui vient de loin). í ní sɛ̀ ! (toi et la route ! toi et la fatigue!)

sɛ̀→̌→ 182 shɛ̀ syɛ̀; shyɛ̀; sìsɛ.

n poulepoule, gallinacé, poulet shɛ̀muso, dònonbugun.…2114 ) sɛ da man ɲi najikokuma na. 2115 ) n'i ye sɛ bila k'a ka taa na ɲini, n'a nana k'a ma na sɔrɔ, a yɛrɛ ye na ye.…(bailleul-sagesse_bambara_02c.dis.html)

sɛ̀ba→̌→ 13( poule mère ) shɛ̀ba syɛ̀ba; shyɛ̀ba.

n poule pondeusepoule pondeuse

sɛ̀bɛ→̌→ 3 sɔ̀bɛ.

vq honnêtehonnête, droit bɛ́rɛ à ka sɛ̀bɛ il est honnête, droit

sɛ̀bɛ→̌→ 22 sɔ̀bɛ.

adv p sérieusement

1 • sérieusement, en grande quantité. sɛ̀bɛkɔrɔ ù y’à sɛ̀bɛ-fó ils l'ont remercié bien bien

sɛ̀bɛ→̌→ 59 sɔ̀bɛ.

n sérieuxsérieux, attitude sérieuse bánban sɛ̀bɛ lá réellement, en vérité, sérieusementà b’à sɛ̀bɛ lá il est bien décidé, il ne blague pas... dòn sɛ̀bɛ lá prendre au sérieux qc


Túlon tɛ sɔ̀bɛ sà. Yɛ́lɛ tɛ sɔ̀bɛ sà.
Jouer ne met pas fin au sérieux, Rire ne met pas fin au sérieux/n'empêche pas le sérieux.

N’í y’í dén ̀ tɔ́gɔ dá "Sɛ̀mɛ", à mɛ́n ô mɛ́n, à nà sɛ̀mɛ í lá.
Si tu appelles ton fils : ’Prends appui sur’, il finira par s’appuyer sur toi
Jeu de mots sur deux homonymes : sɛ̀mɛ = hachette et sɛ̀mɛ = s’appuyer sur…

sɛ̀bɛ→̌→ 119 sɔ̀bɛ.

adj sérieux… kunbɛnni ye, an'u fanani, farafinna laada yɛrɛ la, o ye wajibi ye, sabu, maa ka dunan sɛbɛ ka fus'i ye ; a ni bonya sugu bɛɛ ka kan. u bonyani, o y'an kunkɔrɔtako ye. o ye ne fɛla ye. – …(dukure-fatoya_ni_jigiya.dis.html)

1 • sérieux, important, réel. sɛ̀bɛlama, bèlebele, bɛ́rɛ, gírin, kólogirinman, kólogirin, kóloma, kùnba.

2 • sincère. nìn yé màa sɛ́bɛ yé c'est un brave homme, une personne honnête, serviable

sɛ̀bɛdɔn→̌→ 0→n : 0( sérieux connaître )

v prendre au sérieux

vt prendre au sérieux

sɛ̀bɛfɛn→̌→ 0( sérieux chose )

n l’important

1 • l’important, le sérieux.

2 • personne importante. mɔ̀gɔba.

sɛ̀bɛkan→̌→ 1( sérieux cou )

n propos sérieuxpropos sérieux sɛ̀bɛkuma.

sɛ̀bɛkolama→̌→ 0( sérieux affaire *en tant que )

adj qui paraît importantqui paraît important

sɛ̀bɛkɔrɔ→̌→ 223( sérieux vieux )

adv p sérieusementsérieusement, fortement, consciencieusement sɛ̀bɛ (en composition avec un verbes qualitatifs ou un verbe). ù y’à sɛ̀bɛkɔrɔ-déli ils l'ont supplié instammentà man sɛ̀bɛkɔrɔ-ján il n'est pas très grandń sɛ̀bɛkɔrɔ tɛ́! je refuse catégoriquement !


Í ka ɲìninka-li ìn sɛ̀bɛkɔrɔ di-ya-ra ń yé.
Ta question m’a beaucoup plu’ [Jɛkabaara 294 11sidibe-koorisene_kakanka_lakana].
28.2. Les adverbes préverbaux

Nìn fíyen-tɔ-kɛ` jà-tigi-muso` dén-muso-nin` tùn sɛ̀bɛkɔrɔ tíɲɛ-nen dòn.
La fille de la logeuse de cet homme handicapé était très gâtée’ [An ka yɛlɛ].

Ń sɛ̀bɛkɔrɔ tɛ́ ! - ‘Je refuse catégoriquement !’ [Maléfices].
28.2. Les adverbes préverbaux

sɛ̀bɛkuma→̌→ 4( sérieux parole )

n parole sérieuseparole sérieuse sɛ̀bɛkan.

sɛ̀bɛlama→̌→ 3( sérieux *en tant que )

adj importantimportant, sérieux bèlebele, bɛ́rɛ, gírin, kólogirinman, kólogirin, kóloma, kùnba, sɛ̀bɛ.

sɛ̀bɛlanko→̌→ 0( sérieux à affaire ) sɛ̀bɛnanko

n affaire sérieuse

rn affaire sérieuse

sɛ̀bɛlɛn→̌→ 0 sɛ̀mɛlɛ; sɛ̀bɛrɛn; sɛ̀bɛrɛ

n éperon kɔ̀li (de cavalier).

sɛ́bɛn→̌→ 1115

n écrit


Bùrudamɛ ka sɛ́bɛntu
Porte amulette touareg en cuir décoré.

1 • écrit, lettre, texte imprimé. násiji, nási, sɛ́bɛnni, lɛ́tɛrɛ, bàtaki à bɛ́ sɛ́bɛn dɔ́n il sait lire et écrire

2 • papier. káyiti, pápiye.

3 • amulette. dásiri, sɛ́bɛnden mórikɛ yé sɛ́bɛn tù à yé le marabout lui a fabriqué une amulette

sɛ́bɛn→̌→ 546→n : 0

v écrire…karamɔgɔ b'a ɲini kalandenw fɛ, u ka masalabolo in sɛbɛn ni mansinnadege siginiden misɛn ye. ● ● ● an k'a to an hakili la.…(bamanankan_maben-102sebenni_taamasiyenkulu_mabenni.dis.html)

vt 1 • écrire.

2 • préscrire (à -- kùn).

sɛ̀bɛnanko→̌→ 0( sérieux à affaire ) sɛ̀bɛlanko

n affaire sérieuse

rn affaire sérieuse

sɛ́bɛnden→̌→ 12( écrit enfant )

n caractère d'écriture

1 • caractère d'écriture.

2 • papier écrit (à l'intérieur d'une amulette).

3 • amulette. dásiri, sɛ́bɛn, sɛ́bɛnniden, sìginiden.

sɛ́bɛndɔnbaga( écrit connaître *agent occasionnel )

n alphabétiséalphabétisé, scribe

sɛ́bɛndɔnbali→̌→ 0( écrit connaître PTCP.NEG )

ptcp analphabète kàlanbali.

sɛ́bɛndɔnbaliya→̌→ 0( analphabète [ écrit connaître PTCP.NEG ] *abstractif )

n analphabétisme kàlanbaliya, kùnfinya.

sɛ́bɛnfura→̌→ 17( écrire feuille )

n feuille de papierfeuille de papier fúra.

sɛ́bɛnni→̌→ 35( écrire *nom d'action )

n écriture

1 • écriture, inscription. tɔ́gɔsɛbɛn sɛ́bɛnni kɛ́ écrire

2 • écrit.

sɛ́bɛnniden→̌→ 1( écriture [ écrire *nom d'action ] enfant )

n caractère d'écriturecaractère d'écriture sìginiden, sɛ́bɛnden.

sɛ́bɛnnikɛla→̌→ 37( écriture [ écrire *nom d'action ] faire *agent permanent )

n celui qui écritcelui qui écrit, scribouillard, écrivain public

sɛ́bɛnnikɛlan→̌→ 6( écriture [ écrire *nom d'action ] faire *instrumental )

n bicbic, crayon biki (tout instrument pour écrire). kíriyɔn, krɛ́yɔn.

sɛ̀bɛrɛ→̌→ 0 sɛ̀bɛlɛn sɛ̀mɛlɛ; sɛ̀bɛrɛn

n éperon kɔ̀li (de cavalier).

sɛ̀bɛrɛn→̌→ 0 sɛ̀bɛlɛn sɛ̀mɛlɛ; sɛ̀bɛrɛ

n éperon kɔ̀li (de cavalier).

sɛ̀bɛsen→̌→ 3( sérieux jambe )

n comportement sérieuxcomportement sérieux

sɛ̀bɛya→̌→ 2( sérieux *abstractif )

n le sérieuxle sérieux

sɛ̀bunturun→̌→ 0( poule poussin ) shɛ̀bunturun syɛ̀bunturun; shyɛ̀bunturun.

n poussin 1-15 jourspoussin 1-15 jours

sɛ̀danga→̌→ 2( poule poulette-pondeuse ) shɛ̀danga syɛ̀danga; shyɛ̀danga.

n poule d'âge à pondrepoule d'âge à pondre

sɛ̀den→̌→ 7( poule enfant ) shɛ̀den syɛ̀den; shyɛ̀den.

n poussin búturu.

sɛ̀denba→̌→ 1( poule enfant mère ) shɛ̀denba syɛ̀denba; shyɛ̀denba.

n poule avec ses petits

1 • poule avec ses petits.

2 • Les Pléiades (constellation).

sɛ̀denninntuguntugun→̌→ 0( poussin [ poule enfant ] *diminutif ) shɛ̀denninntuguntugun syɛ̀denninntuguntugun; shyɛ̀denninntuguntugun.

n petite poulettepetite poulette

sɛ́ɛlɛ→̌→ 0→n : 0 sɛ́lɛ sɛ́ɛlɛ; sɛ́lɛn.

v découper en lanières

vt découper en lanières

sɛ́ɛma→̌→ 0 nsɛ́mɛ shyéma; syéma; séma; nsɛ́ɛma; nséma; nsɛ́ɛmɛ; sɛ́mɛ; sɛ́mɛn; sɛ́ɛmɛ; sɛ́ɛma; sɛ́nmɔ.

n mentormentor, responsable des initiés (homme chargé d'encadrer les nouveaux circoncis).

sɛ́ɛmɛ→̌→ 0 nsɛ́mɛ shyéma; syéma; séma; nsɛ́ɛma; nséma; nsɛ́ɛmɛ; sɛ́mɛ; sɛ́mɛn; sɛ́ɛmɛ; sɛ́ɛma; sɛ́nmɔ.

n mentormentor, responsable des initiés (homme chargé d'encadrer les nouveaux circoncis).

sɛ́ɛnɛ→̌→ 8→n : 0

v étendre fɛ̀nsɛn, gàngàn, láfɛ̀nsɛn, tɔ̀nɔ, yánkan, yɛ́gɛn, yɛ́rɛkɛ.… bila dugu ma Silamakan Ardo ye i sigi a ko Ɲɛba na Ɲɛba nana a ko i sen fila sɛɛnɛ a ye a sen fila sɛɛnɛ Silamakan Ardo ye a kun ta a ye a da Ɲɛba sen kan a …(dumestre-prise_de_djonkoloni.dis.html)

sɛ́ɛnɛ→̌→ 23→n : 0 shɛ́nɛ; séene; syéne; shyéne; shéne.

v couler…keninge fana, u b'o kɛ o cogo la, k'o sɛɛnɛ , k'o fara a kan. u bɛ di fana ko, k'a ɲaga bisi, k'a bɔ a la, k'o sɛɛnɛ nin fila kan.…(sisoko-daa_ka_kore.dis.html)

1.1 • vi couler, verser bòli, jí, kɔ́lɔkɔlɔ, mùtimuti, súuru, wòyo, wɔ̀ɔlɔ, bɔ̀n.

1.2 • vt préparer l'eau (pour la toilette). mùso bɛ jí sɛ́ɛnɛ dúnan kùn la femme prépare l'eau pour l'étranger

2 • vt décanter, filtrer sɔ́ɔlɔ, sɛ́nsɛn.

3 • vt vider lánkolonya.

4 • vr s'étendre

sɛ̀ɛnsɛɛn→̌→ 0→n : 0 sɛ̀nsɛn sɛ̀nsɛ; sɛ̀ɛnsɛɛn; sɛ̀ɛnsɛn.

v faire avancer doucement

1.1 • vt faire avancer doucement, acheminer lentement dɛ̀mɛdɛmɛ, dɛ̀ɛndɛɛn.

1.2 • vr se traîner, avancer péniblement, avancer doucement kìirikaara, kòorokaara, nìgisinɔgɔsɔ.

1.3 • vt avancer péniblement quelque-part nùmuw ye nìn yɔ́rɔ ìn sɛ̀nsɛn, kà nà Dàa mà kálakaba kàn les forgerons sont passé par cette endroit avec la difficulté et arrivés au grand lit de Daa

2 • vt conduire en lente procession

sɛ̀ɛnsɛn→̌→ 0→n : 0 sɛ̀nsɛn sɛ̀nsɛ; sɛ̀ɛnsɛɛn; sɛ̀ɛnsɛn.

v faire avancer doucement

1.1 • vt faire avancer doucement, acheminer lentement dɛ̀mɛdɛmɛ, dɛ̀ɛndɛɛn.

1.2 • vr se traîner, avancer péniblement, avancer doucement kìirikaara, kòorokaara, nìgisinɔgɔsɔ.

1.3 • vt avancer péniblement quelque-part nùmuw ye nìn yɔ́rɔ ìn sɛ̀nsɛn, kà nà Dàa mà kálakaba kàn les forgerons sont passé par cette endroit avec la difficulté et arrivés au grand lit de Daa

2 • vt conduire en lente procession

sɛ̀fan→̌→ 23( poule oeuf ) shɛ̀fan syɛ̀fan; shyɛ̀fan.

n oeuf de pouleoeuf de poule shɛ̀kili, syɛ̀kili.

sɛ̀fancɛkalo→̌→ 1( poule oeuf ramasser lune )

n 7e mois lunaire7e mois lunaire, Rajab

sɛ̀fanfara→̌→ 0( oeuf.de.poule [ poule oeuf ] écorce ) shɛ̀fanfara syɛ̀fanfara.

n coquille d'oeuf de poulecoquille d'oeuf de poule shɛ̀kilifara.

sɛfitiriyakizɔni→̌→ 15→n.prop/n : 0 →n.prop : 15→n : 0

n prop Ceftriaxone Aw bɛ a furakɛ ni Sɛfitiriyakizɔni, Ceftriaxone ye walima Siporofulɔkizasini, Ciprofloxacine ka Kilindamisini, Clindamycine fara o kan.(Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

sɛfudebatayɔn→̌→ 2

n chef de bataillonchef de bataillon Sanfɛkɛlɛ in senfɛ, sɛfudebatayɔn (Chef de bataillon) Damiyɛn Buwate ni tora a la. (Kibaru 492, 2013) ETRG.FRA.

sɛfudetamazori→̌→ 0

n chef d'état-majorchef d'état-major Kunnafonidilajɛ in kɛnɛ kan, faso garidiw ka sɛfudetamazɔri, jamana polisiw kuntigiba ani zandaramaw kuntigiba tun bɛ minisiri kɛrɛfɛ. (Kibaru n°529, 2016) ETRG.FRA.

sɛ́gɛ→̌→ 30

n épervier fìlijɔ (quelques rapaces diurnes). Voir : sɛ́gɛbanpokolon; sɛ́gɛbilen....…3361 ) denkɛnin danbe y'a baba ye, nka a ka barika ɲini, o y'a ba ye. 3362 ) sɛgɛ bɛ sɛden ta, nka a tɛ se ka tɔnkɔnɔden ta. 3363 ) cɛbonyamuso den tɛ to kɔ.…(bailleul-sagesse_bambara_02e.dis.html)

sɛ́gɛ→̌→ 32

n salpêtre…1015 ) i y'i den min kɔrɔkɛ su don, o sudonko tɛ i kamanagan. 1016 ) ka sɛgɛ kɛ da la, hali sa, i ma a ɲɛdɔn de ? 1017 ) kamalenba de bɛ sungurunba siyɔrɔ dɔn.…(bailleul-sagesse_bambara_02b.dis.html)

1.1 • salpêtre dùgusɛgɛ.

1.2 • potasse kàta, sɛ́gɛkata.

2 • savon traditionnel

3 • herbe Striga senegalensis sɛ́gɛbilen, sɛ́gɛnin (plante parasite du mil). scro. Voir : sɛ́gɛba; sɛ́gɛbilen.

4 • considération, murmure, petit bruit dájukɔrɔkuma, dùgudugu (toujours avec la négation). háli sɛ́gɛ ! même pas un petit bruit ! aucune réponse ! nê tɛ sɛ́gɛ kɛ́ í lá bìlen je ne te parle plus !

sɛ́gɛ→̌→ 12

n considérationconsidération, murmure, petit bruit gàsi, dájukɔrɔkuma, dùgudugu háli sɛ́gɛ ! même pas un petit bruit ! , aucune réponse ! nê tɛ sɛ́gɛ kɛ́ í lá bìlen je ne te parle plus !

sɛ́gɛba→̌→ 2( salpêtre *augmentatif )

n herbe Buchnera hispida

1 • herbe Buchnera hispida (plante parasite du mil). scro. núgusɛgɛ.

2 • soude caustique.

sɛ́gɛbanji( salpêtre filtre ) sɛ́gɛbantin sɛ́gɛbanti

n récipient percérécipient percé (pour filtrer les cendres).

sɛ́gɛbanpokolon→̌→ 0( épervier *augmentatif milan.noir )

n milan noirmilan noir, Milvus migrans (queue échancrée, espèce détritivore des villes et villages). npòkolon.

sɛ́gɛbanti( salpêtre filtre ) sɛ́gɛbantin sɛ́gɛbanji

n récipient percérécipient percé (pour filtrer les cendres).

sɛ́gɛbantin( salpêtre filtre ) sɛ́gɛbanti; sɛ́gɛbanji

n récipient percérécipient percé (pour filtrer les cendres).

sɛ́gɛbilen→̌→ 0( salpêtre rouge ) sɛ́gɛblen.

n herbe Striga senegalensisherbe Striga senegalensis, herbe Striga hermonthica sɛ́gɛ (plante parasite du mil). scro. sɛ́gɛnin.

sɛ́gɛbilen→̌→ 0( épervier rouge ) sɛ́gɛblen.

n busard des sauterelles

1 • busard des sauterelles, Butastur rufipennis (fréquente les feux pour capturer les insectes).

2 • faucon renard, Falco alopex (mâle et femelle sont entièrement roux, fréquente les feux de savane). sìsilasɛgɛ, tásisirɔsɛgɛ.

sɛ́gɛblen→̌→ 0( salpêtre rouge ) sɛ́gɛbilen sɛ́gɛblen.

n herbe Striga senegalensisherbe Striga senegalensis, herbe Striga hermonthica sɛ́gɛ (plante parasite du mil). scro. sɛ́gɛnin.

sɛ́gɛblen→̌→ 0( épervier rouge ) sɛ́gɛbilen sɛ́gɛblen.

n busard des sauterelles

1 • busard des sauterelles, Butastur rufipennis (fréquente les feux pour capturer les insectes).

2 • faucon renard, Falco alopex (mâle et femelle sont entièrement roux, fréquente les feux de savane). sìsilasɛgɛ, tásisirɔsɛgɛ.

sɛ́gɛfunteni→̌→ 1( salpêtre chaleur )

n cyanure síyaniri.

sɛ́gɛji→̌→ 17( salpêtre eau ) sɛ́gɛnji.

n eau de potasseeau de potasse

sɛ́gɛkata→̌→ 2( salpêtre potasse )

n potasse kàta, sɛ́gɛ.

sɛ́gɛkisɛ→̌→ 0( salpêtre grain )

n morceau de potassemorceau de potasse (acheté pour fabriquer la poudre de fusil).

sɛ́gɛlaseri→̌→ 0( salpêtre à bouillie ) sɛ́gɛlasɛri

n bouillie cuite avec de potassebouillie cuite avec de potasse

sɛ́gɛlasɛri→̌→ 0( salpêtre à bouillie ) sɛ́gɛlaseri

n bouillie cuite avec de potassebouillie cuite avec de potasse

sɛ́gɛlɛn→̌→ 0→n : 0 ségelen sɛ́gɛlɛn.

v boiter

vi/vr boiter ségelense í b'í ségelen í sèn ná tu boites

sɛ̀gɛlɛn→̌→ 23 nsɛ̀gɛlɛn; zɛ̀gɛlɛn; sègelen; nsègelen.

n ver de Guinéever de Guinée…5. sugunɛbilennin. 6. nugulasugunɛbilennin. 7. sɛgɛlɛn . 8. wololabanaw. 9. kɛnɛyako gɛlɛyaw minnu sababu ye sosow ni dimɔgɔw ye. 10.…(dogotoro_00dogotoro_te_sigida_min_na.dis.html)

Sɛgɛn→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPSègue (village, commune de Sagabala, cercle de Kolokani).

sɛ̀gɛn→̌→ 136 sɛ̀ngɛn; sɛ̀ngɛ.

n fatigue

1 • fatigue, peine. sɛ̀, sɛ́nɛ, kùnko wáasa í ka sɛ̀gɛn kànâ kɛ́ fú yé... pour que tes fatigues ne soient pas vaines …

2 • pauvreté. sɛ̀gɛn b’à lá il est dans la misère

3 • peine, travail dur. kùnko, báabugubaara.

sɛ̀gɛn→̌→ 250→n : 3 sɛ̀ngɛn; sɛ̀ngɛ.

v fatiguer


Ò y'à sɔ̀rɔ, à fána sɛ̀gɛnna.
'Il s'est avéré que lui aussi il était fatigué.'

Fàantanya nàna Sériba mìnɛ fó kà à sɛ̀gɛn.
'La pauvreté a attrapé Sériba et l'a affaibli.'
Les verbes P-labiles (17.2.2)

Sòsow ye ń sɛ̀gɛn bì. - 'Les moustiques m'ont fatigué aujourd'hui.'

Ń sɛ̀gɛnna bì sòsow fɛ̀. - 'J'ai été fatigué aujourd'hui par les moustiques.'
P-labilité à valeur passive (17.2.5)

1 • fatiguer. ɲɛ́kɔrɔse, ɲɛ́madègun fàrigan yé nê sɛ̀gɛn l'a fièvre m'a bien fatigué

2 • épuiser (le sol). sɛ̀nɛ bɛ́ dùgukolo sɛ̀gɛn la culture épuise le sol

3 • réduire à la misère.

4 • importuner, gêner.

sɛ̀gɛnbaatɔ→̌→ 1( fatiguer *agent occasionnel *statif ) sɛ̀gɛnbagatɔ

n pauvre bólokolon, bólolankolon, bólomadɔgɔ, dábarajɛ, fɛ́nntan, kánnankolon, tántan, tɛ́gɛlankolon, dɛ́sɛbaatɔ, fàantan, bólontan.

sɛ̀gɛnbaatɔ→̌→ 7( fatiguer *agent occasionnel *statif ) sɛ̀gɛnbagatɔ

adj pauvre bólolandɔgɔ, bólolankolon, bólomadɔgɔ, cógontan, dábarajɛ, kánnankolon, kɔ̀libaatɔ, mìsikinɛ, séntan, tántan, tɛ́gɛlankolon, dɛ́sɛbaatɔ, fàantan, bólontan.

sɛ̀gɛnbagatɔ→̌→ 3( fatiguer *agent occasionnel *statif ) sɛ̀gɛnbaatɔ

n pauvre bólokolon, bólolankolon, bólomadɔgɔ, dábarajɛ, fɛ́nntan, kánnankolon, tántan, tɛ́gɛlankolon, dɛ́sɛbaatɔ, fàantan, bólontan.

sɛ̀gɛnbagatɔ→̌→ 9( fatiguer *agent occasionnel *statif ) sɛ̀gɛnbaatɔ

adj pauvre bólolandɔgɔ, bólolankolon, bólomadɔgɔ, cógontan, dábarajɛ, kánnankolon, kɔ̀libaatɔ, mìsikinɛ, séntan, tántan, tɛ́gɛlankolon, dɛ́sɛbaatɔ, fàantan, bólontan.

sɛ̀gɛnɛ→̌→ 0→n : 0

v granuler finement

vt granuler finement (le mil concassé, le couscous ...)

sɛ́gɛnin→̌→ 0( salpêtre *diminutif )

n herbe Striga senegalensisherbe Striga senegalensis sɛ́gɛ (plante parasite du mil). scro. sɛ́gɛbilen.

sɛ́gɛnin→̌→ 19( salpêtre *diminutif )

n pommade pour défrisagepommade pour défrisage

sɛ́gɛnji→̌→ 0( salpêtre eau ) sɛ́gɛji sɛ́gɛnji.

n eau de potasseeau de potasse

sɛ̀gɛnnabɔ́→̌→ 0→n : 0( fatigue faire.sortir [ *causatif sortir ] )

v se reposer

vr se reposer kɔ́rɔ̀ɲɔ́n, làfiya, láfiɲɛbɔ, láfiɲɛ, sáha, sɛ̀gɛnnafíɲɛ, láɲɔn.

sɛ̀gɛnnabɔ́→̌→ 0( fatigue faire.sortir [ *causatif sortir ] )

n reposrepos, retraite, vacance fɛ́rɛ, làfiya, làfiɲɛ, ɲɛ́suma, dògotu, eretɛrɛti, káluwa.

sɛ̀gɛnnafíɲɛ→̌→ 0→n : 0( fatigue se.reposer [ *causatif sécher ] ) sɛ̀gɛnnafíyɛn

v se reposer

vr se reposer kɔ́rɔ̀ɲɔ́n, làfiya, láfiɲɛbɔ, láfiɲɛ, sáha, sɛ̀gɛnnabɔ́, láɲɔn.

sɛ̀gɛnnafíyɛn→̌→ 0→n : 1( fatigue se.reposer [ *causatif sécher ] ) sɛ̀gɛnnafíɲɛ

v se reposer

vr se reposer kɔ́rɔ̀ɲɔ́n, làfiya, láfiɲɛbɔ, láfiɲɛ, sáha, sɛ̀gɛnnabɔ́, láɲɔn.

sɛ̀gɛnsara→̌→ 3( fatigue paie )

n prime

rn prime jànsa k'í sɛ̀gɛnsara` fàra à kàn exagérer, outrer

sɛ́gɛrɛ→̌→ 307→n : 0

v rejoindre…4238 ) wayekɛla fila tɛ ɲɛ walaha kelen kan. 4239 ) masa kɔnɔntɔn dugu kelen kɔnɔ, dɔ na dɔ sɛgɛrɛ . 4240 ) wara fila tɛ kun dingɛ kelen na. 4241 ) ni bakɔrɔnin donbaga cayara, a bɛ si kɛnɛ ma.…(bailleul-sagesse_bambara_02f.dis.html)

1 • rejoindre. lásɔ̀rɔ, màgɛ́n, sɔ̀rɔ.

2 • se diriger à (aller trouver qn, pour une affaire).

sɛ́gɛsɛgɛ→̌→ 154→n : 1

v bien examiner…kulu kelen kelen bɛ kan kɔrɔtacogo damadɔ dilan, ka a fɔ ; ka tila ka a kuma kelen kelen sɛgɛsɛgɛ , ka a lajɛ a kɔrɔtalen bɛ cogo min.…(bamanankan_maben-104kan_korotacogo.dis.html)

1 • bien examiner. lákɔ̀lɔsi.

2 • interroger dans le détail.

3 • bien nettoyer.

sɛ́gɛsɛgɛli→̌→ 148( bien.examiner *nom d'action )

n enquêteenquête, contrôle minutieux nê nà ò sɛ́gɛsɛgɛli dàn tàn je laisse là l'enquête(pour une devinette = je donne ma langue au chat)


Án ka jàmana` ɲɛ́mɔgɔw ye sɛ́gɛsɛgɛli` dámìnɛ tásumako` lá.
Les dirigeants de notre pays ont commencé des investigations au sujet des incendies’ [Baabu ni baabu, Ch. 6].
20.7. –li, nom d’action/de processus, et nominalisation par conversion

sɛ́gɛsɛgɛlibaga→̌→ 0( enquête [ bien.examiner *nom d'action ] *agent occasionnel )

n contrôleur

sɛ́gɛsɛgɛlikɛla→̌→ 10( enquête [ bien.examiner *nom d'action ] faire *agent permanent )

n enquêteur

sɛ̀gi→̌→ 0 sègi sɛ̀gi.

n corbeille cɛ̀rɛ (aux bords entièrement renforcés).

sɛ̀gin→̌→ 0→n : 0 sègin sègi; sɛ̀gin.

v revenir

1 • vi revenir kùrunkɔ́, kɔ́kùru, kɔ́sègin sègin ò kàn ! recommence ! à sèginna kà kúlo il s'est remis à hurlerà sèginna à kɔ́ il est revenu en arrière, il est mort

2 • vt rendre kɔ́lasègin, kɔ́masègin, lásègin, màsègin fɛ́n ìn sègin à mà ! rends-lui cet objet

sɛ̀kama→̌→ 0( poule neuf ) shɛ̀kama syɛ̀kama; shyɛ̀kama.

n poulette non fécondéepoulette non fécondée syɛ̀misɛn.

sɛ̀kasidonon→̌→ 0( poule pleurer coq ) shɛ̀kasidonon syɛ̀kasidonon.

n coq qui chante

1 • coq qui chante.

2 • un as (dans son métier..) ù bɛ́ɛ lájɛlen yé syɛ̀kasidono yé ù ka tɔ́n ná fàrajɛjamana ná ce sont tous des as dans leurs clubs en Europe (kb 1/06 p.12)

Sɛkɛna→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0 Shɛ́knà Shɛ́kina; Shekinɛ; Syɛkinɛ; Syɛkina

n prop NOM MSekhna (nom masculin).…dɔnko ni kunnafoniw jɛnsɛnni minisiri : Sɛkɛna Deteba Kamisoko. jamana baarabakow ani bolifɛnkow minisiri : Bakari Koninba Tarawele.…(nyetaa18_11mali_goferenama.dis.html)

sɛ́kɛrɛtɛri→̌→ 0 sékeretɛri sɛ́kɛrɛtɛri.

n secrétaire

sɛ́ki→̌→ 0 sákɛ sɛ́ki.

n sellier (caste toucouleur).

sɛ́ki→̌→ 1 fr. chèque

n chèque shɛki, wáritasɛbɛn (de banque).…jateminɛ na sɛbɛn ninnu b'i n'a fɔ waritasɛbɛn n'o ye « sɛki » ye. mɔgɔ bɛ se ka taa wari labɔ faso waribonba la n'a ye.…(kibaru546_01jire_jara-angereko.dis.html)

sɛ̀kili→̌→ 5( poule oeuf ) shɛ̀kili shyɛ̀kili; syɛ̀kili.

n oeuf de pouleoeuf de poule shɛ̀fan, syɛ̀fan.

sɛ̀kilifara→̌→ 0( oeuf.de.poule [ poule oeuf ] écorce ) shɛ̀kilifara syɛ̀kilifara; shyɛ̀kilifara.

n coquille d'oeuf de poulecoquille d'oeuf de poule shɛ̀fanfara í sèn tɛ́ syɛ̀kilifara cì tu n'es bon à rien (tu n'es même pas capable de briser une coquille d'oeuf avec ton pied)

sɛ̀kilisabasiri→̌→ 1( oeuf.de.poule [ poule oeuf ] trois lier ) shɛ̀kilisabasiri syɛ̀kilisabasiri.

n casse-tête ntòlo.

sɛkitɛri→̌→ 26

n secteur…1956 san, Zebala sɛkitɛri dayɛlɛla. o kuntigiba kɛra Nikola Bɛrinari ye. Sikaso sɛkitɛri kɛra santiri 7 ye. San sɛkitɛri kɛra santiri 10 ye. a sera fo Tomiɲan.…(jekabaara142_06koorikolo_walima.dis.html)

sɛ̀kɔ̀gɔ→̌→ 0( poule sel ) shɛ̀kɔ̀gɔ syɛ̀kɔ̀gɔ; shyɛ̀kɔ̀gɔ.

n gros ver blancgros ver blanc shɛ̀kwànin (larve de bousier ?)

sɛ̀kɔrɔ→̌→ 0( poule vieux ) shɛ̀kɔrɔ syɛ̀kɔrɔ; shyɛ̀kɔrɔ.

n grosse poule adultegrosse poule adulte

Sɛ́kù→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0 Sékù Sheku; Sékì; Shɛ́k

n prop NOM M (Shek est une forme diminutive).… san 1827, fulaw ɲɛmɔgɔ Sɛku Amadu ye Tumutu minɛ burudamɛw na ; nka Ɛlihaji Umaru fana y'o fulafanga bin san 1861 ka …(kibaru539_03fd_jara-burudame_jujon.dis.html)

sɛ̀kulukulu→̌→ 1( poule poulailler ) shɛ̀kulukulu syɛ̀kulukulu; shyɛ̀kulukulu.

n poulailler kúlukulu, shɛ̀sulu, sùlu, syɛ̀sulu.

sɛ̀kwànin→̌→ 0( poule sel *diminutif ) shɛ̀kwànin syɛ̀kwànin; shyɛ̀kwànin.

n gros ver blancgros ver blanc shɛ̀kɔ̀gɔ (larve de bousier ?)

sɛ́lɛ→̌→ 1→n : 0 sɛ́ɛlɛ; sɛ́lɛn.

v découper en lanières

vt découper en lanières

sɛ̀lɛ→̌→ 10 sàle

n tombe ntùgunbilen, káburu.… tasuma golobali la fɛrɛbaatɔw dɔrɔn ye, laada terejugu tonkun na funti sɔrɔntanjama sɛlɛ kan…(dukure-fatoya_ni_jigiya.dis.html)

sɛ̀lɛdatigɛba→̌→ 0( tombe bouche couper chèvre )

n chèvre de sacrificechèvre de sacrifice (chèvre sacrifiée lors du creusage de la tombe).

sɛ̀lɛden→̌→ 0( tombe enfant )

n excavation latérale au fond de la tombeexcavation latérale au fond de la tombe

sɛ̀lɛdo→̌→ 8( tombe groupe )

n cimetière káburudo, kólojɛbugu.

sɛ́lɛku→̌→ 0→n : 0 sálaku.

v équarrir

vt équarrir, tailler grossièrement dɛ́sɛ, pɛ̀npɛrɛn.

sɛ́lɛkusɛlɛku→̌→ 0

adv rapidement bógoyi, fúga, mɛ́lɛkɛmɛlɛkɛ (pour une démarche).

sɛ́lɛkusɛlɛku

n rapidité sèndiya, téliya (d'une démarche).…551 ) n'i ye fɛn kɛnɛ fila don ta la, u dɔ ngorokingoroki bɛ bɔ. 552 ) sɛlɛkusɛlɛku diya o diya basa la, sakɛnɛ kɔko don.…(bailleul-sagesse_bambara_02a.dis.html)

sɛ́lɛlɛlɛ→̌→ 2

adv doucement dɔ́yi, gɛ́nkɛgɛnkɛ, yɛ́rɛrɛ.…nkunanjɛ wililen sɛlɛlɛlɛ diye ka taa sacin fura bɔ, ni ka na o kɛ donsokɛ nin na.…(diarra-chants_circoncision.dis.html)

sɛ́lɛn→̌→ 0→n : 0 sɛ́lɛ sɛ́ɛlɛ; sɛ́lɛn.

v découper en lanières

vt découper en lanières

sɛ́li→̌→ 0 séli sɛ́li Ar. ṣalla:

n prière

1 • prière. áladeli, bàto, déli.

2 • fête. séli bɛ́nà sé la fête est toute proche

3 • conversion à l'islam.

sɛ́li→̌→ 0→n : 0 séli sɛ́li; sáli.

v prier

1 • prier. déli, màdéli (faire la prière musulmane). ní làansara sélila kàban quand on a fait la prière de l'après-midi …

2 • se faire musulman. à sélila il est passé à l'islam

sɛ̀li→̌→ 0→n : 0 sàli

v bouder

vi bouder, être mécontent dámɔ, kùrukuru (de --.kɔ́rɔ— un mot peu connu).

sɛliti→̌→ 0

n celte (Les Celtes étaient un peuple indo-européen de l'âge du fer et de l'Europe médiévale).

sɛ̀mara→̌→ 0( poule garde ) shɛ̀mara syɛ̀mara.

n avicultureaviculture, élevage de poules Note : donniya 5/6 p.63

sɛ̀marala→̌→ 0( poule garder *agent permanent ) shɛ̀marala syɛ̀marala.

n aviculteur Note : (kb 12/05 p.9)

sɛ́mɛ→̌→ 0 nsɛ́mɛ shyéma; syéma; séma; nsɛ́ɛma; nséma; nsɛ́ɛmɛ; sɛ́mɛ; sɛ́mɛn; sɛ́ɛmɛ; sɛ́ɛma; sɛ́nmɔ.

n mentormentor, responsable des initiés (homme chargé d'encadrer les nouveaux circoncis).

sɛ́mɛ→̌→ 20 sɔ́mɛ; sɔ́mi; nsɛ́mɛ; nsɔ́mi.

n moelle…zɛnki b'a la, o bɛ farikolo lakana. kalisiyɔmu b'a la, o bɛ kolo ni sɛmɛ sinsin. hali sogomafɛn dɔɔnin b'a la sɛgɛ tɛ min na.…(kibaru555_06konta-fini_dundala.dis.html)

1 • moelle. nùgu.

2 • force physique. bárika, fàngafin, fìsiki, tòfanga dénmisɛnnin sɔ́mi ma sé báara mín kɛ́li yé, n'í kó : à k'ò kɛ́, í b’à bàna un travail qui dépasse les forces d'un enfant, si tu lui dis de le faire,tu vas le rendre malade

sɛ̀mɛ→̌→ 0

n herminetteherminette, hache-houe ncége, sɛ̀mɛkuru (des chasseurs).


sɛ̀mɛ (hache-houe)
photo Valentin Vydrine

sɛ̀mɛ
Collection d’objets ethnographiques - UMB - 49

sɛ̀mɛ→̌→ 64→n : 0

v adosser… , Segu dɔgɔ la, ne Seku ni Ɲatiya baa Daramani Kulibali, an sigiyɔrɔ gaw jɔlen don, k'u sɛmɛ ɲɔgɔn na : an bɛ sigi ɲɔgɔn kɛrɛfɛ…(dumestre-manigances_2003_06.dis.html)

vt adosser (contre).

sɛ̀mɛ→̌→ 0

n estrade (natte posée sur des pieux, servant de lieu de repos).

Sɛmɛdɛtɛ→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Sɛmudete CMDT

n prop ABRABR, CMDT, Compagnie malienne pour le développement du textile

sɛ̀mɛjiri→̌→ 2( adosser arbre )

n soutiensoutien, point d'appui ntúloma, jìgisɛmɛ, jìgiya, sínsinda, tàyɔrɔ.

sɛ́mɛjurunin→̌→ 1( moelle corde *diminutif )

n nerf fàsajuru, fàsa.

sɛ̀mɛkuru→̌→ 15( herminette boule )

n hache-houe sɛ̀mɛ.

sɛ̀mɛlɛ→̌→ 0 sɛ̀bɛlɛn sɛ̀bɛrɛn; sɛ̀bɛrɛ

n éperon kɔ̀li (de cavalier).

sɛ́mɛn→̌→ 0 nsɛ́mɛ shyéma; syéma; séma; nsɛ́ɛma; nséma; nsɛ́ɛmɛ; sɛ́mɛ; sɛ́mɛn; sɛ́ɛmɛ; sɛ́ɛma; sɛ́nmɔ.

n mentormentor, responsable des initiés (homme chargé d'encadrer les nouveaux circoncis).

sɛ̀mɛnan→̌→ 1( adosser *instrumental )

n protéïne

1 • protéïne, vitamine. poroteyini, witamini.

2 • appui, soutient. bólomada, nàfalan, sínsinbere, sínsinnan, sínsin.

sɛ́mɛnciya→̌→ 0→n : 0 sɛ́mɛntiya sɛ́mɛnciya.

v consolider

1 • consolider, rendre efficace, confirmer, attester, bien exécuter. sàbati, sínsin, dánkɛnɛmaya, màfíla, tìɲɛtigiya, dàŋaniya sɛ́mɛntiya màa yé kó confirmer à qqn que …

2 • mettre en marche.

3 • dire clairement, articuler. péreperelatìgɛ.

sɛ́mɛntiya→̌→ 125→n : 1 sɛ́mɛnciya.

v consolider

1 • consolider, rendre efficace, confirmer, attester, bien exécuter. sàbati, sínsin, dánkɛnɛmaya, màfíla, tìɲɛtigiya, dàŋaniya sɛ́mɛntiya màa yé kó confirmer à qqn que …

2 • mettre en marche.

3 • dire clairement, articuler. péreperelatìgɛ.

sɛ́mɛntiyalan→̌→ 3( consolider *instrumental )

n renforcement

1 • renforcement. sínsin.

2 • adverbe (néologisme). Note : kb

sɛ̀minawara→̌→ 0( poule attraper fauve ) shɛ̀minɛwara shɛ̀minawara; sɛ̀minɛwara.

n chat sauvagechat sauvage, chat ganté, Felis felis sylvestris jàkumawara, kólonkari, ɲàriwara.

sɛ̀minɛwara→̌→ 0( poule attraper fauve ) shɛ̀minɛwara shɛ̀minawara; sɛ̀minɛwara; sɛ̀minawara

n chat sauvagechat sauvage, chat ganté, Felis felis sylvestris jàkumawara, kólonkari, ɲàriwara.

sɛ̀misɛn→̌→ 0( poule petit ) shɛ̀misɛn syɛ̀misɛn; shyɛ̀misɛn

n poulette shɛ̀walan, syɛ̀kama.

Sɛmudete→̌→ 32→n.prop/n : 0 →n.prop : 35→n : 23 Sɛmɛdɛtɛ; CMDT

n prop ABRABR, CMDT, Compagnie malienne pour le développement du textile… lafasalitɔn fila sigira sɛnɛkɛlaw la walasa u ka se k'u dɛmɛ u haminankow ɲɛnabɔli la, Sɛmudete fanfɛ. nka an bɛ don min na, lafasalitɔnw ɲinɛnen don u sigikun kɔ. hali gɛlɛya min bɛ …(kibaru415_06sanogo-senekelaw_ka.dis.html)

sɛ̀muso→̌→ 4( poule féminin ) shɛ̀muso syɛ̀muso; shyɛ̀muso.

n poule shɛ̀.

sɛ́n→̌→ 0→n : 0 síyɛn sán; syán; síɲɛ; syɛ́n; shyɛ́n; shíyɛn; sɛ́n.

v gratter

vt gratter, sarcler kɔ́ri, sáani, ŋàani, kɔ́rɔba, kɔ́rɔcì, kɔ́rɔsiyɛn ŋɔ́ni yé nê syɛ́n les épines m'ont égratignémùso bɛ́ jɛ́gɛfara syɛ́n la femme écaille le poisson

sɛ́n→̌→ 0n síyɛn sɛ́n; syɛ́n; síɲɛ; shyɛ́n; síɲɛn; fyɛ́n.

n bouturebouture, plant à repiquer, pousse de plante dùguturu.

sɛ́n→̌→ 0→n : 0 síyɛn síɲɛ; sɛ́n; syɛ́n.

v faire repousses

vi faire repousses (l'emploi verbal n'est pas accepté par tout le monde).

Sɛndeni→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPSaint-Denis (ville, banlieue de Paris).

sɛndika→̌→ 14

n syndicat láfasalitɔn sindika O mɔgɔ kologɛlɛnw de ye Nansara kɛlɛ, sɛndika ni politiki siraw la, Mali ka yɛrɛmahɔrɔnya sɔrɔ. (Traoré, Hinɛ nana, III,0) U ma kan ka u yɛrɛ kɛ fanga ye, ni u ye o kɛ, u bɛ, u yɛrɛ nagasi, ka tila ka gɛlɛyaw bange i n'a fɔ a kɛra cogo min na farafinna yan « Burkina Faso ka sindikaw (baarakɛjɛkuluw) »(Kalamɛnɛ n°1 1992) ETRG.FRA.

Sɛnɛ→̌→ 6→n.prop/n : 0 →n.prop : 6→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).

sɛ́nɛ→̌→ 0

n fatigue sɛ̀gɛn, sɛ̀ (à quelqu'un qui vient de loin vous rendre visite). í ní sɛ́nɛ ! toi et la longue marche !

sɛ̀nɛ→̌→ 0

n agriculture sɛ̀nɛkɛko sɛ̀nɛ kɛ́ cultiver


Sɛ̀nɛ dè fɔ́lɔla díɲɛ ná, sɛ̀nɛ dè bɛ lában.
C’est par l’agriculture que la vie a commencé, c’est par l’agriculture qu’elle finira.

sɛ̀nɛ→̌→ 212→n : 0

v cultiver…an bɛ nin farikolo magoɲɛfɛnw sɔrɔ jiridenw, nakɔ fɛnw ani jiribuluw la minnu bɛ sɛnɛ ani minnu tɛ sɛnɛ. Afiriki sumanw bɛ ɲɔgɔn ɲɛ farikolo magoɲɛ sira kan.…(berson_traore-ka_sigidalafen_duntaw.dis.html)

1 • cultiver. cíkɛ (telle plante, tel champ ...)

2 • observer une coutume. ò làada ìn bɛ́ sɛ̀nɛ fána on observe aussi cette coutume-ci

sɛ̀nɛ sàna; sànan; sàn; sànsana.

n brûlé…waati dɔw la a yɔrɔ bɛ bilen wa a bɛ mɔgɔ ŋɛɲɛ. sɛnɛ min bɛ bɔ den na, o caman bɛ sɔrɔ den kunkolo saniyabaliya fɛ walima fugula donni a kun na.…(dogotoro_15wololabana.dis.html)

1 • brûlé, dépôt, gratin (dans une marmite, dans un plat).

2 • séborrhée de la tête.

sɛ̀nɛbali( cultiver PTCP.NEG )

ptcp non cultivénon cultivé, en jachère Án nà dùgukolo sɛ̀nɛbali tó à sàn wólonwulanan ná tous les sept ans nous laisserons le sol en repos

sɛ̀nɛfɛn→̌→ 139( cultiver chose )

n plante cultivéeplante cultivée

sɛ́nɛfɔ→̌→ 10 sínafɔ syɛ́nafɔ.

n Sénoufo sínɛfɔ (ethnie du SE du Mali et Côte d'Ivoire).… peul-jawando ( fula ye baganmarala ye, Jawando bɛ bagan feere ) Peul numu Sɛnɛfɔ gana siɲɔgɔnya Sɛnɛfɔ miɲanka siɲɔgɔnya Soninke maninka ( marakaw ka …(jama14_23dunbuya-sinankunya.dis.html)

sɛ́nɛfɔ-gana→̌→ 0

n groupe de sénoufogroupe de sénoufo

Sɛnɛgal→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Sɛ̀nɛgali Senegali; Sinakale; Sinagali

n prop TOPSénégal (pays).…a bɛ fɔ Laginɛ fana, ani Kɔnɔwari ni Kanbiya ni Sɛnɛgali . julakan fɔyɔrɔbaw ye Bobojulaso ye ani Buwake.…(bird_hutchison_kante-an_ka_bamanankan.dis.html)

Sɛ̀nɛgali→̌→ 102→n.prop/n : 0 →n.prop : 102→n : 0 Senegali; Sinakale; Sinagali; Sɛnɛgal

n prop TOPSénégal (pays).… ɲɔgɔndanba tayikɔndo la o kɛra Bamakɔ : jamana 6 tun b'a kɛnɛ kan : Mali ka cɛbɔ tun ye 16 ye, Sɛnɛgali ta tun ye 16 ye, Lajinɛ nana ni 13 ye, Saralon nana ni 4 ye ; Moritani 7, Ganbi 7…(kibaru528_07tunkara_jabi_cero-kalo_farikolonyenaje.dis.html)

sɛ̀nɛkɛbali→̌→ 0( agriculture faire PTCP.NEG )

ptcp non-cultivateur

sɛ̀nɛkɛfɛn→̌→ 3( agriculture faire chose )

n produit agricole

1 • produit agricole, récolte.

2 • additif agricole (engrais, pesticides, etc.)

sɛ̀nɛkɛko→̌→ 6( agriculture faire affaire )

n agriculture sɛ̀nɛ.

sɛ̀nɛkɛla→̌→ 457( agriculture faire *agent permanent )

n cultivateurcultivateur, paysan peyizan, wúlakɔnɔmɔgɔ.

sɛ̀nɛkɛlan→̌→ 0( agriculture faire *instrumental )

n instrument aratoireinstrument aratoire sɛ̀nɛkɛminɛn.

sɛ̀nɛkɛmansin→̌→ 5( agriculture faire machine ) sɛ̀nɛkɛmasin

n motoculteur

sɛ̀nɛkɛmasin→̌→ 0( agriculture faire machine ) sɛ̀nɛkɛmansin

n motoculteur

sɛ̀nɛkɛminɛn→̌→ 18( agriculture faire outils )

n instrument aratoireinstrument aratoire sɛ̀nɛkɛlan.

sɛ̀nɛkɛmobili→̌→ 0( agriculture faire automobile )

n tracteur tarakitɛri.

sɛ̀nɛkɛsuman→̌→ 0( agriculture faire récolte )

n récoltes fɛ́nnadilan, sɔ̀rɔ, sɛ̀nɛmɔ, sùman á ka sɛ̀nɛkɛsuman ládonnen kɔ́ (lé 23, 39) quad vous aurez engrangé vos récoltes

sɛ̀nɛmasa→̌→ 0( cultiver roi )

n gros cultivateurgros cultivateur

sɛ̀nɛmɔ→̌→ 0( agriculture croissance )

n récoltes fɛ́nnadilan, sɔ̀rɔ, sɛ̀nɛkɛsuman.

sɛ̀nɛnkun→̌→ 0 sìnankun sènankun; sɛ̀nɛnkun; sènenkun; sànankun.

n cousin de plaisanteriecousin de plaisanterie sìnankunma (membre de la famille liée à la vôtre par des relations traditionnelles d'entr'aide et de plaisanterie (ex : les 'Tarawele' et les 'Jara' sont des 'senenkun' de même que les'Kulubali' et les 'Konare' ...))

sɛ̀nɛnkunma→̌→ 0( cousin.de.plaisanterie *réciproque ) sìnankunma sènankunma; sɛ̀nɛnkunma; sènenkunma.

adj cousin de plaisanteriecousin de plaisanterie

sɛ̀nɛnkunma→̌→ 0( cousin.de.plaisanterie *réciproque ) sìnankunma sènankunma; sɛ̀nɛnkunma; sènenkunma.

n cousin de plaisanteriecousin de plaisanterie sìnankun.

sɛ̀nɛnkunya→̌→ 0( cousin.de.plaisanterie *abstractif ) sìnankunya sènankunya; sɛ̀nɛnkunya; sànankunya.

n cousinage de plaisanteriecousinage de plaisanterie (relation traditionnelle de plaisanterie et de service).

sɛ̀ngɛ→̌→ 0 sɛ̀gɛn sɛ̀ngɛn; sɛ̀ngɛ.

n fatigue

1 • fatigue, peine. sɛ̀, sɛ́nɛ, kùnko wáasa í ka sɛ̀gɛn kànâ kɛ́ fú yé... pour que tes fatigues ne soient pas vaines …

2 • pauvreté. sɛ̀gɛn b’à lá il est dans la misère

3 • peine, travail dur. kùnko, báabugubaara.

sɛ̀ngɛ→̌→ 0→n : 0 sɛ̀gɛn sɛ̀ngɛn; sɛ̀ngɛ.

v fatiguer

1 • fatiguer. ɲɛ́kɔrɔse, ɲɛ́madègun fàrigan yé nê sɛ̀gɛn l'a fièvre m'a bien fatigué

2 • épuiser (le sol). sɛ̀nɛ bɛ́ dùgukolo sɛ̀gɛn la culture épuise le sol

3 • réduire à la misère.

4 • importuner, gêner.

sɛ̀ngɛn→̌→ 0 sɛ̀gɛn sɛ̀ngɛn; sɛ̀ngɛ.

n fatigue

1 • fatigue, peine. sɛ̀, sɛ́nɛ, kùnko wáasa í ka sɛ̀gɛn kànâ kɛ́ fú yé... pour que tes fatigues ne soient pas vaines …

2 • pauvreté. sɛ̀gɛn b’à lá il est dans la misère

3 • peine, travail dur. kùnko, báabugubaara.

sɛ̀ngɛn→̌→ 0→n : 0 sɛ̀gɛn sɛ̀ngɛn; sɛ̀ngɛ.

v fatiguer

1 • fatiguer. ɲɛ́kɔrɔse, ɲɛ́madègun fàrigan yé nê sɛ̀gɛn l'a fièvre m'a bien fatigué

2 • épuiser (le sol). sɛ̀nɛ bɛ́ dùgukolo sɛ̀gɛn la culture épuise le sol

3 • réduire à la misère.

4 • importuner, gêner.

sɛ̀ngɛrɛ→̌→ 0 sɛ̀ngɛrɛn

n pâte sèche de 'tô'pâte sèche de 'tô'… kɔnɔ ɔ npari tun bɛ fɔ olu de ye Jɔnkolonin kɔnɔ u ko poyi ni payi nɛgɛ sɛngɛrɛn dɔ bɛ a ji min o tɛ a ɲaga ɲimi ɲagaɲimi Nsan ani ɲagamin Nsan Nsan kunba ani …(dumestre-prise_de_djonkoloni.dis.html)

sɛ̀ngɛrɛn→̌→ 9 sɛ̀ngɛrɛ

n pâte sèche de 'tô'pâte sèche de 'tô'… jaa Jɔnkolonin tɛ minɛ Segu ni Jɔnkolonin ye poyi kɛ poyi ni payi nɛgɛ sɛngɛrɛn dɔ bɛ a ji min a tɛ a ɲaga ɲimi kɛlɛ man di jitɔ la u ye Segu ta Segu ye u ta …(dumestre-prise_de_djonkoloni.dis.html)

Sɛngɔri→̌→ 4→n.prop/n : 0 →n.prop : 4→n : 0

n prop NOM ETRGLéopold Sédar Senghor (Léopold Sédar Senghor, poète, écrivain, président de la République du Sénégal, 1960-1980).… * marisi kalo tile 10 ani a tile 11, 1972 san, kolonɛli Musa Tarawele, Mali kuntigi, ni Sɛngɔri , Senegali kuntigi, ani Mokitari Uldada, Moritani kuntigi, u ye ɲɔgɔn kunbɛn Nuwakishot …(kibaru002_01kante-mali_moritani.dis.html)

sɛnkantenɛri→̌→ 0

n cinquantenaire A ɲɛnajɛw kɛra kɛnɛ min kan, o bɛ wele tubabukan na «palasi sɛnkantenɛri»; n'o ye yɔrɔ min labɛnna Mali ka yɛrɛmahɔrɔnya sɔrɔlen san 50nan wulikajɔw kama. (Kibaru 553, 2018) ETRG.FRA.

sɛ́nkɛri→̌→ 2

n cinq heurescinq heures Pánkurun jìginna sɛ́nkɛri fɛ̀. (Cours de grammaire bambara, V. Vydrin, 2019) L’avion a atterri à 5 heures ETRG.FRA.

sɛnkisankati→̌→ 0 504.

n Peugeot-504 Ntolofoori sera a ka «504» la, dakabanna mobili, a ɲɛ bɛ ko naarɛ. (Ni san cyɛnna, jate tɛ kalo la, Mamadu Dukure) 504 ETRG.FRA.


dans le film de
Jean Rouch "Foot girafe", 1973
Une aventure africaine - 4 DVD aux Editions Montparnasse, 2010

Sɛnluwi→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0 Sɛnluyi

n prop TOPSaint-Louis (ville du Sénégal).…o babili bɛ kɛ sababu ye, batobaw bɛ se ka bɔ Sɛnluwi batojɔ yɔrɔ la, ka na fo Kayi san kalo tan ni fila bɛɛ kɔnɔ.…(kibaru013_05mali_moritani.dis.html)

Sɛnluyi→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Sɛnluwi

n prop TOPSaint-Louis (ville du Sénégal).

sɛ́nmɔ→̌→ 0 nsɛ́mɛ shyéma; syéma; séma; nsɛ́ɛma; nséma; nsɛ́ɛmɛ; sɛ́mɛ; sɛ́mɛn; sɛ́ɛmɛ; sɛ́ɛma; sɛ́nmɔ.

n mentormentor, responsable des initiés (homme chargé d'encadrer les nouveaux circoncis).

sɛ̀nɔrɔnan→̌→ 0( poule coller *instrumental ) shɛ̀nɔrɔnan shyɛ̀nɔrɔnan; syɛ̀nɔrɔnan.

n herbe Setaria verticillataherbe Setaria verticillata (herbe adventice, 30 à 130 cm). gram. ɲínɛminɛnan.

Sɛnpara→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLSimpara

sɛ̀nsɛ→̌→ 0→n : 0 sɛ̀nsɛn sɛ̀nsɛ; sɛ̀ɛnsɛɛn; sɛ̀ɛnsɛn.

v faire avancer doucement

1.1 • vt faire avancer doucement, acheminer lentement dɛ̀mɛdɛmɛ, dɛ̀ɛndɛɛn.

1.2 • vr se traîner, avancer péniblement, avancer doucement kìirikaara, kòorokaara, nìgisinɔgɔsɔ.

1.3 • vt avancer péniblement quelque-part nùmuw ye nìn yɔ́rɔ ìn sɛ̀nsɛn, kà nà Dàa mà kálakaba kàn les forgerons sont passé par cette endroit avec la difficulté et arrivés au grand lit de Daa

2 • vt conduire en lente procession

sɛ́nsɛn→̌→ 28→n : 1

v tamiser… ( denmisɛnnin ta ) kaba ( maaɲɔ ) furabulu ani ɲamaku, k'o susu ɲɔgɔn na, ka ji k'a la k'a sɛnsɛn , k'a bisi den kɔfɛla la tile saba o tile saba 55 / furudimi nkarogili, nkunanŋɔmɔ ani …(farafinfuraw.dis.html)

vt tamiser, filtrer tɛ́ntɛn, sɔ́ɔlɔ, sɛ́ɛnɛ.

sɛ̀nsɛn→̌→ 43→n : 3 sɛ̀nsɛ; sɛ̀ɛnsɛɛn; sɛ̀ɛnsɛn.

v faire avancer doucement…u tora k'a mundeenin sɛnsɛn ka bɔ n'a ye. u tora k'a mundeenin sɛnsɛn k'a bɔ n'a ye. bɔgɔlantaafe b'a la.…(jabate-ngenyekoro_ka_tonnkan.dis.html)

1.1 • vt faire avancer doucement, acheminer lentement dɛ̀mɛdɛmɛ, dɛ̀ɛndɛɛn.

1.2 • vr se traîner, avancer péniblement, avancer doucement kìirikaara, kòorokaara, nìgisinɔgɔsɔ.

1.3 • vt avancer péniblement quelque-part nùmuw ye nìn yɔ́rɔ ìn sɛ̀nsɛn, kà nà Dàa mà kálakaba kàn les forgerons sont passé par cette endroit avec la difficulté et arrivés au grand lit de Daa

2 • vt conduire en lente procession

sɛ́nsɛnnan→̌→ 0( tamiser *instrumental )

n passoirepassoire, filtre cɔ́ɔlɔ, sɔ́ɔlɔlan, yòronko, bántin.

sɛntiri→̌→ 1

n ceinture cɛ́lajala, cɛ́sirijala, cɛ́sirilan, cɛ́, gále Aw bɛ sɛntiriba, fini dɔ dalen ɲɔgɔn na, walima digilikɛlan dɔ, fiɲɛ bɛ kɛ min na, ka joli bɔyɔrɔ siri.(Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

sɛ̀ɲimi→̌→ 0( poule pou.de.tête ) shɛ̀ɲimi shyɛ̀ɲimi; syɛ̀ɲimi.

n pou de poulepou de poule

sɛ́rɛ→̌→ 35

n groupegroupe, compagnie, caravane, convoi dó, gurupu, jɛ̀kulu, mànton, sìgida, ɲùgu, jɛ̀ɲɔgɔnya, cɔ́kɔli, karawani.…n'i mɔgɔ min mago ye kɔrɔɲɔgɔnmaw ye kɛrɛnkɛrɛnnenya la, f'i k'u sɛrɛ jɛlenw n'a nafamaw tɔmɔ ka don i ka jatebila kɔnɔ.…(fakan20180425_danyew_koronyogonmako.dis.html)

sɛ̀rɛ→̌→ 0

n alluvion (apportée par les eaux de ruissellement).

Sɛrɛba→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).

sɛrɛbɛti→̌→ 1 sɛrɛwɛti

n seriwiyɛti; sarabɛti; sɛrɛwɛti serviette bólolabɔrɛ Aw bɛ sɔrɔ ka a bɛɛ meleke ni sɛrɛwɛti ye walasa funteni ka to a la. (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) Finiw, dara ni seriwiyɛti nɔgɔlenw walima u jolimaw ka kan ka ladilan ni yɛrɛ kɔlɔsi ye. Kasoden kelen-kelen bɛɛ bɛ sange kelen sɔrɔ, ani safunɛminɛn, ani yɛrɛjɔsilan (sarabɛti), ani samara.(Kibaru339, 2000) ETRG.FRA.

sɛ́rɛkɛ→̌→ 1→n : 0 sáraki

v gigoter… a fora ka wuli, ka ɲininkali kɛ : - " n makɛ, mun b'i la ? i b'i sen sɛrɛkɛ mun na ? mun de kɛra ? " o fora ka takurunw da, ka tasuma mɛnɛ, a y'a sɔrɔ, a cɛ …(sisoko-lamidu_soma.dis.html)

1 • vt gigoter fɛ́rɛfɛrɛ, kírikiri, sɛ́rɛkɛ-sɛrɛkɛ.

2 • vr se tortiller, être agité de convulsions, se convulser bìnimini.

sɛ́rɛkɛ-sɛrɛkɛ→̌→ 3→n : 0 sɛ̀rɛkɛsɛrɛkɛ

v gigoter…* kirinni ( jali ) *. a bɛ fɔ ko mɔgɔ dɔ kirinna ni a balala ka ja a yɛrɛ ma, ka to ka a sɛrɛkɛ-sɛrɛkɛ ( kirinni ). kirinni sababu bɛ bɔ mɔgɔ kunsɛmɛnabana de la.…(dogotoro_13ka_caya.dis.html)

1.1 • vr gigoter fɛ́rɛfɛrɛ, kírikiri, sɛ́rɛkɛ.

1.2 • vi

2 • vt agiter fìinifaana, fírifiri, pípi, píripiri, séri, yígiyigi, yúguba (ses membres, une action incontrôlée).

3 • vi agoniser, être en agonie nímakaran.

sɛ̀rɛkɛsɛrɛkɛ→̌→ 1→n : 0→v-v : 1 sɛ́rɛkɛ-sɛrɛkɛ

v gigoter…a y'i bolo ɲɛsin dɔrɔn so dalen ma sɛrɛkɛsɛrɛkɛ la.…(jekabaara273_12sidibe-ba_benke.dis.html)

1.1 • vr gigoter fɛ́rɛfɛrɛ, kírikiri, sɛ́rɛkɛ.

1.2 • vi

2 • vt agiter fìinifaana, fírifiri, pípi, píripiri, séri, yígiyigi, yúguba (ses membres, une action incontrôlée).

3 • vi agoniser, être en agonie nímakaran.

sɛ́rɛkili→̌→ 137 sɛ́rikili.

n cercle fógo, kòori, sɛ́rikili (division administrative, correspond à la préfecture).…nanpe Berete sɛrɛkili la, Zangaso mara kɔnɔ, n'o dugu tɔgɔ ye Sangaba.…(kibaru008_04koori_posoni.dis.html)

sɛ́rɛkulu→̌→ 2( groupe bande )

n catégoriecatégorie, type kategori, sìgida, tipu.

sɛ̀rɛntɛ→̌→ 2→n : 0 sérente.

v effeuiller…o wulila ka gɛrɛ ni a ka bolokolikɛmuru daduman ye. o ye fan kelen sɛrɛntɛ ka taa o gun.…(dumestre-manigances_2003_04.dis.html)

vt effeuiller kùnnatà.

sɛ́rɛsɛrɛ→̌→ 1

n filet d'eaufilet d'eau…961 ) sanu kɔrɔ nɔ tɛ ban tulo la. 962 ) ɲɛ ci o ci, a nɔkɔrɔ tɛ bɔ yen. 963 ) jinin sɛrɛsɛrɛ bɛɛ n'a tɛmɛsira don.…(bailleul-sagesse_bambara_02b.dis.html)

sɛrɛwɛti→̌→ 4

n seriwiyɛti; sarabɛti; sɛrɛbɛti serviette bólolabɔrɛ Aw bɛ sɔrɔ ka a bɛɛ meleke ni sɛrɛwɛti ye walasa funteni ka to a la. (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) Finiw, dara ni seriwiyɛti nɔgɔlenw walima u jolimaw ka kan ka ladilan ni yɛrɛ kɔlɔsi ye. Kasoden kelen-kelen bɛɛ bɛ sange kelen sɔrɔ, ani safunɛminɛn, ani yɛrɛjɔsilan (sarabɛti), ani samara.(Kibaru339, 2000) ETRG.FRA.

sɛ̀rɛwusi→̌→ 0 sɛ̀riwusi sɛ̀rɛwusi; sàrawisi; sàrawusi Fr. service

n service

1 • service. báarakɛda, cákɛda, màgannaya, sɛ̀riwusida.

2 • service militaire.

3 • soldat. kɛ̀lɛcɛ, kɛ̀lɛden, kɛ̀lɛkɛcɛ, kɛ̀lɛkɛden, sɔ̀rɔdasi.

sɛ̀rɛwusida→̌→ 1( service bouche ) sɛ̀riwusida sɛ̀rɛwusida.

n service báarakɛda, cákɛda, màgannaya, sɛ̀riwusi.

sɛ́rɛya→̌→ 0( groupe *abstractif )

n situation de groupesituation de groupe

sɛ́ri→̌→ 0→n : 0 séri sɛ́ri.

v éparpiller

1.1 • vt éparpiller, asperger, semer à la volée, jeter en éparpillant bìribara, bìrikibaraka, fúgufugu, pìripara, wàarawaara, yɛ́rɛkɛ, fúnfun, pɔ́npe.

1.2 • vi s'éparpiller, s'asperger

2.1 • vt agiter, brandir fìinifaana, fírifiri, fɛ́rɛfɛrɛ, pípi, píripiri, sɛ́rɛkɛ-sɛrɛkɛ, yígiyigi, yúguba (les bras, les jambes).

2.2 • vi s'agiter, se brandir cɔ́rɔkɔ, fàlifali, kírikiri, súguti (bras, jambes).

2.3 • vr se redresser brusquement en écartant les bras et les jambes, danser en écartant les bras et les jambes

3.1 • vr se jeter bùgɔ, fíri, gírin, kɛ́, súuru, tòn, tóron (à -- lá, sur -- kàn).

3.2 • vr faire un saut périlleux arrière

sɛ̀ri→̌→ 0 sèri sɛ̀ri.

n bouillie mɔ̀ni, ruwi, bága (de céréales concassées).

Sɛribi→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPSerbie (pays).… jaabi minnu di Masina kan, o kɛra kalanba ye bawo, a y'a to an bɛɛ k'a dɔn ko Masina dɔ fana bɛ Sɛribi . yanni a don cɛ, jafarabekaw tun ye kunnafoni caman sɔrɔ an taakun kan u fɛ yen. Jafarabe ye …(fasokan2012-02enterineti_kalanni.dis.html)

sɛ́rikili→̌→ 23 sɛ́rɛkili sɛ́rikili.

n cercle fógo, kòori, sɛ́rikili (division administrative, correspond à la préfecture).…* Maana sigicogo * Maana ye dugu ye, min bɛ Welesebugu arɔndisiman na, Bamakɔ sɛrikili la. a ni Welesebugu cɛ ye kilomɛtɛrɛ 3 ye, kɔrɔn fɛ. Maana dugutigi ye Siriman Dunbiya ye.…(kibaru002_04maana_kibaruw.dis.html)

sɛ́rikili→̌→ 25

n cerclecercle, cercle administratif árɔndisiman, fógo, kòori, sɛ́rɛkili kubeda min tun bè bamakò, n'o tun bè bamakò sèrikili kun na, o fana ... (Kibaru n°65, 1977) ETRG.FRA.

sɛritifikade→̌→ 0

n certificat decertificat de a sigiyɔrɔ sɛmɛntiyali sɛbɛn (sɛritifikade erezidansi); a ka Malidenya sɛmɛntiyasɛbɛn (sɛritifikade natiyɔnalite); a bɛ sɛbɛn wɛrɛ kɛ k'a sɛmɛntiya o kɔnɔ... (Kibaru 521, 2015) ETRG.FRA.

Sɛriwali→̌→ 5

n Opération ServalOpération Serval…Barikani bilala Sɛriwali nɔ na san 2014 utikalo la. o Barikani in dagayɔrɔ ye Cadi ye.…(kibaru533_03lekuturu_jara-cadi_ke_jamana.dis.html)

sɛ̀riwisi→̌→ 8 sɛ̀riwusi

n sɛ̀riwusi service báarakɛda, cákɛda, màgannaya, sɛ̀riwusida. Banja Keyita ye tigasɛnɛ sɛriwisi kuntigi ye Bafulabe. (Kibaru nimirɔ 1) sɛ́riwusi; sárawisi Kàbíni sárawisi` lá, né` bɛ́ à dɔ́n. ETRG.FRA.

sɛ̀riwusi→̌→ 22 sɛ̀rɛwusi; sàrawisi; sàrawusi Fr. service

n service…a tun bɛ ciyakɛda min na, o ye an ka sɛriwusi min ɲɛsinnen don ji ni kungo koɲɛw ma.…(kibaru029_4muti_roberi.dis.html)

1 • service. báarakɛda, cákɛda, màgannaya, sɛ̀riwusida.

2 • service militaire.

3 • soldat. kɛ̀lɛcɛ, kɛ̀lɛden, kɛ̀lɛkɛcɛ, kɛ̀lɛkɛden, sɔ̀rɔdasi.

sɛ̀riwusida→̌→ 8( service bouche ) sɛ̀rɛwusida.

n service báarakɛda, cákɛda, màgannaya, sɛ̀riwusi.

sɛrizansɛfu→̌→ 0

n sergent-chef Filipu Kulubali fagara k'a to a ka baara la. Sɛrizansɛfu tun don, a si tun bɛ san 32 la. (Kibaru n°529, 2016) ETRG.FRA.

sɛsi→̌→ 0

n chaise Gawusu donna k' a sigi sɛsi kan , mangasannin jɔlen bɛ da kɛrɛfɛ, a ye nkɛlɛnso yɛlɛn k' a ɲɛsin o ma (kibaru399 09jara-ala ye) ETRG.FRA.

Sɛsikɔmu→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 1

n prop ABRABR, CSCOM, Centres de santé communautaires…mɔgɔ joginnen tara ka Kɔnɔbugu Sɛsikɔmu sɛgɛrɛ ka furakɛli kunfɔlɔw kɛ, ka sɔrɔ k'u lase Bamakɔ.…(kibaru540_08tarawele_jara-mogo_14.dis.html)

sɛ̀sulu→̌→ 0( poule poulailler ) shɛ̀sulu shyɛ̀sulu; syɛ̀sulu.

n poulailler kúlukulu, shɛ̀kulukulu, sùlu, syɛ̀kulukulu.

sɛ́tanbru→̌→ 0 sɛ́tanburu sɛ́tanbru; sétanburu fr : septembre

n septembre

sɛ́tanburu→̌→ 21 sɛ́tanbru; sétanburu fr : septembre

n septembre… Baba Hayidara Npebugu * Segu * sɛtanburu kalo ni ɔkutɔburu kalo kɔnɔ, cikɛ nɔgɔyara, nka baara ma ban…(kibaru008_02an_kana.dis.html)

sɛ́tɛri→̌→ 2

n sept heuressept heures… u ye nɛgɛ gosi ka tila u bɛɛ y'u da kɛɲɛ u ka forow la tuma min, k'a minɛ kabini sɛtɛri waatiw, witɛri nana se k'a sɔrɔ ntɔn a bilennen don i b'a fɔ kabafiɲɛ ntɔn ! Ala y'a kɛ a ma se …(traore-hine_nanaII.02.dis.html)

sɛ́wa→̌→ 1 séwa sáwa; sɛ́wa.

n joie…* tulonkɛ ni sɛwa *. * seliw *. kalo kura, dumuni dɔrɔn de bɛ kɛ.…(keita-folo_kita05.dis.html)

1 • joie, plaisir, allégresse, réjouissance, satisfaction. kùnnawolo, nísɔndiya, póyi, ɲàɲa, díyanye, díya, hínɛ, nídungɔ, hɛ́rɛ, jànjo, múɲamuɲa, sàasɔ, yàyònbá, ɲàga, ɲɛ́najɛ, bólofa, mɔ́nɛbɔ, mɔ́nɛ, nímisiwasa, sàhaba, wàsadon, wàsa.

2 • sperme. cɛ̀yaji, jàrabiji, làwaji, làwa, nègeji, nɔ́gɔji.

sɛ́wa→̌→ 0→n : 0 séwa sáwa; sɛ́wa.

v réjouir

vt réjouir, satisfaire lánisɔndiya, láɲagali, láɲɛnajɛ, nísɔndiya, ɲɛ́najɛ, fá, kùnmìnɛ, ládiya, nímisiwàsa, wàsa, ɲɛ̀, ɲɛ́fa, ɲɛ́mìnɛ, ɲɛ́wàsa.

sɛ̀walan→̌→ 0( poule moyen ) shɛ̀walan shyɛ̀walan; syɛ̀walan.

n poulette shɛ̀misɛn Voir : dònobugun.

sɛziyɛmudefinali→̌→ 0

n seizième de finaleseizième de finale Kupudimali ntolatanw musaka bɔli faso fɛ, o bɛ daminɛ sɛziyɛmudefinali la; n'o ye ŋana 16 ɲinini ntolatanw ye.(Kibaru 478, 2011) ETRG.FRA.

Shàaka→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Ìsiaka Ìsaka; Siaka; Siyaka; Syaka

n prop NOM M (nom masculin).

shán→̌→ 0 sán; shɛ́n; syɛ́n.

n herbe Rottboellia exaltataherbe Rottboellia exaltata, herbe Rottboellia cochinchinensis (grande herbe adventice, 2-4 m). syɛ́n gram.

shànpiɲɔn→̌→ 0 sànpiyɔn

n sànpiyɔn champion jígi, ncòna, npíri, sànpiɲɔn, sòdanso, wáanɛ, ŋàna, ɲɔ̀gɔntɛ Tumani sera Libika dɔ la, ka tila ka Kɔdiwarika dɔ gosi; ka kɛ Afiriki sanpiɲɔn ye. (Kibaru, n°467) Joliba kɛli shanpiyɔn dankan ye, o kɛra sababu ye u ka ekipu ka sefawari 100.000 donbolo sɔrɔ. (Kibaru 345, 2000) ETRG.FRA.

shànpiyɔn→̌→ 0 sànpiɲɔn sànpiyɔn; shànpiyɔn; sànpiɲɔ.

n champion jígi, ncòna, npíri, sànpiyɔn, sòdanso, wáanɛ, ŋàna, ɲɔ̀gɔntɛ.

shánpiyɔna→̌→ 0 sánpiɲɔna sánpiyɔna; shánpiyɔna.

n championnat ɲɔ́gɔndan.

shánpiyɔna→̌→ 0 sánpiɲɔna

n sánpiyɔna; sánpiɲɔna championnat ɲɔ́gɔndan Afiriki Sanpiyɔnaw ntolatannaw dɔrɔn de ka ko don. (Kibaru 552, 2018) O kɔrɔ ye ko Mali sanpiɲɔna fanga ka dɔgɔ, a ntolatantɔnw ka se ka dɔgɔ.(Kibaru bɔko 531, 2016) O ladiyalifɛn ɲɔgɔnna dira Mamadu KANTE ma, k'a jira k'a ɲɔgɔn bidonna ma ye ɲinan, bawo a kelen ye bi 15 don shanpiyɔna kunbɛn na.(Kibaru 345, 2000) ETRG.FRA.

shàriya→̌→ 0 sàriya shàriya; sèriya Ar. š̀ariʕa

n loi

1 • loi, coutume. làada, mà, náamu sàriya tìgɛ légiférer, jugersàriya sìgi instaurer une loisàriya bòli respecter la loisàriya nà díya í lá tu gagneras ton procès

2 • règlement. à yé tɔ́n sàriya ìn tíɲɛ il a enfreint les règlements de l'associationù yé sàriya wáleya ils ont observé les règles

Sharl→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop NOM ETRGCharles Sarili.…Wn : Valentin Vydrine ka mandenkan-angilɛ daɲɛgafe,. kunnafoni bɔyɔrɔko Bayel Sharl , Bamakɔ, dɔnniya, 2007. Butɛn-kɛnɛl Raʃɛl, 1978. Dukure M.…(fakan20180425_danyew_koronyogonmako_nafilamayoro.dis.html)

Shasaba→̌→ 12→n.prop/n : 0 →n.prop : 12→n : 0 Casaba

n prop NOM F (nom féminin).… - Aso ko : Shasaba , " mɛ " " misiki " nin bɛɛ de tɛ ne dungɔ " misiki " ye, n'a tɛ kɛ i ma baasi ye, n'a y'a sɔrɔ an tun …(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_06_24.dis.html)

Shekinɛ→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Shɛ́knà Shɛ́kina; Syɛkinɛ; Sɛkɛna; Syɛkina

n prop NOM MSekhna (nom masculin).

Sheku→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0 Sékù Sékì; Sɛ́kù; Shɛ́k

n prop NOM M (Shek est une forme diminutive).… , Bernadette Etienne-Millot, Matthew Heberger, Esther Homawoo, Yusuf Kazerooni, Sheku Keyita, Mulayi Keyita, Jennifer Leahy, Sara Litke, Anh Ly, Zachary Matheson, Alex …(dogotoro_00dogotoro_te_sigida_min_na.dis.html)

shéne→̌→ 0→n : 0 sɛ́ɛnɛ shɛ́nɛ; séene; syéne; shyéne; shéne.

v couler

1.1 • vi couler, verser bòli, jí, kɔ́lɔkɔlɔ, mùtimuti, súuru, wòyo, wɔ̀ɔlɔ, bɔ̀n.

1.2 • vt préparer l'eau (pour la toilette). mùso bɛ jí sɛ́ɛnɛ dúnan kùn la femme prépare l'eau pour l'étranger

2 • vt décanter, filtrer sɔ́ɔlɔ, sɛ́nsɛn.

3 • vt vider lánkolonya.

4 • vr s'étendre

shɛ̀→̌→ 101 sɛ̀; syɛ̀; shyɛ̀; sìsɛ.

n poulepoule, gallinacé, poulet shɛ̀muso, dònonbugun.…ni a tigi bɛ se ka dumuni kɛ, aw bɛ to ka dumuni nafamaw di a ma : sogo ni shɛ najiw, ani shɛfan balabalalenw olu ni u ɲɔgɔnna wɛrɛw.…(dogotoro_13ka_caya.dis.html)


shɛ̀ba→̌→ 7( poule mère ) sɛ̀ba; syɛ̀ba; shyɛ̀ba.

n poule pondeusepoule pondeuse

shɛ̀bunturun→̌→ 0( poule poussin ) sɛ̀bunturun; syɛ̀bunturun; shyɛ̀bunturun.

n poussin 1-15 jourspoussin 1-15 jours

shɛ̀danga→̌→ 0( poule poulette-pondeuse ) sɛ̀danga; syɛ̀danga; shyɛ̀danga.

n poule d'âge à pondrepoule d'âge à pondre

shɛ̀den→̌→ 3( poule enfant ) sɛ̀den; syɛ̀den; shyɛ̀den.

n poussin búturu.

shɛ̀denba→̌→ 0( poule enfant mère ) sɛ̀denba; syɛ̀denba; shyɛ̀denba.

n poule avec ses petits

1 • poule avec ses petits.

2 • Les Pléiades (constellation).

shɛ̀denninntuguntugun→̌→ 0( poussin [ poule enfant ] *diminutif ) sɛ̀denninntuguntugun; syɛ̀denninntuguntugun; shyɛ̀denninntuguntugun.

n petite poulettepetite poulette

shɛ̀fan→̌→ 51( poule oeuf ) sɛ̀fan; syɛ̀fan; shyɛ̀fan.

n oeuf de pouleoeuf de poule shɛ̀kili, syɛ̀kili.

shɛ̀fanfara→̌→ 0( oeuf.de.poule [ poule oeuf ] écorce ) sɛ̀fanfara; syɛ̀fanfara.

n coquille d'oeuf de poulecoquille d'oeuf de poule shɛ̀kilifara.

Shɛ́k→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Sékù Sheku; Sékì; Sɛ́kù

n prop NOM M (Shek est une forme diminutive).

shɛ̀kama→̌→ 0( poule neuf ) sɛ̀kama; syɛ̀kama; shyɛ̀kama.

n poulette non fécondéepoulette non fécondée syɛ̀misɛn.

shɛ̀kasidonon→̌→ 0( poule pleurer coq ) sɛ̀kasidonon; syɛ̀kasidonon.

n coq qui chante

1 • coq qui chante.

2 • un as (dans son métier..) ù bɛ́ɛ lájɛlen yé syɛ̀kasidono yé ù ka tɔ́n ná fàrajɛjamana ná ce sont tous des as dans leurs clubs en Europe (kb 1/06 p.12)

shɛki→̌→ 1

n chèque sɛ́ki, wáritasɛbɛn ne yɛrɛ de ka shɛki dɔndɔonin C'a ma n yɛrɛ tɔgɔ la.(Ni san Cyɛnna, jate tɛ kalo la, Mamadu Dukure) ETRG.FRA.

shɛ̀kili→̌→ 0( poule oeuf ) sɛ̀kili; shyɛ̀kili; syɛ̀kili.

n oeuf de pouleoeuf de poule shɛ̀fan, syɛ̀fan.

shɛ̀kilifara→̌→ 0( oeuf.de.poule [ poule oeuf ] écorce ) sɛ̀kilifara; syɛ̀kilifara; shyɛ̀kilifara.

n coquille d'oeuf de poulecoquille d'oeuf de poule shɛ̀fanfara í sèn tɛ́ syɛ̀kilifara cì tu n'es bon à rien (tu n'es même pas capable de briser une coquille d'oeuf avec ton pied)

shɛ̀kilisabasiri→̌→ 1( oeuf.de.poule [ poule oeuf ] trois lier ) sɛ̀kilisabasiri; syɛ̀kilisabasiri.

n casse-tête ntòlo.

Shɛ́kina→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0 Shɛ́knà Shekinɛ; Syɛkinɛ; Sɛkɛna; Syɛkina

n prop NOM MSekhna (nom masculin).… . ODIPAC ka sanyɛlɛma tɔnsigi sabanan kɛra Bamako, san 1986 n, ɔkutɔburu kalo tile fɔlɔ. Shɛkina Jalo ka bɔ Futuba, Kayi mara la, Musaba Danbɛlɛ ka bɔ Karo, Kita mara la, ani Seku Tarawele …(jekabaara001_03odipac_ka.old.dis.html)

Shɛ́knà→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Shɛ́kina; Shekinɛ; Syɛkinɛ; Sɛkɛna; Syɛkina

n prop NOM MSekhna (nom masculin).

shɛ̀kɔ̀gɔ→̌→ 0( poule sel ) sɛ̀kɔ̀gɔ; syɛ̀kɔ̀gɔ; shyɛ̀kɔ̀gɔ.

n gros ver blancgros ver blanc shɛ̀kwànin (larve de bousier ?)

shɛ̀kɔrɔ→̌→ 0( poule vieux ) sɛ̀kɔrɔ; syɛ̀kɔrɔ; shyɛ̀kɔrɔ.

n grosse poule adultegrosse poule adulte

shɛ̀kulukulu→̌→ 0( poule poulailler ) sɛ̀kulukulu; syɛ̀kulukulu; shyɛ̀kulukulu.

n poulailler kúlukulu, shɛ̀sulu, sùlu, syɛ̀sulu.


shɛ̀kulukulu / syɛ̀kulukulu (poulailler)
photo Valentin Vydrine

shɛ̀kwànin→̌→ 0( poule sel *diminutif ) sɛ̀kwànin; syɛ̀kwànin; shyɛ̀kwànin.

n gros ver blancgros ver blanc shɛ̀kɔ̀gɔ (larve de bousier ?)

shɛ̀mara→̌→ 4( poule garde ) sɛ̀mara; syɛ̀mara.

n avicultureaviculture, élevage de poules Note : donniya 5/6 p.63


Kibaru n°103 (1980)

shɛ̀marala→̌→ 3( poule garder *agent permanent ) sɛ̀marala; syɛ̀marala.

n aviculteur Note : (kb 12/05 p.9)

shɛ̀minawara→̌→ 0( poule attraper fauve ) shɛ̀minɛwara shɛ̀minawara; sɛ̀minɛwara; sɛ̀minawara

n chat sauvagechat sauvage, chat ganté, Felis felis sylvestris jàkumawara, kólonkari, ɲàriwara.

shɛ̀minɛwara→̌→ 0( poule attraper fauve ) shɛ̀minawara; sɛ̀minɛwara; sɛ̀minawara

n chat sauvagechat sauvage, chat ganté, Felis felis sylvestris jàkumawara, kólonkari, ɲàriwara.

shɛ̀misɛn→̌→ 0( poule petit ) sɛ̀misɛn; syɛ̀misɛn; shyɛ̀misɛn

n poulette shɛ̀walan, syɛ̀kama.

shɛ̀muso→̌→ 2( poule féminin ) sɛ̀muso; syɛ̀muso; shyɛ̀muso.

n poule shɛ̀.

shɛ́n→̌→ 0 shán sán; shɛ́n; syɛ́n.

n herbe Rottboellia exaltataherbe Rottboellia exaltata, herbe Rottboellia cochinchinensis (grande herbe adventice, 2-4 m). syɛ́n gram.

shɛ́nɛ→̌→ 0→n : 0 sɛ́ɛnɛ shɛ́nɛ; séene; syéne; shyéne; shéne.

v couler

1.1 • vi couler, verser bòli, jí, kɔ́lɔkɔlɔ, mùtimuti, súuru, wòyo, wɔ̀ɔlɔ, bɔ̀n.

1.2 • vt préparer l'eau (pour la toilette). mùso bɛ jí sɛ́ɛnɛ dúnan kùn la femme prépare l'eau pour l'étranger

2 • vt décanter, filtrer sɔ́ɔlɔ, sɛ́nsɛn.

3 • vt vider lánkolonya.

4 • vr s'étendre

shɛ̀nɔrɔnan→̌→ 0( poule coller *instrumental ) sɛ̀nɔrɔnan; shyɛ̀nɔrɔnan; syɛ̀nɔrɔnan.

n herbe Setaria verticillataherbe Setaria verticillata (herbe adventice, 30 à 130 cm). gram. ɲínɛminɛnan.

shɛ̀ɲimi→̌→ 0( poule pou.de.tête ) sɛ̀ɲimi; shyɛ̀ɲimi; syɛ̀ɲimi.

n pou de poulepou de poule

shɛ̀sulu→̌→ 0( poule poulailler ) sɛ̀sulu; shyɛ̀sulu; syɛ̀sulu.

n poulailler kúlukulu, shɛ̀kulukulu, sùlu, syɛ̀kulukulu.


shɛ̀sulu / syɛ̀sulu (poulailler)
photo Valentin Vydrine

shɛ̀tɛ̀nɛ→̌→ 0( poule tabou )

n arbuste Senna singueanaarbuste Senna singueana mìsitɛnɛ.

shɛ̀walan→̌→ 0( poule moyen ) sɛ̀walan; shyɛ̀walan; syɛ̀walan.

n poulette shɛ̀misɛn Voir : dònobugun.

shí→̌→ 0 sí síi; shí.

n poil

1 • poil. fàrikansi, fàrilasi.

2 • cheveu.

3 • plume. jólo, kálimu.

shí→̌→ 0 sí shí.

n semence

1 • semence, graine. síkisɛ, sùmansi, kólo.

2 • descendance. bɔ́nna, kɔ́lɛ, kɔ́ sí mánà bɔ́ í lá, ò tɛ́ sàbati même si tu as des enfants, ils ne vivront pas (si tu enfreins les interdits)

3 • race, espèce. sífa, síya à sí ka cá il y en a beaucoup de sortes, d'espèces

4 • nature, sens. fásɔn, súguya, súgu, kùntilenna, kɔ́rɔ, táafan nê t'ó sí dɔ́n je ne sais pas ce que c'està sí fɔ́ ń yé dis-moi ce que c'est, ce que ça veut dire

shí→̌→ 11 sí shí.

dtm aucun fósì mɔ̀gɔ sí personne, aucune personneù sí ma sé kà sí láse sí mà aucun d'eux n'a pu attirer l'autre à soi(aucun n'a pu attirer aucun à aucun !)

shí→̌→ 0→n : 0 sí shí.

v moudre

1 • vt moudre, écraser cɛ̀n (mil, arachide, riz, sel, piment ...)

2 • vr glisser cɛ̀ɛnɛ, mùnaki, npòloki, tìrinti, tɛ̀nɛku, tɛ̀rɛku, yìrindi, yùuru.

3 • vt scier kàka.

shí→̌→ 0 sí shí.

prn aucun fósì ù sí ma sé kà sí láse sí mà aucun d'eux n'a pu attirer l'autre à soi(aucun n'a pu attirer aucun à aucun !)

shì→̌→ 2→n : 0 sì shì.

v passer la nuit

1 • vi passer la nuit k'àn sì ! bonne nuit ! án sìra hɛ́ra lá nous avons passé une bonne nuità sìra à ɲɛ́` ná il a passé la nuit sans dormir

2 • vt passer un laps de temps à yé sàmiya sì yèn il a passé l'hivernage là-basà yé sàn sì Bàmakɔ il a fait un an à Bamako

shì sì shì.

n karitéVitellaria paradoxa, Butyrospermum parkii, Butyrospermum paradoxum, karité (arbre ---> 15 / 25 m, traditionnellement protégé, les femmes tirent de sa noix un corps gras qui sert en cuisine et en pharmacopée).. sapo

shì→̌→ 0 sì shì.

n vie

1 • vie. bálo, díɲɛnatigɛ, díɲɛsosigi, kísi, ní, ɲɛ́namaya à b’à sì bìla Ála mà il confie sa vie à Dieu

2 • âge, durée de la vie. Ála kà sì ján d'í mà ! que Dieu t'accorde une longue vie ! à bánna k'á sì tó sàn 75 lá il est mort à 75 ansi t'a ni si ta tu ne vivra pas longtemps avec cela

shídɔn→̌→ 0→n : 0( semence connaître ) sídɔn shídɔn.

v connaître parfaitement

vt 1 • connaître parfaitement.

2 • découvrir, déviner, comprendre. dɔ́n, fàamuya, fàamu, fáranfasi, kɔnpran, lásɔ̀rɔ, mɛ́n.

Shikago→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPChicago

Shili→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0 Sili

n prop TOPChili (pays).… ee ! wasa doolo, sikeyi ! k'a to maaya halaki wolonkoto kɔnɔ, min Shili jama tatiyɛnnen in gale, ladamuna tɛgɛrɛkɛw ka bagan kulu, n'a ye ta kurunya …(sankore11_07jigifa-wasa_doolo.dis.html)

shíma→̌→ 0( poil *comme de ) síma shíma.

adj poilupoilu, plumeux

shìma→̌→ 0( vie *comme de ) sìma shìma.

adj durable kùntaalajan.

shimi→̌→ 4

n chimie simi shimi, n'o b'i n'a fɔ fɛn suguya dɔw ɲagaminen ɲɔgɔn na, ka yɛlɛma ka kɛ fɛn wɛrɛ ye (Kibaru n°242) ETRG.FRA.

shimosikilini→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop Chymocycline (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

shín→̌→ 0→n : 0 sín shín.

v diriger

1.1 • vt diriger ɲɛ́mìnɛ, ɲɛ́sin (sur ... mà).

1.2 • vi se diriger kùndá, kùnsin, kùntílen.

1.3 • vi se diriger droit à sínna bùgu mà il est allé droit sur la paillote

2 • vi faire face à

3 • vi faire immédiatement à sínna k'à fɔ́... brusquement il dit :

Shini→̌→ 4→n.prop/n : 0 →n.prop : 4→n : 0 Sinuwala Shinuwala; Sinuwa; Shinuwa; Siniwa

n prop TOPChine (pays).… nun ma, u ka ɲɔ kisɛ kelen nafa damantan, ka se k'o jiidi jiginɛ fa yen tan, Shini jɛmu tɔn dawulama mɔɲɔnba, Mao Tse-tung ! e jaati don…(sankore11_07jigifa-wasa_doolo.dis.html)

Shinuwa→̌→ 0 Sinuwa Shinuwa.

n Chinois

Shinuwa→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Sinuwala Shinuwala; Sinuwa; Siniwa; Shini

n prop TOPChine (pays).

Shinuwala→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Sinuwala Sinuwa; Shinuwa; Siniwa; Shini

n prop TOPChine (pays).

shìtulu( karité huile ) sìtulu shìtulu.

n beurre de karitébeurre de karité

shíya→̌→ 0

intj diantre (expression de satisfaction ou de dépit).….. . Jariba ( 1 ) Jariba ye so in tɔgɔ ( = a shiya ) de ye, suraka kan na .…(sunbunu-fula_npogotigi_notes.dis.html)

shíya→̌→ 0( semence *abstractif ) síya shíya.

n race

1 • race, ethnie, nation, caste. kɔ́lɛ, sífa, dùnge, mànton, nasiyɔn.

2 • sorte. fásuguya, fásugu, mànfan, násuguya, násugu, násɔnya, sìgidama, sí.

shíyɛn→̌→ 1→n : 0 síyɛn sán; syán; síɲɛ; syɛ́n; shyɛ́n; shíyɛn; sɛ́n.

v gratter

vt gratter, sarcler kɔ́ri, sáani, ŋàani, kɔ́rɔba, kɔ́rɔcì, kɔ́rɔsiyɛn ŋɔ́ni yé nê syɛ́n les épines m'ont égratignémùso bɛ́ jɛ́gɛfara syɛ́n la femme écaille le poisson

Shɔ́→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).… ( a tobilen, walima a jirannen ); shɛfanw ( balabalalen ); sogo ( tuluntan tobilen ka ɲɛ ); Shɔ , shɔnin, walima tiganinkuru ( a tobilen ka ɲɛ walima a nɔɔninen ); jɛgɛ ( tobilen ka ɲɛ ); …(dogotoro_13ka_caya.dis.html)

shɔ̀→̌→ 79 sɔ̀; syɔ̀; shyɔ̀.

n haricotVigna unguiculata, haricot, niébé màlokunba, màmuluku kà Masaran ka sɔ̀` kɛ́ tá` lá faire un grand effort; s'affronterjí jìginná à ka shɔ̀ lá, à ka shɔ̀ ɲíginna (il a compris qu') il est fichupapi.


Shɔ̀gosi tógoda lá (Fasokan)

shɔ̀bayogolon→̌→ 0( haricot *augmentatif soulever ) syɔ̀bayogolon.

n gros haricotgros haricot

shɔ̀kala→̌→ 1( haricot tige ) syɔ̀kala.

n fane de haricotfane de haricot

shɔ̀len→̌→ 0( haricot *diminutif ) syɔ̀len.

n haricot hâtifharicot hâtif

shɔ́lɔ→̌→ 0→n : 0 sɔ́ɔlɔ shɔ́lɔ; syɔ́lɔ; shyɔ́lɔ; syólo.

v égoutter

1 • égoutter. tóni.

2 • exprimer (faire sortir en comprimant (vider les intestins ...)

3 • filtrer. sɛ́nsɛn, sɛ́ɛnɛ.

shɔ̀lɔ→̌→ 0 cɔ́ɔlɔ syɔ́lɔ; shɔ̀lɔ; syɔ̀lɔ; shyɔ̀lɔ.

n passoire

1 • passoire. sɔ́ɔlɔlan, sɛ́nsɛnnan (petite calebasse à trous, pour filtrer, laver les graines, pour beurre de karité). yòronko.

2 • entonnoir. antonowari, jísɔɔlɔlan.

shɔ̀manjɛ→̌→ 0( haricot ) sɔ̀manjɛ; syɔ̀manjɛ; syɔ̀manyɛ̀.

n mets de haricotsmets de haricots (pilés et passés à la vapeur).

shɔ̀nɔ→̌→ 0 syɔ̀nɔ; shyɔ̀nɔ.

n poinçon bìɲɛ (pour percer les calebasses, marquer les boeufs, leur percer le nez ...) dóli.

shɔ̀ntigǐmá→̌→ 0 sɔ̀ntigǐmɛ́ sɔ̀ndigǐmá; ndígǐmá.

n haricot cuitharicot cuit, haricots cuits à la vapeur, haricots et arachides mêlés cuits au bain-marie (accompagnés d'huile, de condiments et de sucre).

shɔ́ɔri→̌→ 7→n : 0 sɔ́ɔri shɔ́ri; syɔ́ri; shyɔ́ri.

v insérer…ni a ye o kɛ i la, i bɛ i bolonkɔni shɔɔri a ɲɛwow kɔnɔ, o tumana a bɛ i fili, ka « pan » ka wuli, ka na i fogon, k'i yɔrɔ ɲini kokura.…(dumestre-manigances_2003_04.dis.html)

1 • insérer (dans un interstice).

2 • emmancher. nùmukɛ yé jélekisɛ syɔ́ri à kàla lá le forgeron a emmanché le fer de la hache

shɔ́ri→̌→ 0→n : 0 sɔ́ɔri shɔ́ɔri; shɔ́ri; syɔ́ri; shyɔ́ri.

v insérer

1 • insérer (dans un interstice).

2 • emmancher. nùmukɛ yé jélekisɛ syɔ́ri à kàla lá le forgeron a emmanché le fer de la hache

shú→̌→ 7 sú shú.

n nuit

1 • nuit. dùgu, súfɛla sú kòra la nuit est tombéesú bɛ́ kò án ná la nuit va nous surprendre

2 • soir. fìtirimagɛn, súrɔ, tìlebinda, wúla (première partie du jour de 24h. Pour un bambara, le soir du lundi, c'est le dimanche soir, comme dans la Bible "Il y eut un soir, il y eut un matin, ce fut le premier jour" Genèse 1,5). sú ìn ná ce soir, cette nuit (celle qui vient)sú` rɔ́ hier soir, la nuit dernièresú` fɛ̀ le soir, la nuitàrabasu mardi soir (mercredi-nuit)

shú→̌→ 0 sú shú.

n nasse bɛ̀lɛnbɛlɛn, dùnunkɔrɔ (à poissons).

shú→̌→ 1→n : 0 sú shú.

v tremper

1 • tremper. lámìn à yé tòden sú ná ná il a trempé la boulette de "to" dans la sauce

2 • inciter, exciter. kólokolo, kɔ́nɔdòn, kɔ́nɔnasu, lásu, súguri, súruku, bìla, gódon, kɔ́nɔnasuruku, lámàga, súguba.

shú→̌→ 0→n : 0 sú shú.

v soûler címicama, kìribi.

shù→̌→ 3 sù Fr. chou

n chou… ka kuma k'a to dumuni kunna, sanko k'a sanfɛfɛnw ta ka sɔrɔ u ma di a ma, n'o dɔ ye : sogo, jɛgɛ, shu , nkɔyɔ, adw. seeginnan : a kana sɔn kumalakaliba ma, bawo o ye naafigiya ye. kɔnɔntɔnnan : …(kibaru577_05samake-dukene_lamo_kecogo.dis.html)

shù→̌→ 0 sù shù.

n cadavre

1 • cadavre. fùre Voir : sògosu.

2 • défunt, ancêtre. sù dòn enterrer un défuntsù sɔ́n faire un sacrifice aux ancêtres

shù→̌→ 0 sù shù.

adj mauvaismauvais, vil góman, gó, júgu, kólon.

shúfɛfarigan→̌→ 0( nuit par fièvre [ corps fièvre ] ) súfɛfarigan shúfɛfarigan.

n herpès hɛripɛsi.

shúfɛla→̌→ 1( nuit par *nom de lieu ) súfɛla shúfɛla.

n nuit dùgu, sú (cours de la nuit, pendant la nuit).

shùko→̌→ 0( cadavre affaire ) sùko shùko.

n enterrement

1 • enterrement, obsèques. jànaja, sùdon.

2 • service funèbre.

shùuli→̌→ 0→n : 0 sùuli sùli; shùuli.

v abaisser

vt abaisser, pencher lábiri, màbíri, màjìgin (baisser vers l'avant). cànkani, fàlakantan nìn sàmasen sùlilen bɛ́ bíli kɔ́rɔ ce gros poteau soutient le toit

shúuru→̌→ 0 súuru súrundu; shúuru.

n cascadecascade, source fúnti, ncɔ́ɔnɔ, póyida, sínti, sún.

shúuru→̌→ 0→n : 0 súuru súurun; súrundu; súruntu; shúuru.

v verser

1 • vt verser, faire couler, verser en cascade bɔ̀n, sɛ́ɛnɛ, láwòyo, wɔ̀ɔlɔ.

2 • vi couler, tomber en cascade bòli, jí, kɔ́lɔkɔlɔ, mùtimuti, wòyo.

3 • vt vanner fíyɛ, kɛ̀rɛmu, tɛ́ntɛn (pour refroidir le thé, vanner le mil ...)

4 • vt se jeter bùgɔ, fíri, gírin, kɛ́, séri, tòn, tóron.

5 • vt plonger kúlu, túnun.

6 • vt se battre

shwà→̌→ 0→n : 0 sɔ̀gɔ swà; shwà.

v percer

1 • vt percer, piquer pɔ̀cɔn, bón, cín ŋɔ́ni yé à bólo sɔ̀gɔ l'épine lui a percé la main

2 • vt fermer à clé sóda sɔ̀gɔra on a fermé la porte à clé

3 • vt renforcer les bords (d'un panier ...)

4 • vt broder, entrecroiser ɲɛ̀gɛn à y'í bólo sɔ̀gɔ ɲɔ́gɔn ná il a croisé les doigts

5 • vt fabriquer dílan, dòn (un filet).

6 • vt détremper (sol ...) dùgukolo swàlen dòn le sol est complètement détrempé

7 • vr s'agripper

8 • vt vacciner píkiri.

shwèere→̌→ 0 swèere

n corvinellecorvinelle, Corvinella corvina (bec jaune, longue queue, insectivore, guette d'une branche dégagée et fond sur sa proie).

shwɛ́→̌→ 0 súwɛ swɛ́; shwɛ́.

adv vite gíwu, jónjon, jóona (rapide comme le vent).

Shyánka→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Súyanka Syánka; Shyánka.

n prop NOM CLSouyanka (nom honorifique des Jàra à Beledugu).

shyéere→̌→ 0 séere syére; shyéere Ar. ša:hid

n témoin

1 • témoin. wàkilu, ɲɛ́ í jɔ̀ ! án kà séere ɲíni ! Attends ! Cherchons un témoin !

2 • preuve. kíisa, séereya.

3 • conscience. làdiri nê ma bɔ́ ò séere mà je ne m'en suis pas aperçu,je ne me suis pas rendu compte, je ne suis pas au courant

shyéerejuguya→̌→ 0( témoin méchant *abstractif ) séerejuguya shyéerejuguya.

n témoignage défavorabletémoignage défavorable (vrai ou faux !)

shyéereya→̌→ 0( témoin *abstractif ) séereya shyéereya.

n témoignagetémoignage, preuve kíisa, séere mɔ̀gɔ tɛ́ jɔ̀ bɛ́ɛ séereya kɔ́rɔ tous les témoignages ne sont pas crédibles aux yeux des gens

shyéereya→̌→ 0→n : 0( témoin *abstractif ) séereya shyéereya.

v témoigner

vt témoigner (en faveur de ...)

shyéereyasɛbɛn→̌→ 0( témoignage [ témoin *abstractif ] écrit ) séereyasɛbɛn shyéereyasɛbɛn.

n témoignage écrittémoignage écrit, reçu

shyéma→̌→ 0 nsɛ́mɛ shyéma; syéma; séma; nsɛ́ɛma; nséma; nsɛ́ɛmɛ; sɛ́mɛ; sɛ́mɛn; sɛ́ɛmɛ; sɛ́ɛma; sɛ́nmɔ.

n mentormentor, responsable des initiés (homme chargé d'encadrer les nouveaux circoncis).

shyéne→̌→ 0→n : 0 sɛ́ɛnɛ shɛ́nɛ; séene; syéne; shyéne; shéne.

v couler

1.1 • vi couler, verser bòli, jí, kɔ́lɔkɔlɔ, mùtimuti, súuru, wòyo, wɔ̀ɔlɔ, bɔ̀n.

1.2 • vt préparer l'eau (pour la toilette). mùso bɛ jí sɛ́ɛnɛ dúnan kùn la femme prépare l'eau pour l'étranger

2 • vt décanter, filtrer sɔ́ɔlɔ, sɛ́nsɛn.

3 • vt vider lánkolonya.

4 • vr s'étendre

shyɛ̀→̌→ 0 shɛ̀ sɛ̀; syɛ̀; shyɛ̀; sìsɛ.

n poulepoule, gallinacé, poulet shɛ̀muso, dònonbugun.

shyɛ̀ba→̌→ 0( poule mère ) shɛ̀ba sɛ̀ba; syɛ̀ba; shyɛ̀ba.

n poule pondeusepoule pondeuse

shyɛ̀bunturun→̌→ 0( poule poussin ) shɛ̀bunturun sɛ̀bunturun; syɛ̀bunturun; shyɛ̀bunturun.

n poussin 1-15 jourspoussin 1-15 jours

shyɛ̀danga→̌→ 0( poule poulette-pondeuse ) shɛ̀danga sɛ̀danga; syɛ̀danga; shyɛ̀danga.

n poule d'âge à pondrepoule d'âge à pondre

shyɛ̀den→̌→ 0( poule enfant ) shɛ̀den sɛ̀den; syɛ̀den; shyɛ̀den.

n poussin búturu.

shyɛ̀denba→̌→ 0( poule enfant mère ) shɛ̀denba sɛ̀denba; syɛ̀denba; shyɛ̀denba.

n poule avec ses petits

1 • poule avec ses petits.

2 • Les Pléiades (constellation).

shyɛ̀denninntuguntugun→̌→ 0( poussin [ poule enfant ] *diminutif ) shɛ̀denninntuguntugun sɛ̀denninntuguntugun; syɛ̀denninntuguntugun; shyɛ̀denninntuguntugun.

n petite poulettepetite poulette

shyɛ̀fan→̌→ 0( poule oeuf ) shɛ̀fan sɛ̀fan; syɛ̀fan; shyɛ̀fan.

n oeuf de pouleoeuf de poule shɛ̀kili, syɛ̀kili.

shyɛ̀kama→̌→ 0( poule neuf ) shɛ̀kama sɛ̀kama; syɛ̀kama; shyɛ̀kama.

n poulette non fécondéepoulette non fécondée syɛ̀misɛn.

shyɛ̀kili→̌→ 0( poule oeuf ) shɛ̀kili sɛ̀kili; shyɛ̀kili; syɛ̀kili.

n oeuf de pouleoeuf de poule shɛ̀fan, syɛ̀fan.

shyɛ̀kilifara→̌→ 0( oeuf.de.poule [ poule oeuf ] écorce ) shɛ̀kilifara sɛ̀kilifara; syɛ̀kilifara; shyɛ̀kilifara.

n coquille d'oeuf de poulecoquille d'oeuf de poule shɛ̀fanfara í sèn tɛ́ syɛ̀kilifara cì tu n'es bon à rien (tu n'es même pas capable de briser une coquille d'oeuf avec ton pied)

shyɛ̀kɔ̀gɔ→̌→ 0( poule sel ) shɛ̀kɔ̀gɔ sɛ̀kɔ̀gɔ; syɛ̀kɔ̀gɔ; shyɛ̀kɔ̀gɔ.

n gros ver blancgros ver blanc shɛ̀kwànin (larve de bousier ?)

shyɛ̀kɔrɔ→̌→ 0( poule vieux ) shɛ̀kɔrɔ sɛ̀kɔrɔ; syɛ̀kɔrɔ; shyɛ̀kɔrɔ.

n grosse poule adultegrosse poule adulte

shyɛ̀kulukulu→̌→ 0( poule poulailler ) shɛ̀kulukulu sɛ̀kulukulu; syɛ̀kulukulu; shyɛ̀kulukulu.

n poulailler kúlukulu, shɛ̀sulu, sùlu, syɛ̀sulu.

shyɛ̀kwànin→̌→ 0( poule sel *diminutif ) shɛ̀kwànin sɛ̀kwànin; syɛ̀kwànin; shyɛ̀kwànin.

n gros ver blancgros ver blanc shɛ̀kɔ̀gɔ (larve de bousier ?)

shyɛ̀misɛn→̌→ 0( poule petit ) shɛ̀misɛn sɛ̀misɛn; syɛ̀misɛn.

n poulette shɛ̀walan, syɛ̀kama.

shyɛ̀muso→̌→ 0( poule féminin ) shɛ̀muso sɛ̀muso; syɛ̀muso; shyɛ̀muso.

n poule shɛ̀.

shyɛ́n→̌→ 0→n : 1 síyɛn sán; syán; síɲɛ; syɛ́n; shyɛ́n; shíyɛn; sɛ́n.

v gratter

vt gratter, sarcler kɔ́ri, sáani, ŋàani, kɔ́rɔba, kɔ́rɔcì, kɔ́rɔsiyɛn ŋɔ́ni yé nê syɛ́n les épines m'ont égratignémùso bɛ́ jɛ́gɛfara syɛ́n la femme écaille le poisson

shyɛ́n→̌→ 0→n : 0 síyɛn síɲɛ; síɲɛn; shyɛ́n; syɛ́n.

v jurer

vr jurer, prêter serment dárɔda, kàli (sur l'honneur, devant Dieu). (s'engager par serment).

shyɛ́n→̌→ 0n síyɛn sɛ́n; syɛ́n; síɲɛ; shyɛ́n; síɲɛn; fyɛ́n.

n bouturebouture, plant à repiquer, pousse de plante dùguturu.

shyɛ̀n→̌→ 0 sìɲɛ sènɲɛ; sìnɲɛ; syɛ̀n; sìyɛn; sènɲa; shyɛ̀n.

n pas

1 • pas. nɔ́ɔri, pàara, sèndaɲɛ, sènpara, sènta, wàala, wàla sènɲa dàma dɔ́ ò kɔ́ quelques pas plus loin

2 • fois. cɔ́mi, dáɲɛ, kó, kóɲɛ, kùn, kɛ́ko, sèn, tàko, ɲɛ́ sènɲa jòli combien de fois

shyɛ̀n→̌→ 0 sìyɛn sìɲɛ; shyɛ̀n; syɛ̀n.

n lutte sìyɛnbɔ, sìyɛnta, báari shìyɛn bɔ́, shìyɛn tà faire la lutte, lutter

shyɛ̀n→̌→ 0 sìyɛn syɛ̀n; shyɛ̀n.

n miel purmiel pur wàa dɔ́ yé dén yé, wàa dɔ́ yé nkàmo yé, wàa dɔ́ yé sìyɛn yé certaines alvéoles sont (remplies de) couvain,certaines sont (remplies de) pollen, certaines sont (remplies de) miel

shyɛ̀n→̌→ 0→n : 0 sìyɛn syɛ̀n; shyɛ̀n.

v remplir de miel

vt remplir de miel (la ruche, les alvéoles ...) dí sìyɛnnen ŋúnu sìyɛnnen dòn la ruche est remplie de miel

shyɛ̀nbɔ→̌→ 0( lutte sortir ) sìyɛnbɔ sìɲɛbɔ; shyɛ̀nbɔ; syɛ̀nbɔ.

n lutte báari, sìyɛnta, sìyɛn.

shyɛ̀nɔrɔnan→̌→ 0( poule coller *instrumental ) shɛ̀nɔrɔnan sɛ̀nɔrɔnan; shyɛ̀nɔrɔnan; syɛ̀nɔrɔnan.

n herbe Setaria verticillataherbe Setaria verticillata (herbe adventice, 30 à 130 cm). gram. ɲínɛminɛnan.

shyɛ̀nta→̌→ 0( lutte prendre ) sìyɛnta sìɲɛta; shyɛ̀nta; syɛ̀nta.

n lutte báari, sìyɛnbɔ, sìyɛn (sportive).

shyɛ̀ntala→̌→ 0( lutte prendre *agent permanent ) sìyɛntala sìɲɛtala; shyɛ̀ntala; syɛ̀ntala.

n lutteur báaritala.

shyɛ̀ɲimi→̌→ 0( poule pou.de.tête ) shɛ̀ɲimi sɛ̀ɲimi; shyɛ̀ɲimi; syɛ̀ɲimi.

n pou de poulepou de poule

shyɛ̀sulu→̌→ 0( poule poulailler ) shɛ̀sulu sɛ̀sulu; shyɛ̀sulu; syɛ̀sulu.

n poulailler kúlukulu, shɛ̀kulukulu, sùlu, syɛ̀kulukulu.

shyɛ̀walan→̌→ 0( poule moyen ) shɛ̀walan sɛ̀walan; shyɛ̀walan; syɛ̀walan.

n poulette shɛ̀misɛn Voir : dònobugun.

shyɔ̀→̌→ 0 shɔ̀ sɔ̀; syɔ̀; shyɔ̀.

n haricotVigna unguiculata, haricot, niébé màlokunba, màmuluku kà Masaran ka sɔ̀` kɛ́ tá` lá faire un grand effort; s'affronterjí jìginná à ka shɔ̀ lá, à ka shɔ̀ ɲíginna (il a compris qu') il est fichupapi.

shyɔ́lɔ→̌→ 0→n : 0 sɔ́ɔlɔ shɔ́lɔ; syɔ́lɔ; shyɔ́lɔ; syólo.

v égoutter

1 • égoutter. tóni.

2 • exprimer (faire sortir en comprimant (vider les intestins ...)

3 • filtrer. sɛ́nsɛn, sɛ́ɛnɛ.

shyɔ̀lɔ→̌→ 0 cɔ́ɔlɔ syɔ́lɔ; shɔ̀lɔ; syɔ̀lɔ; shyɔ̀lɔ.

n passoire

1 • passoire. sɔ́ɔlɔlan, sɛ́nsɛnnan (petite calebasse à trous, pour filtrer, laver les graines, pour beurre de karité). yòronko.

2 • entonnoir. antonowari, jísɔɔlɔlan.

shyɔ́lɔlan→̌→ 0( égoutter *instrumental ) sɔ́ɔlɔlan shyɔ́lɔlan.

n passoirepassoire, filtre cɔ́ɔlɔ, sɛ́nsɛnnan, yòronko, bántin.

shyɔ̀nɔ→̌→ 0 shɔ̀nɔ syɔ̀nɔ; shyɔ̀nɔ.

n poinçon bìɲɛ (pour percer les calebasses, marquer les boeufs, leur percer le nez ...) dóli.

shyɔ́ri→̌→ 0→n : 0 sɔ́ɔri shɔ́ɔri; shɔ́ri; syɔ́ri; shyɔ́ri.

v insérer

1 • insérer (dans un interstice).

2 • emmancher. nùmukɛ yé jélekisɛ syɔ́ri à kàla lá le forgeron a emmanché le fer de la hache

Sí→̌→ 123→n.prop/n : 0 →n.prop : 123→n : 0

n prop NOM CLSy… a kanbɔ dɛmɛbaaw ma a ko la. ni u ye caman di ɲɔgɔn fɛ an'a tuma na, o de bɛ sɔn ka fisaya. Mamadu Si , Dɔkala Yusufu Jara …(kibaru555_07si_jara-san_2018_kalataw.dis.html)

sí→̌→ 49 síi; shí.

n poil…3578 ) n'i ye kolokolojeli den furu, i na si da a la. 3579 ) nin ka fisa kɔnɔ ma manabɛlɛ ye.…(bailleul-sagesse_bambara_02e.dis.html)

1 • poil. fàrikansi, fàrilasi.

2 • cheveu.

3 • plume. jólo, kálimu.

sí→̌→ 145 shí.

n semence….. muso tɛ danna maa ye koyi ! ɔnhɔn ! ni i y'a fɔ a ye kɔni, don dɔ la, i bɛ bolo la. i kɛra maa si o si ye, n'i y'i kɔnɔnako fɔ muso ye kɔni, ayiwa, i bɛ bolo la. ɔnhɔn - o yɔrɔnin banna.…(baa-fanta_maa_recit.dis.html)


Terres-Jaunes Mali-Fête des semences 2017

1 • semence, graine. síkisɛ, sùmansi, kólo.

2 • descendance. bɔ́nna, kɔ́lɛ, kɔ́ sí mánà bɔ́ í lá, ò tɛ́ sàbati même si tu as des enfants, ils ne vivront pas (si tu enfreins les interdits)

3 • race, espèce. sífa, síya à sí ka cá il y en a beaucoup de sortes, d'espèces

4 • nature, sens. fásɔn, súguya, súgu, kùntilenna, kɔ́rɔ, táafan nê t'ó sí dɔ́n je ne sais pas ce que c'està sí fɔ́ ń yé dis-moi ce que c'est, ce que ça veut dire

sí→̌→ 1

n kwashiorkor nìgisinɔgɔsɔ (maladie de la malnutrition). sérebana, ntènbana.…ko a sababu ye sosow de ye ? ko kisi bɛ se ka kɛ a ma si sosow kɛlɛli ni niwakini tali ye fa ni ba ka kɔlɔsili kɔnɔ. * jaabiw * 1.…(jarasuba-koorokaara_ya_ta.dis.html)

sí→̌→ 2194 shí.

dtm aucun fósì mɔ̀gɔ sí personne, aucune personneù sí ma sé kà sí láse sí mà aucun d'eux n'a pu attirer l'autre à soi(aucun n'a pu attirer aucun à aucun !)


Mɔ̀gɔ sí tɛ́ í fɛ̀ fúru` lá.
Personne ne te veut en mariage.
26.1 Les déterminants quantificateurs

sí→̌→ 36→n : 1 shí.

v moudre…i y'a dɔn npogo kɔni mana don Masajan na, bamanan wɛrɛ tɛ yen, a tɛ si min na dɛ ! jelikɛ ko : an dalen b'a la bɛɛ bɛ sa bi.…(jabate-ngenyekoro_ka_tonnkan.dis.html)

1 • vt moudre, écraser cɛ̀n (mil, arachide, riz, sel, piment ...)

2 • vr glisser cɛ̀ɛnɛ, mùnaki, npòloki, tìrinti, tɛ̀nɛku, tɛ̀rɛku, yìrindi, yùuru.

3 • vt scier kàka.

sí→̌→ 195 shí.

prn aucun fósì ù sí ma sé kà sí láse sí mà aucun d'eux n'a pu attirer l'autre à soi(aucun n'a pu attirer aucun à aucun !)


Sí ma sɔ̀n sí tá fɔ́-len` mà.
Aucun n’était d'accord avec ce que l'autre disait’ [kibaru044_02danbele-ka_bo_zansoni].
26.1 Les déterminants quantificateurs

Ù sí ma màlo-ya à kɛ̀lɛ` lá.
Aucune d’elles n’a eu honte dans cette querelle.
26.1 Les déterminants quantificateurs

…ò fúra`-w sí ma sé k’ à kɛ́nɛya.
Aucun de ces remèdes n’a pu le guérir’ [Maléfices].
26.1 Les déterminants quantificateurs

À dén sàba` sí ma sà.
Aucun de ses trois enfants n’est mort.
26.1 Les déterminants quantificateurs

sì→̌→ 314→n : 8 shì.

v passer la nuit

1 • vi passer la nuit k'àn sì ! bonne nuit ! án sìra hɛ́ra lá nous avons passé une bonne nuità sìra à ɲɛ́` ná il a passé la nuit sans dormir

2 • vt passer un laps de temps à yé sàmiya sì yèn il a passé l'hivernage là-basà yé sàn sì Bàmakɔ il a fait un an à Bamako

sì shì.

n karitéVitellaria paradoxa, Butyrospermum parkii, Butyrospermum paradoxum, karité (arbre ---> 15 / 25 m, traditionnellement protégé, les femmes tirent de sa noix un corps gras qui sert en cuisine et en pharmacopée).. sapo…- naamu ! - foyi de ma goya o ye. Ɲɛnama kɛlen bɛ ka faaba fa di la a ka si sun cɛmancɛ la.…(balo-daa_monson_ni_nyenama.dis.html)











Butyrospermum parkii - photos Charles Bailleul

sì→̌→ 531 shì.

n vie

1 • vie. bálo, díɲɛnatigɛ, díɲɛsosigi, kísi, ní, ɲɛ́namaya à b’à sì bìla Ála mà il confie sa vie à Dieu

2 • âge, durée de la vie. Ála kà sì ján d'í mà ! que Dieu t'accorde une longue vie ! à bánna k'á sì tó sàn 75 lá il est mort à 75 ansi t'a ni si ta tu ne vivra pas longtemps avec cela

Siaka→̌→ 15→n.prop/n : 0 →n.prop : 15→n : 0 Ìsiaka Ìsaka; Siyaka; Syaka; Shàaka

n prop NOM M (nom masculin).… ɲɛ ko sida bɛ yen, ni o musoko kɛlen don e Siaka ɲɛna sangawuli ye ! sisan, mɔgɔw tun bɛ a fɔ ko Siaka sara musoko la ; ko a sacogo ma ɲɛ, nka ni a ye a yɛrɛ sɔrɔ, ko a ma sa, a bɛn'i cogo dɔn a musokoba …(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_08_10.dis.html)

sìbantɔ→̌→ 1( vie terminer *statif )

ptcp casse-coucasse-cou, imprudent sìbilangalama.

sìbantɔ→̌→ 4( vie terminer *statif )

n casse-coucasse-cou, imprudent káratɔ, sìbilangalama.

sìbantɔya( casse-cou [ vie terminer *statif ] *abstractif )

n témérité

síbɛn→̌→ 2( poil accord )

n épi de chevalépi de cheval

sibɛri

n cybercafé Ni ɔridinatɛri b'i bolo, i bɛ se ka don ɛntɛrinɛti kɔnɔ i yɛrɛ kɔrɔ k'a sɔrɔ i ma taa «sibɛri» la o koɲɛɲiniw na; (Kibaru 559, 2018) ETRG.FRA.

Sibi→̌→ 16→n.prop/n : 0 →n.prop : 16→n : 0

n prop NOM CLSiby… sigida bɛ Mali kɔnɔ min tɔgɔ tɛ bɔ o ko la fo ka se san ba yirika ma kokura ɲinan kɔ, o ye Sibi n'a cɛndalaba Ŋunanfara Kamara ye…(jekabaara332_05kamara-sibikulu_yanga.dis.html)

Sibi→̌→ 11→n.prop/n : 0 →n.prop : 11→n : 0

n prop TOPSiby (village et commune, cercle de Kati, région de Koulikoro).… Moriba Kamara ka bɔ Ɲumala, Sibi  * sangalacisɛbɛn * jamana baarada ɲɛmaa n'a baarakɛlaw bɛɛ dusukun tɔɔrɔlen bɛ …(jekabaara332_05kamara-sibikulu_yanga.dis.html)

Sibila→̌→ 14→n.prop/n : 0 →n.prop : 14→n : 0

n prop TOPSibila (une commune de la région de Ségou).…Min sigira Sanamadugu o de ye Sibila sigi. a Tariki tun sɛbɛnna Sumarew fɛ nka Madenba Si y'a minɛ u la.…(traore-hine_nana10.dis.html)

síbiri→̌→ 6 Ar. šibr

n empan síbiriɲɛ (mesure du pouce au majeur (l'empan français = du pouce au petit doigt)). Voir : síbiriɲa.…Jataden Namata, Jataden Khamita, - Jata jan o jan sibiri ɲɛ wolonwula, - a sɔɔrɔkun o sɔɔrɔkun a bɛɛ ye sibiri ɲɛ wolonwula de ye.…(kone-sunjata.dis.html)

síbiri→̌→ 33 Ar. sabt

n samedi síbiridon.… koromoriw ye. nin waati, ne ye sira ɲini Adama fɛ, ka na so. an ye foli di ɲɔgɔn ma, ne nana so. sibiri sɔgɔma fɛ, darakaw dunnen kɔ, ne ye nɛgɛso ta, ka taa Sidowɛrɛ la, ka taa bɔ alimami Bakɔrɔ …(dumestre-manigances_2003_06.dis.html)

Síbìri→̌→ 32→n.prop/n : 0 →n.prop : 32→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).…Sibiri : hun ! baba. - Benfa : na yan, joona, i teliya sa.…(kuyate-sous_l_orage.dis.html)

Sibiribugu→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0

n prop TOPSibiribougou (un quartier de la commune 4 de Bamako).…kin min ka kɔrɔ n'a tɔ bɛɛ ye, o ye Lasa ye. o sigira Sibi kamaraw fɛ sankɛmɛ 18nan waatiw la. Sibiribugu fana sigira Sibi kamaraw fɛ sankɛmɛ 19nan waatiw la.…(kibaru531_05konta-bamako_komini.dis.html)

síbiriɲa→̌→ 0( empan fois ) síbiriɲɛ síbiriɲa.

n empan síbiri (une mesure du pouce au majeur).

síbiriɲɛ→̌→ 3( empan fois ) síbiriɲa.

n empan síbiri (une mesure du pouce au majeur).

sibisalisilati→̌→ 2

n salicylate de bismuthsalicylate de bismuth Asipirini tɛ bɛn mɔgɔ minnu ma, olu man kan ka bisimuti ta walima fura wɛrɛ, salisilati walima sibisalisilati bɛ minnu na. (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

síbolo→̌→ 26( semence branche )

n clanclan, tribu fàbulonda kà kɛ́ɲɛ ní ù síbolo ní ù fàbulonda yé (nó 1, 2) d'après leur clan et leur famille

sìbon→̌→ 5( passer.la.nuit case )

n chambre à coucherchambre à coucher sìso.

sída→̌→ 259 sìda Fr. SIDA

n sidasida, syndrome immunodéficitaire acquis fàsabana.…ni den bɛɛ bolo cira, bana in laban bɛ tunun. sida n'a sun : sida sun bɛ farikolo ka kɛlɛcɛw fanga dɔgɔya banaw kɛlɛli la.…(dogotoro_21denmisenw_ladonni.dis.html)

sìdalan→̌→ 10( passer.la.nuit lit [ poser *instrumental ] ) sìdlan.

n lit dílan, kálaka, li.

sídɛgɛn→̌→ 0→n : 0( semence goûter )

v goûter

vt goûter dɛ́gɛn, nɛ́gɛnɛgɛ, tángi (manger, boire un tout petit peu). sífilɛ, nɛ́nɛ.

Sídì→̌→ 60→n.prop/n : 0 →n.prop : 107→n : 0 Sídi

n prop NOM M (nom masculin).…baa Sidi nana Segukɔrɔ. Bintu ko baa Sidi ma, ko ale bɛ taa bɔ baa Sidi dɔgɔkɛ Karimu ye Segu ka na. o y'a sɔrɔ Bintu sɛgɛnna jabajita fɛ.…(dumestre-manigances_2003_03.dis.html)

Sídìbe→̌→ 74→n.prop/n : 0 →n.prop : 185→n : 0

n prop NOM CLSidibé

Sìdikì→̌→ 61→n.prop/n : 0 →n.prop : 69→n : 0 Siriki

n prop NOM M (nom masculin).…Handa jɔra ka Sidiki kɔnɔ, npogotiginin tɔw tagara. Sidiki wulila ka na.…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_08_03.dis.html)

Sídimɛ̀→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Sìdimɛ

n prop NOM CLSidimé (sculpteurs de statues de bois).

Sidiya→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).

sìdlan→̌→ 0( passer.la.nuit lit [ poser *instrumental ] ) sìdalan sìdlan.

n lit dílan, kálaka, li.

Sido→̌→ 8→n.prop/n : 0 →n.prop : 8→n : 0

n prop TOPSido (centre d'arrondissement, cercle de Bougouni, région de Sikasso).…o tɔgɔ tun ye ko Lamini. o tun bɛ si Sido . jaa ! o de sungurun tun ye Bintu ye. o ye kɔnɔ da Bintu la.…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_10_20.dis.html)

sídon→̌→ 0( semence entrer )

n semailles dànni à bɛ́ sídon ná il est en train de semer

sídɔn→̌→ 197→n : 11( semence connaître ) shídɔn.

v connaître parfaitement


Ù b'ù kɔ́sègin ni bàna júgu sídɔnbaliw yé.
'Ils reviennent avec des maladies dangereuses et inconnues.'
Le participe négatif - valeur d'agent/de patient négatif (18.5)

vt 1 • connaître parfaitement.

2 • découvrir, déviner, comprendre. dɔ́n, fàamuya, fàamu, fáranfasi, kɔnpran, lásɔ̀rɔ, mɛ́n.

sídɔnbali( connaître.parfaitement [ semence connaître ] PTCP.NEG )

ptcp non identifiénon identifié

sífa→̌→ 10 sífaya ar: sifa = espèce, qualité

n espèceespèce, race bìsigi, fásuguya, fásugu, mànfan, násuguya, násugu, násɔnya, násɔn, sìgidama, sí, súguya, súgu, kɔ́lɛ, síya.… na, fura si tɛ yen min bɛ se k'a to ni dɔlɔminbanabagatɔ bɛ kɛ i ko mɔgɔ tɔw, hali n'u ye fura sifaya bɛɛ lajɛlen dɔ lajɛ…(jakite-dolominbana.dis.html)

sífaya→̌→ 37 sífa ar: sifa = espèce, qualité

n espèceespèce, race bìsigi, fásuguya, fásugu, mànfan, násuguya, násugu, násɔnya, násɔn, sìgidama, sí, súguya, súgu, kɔ́lɛ, síya.…20 jiw yɛlɛnna kuluw ni san cɛ fɔ ka nɔnkɔnɲɛ tan ni duuru bɔ. 21 o tuma, nimafɛnw sifaya o sifaya tun bɛ ka ɲɔn dugukolo kan, saya ye o bɛɛ sɔrɔ.…(LK-1jesigikan01dinyedamine.dis.html)

sìfeeredunkɔnɔnin→̌→ 0( karité fleur manger oiseau *diminutif )

n soui-mangasoui-manga, Antreptes sp / Nectarinia sp (tous les soui-mangas (petits oiseaux butineurs, mâles aux couleurs brillantes)).

sífilɛ→̌→ 48→n : 14( semence regarder ) síflɛ.

v goûter

1 • goûter, déguster. dɛ́gɛn, nɛ́gɛnɛgɛ, nɛ́nɛ, sídɛgɛn, tángi.

2 • essayer. kɔ́rɔbɔ, lájɛ, tán fèerelifɛn bɛ́ sífilɛ, háli móbili on essaie ce qu'on va acheter, même une voiture

sìfilɛjirinin→̌→ 0( vie regarder arbre *diminutif )

n coeurs volants

1 • coeurs volants, Hymenocardia acida, Hymenocardia lyrata (arbuste ---> 5 / 6 m (graine en forme de coeur, caractéristique)).. euph (arbre ---> 10 / 15 m (graine en forme de lyre)).. euph gɛ̀rɛngɛrɛnnin.

2 • Pied de chèvre, Bauhinia rufescens (petit arbre ---> 15 m).. césa gésenbe.

sifilisi→̌→ 2

n syphilis dána, npɔ̀rɔn Cɛnimusoya bana gurupu sabanan ye «Sifilisi» ye. (Kibaru 300, 1998) ETRG.FRA.

sífin→̌→ 1( poil noir )

adj adulte (opposé au vieillard à cheveux blancs).

sífin→̌→ 3( poil noir )

n adulte báliku (opposé au vieillard à cheveux blancs).

síflɛ→̌→ 0→n : 0( semence regarder ) sífilɛ síflɛ.

v goûter

1 • goûter, déguster. dɛ́gɛn, nɛ́gɛnɛgɛ, nɛ́nɛ, sídɛgɛn, tángi.

2 • essayer. kɔ́rɔbɔ, lájɛ, tán fèerelifɛn bɛ́ sífilɛ, háli móbili on essaie ce qu'on va acheter, même une voiture

síga→̌→ 59 sígi Ar. šaqq

n doute

1 • doute, soupçon. nkàson síga b’à lá c'est douteux, incertainsíga t’à lá il n'y a pas de doute, c'est sûr

2 • dernier jour du mois lunaire (où il y a doute sur l'apparition de la nouvelle lune ...)

síga→̌→ 63→n : 4 sígi; síg'.

v douter

vi douter, se défier de tùnkurun ń bɛ́ síga à ka kúma ná je ne crois pas beaucoup à ses paroles

sígana→̌→ 0( doute *je à ) síganna sígana; síginna; sígina.

n soupçon bìsigi, nkàson, síga síganna t’à lá, sán` bɛ́ nà bì il n'y a pas de doute, il va pleuvoir aujourd'hui

síganna→̌→ 7( doute *je à ) sígana; síginna; sígina.

n soupçon bìsigi, nkàson, síga síganna t’à lá, sán` bɛ́ nà bì il n'y a pas de doute, il va pleuvoir aujourd'hui

síga-ń-yɛ̀rɛ-lá→̌→ 0( doute *je même à )

n manque d’assurancemanque d’assurance

sìgarati→̌→ 9 sìgɛrɛti sìgarɛti; sìgareti; sìkarati; nsìgarati.

n cigarette bàga, sìgarɛti.…o ye ka yɔrɔw dantigɛ u ye baarakɛyɔrɔw la, sow kɔnɔ ani bɔlɔnw kɔnɔ, u bɛ se ka sigarati min u sago la yɔrɔ minnu na.…(kibaru555_07konta-sigaratimin_dabilala.dis.html)

sìgareti→̌→ 7 sìgɛrɛti sìgarati; sìgarɛti; sìgareti; sìkarati; nsìgarati.

n cigarette bàga, sìgarɛti.…o b'a jira ko sigareti feereli bɛ kɛ dogofɛn de ye Senegali jamana kɔnɔ sa.…(jekabaara332_09sidibe-sikarati_kene.dis.html)

sìgarɛti→̌→ 56 sìgɛrɛti sìgarati; sìgarɛti; sìgareti; sìkarati; nsìgarati.

n cigarette bàga, sìgarɛti.…3. walasa ka sɔgɔsɔgɔ furakɛ, a tigi ka kan ka sɔn ka sigarɛti bila. a ka kan ka sigarɛti bilali nafa dɔn. 4.…(dogotoro_00kunnafoni_damadow.dis.html)

sìgarɛti→̌→ 57

n cigarette bàga, sìgɛrɛti an kana sigareti min, k'an to furakèli la (Kibaru n°41, 1975) ETRG.FRA.

sígasiga→̌→ 6( doute doute ) sígisigi.

n hésitation cùcacu, tàmaki, yíranyiran.

sígasiga→̌→ 7→n : 0( douter douter ) sígisigi.

v hésiter

vi hésiter, tergiverser tàmaki, tùnkurun, yíranyiran, ɲígiɲigi à bɛ́ sígi-sígi síra lá il hésite sur la route à prendre

sìgéyi→̌→ 0 sìkéyi sìké; sìgéyi.

intj magnifique (exclamation de l'étonnement, l'admiration, l'enthousiasme).

sìgɛrɛti→̌→ 1 sìgarati; sìgarɛti; sìgareti; sìkarati; nsìgarati.

n cigarette bàga, sìgarɛti.… farilabana fanba ju bɛ se ka kɛ siraw walima minfɛn jima kasaaraw ye wa ? Faransi kɔnɔ sira ( sigɛrɛti ) taabolo kasaara fɔlenw sɔrɔla an fɛ « RFI » ka san 2009 zanwuyekalo tile fɔlɔ ka wuladafɛ …(jekabaara280_1sidibe_a_ka_fisa.dis.html)

Sigi→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop Sigui (équipe de football à Kayes).… ɲuman kama. a kɛra sababu ye ka hinɛ ni ɲɔgɔndɛmɛ ani kelenya silasa wulakɔnɔduguw la. Sigi kɔnɔna na, fɛn dɔw bɛ yen ni mɔgɔw m'u janto olu la, a laban an ka hadamadenya ɲɛfɔli bɛ …(kibaru400_06jara-posoni_ye.dis.html)

sígi→̌→ 65 síga sígi Ar. šaqq

n doute

1 • doute, soupçon. nkàson síga b’à lá c'est douteux, incertainsíga t’à lá il n'y a pas de doute, c'est sûr

2 • dernier jour du mois lunaire (où il y a doute sur l'apparition de la nouvelle lune ...)

sígi→̌→ 17→n : 0 síga sígi; síg'.

v douter

vi douter, se défier de tùnkurun ń bɛ́ síga à ka kúma ná je ne crois pas beaucoup à ses paroles

sígi→̌→ 0

n duelduel, combat singulier cɛ̀nintulon (l'issue en est douteuse).

sìgi→̌→ 87

n bufflebuffle, Syncerus caffer brachyceros (de savane). (mâle et femelle ont des cornes, poids de 320 à 600 kg).…o Kungonya Makhanba cɛɲi ! donsow bɔra jamana bɛɛ rɔ ka taa Sangara. u ni sigi Dondolisa mana ɲɔgɔn ye a b'u faga. mɔgɔw kɔnɔ gwanna.…(kone-sunjata.dis.html)


Mìnnɔgɔ bɛ sìgimuso kɔ́nɔma lá
la bufflesse enceinte a soif
extrait de Sigidankelen ka labanko juguya
"la fin tragique du buffle tyran Sigidankelen" de Oumar Diarra
à paraître chez Donniyakadi

biolib.cz - photo Klaus Rudloff - Zoo de Prague, 1971

sìgi→̌→ 127

n position assise

1 • position assise. sìgi tɛ́ màa sɔ́n rester assis (sans rien faire) ne t'apporte rien

2 • étranger (installé depuis longtemps dans le village).

sìgi→̌→ 2952→n : 22 sìg'.

v asseoir…daa sigir'a kan tuma min na, a ka sɔrɔ ka sa. sinɛnin sara o ! daa bɛ sigi jɔn kan n'i ma sa ? o yɔrɔnin na, a ba sinamuso, sinamuso dɔ in, o jamu ye : Nbamusa-Faaro.…(baa-fanta_maa_recit.dis.html)


jɛ́gɛ́ ‘poisson’, kálá ‘coudre’, mùrú ‘couteau’, sìgì ‘s’asseoir’, kɔ̀gɔ̀ ‘sel’
Pied métrique 4.3

Ń bɛ́ ń sìgi. / Í b'í sìgi. / À b'à sìgi = A b'í sìgi. / Án b'án sìgi. / Á b'á sìgi. / Ù b'ù sìgi, plus rarement Ù b'í sìgi.
16.2. Verbes réfléchis

Kámalennin` nàna nùmu` sìgilen` ná à ka fánda` lá.
'Le jeune homme est venu chez le forgeron qui restait assis près de sa forge.'
Le participe résultatif / fonction de prédicat second (18.2)

1.1 • vr í sìgi í bólo mà ! reste assis sans bouger !

1.2 • vt faire asseoir lásìgi.

2 • vt (dé)poser à yé dúmuni sìgi elle a déposé la nourriturekɔ̀nɔ y'í sìgi jíribolo lá l'oiseau s'est posé sur la brancheí hákili sìgi ! réfléchis bien ! Calme-toi ! Fais bien attention ! fɛ́n sìgi màa ɲɛ́ préparer qqch pour qqn (avant son arrivée)

3 • vt installer, instituer jùjɔ̀n (loi, coutume ...) ù yé kàrisa sìgi dùgu kùnna ils ont installé un tel comme chef de villagekàrisa yé dùgu sìgi un tel est le fondateur du villagemàsa fìla tɛ́ sìgi wòlo kélen kàn Deux rois ne s'asseyent pas sur la même peau (prov)

4 • vi habiter à sìgilen bɛ́ Bàmakɔ il est domicilié à Bamako

5 • vt circoncire bólokò, cɛ̀bakɔrɔya, cɛ̀balenya, cɛ̀baya, séliji ù ye bìlakorow sìgi nɛ̀gɛ kɔ́rɔ ils ont fait circoncire les jeunes garçons

6 • vi s'attendre (à -- ni à yé). nê tùn ma sìgi ni ò yé je ne m'y attendais pas

sìgibaa→̌→ 5( asseoir *agent occasionnel ) sìgibaga

n qui s'assied

1 • qui s'assied, qui dépose.

2 • étranger (établi depuis longtemps dans le village).

3 • circoncis. cɛ̀bakɔrɔ, cɛ̀balen, cɛ̀ba, fìnitaden, fìnitigi, sòli.

sìgibaga→̌→ 23( asseoir *agent occasionnel ) sìgibaa

n qui s'assied


À bɛ sìgi Bàmakɔ. - ‘Il habite à Bamako.

Bàmakɔ sìgibaga` dòn. - ‘C’est un habitant de Bamako.
20.2. Suffixe –baga, nom d’agent occasionnel

1 • qui s'assied, qui dépose.

2 • étranger (établi depuis longtemps dans le village).

3 • circoncis. cɛ̀bakɔrɔ, cɛ̀balen, cɛ̀ba, fìnitaden, fìnitigi, sòli.

sígibanfula→̌→ 0( duel bonnet )

n chapeau de chasseurchapeau de chasseur

sìgibolo→̌→ 0( asseoir bras )

n institution

1 • institution. náamu.

2 • division, subdivision. bóloda, diwizɔn, sìgiboloma, tílayɔrɔ, tíla, bólofara.

sìgiboloma→̌→ 0( asseoir bras *comme de )

n subdivisionsubdivision, division bólofara, sìgibolo, bóloda, diwizɔn, tílayɔrɔ, tíla.

sìgida( asseoir bouche )

n localité

1 • localité, village. só, dùgu, wúlakɔnɔdugu.

2 • logement. jàbaala, jàyɔrɔ.

3 • situation d'un lieu.

4 • groupe, catégorie. dó, gurupu, jɛ̀kulu, mànton, sɛ́rɛ, ɲùgu.

5 • partie du discours, chapitre du livre.

sìgidama→̌→ 2( asseoir limite [ limite *à ] )

n sortesorte, espèce fásuguya, fásugu, mànfan, násuguya, násugu, násɔnya, síya.

sígidlɔki→̌→ 0( duel chemise ) sígidulɔki sígidlɔki.

n tunique de chasseurtunique de chasseur, tunique de sorcier

sìgidolo→̌→ 9( asseoir étoile )

n VénusVénus, étoile du matin kálomuso (planète Vénus). làwa.

sígidulɔki→̌→ 9( duel chemise ) sígidlɔki.

n tunique de chasseurtunique de chasseur, tunique de sorcier

sìgifɛn→̌→ 15( asseoir chose )

n esprit hákili, jà, jínɛ, náalo, ùruwanɛ, yíri.

sìgikafɔ→̌→ 7( asseoir *infinitif dire )

n dialogue jɛ̀kakuma, kúmaɲɔgɔnya (session / conversation posée, paisible). báara bɛ́ɛ ka kán kà kɛ́ sìgikafɔ ní dàamu kɔ́nɔ tous les travaux doivent se programmer dans le dialogue paisible (kb 8/04 p.8)sìgikafɔ nà kɛ́ Kódiwari kà yɛ̀lɛma dòn jàmana táabolosɛbɛn ná il y aura une session en Côte d'Ivoire pour introduire un changement dans la Constitution (kb 8/04 p.10)sìgikafɔ má fɛ́n ô fɛ́n dílan kɛ̀lɛ t'ó dílan ce que le dialogue n'a pu résoudre, la querelle ne le résoudra pas (kb 1/06 p.10)


Jɛkabaara n°93, 1993

sìgikafɔ |s’asseoir-INF-dire| ‘échange de vues, concertation’
22.1. Composition nominale selon les modèles -conglomérés

sígikulusi→̌→ 0( duel pantalon )

n pantalon de chasseurpantalon de chasseur ganjan.

sìgilan→̌→ 28( asseoir *instrumental )

n siège


Sìgilan`bɛ yàn (wà) ? Ɔ̀wɔ, sìgilan fílɛ !
Y a-t-il une chaise ici ? Oui, voici une chaise !

1 • siège. dága, gɔ̀mɛ, kálakanin.

2 • derrière (anat / euph).

sìgilanmugu→̌→ 1( siège [ asseoir *instrumental ] poudre )

n fesses bòbara, jùkunanmugu.

sìgili→̌→ 87( asseoir *nom d'action )

n action de s'asseoir

1 • action de s'asseoir, action de fonder.

2 • circoncision. bólokoli, bóloko, fìnita, nɛ̀gɛkɔrɔsigi, séliji, sòli ní sìgili kɛ́ra kàban... quand la circoncision est terminée …

sìgilimuso→̌→ 0( asseoir *nom d'action femme )

n excisée

1 • excisée. fìnitaden, fìnitigi.

2 • femme aux accouchements bien espacés.

sígina→̌→ 0( doute *je à ) síganna sígana; síginna; sígina.

n soupçon bìsigi, nkàson, síga síganna t’à lá, sán` bɛ́ nà bì il n'y a pas de doute, il va pleuvoir aujourd'hui

sìgińbólomà→̌→ 0( asseoir *je bras *à ) sìgi-ń-bólo-mà sìgińbólomà.

n tranquille

1 • tranquille (qui ne bouge pas de place).

2 • oisif. báarantan, fɛ́rɛbaganci.

3 • tranquillité. Músà bɛ sìgi-ń-bólo-mà fɛ̀ kósɛbɛ Moussa aime la tranquillité

sìgi-ń-bólo-mà→̌→ 0( asseoir *je bras *à ) sìgińbólomà.

n tranquille

1 • tranquille (qui ne bouge pas de place).

2 • oisif. báarantan, fɛ́rɛbaganci.

3 • tranquillité. Músà bɛ sìgi-ń-bólo-mà fɛ̀ kósɛbɛ Moussa aime la tranquillité

sìginfɛ→̌→ 5( asseoir *je par ) sìgi-ń-fɛ̀.

n étranger

1 • étranger, émigré. dúnankɛ, dúnan, kɔ́kanmɔgɔ, sìgibaga, sìgi, tɛ̀mɛsenna, yéleke (établi depuis longtemps dans le village). ní mîn tɛ́ Tàrawele yé, ò yé sìginfɛ yé Fàlajɛ celui qui n'est pas Tarawele est un étranger à Falajɛ

2 • voisinage, vie ensemble. màsurunna, màsurunya, sìgiɲɔgɔnmaya, sìgiɲɔgɔnya.

sìgi-ń-fɛ̀→̌→ 0( asseoir *je par ) sìginfɛ sìgi-ń-fɛ̀.

n étranger

1 • étranger, émigré. dúnankɛ, dúnan, kɔ́kanmɔgɔ, sìgibaga, sìgi, tɛ̀mɛsenna, yéleke (établi depuis longtemps dans le village). ní mîn tɛ́ Tàrawele yé, ò yé sìginfɛ yé Fàlajɛ celui qui n'est pas Tarawele est un étranger à Falajɛ

2 • voisinage, vie ensemble. màsurunna, màsurunya, sìgiɲɔgɔnmaya, sìgiɲɔgɔnya.

sìginfɛya→̌→ 0( étranger [ asseoir *je par ] *abstractif )

n condition d'étrangercondition d'étranger dúnanya.

sìgini→̌→ 14

n alphabet…nansara sɛbɛnni fana tun tɛ. n ye nko sɛbɛnni fana ye kɔsa in na de ; a sigini . n m'a sɛbɛnnen ye ka tugu ɲɔgɔn na. ne kɔni bolo sɛbɛnni in ka surun nansara sɛbɛnni de la.…(jama14_30dunbuya-kante_solomana.dis.html)

sìginidasigi→̌→ 6( alphabet bouche position.assise )

n ordre alphabétiqueordre alphabétique

sìginidasigi→̌→ 8→n : 0( alphabet bouche asseoir )

v mettre en ordre alphabétiquemettre en ordre alphabétique

sìginiden→̌→ 133( alphabet enfant )

n caractère d'écriturecaractère d'écriture sɛ́bɛnden, sɛ́bɛnniden.

sìginidenkunba→̌→ 0( caractère.d'écriture [ alphabet enfant ] gros )

n majuscule

sìginidenmisɛn→̌→ 0( caractère.d'écriture [ alphabet enfant ] petit )

n minuscule (lettre, caractère d'écriture).

síginna→̌→ 0( doute *je à ) síganna sígana; síginna; sígina.

n soupçon bìsigi, nkàson, síga síganna t’à lá, sán` bɛ́ nà bì il n'y a pas de doute, il va pleuvoir aujourd'hui

sìgiɲɔgɔn→̌→ 84( position.assise *partenaire réciproque ) sìgiɲwan.

n voisin kɛ̀rɛfɛsigi (de quartier). sìgiɲɔgɔn júgu yé bàna yé, fúra t'ó lá avoir un voisin méchant, c'est une maladie incurable


Sékù bɛ sìgi ń fɛ̀.
Sékou habite avec moi.

Sékù yé ń sìgiɲɔgɔn yé.
Sékou est mon voisin.
-ɲɔgɔn -20.8.2. Dérivation à partir des verbes intransitifs.

sìgiɲɔgɔnjámana→̌→ 4( voisin [ position.assise *partenaire réciproque ] pays )

n pays voisinpays voisin Màli mín yé Kɔ́diwari sìgiɲɔgɔnjamana dɔ́ yé... Le Mali qui est un pays voisin de la Côte d'Ivoire … (kb 11/04 p.11)

sìgiɲɔgɔnma→̌→ 1( voisin [ position.assise *partenaire réciproque ] *comme de )

adj voisin

sìgiɲɔgɔnmaya→̌→ 0( voisin [ voisin [ position.assise *partenaire réciproque ] *comme de ] *abstractif )

n voisinage màsurunna, màsurunya, sìginfɛ, sìgiɲɔgɔnya.

sìgiɲɔgɔnmuso→̌→ 0( voisin [ position.assise *partenaire réciproque ] femme )

n voisine

sìgiɲɔgɔnya→̌→ 16( voisin [ position.assise *partenaire réciproque ] *abstractif )

n voisinage màsurunna, màsurunya, sìginfɛ, sìgiɲɔgɔnmaya.

sìgiɲwan→̌→ 0( position.assise *partenaire réciproque ) sìgiɲɔgɔn sìgiɲwan.

n voisin kɛ̀rɛfɛsigi (de quartier). sìgiɲɔgɔn júgu yé bàna yé, fúra t'ó lá avoir un voisin méchant, c'est une maladie incurable

Sigiri→̌→ 5→n.prop/n : 0 →n.prop : 5→n : 0 Sigirin; Síirin

n prop TOPSiguiri (une ville en Haute Guinée, centre de préfecture).…fosi ma sɔrɔ min bɛ ka kɛ Dawuda Yatara coronko ye. nka mori Makasuba min tun bɛ wele Sigiri Bilakoroba, o tununiko kuma wulila.…(kibaru400_09diko_karabenta-basitigiba_dawuda.dis.html)

Sigirin→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0 Sigiri Síirin

n prop TOPSiguiri (une ville en Haute Guinée, centre de préfecture).…Sigirin *. 54. dan kana kari kodɔnna si la Manden. 55. cɛ bɛ cɛ faga, kasɔrɔ i m'a malo. 56.…(kibaru577_05kuyate_konta-kalankene_siriman.dis.html)

sìgisenkanbaga→̌→ 1( asseoir jambe sur *agent occasionnel )

n metteur en scènemetteur en scène

sígisigi→̌→ 0( doute doute ) sígasiga sígisigi.

n hésitation cùcacu, tàmaki, yíranyiran.

sígisigi→̌→ 0→n : 0( douter douter ) sígasiga sígisigi.

v hésiter

vi hésiter, tergiverser tàmaki, tùnkurun, yíranyiran, ɲígiɲigi à bɛ́ sígi-sígi síra lá il hésite sur la route à prendre

sígisigi→̌→ 1→n : 0

v bégayer… fɔlen, filaninw y'u pan ka bɔ so sanfɛ, k'u boli ka na u meleke galomusoba la ka kasi, f'u bɛ sigisigi ! u ko jama ma ko : nin de ye anw bamuso ye ! o kuma fɔlen, jama bɛɛ sumara…(jekabaara273_11jakite-filaninw_ka_maana.dis.html)

vi bégayer, sangloter par à-coups dásigisigi, kúma-kúma, súsu.

sígisigibaatɔ→̌→ 0( bégayer *agent occasionnel *statif ) sígisigibagatɔ

n bègue dágaran, súsulikɛla.

sígisigibagatɔ→̌→ 0( bégayer *agent occasionnel *statif ) sígisigibaatɔ

n bègue dágaran, súsulikɛla.

sìgiyɔrɔ→̌→ 184( position.assise lieu )

n domicile

1 • domicile.

2 • endroit pour s'asseoir.

3 • emplacement réservé (aux classes du "kɔmɔ" + les classes elles-mêmes).

sìgiyɔrɔma→̌→ 20→n : 0( asseoir lieu *à )

v multiplier


sìgiyɔrɔma ‘multiplier’ (de la phrase kà à sìgi yɔ́rɔ` mà ‘mettre quelque chose sur la place’).
23.2.Modèles de composition verbale - conglomérés

vt 1 • multiplier. báwolo, cáya, jíidi, lábugun, lácaya.

vi être multiplié ò sàn kélen dúnan mínnu bɛ jàgo kɛ́, òlu ka wúsuru sàrata sìgiyɔrɔmana sènɲɛ̀ duuru dans la même année, la taxe imposée aux commerçants étrangers a quintuplé (kb 9/06 p. 11)sàn 25 ô sàn 25, jàmanaden bɛ́ sìgiyɔrɔma fìla tous les 25 ans, la population du pays se multiplie par deux (kb 2/06 p.4)

sìgiyɔrɔma→̌→ 23( asseoir lieu *à )

n endroit

1 • endroit. dákun, dá, mà, ɲɛ́.

2 • tas. tòn (de monnaie ou autres objets. technique de comptage. = multiplié par : mùgan sìgìyɔ̀rɔ̀ma sàba 20 x 3 = 60 ).

3 • partie. sèndaɲɛ, tìgɛ, tílayɔrɔ.

Sigo→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPSingo (village dans la commune de Sanando, cercle de Barouéli, région de Ségou).…juma sɔgɔma, « 10 lɛrɛ » waati, Umaru Yatura, soma don, baarakɛden don, a bɛ bɔ Sigo Sanando mara la. Umaru Jara, a jatigimuso : Fatumata Yatura,, Segukɔrɔ Jurala Bamanula.…(dumestre-manigances_2003_04.dis.html)

sìgo→̌→ 0 sùgo sìgo; sùgon.

n rêve hámi sùgo dára ń ná j'ai fait un rêve

sìgo→̌→ 0→n : 0 sùgo sìgo; sùgon.

v rêver

vi rêver nê sùgora fɛ́n dɔ́ lá j'ai fait un rêve

síg'→̌→ 0→n : 0 síga sígi; síg'.

v douter

vi douter, se défier de tùnkurun ń bɛ́ síga à ka kúma ná je ne crois pas beaucoup à ses paroles

sìg'→̌→ 1→n : 0 sìgi sìg'.

v asseoir… don buteli kɔnɔ ; a bɛ se ka maa faa ka segin k'i kunun ; a bɛ se ka bere fili san fɛ k'i pan ka sig' a kan san ni dugu cɛ, wali ka bereke yɛlɛma ka kɛ marafa ye ka bugurimugu k'a kɔnɔ ni k'a ci ; ko …(dukure-fatoya_ni_jigiya.dis.html)

1.1 • vr í sìgi í bólo mà ! reste assis sans bouger !

1.2 • vt faire asseoir lásìgi.

2 • vt (dé)poser à yé dúmuni sìgi elle a déposé la nourriturekɔ̀nɔ y'í sìgi jíribolo lá l'oiseau s'est posé sur la brancheí hákili sìgi ! réfléchis bien ! Calme-toi ! Fais bien attention ! fɛ́n sìgi màa ɲɛ́ préparer qqch pour qqn (avant son arrivée)

3 • vt installer, instituer jùjɔ̀n (loi, coutume ...) ù yé kàrisa sìgi dùgu kùnna ils ont installé un tel comme chef de villagekàrisa yé dùgu sìgi un tel est le fondateur du villagemàsa fìla tɛ́ sìgi wòlo kélen kàn Deux rois ne s'asseyent pas sur la même peau (prov)

4 • vi habiter à sìgilen bɛ́ Bàmakɔ il est domicilié à Bamako

5 • vt circoncire bólokò, cɛ̀bakɔrɔya, cɛ̀balenya, cɛ̀baya, séliji ù ye bìlakorow sìgi nɛ̀gɛ kɔ́rɔ ils ont fait circoncire les jeunes garçons

6 • vi s'attendre (à -- ni à yé). nê tùn ma sìgi ni ò yé je ne m'y attendais pas

síi→̌→ 0 sí síi; shí.

n poil

1 • poil. fàrikansi, fàrilasi.

2 • cheveu.

3 • plume. jólo, kálimu.

síi→̌→ 0

adv très noirtrès noir bíri, dɛ́ndɛndɛn, míri (noir). à ka fín síi ! il est très noir

síi→̌→ 0 síri

adv d'un seul coupd'un seul coup gádawu, téwu (avaler). síkan.

síikelen→̌→ 0( poil un )

n luth monocordeluth monocorde

sìilisáala→̌→ 0→n : 0

v agir nonchalamment

1 • agir nonchalamment (sans dynamisme).

2 • lambiner.

Síira→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Sìra Sìira

n prop NOM F (nom féminin).

Sìira→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Sìra Síira

n prop NOM F (nom féminin).

síiri→̌→ 0

n magie dómaya.

Síirin→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Sigiri Sigirin

n prop TOPSiguiri (une ville en Haute Guinée, centre de préfecture).

sìisan→̌→ 0 sìsan sìisan; sìnsan.

n manque d'oxygène

1 • manque d'oxygène. sìsan bɛ́ kɔ̀lɔn ìn kɔ́nɔ l'air de ce puits n'est pas respirable

2 • asthme, difficulté respiratoire. nínakilidegun, ɲɔ́nminɛ sìsan b’à lá il a de l'asthme

síisɔ→̌→ 0 síisɔɔ

adv complètement bánbali, bɛ́gu, céwu, fálaki, fɛ́rɛɛ, kílikili, láyi, léwu, ntólo, pán, pára, pá, pélenkete, pépewu, péwu, píri, táwu, táyi, térekete, tétewu, téwu, túgutege, tɔ́ntɔn, tɛ́ku, yéwu (disparaître— un mot peu connu).

síisɔɔ→̌→ 0 síisɔ

adv complètement bánbali, bɛ́gu, céwu, fálaki, fɛ́rɛɛ, kílikili, láyi, léwu, ntólo, pán, pára, pá, pélenkete, pépewu, péwu, píri, táwu, táyi, térekete, tétewu, téwu, túgutege, tɔ́ntɔn, tɛ́ku, yéwu (disparaître— un mot peu connu).

Sijama→̌→ 5→n.prop/n : 0 →n.prop : 5→n : 0

n prop NOM F (nom féminin).… na, musokɔrɔba min bɛ, n k'i ɲininka, n'a y'a sɔrɔ o la, n'o sigilen bɛ yan, ale sigilen bɛ ka Sijama kɔlɔsi…(banbera-faamanje_ni_faantanje.dis.html)

sìjan→̌→ 12( vie long )

n longue vielongue vie, âge avancé sìmaya.

síjɛ→̌→ 3( poil blanc )

adj vieux kólonman, kùnjɛ, kɔ̀rɔman, kɔ̀rɔ, màakɔrɔlama.

síjɛ→̌→ 3( poil blanc )

n vieux mɔ̀gɔkɔrɔba, síjɛtigi.

síjɛtigi→̌→ 4( poil blanc maître )

n vieuxvieux, chenu mɔ̀gɔkɔrɔba, síjɛ, kùnjɛ.

síjɛya→̌→ 0( poil blanc *abstractif )

n canitie

síjugu( poil méchant )

n chevelure de nouveau-né

1 • chevelure de nouveau-né.

2 • duvet des poussins.

síjugu( semence méchant )

n noble dégénéré

1 • noble dégénéré ("hɔrɔn" indigne de ce nom).

2 • race de griots exploiteurs.

síkan→̌→ 0

adv d'un seul traitd'un seul trait (avaler). síri, síi.

sikanɛri→̌→ 0

n scanner Bana sɛgɛsɛgɛlan min bɛ wele sikanɛri, o ɲɛnamaba dɔ b'a kɔnɔ, ka bana sidɔnni nɔgɔya dɔgɔtɔrɔw bolo. (Kibaru 506, 2014) ETRG.FRA.

síkara→̌→ 1

n agonieagonie, coma nímakaran, kìrin.…cɛmɔgɔ Monson ye - karamɔgɔ faaramasi dunan n ka i ɲininka - dɔgɔkun kɛ a be sikara la.…(dumestre-geste_4avenement_da.dis.html)

sìkara→̌→ 3

n cadenas…a y'i « deguiser » ka na don dugu kɔnɔ. a n'a ka sikara ( sikara b'i ko « valise » ) u ka finiw b'o kɔnɔ. a n'a ka so.…(sunbunu-fula_npogotigi.dis.html)

1 • cadenas. gógoro, sɔ̀gɔlan (d'une sacoche à oeillets, reprenant tous les trous).

2 • talisman. gírinńkàn, sárakafɛn, sáraka, ɲɔ́nɔ.

3 • cantine en fer.

sìkarati→̌→ 0 sìgɛrɛti sìgarati; sìgarɛti; sìgareti; sìkarati; nsìgarati.

n cigarette bàga, sìgarɛti.

Síkaso→̌→ 151→n.prop/n : 0 →n.prop : 387→n : 0

n prop TOPSikasso (ville du sud du Mali).…ne Seku kɔrɔkɛ Bamoye, Sikaso , o ye a ka denmisɛnnin saba bila ka na bɔ ne ye Segukɔrɔ.…(dumestre-manigances_2003_02.dis.html)


sìké→̌→ 4 sìkéyi sìgéyi.

intj magnifique (exclamation de l'étonnement, l'admiration, l'enthousiasme).… ! ko madamu kɔnɛ mariyamu tarawele binna ! ko AMPJ madamu kɔnɛ ye diɲɛ to ! sike ! Ala ka bon ! sike ! ala ye masa ye ! jɔn tun tɛ madamu kɔnɛ dɔn ? AMPJ madamu kɔnɛ ! …(dibifara25_06jalo-taasibila_madamu.dis.html)

sìkéyi→̌→ 7 sìké; sìgéyi.

intj magnifique (exclamation de l'étonnement, l'admiration, l'enthousiasme).…ne ka se ka kɛ nin ɲɔgɔn setigiba ye tan. ka nin sɔrɔboloba ninnu bɛɛ nunjuru don ne bolo. sikeyi ! Bakɔrɔnin kalifara suruku la, ɛ, a kalifara a kalifabaa ɲuman ma.…(dukure-ni_san_cyenna.dis.html)

sikili→̌→ 17

n cyclecycle, cycle menstruel A b'a daminɛ laadaye tile la (sikili tile 1) ni kɔnɔnkisɛ bilenman kelen, walima bɛlɛkisɛnin kelen donni ye gaari la.(Kunnafoni jɛlenw) ETRG.FRA.

síkisɛ→̌→ 18( semence grain )

n semence sí, sùmansi bín mín nà síkisɛ bɔ́ (Gn, 1, 11) (que la terre se couvre) d'herbes produisant leur semence

síkominen→̌→ 0( poil )

n cheveux grisonnantscheveux grisonnants

sìkɔlɔ( karité noix.de.karité )

n noyau de kariténoyau de karité

sìkɔlɔlama→̌→ 0( noyau.de.karité [ karité noix.de.karité ] *en tant que )

adj brun kɔ́lɔboorolama (couleur de noix de karité).

sìkɔlɔlamɔgɔ→̌→ 0( noyau.de.karité [ karité noix.de.karité ] à homme )

n personne au teint clairpersonne au teint clair

Sikɔrɔ→̌→ 16→n.prop/n : 0 →n.prop : 16→n : 0

n prop TOPSikoro (village).… o don ni bi tɛ kelen ye Segu tɔgɔ tɛka a fɔ ko Segu Segu tɔgɔ tun ye ka a fɔ ko Sikɔrɔ donda kelen ani bɔda kelen karangɛkogo kelen tun bɛ ka Segu koori …(dumestre-geste_4avenement_da.dis.html)

Sikɔrɔ-Jitumun→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop TOPSikoro-Djitoumou (village dans la commune de Ouelessébougou, cercle de Kati, région de Koulikoro).…o barazi dɔ bɛ Digato Sanankɔrɔba komini na, dɔ bɛ Jorila Jalakɔrɔba komini na, dɔ bɛ Sikɔrɔ-Jitumun , Kɔlena, Zelabugu ani Banankɔrɔ-Jitumun. o dugu 4 bɛ Welesebugu komini na.…(kibaru542_02jara-baraziko_ni_nakoko.dis.html)

Síkɔrɔni→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Sikɔrɔnin

n prop TOPSikoroni (un quartier de la Commune 1 de Bamako).… Dumanzana, Fajigila, Sotiba Korofinna min bɛ kɛɲɛka fɛ, Korofinna min bɛ worodugu fɛ ani Sikɔrɔnin …(kibaru531_05konta-bamako_komini.dis.html)

Sikɔrɔnin→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0 Síkɔrɔni

n prop TOPSikoroni (un quartier de la Commune 1 de Bamako).… Dumanzana, Fajigila, Sotiba Korofinna min bɛ kɛɲɛka fɛ, Korofinna min bɛ worodugu fɛ ani Sikɔrɔnin …(kibaru531_05konta-bamako_komini.dis.html)

sikulofɛmu→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0

n prop Cyclofem Pikiriw minnu faralen don ɲɔgɔn kan i n’a fɔ sikulofɛmu (Cyclofem) ani mesijina (Mesigyna), olu bɛ kɛ siɲɛ kelen kalo o kalo. (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

sikuloni→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop CycloneCyclone, désherbant (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

Sìla→̌→ 36→n.prop/n : 0 →n.prop : 36→n : 0 Silla

n prop NOM CLSylla

sílakolokolo→̌→ 2→n : 0( semence *causatif inciter )

v maîtriser

vt maîtriser, contrôler kùnkólo, kɔ̀lɔsi.

sìlama→̌→ 0 sìlamɛ àlisilamɛ; sìlama ar: aslama = devenir musulman

n musulman móri, sìlamɛden.

sìlamɛ→̌→ 98 àlisilamɛ; sìlama ar: aslama = devenir musulman

n musulman móri, sìlamɛden.…silamɛ dafalen tɛ o kɛ, o bɛ siran o wari ɲɛ, o tɛ o dun.…(dumestre-manigances_2003_06.dis.html)

sìlamɛden→̌→ 1( musulman enfant )

n musulman móri, sìlamɛ (de naissance).

sìlamɛdiinɛ→̌→ 31( musulman religion )

n islam móriya, sìlamɛya Áskia M.ye sìlamɛyadiinɛ kɛ́ à táabolo yé Askia M. a utilisé l'Islam comme un moyen de progrès … (Kb 1/06 p.5)

sìlamɛya→̌→ 113( musulman *abstractif )

n islamislam, islamisme móriya, sìlamɛdiinɛ.


í k’í dè ka sìlamɛya ɲɛ́fɔ nê yé
explique-moi donc ton islam à toi, dans Explique ton islam, de Master Soumy (paroles)

sìlamɛya→̌→ 6→n : 0( musulman *abstractif )

v devenir musulman

1 • devenir musulman.

2 • pratiquer l'islam.

sìlamɛyakɛ̀mɛ→̌→ 1( musulman *abstractif cent )

num cent kɛ̀mɛ.

sílasa→̌→ 5( semence *causatif mourir )

n extermination

1 • extermination, génocide (d'une race).

2 • extinction d'une espèce.

sílasà→̌→ 15→n : 0( semence *causatif mourir )

v exterminer

vt exterminer sílatunun, sítunun.

sílatunu→̌→ 2→n : 0( semence *causatif perdre ) sílatunun sílatunu.

v exterminer

1 • vt exterminer sílasà, sítunun.

2 • vi disparaîte

sílatunun→̌→ 45→n : 11( semence *causatif perdre ) sílatunu.

v exterminer

1 • vt exterminer sílasà, sítunun.

2 • vi disparaîte

Sili→̌→ 5→n.prop/n : 0 →n.prop : 5→n : 0 Shili

n prop TOPChili (pays).… , Dugabugu komini na Kati Sili ntolatan hukumu kɔnɔ. u ye Mali kunnawolo, ka jamanaden tɔw jigi fa fadenkɛnɛ kan. kabini …(kibaru526_04kone-ji.dis.html)

silifa→̌→ 8

n sulfamidesulfamide, sulfa silifonamidi, silifamidi. A tɛ mako ɲɛ banamisɛnni caman furakɛli la, i n’a fɔ penisilini walima silifa (sulfas). (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) silifonamifi ETRG.FRA.

silifadɔkisini→̌→ 5

n sulfadoxine Aritesunati ni amojakini, mefulokini walima pirimetamini ani silifadɔkisini bɛ kɛ ka sumayabana juguman furakɛ.(Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

silifametɔkizazɔli→̌→ 11

n sulfaméthoxazole Kotirimɔkizazɔli (cotrimoxazole): silifametɔkizazɔli, sulfaméthoxazole, miligaramu 400, ka fara tirimetopirimu, trimethoprim, miligaramu 80 kan) (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

silifamidi→̌→ 7

n sulfamidesulfamide, sulfamidé silifa ETRG.FRA.…aw kana silifamidi di farilajidɛsɛbagatɔ ma abada.…(dogotoro_06furaw_tacogo.dis.html)

silifati→̌→ 8

n sulfate (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

silifidi→̌→ 0

n sulfide Seleniyɔmu silifidilama (sulfide de sélénium) walima ketokonazɔli (ketoconazole) ɲagaminen safinɛji la, o ye kabafura ɲuman ye. (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

silifiri→̌→ 1

n sulfure Silifiri seleniyɔmulama, sulfure de sélénium (aw kolen kɔfɛ banakisɛfaga safinɛ na). Aw bɛ safinɛ to aw fari la fo miniti 15. Aw bɛ segin o kan don o don tile 15 kɔnɔ. (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

silifizɔkizazɔli→̌→ 1

n sulfisoxazole Silifametɔkizazɔli, Sulfaméthoxazole, silifizɔkizazɔli, Sulfisoxazole, silifadɔkisini, Sulfadoxine:... (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

silifonamidi

n sulfamidé (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) silifa ETRG.FRA.

Siliman→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Slimana

n prop NOM M (nom masculin).

silitirɛni→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop Sultirène (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

Silla→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Sìla

n prop NOM CLSylla

sílo→̌→ 0

n silo

Silowaki→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0

n prop TOPSlovaquie (pays).…kulu A : Faransi, Urumani, Alibani, Suwisi. kulu B : Angiletɛri, Irisi, Peyidegali, Silowaki . kulu C : Alimaɲi, Ikɛrɛni, Pɔlɔɲi, Irilandi.…(kibaru527-07konta-kalo_farikolonyenaje.dis.html)

Siloweni→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPSlovénie

síma→̌→ 5( poil *comme de ) shíma.

adj poilupoilu, plumeux

sìma→̌→ 6( vie *comme de ) shìma.

adj durable kùntaalajan.

sìma→̌→ 1 sùmɛ

n poisson Arius gigaspoisson Arius gigas (jusqu'à 1,15 m— assez rare, oeufs très gros incubés dans la cavité bucale).

símafɛn→̌→ 0( poilu [ poil *comme de ] chose )

n poiluplumeux, poilu

Simaga→̌→ 4→n.prop/n : 0 →n.prop : 4→n : 0 Simaxa; Simakan

n prop NOM CLSimaga (on croit que les cordonniers Simaga peuvent se réincarner en hyènes).… Mayiga Ture Gindo, Kansai, Dolo Jɛnta, Kɔnta, Karabɛnta Sanɔgɔ Simaga Sanɔgɔ Jawara Sila Sanɔgɔ Sidibe Sangare Simpara Sumare …(jama14_23dunbuya-sinankunya.dis.html)

Simakan→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Simaga Simaxa

n prop NOM CLSimaga (on croit que les cordonniers Simaga peuvent se réincarner en hyènes).

Simalo→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CL

siman→̌→ 18 simɔn Fr. ciment

n ciment…* kɔlɔn de dilancogo * kɔlɔn kankun bɛ kɛ siman na, k'a janya kɛ santimɛtɛrɛ 70 ɲɔgɔn ye.…(jekabaara010_06kalan_do_kera.dis.html)

simarifoni→̌→ 1

n smartphone Dakabana telefɔniw bɛ yen bi, mɔgɔ bɛ se ka baara suguya caman kɛ n'u ye yɔrɔnin kelen. « Simarifoni » b'o la. (Kibaru 497, 2013) ETRG.FRA.

Simaxa→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Simaga Simakan

n prop NOM CLSimaga (on croit que les cordonniers Simaga peuvent se réincarner en hyènes).

sìmaya→̌→ 0( durable [ vie *comme de ] *abstractif )

n longue vielongue vie sìjan Ála ka sìmaya ní kɛ́nɛmaya k'án yé ! que Dieu nous accorde longue vie et santé !

simɛkita→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop Smecta Kɔnɔbolifura (Kɔnɔboli gansan).Bisimuti, izinitigiw ka tɔgɔ dalen: Simɛkita, Smecta:... (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

simi→̌→ 4

n chimie shimi Ale ka fɔ la, san 1903 waati la muso min tɔgɔ ye Mari Kuri, o ye ŋanaya sɔrɔ dɔnniya dɔ la min bɛ wele tubabukan na simi. (Kibaru 559, 2018) ETRG.FRA.

sìmi→̌→ 6→n : 1 sìmin.

v coaguler…ni bana basigilen dɔ bɛ tintɔ la. ni jolidɛsɛ bɛ muso la walima n'a joli tɛ simi ka ɲɛ. n'a delila ka gɛlɛya sɔrɔ jiginni na walima ni basi delila ka bɔn a kan.…(dogotoro_19denbaw.dis.html)

1 • vt coaguler, figer, géler dùn (cire, sang, lait, beurre ...)

2 • vi se coaguler

sìmi→̌→ 0→n : 0

v faire tourner

vt faire tourner lámunumunu, múnumunu (vivement).

sìmin→̌→ 0→n : 0 sìmi sìmin.

v coaguler

1 • vt coaguler, figer, géler dùn (cire, sang, lait, beurre ...)

2 • vi se coaguler

sìmin→̌→ 0 sìni sìnin; sìmin.

n matinéematinée, soleil levant sìnitile, tìlesini.

sìminan→̌→ 0( coaguler *instrumental )

n coagulantcoagulant, présure Note : donniya 5/6 p. 17

sìmiɲa→̌→ 0 sàmiyɛ sàmiɲɛ; sàmiya; sɔ̀miɲɛ; sìmiɲa.

n hivernage sánì sàmiyɛ kà wó avant que ne se termine l'hivernage

símisi→̌→ 0 Fr. chemise

n chemise dùloki.

sìmɔ( karité croissance )

n fruit mûr de karitéfruit mûr de karité

simɔn→̌→ 0 siman simɔn Fr. ciment

n ciment

sín→̌→ 327

n seinsein, mamelle kàra, sínbara sín dí dén mà allaiter un enfant, lui donner le seinà sín bɔ́ra elle entre dans l'adolescence (ses seins sortent)

sín→̌→ 495→n : 2 shín.

v diriger…- ɔnhɔn ! - u ko : « o tuma na, Ɲɛnama ye maa ye, Ɲɛnama tɛ se ka sin ka kɛlɛ ten, a ye Ɲɛnama ko in lajɛ.…(balo-daa_monson_ni_nyenama.dis.html)

1.1 • vt diriger ɲɛ́mìnɛ, ɲɛ́sin (sur ... mà).

1.2 • vi se diriger kùndá, kùnsin, kùntílen.

1.3 • vi se diriger droit à sínna bùgu mà il est allé droit sur la paillote

2 • vi faire face à

3 • vi faire immédiatement à sínna k'à fɔ́... brusquement il dit :

sìna→̌→ 9

n un tel…" parce-que " den dɔw bɛ yen, i bɛ taa a sɔrɔ olu wololen don ni sida ye, ni fɛn mun kɛra ka o den sina barajuru tigɛ, ni i ma o fɛn " change " wali i ma sida banakisɛ faga ka bɔ a la.…(entretien_sida1994_04_09.dis.html)

1 • un tel. kàari, màsina.

2 • semblable, pareil. bɔ́ɲɔgɔn, màɲɔgɔnna, ɲɔ̀gɔnna, bɔ́ɲɔgɔnko, ɲɔ̀gɔn nìn ntàlen bɛ́ dá ò dénmisɛn sìna lá ce proverbe s'adresse à cette catégorie d'enfants

sìna→̌→ 23

n coépouse… 50 ni kɔ minnu ɲɛmatununna fanga fɛ san 2016 in na, n'olu bɛ jate mɔgɔ minnu ni Idirisi Debi sinaw ye, Faransi lakanabaaw ka minisiri Zan Iwu Lediniyan ma kuma o la a taalen taama na Cadi …(kibaru533_03lekuturu_jara-cadi_ke_jamana.dis.html)

1 • coépouse. sìnamusoma, sìnamuso.

2 • rival, ennemi. sángaɲɔgɔnma, sángaɲɔgɔn, júgu, ɲìnjugu í sìna tɛ́ nê yé je ne suis pas ton ennemi

3 • végétal sauvage (ressemblant à un autre plus connu,plus utile).

Sinaba→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop NOM CLSinaba (fait partie du groupement Bula, descendants de Fakoli Kuruma).… Mohamɛdi Sinaba bololabaarakɛla ka bɔ Kucala ko : « ko si tɛ Ala kɛɲɛ ! » o tɛ diɲɛ ye koyi ! jɔn ye dɔkɛbali …(jekabaara300_06u_ko.dis.html)

sínafɔ→̌→ 14 sɛ́nɛfɔ; syɛ́nafɔ.

n Sénoufo sínɛfɔ (ethnie du SE du Mali et Côte d'Ivoire).…nka an bɛ don min na sɛnɛkɛla caman bɛ nin kabasɛnɛko in kunpa na. ka da a kan sinafɔw ka nsana dɔ b'a fɔ, ko ni juguman caman tɛmɛna, ni ɲuman fɔra olu kɔ, o tɛ dɔn tuguni.…(kibaru541_04sise-nyinan_do.dis.html)

Sinagali→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Sɛ̀nɛgali Senegali; Sinakale; Sɛnɛgal

n prop TOPSénégal (pays).

Sinakale→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Sɛ̀nɛgali Senegali; Sinagali; Sɛnɛgal

n prop TOPSénégal (pays).

sìnamatɔn→̌→ 43( coépouse *comme de société )

n parti d'oppositionparti d'opposition fànga sìnamatɔn parti d'opposition

sìnamuso→̌→ 79( coépouse femme )

n coépousecoépouse, rivale sìnamusoma, sìna.


Sìnamuso júgu.
La méchante co-épouse, conte dit par Ousamane Diarra (paroles)

sìnamusoma→̌→ 2( coépouse [ coépouse femme ] *réciproque )

n coépouse sìnamuso, sìna.

sìnamusoya→̌→ 0( coépouse [ coépouse femme ] *abstractif )

n condition de coépouse

1 • condition de coépouse. sìnaya.

2 • rivalité entre coépouses.

sìnankun→̌→ 11 sènankun; sɛ̀nɛnkun; sènenkun; sànankun.

n cousin de plaisanteriecousin de plaisanterie sìnankunma (membre de la famille liée à la vôtre par des relations traditionnelles d'entr'aide et de plaisanterie (ex : les 'Tarawele' et les 'Jara' sont des 'senenkun' de même que les'Kulubali' et les 'Konare' ...))… ”, wali u mana min sɔrɔ u bɛ taa n'o ye. 8. sinankunya tulon sariyaw sariya 1ɔ : i ni minnu ye sinankun ye jamu na i k'olu dɔn sariya 2n : i ni minnu ye sinankun ye siya la i k'olu dɔn sariya 3n : i jamu …(jama14_23dunbuya-sinankunya.dis.html)

sìnankunma→̌→ 0( cousin.de.plaisanterie *réciproque ) sènankunma; sɛ̀nɛnkunma; sènenkunma.

adj cousin de plaisanteriecousin de plaisanterie

sìnankunma→̌→ 2( cousin.de.plaisanterie *réciproque ) sènankunma; sɛ̀nɛnkunma; sènenkunma.

n cousin de plaisanteriecousin de plaisanterie sìnankun.

sìnankunya→̌→ 37( cousin.de.plaisanterie *abstractif ) sènankunya; sɛ̀nɛnkunya; sànankunya.

n cousinage de plaisanteriecousinage de plaisanterie (relation traditionnelle de plaisanterie et de service).


Sìnankunya` yé án ka jàmana` màaya` ntúloma` dɔ́ yé.
Le cousinage à plaisanterie est un des supports de la vie sociale de notre pays’ [Jama 14 23dunbuya-sinankunya].
26.1 Les déterminants quantificateurs

sínasina→̌→ 0→n : 0 sánasana.

v être presque mûr

vi être presque mûr mɔ̀njáraki, nkàncaraki.

sínasina→̌→ 0 sánasana.

adj presque mûrpresque mûr í ka mángoro sánasana kári cueille des mangues presque mûres

sìnaya→̌→ 53( coépouse *abstractif )

n condition de coépouse

1 • condition de coépouse. sìnamusoya.

2 • rivalité entre coépouses.

sìnayasama( condition.de.coépouse [ coépouse *abstractif ] tirer.vers.soi )

n rivalité fàdenya, sángaɲɔgɔnmani, sángaɲɔgɔnma.

Sinayɔgɔ→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0 Sinayɔkɔ; Sineyogo

n prop NOM CLSinayogo (fait partie du groupement Bula, descendants de Fakoli Kuruma).

Sinayɔkɔ→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Sinayɔgɔ Sineyogo

n prop NOM CLSinayogo (fait partie du groupement Bula, descendants de Fakoli Kuruma).

sínba→̌→ 0 sínbi sínba.

n harpe (luth des chasseurs malinké).

sínbara→̌→ 25( sein calebasse )

n seinsein, mamelle kàra, sín.

sínbi→̌→ 0 sínba.

n harpe (luth des chasseurs malinké).

sìnbon→̌→ 4

n grand chasseurgrand chasseur kɛ́nɛkaraba.… ta Jata, ton ta Jata, sa ka fisa malo ye, sinbon, sa ka fisa malo ye, sogo sogo sinbon . Sunjata Keyita ani Sumangurun kɛlɛ filɛ nin ye Sumangurun Kante filɛ nin ye. …(keyita-sunjata_keyita.dis.html)

sìnbonsi→̌→ 6( grand.chasseur passer.la.nuit )

n funérailles de chasseurfunérailles de chasseur (veillée funèbre d'un grand chasseur).

síndi→̌→ 0 sínti síntin; síndi.

n origine

1 • origine. báju, dá, jùjɔn, jù, lásiri, orizini, sábabu, sún, tàyɔrɔ, búruju, bɔ́kolo, sínji.

2 • source. fúnti, ncɔ́ɔnɔ, póyida, súuru (d'eau).

síndi→̌→ 0→n : 0 sínti síntin; síndi.

v fonder

vt fonder jùjɔ̀n, lásìgi.

sindika→̌→ 0 sɛndika

n syndicat láfasalitɔn sɛndika O mɔgɔ kologɛlɛnw de ye Nansara kɛlɛ, sɛndika ni politiki siraw la, Mali ka yɛrɛmahɔrɔnya sɔrɔ. (Traoré, Hinɛ nana, III,0) U ma kan ka u yɛrɛ kɛ fanga ye, ni u ye o kɛ, u bɛ, u yɛrɛ nagasi, ka tila ka gɛlɛyaw bange i n'a fɔ a kɛra cogo min na farafinna yan « Burkina Faso ka sindikaw (baarakɛjɛkuluw) »(Kalamɛnɛ n°1 1992) ETRG.FRA.

Sineba→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLSinéba

Sinenta→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLSinenta

Sineyogo→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Sinayɔgɔ Sinayɔkɔ

n prop NOM CLSinayogo (fait partie du groupement Bula, descendants de Fakoli Kuruma).

sínɛ→̌→ 12

n gazelle…a ko ayiwa, sinɛ bɛ n bolo. a k'o kɛ gakuru sabanan ye. Kolima, a y'o kɛ gakuru sabanan ye.…(baa-fanta_maa_recit.dis.html)

1 • gazelle dorcas, Gazella dorcas.

2 • gazelle à front roux, Gazella rufirons.

3 • gazelle dama, Gazella dama (au désert et au Sahel, mais de plus en plus rares).

Sìnɛ→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).… , a ye donsoden silamɛyakɛmɛ de faa ! Fanta Maa wulila ka bɔ Joro, Jooron-koro Sinɛ …(baa-fanta_maa_recit.dis.html)

sínɛfɔ→̌→ 2

n Sénoufo sínafɔ.… jitigi ye ci wuli, ka taa a dan kɛ Tɛngɛrɛla woro tu ye, miyanka, sinɛfɔ , bɔbɔ, turuka, samɔgɔ, bamanan, k'u ka na, ko ale Daa furu sirilen bɛ, kɔɲɔ bɛ taa bila Kɔrɛ …(sisoko-daa_ka_kore.dis.html)

sínga→̌→ 21→n : 0 sánga.

v prêter

1 • prêter. dɔ́nɔ, jùrudòn (qc à qn). í ka nɛ̀gɛso sínga nê mà prête-moi ton vélo

2 • emprunter.

sínga→̌→ 6

n empruntemprunt, objet emprunté dɔ́nɔ, jùrudon, súre.…u ko alamisa nata in kɔta u bɛ singa kɛ an ma. Bs bɛ anw ka Jarakala mɔgɔ bɛɛ wele ka fɔ ko B ko singa bɛ kɛ a ma. aw yɛrɛ ka Bankasa " c'est-le-meme " o bɛ o cogo la.…(entretien_sida1994_04_04.dis.html)

Singare→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLSïngaré (d'origine peul Bangare).

síngɛrɛntɛlan→̌→ 1( sein serrer *instrumental )

n soutien-gorge sutiɲɛ (serré). síntalan Note : Kb 8/06 p.8

síngo→̌→ 1

n trépied nɛ̀gɛsen (trépied métallique pour la cuisine).…fini birilen bɛ an bɛɛ la, an ka sow kɔnɔ. singo falen bɛ tasuma na an kɔrɔ an bɛ k'an ja.…(fasokan2012-03waati_jate.dis.html)

síngɔ→̌→ 0

n apparence bɔ́ko, yéko, yéɲɛna, ɲɛ́naye ù síngɔ bɛ́ ɲɔ́gɔn ná ils se ressemblent

singɔmin

n chewing-gum k'i yɛrɛ tanga sukaromafɛnw muganni n'u minniba n'u dunniba ma, bɔnbɔnw, bisikiw, singɔminw ni minfɛnw sugaromaw b'o la, adw., (Kibaru 548, 2017) ETRG.FRA.

síni→̌→ 174 sínin.

adv demain…3034 ) an bɛ Ala gasi min tiɲɛ diɲɛ na sisan, Ala bɛ lajaba min da an kan sini o nɔfɛ, n'an tun ye o dɔn, an tun tɛn'a gasi kelen tiɲɛ.…(bailleul-sagesse_bambara_02e.dis.html)

1 • demain.

2 • avenir.

síni→̌→ 118 sínin.

n demain…319 ) mɔgɔ bɛ jɛn i woloden kɔ, janko kumakan gansan. 320 ) ni kunatɔ jamanna ko sini ye kɔmɔ ye, n'a tagara, a ta bɛ kɛ jɔ-ka-filɛ ye.…(bailleul-sagesse_bambara_01.dis.html)

1 • demain.

2 • avenir. dónkibaru, sínimàsíni, síniɲɛsigi, ɲɛ́fɛko.

3 • l'autre vie, l'autre monde. láhara, sóba - jɔ́n yé síni dɔ́nbaa yé ? - fálatɔ lánaanibaa - qui reconnaît l'autre vie ? - celui qui console l'orphelin (chant de trompe)

sìni→̌→ 31 sìnin; sìmin.

n matinéematinée, soleil levant sìnitile, tìlesini.…i mana taa bayanfan kamalenba, jago ka diya i la kamalenba. 71. sini cɛ ka ɲi kalo yeelen ye. ne ba Ɲananso, sini cɛ ka ɲi kalo yeelen ye, sini jɛ wɛlɛwɛlɛ.…(diarra-chants_circoncision.dis.html)

sínikan→̌→ 4( demain cou ) sínimakan; síninkan.

n paroles malveillantesparoles malveillantes (paroles qu'on n'oubliera pas demain).

sínikɛnɛ→̌→ 8( demain clarté ) síninkɛnɛ.

adv après-demain

sínikɛnɛ→̌→ 6( demain clarté ) síninkɛnɛ.

n après-demain

sínimakan→̌→ 1( demain *à cou ) sínikan síninkan.

n paroles malveillantesparoles malveillantes (paroles qu'on n'oubliera pas demain).

siniman→̌→ 21

n cinéma fílɛlifɛn, jàbɔ, jà a bɛ mɔgɔ 90 de bila ka taa Tunis yen. Faso ka dɔnkɛ jɛkulu b'o la, gawo dɔnkilidalaw b'o la, bololantolatannaw b'a la, ani lakɔliden kɔrɔbaw ani hakili la sɛbɛnninaw ani siniman dilabagaw. ETRG.FRA.


Le réalisateur Abderrahmane Sissako a initié un projet de réhabilitation de la mythique salle de cinéma fermée depuis 15 ans

Autour du SOUDAN CINÉ (Bamako)
Le Voyage du Fauteuil -Un film de Marion Stalens - pour Cinémas pour l’Afrique

sínimàsíni→̌→ 0( demain *à demain )

n avenir dónkibaru, síni, síniɲɛsigi, ɲɛ́fɛko.

sínin→̌→ 0 síni sínin.

adv demain

1 • demain.

2 • avenir.

sínin→̌→ 0 síni sínin.

n demain

1 • demain.

2 • avenir. dónkibaru, sínimàsíni, síniɲɛsigi, ɲɛ́fɛko.

3 • l'autre vie, l'autre monde. láhara, sóba - jɔ́n yé síni dɔ́nbaa yé ? - fálatɔ lánaanibaa - qui reconnaît l'autre vie ? - celui qui console l'orphelin (chant de trompe)

sìnin→̌→ 2 sìni sìnin; sìmin.

n matinéematinée, soleil levant sìnitile, tìlesini.… ! - o taara i ko, k'i ɲɛmajɔ. - tiɲɛ ! - wula sera a taara dugutigi fan fɛ. - tiɲɛ ! - ko Ɲɛnama ko sinin bɛ maa ka taa ni ka taa, kolon dafa a tɛ tɛmɛ kolon kɛmɛ, a b'o tɔ ɲini wula in na ni k'a kɛ a kan ; …(balo-daa_monson_ni_nyenama.dis.html)

síninkan→̌→ 0( demain cou ) sínikan sínimakan; síninkan.

n paroles malveillantesparoles malveillantes (paroles qu'on n'oubliera pas demain).

síninkɛnɛ→̌→ 0( demain clarté ) sínikɛnɛ síninkɛnɛ.

adv après-demain

síninkɛnɛ→̌→ 0( demain clarté ) sínikɛnɛ síninkɛnɛ.

n après-demain

síniɲɛsigi→̌→ 29( demain préparatifs [ oeil position.assise ] )

n avenir

1 • avenir, futur. dónkibaru, sínimàsíni, síni, ɲɛ́fɛko.

2 • épargne (tout ce qu'on garde en réserve pour l'avenir).

sìnitile→̌→ 2( matinée soleil )

n soleil levantsoleil levant tìlesini, sìni.

Siniwa→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0 Sinuwala Shinuwala; Sinuwa; Shinuwa; Shini

n prop TOPChine (pays).… a yera Siniwa jamana ni Azi jamana dɔw kan, a taamasiyɛnw filɛ : farikolo kalayako jugu, kunkolodimi …(kibaru577_05keneyako_minisiriso.dis.html)

siniwa→̌→ 42

n chinois nin ye sòsòli ye famara ni jakarija cè : famara ko farafinna tile ye siniwaw ka su ye. jakarija ko tinyè tè. (Kibaru 29, 1974) ETRG.FRA.

sínjan→̌→ 0( sein long ) sínsan

n casse-flûtecasse-flûte, Cassia sieberiana (arbre, 10 à 20 m). (belles fleurs jaune vif en grappes).. césa

sínjanba→̌→ 0( sein long *augmentatif )

n saucissonniersaucissonnier, Kigelia africana (arbre ---> 15 m). (fruits ligneux, épais, en forme de saucisson).. bign




photos Charles Bailleul

sínji→̌→ 118( sein eau )

n lait maternel

1 • lait maternel. sínti.

2 • parenté.

3 • ascendance. bɔ́kolo.

sínjima→̌→ 2( lait.maternel [ sein eau ] *réciproque )

n sibling utérin

1 • sibling utérin, frère ou soeur utérin-e. sínjiman.

2 • parent. bángebaga, dénmasa, kàbilamɔgɔ, mánsa (au sens large).

sínjiman→̌→ 1( lait.maternel [ sein eau ] *adjectivateur )

n sibling utérin

1 • sibling utérin, de même mère. sínjima.

2 • parent. bángebaga, dénmasa, kàbilamɔgɔ, mánsa (au sens large).

sínjisira( lait.maternel [ sein eau ] chemin )

n parenté bálimaya, sínjiya, sínji.

sínjiya( lait.maternel [ sein eau ] *abstractif )

n parenté

1 • parenté. bálimaya, sínjisira, sínji.

2 • affection entre frères ou soeurs de même mère.

sínkelen→̌→ 0( sein un )

n marâtre

1 • marâtre.

2 • femme égoïste.

sínkisɛ→̌→ 1( sein grain )

n mamelon mamelon, sínnunkun (bout du sein de la mère, tétine de la vache ...)

sínkɔrɔkɛrɛdimi→̌→ 41( sein sous point.de.côté [ côté souffrance ] )

n pneumonie dísidimi, dísirɔbana, gálakanɔrɔ.

sínkɔrɔntalen( sein sous araignée )

n point de côtépoint de côté gásabadimi, kɛ̀rɛdimi (de pneumonie, pleurésie, congestion pulmonaire ...)

sínminden( sein boire enfant )

n bébé dényɛ̀rɛnin, kɔ́laden, sínminna.

sínnaban→̌→ 6( sein fin [ *causatif terminer ] )

n dernier enfant

1 • dernier enfant (d'une mère (petit dernier ...)) làgare.

2 • auriculaire. bólonkɔnisinnaban.

sínnukun→̌→ 0( sein bout.du.nez [ nez tête ] ) sínnunkun sínnukun.

n tétontéton, mamelon sínnunkisɛ, mamelon, sínkisɛ.

sínnunkisɛ→̌→ 0( sein nez grain )

n pispis, téton sínkisɛ.

sínnunkun→̌→ 8( sein bout.du.nez [ nez tête ] ) sínnukun.

n tétontéton, mamelon sínnunkisɛ, mamelon, sínkisɛ.

sìnɲɛ→̌→ 0 sìɲɛ sènɲɛ; sìnɲɛ; syɛ̀n; sìyɛn; sènɲa; shyɛ̀n.

n pas

1 • pas. nɔ́ɔri, pàara, sèndaɲɛ, sènpara, sènta, wàala, wàla sènɲa dàma dɔ́ ò kɔ́ quelques pas plus loin

2 • fois. cɔ́mi, dáɲɛ, kó, kóɲɛ, kùn, kɛ́ko, sèn, tàko, ɲɛ́ sènɲa jòli combien de fois

sìnɔgɔ→̌→ 0 sùnɔgɔ sùnaa; sìnɔgɔ.

n sommeil sìnɔgɔ b’à ɲɛ́ ná il a sommeil

sìnɔgɔ→̌→ 0→n : 0 sùnɔgɔ sùnaa; sìnɔgɔ.

v dormir

1 • vi dormir í má sùnɔgɔ bán ? tu ne dors pas encore ?

vt faire dormir fúra y’à sùnɔgɔ le remède l'a fait dormir

2 • vi cailler dùn, nìri (lait ...)

3 • vt dormir un certain temps ù bɛ táa ù dá kà dɔ́ɔnin sùnaa ils vont se coucher et dorment un petit peu

sìnɔgɔjɛgɛ→̌→ 1( sommeil poisson )

n poisson Parophiocephalus obscuruspoisson Parophiocephalus obscurus (--->45 cm, ---> 1,5 kg, ichtyophage, chasse à l'affût, dans les eaux calmes). nsónson, fíndo.

sínsan→̌→ 12 sínjan

n casse-flûtecasse-flûte, Cassia sieberiana (arbre, 10 à 20 m). (belles fleurs jaune vif en grappes).. césa… ye ka kɛ dɔnkɛ ye ka o ka kini ni o ka dɛgɛ dun ka fa, diye a ka dunun ta ka fɔ bilen tugun : a sigi ye sinsan na ! kɔrɔjara sigi ye sinsan na ! ni kolonkari tun tɛ, a tun satɔ yen ! kun yɛgɛyɛgɛ yɛgɛ, …(gorog_meyer-contes_bambara1974_38.dis.html)





photos Charles Bailleul

sìnsan→̌→ 54

n clôture…sinsan na ŋana nin ni ŋanakɛ y'u sagon sinsan na ko e ye kamalen ye. sinsan na, sɔn y'i sagon sinsan na ko e ye kamalen ye.…(diarra-chants_circoncision.dis.html)


Kibaru n°90 (1979)

1 • enclos, clôture.

2 • parc. pariki, wɛ̀rɛ (pour le bétail).

sìnsan→̌→ 8→n : 0

v clôturer…tiga fɔri bannen kɔ, musow y'u ɲɛsin nakɔ baara ma. u ye taari tilancɛ ta tilancɛ sinsan , k'a kɔnɔ sen, ka ntɛgɛnw dilan, ka nɔgɔ cɛ ka kɛ u kɔnɔ ka sɔrɔ k'u sɔn ji la kosɛbɛ.…(jekabaara003_5sirakoro_je.dis.html)

vt clôturer jása, kála.

sìnsan→̌→ 0 sìsan sìisan; sìnsan.

n manque d'oxygène

1 • manque d'oxygène. sìsan bɛ́ kɔ̀lɔn ìn kɔ́nɔ l'air de ce puits n'est pas respirable

2 • asthme, difficulté respiratoire. nínakilidegun, ɲɔ́nminɛ sìsan b’à lá il a de l'asthme

Sinsani→̌→ 16→n.prop/n : 0 →n.prop : 16→n : 0

n prop TOPSinsani (village, région de Mopti).…a fɔlɔw taara bila Sinsani dakun na. a tun bɛ na dilan Sinsani de. u nana sɔrɔ Co ni Sinsani cɛ, fara min bɛ yen, a fara man ca. u ka sɔrɔ ka na sumaliw kɛ sa marakala kɛrɛ fɛ yen.…(traore-hine_nanaII.05.dis.html)

sínsi→̌→ 0→n : 0 sínsin sínsi.

v appuyer

1.1 • vt appuyer, renforcer dígi, jùkɔrɔmatíntin, pín. (sur ...) bánban ([fig]).

1.2 • vi rester appuyé

1.3 • vr s'appuyer bólomàda à b'í sínsin bére lá kà wúli il s'appuie sur le bâton pour se lever

2.1 • vt renforcer, consolider, affermir bánban, sàbati, sɛ́mɛntiya.

2.2 • vi se renforcer

3 • vt persévérer, mener à bien

sínsi→̌→ 0 sínsin sínsi.

n insistance

rn 1 • appui. bólomada, nàfalan, sínsinbere, sínsinnan, sɛ̀mɛnan (l'objet sur lequel on s'appuie).

2 • insistance, renforcement, accent, effort particulier. sɛ́mɛntiyalan.

sínsibere→̌→ 0( appuyer bâton ) sínsinbere sínsibere.

n bâton pour s'appuyer

1.1 • bâton pour s'appuyer jɔ̀jiri.

1.2 • béquille

2 • appui, argument bólomada, nàfalan, sínsinnan, sínsin, sɛ̀mɛnan.

sínsin→̌→ 298→n : 39 sínsi.

v appuyer… karamɔgɔ jɔyɔrɔ ye, k'i sinsin kalandenw yɛrɛ ka kan fɔta kan, k'u dɛmɛ ka kɔlɔsili kɛ, ka danfarasigi kɛ, ka sifɔli kɛ, ka …(bamanankan_maben-000nyebila.dis.html)

1.1 • vt appuyer, renforcer dígi, jùkɔrɔmatíntin, pín. (sur ...) bánban ([fig]).

1.2 • vi rester appuyé

1.3 • vr s'appuyer bólomàda à b'í sínsin bére lá kà wúli il s'appuie sur le bâton pour se lever

2.1 • vt renforcer, consolider, affermir bánban, sàbati, sɛ́mɛntiya.

2.2 • vi se renforcer

3 • vt persévérer, mener à bien

sínsin→̌→ 18 sínsi.

n insistance… sagalatɔlɔ man kan ka kɛ kunfɛnbaara ye, sinsin ka kan ka kɛ nin hakɛw kan : saga girinya latɔlɔli daminɛ na : kilo 30 ka se kilo 40 ma ; …(tarawele-baganlatolola.dis.html)

rn 1 • appui. bólomada, nàfalan, sínsinbere, sínsinnan, sɛ̀mɛnan (l'objet sur lequel on s'appuie).

2 • insistance, renforcement, accent, effort particulier. sɛ́mɛntiyalan.

sìnsin→̌→ 0

n fétiche des jumeauxfétiche des jumeaux fìlaninsinsin (sorte de panier tressé en raphia).… 237727 sɔrɔla. o fanba kɛra jaba misɛnnin ye. ale dama sɔrɔ bɛnna tɔni 216140 ma. ni i y'a ye sinsin kɛra jaba misɛnnin sɛnɛni kan, ale sugu de ka di Ofisidinizɛri kɔnɔ ani Afiriki …(kibaru545_06jara-ofisidinizeri_lanyiniw.dis.html)

sínsinbere→̌→ 21( appuyer bâton ) sínsibere.

n bâton pour s'appuyer

1.1 • bâton pour s'appuyer jɔ̀jiri.

1.2 • béquille

2 • appui, argument bólomada, nàfalan, sínsinnan, sínsin, sɛ̀mɛnan.

sínsinda→̌→ 1( appuyer bouche )

n basebase, point d'appui báju, bázi, bá, bɔ́kolo, jùjɔn, jù, jìgisɛmɛ, jìgiya, sɛ̀mɛjiri, tàyɔrɔ.

Sinsinna→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPSinsina (un village, cercle de Koutiala, région de Sikasso).

sínsinnan→̌→ 10( appuyer *instrumental )

n appui

1 • appui. bólomada, nàfalan, sínsinbere, sínsin, sɛ̀mɛnan.

2 • particuler (lingustique).

síntàkí→̌→ 0

n orchite cɛ̀sintaki, kàyakilifunu (gonflement douloureux d'un testicule).

síntalan→̌→ 7( sein prendre *instrumental )

n soutien-gorge sutiɲɛ, síngɛrɛntɛlan.

sínti→̌→ 15 síntin; síndi.

n origine… mɔgɔ caman jɔrɛkun bɛ kɛ i ka nabaliya ye ! jaa ! baara de bɛ mɔgɔw tin, u hakili, an'u ka kanu sinti ɲɔgɔn fan fɛ dɛrɛ ! Tumani Yalam Sidibe …(jekabaara280_6sidibe_fasoko.dis.html)

1 • origine. báju, dá, jùjɔn, jù, lásiri, orizini, sábabu, sún, tàyɔrɔ, búruju, bɔ́kolo, sínji.

2 • source. fúnti, ncɔ́ɔnɔ, póyida, súuru (d'eau).

sínti→̌→ 6→n : 5 síntin; síndi.

v fonder… u ma, a ko : “ hee n ka mɔgɔw, a ye Ala bato, batofɛn wɛrɛ si t'aw bolo ni Ala tɛ, ale de y'aw danni sinti ka bɔ dugukolo la, k'aw kɛ dugukolo jɔbagaw ye, a ye yafa ɲini a fɛ, o kɔfɛ a ka tuubi ka taa a ma …(kurane011.dis.html)

vt fonder jùjɔ̀n, lásìgi.

síntin→̌→ 14 sínti síndi.

n origine…2 ) dɔnniya daɲɛw ( ka bɔ latɛnkan ni gɛrɛkikan na ) o daɲɛw nana fara kan sintin daɲɛw kan dɔɔnindɔɔnin kabini sankɛmɛ 5nan fo sankɛmɛ 16nan.…(jama14_21dunbuya-faransikan_danyew.dis.html)

1 • origine. báju, dá, jùjɔn, jù, lásiri, orizini, sábabu, sún, tàyɔrɔ, búruju, bɔ́kolo, sínji.

2 • source. fúnti, ncɔ́ɔnɔ, póyida, súuru (d'eau).

síntin→̌→ 2→n : 0 sínti síndi.

v fonder…nin kɔrɔfɔ in bɛ sogoko sintin fɔ k'o kɛ bosow ye. bamananw ye sogobɔ ɲɛsɔrɔ u sigiɲɔgɔn boso fɛ.…(oteri_keyita-sogobo-2sogobo.dis.html)

vt fonder jùjɔ̀n, lásìgi.

Sinuwa→̌→ 2 Shinuwa.

n Chinois… ka yɛrɛlabɔ n'u ka diɲɛlatigɛ nɔgɔya sira bɔ minnu kɔnɔ. kan, tɛ se ka kɛ fɛn ye a fɔbagaw kɔ. sinuwaw , lamerikɛnw, faransikaw, alimanw, langilew, larabuw ni irisiw, bɛɛ sera k'u yɛrɛ …(kibaru200_05ture-balikukalan_dafalan.old.dis.html)

Sinuwa→̌→ 8→n.prop/n : 0 →n.prop : 8→n : 0 Sinuwala Shinuwala; Shinuwa; Siniwa; Shini

n prop TOPChine (pays).…sinuwaw ye baara caman kɛ Mali kɔnɔ, baara minw bɛ dɔ fara Mali ka ɲɛtaa kan.…(kibaru017-1kante-ke_mogo_fe.dis.html)

Sinuwala→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Shinuwala; Sinuwa; Shinuwa; Siniwa; Shini

n prop TOPChine (pays).

Sinzana→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop TOPSinzana (cerce de Banamba, région de Koulikoro).… ) Fankelen Konate ( Bamakɔ ) Mohamadu Li ( Samankɔ ) Idirisa Bacili ( Sinzana ) Fanta Kamara ( Bamakɔ ) Bubakari Si ( Kokofata ) Bukari Sise ( Bamakɔ ) …(kibaru002_04maana_kibaruw.dis.html)

síɲɛ→̌→ 0→n : 0 síyɛn sán; syán; síɲɛ; syɛ́n; shyɛ́n; shíyɛn; sɛ́n.

v gratter

vt gratter, sarcler kɔ́ri, sáani, ŋàani, kɔ́rɔba, kɔ́rɔcì, kɔ́rɔsiyɛn ŋɔ́ni yé nê syɛ́n les épines m'ont égratignémùso bɛ́ jɛ́gɛfara syɛ́n la femme écaille le poisson

síɲɛ→̌→ 0→n : 0 síyɛn síɲɛ; síɲɛn; shyɛ́n; syɛ́n.

v jurer

vr jurer, prêter serment dárɔda, kàli (sur l'honneur, devant Dieu). (s'engager par serment).

síɲɛ→̌→ 0n síyɛn sɛ́n; syɛ́n; síɲɛ; shyɛ́n; síɲɛn; fyɛ́n.

n bouturebouture, plant à repiquer, pousse de plante dùguturu.

síɲɛ→̌→ 0→n : 0 síyɛn síɲɛ; sɛ́n; syɛ́n.

v faire repousses

vi faire repousses (l'emploi verbal n'est pas accepté par tout le monde).

sìɲɛ→̌→ 795 sènɲɛ; sìnɲɛ; syɛ̀n; sìyɛn; sènɲa; shyɛ̀n.

n pas

1 • pas. nɔ́ɔri, pàara, sèndaɲɛ, sènpara, sènta, wàala, wàla sènɲa dàma dɔ́ ò kɔ́ quelques pas plus loin

2 • fois. cɔ́mi, dáɲɛ, kó, kóɲɛ, kùn, kɛ́ko, sèn, tàko, ɲɛ́ sènɲa jòli combien de fois

sìɲɛ→̌→ 0 sìyɛn sìɲɛ; shyɛ̀n; syɛ̀n.

n lutte sìyɛnbɔ, sìyɛnta, báari shìyɛn bɔ́, shìyɛn tà faire la lutte, lutter

sìɲɛbɔ→̌→ 0( lutte sortir ) sìyɛnbɔ sìɲɛbɔ; shyɛ̀nbɔ; syɛ̀nbɔ.

n lutte báari, sìyɛnta, sìyɛn.

síɲɛn→̌→ 0→n : 0 síyɛn síɲɛ; síɲɛn; shyɛ́n; syɛ́n.

v jurer

vr jurer, prêter serment dárɔda, kàli (sur l'honneur, devant Dieu). (s'engager par serment).

síɲɛn→̌→ 0n síyɛn sɛ́n; syɛ́n; síɲɛ; shyɛ́n; síɲɛn; fyɛ́n.

n bouturebouture, plant à repiquer, pousse de plante dùguturu.

sìɲɛna→̌→ 2( passer.la.nuit oeil à )

n veillée fàala, sùmu (jusqu'à l'aube). ù ye sìɲɛna kɛ́ ils ont veillé jusqu'à l'aube

sìɲɛnakɛla→̌→ 0( veillée [ passer.la.nuit oeil à ] faire *agent permanent )

n veilleur

1 • veilleur. kúnunbagatɔ (qui.passe.la.nuit.sans.dormir (à l'occasion des cérémonies d'initiation, des veillées de deuil, des veillées de fête de mariage ...))

2 • gardien de nuit. Sìɲɛnakɛla bɛ́ dùgujɛ màkɔ́nɔ le veilleur désire voir poindre l'aube (ps 130, 6)

Siɲɛnso→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPSignenso (un village).…Sirakɔrɔla ; Gɔrɔ ; Tumanibugu ; Siɲɛnso ; Cɛfala ; Kumantu ; Narena...…(jekabaara280_7sidibe_sinji.dis.html)

sìɲɛta→̌→ 0( lutte prendre ) sìyɛnta sìɲɛta; shyɛ̀nta; syɛ̀nta.

n lutte báari, sìyɛnbɔ, sìyɛn (sportive).

sìɲɛtala→̌→ 0( lutte prendre *agent permanent ) sìyɛntala sìɲɛtala; shyɛ̀ntala; syɛ̀ntala.

n lutteur báaritala.

síɲɔgɔn→̌→ 2( semence pareil )

n même espècemême espèce Nímafɛn ô fɛ́n ò ní à síɲɔgɔn dè bɛ́ jɛ̀ tout être vivant fréquente son semblable (Si 13, 15)

Sipariti→̌→ 12→n.prop/n : 0 →n.prop : 12→n : 0

n prop TOPSparte (ville de Grèce antique).…Atɛni tun ye dugu suguya jumɛn ye ? Sipariti tun ye dugu suguya jumɛn ye ? an ka ɲininkali fɔlɔ jaabi.…(kibaru540_05konta-lawale_geresijamana_4.dis.html)

siperiyɛri→̌→ 1

adj supérieur sánfɛta Kala siperiyɛri kɔnɔ, jibolidingɛ kilomɛtɛrɛ 42 labɛnna. (Kibaru n°527, 12/2015) ETRG.FRA.

sipɛkitinimisini→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop Spectinomycine (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

sipɛrmatozoyidi→̌→ 2

n spermatozoïde làwajikisɛ, làwakisɛ Kilidenw de bɛ cɛ ka balokisɛ labɛn. N'o bɛ wele ko « sipɛrmatozoyidi »(Kunnafoni jɛlenw jɛɲɔgɔnya la) ETRG.FRA.

siporofulɔkizasini→̌→ 23→n.prop/n : 0 →n.prop : 23→n : 0

n prop Ciprofloxacine Aw bɛ a furakɛ ni Sɛfitiriyakizɔni, Ceftriaxone ye walima Siporofulɔkizasini, Ciprofloxacine ka Kilindamisini, Clindamycine fara o kan.(Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

sipɔri→̌→ 3

n sport fàrikoloɲɛnajɛ Segu ntolatantɔn min tɔgɔ dalen Ofisidinizɛri la n'a bɛ wele «Ofisidinizɛri Sipɔri», o yɛlɛnna kulu fɔlɔ la n'o ye «D1» ye. (Kibaru 488, 2012) ETRG.FRA.

síra→̌→ 69 nsíra.

n tabactabac, Nicotiana rustica dóoli, jànba, tàba sola. síra mìn chiquersíra fòron priser


photo Charles Bailleul

síra→̌→ 1005

n chemin

1 • chemin, itinéraire. sírakun kà síra mìnɛ se mettre en routeà bɛ́ síra fɛ̀ kà nà il est en route, il arriveán yé síra bìla nous nous sommes trompés de routeán bɛ́ síra ɲíni nous demandons l'autorisation de partirkà síra dá barrer la route

2 • rang, ligne. ànran, àran, sáfa, só, dólenjuru, dóolen, tìiri.

3 • route personnelle. nìn kó tɛ́ í ka síra yé cela ne te regarde pas, ça ne te concerne pas

4 • manière, circonstances. án bɛ́ ò dɔ́n síra jùmɛ fɛ̀ ? comment le savons-nous ?

5 • religion. álasira, díinɛ síra dànfáralen dòn on distingue les religionsdíinɛsira táama pratiquer une religion

Sìra→̌→ 79→n.prop/n : 0 →n.prop : 79→n : 0 Sìira; Síira

n prop NOM F (nom féminin).…i tɔgɔ ni jamu ni i ka baara ni nakun sɛbɛn yan. Yuruku kɛlen ka fɔlen sɛbɛn, Sira donna ni sɛbɛn ye k'a da kotigi ɲɛ kɔrɔ. Ntolofoori kɛlen ka kalan, a ko Sira k'a ladon.…(dukure-ni_san_cyenna.dis.html)

sìra→̌→ 1 nsìra sìra; sùla; zìra.

n cuivre jaunecuivre jaune kiwuru, dɛ̀ɲɛ.…musokɔrɔnin ko a tɛ se k'o kɛ. a y'i bolo don a kun. a ye sira bara in bɔ, a falen bɛ sanu na wolo-sira bara in min bɛ dilan fɛn na...…(sunbunu-fula_npogotigi.dis.html)

sìra→̌→ 12 nsìra

n baobabbaobab, Adansonia digitata kiwuru. (arbre ---> 25 / 30 m). bomb (un des arbres les plus utiles. Les feuilles riches en calcium et en fer donnent un mucilage recherché pour les sauces, la pulpe des fruits est riche en vitamines B 1 et C, l'écorce donne d'excellentes fibres).…kunkokɔnɔsɔrɔfɛnw ye nafolo ye. misali yera : si, nɛrɛ, sira , fakoyi... - > jirifuraw, nakɔ fɛnw.…(berson_traore-ka_sigidalafen_duntaw.dis.html)








photos Charles Bailleul

sìra→̌→ 0( passer.la.nuit *perfectif intransitif )

n reste du souperreste du souper tòsira sìra bánna le reste du repas du soir est fini

sírabara→̌→ 13( tabac calebasse )

n tabatière npɛ́tɛ, síranpɛtɛ.

síracɛtigɛ→̌→ 0( chemin traverser [ milieu couper ] )

n embranchement

1 • embranchement, croisement de route.

2 • traversée de la route. síracɛtigɛ ka gɛ̀lɛn sísan, móbili ka cá ! il est difficile de traverser la route en ce moment, il y a trop de voitures

sírada→̌→ 21( chemin bouche )

n bord de la routebord de la route

síraden→̌→ 1( chemin enfant )

n route bòlisira.

sírafana→̌→ 6( chemin repas )

n viatiqueviatique, provisions de route

sírafara→̌→ 6( chemin séparation )

n bifurcation kùrubɔ, ntúlo.

sírakankasaara→̌→ 0( chemin sur accident )

n accident de circulationaccident de circulation

sìrakɔ̀gɔma→̌→ 24 sírakɔgɔma; sìrakwàma; sìraninkɔ̀gɔma; sìraninkuwama; fìlakɔ̀gɔma; fìlakwàma.

n tortue de terretortue de terre kòorokàara.…Sidiki Jara sirakɔgɔma kelen tun bɛ kungo dɔ kɔnɔ. sirakɔgɔma ni sama tun ye teri ye. teri tun tɛ miniɲan fɛ.…(kibaru013_07jara-nsiirin_fila.dis.html)

Sìrakɔrɔ→̌→ 14→n.prop/n : 0 →n.prop : 14→n : 0 Nsìrakɔrɔ

n prop TOPSirakoro, (nom d'environ 30 villages différents au Mali)… ntɛnɛndon utikalo tile 29 san 2016, binnkanikɛlaw labanna ka taa sɛnɛkɛlaw kama kokura Sirakɔrɔ ani Kologiri. olu ye duguw ye, minnu bɛ Jura ni kɔrɔn cɛ. mugukanw fana mɛnna Sekuba ; o ye …(kibaru536_03danbele_jara-kareri_komini_na.dis.html)

Sirakɔrɔdunfin→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPSirakorodounfing (un quartier dans la commune 3 de Bamako).…Bamakɔ suguba, Dabanaani ani Dibidanin, olu b'a kɔnɔ. kin 20 bɛ komini 3nan kɔnɔ. Sirakɔrɔdunfin ni Kuluninkɔ, olu farala komini 3nan kan.…(kibaru531_05konta-bamako_komini.dis.html)

Sirakɔrɔla→̌→ 9→n.prop/n : 0 →n.prop : 9→n : 0

n prop TOPSirakorola (ville, cercle de Koulikoro, région de Koulikoro).… b'a mara kɔnɔ : Bankumana ; Kangaba ; Kati ; Dangasa Welesebugu Falajɛ Guwani Kulikɔrɔ ani Sirakɔrɔla …(jekabaara290_4sidibe_otuwale.dis.html)

sírakun→̌→ 7( chemin tête )

n chemin

1 • chemin. síra.

2 • bout du chemin.

sírakunbɛn→̌→ 9( chemin rencontre-accueil [ tête accord ] )

n carrefour dànkun, kùrubɔ, karefuri.

sírakuruyɔrɔ→̌→ 0( chemin plier lieu )

n tournanttournant, virage kùrubɔ.

sìrakwàma→̌→ 1 sìrakɔ̀gɔma sírakɔgɔma; sìrakwàma; sìraninkɔ̀gɔma; sìraninkuwama; fìlakɔ̀gɔma; fìlakwàma.

n tortue de terretortue de terre kòorokàara.…2027 ) n'i ye ɲɛkelen kan mɛn kungo fɛ ko « pati », fɛn turulen bɛ ɲuman na. 2028 ) n'i ye sirakwama tala ŋunakan mɛn, a bɛ ka a ni wagasun ta.…(bailleul-sagesse_bambara_02c.dis.html)

síralan→̌→ 9( *instrumental )

n balai fúralan, fúrannan.

Sirama→̌→ 20→n.prop/n : 0 →n.prop : 20→n : 0

n prop NOM F (nom féminin).… ne ko : Babi, maraka Baba jumɛn ? Babi ko : Sirama Samake, a muso : Fatumata maraka ( maraka Fatumata ), marakaw don, o dɔgɔkɛ : Baba ( maraka …(dumestre-manigances_2003_08.dis.html)

Siramama→̌→ 18→n.prop/n : 0 →n.prop : 18→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).… i taara Mɔti, i siɲɛ fɔlɔ, i ka bana fɔlɔ ye tɔgɔtɔgɔnin ye. baji nɔ don. baa Tayiru ko ni baa Siramama taara Mɔti don o don, ni a taara bajida la, ka maaninfinw bokɛnɛw ni ɲamaɲamaw fogonnen ye …(dumestre-manigances_2003_06.dis.html)

siramini→̌→ 7

n suramine (Sunɔgɔbana) Dɔgɔtɔrɔso bɛ siramini, suramin pikiri kɛ a tigi la. (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

síramɔɲɔ→̌→ 6( tabac torche )

n carotte de tabaccarotte de tabac

síramugu→̌→ 25( tabac poudre )

n tabac en poudretabac en poudre (pour chiquer ou priser).

síran→̌→ 57

n craintecrainte, peur làsiran, síranɲɛ, jàbɔ, jàpapa, jàsiran, jàtigɛ, jàwuli, jítɔya, ɲɛ́siran, ɲɛ́siranɲɛ Voir : jɔ̀rɔ. síran yé bɛ́ɛ mìnɛ tous se sont mis à avoir peursíran tɛ́ sàya sà la peur n'empêche pas le danger (la mort)

síran→̌→ 605→n : 0

v craindre


Án bɛ síran tásumako` ɲɛ́.
'Nous avons peur de l'incendie.'

Nìn kó` bɛ́ kà nê síran dɛ́ !
'Cette affaire me fait peur !'
Les verbes P-labiles (17.2.2)

À bɛ síran kà sì kúngo` kɔ́nɔ. - ‘Il a peur de passer la nuit en brousse.
32.4. L’infinitif en fonction de complément du verbe principal

À bɛ síran kósɛbɛ kà sì kúngo` kɔ́nɔ. - ‘Il a très peur de passer la nuit en brousse’
32.4. L’infinitif en fonction de complément du verbe principal

vi craindre, avoir peur, redouter cógori, jítɔya, tàmaki, yíranyiran, jɔ̀rɔ ń tɛ́ síran à ɲɛ́ je n'ai pas peur de lui

síranbaatɔ→̌→ 0( craindre *agent occasionnel *statif ) síranbagatɔ

adj peureux fɛ́gɛn, jàlamisɛn, jítɔ.

síranbagatɔ→̌→ 5( craindre *agent occasionnel *statif ) síranbaatɔ

adj peureux fɛ́gɛn, jàlamisɛn, jítɔ.

sìranɛgɛ→̌→ 0( cuivre.jaune fer ) nsìranɛgɛ sìranɛgɛ.

n bronze nsìranɛgɛ nùgulen bronze poli

síranfɛn→̌→ 3( craindre chose )

n être terribleêtre terrible

sìraninkɔ̀gɔma→̌→ 3 sìrakɔ̀gɔma sírakɔgɔma; sìrakwàma; sìraninkɔ̀gɔma; sìraninkuwama; fìlakɔ̀gɔma; fìlakwàma.

n tortue de terretortue de terre kòorokàara.…i bɛ kabakuru da a kan, a kana bin, o y'a sɔrɔ i ye kilisi fɔ a ma. ni o siraninkɔgɔma ma bin, donsokalanden tɛ sogo faga.…(keita-folo_kita07.dis.html)

sìraninkuwama→̌→ 0 sìrakɔ̀gɔma sírakɔgɔma; sìrakwàma; sìraninkɔ̀gɔma; sìraninkuwama; fìlakɔ̀gɔma; fìlakwàma.

n tortue de terretortue de terre kòorokàara.

síranɲɛ→̌→ 9( craindre *je devant ) síranya; síranyɛ.

n peur jàbɔ, jàpapa, jàsiran, jàtigɛ, jàwuli, jítɔya, làsiran, ɲɛ́siran, ɲɛ́siranɲɛ, síran, jɔ̀rɔ.

síranɲɛfɛn→̌→ 2( peur [ craindre *je devant ] chose ) síranyafɛn; síranyɛfɛn

n objet terrifiantobjet terrifiant síranfɛn.

síranpɛtɛ→̌→ 6( tabac tabatière )

n tabatière sírabara, npɛ́tɛ.

síranya→̌→ 0( craindre *je devant ) síranɲɛ síranya; síranyɛ.

n peur jàbɔ, jàpapa, jàsiran, jàtigɛ, jàwuli, jítɔya, làsiran, ɲɛ́siran, ɲɛ́siranɲɛ, síran, jɔ̀rɔ.

síranyafɛn→̌→ 0( peur [ craindre *je devant ] chose ) síranɲɛfɛn síranyafɛn; síranyɛfɛn

n objet terrifiantobjet terrifiant síranfɛn.

síranyɛ→̌→ 0( craindre *je devant ) síranɲɛ síranya; síranyɛ.

n peur jàbɔ, jàpapa, jàsiran, jàtigɛ, jàwuli, jítɔya, làsiran, ɲɛ́siran, ɲɛ́siranɲɛ, síran, jɔ̀rɔ.

síranyɛfɛn→̌→ 0( peur [ craindre *je devant ] chose ) síranɲɛfɛn síranyafɛn.

n objet terrifiantobjet terrifiant síranfɛn.

síratɛgɛ→̌→ 0( chemin couper ) síratigɛ síratɛgɛ.

n voie

1 • voie, perspective, occasion, coïncidence. bɛ̀nnsenma, sèn ...síratigɛ lá à propos de …, en ce qui concerne …, à l'occasion de

2 • action de traverser.

síratigɛ→̌→ 256( chemin couper ) síratɛgɛ.

n voie

1 • voie, perspective, occasion, coïncidence. bɛ̀nnsenma, sèn ...síratigɛ lá à propos de …, en ce qui concerne …, à l'occasion de

2 • action de traverser.

síratigɛla→̌→ 4( chemin couper *agent permanent )

n brigand

1 • brigand. bìnnkannikɛla, ncòna, tègere.

2 • celui qui traverse la route.

sìratu→̌→ 0 ar: sirat = voie (terme musulman)

n chemin au jugement dernierchemin au jugement dernier

Siri→̌→ 17→n.prop/n : 0 →n.prop : 17→n : 0

n prop TOPSyrie (pays).…Siri jamanaden yɛrɛlasagola musoman dɔ ka batakiw * sɛtanburukalo tile 30, san 2015.…(dunbuya_duguet-textos_syrie.dis.html)

síri→̌→ 0

n arbre Burkea africanaarbre Burkea africana (arbre ---> 15 / 20 m, bon bois d'oeuvre, écorce et gousses servent à tanner).. césa

síri→̌→ 0 síi

adv d'un seul coupd'un seul coup gádawu, téwu (avaler). síkan.

sìri→̌→ 20

n liaison…n'i ma ɲɛ n ma, cogo shi tɛ n bolo. Namakɔrɔ ye tabali bondon dayɛlɛ ka biye manama siri saba foosi ka di Dadonka ma. nin wɔɔshi waa bi wɔɔrɔ in minɛ fɔlɔ.…(dukure-ni_san_cyenna.dis.html)

1 • liaison. cɛ́sira.

2 • botte, fagot. córon, kánsiri, kúngoden, dɔ́gɔsiri, dɔ́gɔ.

2 • sortilège (qui vous empêche de faire qc, d'obtenir qc ...)

sìri→̌→ 505→n : 0

v lier


Kɔ́ɔri` sìritɔ`, à pésetɔ`, àní móbili` láfatɔ`, kɔ̀lɔsili bɛ kɛ́...
'Lorsque l'on emballe le coton, qu'on le pèse et qu'on remplit le camion, une surveillance est effectuée...'
Le converbe en -tɔ / fonction de prédicat second - valeur temporelle ou prospective dans une subordonnée (18.3)

1 • lier, attacher. bón, kàrafe, lásìri, tón í nà kɛ́ màa yé, í tɛ́nà sìri màa ná tu deviendras quelqu'un, tu ne dépendras de personne

2 • ensorceler. báara, dàbali sònyalikɛla yé màa sìri kà à ka fɛ́n tà le voleur a ensorcelé une personne et lui a pris ses biens

Siriba→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM F (nom féminin).

síriba→̌→ 0

n aiguille à coudre les sacsaiguille à coudre les sacs

sìrife→̌→ 16 sòrofe; sùrufe; sèrefe; fèrefe.

n rasoirrasoir, canif kùndimuru, lámukala, kárimuru (petit couteau tranchant).…solima m'o ye, o ko sirife rɔjalen. ta ye mɛnɛ, ta ye mɛnɛ, ji bɛ woyo soli nunkala kan.…(diarra-chants_circoncision.dis.html)

sìrifi→̌→ 1 ar: ̀arif = id.

n descendant du prophètedescendant du prophète (terme musulman).…an ka ɲinini ma boli dugu caman kan. mɔgɔ bɛ se ka min fɔ dalateliya la o ye de k'a fɔ sirifiw bɛ Sango ani yɔrɔ caman.…(traore-hine_nana14.dis.html)

sìrijuru→̌→ 1( lier corde )

n corde pour attacher

1 • corde pour attacher. ...sìrijuru gɛ̀lɛya amener des complications [fig]

2 • sortilège.

Siriki→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0 Sìdikì

n prop NOM M (nom masculin).… Ɲono kɔrɔnin Santigi, Mɛnkɔrɔ Jara, Barka Ɲɛnpiyɛna ( Bagindadugu ) Siriki Jara Gire Dagaba Keyita Seriwala Maninfa Kulubali Kala …(traore-hine_nana15.dis.html)

sìriki→̌→ 0 ar: saraqa = voler, dérober ?

n complot bɛ̀nbɛnbɛn, bɛ̀nkola, cɛ̀bɛn sìriki sìri màa kɔ́ fɛ̀ tramer un complot contre quelqu'un (derrière qqn)

sìriku→̌→ 8( lier queue )

n gri-gri jɔ̀nnɛgɛ, mànkana, tàfo (queue de taureau rouge, d'hyène : neutralise la volonté d'autrui !)

sìrilan→̌→ 3( lier *instrumental )

n lien

Sirilanka→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPSri Lanka

Sirimamanu→̌→ 5→n.prop/n : 0 →n.prop : 5→n : 0 Síriman Sirman

n prop NOM M (nom masculin).… na se boromana da la, k'a sɔrɔ u ka dutigi : baa Yisa Tarawele, ani baa Tayiru Tarawele, ani Sirimamanu Tarawele, u sigilen don jirikuru kan da la, u bɛ baro la…(dumestre-manigances_2003_05.dis.html)

Síriman→̌→ 33→n.prop/n : 0 →n.prop : 50→n : 0 Sirman; Sirimamanu

n prop NOM M (nom masculin).… i di Siriman ba ma sani a ka na dugutigi ye ba wele ka muso di a ma Siriman nana Siriman natɔ a ye kɔnkɔrɔ fila faga ka dajɛ kelen faga ka na so a nalen ba ko i ye muso sɔrɔ ko nka a …(gorog1979-donsoke_siriman.dis.html)

sìrimɛ→̌→ 1

n beurre fondubeurre fondu…a laban bɛ yeelen ka bɔ narɛya la ka kɛ sirimɛ ye ( o ye sifa mayɛlɛma ye ). nin b'a jira ko hakɛ mayɛlɛma laban ye sifa mayɛlɛma ye.…(sankore11_42dumuya-mayelemali_kalan.dis.html)

sìritigɛlen( liaison couper *participe résultatif )

ptcp effronté kùngosibali, màlobali, ɲɛ́kɔmibali (il n'est lié par aucun respect).

sìritigɛlenya→̌→ 1( effronté [ liaison couper *participe résultatif ] *abstractif )

n effronterie gàsintanya, kùnnatigɛlenya, màlobaliya, ɲɛ́donya, ɲɛ́nagɛlɛya.

Sirman→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Síriman Sirimamanu

n prop NOM M (nom masculin).

siro→̌→ 12

n sirop Ni i bɛ denmisɛnniw ka siro dilan ni fura kisɛlama ye walima a mugulama ye, i kana a caman di u ma. (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

sísan→̌→ 302

n maintenant sá, yàn fɔ́ sísan jusqu'à présent, encore maintenantsísan sɔ̀rɔ kà... disposer de cet instant pour …

sísàn→̌→ 843

adv maintenant yàn.…184 ) diɲɛ t'a dili kɔrɔ kan tun. 185 ) fɔlɔ, mɔgɔyaminɛn tun jɛngɛnnen don, sisan , mɔgɔyaminɛn dabirila. 186 ) kɔrɔ kun tun ye kodɔn ye fɔlɔ, nka sisan, u bɛ fagon ka taa a fɛ.…(bailleul-sagesse_bambara_01.dis.html)

sìsan→̌→ 72 sìisan; sìnsan.

n manque d'oxygène

1 • manque d'oxygène. sìsan bɛ́ kɔ̀lɔn ìn kɔ́nɔ l'air de ce puits n'est pas respirable

2 • asthme, difficulté respiratoire. nínakilidegun, ɲɔ́nminɛ sìsan b’à lá il a de l'asthme

sísandanin→̌→ 3( maintenant bouche *diminutif )

n tout de suitetout de suite

sísanwaati→̌→ 0( maintenant moment )

n le présentle présent

Sise→̌→ 19→n.prop/n : 0 →n.prop : 19→n : 0

n prop NOM FSissé (nom féminin).… la. a ka kan ka kalanden ka gafe kɔnɔko bɛɛ ɲɛfɔ. misali : nin kunnafoniw bɔra karamɔgɔ Ndo Sise Sɔrɔ ka bɔ kanko ɲɛɲini kalanso la, Badalabugu kulu sanfɛ, Bamakɔ Umu Kulubali …(jekabaara328_09kulubali-jate_kalancogo.dis.html)

Sise→̌→ 131→n.prop/n : 0 →n.prop : 131→n : 0 Sìsɛ

n prop NOM CLCissé (Sìsɛ sont parmi les "cinq premiers clans musulmans du Manding". On les fait remonter à Diŋa).

Sìsɛ→̌→ 5→n.prop/n : 0 →n.prop : 5→n : 0 Sise

n prop NOM CLCissé (Sìsɛ sont parmi les "cinq premiers clans musulmans du Manding". On les fait remonter à Diŋa).

sìsɛ→̌→ 0 shɛ̀ sɛ̀; syɛ̀; shyɛ̀; sìsɛ.

n poulepoule, gallinacé, poulet shɛ̀muso, dònonbugun.

sísɛ̀mɛ́→̌→ 0

n oiseau drongo brillantoiseau drongo brillant, Dicrurus adsimilis (perché à l'affût, vole en cerclespour capturer les insectes et revient se percher). wárakilikɔnɔnin.

sìsi→̌→ 52

n fumée

1 • fumée. à bɛ́ sìsi bɔ́ ça fume, ça fait de la fumée

2 • buée.

3 • enrouement. kánsisi.

sìsi→̌→ 44→n : 0

v brûler…ɔhɔ ! n ye dɔ sɔrɔ kɔsa in nɔ, nka n ye o sɔrɔ, an ka mɔgɔ dɔ de fɛ Kɔlɔkani fan fɛ. a yɛrɛ b'a mugu sisi , nka n y'a jini a fɛ.…(kontoron_ni_saane.dis.html)

1 • vi brûler jèni (un plat).

2 • vt enfumer, griller jíran.

3 • vi enrouer à kán sìsilen dòn il a la voix enrouée

sìsibɔlan→̌→ 0( fumée sortir *instrumental )

n tuyau d'échappementtuyau d'échappement (des véhicules / cheminée). sìsibɔlan mín mànkan man bon, ò ntànya bɛ́ ɲàngi dɔ́rɔlɛ 60 ná l'absence d'un tuyau d'échappement silencieux est taxée d'une amende de 300 CFA (kb 12/05 p.5)

sìsijɛ→̌→ 0( fumée blanc )

n gris-clair

1 • gris-clair (couleur).

2 • fumée blanche.

sìsikurun→̌→ 6( fumée pirogue )

n train à vapeurtrain à vapeur, bateau à vapeur

sìsilasɛgɛ→̌→ 0( fumée à épervier )

n busard

1 • busard des sauterelles, Butastur rufipennis.

2 • faucon renard, Falco alopex. sɛ́gɛbilen, tásisirɔsɛgɛ.

sisiti→̌→ 0

n schiste Dugujukɔrɔnafolomafɛn wɛrɛw bɛ yen i n'a fɔ Ofalikini, Kiwuru, Pulɔn ni Zɛnki, Liɲiti ani Sisiti, ka laso ni farasu fara o kan, olu bɛɛ taamasiyɛnw yera Gawo marabolo kɔnɔ.(Kibaru n°527, 12/2015) ETRG.FRA.

sìso→̌→ 28( passer.la.nuit maison )

n chambre à coucherchambre à coucher sìbon.

Sisoko→̌→ 22→n.prop/n : 0 →n.prop : 22→n : 0 Sìsɔkɔ Susogo

n prop NOM CLSissoko…o kuntigiba tɔgɔ ye ko Fili Dabo Sisoko . a filanan ye « USRDA » de ye, min bangira 1946 san, ɔkutɔburukalo tile 21 don.…(jekabaara145_12kulibali-kalo_donba.dis.html)

Sìsɔkɔ→̌→ 50→n.prop/n : 0 →n.prop : 50→n : 0 Sisoko; Susogo

n prop NOM CLSissoko…tubabuw ka sorodasiw y'o dugu in ci san 1878 sɛtanburukalo tile 22 k'a masakɛ Ɲamodi Sisɔkɔ faga. Mali marali kɛlɛw daminɛna Faransi fɛ o cogo la.…(kibaru467_1kulubali_jara-yereta_san50.dis.html)

Sisuma→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop NOM CLSissouma…o kɔrɔ ye ko hakili t'i la. Ogisitɛn Sisuma .…(kibaru052_02sisuma-hakili_ni_dusu.dis.html)

síta→̌→ 1 sítan

n très bien… * dɔnkili * musolu yo, a ye to, an ka sabali dɛ, muso nankaraba den tɛ kɛ sitan ye…(jekabaara003_8soso-donkili.dis.html)

1 • quelque chose de très bien, quelque chose de très bon.

2 • enfant béni, enfant sérieux.

sìtaanɛ→̌→ 0 sìtanɛ sùtana; sìtaanɛ Ar. šayṭa:n 'Satan'

n diable

1 • diable, démon.

2 • esprit de querelle. kàrisa sìtanɛ ka bòn un tel est querelleur au possible

3 • querelle. kɛ̀lɛ, sìtanɛmako, ɲànkata sùtana dábila cesser une querelle

Sitadi→̌→ 10→n.prop/n : 0 →n.prop : 10→n : 0

n prop Stade Stade (Stade Malien, club de football).…jalatigɛbaa tun ye Koman Kulubali ye. jamanakuntigi Amadu Tumani Ture ye kupu don Sitadi ntolatannaw ɲɛmɔgɔ Bukadɛri Jalo bolo, ka laban ka sefawari miliyɔn 1 ani ba 100 da o kan.…(kibaru415_01tarawele_jara-sitadi_ye.dis.html)

sitadi→̌→ 43

n stade ɛsitadi Mali ntolatantɔnw ni Afiriki ntolatantɔn minnu ka kan ka bɛn : Sitadi Maliyɛn ni Bɔbɔ Arasingikilɔbu bɛ bɛn. (Kibaru n°526 12/2015) ETRG.FRA.

Sìtafa→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).…mɔgɔ min ye kuma laban kɛ, o kɛra Sitafa Tarawele ye, kɔlɔnsen baarada kuntigi.…(kibaru160-179_03kolonsenminen_dow.dis.html)

Sitakili→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPSitakili (commune rurale, cercle de Kéniéba).

sítan→̌→ 9 síta

n très bien… aw ma daa Jara ko mɛn Segu kɔnɔ ? o ba ye ka makaritɔ ko min kɛ furu kɔnɔ, a wolola sitan la…(jekabaara003_8soso-donkili.dis.html)

1 • quelque chose de très bien, quelque chose de très bon.

2 • enfant béni, enfant sérieux.

Sítàn→̌→ 94→n.prop/n : 0 →n.prop : 98→n : 0 Áyisàta Asta; Ásitàn; Ásità; Asetu; Sátù; Sata; Ayisa; Áyishàta; Asan; Ásà; Basan

n prop NOM F (nom féminin).… karamɔgɔ b'a sɛbɛn walanba kan : Sitan taara sugu la wa ? a b'a laɲini, kalandenw ka a dɔn, ko sariya dɔ bɛ bamanankan na, min ye ko …(bamanankan_maben-108kan_sariya.dis.html)

sìtanɛ→̌→ 25 sùtana; sìtaanɛ Ar. šayṭa:n 'Satan'

n diable…kɔɔri kɔlɔsibagaw, a ye a yɛrɛ kisi tasuma ka sitanɛ ma.…(kibaru013_06tangara-ka_bo_kucala.dis.html)

1 • diable, démon.

2 • esprit de querelle. kàrisa sìtanɛ ka bòn un tel est querelleur au possible

3 • querelle. kɛ̀lɛ, sìtanɛmako, ɲànkata sùtana dábila cesser une querelle

sìtanɛma→̌→ 0( diable *comme de )

adj querelleur

1 • querelleur. bàlawuma.

2 • diabolique.

sìtanɛmako→̌→ 0( querelleur [ diable *comme de ] affaire )

n querelle

1 • querelle. kɛ̀lɛ, sìtanɛ, ɲànkata.

2 • action illicite. ù yé jógo mínnu sɔ̀rɔ ù búruju sábabu lá, òlu b'ú bàli kà dòn sìtànɛ̀màko la les bonnes moeurs héritées de leurs ancêtres les empêchent de faire certains crimes (suicide) (kb 10/04 p.2

sìtanɛtɔ→̌→ 0( diable *statif )

adj possédé du démonpossédé du démon

sìtanɛya→̌→ 0( diable *abstractif )

n condition de démon

1 • condition de démon.

2 • condition de querelleur.

sitarati→̌→ 1

n citratecitrate (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

siterile→̌→ 3

n stérilet Siterile ye minɛnnin ye min bɛ bila muso denso la walasa k'a bali ka kɔnɔta. (Kunnafoni jɛlenw) ETRG.FRA.

siteroyidi→̌→ 8

n stéroïdes Ni dimi ni yelikogɛlɛya bɛ yen, aw bɛ siteroyidi fana di, (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

sítɛnɛ→̌→ 0( semence tabou )

n interdit dùmu, hàramu, tɛ̀nɛ.

1 • interdit alimentaire (de manger de la chair de tel animal qui a rendu service à un ancêtre).

2 • interdit sexuel (entre personnes de castes différentes, de parenté trop rapprochée).

sitɛrɛpitɔmisini→̌→ 27

n stréptomycine (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

sítɛrini→̌→ 5 sítɛrinin Fr. citerne

n citerne…aw kana a to sosow ka basigi aw da la. aw ye aw ka jimarayɔrɔw lakana i n'a fɔ barikon ni sitɛriniw .…(dogotoro_12yeretangacogo.dis.html)

sítɛrinin→̌→ 0 sítɛrini sítɛrinin Fr. citerne

n citerne

sítɛrinin→̌→ 0 sítɛrini

n citerne sítɛrini Sɛgɛsɛgɛliw y'a jira ko tile saba o saba, sitɛrinin min bɛ se ka esanzi litiri 10.000 ta, o tun tɛ duwaɲɛwari sara.(Kibaru 549, 2017) ETRG.FRA.

siti→̌→ 6

n site website web Walasa k'u ka siti in lasɔrɔ i bɛ ni adɛrɛsi in ladon Ɛntɛrinɛti kɔnɔ: bataki.makdas.org. (Kibaru 508, 2014) ETRG.FRA.

sìtikara→̌→ 0 ìsikara sìtikara; sìtikaran Ar.

n divination dómaya, dúba, fílɛli, kòlonninfili, làturu (sur la base du Coran).

sìtikaran→̌→ 0 ìsikara sìtikara; sìtikaran Ar.

n divination dómaya, dúba, fílɛli, kòlonninfili, làturu (sur la base du Coran).

sitoromɛkitoli→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop Stromectol Izinitigiw ka tɔgɔ dalɛnw: mɛkitizan, mectizan, sitoromɛkitali, stromectol. (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

sitɔrɔnjiloyidi→̌→ 3

n strongyloïdes kɔ́nɔnugutigɛtumu ani tumu wɛrɛ min bɛ wele ko sitɔrɔnjiloyidi (Strongyloïdes). (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

sìtulu( karité huile ) shìtulu.

n beurre de karitébeurre de karité

sítunu→̌→ 1→n : 0( semence perdre ) sítunun sítunu.

v exterminer

1 • vt exterminer, faire disparaître sílasà, sílatunun, sílatunu.

2 • vi disparaître ntánya, túnun, ɲɛ́tunun sènsabana sítununa la polio a disparu

sítunun→̌→ 0→n : 0( semence perdre ) sítunu.

v exterminer

1 • vt exterminer, faire disparaître sílasà, sílatunun, sílatunu.

2 • vi disparaître ntánya, túnun, ɲɛ́tunun sènsabana sítununa la polio a disparu

situwayɛn→̌→ 0

n citoyen fàsoden, jàmaden Fasodenɲumanya sabatilijɛkulu (gurupu situwayɛn): taabolo kura ka ɲɛsin wulakɔnɔkominiw ma (Kibaru 479, 2011) ETRG.FRA.

sivili→̌→ 0 siwili siwuli; sivili fr. civil

n civil

siwili→̌→ 11 siwuli; sivili fr. civil

n civil…5. lakana tigilamɔgɔ ani siwiliw lakanani minisiri : kolonɛli mazɔri Salifu Tarawele. 6.…(kibaru528_01goferenaman_kura.dis.html)

siwuli→̌→ 0 siwili siwuli; sivili fr. civil

n civil

síya→̌→ 136( semence *abstractif ) shíya.

n race

1 • race, ethnie, nation, caste. kɔ́lɛ, sífa, dùnge, mànton, nasiyɔn.

2 • sorte. fásuguya, fásugu, mànfan, násuguya, násugu, násɔnya, sìgidama, sí.

Siyagiri→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 SIYAGRI

n prop ABRABR, SIAGRI, Salon International de l'Agriculture

SIYAGRI→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Siyagiri

n prop ABRABR, SIAGRI, Salon International de l'Agriculture

Siyaka→̌→ 32→n.prop/n : 0 →n.prop : 32→n : 0 Ìsiaka Ìsaka; Siaka; Syaka; Shàaka

n prop NOM M (nom masculin).… Siyaka Dunbiya ni Bakari Sangare * cɛbakɔrɔ mana siran, a jɔyɔrɔ bɛ dɔgɔya * nin cɛ in tun ka …(dunbiya_sangare-an_ka_yele.dis.html)

síyaki→̌→ 0

n couverture épaissecouverture épaisse, couverture épaisse en coton

sìyaki→̌→ 0 ar: çiya:ɣa = bijouterie

n orfèvre

1 • orfèvre. sánubaarala, sánudala, sánufagala.

2 • artisan sertisseur (capable de sertir— même certains forgerons qui fabriquent des fusils).

síyaniri→̌→ 3 fr. cyanure

n cyanure sɛ́gɛfunteni.… siyaniri , baga juguba, mɔgɔfagabaga, baganfagasiyaniri, sigida lamini lanɔgɔlisiyaniri, …(kibaru561_5tarawele-damanda_bilalen.dis.html)

siyansi→̌→ 7

n science dɔ́nko, dɔ́nniya, dɔ́nni Siyansikalanw, matemakikalan, sariyatigɛ taabolo kalanw …(Jɛkabaara 329) ETRG.FRA.

Síyata→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM F (nom féminin).

síyawoloma→̌→ 2( race [ semence *abstractif ] trier )

n racisme

síyawolomana→̌→ 1( racisme [ race [ semence *abstractif ] trier ] *agent permanent )

n raciste

Siyera Lewɔni→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Sàralon Seraliyɔni; Jàdakuru

n prop TOPSierra Leone (pays).

Siyɛdi→̌→ 4→n.prop/n : 0 →n.prop : 4→n : 0 Suwɛdi

n prop TOPSuède (pays).… min bɛ wele larabukan na Alijazayira, o delila ka ɲininkali dɔw kɛ Laponi dugu kɔnɔ Siyɛdi jamana na. silamɛ 700 ɲɔgɔnna bɛ dugu in kɔnɔ jamana kɛɲɛkayanfan fɛ. a kɔlɔsira ko u bɛɛ tɛ …(kibaru534_06eriyamani_jara-alimanyi_silame.dis.html)

siyɛkili→̌→ 0

n siècle sànkɛmɛ Gana jamana sɛbɛkɔrɔ yiriwara san kɛmɛ tan ni kelenna waati la n'o ye ɔnziyɛmu siyɛkili (11ème siècle) ye tubabukan na.(Kibaru 519, 2015) ETRG.FRA.

síyɛn→̌→ 59→n : 16 sán; syán; síɲɛ; syɛ́n; shyɛ́n; shíyɛn; sɛ́n.

v gratter

vt gratter, sarcler kɔ́ri, sáani, ŋàani, kɔ́rɔba, kɔ́rɔcì, kɔ́rɔsiyɛn ŋɔ́ni yé nê syɛ́n les épines m'ont égratignémùso bɛ́ jɛ́gɛfara syɛ́n la femme écaille le poisson

síyɛn→̌→ 25→n : 6 síɲɛ; síɲɛn; shyɛ́n; syɛ́n.

v jurer… n ye kalilisen bɛɛ kɛ ; ka n siyɛn koɲuman ni kojugu bɛɛ la, ko n tɛ kamalennin in dɔn ; n ye n fa fɔ, ka n ba fɔ, o si m'a to cɛ fila …(sidibe-basa_ku.dis.html)

vr jurer, prêter serment dárɔda, kàli (sur l'honneur, devant Dieu). (s'engager par serment).

síyɛn→̌→ 3n sɛ́n; syɛ́n; síɲɛ; shyɛ́n; síɲɛn; fyɛ́n.

n bouturebouture, plant à repiquer, pousse de plante dùguturu.…bama donn'a nɔ fɛ ; a nana ka na i dɔ dugu tigi ka da la, ka sen da tan ; bama y'i kun da a siyɛn kan. a k'u k'a kan tigɛ. u ye bama kantigɛ.…(sunbunu-fils_sept_femmes.dis.html)

síyɛn→̌→ 1→n : 0 síɲɛ; sɛ́n; syɛ́n.

v faire repousses…- ɔnhɔn ! - naamu ! - a k'o cogo ɲɛna, a ye taa a sigi faaba kɔrɔ sanni ka sira siyɛn dɔɔnin. - ɔnhɔn ! - i k'a dɔn, bo in taara ni ka taa sigi yen.…(balo-daa_monson_ni_nyenama.dis.html)

vi faire repousses (l'emploi verbal n'est pas accepté par tout le monde).

sìyɛn→̌→ 0 sìɲɛ sènɲɛ; sìnɲɛ; syɛ̀n; sìyɛn; sènɲa; shyɛ̀n.

n pas

1 • pas. nɔ́ɔri, pàara, sèndaɲɛ, sènpara, sènta, wàala, wàla sènɲa dàma dɔ́ ò kɔ́ quelques pas plus loin

2 • fois. cɔ́mi, dáɲɛ, kó, kóɲɛ, kùn, kɛ́ko, sèn, tàko, ɲɛ́ sènɲa jòli combien de fois

sìyɛn→̌→ 12 sìɲɛ; shyɛ̀n; syɛ̀n.

n lutte sìyɛnbɔ, sìyɛnta, báari shìyɛn bɔ́, shìyɛn tà faire la lutte, lutter

sìyɛn→̌→ 0 syɛ̀n; shyɛ̀n.

n miel purmiel pur wàa dɔ́ yé dén yé, wàa dɔ́ yé nkàmo yé, wàa dɔ́ yé sìyɛn yé certaines alvéoles sont (remplies de) couvain,certaines sont (remplies de) pollen, certaines sont (remplies de) miel

sìyɛn→̌→ 0→n : 0 syɛ̀n; shyɛ̀n.

v remplir de miel

vt remplir de miel (la ruche, les alvéoles ...) dí sìyɛnnen ŋúnu sìyɛnnen dòn la ruche est remplie de miel

sìyɛnbɔ→̌→ 0( lutte sortir ) sìɲɛbɔ; shyɛ̀nbɔ; syɛ̀nbɔ.

n lutte báari, sìyɛnta, sìyɛn.

sìyɛnma→̌→ 0( miel.pur *comme de ) syɛ̀nma.

adj rempli de mielrempli de miel (alvéole). í bɛ́ syɛ̀nma tìgɛ kà syɛ̀nbali tó yèn

sìyɛnta→̌→ 6( lutte prendre ) sìɲɛta; shyɛ̀nta; syɛ̀nta.

n lutte báari, sìyɛnbɔ, sìyɛn (sportive).

sìyɛntala→̌→ 2( lutte prendre *agent permanent ) sìɲɛtala; shyɛ̀ntala; syɛ̀ntala.

n lutteur báaritala.

sizo→̌→ 8

n ciseauciseau, paire de ciseaux Aw bɛ sizo kun koorilen kɛ ka den barajuru tigɛ teliya la (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

Slimana→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Siliman

n prop NOM M (nom masculin).

Só→̌→ 99→n.prop/n : 0 →n.prop : 99→n : 0 Sɔ́

n prop NOM CLSow (la prononciation Só est surtout par ceux qui ont fait l'école, sous l'influence française).

só→̌→ 2144

n maison


à tɛ́ sìgì só`? ‘Il ne reste pas assis à la maison.
Règles de réalisation tonale 3.7

Só` dòn. ‘C’est une/la maison. Fàlì tɛ́ . ‘Ce n’est pas un âne’
Enoncés d'identification (4-25)

Ù tɛ sègin só ní fìtiri` ma sé.
Ils ne reviennent pas chez eux avant le crépuscule’ [Bird & Hutchison].

Á yé bɔ́ ń ka só ! - ‘Quittez ma maison !’ [Faba janjo].
27.1. Faut-il subdiviser les obliques en c.o.i. et circ. ?

1 • maison. tìn ń bɛ táa kàrisa ka só je vais chez un teldén sɔ̀rɔla só la jeune fille a été trouvée viergesó màyɛ́lɛma mourir

2 • village, localité, ville. dùgu, sìgida, wúlakɔnɔdugu, gàlodugu (opposé aux hameaux de culture). ń bɛ táa bɔ́ só je vais au village (aux nouvelles)

3 • rang, colonne. ànran, àran, sáfa, síra, sàmasen (des nombres).

sò→̌→ 323

n cheval dònfɛn sò bòli aller à cheval

sò→̌→ 6

n tailletaille, hauteur cɛ́kisɛ, cɛ́naga, cɛ́, dàma, jɔ̀kundama, jɔ̀kun, kùndama, kùnkɔrɔdama, mɔ̀kundama, sɔ́ɔrɔ, jànya (distance du sol). sìgilan sò ka jàn dén mà le siège est trop haut pour l'enfant

sóba→̌→ 9( maison *augmentatif )

n centre du village


À ye só-ba-ba-ba`-w yé.
‘Il a vu de très grandes maisons.
21.9.3. La triplication du suffixe -ba

1 • centre du village.

2 • l'autre monde. láhara, síni.

3 • grande maison.

Sòba→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM F (nom féminin).

Sobɛki→̌→ 0

n Sobek (dieu de l'eau de l'Égypte antique).

sòboli→̌→ 27( cheval courir )

n équitation

sòbolikɛnɛ→̌→ 0( équitation [ cheval courir ] clarté )

n hippodrome

sòbolila→̌→ 5( cheval courir *agent permanent )

n cavalier sòtigi.

sòbon→̌→ 5( cheval lancer )

n jeu de hasardjeu de hasard (cartes, loterie, PMU).

sòbonna→̌→ 0( jeu.de.hasard [ cheval lancer ] *agent permanent )

n joueur aux jeux de hasardjoueur aux jeux de hasard

sóda→̌→ 35( maison bouche )

n seuil

1 • seuil. bìnakun, dákankun, dáɲɛkun (d'une maison).

2 • hymen. tínba, umɛn (anat).

sòdanso→̌→ 7( cheval s'arrêter cheval )

n cavalier vaillantcavalier vaillant, champion jígi, ncòna, npíri, sànpiyɔn, sànpiɲɔn, wáanɛ, ŋàna, ɲɔ̀gɔntɛ.

sóden→̌→ 11( maison enfant )

n pièce

1 • pièce. piyɛsi (d'une maison, d'un appartement).

2 • personne de la famille. sókɔnɔmɔgɔ, sómɔgɔ háli ní í dénmuso fúrula, í ka sóden dòn même si tu as marié ta fille, elle fait partie de ta famille

3 • originaire du village.

sòden→̌→ 9( cheval enfant )

n poulain

sodiyɔmu→̌→ 0

n sodium sojɔmu Dumuni nafama fɛn minnu bɛ wele tubabukan na fɔsifɔri, maɲeziyɔmu, kalisiyɔmu, sufuru, sodiyɔmu, kulɔri, manganɛzi, zɛnki, kuwinfiri ani iyɔdi, olu bɛ nkɔyɔ la.(Kibaru 494, 2013) ETRG.FRA.

sòfa→̌→ 10( cheval père )

n palefrenier

Sofala→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPSofala, Kaka (nom de lieu). (chef-lieu de la commune de Fakala, cercle de Djenné, région de Mopti).

sòfali→̌→ 1( cheval âne )

n mulet fàliba.

Sofara→̌→ 11→n.prop/n : 0 →n.prop : 11→n : 0

n prop TOPSofara (une ville, chef-lieu de la commune de Fakala, cercle de Djenné, région de Mopti).… dun-ka-fa sabatili hukumu kɔnɔ * malosɛnɛyɔrɔ taari 521 labɛnna ka di du 288 ma Sofara , Fakala komini na Jene mara la…(kibaru466_8ja_jara-sofara_maloseneyoro.dis.html)

sóferekɛ→̌→ 0 sófɛri sófɛrikɛ; sóferekɛ; sɔ́fɛrɛkɛ Fr. chauffeur

n chauffeur bòlibaga, bòlifɛntigi.

sófɛrɛ→̌→ 3 sófɛri

n sófɛri chauffeur bòlibaga, bòlifɛntigi U ka sofɛrikɛ fana tora a la.(Kibaru 538, 2016-11) a ye ba kelen biye di takisi sofɛrɛ ma, k’i jɔ ka wari misɛn kɔnɔ. (Kibaru nimirɔ 1) ETRG.FRA.

sófɛri→̌→ 13 sófɛrikɛ; sóferekɛ; sɔ́fɛrɛkɛ Fr. chauffeur

n chauffeur bòlibaga, bòlifɛntigi.…a selen, a ye ba kelen biye di takisi sofɛri ma, k'i jɔ ka wari misɛn kɔnɔ.…(kibaru001_3jalo-bamako_dorome.dis.html)

sófɛrikɛ→̌→ 1( chauffeur mâle ) sófɛri sóferekɛ; sɔ́fɛrɛkɛ Fr. chauffeur

n chauffeur bòlibaga, bòlifɛntigi.

sófìlawùlunin→̌→ 0( maison deux chien *diminutif )

n rapporteur

1 • rapporteur. fàna, náafigi, nsǒn`-ní-fànà, sàbaranintigi, sònnifana, yúru.

2 • enfant qui vit entre deux familles.

sóforo→̌→ 17( maison champ )

n champs aux abords du villagechamps aux abords du village

sòfuru→̌→ 0→n : 0

v prendre en locationprendre en location, louer bálima, bón, jàmu, jànsa, làgamu, lábalima, láfàsa, látɔri, lúwanse, lúwe, màjàmu, tànu.

sógan→̌→ 0( maison chauffer ) sógwan.

n semeur de discordes

1 • semeur de discordes (qui met la querelle dans la famille).

2 • criard (qui crie tout le temps).

Sogbɛ→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOP (quartier à Kankan).

sógin→̌→ 0

n tissu multicoloretissu multicolore

sógin→̌→ 4→n : 0

v mêler

vt mêler, varier dóroko, sáran (les couleurs, les graines à semer ...) jí kálan fìla tɛ sé kà ɲɔ́gɔn sógin deux eaux bouillantes ne peuvent s'attiédir

sògin→̌→ 0→n : 0 sɔ̀gin sògin; sɔ̀gi.

v picorer

vt picorer gòsi.

sògo→̌→ 537

n viande…a taara yaala ! a taara yaala ! a taara yaala ! a nana gan, sogow la. a ganna sogow la. dajɛw, sigiw, a gann'u la. kɔnɔw, a gann'u la. a wulila.…(baa-fanta_maa_recit.dis.html)

1.1 • viande

1.2 • chair de poisson

1.3 • chair de l'homme, corps fàrikolo, fàri dími bɛ mɛ́ í sògo lá la douleur perdure en ton corps, en ta chair

2 • animal, gibier dántan (spécialement : antilope). à yé sògo dúuru fàga il a tué cinq antilopes

3 • sexe des enfants

4 • masque masike, masiki, nàmakun (qui sorte lors d'une fête de masques).

Sogoba→̌→ 9→n.prop/n : 0 →n.prop : 9→n : 0

n prop NOM CLSogoba…Siyaka Sogoba * jamanakuntigi Ibarahimu Bubakari Keyita yera Afiriki lajɛba fila kɛnɛ kan *.…(kibaru572_02sogoba-yiriwali_sira.dis.html)

sògoba→̌→ 15( viande *augmentatif )

n gros gibier

1 • gros gibier.

2 • éléphant, Loxodonta africana. sàma.

sògobatiga→̌→ 0( gros.gibier [ viande *augmentatif ] arachide )

n arachide sparachide sp (variété de grosses arachides).

sògobu→̌→ 30( viande chair )

n chair bù, fàrisogo.

sògodunna→̌→ 0( viande manger *agent permanent )

n carnivore

sògofaala→̌→ 0( viande tuer *agent permanent ) sògofagala

n tueur d’animauxtueur d’animaux

1 • chasseur. dònsokɛ, dònso (qui tue du gibier).

2 • boucher d'abattoir.

sògofagala→̌→ 0( viande tuer *agent permanent ) sògofaala

n tueur d’animauxtueur d’animaux

1 • chasseur. dònsokɛ, dònso (qui tue du gibier).

2 • boucher d'abattoir.

sògofeereyɔrɔ→̌→ 0( viande vendre lieu )

n boucherie wàyeya.

sògoforo→̌→ 0

n poisson Hemichromis fasciatus

1 • poisson Hemichromis fasciatus (---> 18 cm, ---> 240 gr, carnassier, 5 bandes verticales sombres sur chaque flanc). tàabuga.

2 • poisson Hemichromis bimaculatus (---> 9 cm, smf (carnassier, 3 taches noires de chaque côté)). kɛ̀rɛbuga.

sògojugu→̌→ 0( viande méchant )

n viande sacrifiée au féticheviande sacrifiée au fétiche (interdite aux non-initiés. Dans certaines régions : manière voilée de parler du sel, du lait, de l'or).

sògokalama→̌→ 0( viande bâtonnet )

n brochette de viandebrochette de viande bíɲɛkalama.

sógolon→̌→ 11→n : 0 sógoo.

v entasser…o ye furasi ta ye. ni a bɛ taa, minɛn bɛ sogolon a kun, minɛn bɛ lajɛ k'o sigi a kun, ka nin siri a la. a bɛ taa n'o ye. ko : Mali....…(basiya.dis.html)

vt 1 • entasser. bámu, kólokolo, sɔ́sɔ, tòn (bois de cuisine, cailloux, vaisselle ...)

2 • monter de toutes pièces.

sògolon→̌→ 0

n chat ɲàari, jàkuma.

sògonin→̌→ 23( viande *diminutif )

n petite antilope

1 • petite antilope.

2 • petit bout de viande.

3.1 • sexe masculin bɔ̀lɔ, dóro, pénpèlen, wúlu, yɛ́rɛ.

3.2 • sexe de petit garçon (langage enfantin).

Sogoninkɔ→̌→ 4→n.prop/n : 0 →n.prop : 4→n : 0

n prop TOPSogoniko (un quartier dans la commune 6 de Bamako).… kin 10 b'a kɔnɔ : Banankabugu, Jannegela, Falajɛ, Maɲanbugu, Misabugu, Ɲamakɔrɔ, Senu, Sogoninkɔ , Sokɔrɔji, Yirimajɔ. a bɛ ka bonya ka taa a fɛ ni kin kuraw ye, i n'a fɔ Fasokanu. Bamakɔ …(kibaru531_05konta-bamako_komini.dis.html)

sògoninkun→̌→ 0( petite.antilope [ viande *diminutif ] tête )

n masque d'antilope

1 • masque d'antilope.

2 • danse du Wassoulou. dìdadi.

3 • gland. dóro, fɔ́rɔnun, kɔ́lɔ (langage enfantin).

sògoɲama→̌→ 0( viande force.occulte )

n tétanos

1 • tétanos. bàga, fàsajabana, jàlibana, kánfasajabana, kánjabana, kánpasaja, nɛ̀gɛtigɛbana, nɛ̀gɛtigɛdabana, tétanɔsi (accompagné de convulsions).

2 • accès pernicieux de paludisme. sònsanɲama.

sógoo→̌→ 0→n : 0 sógolon sógoo.

v entasser

vt 1 • entasser. bámu, kólokolo, sɔ́sɔ, tòn (bois de cuisine, cailloux, vaisselle ...)

2 • monter de toutes pièces.

sògosu( viande cadavre )

n gibier crevé

1 • gibier crevé, gibier tué.

2 • gangrène.

3 • saletés d'une plaie, chair pourrie.

sògotoli→̌→ 0( viande pourri )

n gangrène sògosu, tìgɛlibana.

Sogoxe→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLSogokhé

sógwan→̌→ 0( maison chauffer ) sógan sógwan.

n semeur de discordes

1 • semeur de discordes (qui met la querelle dans la famille).

2 • criard (qui crie tout le temps).

soja→̌→ 7 soza

n soja soza A delila ka fɔ aw ye ko shɔ suguya dɔw ye balo ɲumanba ye, i n'a fɔ soja (sunbalashɔ). (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

sòjari→̌→ 4

n grand fusilgrand fusil (la taille d'un homme).… bɔnkanjuw jɔlen bɛ ɲɔgɔn kan ! lɔɔsiw jɔlen bɛ ɲɔgɔn kan ! garidifinw jɔlen bɛ ɲɔgɔn kan ! sojariw jɔlen bɛ ɲɔgɔn kan ! cɛbon fan bɛɛ lajɛlen marifa ! funtunw dalen bɛ, nɛgɛdenbɔrɛw b'u kɔnɔ …(jabate-ngenyekoro_ka_tonnkan.dis.html)

sòjɛgɛ→̌→ 0( cheval poisson )

n poisson-chevalpoisson-cheval, Gymnarchus niloticus (---> 1,50 m, ---> 15,5 kg, anguillliforme, ni caudale, ni ventrale, longue dorsale). nègela.


www.biolib.cz - photo B. Kao, Kawazaki aquarium, 2022

sójiri→̌→ 2( maison arbre )

n bois de charpentebois de charpente

sójirinin→̌→ 0( maison arbre *diminutif )

n lilas des savaneslilas des savanes, Stereospermum kunthianum, Lonchocarpus laxiflorus (---> 12 / 15 m— belles fleurs mauves, violettes).. bign (---> 5 / 6 m (fleurs mauves violacées)).. papi mɔ̀gɔjiri, mɔ̀gɔkolo.






Stereospermum kunthianum - photos Charles Bailleul

sójɔla→̌→ 9( maison dresser *agent permanent )

n maçonmaçon, constructeur de maison mɔ̀nsɔn.


Terres Jaunes Mali (région de Ségou) - et oui, les femmes aussi...

sojɔmu→̌→ 9

n sodium sodiyɔmu A bɛ se ka furakɛ ni nitarati sojɔmu (nitrate de sodium) ye ka sɔrɔ ka tiyosilifati sojɔmu (thiosulfate de sodium) da o kan... (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

sóju→̌→ 16( maison derrière )

n fondations

1 • fondations, soubassement. jùbila, jù.

2 • base d'une famille.

Sok→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLSok

sókala→̌→ 29( maison tige )

n quartier kìnda, kìn (de gros village, d'une petite ville).

Sòkalakɔ̀nɔ→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop TOPSokalakono (quartier à Ségou).… Sokalakɔnɔ Kani Fofana Sokalakɔnɔ Sarata Cero Somono Hawa Tarawele Bugufiye …(kibaru009_02an_ka_karamogo.dis.html)

Sokarati→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM ETRGSocrate

sókari→̌→ 0→n : 0( maison casser )

v détruire

1 • détruire. cì, hàlaki fàngalabaara y’à sókari les travaux durs l'ont brisé

2 • réduire à la misère (une famille).

sòkɛ→̌→ 167( cheval mâle )

n étalon

sókɛnɛ→̌→ 28( maison clarté )

n cour dúkɛnɛ, kuru (d'une maison).

Sokobiya→̌→ 12→n.prop/n : 0 →n.prop : 12→n : 0

n prop TOPSokobia (un village à la rive gauche du Niger, en face de Ségou).… ntɛnɛn, Segu dɔgɔ la, ne Seku sigiyɔrɔ, ga kɔrɔ, tilegan fɛ, Marifu Kamara ka bɔ baji kɔfɛ : Sokobiya , a si bɛ san bi naani ani wolonfila bɔ, o nana i sigi…(dumestre-manigances_2003_08.dis.html)

Sokolon→̌→ 16→n.prop/n : 0 →n.prop : 16→n : 0

n prop TOPSokolo (commune, cerce de Niono, région de Ségou).…Sokolon komini ta bɛnna milimɛtɛrɛ 502 ma tile 18 kɔnɔ.…(kibaru467_4jara-nyinan_sanji.dis.html)

Sokolonbugu→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPSokolombougou (village, cercle de Kati, région de Koulikoro).

sókɔ→̌→ 7( maison dos )

n alentours de maison

1 • alentours de maison, arrière d'une maison.

2 • environs immédiats du village.

sókɔnɔfɛn→̌→ 4( maison dans chose )

n animal domestiqueanimal domestique

sókɔnɔmɔgɔ→̌→ 24( maison dans homme )

n personne de la famillepersonne de la famille, habitant du village sómɔgɔ, sóden.

sókɔnɔna→̌→ 4( maison dans *nom de lieu )

n intérieur de la maison

1 • intérieur de la maison, intérieur du village.

2 • utérus.

sókɔnɔɲɛ→̌→ 1( maison dans oeil )

n pièce du fondpièce du fond sóɲɛkɔnɔ (dans un appartement : on y garde les objets et les habits précieux).

Sokɔrɔ→̌→ 8→n.prop/n : 0 →n.prop : 8→n : 0

n prop TOPSokoro (un village, région de Ségou).…k'o tɔnɔ bɛ ka ye u fɛ ka ban forow kɔnɔ. cikɛlaw ka fɔ la kile Sokɔrɔ , « ɲinan, u wasalenba de don. sanji binni daminɛna a waati la.…(jekabaara300_03sidibe-mali_seneko.dis.html)

Sokɔrɔji→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPSokorodji (un quartier dans la commune 6 de Bamako).… : Banankabugu, Jannegela, Falajɛ, Maɲanbugu, Misabugu, Ɲamakɔrɔ, Senu, Sogoninkɔ, Sokɔrɔji , Yirimajɔ. a bɛ ka bonya ka taa a fɛ ni kin kuraw ye, i n'a fɔ Fasokanu. Bamakɔ komini 5nan ni …(kibaru531_05konta-bamako_komini.dis.html)

sòku→̌→ 0( cheval queue )

n violon ɲáɲaari, nkálanin (se joue avec une sorte d'archet). sòku bɛ́ syɛ́n le "soku" se gratte


Exposition coloniale, Paris, 1931 (source Gallica)

Pelengana Bina FR
J'ai commencé à faire de la musique à l'âge de dix-sept ans.
Je suis artiste (danseur, sculpteur, chanteur).
Je suis descendant de Binké Koumaré et de Gnasan Sanogo.
Ma mère est Wassa Coulibaly, fille de Goimba Coulibaly et de Mabo Coulibaly.
Aujourd'hui, j'ai soixante-sept ans.
Si je meurs, j'espère que mon premier garçon Brahima Koumaré me remplacera."
Un film de Benoît Bizard et Paul Winling - 2009 - 52 minutes

Í mánà táa, í kànâ í ka sòkubaranin` cì nìn kɔ́ dɛ́ !
Quand tu partiras, ne brise pas ton violon après cela !’ [Baabu ni baabu, ch. 2].
34.4. La proposition subordonnée à marque prédicative mánà ~ máa

sòkunworo→̌→ 1( cheval tête kola )

n noix kola spnoix kola sp (en forme de tête de cheval, choisie pour certains sacrifices).

Sókura→̌→ 12→n.prop/n : 0 →n.prop : 12→n : 0

n prop TOP…ne ye Ayisata Kulubali de lakodɔn o senfɛ. « SOS » bɛ dɛmɛ don musotɔn minnu na Sokura komini kɔnɔ, o tɔn dɔ ka sɛbɛnnikɛla tun don.…(kibaru571_04jara-taasibila_ka.dis.html)

1 • Socoura (village et commune, cercle et région de Mopti.

2 • (village, cercle de Bankass, région de Mopti).

Sokura Keseli→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPSocoura Késéli (village, commune de Socoura, cercle et région de Mopti).

sòla→̌→ 0 sùla sòla.

n singe rougesinge rouge, Erythrocebus patas búbu, fùlɔ, wára (un mâle âgé avec une douzaine de femelles). búbunin, wárabilen.

sòlafin→̌→ 0( singe.rouge noir ) sùlafin sòlafin.

n vervetvervet, Cercopithecus aethiops sabaeus nkòba, nkòbanin, sòlafin.

sòlafinsan→̌→ 0( singe.rouge pommier.d'aki )

n arbre Trichilia emeticaarbre Trichilia emetica (arbre, jusqu'à 10 m). méli. sènsanjɛ.

sòlamìnkɔn→̌→ 0( singe.rouge prunier.mombin )

n prunellier-lianeprunellier-liane, Opilia celtidifolia / O amentacea w.htm#e23730, wáramìnkɔn. opil kɔ̀rɔngɛyin.

solɛri→̌→ 1

adj solaire Pano solɛriw sɔrɔli nɔgɔya la k'o sira ɲuman don mɔgɔw kɔrɔ, minnu mako b'a la. (Kibaru 561, 2018) ETRG.FRA.

sóli→̌→ 0 sɔ́li sóli; sóyi.

n pioche à lame étroitepioche à lame étroite (pour creuser les puits, planter les grains).

sòli→̌→ 7 sòlo.

n circoncision… nege t'an na. Bɔjan ma kɛ kara lɔ, ko mɔgɔ la sɛrɛkɛ-sɛrɛkɛ nege t'an na. n bɛ taa n ka soli jago Janekela, soli si nɛgɛ tikɛra n bolo, soli muso kɔnɔntɔn, sirife kɔnɔntɔn, nɛgɛ ye …(diarra-chants_circoncision.dis.html)

1.1 • circoncision, excision bólokoli, bóloko, fìnita, nɛ̀gɛkɔrɔsigi, séliji, sìgili.

1.2 • veillée précédant le jour de la circoncsion

2 • circoncis cɛ̀bakɔrɔ, cɛ̀balen, cɛ̀ba, fìnitaden, fìnitigi, sìgibaga.

sòli→̌→ 62→n : 0

v être matinal


Sòri ni à búrankɛ` sòlila kà táa fòro` lá. - ‘Sori et son beau-père sont allés au champ de bonne heure.
32.4. L’infinitif en fonction de complément du verbe principal

Sòrí n'à búrankɛ` má sòli kà táa fòro` lá.
Sori et son beau-père ne sont pas allés au champ de bonne heure’ (= ils y sont allés quand même, mais cela ne s’est pas passé de bonne heure).
32.4. L’infinitif en fonction de complément du verbe principal

vi être matinal sòli kó fìla tɛ sé kà sɔ̀rɔ sɔ̀gɔmada kélen ná (dicton)on ne peut se lever matin deux fois dans la même matinée

sòli→̌→ 49→n : 0

v puiser…kogo koorilen fana bɛ se ka jɔ, ka dafɛla jiw bɛn. minɛn saniyalenw ka kɛ ka ji soli , walasa a kana lanɔgɔ. - jurufilen jɛlen bɛ se ka kɛ ka ji soli.…(ji_ni_keneya.dis.html)


dans le film de
Jean Rouch "Yenendi, les hommes qui font la pluie", 1950-51
Une aventure africaine - 4 DVD aux Editions Montparnasse, 2010

1 • puiser. kábi (dans un récipient).

2 • vider en puisant (une flaque, un marigot peu profond). ù yé kɔ̀ sòli ils ont fait la pêche commune dans le marigot

sòli→̌→ 0 sɔ̀li sòli; sɔ̀yi.

n canine

Sòliba→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).

sòlibaa→̌→ 0( être.matinal *agent occasionnel ) sòlibaga

n personne matinalepersonne matinale

sòlibaga→̌→ 0( être.matinal *agent occasionnel ) sòlibaa

n personne matinalepersonne matinale

sòlikabɔ→̌→ 0( être.matinal *infinitif sortir )

n précipitation

1 • précipitation. bàlakabalaka, gírin, hàrabaharaba í dá ye sòli-kà-bɔ́ kɛ́ dɛ́ ! tu as parlé avec précipitation (et tu as dit le contraire de ce que tu voulais dire)

2 • sortie matinale. sòli-kà-wúli.

sòli-kà-wúli→̌→ 0( être.matinal *infinitif se.lever )

n réveil matinalréveil matinal

sòlima→̌→ 6( circoncision *comme de )

n nouveau circoncisnouveau circoncis, nouvelle excisée bólokoden, kúfintigi, sòlimaden (plus rare que sòlìmàden).

sòlimaden→̌→ 3( nouveau.circoncis [ circoncision *comme de ] enfant )

n nouveau circoncisnouveau circoncis kúfintigi, sòlima, bólokoden.

sòlimamuso→̌→ 0( nouveau.circoncis [ circoncision *comme de ] féminin )

n nouvelle exciséenouvelle excisée

sòlisi→̌→ 7( circoncision passer.la.nuit )

n veillée de circoncisionveillée de circoncision

sóliyo→̌→ 3( circoncision salut )

n cri des griottescri des griottes

sòlo→̌→ 0 sòli sòlo.

n circoncision

1.1 • circoncision, excision bólokoli, bóloko, fìnita, nɛ̀gɛkɔrɔsigi, séliji, sìgili.

1.2 • veillée précédant le jour de la circoncsion

2 • circoncis cɛ̀bakɔrɔ, cɛ̀balen, cɛ̀ba, fìnitaden, fìnitigi, sìgibaga.

sòlo→̌→ 10

n bassinbassin, sacrum, reins basɛn, bàafaa, kòliminɛn (partie basse du dos, au niveau des fesses, plus bas que kòto). bòbara.… jɔ nin si la, aw bɛ denso fara ɲɔgɔn kan, k'aw bolo fila kɛ k'a digi n'aw fanga bɛɛ ye fo k'a gun solo kolo la. basi jɔlen kɔfɛ, aw b'aw digilen to a kan fo ka se dɔgɔtɔrɔ nali ma. ja . …(dogotoro_19denbaw.dis.html)

sòlo→̌→ 0

n poulies de métierpoulies de métier (petites poulies d'un métier de tisserand).

sòlo→̌→ 2

n protection bàadɛ, bìla, kána, kùnbɛnnan, sùtura, kàlifa ń bɛ́ ń sòlo dá kàrisa lá je me confie à un telkàrisa sòlo b'í lá on t'a confié telle personne

sòlo→̌→ 9

n youyou… dɔrɔn ko n labalola ni o de ye solow ko ko taga segi ta ka na ni a ye sani ka cɛnin segin solow ye wele da kungo kɔnɔ solow ye a fifa o la su fɛ ka taga fo yɔrɔ min ka di u ye u tagara …(gorog1979-kungo_sogow_ye.dis.html)

1 • youyou, Poicephalus senegalus. kùyu, sòlodakurun.

2 • perruche à collier, Psittacula krameri. sòlokujan.

3 • début de saison froide. sòlo séra sòlowaati séra cette période est arrivée

Sòló→̌→ 7→n.prop/n : 0 →n.prop : 7→n : 0 Sòlomani Sòlomana; Sòlomaana; Sulemani; Suleyimani; Suleyimane; Sulaye; Suleye; Sùlé

n prop NOM M (Sòló, Sùlé sont des formes diminutives).…Solomani ko : Bajɛbilen, nin fɔlen ma diya ne ye bi.…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_08_21.dis.html)

sòlodakurun→̌→ 0( youyou bouche court )

n youyouyouyou, Poicephalus senegalus kùyu, sòlo.

sòlogɛn→̌→ 0→n : 0( youyou chasser )

v surveiller

vt surveiller dɔ̀dɔ, jàntó, kɔ̀lɔsi, lákɔ̀lɔsi, lásɔ̀n (comme on surveille les perruches : les petits enfants pour qu'ils ne fassent pas de travers).

sòlokujan→̌→ 0( youyou queue long )

n perruche à collierperruche à collier, Psittacula krameri sòlo, fúlasolo.

Sòlomaana→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Sòlomani Sòlomana; Sulemani; Suleyimani; Suleyimane; Sulaye; Suleye; Sùlé; Sòló

n prop NOM M (Sòló, Sùlé sont des formes diminutives).

Sòlomana→̌→ 22→n.prop/n : 0 →n.prop : 22→n : 0 Sòlomani Sòlomaana; Sulemani; Suleyimani; Suleyimane; Sulaye; Suleye; Sùlé; Sòló

n prop NOM M (Sòló, Sùlé sont des formes diminutives).… e ka jateminɛ na a n'e ye baro min kɛ o de diyar'a ye wa wali mun don ? jaabi : ne ni Solomana Kantɛ ka ɲɔgɔnye, a nana kunnafoni minnu ɲini ne fɛ Sumangurunko kan ani Soso kow kan, ni n …(jama14_30dunbuya-kante_solomana.dis.html)

Sòlomani→̌→ 101→n.prop/n : 0 →n.prop : 132→n : 0 Sòlomana; Sòlomaana; Sulemani; Suleyimani; Suleyimane; Sulaye; Suleye; Sùlé; Sòló

n prop NOM M (Sòló, Sùlé sont des formes diminutives).…Bajɛbilen ko : a y'a mɛn, ko a n'a ka ci fɔ. Bajɛbilen nana Solomani ka so. Bajɛbilen y'a fɔ Solomani ye, ko i kɔrɔkɛ muso Hawa nana ko k'a fɔ i ye, ko a bɛ i fɛ furu la, ko i k'a furu siri.…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_08_21.dis.html)

Solon→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPSolon (un village près de Narena, cercle de Kangaba, région de Koulikoro).…o tun dafalen don, a tun ka jan. a tun bɛ Solon fanfɛ. ne ye Jelibani jin fana tɔ ye. o tun ka bon, a tun ka jan.…(keita_kouyate-narena_pendant.dis.html)

Solona→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPSolona (village, cerce de Yanfolila, région de Sikasso).… Lajinɛ dancɛ ye, o bɛ daminɛ Yanfolila sɛrɛkili tɔgɔlakɔnseyew dagayɔrɔ soba la ka tɛmɛ Solona , Malikila, Badogo ani Fabula fɛ…(kibaru544_02tarawele_jara-yanfolila_kalana_siraba.dis.html)

Solsiburi→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPSalisbury (ville).

Sóma→̌→ 165→n.prop/n : 0 →n.prop : 165→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).…a y'olu ye u ka motobaw kan minkɛ, Abudu ɲɛji binna. Zan ni Soma bɛ kasi la Abudu fɛ.…(kibaru160-179_04sangare-amadu_ka.dis.html)

sóma→̌→ 55

n connaisseur…doma kɔrɔ ye ko mɔgɔ min bɛ dɔnni kɛ, dɔnni maa. a bɛ dugure dɔn, a bɛ jiri dɔn. soma kɔrɔ ye ko mɔgɔ min bɛ sɔnni kɛ, sɔnni maa.…(jama14_27bato_fila.dis.html)

1 • connaisseur, maître féticheur. fàamuyabaga, kódɔnna.

2 • guérisseur, jeteur de mauvais sorts. sómaden (qui connaissent beaucoup de choses secrètes : remèdes, poisons ...)

sómaa→̌→ 16( maison homme ) sómɔgɔ

n personne de la famillepersonne de la famille sókɔnɔmɔgɔ, sóden sómɔgɔ dón ? et la famille ? et la maisonnée ? (comment va-t-elle ?)

sómaden→̌→ 0( connaisseur enfant )

n sorcier dóma, súbaga, súrɔmɔgɔ, ɲàngaran (bienfaisant ou malfaisant).

2 • guérisseur, jeteur de mauvais sorts sóma (qui connaissent beaucoup de choses secrètes : remèdes, poisons ...)

Somali→̌→ 6→n.prop/n : 0 →n.prop : 6→n : 0

n prop TOPSomalie (pays).… Beyiti Alimakidisi bɛ Eziputi ; Mazilisi Sura Sababu Ali Isilami bɛ Libi ); Alisababu bɛ Somali …(kibaru532_06hugon_jara-sahelijamanaw.dis.html)

Somatra→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop ABRABR, SOMATRA, Société Malienne de Transport

sómaya→̌→ 18( connaisseur *abstractif )

n sorcellerie dómaya, súbagaya, súya.

sómayɛlɛma→̌→ 1→n : 0( maison changer [ *connecteur changer ] )

v mourir

vi mourir bán, bìn, dátunun, fátu, júfa, kɔ́sègin, sà, sósègin, tó, ɲɛ́tunun.

sòmi→̌→ 0→n : 0 sɔ̀mi sòmi.

v soupçonner

1.1 • vi avoir des soupçons

1.2 • vt avertir jàasere, kànkarimadá, lásɔ̀mi, màsàra, sàra (qn de -- la). sáni k'à ɲɛ́gan, í k'á sɔ̀mi ! avant de le punir, avertis-le !

2 • vt avoir vent (de -- la).

3 • vt avoir l'occasion de rencontrer

sómo nsómo nsónbo.

n ver de poisson boucanéver de poisson boucané…o kɛlen, mɔninpekaw ye janfa labɛn fo janfa kɔgɔra. mɔninpekaw ye ci bila ka taa fɔ somonakaw ye ; ko ni mankan wulila, u kana na, ale ni fulaw don. u y'o ci kelen bila ka taa fɔ kunnakaw ye.…(kibaru111_05balo-bokiwere_sigi.old.dis.html)

Somono→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Sumano; Sumono

n prop NOM CLSomono, Soumano (Ancêtre - Kani Sinbon, petit-fils de Bilali).

sómɔgɔ→̌→ 333( maison homme ) sómaa

n personne de la famillepersonne de la famille sókɔnɔmɔgɔ, sóden sómɔgɔ dón ? et la famille ? et la maisonnée ? (comment va-t-elle ?)

sòmuso→̌→ 6( cheval féminin )

n jument

sòn→̌→ 23 nsòn

n voleur sònkɛ, sònyalikɛla, tɛ́gɛba, tɛ́gɛlamisɛn á' yé nsòn bɛ̀n ! au voleur !

sònana→̌→ 0( cheval poisson.mormoridé )

n poisson Mormyrops deliciosuspoisson Mormyrops deliciosus (le plus grand des 'nana' ---> 90 cm, ---> 6 kg). bónge, búnge.

Soni Sonni Soni.

n Sonni roi SonghaïSonni roi Songhaï (Sonni (« le Sauveur ») Ali Ber (1464-1492), dit « Ali Le Grand » fut probablement le plus grand héros des légendes de l'Empire songhaï).…ko Mali bɔra cɛfarinw de la. i n'a fɔ Sunjata Keyita, Da Mɔnzɔn Jara, asikiya Mohamɛdi, soni Ali. ko bɛɛ ni ce ! hali bi ko an ka da an ka sɔrɔdasiw la ani ka to an ɲɛmaaw kɔ.…(jekabaara328_03sidibe-bee_lajelen.dis.html)

sóni→̌→ 2→n : 0

v charger…donsokɛ ye dagɛ n'a den bɛɛ faga, k'u fila bɛɛ faga, k'u sama k'u da kɛrɛ fɛ, k'a ka marifa soni ka wuli ka taa. sonsannin bolila, a taara sogo fara ɲɔgɔn kan.…(sangare-suruku_ni_konyomusow.dis.html)

vt charger dòni, kùnfá, kɔ̀nkɔn, sarase, sáriziye (une arme avec beaucoup de poudre).

sóni→̌→ 4→n : 0 sónti.

v rebondir

vi rebondir, jaillir, émerger gálon, tóntoli, fúnti, póyi, pùruki à bìnnen jí` rɔ́, à sónina sìyɛn sàba tombé à l'eau, il est reparu trois fois à la surface

sòni→̌→ 0→n : 0 sèn sègin; sòni; sèni; sèlin; sènni.

v creuser

1 • creuser. jága, sɔ́gɔbɛ, wúguba à bɛ́ kɔ̀lɔn sèn il creuse un puits

2 • récolter en creusant. à bɛ́ tìga sèn il récolte les arachides

Sonin→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop Sonny (équipe de football à Gao).… Bamakɔ yan nɔ Joliba ani commune sabanan, o mɔgɔ bɛ ɲɔgɔn sɔrɔ, Gaokaw fɛ yen nɔ, Gaokaw ka Sonin o ni Alfaru ko olu bɛ ɲɔgɔn sɔrɔ, karidon kulikɔrɔkaw fɛ yen nɔ, kulikɔrɔkaw ka Ɲana ani …(radio_mali1993_01_27.dis.html)

soninke

n soninké (groupe ethnique, membre de ce groupe, et la langue).… ), bozo, dɔgɔsɔ ( kaadɔkan ), fulfulde ( fulakan ), mamara ( miyankakan ), maninkakan, soninke ( marakakan ), syenaare ( sinafɔkan ), sɔŋayi ( kɔrɔbɔrɔkan ), hasanya ( surakakan ), …(kibaru549_03konta-balikukalan.dis.html)

Soninkɛɲi→̌→ 8→n.prop/n : 0 →n.prop : 8→n : 0

n prop TOPSoninkégni (un village dans le cercle de Kati, province de Koulikoro).…ni sisan tɛ, Soninkɛɲi n'a lamini bɛɛ tun b'u ka kululaforow dugujalan dan ka kɔn sanji ɲɛ.…(kibaru559_04jara-layidu.dis.html)

Soninna→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPSoninna (nom d'un village).… nin de ye diɲɛ ye ! Burema Keyita ka bɔ Soninna ; a bɛ sɛgɛnnafiɲɛbɔ la Kucala …(kibaru572_04keyita-mariyamu_ye.dis.html)

Sonjade→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Sùnjata

n prop NOM M (nom masculin).

sònkala→̌→ 9( tige ) sònkalan.

n mouvettemouvette, bâtonnet múnunan (pour remuer le 'tô').


Sanga - pays Dogon, avant 1935 - Missions Deborah Lifchitz ; Denise Paulme-Schaeffner - Musée du quai Branly

sònkalaku→̌→ 0( mouvette [ tige ] queue ) sònkalanku

n angine

1 • angine, amygdalite. kánnabàganin, mími, ngɔ̀ɔnɔdimi.

2 • remède de l'angine.

sònkalan→̌→ 0( tige ) sònkala sònkalan.

n mouvettemouvette, bâtonnet múnunan (pour remuer le 'tô').

sònkalanku→̌→ 0( mouvette [ tige ] queue ) sònkalaku

n angine

1 • angine, amygdalite. kánnabàganin, mími, ngɔ̀ɔnɔdimi.

2 • remède de l'angine.

sònkɛ→̌→ 4( voleur mâle )

n voleur nsòn, sònyalikɛla, tɛ́gɛba, tɛ́gɛlamisɛn.

Sonni Soni.

n Sonni roi SonghaïSonni roi Songhaï (Sonni (« le Sauveur ») Ali Ber (1464-1492), dit « Ali Le Grand » fut probablement le plus grand héros des légendes de l'Empire songhaï).…o la a tɔgɔ yɛlɛmana ka kɛ Asikiya Mohamɛdi ye. Asikiya kɔrɔ ye, « a tɛ kɛ a ye ». Sonni Alibɛri bɔnsɔnw tun t'a fɛ a ka kɛ masakɛ ye.…(kibaru527-05konta-gawo_marabolo.dis.html)

sònnifana→̌→ 1( voleur et rapporteur )

n rapporteur fàna, náafigi, nsǒn`-ní-fànà, sàbaranintigi, sófìlawùlunin, yúru.

sònsan→̌→ 171 nsònsan; nsàn; zàn.

n lièvre jaason.… sonsan kabara, ka kuma tigɛ a da : « surukuba e dun kɔnɔbara b'i ɲɛfɛ bi ka tɛmɛ dɛ ! a y'i kanto sonsan ma : « don bɛɛ tɛ sogobadun don ye nka na n bɛ nin jira i la ». sonsan tugura surukuba kɔ. u sera …(02sonsannin_surukuba.dis.html)



Lepus microtis senegalensis

1 • lièvre brun commun, Lepus capensis (dans les contes le lièvre est réputé astucieux, malin). sònsanbilennin.

2 • lièvre de Whyte, Lepus whytei. sònsanbugun.

sònsanɲama→̌→ 0( lièvre force.occulte )

n tétanos néonataltétanos néonatal, accès pernicieux de paludisme jàŋɔyi, sògoɲama.

sònsoli→̌→ 0→n : 0 sònsoro sònsori; sònsoron; sònsoli; sònsolima.

v s'accroupir

1 • vr s'accroupir ò bɛ́ nê mà í ko ntòri jɔ̀len n'à sònsorolen cela m'est indifférent (c'est pour moi comme un crapaud debout ou accroupi)

2 • vt interrompre, suspendre kùnkɔ́ri, kɔ́tìgɛ, dìndan, dúlon.

sònsolima→̌→ 0→n : 0 sònsoro sònsori; sònsoron; sònsoli; sònsolima.

v s'accroupir

1 • vr s'accroupir ò bɛ́ nê mà í ko ntòri jɔ̀len n'à sònsorolen cela m'est indifférent (c'est pour moi comme un crapaud debout ou accroupi)

2 • vt interrompre, suspendre kùnkɔ́ri, kɔ́tìgɛ, dìndan, dúlon.

sònsolimasoli

n épreuves de nouveau initiéépreuves de nouveau initié

sònsori→̌→ 2→n : 0 sònsoro sònsoron; sònsoli; sònsolima.

v s'accroupir

1 • vr s'accroupir ò bɛ́ nê mà í ko ntòri jɔ̀len n'à sònsorolen cela m'est indifférent (c'est pour moi comme un crapaud debout ou accroupi)

2 • vt interrompre, suspendre kùnkɔ́ri, kɔ́tìgɛ, dìndan, dúlon.

sònsoribugu( s'accroupir paillote ) sònsorobugu sònsoronbugu.

n quartier spontanéquartier spontané

sònsoro→̌→ 41→n : 5 sònsori; sònsoron; sònsoli; sònsolima.

v s'accroupir… ni nɔnɔ sannaw nana, n bɛ wuli ka n sonsoro ni ka n don nɔnɔ filendaga ( kɔrɔ ), n ko ( ni ) min bɛna a san, n'a wari ma bila n tɛgɛ kɔnɔ, a tɛ …(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_11_03.dis.html)

1 • vr s'accroupir ò bɛ́ nê mà í ko ntòri jɔ̀len n'à sònsorolen cela m'est indifférent (c'est pour moi comme un crapaud debout ou accroupi)

2 • vt interrompre, suspendre kùnkɔ́ri, kɔ́tìgɛ, dìndan, dúlon.

sònsorobugu( s'accroupir paillote ) sònsoribugu; sònsoronbugu.

n quartier spontanéquartier spontané

sònsoron→̌→ 0→n : 0 sònsoro sònsori; sònsoron; sònsoli; sònsolima.

v s'accroupir

1 • vr s'accroupir ò bɛ́ nê mà í ko ntòri jɔ̀len n'à sònsorolen cela m'est indifférent (c'est pour moi comme un crapaud debout ou accroupi)

2 • vt interrompre, suspendre kùnkɔ́ri, kɔ́tìgɛ, dìndan, dúlon.

sònsoronbugu( s'accroupir paillote ) sònsorobugu sònsoribugu; sònsoronbugu.

n quartier spontanéquartier spontané

sónti→̌→ 0→n : 0 sóni sónti.

v rebondir

vi rebondir, jaillir, émerger gálon, tóntoli, fúnti, póyi, pùruki à bìnnen jí` rɔ́, à sónina sìyɛn sàba tombé à l'eau, il est reparu trois fois à la surface

sònya→̌→ 56→n : 43( voleur *abstractif ) sònyɛ; nsònya; sòɲɛ.

v dérober

vt dérober, voler kàro, pán nê má mɔ̀gɔ sí sònya ábada je n'ai jamais volé qui que ce soit

sònyalikɛla→̌→ 5( dérober [ voleur *abstractif ] *nom d'action faire *agent permanent ) sònyɛnikɛla; sònyanikɛla; sònyɛlikɛla.

n voleur nsòn, sònkɛ, tɛ́gɛba, tɛ́gɛlamisɛn.

sònyanikɛla→̌→ 0( dérober [ voleur *abstractif ] *nom d'action faire *agent permanent ) sònyalikɛla sònyɛnikɛla; sònyanikɛla; sònyɛlikɛla.

n voleur nsòn, sònkɛ, tɛ́gɛba, tɛ́gɛlamisɛn.

sònyɛ→̌→ 12→n : 0( voleur *abstractif ) sònya nsònya; sòɲɛ.

v dérober


sònyɛ ~ sònya ‘voler’
consonnes marginales : opposition entre y précédé d’une nasale et ? 2-46

Í ka sókɔnɔmɔgɔw ye ń ka fàli` sònyɛ.
'Les membres de ta famille ont volé mon âne.'

Ń ka fàli` sònyɛna í ka sókɔnɔmɔgɔw fɛ̀.
'Mon âne a été volé par les membres de ta famille.'
P-labilité à valeur passive (17.2.5)

Músà bɛ ɲɔ̀` sònyɛ Ámadu fɛ̀.
Moussa vole le mil avec Amadou.

Músà yé Ámadu ɲɔ̀sonyɛɲɔgɔn` yé.
Moussa et Amadou sont compagnons dans le vol de mil.
20.8.1. Dérivation à partir des verbes transitifs.

vt dérober, voler kàro, pán nê má mɔ̀gɔ sí sònya ábada je n'ai jamais volé qui que ce soit

sònyɛlikɛla→̌→ 0( dérober [ voleur *abstractif ] *nom d'action faire *agent permanent ) sònyalikɛla sònyɛnikɛla; sònyanikɛla; sònyɛlikɛla.

n voleur nsòn, sònkɛ, tɛ́gɛba, tɛ́gɛlamisɛn.

sònyɛnikɛla→̌→ 0( dérober [ voleur *abstractif ] *nom d'action faire *agent permanent ) sònyalikɛla sònyɛnikɛla; sònyanikɛla; sònyɛlikɛla.

n voleur nsòn, sònkɛ, tɛ́gɛba, tɛ́gɛlamisɛn.

sòɲɛ→̌→ 0→n : 0( voleur *abstractif ) sònya sònyɛ; nsònya; sòɲɛ.

v dérober

vt dérober, voler kàro, pán nê má mɔ̀gɔ sí sònya ábada je n'ai jamais volé qui que ce soit

Soɲɛbugu→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPSognébougou, Soniebougou (village, cercle de Kati, région de Koulikoro).… bi, k'a ta Kalifabugu, Mamaribugu, Torodo, Falajɛ, Soɲɛbugu , Jiburula, Jisumalen, Daban, fo ka don Nɛgɛla mara kɔnɔ, nin bɛɛ ye kɔɔrisɛnɛ …(jekabaara290_3sidibe_koorisene.dis.html)

sóɲɛkɔnɔ→̌→ 4( maison devant ventre )

n pièce du fondpièce du fond sókɔnɔɲɛ.

sóɲinɛ→̌→ 0( maison souris )

n souris ɲínɛ.

sóo→̌→ 0

adv précipitammentprécipitamment, en pleine vitesse búluki, búlukutu, hàrabaharaba, ŋánamatan.

sòolosaala→̌→ 1→n : 0 súulusaala; sùlusala; syòlosyala.

v flâner…nɔntɛ, san fila tɛmɛnen in na, kɔɔrisɛnɛ soolosaalara Welesebugu. o yɛrɛ tɛ Welesebugu cikɛkafo dama ko ye Mali bɛɛ de lahala tun ye o ye.…(jekabaara290_8banba_welesebugu.dis.html)

vr flâner, marcher très lentement càloncalon, kòlokala.

sòonadon→̌→ 0 sòronadon sòronalidon; sùrunadon; sòonadon; sùrunalidon.

n intercessionintercession, médiation

sòonadòn→̌→ 0→n : 0 sòronadòn sòronalidòn; sòrona; sùrunalidòn; sòonadòn; sùrunadòn.

v intercéder

1.1 • vt intercéder pour, se faire l'avocat de, défendre qqn auprès d'une autre personne (devant -- yé, ɲɛ́kɔrɔ, kùndá). à ye dénmisɛnnin sòonadon à mása yé il a intercédé pour l'enfant auprès de ses parents

1.2 • vr se réfugier

2 • vt supplier dámakàsi, déli, màdéli.

sòonadonbaa→̌→ 0( intercéder *agent occasionnel ) sòronadonbaa sòonadonbaa; sòonadonbaga; sùruɲalidonbaga.

n intercesseurintercesseur, avocat sòronadonna, awoka, láfasalikɛla.

sòonadonbaga→̌→ 0( intercéder *agent occasionnel ) sòronadonbaa sòonadonbaa; sòonadonbaga; sùruɲalidonbaga.

n intercesseurintercesseur, avocat sòronadonna, awoka, láfasalikɛla.

sòonadonna→̌→ 0( intercéder *agent permanent ) sòronadonna sòonadonna.

n intercesseurintercesseur, avocat sòronadonbaa, awoka, láfasalikɛla (habituel).

sòonadonyɔrɔ→̌→ 0( intercéder lieu ) sòronadonyɔrɔ sòonadonyɔrɔ.

n asile

sóoro→̌→ 5 sóro

n étage (un mot connu surtout au centre du Mali).…wo misɛnw bɔlen bɛ o kɔnɔ, marifa daburu bɛ don olu fɛ, an k'olu ma fɔlɔnkunw. Boliɲɛna ko : sooro kelen o kelen, cɛ fila k'i jɔ o la, a ye dugu lamini ten k'a ban, denmisɛnw.…(sisoko-daa_ka_kore.dis.html)

Sóorò→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPSoro (une ancienne ville, puissante aux 13-14 siècles, sur la rive droite du Niger, 23 km à l'ouest de Ségou).

sòpisi→̌→ 53 Fr. chaude pisse

n blennorragieblennorragie, gonorrhée, gonococcie, chaude pisse dámajalan, ɲɛ́gɛnɛbilen.… sopisi walima damajalan bɛ muso kɔnɔma min na, ni a jiginna ka a sɔrɔ a ma furakɛ, banakisɛ in bɛ se …(dogotoro_18nyegenesiraw.dis.html)

Sòri→̌→ 89→n.prop/n : 0 →n.prop : 131→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).…Baby ko : nkorongo ye daji kɛ Sori ka " sari " - misi kelen ɲɛ na ; o ma sɔn ka kɛnɛya.…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_11_13.dis.html)

sóro→̌→ 0 nsóro sóro.

n arbre Ficus dicranostylaarbre Ficus dicranostyla (arbre, 10-20 m). mora. nsórobilen.

sóro→̌→ 0 sóoro

n étage (un mot connu surtout au centre du Mali).

sóro→̌→ 0

n onguent mùnan (fait de calcinat écrasé et de beurre).

sóro→̌→ 1→n : 0

v moisir… ne ye a ye cogo dɔ la han kungokɔnɔfɛn dɔ yɛlɛmanen don n ye a dɔn jiri de ka kan ka soro a ye ko han ko ɲamɔgɔden nin ni ye a ɲɔgɔn wɛrɛ fɔ i bɛ a ye o diyara i ye o o ma diya i ye o …(gorog1979-nanyuman_ni_ce.dis.html)

vi moisir búgun, fún (foin, récolte).

Soroba→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPSoroba (village, cercle de Ségou).…muso duurunan, n y'o ɲini Kɔkɛbugu la, o ma sɔrɔ. muso wɔɔrɔnan, n bɛ ka o ɲini Soroba , nin ye n san fila ye o nɔfɛ, o bɛ ka wari tiɲɛ n bolo, n tɛ ka o sɔrɔ fɔlɔ.…(dumestre-manigances_2003_03.dis.html)

sóroba→̌→ 0→n : 0 sóronba.

v accélérer

vt accélérer gírin, gòniya, láteliya, téliya.

sòrodasi→̌→ 0 sɔ̀rɔdasi sɔ̀rasi; sòrodasi Fr. soldat

n militairemilitaire, soldat kɛ̀lɛcɛ, kɛ̀lɛden, kɛ̀lɛkɛcɛ, kɛ̀lɛkɛden, sàbarabatigi, sɛ̀riwusi.

sòrofe→̌→ 0 sìrife sòrofe; sùrufe; sèrefe; fèrefe.

n rasoirrasoir, canif kùndimuru, lámukala, kárimuru (petit couteau tranchant).

sòrofe→̌→ 0

n rossignolrossignol, Luscinia meagrynchos sàfɔlɔ.

Sorokɔrɔ→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0

n prop TOPSorokoro (village au sud-ouest de la région de Koulikoro).…an bɔra yenninnɔ. an nana fo Nangala, ka na Belekun. an sera Sorokɔrɔ minkɛ, Sorokɔrɔkaw ye an ka cakɛ minɛnw ye an bolo.…(sunbunu-fils_sept_femmes.dis.html)

sòrona→̌→ 1→n : 0 sòronadòn sòronalidòn; sùrunalidòn; sòonadòn; sùrunadòn.

v intercéder…jama bɛ kɛnɛ ma, bɛɛ sirannen don. jɔn kelen bɛ don bulon kɔnɔ ka Kɔrɔtɔɔma sorona . dɔw b'a la ko mɔgɔw jigi tun bɛ kamalennin kelen min kan o fana kun wulila.…(tarawele-faciyen.dis.html)

1.1 • vt intercéder pour, se faire l'avocat de, défendre qqn auprès d'une autre personne (devant -- yé, ɲɛ́kɔrɔ, kùndá). à ye dénmisɛnnin sòonadon à mása yé il a intercédé pour l'enfant auprès de ses parents

1.2 • vr se réfugier

2 • vt supplier dámakàsi, déli, màdéli.

sòronadon→̌→ 7 sòronalidon; sùrunadon; sòonadon; sùrunalidon.

n intercessionintercession, médiation… a fɔ ko : « tiɲɛ na, anw ma ka cidenw nana ni tiɲɛ ye dɛ ! yala soonadonbaaw b'an bolo wa, olu ka soronadon kɛ an ye, walima an ka lasegin an ka baara kɛ, min n'an ka baara kɛta kɔrɔ tɛ kelen ye ? » tiɲɛ na …(kurane007.dis.html)

sòronadòn→̌→ 0→n : 5 sòronalidòn; sòrona; sùrunalidòn; sòonadòn; sùrunadòn.

v intercéder

1.1 • vt intercéder pour, se faire l'avocat de, défendre qqn auprès d'une autre personne (devant -- yé, ɲɛ́kɔrɔ, kùndá). à ye dénmisɛnnin sòonadon à mása yé il a intercédé pour l'enfant auprès de ses parents

1.2 • vr se réfugier

2 • vt supplier dámakàsi, déli, màdéli.

sòronadonbaa→̌→ 4( intercéder *agent occasionnel ) sòonadonbaa; sòonadonbaga; sùruɲalidonbaga.

n intercesseurintercesseur, avocat sòronadonna, awoka, láfasalikɛla.

sòronadonna→̌→ 0( intercéder *agent permanent ) sòonadonna.

n intercesseurintercesseur, avocat sòronadonbaa, awoka, láfasalikɛla (habituel).

sòronadonyɔrɔ→̌→ 0( intercéder lieu ) sòonadonyɔrɔ.

n asile

sòronalidon→̌→ 0 sòronadon sùrunadon; sòonadon; sùrunalidon.

n intercessionintercession, médiation

sòronalidòn→̌→ 0→n : 0 sòronadòn sòrona; sùrunalidòn; sòonadòn; sùrunadòn.

v intercéder

1.1 • vt intercéder pour, se faire l'avocat de, défendre qqn auprès d'une autre personne (devant -- yé, ɲɛ́kɔrɔ, kùndá). à ye dénmisɛnnin sòonadon à mása yé il a intercédé pour l'enfant auprès de ses parents

1.2 • vr se réfugier

2 • vt supplier dámakàsi, déli, màdéli.

sóronba→̌→ 0→n : 0 sóroba sóronba.

v accélérer

vt accélérer gírin, gòniya, láteliya, téliya.

sòrondo→̌→ 0→n : 0 cɔ̀rɔntɔ còrondo; jɔ̀rɔntɔ; ncɔ̀rɔntɔ

v serrer fortement

vt serrer fortement (une corde ...) gɛ̀rɛntɛ.

sòrondo→̌→ 1 cɔ̀rɔntɔ còrondo; jɔ̀rɔntɔ; ncɔ̀rɔntɔ

n noeud coulantnoeud coulant… juguw ka jɔnya garan keguya sirilen bɛ to a sen na, n'a lamaga cogo ma bɛn u ma, tuma o tuma, sorondo bɛ gɛrɛntɛ dɔɔnin ; a laban, hali piripiri cogo, a t'o sɔrɔ, a bɛ kɛ nin juguw bolo kɔrɔ mɔgɔ …(sankore11_09nyaamedugu_nyaame.dis.html)

Soropɔgi→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLSoropogui

Sorotomo→̌→ 9→n.prop/n : 0 →n.prop : 9→n : 0

n prop TOPSorotomo (un village, région de Ségou).…* sokɔnɔsogow *. Segu maana na Siramakanba Koyita, Sorotomo faama de kɛra sababu ye ka na ni so ye Segu mara kɔnɔ.…(oteri_keyita-sogobo-7sogow.dis.html)

sórototo→̌→ 0 súrututu

adv très grandtrès grand nkólonkalan.

sòsa→̌→ 0→n : 0 sùsa sòsa.

v essuyer

1 • essuyer, frotter. jɔ̀ɔsi, lácɛ̀, màjɔ̀ɔsi, cáron, cɛ̀kɛcɛkɛ, gòro, ntìri, téreke, tìrinti, tùrukuturuku (mouvement de va-et-vient).

2 • rincer. kúcukucu, sànanko, sánpa.

sósara→̌→ 5( maison paie )

n loyer lúwanse.

sósègin→̌→ 4→n : 1( maison revenir )

v mourir

vi mourir bìn, dátunun, fátu, júfa, kɔ́sègin, sómayɛlɛma, tó, ɲɛ́tunun, sà, bán, fáatu.

sosɛti→̌→ 1 susɛti

n susɛti; sɔsɛti chaussette Aw bɛ to ka susɛtijan manaman don, o bɛ jolisiraw gɛrɛntɛ, nka u bɛ se ka bɔ a tigi senna su fɛ. (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) Aw bɛ denmisɛnniw sɔniw tigɛ ka u surunya, ni o tɛ aw bɛ gan walima sosɛti don u tɛgɛ la walasa u kana u yɛrɛ siyɛn. Walasa denyɛrɛni kana a fari yɔrɔ bilennenw siyɛn, aw bɛ a sɔniw tigɛ ani ka gan walima sɔsɛti don a tɛgɛw la. ETRG.FRA.

sósi→̌→ 21( maison passer.la.nuit )

n nuit avec marinuit avec mari (d'une coépouse). sósi dá bɛ́ kàrisa lá c'est le tour d'une telle de passer la nuit(dans le système polygamique, chaque épouse passe une ou deux nuits à tour de rôle avec le mari).

sosiyali→̌→ 17

adj social o baaraw la, an y'a jir'aw la ko santiri sosiyali ka baara jènsènna ani ka sinsi aròndisiman duguw bèe kònò.(Kibaru n°13, 1973) ETRG.FRA.

sosiyalisi→̌→ 0

n socialiste ... irisila rewolisiyòn sosiyalisi baju ye leninigaradi dugu de ye. (Faso kumakan, 1983) ETRG.FRA.

sosiyalisi→̌→ 0

adj socialiste ... irisila rewolisiyòn sosiyalisi baju ye leninigaradi dugu de ye. (Faso kumakan, 1983) ETRG.FRA.

sosiyalisimu→̌→ 6 sosiyalisumu Fr. socialisme

n socialisme…sosiyalisimu de bɛ fanga kɛ faantanw ta ye, ka faantanw kɛ fanga tigiw ye, sosiyalisimu ye « forobaya » sira ye. * ɲɛ-mɔgɔw jɔ yɔrɔ *. jamana tɛ yen ɲɛmɔgɔ tɛ min na.…(sankore11_35dumuya-faantanw_ka.dis.html)

sosiyalisumu→̌→ 0 sosiyalisimu sosiyalisumu Fr. socialisme

n socialisme

sosiyete

n société mɔ̀gɔya, tɔ́n San 1960 , Mali y' a yɛrɛ ta , Ofisi kɛra Sosiyete deta ye (Traoré, Hinɛ nana, II,05) ETRG.FRA.

sosiyo→̌→ 0

adj sociaux Nin kunnafoni cɛrinna erezo sosiyo kan yɔrɔnin kelen,... (Kibaru 589, 2021) ETRG.FRA.

Sòso→̌→ 77→n.prop/n : 0 →n.prop : 96→n : 1

n prop TOPSoso (village, région de Koulikoro).… masaren don ; a bɔra mɔgɔw la, minnu seginna ka na Soso tomon wuli kokura sankɛmɛ mugannan daminɛ na ( ɲininikulu min ka baara ɲɛsinnen bɛ Soso ma …(jama14_30dunbuya-kante_solomana.dis.html)

sòso→̌→ 118

n moustique…sababu jɔnjɔn min bɛ mɔgɔ kisi sumaya ma, o ye ka sangekɔrɔsili matarafa ani ka sosow bali buguli la i ka sigida la ( sɛbɛn ɲɛ sosow kunbɛncogo sigida la ).…(dogotoro_01farafinfuraw.dis.html)


Kibaru n°94 (1979)

sòso→̌→ 6

n Soussou… san kɛmɛ ka kɔn bi ɲɛ jamana caman sigira kɛnɛ kan min bɛ bɛn bi Mali ma ; o jamanaw tun ye Gana, soso , Mali ani kɔrɔbɔrɔ…(oteri_keyita-sogobo-4bamananw.dis.html)

1 • Soussou (groupe ethnique en Guinée et Sierra Leone et sa langue).

2 • Sosso (habitants du royaume de Soumangourou Kanté, l'adversaire de Soundiata Keïta).

sòsobankɛnɛsi→̌→ 0( moustique terminer pubis poil )

n herbe Leucas martinicensisherbe Leucas martinicensis (plante adventice (tige quadrangulaire pubescente, fleurs en glomérules axillaires)). nàmakɔrɔba-lá-bálafɔnpiri, nàmakɔrɔba-lá-dídaa-kála.

sòsofagalan→̌→ 2( moustique tuer *instrumental )

n produit insecticideproduit insecticide

sósɔ̀gɔ→̌→ 2→n : 0( maison percer )

v affaiblir

vt 1 • affaiblir, endommager la santé. bárikantanya, cɔ́ɔlɔ, fásan, fɛ́gɛnya, láafu, nɔ́gɔsi.

2 • ruiner, mettre sur paille. bóloban, bólodun, fíri, jáasi, kɔ̀li, nàgasi.

Sótarama→̌→ 0 sótrama Fr. SOTRAMA, Sociéte de Transport de Mali

n minibusminibus, SOTRAMA dúurunin (moyen de transport public, de Société de Transport du Mali).

Sotiba→̌→ 4→n.prop/n : 0 →n.prop : 4→n : 0 Sotuba

n prop TOPSotouba (un rapide, entre Bamako et Koulikoro— un quartier à Bamako).…a filanan, jirisiɲɛnnamɔna ninnu seginnen, Sotiba ɲininikɛda cidenkulu maa 2 wulila ka na Sikaso.…(jekabaara171_08jara-kungokonojiriw_silakolokololi.dis.html)

sótigi→̌→ 18( maison maître )

n chef de famillechef de famille bùlontigi, dénbayatigi (dans certaines régions : chef de village).

sòtigi→̌→ 40( cheval maître )

n cavalier sòbolila.

sótoro→̌→ 0( maison rat.voleur )

n casanier

sótrama→̌→ 0 Sótarama sótrama Fr. SOTRAMA, Sociéte de Transport de Mali

n minibusminibus, SOTRAMA dúurunin (moyen de transport public, de Société de Transport du Mali).

Sotuba→̌→ 5→n.prop/n : 0 →n.prop : 5→n : 0 Sotiba

n prop TOPSotouba (un rapide, entre Bamako et Koulikoro— un quartier à Bamako).… Kɔnta Sotuba cikɛ yiriwali kama, o ye jiralikɛnɛba dɔ sigi sen kan alamisa ka se juma na, ɔkutɔburukalo …(kibaru526_02kulubali-kabasi.dis.html)

Soweto→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPSowete, South Western Township (en Afrique du Sud).…o sɔrɔla san 1976 kasaara de senfɛ, min kɛra farafin denmisɛn baayirika caman fagali ye, Soweto dugu kɔnɔ, Afiriki woroduguyanfan farajɛ siyawolomalaw fɛ.…(kibaru258_02afiriki_denmisenw.dis.html)

Sowiyati→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPl’Union Soviétique (pays).

sowiyeti→̌→ 0

n soviet M GORIBACEWU y'a nkaniya siri ka « URSS » « sowiyeti supèrèmu » ka kunbèn dò sigi sen kan, nyinan nowanburu kalo nata, fèla jiraw la lakurayali siratigè la, sariyasèbènba ni woteko sariya kan.(Irisila kunnafonisɛbɛn, 1988 08) ETRG.FRA.

sowiyeti→̌→ 0 sowiyetiki

n soviétique sowiyetiki; sowiyɛti; sowyetiki U ka taama in sen fè lajèba nafama dò kèra irisila rewolisiyòn kinba la, n'o ye simolini ye, sowiyetiki fanga dantigèra yòrò min na. (Faso kumakan, 1983) U y'a nyini Sowiyèti jamana fè a k'a ka kèlèden tòw labò Afuganisitan dugukolo kan, walasa yen kaw na se ka sira sugandi u ka nyètaa la, sira min y'u yèrè diya, walasa fana Afuganisitan ka segin silamèjamanaya la. (Faso kumakan, 1987) ETRG.FRA.

sowiyetiki→̌→ 0

n soviétique sowiyeti; sowiyɛti; sowyetiki U ka taama in sen fè lajèba nafama dò kèra irisila rewolisiyòn kinba la, n'o ye simolini ye, sowiyetiki fanga dantigèra yòrò min na. (Faso kumakan, 1983) U y'a nyini Sowiyèti jamana fè a k'a ka kèlèden tòw labò Afuganisitan dugukolo kan, walasa yen kaw na se ka sira sugandi u ka nyètaa la, sira min y'u yèrè diya, walasa fana Afuganisitan ka segin silamèjamanaya la. (Faso kumakan, 1987) ETRG.FRA.

sowiyɛti→̌→ 0 sowiyetiki

n soviétique sowiyeti; sowiyetiki; sowyetiki U ka taama in sen fè lajèba nafama dò kèra irisila rewolisiyòn kinba la, n'o ye simolini ye, sowiyetiki fanga dantigèra yòrò min na. (Faso kumakan, 1983) U y'a nyini Sowiyèti jamana fè a k'a ka kèlèden tòw labò Afuganisitan dugukolo kan, walasa yen kaw na se ka sira sugandi u ka nyètaa la, sira min y'u yèrè diya, walasa fana Afuganisitan ka segin silamèjamanaya la. (Faso kumakan, 1987) ETRG.FRA.

sowyetiki→̌→ 0 sowiyetiki

n soviétique sowiyeti; sowiyɛti; sowyetiki U ka taama in sen fè lajèba nafama dò kèra irisila rewolisiyòn kinba la, n'o ye simolini ye, sowiyetiki fanga dantigèra yòrò min na. (Faso kumakan, 1983) U y'a nyini Sowiyèti jamana fè a k'a ka kèlèden tòw labò Afuganisitan dugukolo kan, walasa yen kaw na se ka sira sugandi u ka nyètaa la, sira min y'u yèrè diya, walasa fana Afuganisitan ka segin silamèjamanaya la. (Faso kumakan, 1987) ETRG.FRA.

Soxuna→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Suxuna; Suguna

n prop NOM CLSokhouna (ancêtre: Diŋa).

sóyi→̌→ 0 sɔ́li sóli; sóyi.

n pioche à lame étroitepioche à lame étroite (pour creuser les puits, planter les grains).

Soyibajan→̌→ 10→n.prop/n : 0 →n.prop : 10→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).… Soyibajan Jara ka bɔ kɔdumandala Wɔlɔjɛda Nɔnkɔn komini na Kolokanin …(kibaru539_04jara-binkannikelaw.dis.html)

soza→̌→ 2

n soja soja A delila ka fɔ aw ye ko shɔ suguya dɔw ye balo ɲumanba ye, i n'a fɔ soja (sunbalashɔ). (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

Sɔ́→̌→ 20→n.prop/n : 0 →n.prop : 20→n : 0 Só

n prop NOM CLSow (la prononciation Só est surtout par ceux qui ont fait l'école, sous l'influence française).

sɔ̀→̌→ 31 shɔ̀ syɔ̀; shyɔ̀.

n haricotVigna unguiculata, haricot, niébé màlokunba, màmuluku kà Masaran ka sɔ̀` kɛ́ tá` lá faire un grand effort; s'affronterjí jìginná à ka shɔ̀ lá, à ka shɔ̀ ɲíginna (il a compris qu') il est fichupapi.

sɔ̀-→̌→ 14

mrph ENEN, superessif, V->V suffixe non-productif, se combine avec quelques verbes de mouvement; se dérive du mon sɔ̀n ‘coeur’ (cf. la postposition courante dans le marka-dafin, sɔ́n) il n'y a que 4 verbes en sɔ̀- en bambara, avec la même valeur que mà- SUPER:…tɔgɔw : kungo, wula Db walew : muruti, ban Db kabalanw : laa, lawu, lewu Db ɲɛnɔrɔ : sɔ, ma ( sɔdon , madon ) Db bilankɔ : ma, fɛ ( a ye taa a ma, a ye taa a fɛ ) Db 2.…(fakan20180425_danyew_koronyogonmako.dis.html)


sɔ̀dòn [sɔ̌dòn] ‘s’approcher’, sɔ̀gɛ̀rɛ [sɔ̌gɛ̀rɛ̀] ‘s’approcher’, sɔ̀bɔ́ ‘s’éloigner, s’écarter’, sɔ̀tìgɛ [sɔ̌tìgɛ] ‘traverser, parcourir’, sɔ̀minɛ [sɔ̌mìnɛ̀] ‘endurer, supporter ; patienter’
19.1.3. Le préfixe sɔ̀-

sɔ̀bɛ→̌→ 0 sɛ̀bɛ sɔ̀bɛ.

vq honnêtehonnête, droit bɛ́rɛ à ka sɛ̀bɛ il est honnête, droit

sɔ̀bɛ→̌→ 0 sɛ̀bɛ sɔ̀bɛ.

adj sérieux

1 • sérieux, important, réel. sɛ̀bɛlama, bèlebele, bɛ́rɛ, gírin, kólogirinman, kólogirin, kóloma, kùnba.

2 • sincère. nìn yé màa sɛ́bɛ yé c'est un brave homme, une personne honnête, serviable

sɔ̀bɛ→̌→ 0 sɛ̀bɛ sɔ̀bɛ.

adv p sérieusement

1 • sérieusement, en grande quantité. sɛ̀bɛkɔrɔ ù y’à sɛ̀bɛ-fó ils l'ont remercié bien bien

sɔ̀bɛ→̌→ 0 sɛ̀bɛ sɔ̀bɛ.

n sérieuxsérieux, attitude sérieuse bánban sɛ̀bɛ lá réellement, en vérité, sérieusementà b’à sɛ̀bɛ lá il est bien décidé, il ne blague pas... dòn sɛ̀bɛ lá prendre au sérieux qc

sɔ̀bɔ́→̌→ 1→n : 0( EN sortir )

v éloigner


lásɔ̀bɔ [lásɔ̀bɔ̀] ‘repousser, faire s’éloigner’
19.1.3. Le préfixe sɔ̀-

vt éloigner jànya, yɔ́rɔjanya í sɔ̀bɔ ń ná ! éloigne-toi de moimàbɔ.

Sɔbugu→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop TOPSobougou (un village).… u lahala ye salon nin waati kelen in na, k'a ta Buguni, ka don Sikaso, tɛmɛ kɛlen kɔ Sokɔrɔ ni Sɔbugu ani Ɲamala ni Ifola duguw fɛ, sɛnɛko minisiri Agatamu Agi Alasani n'a nɔfɛ jamaba ye …(jekabaara300_03sidibe-mali_seneko.dis.html)

sɔ́da→̌→ 7 sɔ́dɛ.

n soudesoude, savon à base de soude caustique, savon local, savon à base de beurre de karité… - palanw falen ji saniyalen na. - tɛnturi buwati. - mugujɛnin. - sɔdanin . - jisolilan. - bere min bɛ kɛ ka lamagali kɛ.…(kibaru052_03tubabugala_be_ke.dis.html)

sɔ́dɛ→̌→ 0 sɔ́da sɔ́dɛ.

n soudesoude, savon à base de soude caustique, savon local, savon à base de beurre de karité

sɔ̀dòn→̌→ 4→n : 0( EN entrer )

v approcher

vt approcher màgɛ̀rɛ, sùrunya, sɔ̀gɛ̀rɛ, térun à b’à sɔ̀don dúmuni ná il s'approche du repasmàdón.

sɔ́fɛ→̌→ 0

n excrémentexcrément, toxine, impureté bò, kɔ́fɛtaa, ɲàmannataa.

sɔ́fɛlenya→̌→ 0( excrément *participe résultatif *abstractif )

n mépris búrujali, jɔ̀nmaya, jɔ̀nmɔgɔla, jɔ̀nńna, jɔ̀n, tìgɛnna, ɲúgun, ɲɛ́don.

sɔ́fɛrɛkɛ→̌→ 0 sófɛri sófɛrikɛ; sóferekɛ; sɔ́fɛrɛkɛ Fr. chauffeur

n chauffeur bòlibaga, bòlifɛntigi.

sɔ̀gàra→̌→ 0→n : 0( EN s'approcher ) sɔ̀gɛ̀rɛ sɔ̀gàra; sɔ̀gwàra.

v approcher

vt approcher màdòn, màgɛ̀rɛ, sùrunya, sɔ̀dòn, térun.

Sɔgɛli→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM ETRGChoguel (Choguel Kokalla, Maïga, un premier-ministre du Mali).

sɔ̀gɛ̀rɛ→̌→ 0→n : 0( EN s'approcher ) sɔ̀gàra; sɔ̀gwàra.

v approcher

vt approcher màdòn, màgɛ̀rɛ, sùrunya, sɔ̀dòn, térun.

sɔ̀gi→̌→ 0→n : 0 sɔ̀gin sògin; sɔ̀gi.

v picorer

vt picorer gòsi.

sɔ̀gin→̌→ 12→n : 2 sògin; sɔ̀gi.

v picorer…Barɔ y'a bolo fa fini na filen kɔnɔ k'o seri. kɔnɔ in jiginna ka na o sɔgin tugun fo k'a ban pewu. u tora o cogo la fo ka gɛrɛ jida la.…(jekabaara171_12kone-nsiirin.dis.html)

vt picorer gòsi.

sɔ̀gɔ→̌→ 193→n : 66 swà; shwà.

v percer

1 • vt percer, piquer pɔ̀cɔn, bón, cín ŋɔ́ni yé à bólo sɔ̀gɔ l'épine lui a percé la main

2 • vt fermer à clé sóda sɔ̀gɔra on a fermé la porte à clé

3 • vt renforcer les bords (d'un panier ...)

4 • vt broder, entrecroiser ɲɛ̀gɛn à y'í bólo sɔ̀gɔ ɲɔ́gɔn ná il a croisé les doigts

5 • vt fabriquer dílan, dòn (un filet).

6 • vt détremper (sol ...) dùgukolo swàlen dòn le sol est complètement détrempé

7 • vr s'agripper

8 • vt vacciner píkiri.

sɔ́gɔbɛ→̌→ 6→n : 0 sɔ́gɔmɛ; sɔ́gɔnbɛ.

v extraire

1 • extraire, arracher. fòori, ŋúnan, bɔ̀bɔ, bɔ̀gɔti, bɔ̀, gàfo, ntàraki, pàron, pùruti à yé ŋɔ́ni sɔ́gɔbɛ kà bɔ́ à sèn ná il a extrait l'épine de son pied

2 • déboucher (pipe).

3 • creuser, fouiller en profondeur. jága, sèn, wúguba.

4 • compliquer. bólokɔrɔse (une affaire qui est supposée déjà reglée).

sɔ̀gɔlan→̌→ 1( percer *instrumental ) swàlan.

n perceuse

1 • perceuse, bistouri, aiguille à tricoter, navette (tout instrument pour percer). kúrunden, kúrunnin.

2 • cadenas, clefs de voiture. gógoro, sìkara (tout instrument pour fermer).

sɔ̀gɔma→̌→ 4→n : 0 sàgoma.

v saluer le matin

vt saluer le matin sɔ̀gɔmafo í má nê sàgoma tu ne m'as pas dit bonjour ce matin

sɔ̀gɔmà→̌→ 386 sàgomà.

n matin sɔ̀gɔmà fɛ̀ le matiní ní sɔ̀gɔmà! bon matin!

sɔ̀gɔmada→̌→ 59( matin bouche )

n début de matinéedébut de matinée


Dúɲa` yé sɔ̀gɔmada cáman yé.
La vie est faite de nombreux matins.

sɔ̀gɔmafó→̌→ 2→n : 0( matin saluer )

v saluer le matin

vt saluer le matin sɔ̀gɔma.

sɔ́gɔmɛ→̌→ 0→n : 0 sɔ́gɔbɛ sɔ́gɔmɛ; sɔ́gɔnbɛ.

v extraire

1 • extraire, arracher. fòori, ŋúnan, bɔ̀bɔ, bɔ̀gɔti, bɔ̀, gàfo, ntàraki, pàron, pùruti à yé ŋɔ́ni sɔ́gɔbɛ kà bɔ́ à sèn ná il a extrait l'épine de son pied

2 • déboucher (pipe).

3 • creuser, fouiller en profondeur. jága, sèn, wúguba.

4 • compliquer. bólokɔrɔse (une affaire qui est supposée déjà reglée).

Sɔ̀gɔná→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop NOM F (nom féminin).….. don dɔ, Maayazan ko a muso Ɲamantan ma, u ka taa bɔ Koli n'a muso Sɔgɔna na, u faman'u ma. u taara bɛn baro ma, a wusulen.…(dukure-fatoya_ni_jigiya.dis.html)

sɔ́gɔnbɛ→̌→ 0→n : 0 sɔ́gɔbɛ sɔ́gɔmɛ; sɔ́gɔnbɛ.

v extraire

1 • extraire, arracher. fòori, ŋúnan, bɔ̀bɔ, bɔ̀gɔti, bɔ̀, gàfo, ntàraki, pàron, pùruti à yé ŋɔ́ni sɔ́gɔbɛ kà bɔ́ à sèn ná il a extrait l'épine de son pied

2 • déboucher (pipe).

3 • creuser, fouiller en profondeur. jága, sèn, wúguba.

4 • compliquer. bólokɔrɔse (une affaire qui est supposée déjà reglée).

sɔ́gɔsɔgɔ→̌→ 0

adv très lointrès loin híi, kɔ́sɔkɔsɔ.

sɔ́gɔsɔgɔ→̌→ 6→n : 1 sɔ́gusɔgu.

v bourrer… ka di kuma banbali man di n'a kɛra di nɔɔnɔ ye a negebɔtɔ don a sɔgɔsɔgɔ n kɔnɔ n n'a tu ka bɔ n da i jɔlen ɲɛna kuma banbali ye bawoyo ye …(kamara-donon_kasira.dis.html)

vt bourrer, engorger jɔ́sɔn, sɔ́sɔ.

sɔ̀gɔsɔgɔ→̌→ 173 swàswa.

n touxtoux, bronchite dísirɔbana, kɔ́gɔdimi, múrasɔgɔsɔgɔ.…kɔnɔna fana wusuli jikalan na, o bɛ sɔgɔsɔgɔ nɔgɔya kosɛbɛ ( aw ye sɛbɛn ɲɛ sɔgɔsɔgɔ lajɛ ).…(dogotoro_00kunnafoni_damadow.dis.html)

sɔ̀gɔsɔgɔ→̌→ 34→n : 2 swàswa.

v tousser…a bɛ bonya ni aw bɛ sɔgɔsɔgɔ walima ni aw bɛ fɛn girinman ta, ani a tɛ bonya ni aw bɛ sɔgɔsɔgɔ . ni a bɔra dimimadalanw na, fura fosi tɛ ɛrini na.…(dogotoro_13ka_caya.dis.html)


Kibaru n°116 (1981)

vi tousser

sɔ̀gɔsɔgɔjalan→̌→ 7( toux sec )

n toux sèchetoux sèche

sɔ̀gɔsɔgɔninjɛ→̌→ 185( toux *diminutif blanc )

n tuberculosetuberculose, bronchite chronique

sɔ́gusɔgu→̌→ 0→n : 0 sɔ́gɔsɔgɔ sɔ́gusɔgu.

v bourrer

vt bourrer, engorger jɔ́sɔn, sɔ́sɔ.

sɔ̀gwàra→̌→ 0→n : 0( EN s'approcher ) sɔ̀gɛ̀rɛ sɔ̀gàra; sɔ̀gwàra.

v approcher

vt approcher màdòn, màgɛ̀rɛ, sùrunya, sɔ̀dòn, térun.

sɔ̀jigi→̌→ 0

n trou

1 • trou, excavation. dìngɛ, gòfa, wò, tòta, wólonkòto.

2 • crevasse, fossé.

sɔku→̌→ 1

n socsoc, soc de charrue dàbakisɛ, lɛ̀fɛ Minèn misènw minnu tinyè ka di, a b'olu falen, i n'a fò sòku muru, nyinw.(Jɛkabaara n°3, 1986) ETRG.FRA.

sɔ́li→̌→ 0 sóli; sóyi.

n pioche à lame étroitepioche à lame étroite (pour creuser les puits, planter les grains).

sɔ̀li→̌→ 0→n : 0

v rendre hommage

vi rendre hommage (à -- kàn).

sɔ̀li→̌→ 0 sòli; sɔ̀yi.

n canine

sɔ́lɔ→̌→ 0 nsɔ́lɔ; sɔ́lɔn

n coin

1 • coin, angle. dógodogo, nɔ̀nkɔn, séleke, tónkun.

2 • bissectrice. sɔ́lɔ yé fàn ni ɲɔ́gɔn cɛ́ yé "sɔlɔ", c'est le milieu de deux directions

sɔ́lɔn→̌→ 0 sɔ́lɔ nsɔ́lɔ

n coin

1 • coin, angle. dógodogo, nɔ̀nkɔn, séleke, tónkun.

2 • bissectrice. sɔ́lɔ yé fàn ni ɲɔ́gɔn cɛ́ yé "sɔlɔ", c'est le milieu de deux directions

sɔ́lɔn→̌→ 0→n : 0

v tourner kùruba, lámunumunu, mínimini, múnumunu, múnu, yɛ̀lɛma (changer la direction: la route— l'homme qui marche, etc.)

sɔ̀manjɛ→̌→ 0( haricot ) shɔ̀manjɛ syɔ̀manjɛ; syɔ̀manyɛ̀.

n mets de haricotsmets de haricots (pilés et passés à la vapeur).

sɔ́mɛ→̌→ 0 sɛ́mɛ sɔ́mɛ; sɔ́mi; nsɛ́mɛ; nsɔ́mi.

n moelle

1 • moelle. nùgu.

2 • force physique. bárika, fàngafin, fìsiki, tòfanga dénmisɛnnin sɔ́mi ma sé báara mín kɛ́li yé, n'í kó : à k'ò kɛ́, í b’à bàna un travail qui dépasse les forces d'un enfant, si tu lui dis de le faire,tu vas le rendre malade

sɔ́mi→̌→ 0 sɛ́mɛ sɔ́mɛ; sɔ́mi; nsɛ́mɛ; nsɔ́mi.

n moelle

1 • moelle. nùgu.

2 • force physique. bárika, fàngafin, fìsiki, tòfanga dénmisɛnnin sɔ́mi ma sé báara mín kɛ́li yé, n'í kó : à k'ò kɛ́, í b’à bàna un travail qui dépasse les forces d'un enfant, si tu lui dis de le faire,tu vas le rendre malade

sɔ̀mi→̌→ 0 sùmu.

n acte sexuelacte sexuel (en parlant de l'homme— un mot peu connu à Bamako). cɛ̀ bɛ sɔ̀mi kɛ́ mùso lá l'homme faire l'amour avec la femme (expression non euphémique)

sɔ̀mi→̌→ 2→n : 0 sùmu.

v coucher avec

vt coucher avec núncì (en parlant de l'homme— un mot peu connu à Bamako). cɛ̀ bɛ mùso sɔ̀mi l'homme a couché avec la femme (expression non euphémique)

sɔ̀mi→̌→ 80→n : 0 sòmi.

v soupçonner… ni aw sɔmina ko kɔnɔnabana walima bɛlɛnin don, aw ye “ aw ye a tigi legelege ” o ɲɛfɔlen don sɛbɛn ɲɛ …(dogotoro_03banabagato_lajecogo.dis.html)

1.1 • vi avoir des soupçons

1.2 • vt avertir jàasere, kànkarimadá, lásɔ̀mi, màsàra, sàra (qn de -- la). sáni k'à ɲɛ́gan, í k'á sɔ̀mi ! avant de le punir, avertis-le !

2 • vt avoir vent (de -- la).

3 • vt avoir l'occasion de rencontrer

sɔ̀mi→̌→ 11

n intuition ní bángebaa mín sɔ̀mi ka jàn, ò b’à dén dɔ́n kà bɔ́ ɲɔ́gɔn ná le père ou la mère qui a bon flair sait distinguer parmi ses enfants (celui qui cache qqch) (kb 1/06 p.8)ò kɛ́len mínkɛ, mɔ̀gɔ dɔ́ sɔ̀mi jànyana k'à yé kó alors certains se sont doutés et ont vu que (gendarmes et brigands) étaient de mèche (kb 7/05 p.3)Note : trouver une meilleure traduction

sɔ̀minɛ→̌→ 3→n : 0( EN attraper )

v supporter

vr 1 • supporter, endurer. dùuru, kùrutìgɛ, kún, mùɲu.

2 • patienter, se retenir. tɔ̀n (de -- lá).

3 • s'abstenir.

sɔ̀miniminɛn→̌→ 0( soupçonner *nom d'action outils )

n organe sensorielorgane sensoriel (les sens : la vue, l'ouïe, le goût, l'odorat, le toucher). Note : néologisme donniya 5/6

sɔ̀miɲɛ→̌→ 0 sàmiyɛ sàmiɲɛ; sàmiya; sɔ̀miɲɛ; sìmiɲa.

n hivernage sánì sàmiyɛ kà wó avant que ne se termine l'hivernage

sɔ̀mɔ→̌→ 16

n pommier-cajoupommier-cajou, Anacardium occidentale jíbaranin. (---> 15 m). anac (pomme charnue, juteuse, comestible, la noix est commercialisée). dàrakase.…Aba Bari ka bɔ Banga, Sibila komini na Sinsanin, Segu mara la sɔmɔ ) bɛ ka mɔ sisan *.…(kibaru531_04berete-jibaranin_somo.dis.html)


photo Charles Bailleul

Muso kɔnɔma ka fɔɔnɔ fura don (Hesperian, Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018)

sɔ̀mɔnɔ→̌→ 32

n Somono sùmana (pêcheur de métier, piroguier).…i y'a dɔn sɔmɔnɔ ka mɔnikɛ ye diyagoya ye. ne Bayisu ko n somɔgɔw ma ko u kana taga a nɔ fɛ, u k'a to yen.…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_08_01.dis.html)

Sɔmɔnɔdugunin→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPSomonodougouni (village, région de Ségou).… : an ka morikɛ Bayisa Ɲarɛ ; Dugukuna Hawa Kulubali, a kɛra a fɛ teriyakanu la dɛ, anw ka dugu Sɔmɔnɔdugunin mɔgɔ bɛɛ bɔra a kanuko kala ma…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_10_10.dis.html)

Sɔ́mɔnɔso→̌→ 36→n.prop/n : 0 →n.prop : 36→n : 0

n prop TOPSomonosso (quartier à Ségou).…baro jɔra. Segukɔrɔ Sɔmɔnɔso, « 03 lɛrɛ » waati, wula fɛ. barokuma : Segukɔrɔ Sɔmɔnɔso la, ni kɔɲɔ kɛra yen, a musow bɛ ɲɛnajɛ kɛ wulada kelen, u b'a fɔ o ɲɛnajɛ ma, ko : barosigi.…(dumestre-manigances_2003_04.dis.html)

sɔ́n→̌→ 14

n cobe de Buffoncobe de Buffon, Kobus / Adenota kob (antilope de la taille du chevreuil, mais croupe un peu plus lourde).…Nɛrɛkɔrɔ ba Ɲani ko a ta in ka tigɛ, kɔgɔfa Ɲani y'a ba bon a ka wolo lɔ. 39. sinsan la, sɔn y'i sagon sinsan la k'e ye kamalen ye.…(diarra-chants_circoncision.dis.html)

sɔ́n→̌→ 403→n : 1

v gratifier


kà nákɔ sɔ́n
extrait de Elle l'ont vécu
Associations des Femmes Maliennes de Montreuil

1 • gratifier (de qc – lá, ni ... yé ou sans postposition). ntàlen ìn bɛ́ màa sɔ́n hákili (lá) ce proverbe fait réfléchir les gens, les rend sages

2 • offrir un sacrifice (sens rituel). ù bɛ́ sùba sɔ́n ni syɛ̀ yé ils offrent une poule en sacrifice aux ancêtres

3 • arroser. fúnfun à bɛ́ nákɔ sɔ́n wúla fɛ̀ elle arrose le jardin l'après-midi

sɔ̀n→̌→ 0 ncɔ̀n ncɛ̀n; sɔ̀n.

n dard de l'abeille

1 • dard de l'abeille. díkisɛ bɛ́ wúli ni ncɔ̀n yé l'abeille s'envole avec son dard (prov)(quand on va à la ducasse, on perd sa place)

2 • bourbillon. bá (d'un furoncle d'un anthrax). ncóron.

sɔ̀n→̌→ 1385→n : 0

v accepter


À sɔ̀nna kà à ka sò` fèere. - ‘Il a accepté de vendre son cheval.
32.4. L’infinitif en fonction de complément du verbe principal

Án tɛ sɔ̀n bàma` ka fàga.
Nous ne sommes pas d’accord que le crocodile soit tué.
33.2. Constructions subjonctives introduites par des prédications modales

1.1 • vi accepter, vouloir bien jɔ̀, jɛ̀n, lámìnɛ, mìnɛ (qqch. -- mà, lá). ní Ála sɔ̀nna s'il plaît à Dieuà má sɔ̀n ò mà il ne l'a pas accepté, il n'y a pas consenti

1.2 • vi être d'accord (avec -- mà). ń sɔ̀nna à tá mà, ń sɔ̀nna à ka fɔ́len` mà je suis d'accord avec lui

2 • vi obéir (à --. yé, bólo). mùso bɛ́ sɔ̀n à cɛ̀ yé la femme obéit à son mari

3 • vi produire, réussir kɛ́ (cultures ...) ɲɔ̀ má sɔ̀n kósɛbɛ ɲìna le mil n'a pas bien réussi cette année

4 • vi démarrer (moteur).

5 • vi s'arrêter dùgu máa tíla, màa sènna bɛ́ sɔ̀n à minuit, il n'y a plus de (bruits de) pas

6.1 • vr en train de (+ circonstant personnel). ń bɛ́ ń sɔ̀n je suis au travailù b'ú sɔ̀n ils sont en train de faire le travailsán b’à sɔ̀n nàli lá la pluie continue de tomber

6.1 • vr s'adonner (à -- lá).

7 • vi risquer de

sɔ̀n→̌→ 88

n coeur


Jòlisira minɛn: sɔn (Fakan.ml)

1 • coeur. bòdawaa, dùsukun, dùsu, nídungɔ, sɔ̀nkun (organe : emploi rare). sɔ̀n jà déception

2 • conduite. bálosen, bálo, bìlako, cógo, jógo, kó dén bɛ́ mása sɔ̀n tà les enfants prennent les habitudes de leurs parentssɔ̀n tɛ́ màa mín ná, í júgu b'ó dá í lá les vices qu'on n'a pas, nos ennemis nous les attribuentí sɔ̀n yɛ̀lɛma changer de conduiteà sɔ̀nkɔrɔ dòn c'est son vice invétéré

sɔ̀n→̌→ 32

n accord bɛ̀nkan, bɛ̀nkola, bɛ̀n, dànsigi, fɔ́kabɛn, jɛ̀kabɛn, jɛ̀n, láyidu, sárati, sbɛ̀n sɔ̀n kɛ́ra... l'accord a été donné pour …

sɔ̀n→̌→ 3

adv souvent… ! fo o soden sera kirikɛ ta ye u ye ci bil'a ma a ka na a nana soden in kolon a bi to ka na sɔn a bi soden in dilan a b'a jogow don so in na a bi boliw kɛ a bi so in dege boliw …(sunbunu-fula_npogotigi.dis.html)

1 • souvent, fréquemment, régulièrement, régulièrement. sɔ̀n ní sɔ̀n id

2 • de temps en temps.

-sɔ̀n-→̌→ 353 rɔ-

mrph IN nɔ-; rɔn-; nɔn-; rɔ- connecteur des composantes des adjectifs composés; -rɔ- suivant une voyelle orale, -nɔ- suivant une voyelle nasale jùrɔnkolon à cul tout nu

sɔ́nbolo→̌→ 0( gratifier bras )

n manière de donnermanière de donner kàrisa sɔ́nbolo lábilalen un tel est généreux

sɔ̀ncunbana→̌→ 1( coeur se.laisser.tomber maladie )

n arrêt cardiaquearrêt cardiaque

sɔ̀ndigǐmá→̌→ 0 sɔ̀ntigǐmɛ́ shɔ̀ntigǐmá; sɔ̀ndigǐmá; ndígǐmá.

n haricot cuitharicot cuit, haricots cuits à la vapeur, haricots et arachides mêlés cuits au bain-marie (accompagnés d'huile, de condiments et de sucre).

sɔ́nfɛn→̌→ 9( gratifier chose )

n offrandeoffrande, cadeau hádiya, nìnifɛn, sárakafɛn, sárakati, sɔ́nnifɛn, bònya, mɔ̀, sàma (quel qu'il soit).

sɔ̀nfɔ→̌→ 1( coeur dire )

n critiquecritique, médisance kɔ́rɔfɔ.

Sɔngo→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPSongo (un village à Bandiagara).

sɔ́ngɔ→̌→ 1→n : 0

v gronder… nka an ye fɛn min ye a la o ye tama ye ɔ Da Monson ni a ka cɛdenw wɔyɔra u sɔngɔna u ko nin kɛra baara ye mɔgɔ min bɛ se ka nin ɲɔgɔn kɛ Segu yan ɛ o ye jinɛ ye …(dumestre-prise_de_djonkoloni.dis.html)

vi gronder gúdugudu, gúdu, gɔ̀rɔntɔ, kúlu, màkúma (d'une foule).

sɔ̀ngɔ→̌→ 162

n prixprix, valeur dá, hákɛ, jànsa, jɔ̀njɔn, kùnkɔrɔtasɛbɛn, kùnnawolosɛbɛn, ládiyalifɛn, sànsɔngɔ, wári, sáwura, waleri, yánkan jàba sɔ̀ngɔ bìra le prix des oignons a baissé

sɔ̀ngɔn→̌→ 0 nsɔ̀ngɔn

n poisson Distichodus rostratuspoisson Distichodus rostratus gàliya (jusqu'à 62,5 cm et 6,250 kg, herbivores, à petites écailles rugueuses). jíŋɛɲɛ.

sɔ̀ni→̌→ 21 sɔ̀nin.

n ongle

1 • ongle. fàra, sɔ̀nifara à bɛ́ kó bɛ́ɛ bìla à sɔ̀ni kɔ́rɔ il est très rancunier (il garde tout sous ses ongles)

2 • griffe (de félin, de canidé ...)

3 • serre (de rapace ...)

sɔ̀nifara→̌→ 0( ongle écorce )

n ongle

1 • ongle. fàra, sɔ̀ni.

2 • griffe.

3 • serre.

sɔ̀nima( ongle *comme de )

adj ongulé

1 • ongulé. ntúra bɛ́ jàte sɔ̀ninma fɛ̀ on range les bovins dans la famille des ongulés (donniya 5/6 p.70)

2 • pourvu d'ongle.

sɔ̀nin→̌→ 0 sɔ̀ni sɔ̀nin.

n ongle

1 • ongle. fàra, sɔ̀nifara à bɛ́ kó bɛ́ɛ bìla à sɔ̀ni kɔ́rɔ il est très rancunier (il garde tout sous ses ongles)

2 • griffe (de félin, de canidé ...)

3 • serre (de rapace ...)

sɔ̀nitigɛlan→̌→ 0( ongle couper *instrumental )

n coupe-ongles

sɔ̀nja→̌→ 10( coeur sécher )

n tristessetristesse, angoisse, déception nídegun, ɲɛ́kumuni, ɲɛ́nafin, kàmanagan, kɔ́nɔnagan, mísimisi, dùsukasi, kɔ́nɔgan.

sɔ̀nja→̌→ 4→n : 0( coeur sécher )

v attristerattrister, affliger, décevoir làmɔnɛ, nísɔngoya, ɲɛ́kɔrɔsìsi, ɲɛ́nakɔ̀rɔ, ɲɛ́nasìsi, ɲɛ́sìsi, kàmikami.

sɔ̀njugu( coeur méchant )

adj débauché díyabagatɔ, jádɔ, kàkala, kàlajugu.

sɔ̀njugu( coeur méchant )

n débauché sɔ̀ntigi, bàkɔrɔnnin, dàamɛ, jánburu, kàkala, súrukubilennin, túlonkɛla, wùlu.

sɔ̀njuguya→̌→ 0( débauché [ coeur méchant ] *abstractif )

n mauvaise conduitemauvaise conduite, égoïsme, gourmandise, débauche bìlakojuguya, háwulɛya, háwulɛ, kɔ́nɔfaralenya, mìyɛ, nègemafɛn, nùgu à dén tɛ́ sɔ̀njuguya tó yèn, fɔ́ kà táa sà son enfant n'abandonnera pas sa conduite mauvaise jusqu'à sa mort

sɔ̀njuguya→̌→ 0→n : 0( débauché [ coeur méchant ] *abstractif )

v abuser

vt abuser à yé nìn dúmuni sɔ̀njuguya à bá kɔ́ il a raflé cette nourriture en l'absence de sa mèreí yé nìn wári sɔ̀njuguya k'à sɔ̀rɔ à má d'í mà tu as utilisé cet argent sans qu'on te l'ait donné

sɔ̀njuru→̌→ 3( coeur corde )

n aorte í yé ń sɔ̀njuru tìgɛ tu m'as causé énormément de peine

sɔ̀nkolon→̌→ 1( coeur usagé )

n vice

1 • vice.

2 • vaurien. bàkɔrɔnku, bátaraden, bátaramɔgɔ, bìlakojugu, dángaden, dénbo, dénsu, dùsukasimɔgɔ, fágonbaatɔ, fùgari, hɔ́rɔnkolon, jíkankooro, kɔ̀nɔku, lágabo, lágasa, nàfu-táafu, nàntan, pànparanba, sárakaden, sárakajugu, sárakamurukuru, sárakamɔgɔ, ɲàmankolon.

sɔ̀nkómà→̌→ 0( accepter affaire *à )

adj complaisantcomplaisant, facile dúman, fɛ́gɛn, nɔ̀gɔman, nɔ̀gɔn.

sɔ̀nkómà→̌→ 1( accepter affaire *à )

n complaisantcomplaisant, facile nàna.

sɔ̀nkɔrɔ→̌→ 4( coeur vieux )

n vieille habitudevieille habitude cíkɔrɔ (souvent mauvaise). dùgumɛnɛ sɔ̀nkɔrɔ yé cínni yé : (pró) la vieille habitude de la fourmi est de piquer

sɔ̀nkun→̌→ 6( coeur tête )

n coeur bòdawaa, dùsukun, dùsu, nídungɔ, sɔ̀n (organe).

sɔ̀nkuna→̌→ 33( coeur amer )

n pyrosis

sɔ̀nkundimi→̌→ 0( coeur [ coeur tête ] souffrance )

n maux de coeurmaux de coeur dùsukundimi.

sɔ̀nnabiri→̌→ 0( coeur abaisser [ *causatif courber ] )

n diaphragme fɛ́lɛfɛlɛnin.

sɔ̀nnaɲini→̌→ 0→n : 0( coeur chercher [ *causatif chercher ] )

v provoquer

vt provoquer, chercher querelle, mettre à l'épreuve bánge, dálaɲini, màamaɲini, màmàɲíni, sábabuya, súruku, dákɔrɔbɔ.

sɔ̀nnasiran→̌→ 0→n : 0( coeur effrayer [ *causatif craindre ] )

v effrayer

vt effrayer bàabaali, félefele, fíyefiye, jàsiran, jàtìgɛ, jàwuli, lásiran, pápa, ɲán ù b'ú sɔ̀nnasiran ní ò kúma cáman yé sá ils lui flanquent la frousse avec beaucoup de paroles de ce genre !

sɔ̀nnɛmɛ→̌→ 1( coeur )

n intentionintention, bonne volonté hákili, kɔ́nɔta, wèse, ŋàniya à tó án sɔ̀nnɛmɛ ná tiens t'en à ce que nous avons décidé (ce n'est pas de la rigolade)ngàniya.

sɔ́nni→̌→ 7( gratifier *nom d'action )

n sacrifice

1 • sacrifice. sáraka.

2 • arrosage. jíbɔn.

sɔ̀nni→̌→ 6( accepter *nom d'action )

n consentement jɛ̀n.

sɔ́nnifɛn→̌→ 24( sacrifice [ gratifier *nom d'action ] chose )

n offrandeoffrande, victime hádiya, nìnifɛn, sárakafɛn, sárakati, sɔ́nfɛn, kàsaaratɔ.

sɔ́nnikɛla→̌→ 34( sacrifice [ gratifier *nom d'action ] faire *agent permanent )

n sacrificateur

1 • sacrificateur. fàgabaga, jírisɔnna, kántigɛla, mùrukalatigi.

2 • arroseur.

sɔ̀nntan→̌→ 1( coeur *privatif )

adj innocent dáfanɛn, hàkɛntan sɔ̀nntan tóra ɲɛ́gɛn nɔ́ l'innocent est resté dans la douchière(l'enfant mort-né y est enterré, innocent comme un bébé qui vient de naître)

sɔ̀nntanya→̌→ 0( innocent [ coeur *privatif ] *abstractif )

n innocence hàkɛntanya, jàlakibaliya, jàlakintanya, jɛ́lenya, jɛ́ya.

sɔ̀nɔ́gɔ→̌→ 0→n : 0( EN facile )

v atténuer

vt atténuer, diminuer dɔ́gɔya, hàlaki, jìgin, láfiɲɛ, nɔ̀gɔya, táanpo ń bɛ fìni` sɔ̀ngɔ` sɔ̀nɔ́gɔya í yé Sékou Colulibaly je diminue le prix d'habit pour toià ye sɔ̀nɔgɔya` dòn à ka báara` kɛ́ta lá il travaille moins

sɔ̀nsira→̌→ 8( accord chemin )

n affirmatif (néoligisme de Mahamadou Konta).

sɔ́nsɔn→̌→ 0→n : 0 sɔ́sɔ sɔ́sɔn.

v bourrer

vt bourrer, entasser sɔ́gɔsɔgɔ, bámu, kólokolo, sógolon, tòn, jɔ́sɔn à bɛ gájiri sɔ́nsɔn dùgu lá il tasse bien la terre (au pied du) poteauFàlajɛ dùgu sɔ́nsɔnnen dòn le village de Falajɛ est entasséà ye bìlali sɔ́nsɔn il a bien serré les entrelacs de la natte

sɔ̀nsuma→̌→ 0( coeur froid )

n consolation

sɔ̀ntigi→̌→ 3( coeur maître )

n vicieux

1 • vicieux. jáhili (qui a une mauvaise conduite). sɔ̀njugu.

2 • fautif, coupable. fìlibaganci, hàkɛtigi, jàlakitigi, tìgi.

sɔ̀ntigǐmɛ́→̌→ 0 shɔ̀ntigǐmá; sɔ̀ndigǐmá; ndígǐmá.

n haricot cuitharicot cuit, haricots cuits à la vapeur, haricots et arachides mêlés cuits au bain-marie (accompagnés d'huile, de condiments et de sucre).

sɔ̀ntulo→̌→ 1( coeur oreille )

n oreillette (terme anatomique).

sɔ́ɔlɔ→̌→ 2→n : 0 shɔ́lɔ; syɔ́lɔ; shyɔ́lɔ; syólo.

v égoutter…dibɔmasin in bɛ lamunumunu, a munu munutɔ, a bɛ kɛɲɛ soninw bisi, k'u di bɔ, di in bɛ sɔɔlɔ ka taa sigi mansin ju la. didenmarala bɛ di in sɛnsɛn k'a kɛ minɛnw kɔnɔ.…(jarasuba-diden.dis.html)


sɔ́ɔlɔ́ ~ shyɔ́ɔlɔ́ , shyɔ́lɔ́ ‘suinter’
consonnes marginales : s- palatisé devant -ee/-ɛɛ -oo/-ɔɔ 2-23

1 • égoutter. tóni.

2 • exprimer (faire sortir en comprimant (vider les intestins ...)

3 • filtrer. sɛ́nsɛn, sɛ́ɛnɛ.

sɔ́ɔlɔlan→̌→ 0( égoutter *instrumental ) shyɔ́lɔlan.

n passoirepassoire, filtre cɔ́ɔlɔ, sɛ́nsɛnnan, yòronko, bántin.

sɔ́ɔni→̌→ 95 sɔ́ɔnin.

adv bientôt jóona k'án sɔ́ɔni ! à bientôt !

sɔ́ɔni→̌→ 27 sɔ́ɔnin.

n bientôt…175. ayiwa mɔgɔ minnu limaniyana Ala la, k'u yɛrɛminɛ ni Ala ye, sɔɔni Ala b'olu don hinɛ ni fisamantiya kɔnɔ ka bɔ a yɔrɔ.…(kurane004.dis.html)

sɔ́ɔnin→̌→ 0 sɔ́ɔni sɔ́ɔnin.

adv bientôt jóona k'án sɔ́ɔni ! à bientôt !

sɔ́ɔnin→̌→ 0 sɔ́ɔni sɔ́ɔnin.

n bientôt

sɔ́ɔri→̌→ 20→n : 0 shɔ́ɔri; shɔ́ri; syɔ́ri; shyɔ́ri.

v insérer… tan ni fila, surɔfana minɛn tan ni fila, a b'o di aw n'aw musow ma, aw b'a sɔɔri , aw t'a bɔyɔrɔ dɔn, aw bɛ se ka baro jumɛn sɔrɔ, min ka fisa o ka bulonkɔnɔbaro ye …(sisoko-lamidu_soma.dis.html)

1 • insérer (dans un interstice).

2 • emmancher. nùmukɛ yé jélekisɛ syɔ́ri à kàla lá le forgeron a emmanché le fer de la hache

sɔ́ɔrɔ→̌→ 1

n longueurlongueur, taille jànya, jɔ̀jan, jɔ̀, kùntaala, cɛ́kisɛ, cɛ́naga, cɛ́, dàma, jɔ̀kundama, jɔ̀kun, kùndama, kùnkɔrɔdama, mɔ̀kundama, sò.… faga dɛ, nka dugujɛ o dugujɛ, u na yɛlɛn sow sanfɛ, marifa b'u bolo, o ye kɛlɛmasadenw ka sɔɔrɔ kɔrɔ ye. e filɛ nin ye, kabini i ye cɛfini saba ta don min, i ma yɛlɛn so kɔ rɔ fɔlɔ. e filɛ nin ye …(jabate-ngenyekoro_ka_tonnkan.dis.html)

sɔ́ran→̌→ 0 súran súratu; sɔ́ran Ar. su:ra

n souratesourate, verset du Coran

sɔ̀rasi→̌→ 0 sɔ̀rɔdasi sɔ̀rasi; sòrodasi Fr. soldat

n militairemilitaire, soldat kɛ̀lɛcɛ, kɛ̀lɛden, kɛ̀lɛkɛcɛ, kɛ̀lɛkɛden, sàbarabatigi, sɛ̀riwusi.

sɔ́rɔ

n excrément de bébéexcrément de bébé… la, i t'o sɔrɔ bilen. barisa, n'i m'a kunbɛnyɔrɔ don, a jinɛw b'i kɛlɛ. ni i ye jiri dunnen sɔrɔ i ka foro kɔnɔ, k'a kɔsin kɔrɔn ma, k'a ɲɛsin tilebin ma, o jiri o jenini bɛ se ka dutigi ka …(jekabaara145_09sidibe-bagayoko-bamananya_ka.dis.html)

sɔ̀rɔ→̌→ 321

n gain

1 • gain, obtention. kùntɔnɔ, tɔ̀nɔ à sɔ̀rɔ man dí ce n'est pas facile à avoir

2 • récoltes. kà sɔ̀rɔ kɛ́ í yé ! que tu fasses de bonnes récoltes !

3 • revenu, rapport. sɔ̀rɔda, láselisɛbɛn, láseli.

sɔ̀rɔ→̌→ 7216→n : 1

v obtenir


Gàribu` ye dɔ́rɔmɛ kɛ̀mɛ sɔ̀rɔ. - 'Le mendiant a reçu 500 fr.'

Gàribu` ye dɔ́rɔmɛ kɛ̀mɛ lásɔ̀rɔ. - 'Le mendiant a reçu 500 fr.' (sous-entendu : il lui a fallu beaucoup d'efforts)
La dérivation causative : lá- (19.1.1)

Fúra` bɛ́ nê bólo, à sɔ̀rɔli` ka gɛ̀lɛn.
J’ai un remède dont l’obtention est difficile’ [Kibaru 127 04keyita-naafigiya_ma].
20.7. –li, nom d’action/de processus, et nominalisation par conversion

1 • obtenir, recevoir. lásɔ̀rɔ, màsɔ̀rɔ, jàbaaya, ládòn í y’à sɔ̀rɔ sábabu mín ná, í kàn'ó fɔ́ màa sí yé ! ne dis à personne comment tu l'as eu

2 • gagner, acquérir. à ye wáriba sɔ̀rɔ jàgo lá il a gagné beaucoup d'argent dans le commerce

3 • attraper. bìbi, mìnɛ (chasse).

4 • atteindre, rejoindre. fò, fóro, gún, sé, màgɛ́n, sɛ́gɛrɛ.

5 • trouver. yé à y’à sɔ̀rɔ só il l'a trouvée vierge (sa jeune femme)

sɔ̀rɔbaatɔ→̌→ 1( obtenir *agent occasionnel *statif ) sɔ̀rɔbagatɔ

n richardrichard, nouveau riche irisari, tán-t'à-sɔ̀rɔ.

sɔ̀rɔbagatɔ→̌→ 0( obtenir *agent occasionnel *statif ) sɔ̀rɔbaatɔ

n richardrichard, nouveau riche irisari, tán-t'à-sɔ̀rɔ.

sɔ̀rɔda→̌→ 19( gain bouche )

n revenurevenu, ressource, moyen d'existence sɔ̀rɔ.

sɔ̀rɔdasi→̌→ 304 sɔ̀rasi; sòrodasi Fr. soldat

n militairemilitaire, soldat kɛ̀lɛcɛ, kɛ̀lɛden, kɛ̀lɛkɛcɛ, kɛ̀lɛkɛden, sàbarabatigi, sɛ̀riwusi.… ka kan ka kɛ, a mɛɛnnenba, tile 60 bolonɔbila kɔ bɛnkansɛbɛn na ; - MƆKU ka baara ye fana ka sɔrɔdasi murutilenw ka waleyaw n'u taabolow boloda ani k'a waleya u ka yɔrɔkelennasigi kuntaala …(benkanseben_min_bora.dis.html)

sɔ̀rɔfɛn→̌→ 24( obtenir chose )

n richesses

sɔ́rɔkɔ→̌→ 0→n : 0

v dénigrer

vt dénigrer búruja, fɛ́gɛnya, háyibu, látiɲɛ, màfiyɛn, màfíyɛnya, nɔ́gɔ, tɛ́rɛmɛ.

sɔ̀rɔ-mán-gɛ̀lɛn→̌→ 0( gain *qualitatif négatif dur )

n tissu de pacotilletissu de pacotille, tissu peu cher (industriel léger, teint à l'indigo).

sɔ̀rɔmu→̌→ 22 Fr. sérum

n sérum básiji, jísalasala.… nka ni dɔgɔtɔrɔ tɛ yen min bɛ se ka sɔrɔmu kɛ, sanni a nani cɛ, aw bɛ kinini pikiri kɛ a la min bɛ kɛ sogobu la, a pikiri kɛta hakɛ : …(dogotoro_14taa_dogotoroso.dis.html)

Sɔrɔna→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop TOPSorona (village, commune de Garalo, cercle de Bougouni, région de Sikasso).…balikukalan kɛcogo dɔ don. kalanden mumɛ tun ye mɔgɔ 20 ye ka bɔ Garalo, Sɔrɔna , Cɛkumala ani Kerekumala. u farala ɲɔgɔn kan Garalo.…(kibaru533_05jara-kalankene_165nan.dis.html)

sɔsɛti→̌→ 2 susɛti

n sosɛti; susɛti chaussette Aw bɛ to ka susɛtijan manaman don, o bɛ jolisiraw gɛrɛntɛ, nka u bɛ se ka bɔ a tigi senna su fɛ. (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) Aw bɛ denmisɛnniw sɔniw tigɛ ka u surunya, ni o tɛ aw bɛ gan walima sosɛti don u tɛgɛ la walasa u kana u yɛrɛ siyɛn. Walasa denyɛrɛni kana a fari yɔrɔ bilennenw siyɛn, aw bɛ a sɔniw tigɛ ani ka gan walima sɔsɛti don a tɛgɛw la. ETRG.FRA.

sɔ́sɔ→̌→ 10→n : 0 sɔ́nsɔn; sɔ́sɔn.

v bourrer

vt bourrer, entasser sɔ́gɔsɔgɔ, bámu, kólokolo, sógolon, tòn, jɔ́sɔn à bɛ gájiri sɔ́nsɔn dùgu lá il tasse bien la terre (au pied du) poteauFàlajɛ dùgu sɔ́nsɔnnen dòn le village de Falajɛ est entasséà ye bìlali sɔ́nsɔn il a bien serré les entrelacs de la natte

sɔ̀sɔ→̌→ 138→n : 1

v contredire…a ye kun faantan na ka fanga sɔsɔ ? se tɛ faantan ye dɛ ! – i bɛ hakɛ to n fa, a kana k'i ma baasi ye.…(dukure-fatoya_ni_jigiya.dis.html)

vt contredire, contester dárɔsàma, kɔ́kari, kɔ́lafɔ, ncàpanko, npú, rɔ́ncàpanko.

sɔ̀sɔli→̌→ 39( contredire *nom d'action )

n discussiondiscussion, contestation kɔ́rɔfɔ, ɲɔ́gɔnkumaɲɔgɔnya, ɲɔ́gɔnsɔsɔ.

sɔ̀sɔlikɛla→̌→ 0( discussion [ contredire *nom d'action ] faire *agent permanent )

n discutailleurdiscutailleur, chicaneur dámaɲinikɛla.

sɔ́sɔn→̌→ 0→n : 0 sɔ́sɔ sɔ́nsɔn; sɔ́sɔn.

v bourrer

vt bourrer, entasser sɔ́gɔsɔgɔ, bámu, kólokolo, sógolon, tòn, jɔ́sɔn à bɛ gájiri sɔ́nsɔn dùgu lá il tasse bien la terre (au pied du) poteauFàlajɛ dùgu sɔ́nsɔnnen dòn le village de Falajɛ est entasséà ye bìlali sɔ́nsɔn il a bien serré les entrelacs de la natte

sɔ̀tìgɛ→̌→ 2→n : 0( EN couper )

v traverser

vt traverser, parcourir cɛ̀rɔ, cɛ́tìgɛ, gánatìgɛ, tìgɛ, tɛ̀mɛ, dòni, kùruba, táama, yáala.

sɔ̀yi→̌→ 0 sɔ̀li sòli; sɔ̀yi.

n canine

Stade→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0

n prop Stade Sitadi (équipe de football à Bamako).… min bɛ an fɛ yan nɔ Medinakura, o bɛ kɛ sufɛla fana na n'o ye 21 heures ye, Real muso ani Stade muso olu bɛ ɲɔgɔn sɔrɔ tako fɔlɔ la, Stade cɛw ani BAO cɛw olu bɛ ɲɔgɔn sɔrɔ tako filanan na…(radio_mali1993_01_27.dis.html)

sú→̌→ 1027 shú.

n nuit

1 • nuit. dùgu, súfɛla sú kòra la nuit est tombéesú bɛ́ kò án ná la nuit va nous surprendre

2 • soir. fìtirimagɛn, súrɔ, tìlebinda, wúla (première partie du jour de 24h. Pour un bambara, le soir du lundi, c'est le dimanche soir, comme dans la Bible "Il y eut un soir, il y eut un matin, ce fut le premier jour" Genèse 1,5). sú ìn ná ce soir, cette nuit (celle qui vient)sú` rɔ́ hier soir, la nuit dernièresú` fɛ̀ le soir, la nuitàrabasu mardi soir (mercredi-nuit)

sú→̌→ 0 shú.

n nasse bɛ̀lɛnbɛlɛn, dùnunkɔrɔ (à poissons).…n'i ye sennamɔgɔ fila ye, i b'a sɔrɔ masike bɛ kelen na. tulonkɛ dɔw dabilala su in na, n'olu tɛ, kow taabolo ka ɲin, fɔ n'a kɛra dɔrɔn, ko in ka bon mɔgɔw hakili ma dɔɔnin.…(Fasokan2009-04_mekiseki.dis.html)

sú→̌→ 108→n : 3 shú.

v tremper

1 • tremper. lámìn à yé tòden sú ná ná il a trempé la boulette de "to" dans la sauce

2 • inciter, exciter. kólokolo, kɔ́nɔdòn, kɔ́nɔnasu, lásu, súguri, súruku, bìla, gódon, kɔ́nɔnasuruku, lámàga, súguba.

sú→̌→ 4→n : 1 shú.

v soûler címicama, kìribi.… dɔrɔgu dɔw bɛ mɔgɔ su i n'a fɔ alikɔli, opiyɔmu, mɔrifini ani eroyini nka o kɔfɛ, a bɛ a bila kokuntankɛ la walima …(dogotoro_12yeretangacogo.dis.html)

sù→̌→ 0 shù Fr. chou

n chou

sù→̌→ 312 shù.

n cadavre…806 ) sɔrɔ man gɛlɛn, to-n-bolo de ka gɛlɛn. 807 ) mɔgɔ ye kɔnɔ min su tɔmɔ, i tɛ o kasikan dɔn. 808 ) bosoli ɲɛdɔn-kojugu, myɛsen b'o la.…(bailleul-sagesse_bambara_02a.dis.html)

1 • cadavre. fùre Voir : sògosu.

2 • défunt, ancêtre. sù dòn enterrer un défuntsù sɔ́n faire un sacrifice aux ancêtres

sù→̌→ 20 shù.

adj mauvaismauvais, vil góman, gó, júgu, kólon.…fɛntigi bɛ magoɲɛ ni nafalan sɔrɔ da su ni da nɔgɔ min na, faantan t'a sɔr'o la.…(dukure-fatoya_ni_jigiya.dis.html)

sùba→̌→ 4( cadavre *augmentatif )

n grand ancêtregrand ancêtre (qui a bien réussi sa vie, grande descendance ...)

súbaa→̌→ 27( tremper *agent occasionnel ) súbaga

n sorcier súmuso, dóma, sómaden, súrɔmɔgɔ, ɲàngaran (malfaisant).

súbaaya→̌→ 1( sorcier [ tremper *agent occasionnel ] *abstractif ) súbagaya

n sorcellerie dómaya, sómaya, súya.

súbaga→̌→ 90( tremper *agent occasionnel ) súbaa

n sorcier súmuso, dóma, sómaden, súrɔmɔgɔ, ɲàngaran (malfaisant).

súbagabana→̌→ 0( sorcier [ tremper *agent occasionnel ] fromager )

n ricinricin, Ricinus communis (arbuste ou arbre ---> 12 m, l'enveloppe des graines est très toxique).. euph tómotigi.

súbagakaba→̌→ 0( sorcier [ tremper *agent occasionnel ] maïs )

n maïs sortesorte de maïs

súbaganamansin→̌→ 0( sorcier [ tremper *agent occasionnel ] à machine )

n ordinateur ɔridinatɛri.

súbagaya→̌→ 8( sorcier [ tremper *agent occasionnel ] *abstractif ) súbaaya

n sorcellerie dómaya, sómaya, súya.

sùbahana→̌→ 3 Ar: subhana(allah) 'expression de surprise' (souvent en composition)

n extraordinaire dákabana (péj.) sùbahanaden (par ex : enfant qui passe toute la nuit à pleurer)

sùbahánalayi→̌→ 8 (ar: subḥa:n alla:h 'Dieu est glorieux')

intj zut alorszut alors (excl.d'impatience événement contrariant, un casse-pied qui s'amène ...)… de bɔ surakamuso Buruberi de bɔ suraka lakari lahila lahila diɲɛ subahanalayi diɲɛ lahila lahila diɲɛ subahanalayi dunya a tɛmɛnna a tagara Buruberi …(gorog1979-cenya_nyogon_dan.dis.html)

sùbon→̌→ 0( cadavre case )

n morgue

1 • morgue. sùso.

2 • maison mortuaire. sànbonda, sàngabon.

sùbɔ→̌→ 1( cadavre sortir )

n meurtre fàgali, mɔ̀gɔfagali, mɔ̀gɔfaga.

súda→̌→ 16→n : 0

v prévenir…kɔnɔɲamaw, jaliw : ja . kɔnɔɲama sɔrɔli tɛ suda . a ka ca a la a tɛ mɛn sen na.…(dogotoro_21denmisenw_ladonni.dis.html)

vt prévenir, annoncer d'avance sàra, kànkarimadá, kɔ̀n, lábàli (à qqn -- lá). sàrakɔmɔsuruku bɛ́ nìn bɛ́ɛ súda mɔ̀gɔ lá.

Sudan→̌→ 32→n.prop/n : 0 →n.prop : 49→n : 0

n prop TOPSoudan (pays).…peresidan sabanan tun ka kan ka sɔrɔ u ɲɛkɔrɔ, n'o ye Sudan peresidan Umaru Ɛli Besiri ye.…(jekabaara329_10sidibe-loran_gubagubo.dis.html)

Sudandisidi→̌→ 15→n.prop/n : 0 →n.prop : 15→n : 0

n prop TOPSudan du Sud (pays).…Mali ni Gabɔn bɛ ɲɔgɔn sɔrɔ Liberewili, Gabɔn faaba la. a ni Sudandisidi bɛ ɲɔgɔn sɔrɔ o kɔfɛ. Gabɔn ni Sudandisidi bɛ laban ka ɲɔgɔn sɔrɔ o kɔfɛ.…(kibaru561_8cero_jara-kani_2019.dis.html)

sudanɛ→̌→ 5

adj soudanais Pariti min tun bɛ wele «Bulɔku Demokaratiki Sudanɛ (Bloc Démocratique Soudanais), o ni pariti min tun bɛ wele «Pariti Demokaratiki Sudanɛ», (Parti Démocratique Soudanais), olu de farala ɲɔgɔn kan ka kɛ paritiba kelen ye, k'o wele «Ɛrideya/RDA». (Kibaru 561, 2018) ETRG.FRA.

sude→̌→ 0→n : 0

v souder kùntùgu An bè don min na i ko bi, ODIPAC ye numu faamuyalen tan dèmè ka sudeli mansin kuranma sòrò.(Jɛkabaara n°1 1986) ETRG.FRA.

sùdon→̌→ 10( cadavre entrer )

n enterrement sùdonni, jànaja, sùko.

sùdòn→̌→ 6→n : 0( cadavre entrer )

v enterrer sùtura.

vt enterre

sùdonbaa→̌→ 0( cadavre entrer *agent occasionnel ) sùdonbaga

n fossoyeur káburusonina, sùdonna.

sùdonbaga→̌→ 2( cadavre entrer *agent occasionnel ) sùdonbaa

n fossoyeur káburusonina, sùdonna.

sùdonna→̌→ 1( cadavre entrer *agent permanent )

n fossoyeur káburusonina, sùdonbaga.

sùdonni→̌→ 0( cadavre entrer *nom d'action )

n inhumation sùdon.

suduya→̌→ 3

n maillot de corpsmaillot de corps, sorte de maillot de corps…o jalamugu bɛnkɛ y'o d'a ma. o dlokiba, a y'o d'a ma. sakiya kulusi, a y'o d'a ma ani suduya min bɛ don a kɔrɔ.…(sunbunu-fula_npogotigi.dis.html)

súfalen→̌→ 1( nuit échange )

n truquage de tours de nuitstruquage de tours de nuits, truquage des tours de nuits chez les épouses (par un polygame). súfalenden enfant issu du truquage des tours de nuits

súfɛfarigan→̌→ 7( nuit par fièvre [ corps fièvre ] ) shúfɛfarigan.

n herpès hɛripɛsi.

súfɛla→̌→ 30( nuit par *nom de lieu ) shúfɛla.

n nuit dùgu, sú (cours de la nuit, pendant la nuit).

súfi→̌→ 3 súfu Ar. ṣu:fi:

n soufi (tendence mystique à l'Islam).….. – ni kalalafili ni sufiya tɛ, tiɲɛ bɛ kɛnɛ kan o, Kofi.…(dukure-fatoya_ni_jigiya.dis.html)

súfu→̌→ 0 súfi Ar. ṣu:fi:

n soufi (tendence mystique à l'Islam).

súgandi→̌→ 217→n : 45 súganti.

v choisir… sariyasen 63 : fan fila mɔgɔw bɛnna a kan, SEYƐSIYA / " CSA " ka kɔlɔsilikɛla dɔ sugandi , min ka baara bɛ kɛ bɛnkan waleyali kiimɛni ye…(benkanseben_min_bora.dis.html)


À ɲíninnen dòn mɔ̀gɔ súgantitɔw bɛ́ɛ fɛ̀, ù k'ù nìyɔrɔ` bɔ́ wóteko` mùsakaw lá.
'Il est demandé à tous les candidats (litt. « à tous les gens qui sont en train d'être élus ») qu'ils reprennent leur part des dépenses électorales.'
Le converbe en -tɔ / fonction attributive rare (18.3)

vt choisir látɔ̀mɔ, tà, tɔ̀mɔ, ɲɛ́natà, ɲɛ́natɔ̀mɔ, ɲɛ́nawoloma.

súganti→̌→ 1→n : 0 súgandi súganti.

v choisir…tuma dɔw la, o tigilamɔgɔw bɛ suganti dugumɔgɔw fɛ ka da u ka dɔnniya kɛrɛnkɛrɛnnen n'u ka mɔgɔlandiya kan.…(dogotoro_00kunnafoni_damadow.dis.html)

vt choisir látɔ̀mɔ, tà, tɔ̀mɔ, ɲɛ́natà, ɲɛ́natɔ̀mɔ, ɲɛ́nawoloma.

sùgo→̌→ 25 sìgo; sùgon.

n rêve hámi sùgo dára ń ná j'ai fait un rêve

sùgo→̌→ 23→n : 0 sìgo; sùgon.

v rêver

vi rêver nê sùgora fɛ́n dɔ́ lá j'ai fait un rêve

sùgon→̌→ 0 sùgo sìgo; sùgon.

n rêve hámi sùgo dára ń ná j'ai fait un rêve

sùgon→̌→ 0→n : 0 sùgo sìgo; sùgon.

v rêver

vi rêver nê sùgora fɛ́n dɔ́ lá j'ai fait un rêve

súgu→̌→ 181

n espèceespèce, manière, nature bìsigi, fásuguya, fásugu, mànfan, násuguya, násugu, násɔnya, násɔn, sìgidama, sí, fásɔn, sífa, súguya.…kala ( maramafɛn ) kala ( ɲɔkala ). kɔ ( fari yɔrɔ dɔ ) kɔ ( ji ). sugu ( dɔgɔ ) sugu ( suguya ) karamɔgɔ b'a ɲini kalandenw fɛ, u ka katimu in lajɛ.…(bamanankan_maben-113danye_togomaw.dis.html)

súgu ar: suq = id.

n marché dɔ́gɔ, gàlo súgu jɔ̀ aller au marché, faire son marché


Marché à Ségou

súguba→̌→ 0→n : 0 súgubɛ.

v exciter

vt 1 • exciter. bìla, gódon, kɔ́nɔnasuruku, lámàga, sú, súguri.

vr s'exciter, se dépêcher jáman, múguri.

2 • sonder une cavité (y agiter un instrument). súruku.

súgubasuguba→̌→ 0→n : 0

v bâcler

vt bâcler bàlakabalaka, bàlaka, gàlabagalaba, gòlokogoloko, hàrabaharaba, nkàsaki.

súgubɛ→̌→ 0→n : 0 súguba súgubɛ.

v exciter

vt 1 • exciter. bìla, gódon, kɔ́nɔnasuruku, lámàga, sú, súguri.

vr s'exciter, se dépêcher jáman, múguri.

2 • sonder une cavité (y agiter un instrument). súruku.

súgudonya( marché jour *abstractif )

n jour de marchéjour de marché

súgufiyɛ( marché place ) súgufyɛ.

n place du marchéplace du marché

súgufyɛ( marché place ) súgufiyɛ súgufyɛ.

n place du marchéplace du marché

Sugula→̌→ 6→n.prop/n : 0 →n.prop : 6→n : 0

n prop TOPSougoula (village, région de Koulikoro— village, région de Sikasso).…ayiwa, nin bɛɛ bɛ gɛnni kɛ ka na a di faama ma Segu. Sugula Bala ni bolo dalen bɛ Sugula , jeli Bukari bɛ nin yɔrɔ in fɔ a ye Sugula : iyee, Sori, faantan tɛ salen dun.…(sisoko-daa_ka_kore.dis.html)

súguladen( marché à enfant )

n qui va au marché

1 • qui va au marché.

2 • voyou. jáhili.

súgulaŋɔmi( marché à beignet )

n galette du marché

1 • galette du marché.

2 • chose exposée (à la vue du grand public).

súgumɔ( marché prendre )

n cadeau de marchécadeau de marché, petit cadeau fait à ses proches par celui qui revient du marché

Suguna→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Soxuna Suxuna

n prop NOM CLSokhouna (ancêtre: Diŋa).

súguna→̌→ 0 súgunɛ súguna; súuna; súuma.

n urine báwuli, jàlaminɛ, ɲɛ́gɛnɛ súgunɛ kɛ́ uriner, pisser, faire pipi

Sugunba→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop TOPSougoumba (village, chef-lieu de la commune de Koningué, cercle de Koutiala, région de Sikasso).…sɛbɛn bayɛlɛmabaga : Nguro muso Wɛrɛ : Sugunba santiri kuntigi.…(jekabaara145_04tubabunogodon_dugukolo.dis.html)

súgunɛ→̌→ 96 súguna; súuna; súuma.

n urine báwuli, jàlaminɛ, ɲɛ́gɛnɛ súgunɛ kɛ́ uriner, pisser, faire pipi

súgunɛbara→̌→ 9( urine calebasse )

n vessie ɲɛ́gɛnɛbara (anat).

súgunɛbilen→̌→ 24( urine rouge ) súgunɛblen.

n bilharziosebilharziose, hématurie nkɔ̀rɔsiyɛn, ɲɛ́gɛnɛbilen, súgunɛbilenkɛ.

súgunɛblen→̌→ 0( urine rouge ) súgunɛbilen súgunɛblen.

n bilharziosebilharziose, hématurie nkɔ̀rɔsiyɛn, ɲɛ́gɛnɛbilen, súgunɛbilenkɛ.

súgunɛkɛbana→̌→ 9( urine faire maladie )

n énurésie

1 • énurésie. ɲɛ́gɛnɛkɛbana, ɲɛ́gɛnɛkɛ.

2 • fistule vésico-vaginale.

súgunɛkɛdimi→̌→ 0( urine faire souffrance )

n cystitecystite, douleur à la miction

súgunɛnpereku→̌→ 0( urine )

n oligurie

sùgurɛ→̌→ 0

n maladie cachéemaladie cachée (chronique (euph)). bàna mín fɔ́li màloya b'í lá, í b’à fɔ́ : sùgurɛ bɛ́ ń ná une maladie dont tu as honte de dire le nom tu dis, "j'ai une maladie"

súguri→̌→ 1→n : 0

v inciter…" a ko : - " wa, baa, n y'a kɛ garamu kɛmɛ wɔɔrɔ ye. " a tora ka den suguri , fo den ye dɔɔnin dɔɔnin fara a kan, fo k'a se garamu ba kelen ma, k'o di jeliw ma.…(sisoko-lamidu_soma.dis.html)

vt inciter, pousser à kólokolo, kɔ́nɔdòn, kɔ́nɔnasu, lásu, súruku, sú, súguba.

sùguri→̌→ 0

n repas avant le jeûnerepas avant le jeûne (musulman).

súgusugu→̌→ 3→n : 0

v s'engouffrer…surukuba y'o kibaruya mɛn tuma min na, o ye kolikɛba dɔ koron k'o minɛ. a y'a sugusugu a ka dununba wo fɛ ka sɔrɔ ka taga dugu dɔ la.…(diarra-dununba_kumata.dis.html)

1 • vi s'engouffrer, entrer en masse fólonkòto, kólokolo, kúlukulu, súgusuguma.

2 • vt pousser bɔ́, dígi, fálen, kúbɔ, kɔ́nɔdòn, kɔ́nɔnasu, kɔ́nɔsuruku, kɔ́nɔsu, lámadòn, tàlontàlon, tàngi, térun, ŋúnan, ɲɔ̀ni (pour faire entrer de force).

súgusuguma→̌→ 1→n : 0( s'engouffrer *action orientée )

v s'engouffrer

vi s'engouffrer, entrer en masse fólonkòto, kólokolo, kúlukulu, súgusugu.

súguti→̌→ 0→n : 0

v s'agiter cɔ́rɔkɔ, fàlifali, fɛ́rɛfɛrɛ, kírikiri, séri.

súguya→̌→ 812( espèce *abstractif )

n espèceespèce, nature tipu, bìsigi, fásuguya, fásugu, mànfan, násuguya, násugu, násɔnya, násɔn, sìgidama, sí, fásɔn, súgu, síya, sífa.

sùjudu→̌→ 10 sùjuru Ar. suju:d

n prosternation (strictement musulman). sìlamɛ bɛ́ sùjuru bìn les musulmans se prosternent

sújuru→̌→ 2

n fétiche de chasseurfétiche de chasseur ɲɔ́nfɔn.… Cɛmɔgɔ Boliɲɛna ko : wa, sujuru tɛ mɔgɔ o mɔgɔ bolo, e kana yɛlɛn.…(sisoko-daa_ka_kore.dis.html)

sùjuru→̌→ 0 sùjudu sùjuru Ar. suju:d

n prosternation (strictement musulman). sìlamɛ bɛ́ sùjuru bìn les musulmans se prosternent

súkaro→̌→ 147 ar: sukkar = id.

n sucre…u bɛ filiba la, barisa sɔrɔmu tɛ fɛn wɛrɛ ye ji ni kɔgɔ kɔ ani tuma dɔw la sukaro . ŋɔmiden kelen fanga ka bon ka tɛmɛ sɔrɔmuji kan, wa fana a tɛ fɛn fara joli kan.…(dogotoro_06furaw_tacogo.dis.html)

súkarodunbana→̌→ 41( sucre manger maladie )

n diabète jábɛti.

sùkasi→̌→ 8( cadavre pleurer )

n lamentation funèbrelamentation funèbre

sùkasidɔnkili→̌→ 1( lamentation.funèbre [ cadavre pleurer ] chant [ danse appeler ] )

n chant funèbrechant funèbre

Súko→̌→ 30→n.prop/n : 0 →n.prop : 30→n : 0 Súkɔ

n prop NOM CLSouko (un nom clanique féminin).

sùko→̌→ 26( cadavre affaire ) shùko.

n enterrement

1 • enterrement, obsèques. jànaja, sùdon.

2 • service funèbre.

sùkojama→̌→ 0( enterrement [ cadavre affaire ] foule )

n assemblée des funéraillesassemblée des funérailles, coutumes funérailles

sùkòlan→̌→ 2( cadavre laver *instrumental )

n plante aromatiqueplante aromatique (plantes adventices à forte odeur aromatique).




photos Charles Bailleul

1 • Ocimum basilicum (---> 25 / 40 cm).. labi

2 • Ocimum gratissimum (---> 50 cm / 2m (arbustive)).. labi

3 • Hoslundia opposita (baies parfumées, couleur orange).. labi

Súkɔ→̌→ 5→n.prop/n : 0 →n.prop : 5→n : 0 Súko

n prop NOM CLSouko (un nom clanique féminin).…a ɲɛ ni Bɛma ɲɛ bɛnna, Bɛma ko a ma : Nagana Seriba Sukɔ , jɔnba santigi Tiramagan. Sanusiga Mari ni Maganfinba kirikajo.…(kone-cemandali_babilen.dis.html)

sùla→̌→ 0 nsìra sìra; sùla; zìra.

n cuivre jaunecuivre jaune kiwuru, dɛ̀ɲɛ.

sùla→̌→ 6 sòla.

n singe rougesinge rouge, Erythrocebus patas búbu, fùlɔ, wára (un mâle âgé avec une douzaine de femelles). búbunin, wárabilen.… taa yɔrɔ jan. ɲɛnajɛw fɛ, u tun bɛ yɛlɛkow kɛ, ka boliboli ka taa yɔrɔw la ani ka mɔgɔw siran. sulaw ni togorokow ka kow tun bɛ tali kɛ ɲɔgɔn na : baara jɔnjɔn ani jɔyɔrɔ payipayi tun t'u la …(oteri_keyita-sogobo-3tulon_wa_sebe.dis.html)

sùlafin→̌→ 4( singe.rouge noir ) sòlafin.

n vervetvervet, Cercopithecus aethiops sabaeus nkòba, nkòbanin, sòlafin.

sùlantàra→̌→ 2 sùlantɛ̀rɛ sùrantɛ̀rɛ; sùlantàra; fùlantàra; fùlɔntàra.

n gecko (animal censé maléfique).…1457 ) sɔmi-n-yɛrɛ-fɛ ko : « bakɛn suma bɛ ». 1458 ) sulantara ko : « fiɲɛn da ka tugu ! ». a y'a sɔrɔ a yɛrɛ ye fiɲɛn tiɲɛbaga ye.…(bailleul-sagesse_bambara_02b.dis.html)

sùlantɛ̀rɛ→̌→ 2 sùrantɛ̀rɛ; sùlantàra; fùlantàra; fùlɔntàra.

n gecko (animal censé maléfique).… baa Tayiru ko a ye baara min kɛ Ana la, ko sulantɛrɛ ɲɛnama, ale bɛ o minɛ, ka o jeni tasuma la, ka o sisi, ka o mugu bɔ, ka o nasi sɛbɛn, ka o kɛ o la ; …(dumestre-manigances_2003_08.dis.html)

Sulaye→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Sòlomani Sòlomana; Sòlomaana; Sulemani; Suleyimani; Suleyimane; Suleye; Sùlé; Sòló

n prop NOM M (Sòló, Sùlé sont des formes diminutives).

Sùlé→̌→ 5→n.prop/n : 0 →n.prop : 5→n : 0 Sòlomani Sòlomana; Sòlomaana; Sulemani; Suleyimani; Suleyimane; Sulaye; Suleye; Sòló

n prop NOM M (Sòló, Sùlé sont des formes diminutives).… Syaka Tanbura, o wilila ka taa Nsantigila Sule ka so, ka i bolo don donsoya la, Sule fɛ, k'i yɛlɛma k'i kɛ waraba ye, Syaka y'o dege Sule fɛ, …(dumestre-manigances_2003_09.dis.html)

Sulemani→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0 Sòlomani Sòlomana; Sòlomaana; Suleyimani; Suleyimane; Sulaye; Suleye; Sùlé; Sòló

n prop NOM M (Sòló, Sùlé sont des formes diminutives).… Sulemani Jalo …(kibaru013_06jalo-ka_bo_tamani.dis.html)

súlen→̌→ 0( tremper *participe résultatif )

ptcp soûlsoûl, saoul, ivre à tùn súlenba dòn il était complètement soûl (1 Sam 25, 16)

súlenya→̌→ 0( soûl [ tremper *participe résultatif ] *abstractif )

n ivresseivresse, alcoolisme fálenya, ɲɛ́namini, dɔ̀lɔminbana, dɔ̀lɔmin, dɔ̀lɔtɔya.

Suleye→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0 Sòlomani Sòlomana; Sòlomaana; Sulemani; Suleyimani; Suleyimane; Sulaye; Sùlé; Sòló

n prop NOM M (Sòló, Sùlé sont des formes diminutives).…ninnu tɛ kɛnɛya bilen. olu fatɔlama bɛ Bakari bolo. a nalen bɛ olu bila Suleye Daga la, ka bɔ a senkɔrɔ Segu.…(dumestre-manigances_2003_08.dis.html)

Suleyimane→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Sòlomani Sòlomana; Sòlomaana; Sulemani; Suleyimani; Sulaye; Suleye; Sùlé; Sòló

n prop NOM M (Sòló, Sùlé sont des formes diminutives).

Suleyimani→̌→ 26→n.prop/n : 0 →n.prop : 26→n : 0 Sòlomani Sòlomana; Sòlomaana; Sulemani; Suleyimane; Sulaye; Suleye; Sùlé; Sòló

n prop NOM M (Sòló, Sùlé sont des formes diminutives).…Maamari sɔrɔla ka laban o su kelen a ye i bin ni ka taga kungoba kɔnɔ. Suleyimani Tungara, segukɔrɔka don.…(dumestre-manigances_2002_12.dis.html)

sùli→̌→ 0 sùlu sùli.

n poulaillerpoulailler, bergerie kúlukulu, shɛ̀kulukulu, shɛ̀sulu, sàgawɛrɛ (abri pour le petit bétail ou volaille).

sùli→̌→ 1→n : 0 sùuli sùli; shùuli.

v abaisser

vt abaisser, pencher lábiri, màbíri, màjìgin (baisser vers l'avant). cànkani, fàlakantan nìn sàmasen sùlilen bɛ́ bíli kɔ́rɔ ce gros poteau soutient le toit

sùlu→̌→ 11 sùli.

n poulaillerpoulailler, bergerie kúlukulu, shɛ̀kulukulu, shɛ̀sulu, sàgawɛrɛ (abri pour le petit bétail ou volaille).…sulu min kɔnɔ, o kɔnɔ ka kan ka furan k'a jɛ. furanni buguri min bɔra, buguri wɛrɛ kɛ o nɔ la.…(kibaru029_3menta-shemara.dis.html)

sùlusala→̌→ 0→n : 0 sòolosaala súulusaala; sùlusala; syòlosyala.

v flâner

vr flâner, marcher très lentement càloncalon, kòlokala.

Suma→̌→ 12→n.prop/n : 0 →n.prop : 12→n : 0

n prop NOM CLSouma…ntolatanna ŋana kɛra nabi Suma ye ; ale jansara ni sefawari dɔrɔmɛ 100000 ye.…(kibaru561_8jabi_jara-sitadi_maliyen.dis.html)

súma→̌→ 27

n odeur

1 • odeur. kása, kása súma bɔ́ súma bɔ́ flairer, suivre à l'odeurí súma bɔ́'ń bɛ́ kójugu tu es un sacré hypocritesúma tìgɛ faire disparaître l'odeursúma mɛ́n sentir, flairer une odeur

2 • renvoi (malodorant et amer).

súma→̌→ 22

adj frais…a bɛ sɔrɔ ka musoya ko ji suma na, ka furamugu kɛ a la ( misibo ni furamugu finman dɔ ɲagaminen ).…(kunnafoni_jelenw.dis.html)

1 • frais, froid, humide. kɛ́nɛ (plus rare). jí súma ka dí l'eau fraîche est agréable

2 • lent, calme. bólolasuma, sènnasuma, súmaman, tɛ́gɛnasuma à ka súma kójugu c'est un lambin

súma→̌→ 52

n froid…3629 ) mɔgɔ bɛ iko jirisunba : taamana bɛɛ niyɔrɔ bɛ a suma na. 3630 ) mɔgɔ, i bɛ na mɔgɔw de bolo, i bɛ taa mɔgɔw de bolo.…(bailleul-sagesse_bambara_02e.dis.html)

1 • froid, fraîcheur, humidité. nɛ́nɛ, súmaya, súmalenya, yíidi.

2 • ombre. bílen, dúlen, jà ù sìgilen jíri súma nɔ́ ils sont assis à l'ombre d'un arbre

3 • accès de paludisme.

4 • lenteur. nìgisinɔgɔsɔ.

súma→̌→ 142→n : 0

v rafraîchir

1 • rafraîchir. lásumaya, lásuma, súmaya sú mána kò, dùgukolo bɛ́ súma la nuit, le sol rafraîchit

2 • mouiller, détremper. dáji, ɲígin sánji nàna fɔ́ kà dùgukolo sɛ̀bɛ-súma la pluie est venue au point de bien détremper le sol

3 • calmer. màdá, dá, lásabali, màsúma sú mána kò, dùgu bɛ́ súma la nuit, le village se calmekàrisa súmalen un tel est calme, ou trop calme = lambindénmuso kɔ̀ni, Ála y’à dá à bá yé k'à dùsu súma, k'à bólo súma les filles, Dieu les donne aux mamans pour leur consolation et leur soulagement

4 • rendre silencieux/triste.

súma→̌→ 85→n : 0

v mesurer

1 • mesurer, peser. bóloda, hákɛya, màndá, dákɔrɔtà, pese í ka màlo súma pèse le riz

2 • comparer. sánga (ni ... ye). à yé Ámadu súma ni Sáamori yé il a comparé Amadou et Samory

3 • viser. bón à yé kɔ̀nɔ súma ni màrifa yé il a visé l'oiseau avec le fusil

súma→̌→ 31

vq frais

1 • frais, froid, humide. kɛ́nɛ (plus rare). jí súma ka dí l'eau fraîche est agréable

2 • lent, calme. à ka súma kójugu c'est un lambin

sùma→̌→ 0→n : 0

v pagayer

vt pagayer, faire avancer látaa (une pirogue).

sùma→̌→ 0 sùman sùma.

n récolte

1 • récolte, culture vivrière. sɛ̀nɛkɛsuman, dénko, sɛ̀nɛkɛfɛn sùma ládon rentrer les récoltes

2 • nourriture, repas. dáladumuni, dá, dúmuni, dúnfɛn, kɔ́nɔnafɛn, fàna, bálo, dáhirimɛ.

súmadiyalan→̌→ 4( odeur rendre.agréable [ agréable *en verbe dynamique ] *instrumental )

n parfumparfum, aromate, encens kásadiyalan, làtikɔlɔn, parifɛn, géni, wúsulan.

súmalenya→̌→ 0( rafraîchir *participe résultatif *abstractif )

n fraîcheur

1 • fraîcheur, rafraîchissement. súmaya, súma, yíidi.

2 • calme, douceur, lenteur. básigilenya, làfiya, màsumalenya, sábali, tímiya, nìgisinɔgɔsɔ.

Sumalo→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLSoumalo

súmama→̌→ 1( odeur *comme de )

adj odorant

súmaman→̌→ 3( frais *adjectivateur )

adj lent bólolasuma, sènnasuma, súma, tɛ́gɛnasuma.

sùman→̌→ 159 sùma.

n récolte


photo : Daniel Hérard

1 • récolte, culture vivrière. sɛ̀nɛkɛsuman, dénko, sɛ̀nɛkɛfɛn sùma ládon rentrer les récoltes

2 • nourriture, repas. dáladumuni, dá, dúmuni, dúnfɛn, kɔ́nɔnafɛn, fàna, bálo, dáhirimɛ.

Sumana→̌→ 32→n.prop/n : 0 →n.prop : 35→n : 0 Ùsmánì Usmana; Usumana; Usmane; Usumani; Zumana; Sumanɛ; Nsumanɛ; Zú

n prop NOM M (nom masculin).…Bayisu ko : hali e ma anw ka so Sumana ye wa ? u b'a fɔ min ma ko Basi, nin kunatɔ don. o Sumana yɛrɛ, a ni a ka kunatɔya, n'o de ɲɛ bɔra muso o muso fɛ Segukɔrɔ kɔnɔ yan, a b'o sɔrɔ k'o kɛ.…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_09_27.dis.html)

sùmana→̌→ 1( pagayer *agent permanent )

n Somono sɔ̀mɔnɔ.

Sumanɛ→̌→ 132→n.prop/n : 0 →n.prop : 132→n : 0 Ùsmánì Usmana; Usumana; Usmane; Usumani; Sumana; Zumana; Nsumanɛ; Zú

n prop NOM M (nom masculin).…jama tɔ jɔlen tun don. Sumanɛ Kane, a bɛ fɔ ale ma ko Basi, cɛkɔrɔba dɔ don ; Sumanɛ ko : musoko jarabi, a bɛ mɔgɔ faga, a bɛ mɔgɔ mangoya.…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_10_18.dis.html)

sùmangosi→̌→ 1( récolte battre )

n battage (des céréales).

Súmanguru→̌→ 39→n.prop/n : 0 →n.prop : 40→n : 0 Súmaoro Súmaworo; Súmangurun

n prop NOM CLSoumaoro… Sumanguru yenge a yenge Sumanguru ka n sɔgɔ ka n nugu bɔ Sumanguru yenge A yenge Sumanguru kɔrɔkɛw bɛɛ tɛmɛnna olu bɛɛ ye dɔnkili da tama ma foyi kɛ olu la a nana se …(gorog1979-fa_ni_a_ka_taman.dis.html)

Súmanguru→̌→ 31→n.prop/n : 0 →n.prop : 31→n : 0

n prop NOM MSoumangourou, Soumaoro (roi du royaume de Sosso, antagoniste de Soundiata Keïta).… wolo kan tuma min na, a ko : Masa kɔnɔntɔn, Masa makɔnɔ kɔnɔntɔn a bɛɛ tora kɛlɛ rɔ Sosokuru Sumanguru fɛ. ne sigira u nɔ de rɔ sisanninnɔ, nk'a tɛ se ka ne ka masaya tiɲɛ ni n ma sɔn. a ye Mande …(kone-sunjata.dis.html)

Súmangurun→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Súmaoro Súmaworo; Súmanguru

n prop NOM CLSoumaoro

súmanikɛlan→̌→ 41( mesurer *nom d'action faire *instrumental )

n mesure bɛ̀rɛ, dàma, hákɛya, hákɛ, kíisa, múre, súmaninan (instrument pour mesurer, peser).

súmaninan→̌→ 0( mesurer *nom d'action *instrumental )

n mesure bɛ̀rɛ, dàma, hákɛya, hákɛ, kíisa, múre, súmanikɛlan (instrument pour mesurer, peser).

Sumano→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0 Somono Sumono

n prop NOM CLSomono, Soumano (Ancêtre - Kani Sinbon, petit-fils de Bilali).… mɔgɔ minnu tun bɛ kɛnɛ in kan ka jama laɲaga, o tun ye Abudulayi Jabatɛ, Umu Sangare ani Mori Sumano n'a ka misiw ye…(kibaru467_8wage_jara-alimatu_mayiga.dis.html)

Sumano→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0 Sumono

n prop NOM CLSoumano (ancêtre: Kani Sinbon, petit-fils de Bilali).… mɔgɔ minnu tun bɛ kɛnɛ in kan ka jama laɲaga, o tun ye Abudulayi Jabatɛ, Umu Sangare ani Mori Sumano n'a ka misiw ye…(kibaru467_8wage_jara-alimatu_mayiga.dis.html)

sùmansi→̌→ 63( récolte semence )

n semence síkisɛ, sí.

Súmaoro→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Súmaworo; Súmanguru; Súmangurun

n prop NOM CLSoumaoro

Sumare→̌→ 6→n.prop/n : 0 →n.prop : 6→n : 0 Sumarɛ

n prop NOM CLSoumaré…ma Sumare tun kɔnɔma don kalo seegin, a si ye san 24 ye, den fila b'a bolo minw si ye san 5 ani san 2.…(kibaru029_2kabako.dis.html)

Sumarɛ→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0 Sumare

n prop NOM CLSoumaré… minnu fagara binkannikɛlaw fɛ lotoli Aradisɔni baarakɛlaw la, Abudulayi Kɔnɛ, Hawa Sumarɛ ani Hasana Tapili, medayi dira olu su ma…(kibaru527-06jara_jara-lotoli_aradisoni.dis.html)

súmasuma→̌→ 0→n : 0 súmusumu súmasuma; súmɛsumɛ Ar. šamšama

v flairer

vt flairer, humer

Súmaworo→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0 Súmaoro Súmanguru; Súmangurun

n prop NOM CLSoumaoro…ɛliseba ye sɔrɔdasiw ka ntolatantɔn gosi 1 ni 0. o kuru kelen donna Zumana Sumaworo fɛ sanga 40nan na.…(kibaru527-07konta-kalo_farikolonyenaje.dis.html)

súmaya→̌→ 112( frais *en verbe dynamique )

n froid

1 • froid, fraîcheur, humidité. nɛ́nɛ, súma, súmalenya, yíidi ní súmaya má dá kósɛbɛ, kùlu tɛ sé kà sɛ̀nɛ on ne peut cultiver sur les collines, à moins d'une grande humidité

2 • accès de paludisme (froid).

3 • ralentissement.

súmaya→̌→ 84→n : 0( frais *en verbe dynamique )

v rafraîchir

1 • rafraîchir. lásumaya, lásuma, súma tò súmayara le "to" est froid

2 • détremper, mouiller. dáji, ɲígin.

3 • ralentir, modérer. sènnasúmaya sánji kó yé ń súmaya dànni fɛ̀ la pluie m'a retardé dans les semisò làada bɛ́ kà súmaya ces coutumes sont en train de se perdre (elles ralentissent)

súmayabana→̌→ 129( froid [ frais *en verbe dynamique ] maladie )

n paludismepaludisme, malaria jɔ́ntɛ.

Sùmayíla→̌→ 29→n.prop/n : 0 →n.prop : 85→n : 0 Isimayɛli; Isimayila; Ismayila; Sumayira; Sumi

n prop NOM MSoumaïla (nom masculin). (Sumi est une forme diminutive).… baa Bureyimajɛ Tarawele, baa Tayiru Tarawele, Babasi Jara, baa Sumayila Tarawele, Nanakɔmaantan Tarawele, baa Yaya Tarawele baa Sumana Jara, Laji Koyita, bi …(dumestre-manigances_2003_08.dis.html)

Sumayira→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0 Sùmayíla Isimayɛli; Isimayila; Ismayila; Sumi

n prop NOM MSoumaïla (nom masculin). (Sumi est une forme diminutive).… Umu ko : mɔgɔ min nana i sɔrɔ yen surɔ, o tun ye Sumayira Mamudu ye, ne tun ye " rendez-vous " di Mamudu ma surɔ, nka ne Umu tun ma siga ni e Isa nali ye …(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_10_17.dis.html)

súmesunsun→̌→ 0( kaki.de.brousse )

n arbre Garcinia livingstoneiarbre Garcinia livingstonei (arbre ---> 2 / 8 m ). gutt.

súmɛ→̌→ 0 túmɛ Ar. ɵu:m

n ailail, Allium sativum láyi (un mot peu connu). lili.

sùmɛ→̌→ 0 sìma

n poisson Arius gigaspoisson Arius gigas (jusqu'à 1,15 m— assez rare, oeufs très gros incubés dans la cavité bucale).

súmɛsumɛ→̌→ 0→n : 0 súmusumu súmasuma; súmɛsumɛ Ar. šamšama

v flairer

vt flairer, humer

Sumi→̌→ 63→n.prop/n : 0 →n.prop : 63→n : 0 Sùmayíla Isimayɛli; Isimayila; Ismayila; Sumayira

n prop NOM MSoumaïla (nom masculin). (Sumi est une forme diminutive).… bɛ du kɔnɔ. Gejuma y'a ɲɛfɔ a tɔɲɔgɔn dɔw ye. olu ye jo di a ma, ko n'i y'a sɔrɔ a woloba ni Sumi tun ye ba kelen fa kelen ye, a tun bɛ mɔbili yɛrɛ bila Gejuma ka bolo kan, kuma tɛ ka moto …(tarawele-batigemisi.dis.html)

Sumono→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Somono Sumano

n prop NOM CLSomono, Soumano (Ancêtre - Kani Sinbon, petit-fils de Bilali).

Sumono→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Sumano

n prop NOM CLSoumano (ancêtre: Kani Sinbon, petit-fils de Bilali).

sùmu→̌→ 0 sɔ̀mi sùmu.

n acte sexuelacte sexuel (en parlant de l'homme— un mot peu connu à Bamako). cɛ̀ bɛ sɔ̀mi kɛ́ mùso lá l'homme faire l'amour avec la femme (expression non euphémique)

sùmu→̌→ 0→n : 0 sɔ̀mi sùmu.

v coucher avec

vt coucher avec núncì (en parlant de l'homme— un mot peu connu à Bamako). cɛ̀ bɛ mùso sɔ̀mi l'homme a couché avec la femme (expression non euphémique)

sùmu→̌→ 24 sùmun.

n cariecarie, abcès dentaire…jateminɛw y'a jira ko denmisɛnnin minnu bɛ lakɔli la, o kɛmɛsarada la sumu bɛ 60 fo 90 na. sumu bɛ lakɔliden baliku fana bɛɛ la.…(kibaru548_06jara-dadimi_sababu.dis.html)

sùmu→̌→ 0→n : 0 sùmun

v faire la veillée

1.1 • vi faire la veillée

1.2 • vt passer une nuit agréable avec

2 • vt faire l'amour avec

sùmu→̌→ 1 sùmun

n veillée fàala, sìɲɛna (nuit agréable passée en compagnie).…ne ni aw bɛ ɲɔgɔn fɛ tuma bɛɛ fo ka taa diɲɛ ban. » sumu tasuma mana mɔgɔya, a bɛ jama wele ; jama wɛrɛ ko tɛ, baroda mɔgɔw ko don.…(mariko-masunkulu.dis.html)

sùmun→̌→ 0 sùmu sùmun.

n cariecarie, abcès dentaire

sùmun→̌→ 0→n : 0 sùmu

v faire la veillée

1.1 • vi faire la veillée

1.2 • vt passer une nuit agréable avec

2 • vt faire l'amour avec

sùmun→̌→ 0 sùmu

n veillée fàala, sìɲɛna (nuit agréable passée en compagnie).

súmuni→̌→ 0( carie *diminutif ) sùmunin súmuni.

n furonclefuroncle, abcès

sùmunin→̌→ 9( carie *diminutif ) súmuni.

n furonclefuroncle, abcès

Sumunu→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0 Sunbunu

n prop NOM CLSoumbounou (d'origine nomble).…ale jansara ni sefawari miliyon 1 ye. Asetu Sumunu ka bɔ Bamakɔ, o kɛra sungurun saramaba dankan fɔlɔ ye.…(kibaru467_8wage_jara-alimatu_mayiga.dis.html)

súmuso→̌→ 28( tremper femme )

n sorcière súbaga.

súmusumu→̌→ 3→n : 2 súmasuma; súmɛsumɛ Ar. šamšama

v flairer… dennin bɛ a nɔ fɛ nin bɛɛ rɔ dennin mɔgɔlama tɛ dennin a dimɔgɔlama tun don a bɛ u sumusumula ka taga kɔrɔmuso tagara ka taga don bulon dɔ kɔnɔ o du tun ye duba dɔ ye …(gorog1979-dennin_ni_mogo_yelema.dis.html)

vt flairer, humer

súmusumu→̌→ 1

n primeurs (terme enfantin pour désigner les premières récoltes de maïs, d'arachides ...)…1037 ) ni i y'a mɛn : « sumusumu ka di », fɛnkura ka se.…(bailleul-sagesse_bambara_02b.dis.html)

sún→̌→ 42

n tronc…- naamu ! - Ɲɛnama kɛlen bɛ ka ŋunu kelen da. - naamu ! - si sun kelen ŋunu kelen kelen.…(balo-daa_monson_ni_nyenama.dis.html)

1 • tronc, pied d'arbre. cɛ́naga, jù, nàga.

2 • origine, source, cause. báju, búruju, bɔ́kolo, dá, jùjɔn, lásiri, orizini, sábabu, sínti, tàyɔrɔ, fúnti, ncɔ́ɔnɔ, póyida, súuru, dàlilu, sábabuya.

sún→̌→ 43 ar: saum = id.

n jeûne dúmunibaliya, dúmunikɛbaliya à bɛ́ sún ná il jeûnesún tìgɛ rompre le jeûnesún dòn ( kɛ́ ) jeûnerdòn sún ná commencer un jeûne

sún→̌→ 35→n : 0 ar: saum = id.

v jeûner…o ye anw ka taabolo dɔ ye. Ala ko an ka minnu to, an bɛ olu de to. Ala ko an ka sun , an ka jaka bɔ, an ka seli, an ka hiji ni o se bɛ i ye. nka baara yɛrɛ ju ye jogo ɲumanya ye.…(entretien_sida1994_04_10.dis.html)

1 • vi jeûner à sunna il a observé le jeûne

2 • vt jeûner pendant (un période de temps). à ye tìlè tan sun il a fait dix jours de jeûne

3 • vr jeûner à y'í sún il a jeûné

súna→̌→ 1

n sounna…a bonya, i k'a nɛgɛn. a bɛrɛbɛrɛ, i denw baba don, i ka suna ni farida don.…(kibaru556_04kulubali-poyi_sabali.dis.html)

1 • sounna.

2 • facultatif (non obligatoire, mais permis).

súna→̌→ 0 súnan súna.

n mil hâtifmil hâtif, millet hâtif, mil à chandelles, Penicillaria spicata, Pennisetum sp

sùnaa→̌→ 0 sùnɔgɔ sùnaa; sìnɔgɔ.

n sommeil sìnɔgɔ b’à ɲɛ́ ná il a sommeil

sùnaa→̌→ 2→n : 0 sùnɔgɔ sùnaa; sìnɔgɔ.

v dormir

1 • vi dormir í má sùnɔgɔ bán ? tu ne dors pas encore ?

vt faire dormir fúra y’à sùnɔgɔ le remède l'a fait dormir

2 • vi cailler dùn, nìri (lait ...)

3 • vt dormir un certain temps ù bɛ táa ù dá kà dɔ́ɔnin sùnaa ils vont se coucher et dorment un petit peu

sùnaabaatɔ→̌→ 0( dormir *agent occasionnel *statif ) sùnɔgɔbagatɔ sùnɔgɔbaatɔ; sùnaabaatɔ.

adj dormeurdormeur, endormi

sùnaabaatɔ→̌→ 0( dormir *agent occasionnel *statif ) sùnɔgɔbagatɔ sùnɔgɔbaatɔ; sùnaabaatɔ.

adj dormeurdormeur, endormi sùnɔgɔbagatɔ kúnu ka dí túgubaganci yé il est plus facile de réveiller un dormeur que celui qui fait semblant

súnamɔgɔ→̌→ 0( sounna homme )

n sunnite

1 • sunnite.

2 • wahhabite. bólominɛ, wàhabiya (un terme neutre, cf. wàhabiya et súnamɔgɔ).

súnan→̌→ 1 súna.

n mil hâtifmil hâtif, millet hâtif, mil à chandelles, Penicillaria spicata, Pennisetum sp…ntumu ye fɛnɲɛnama ye, min ka jugu sumanw ma kosɛbɛ, kɛrɛnkɛrɛnnenya la saɲɔ ni sunan ani keninge. nfirinfirinnin finmannin min bɛ pan su fɛ, o de den don.…(kibaru537_06jakite_jara-nyodunntumuw.dis.html)

Súnba→̌→ 22→n.prop/n : 0 →n.prop : 22→n : 0

n prop NOM F (nom féminin).… de kɔnɔ a labanna denmisɛnw ma, a b'u bolodon, k'u halaki. Gejuma minɛna Sunba fɛ o cogo la. Sunba tulo donnen ɲininkalikan na, a y'a ka fini siri a disi la ka na i jɔ a ka so kuru kelennin da la …(tarawele-batigemisi.dis.html)

súnbala→̌→ 17

n condiment kɛ́lan, nádiyafɛn (fait avec les graines de nɛrɛ fermentées). nɛ̀rɛtu.….. - sunbala. sunbala ye an ka sigida najinin ye. ale bɛ sɔrɔ jiri la n'o ye nɛrɛ ye.…(berson_traore-ka_sigidalafen_duntaw.dis.html)

súnbali→̌→ 0( jeûner PTCP.NEG )

ptcp qui ne jeûne pasqui ne jeûne pas

Sunbunu→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0 Sumunu

n prop NOM CLSoumbounou (d'origine nomble).

Súngalo→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0 Súnkalo Sunkaro

n prop NOM MF (nom masculin ou féminin).…kalan in dayɛlɛla Sungalo Sanogo de fɛ, o ye baarakɛlaw ka minisiriso bulonkuntigi ye.…(kibaru160-179_08muso_baarakelaw.dis.html)

súnguru→̌→ 1 súngurun súnguru.

n jeune fille…sunguru dɔ de kan. sungurun nin tɛ foyi kɛ, n'a wulila a bɛ taga tulon kɛ dugu wɛrɛ la.…(05donkesunguru.dis.html)

1 • jeune fille mùsomannin, npògotigi, súngurunnin, dàn-kúnbère, dénmisɛn.

2 • putain cáka, nà-ń-kɛ́, súngurunbamuso (péj.)

3 • rn, fn amante kànumuso, mùsoba, ɲàmɔgɔmuso, ɲàmɔgɔ à ka súngurun dòn c'est sa petite amie, sa 'poule'

súngurun→̌→ 109 súnguru.

n jeune fille…401 ) ni Ala ma bilakoroba faga joona, a bolo na da sungurun sin na. 402 ) « ni Ala ma n sonya, ne si na jɛya ». 403 ) ni i y'a mɛn : « Ala ka bon », i y'a dan dɔn.…(bailleul-sagesse_bambara_01.dis.html)

1 • jeune fille mùsomannin, npògotigi, súngurunnin, dàn-kúnbère, dénmisɛn.

2 • putain cáka, nà-ń-kɛ́, súngurunbamuso (péj.)

3 • rn, fn amante kànumuso, mùsoba, ɲàmɔgɔmuso, ɲàmɔgɔ à ka súngurun dòn c'est sa petite amie, sa 'poule'

súngurunba→̌→ 24( jeune.fille *augmentatif )

n prostituée súngurunbamuso, cáka, díyatɔmuso, játɔmuso, tùtu, yɛ̀rɛkunfeerela.

súngurunbamuso→̌→ 1( prostituée [ jeune.fille *augmentatif ] féminin )

n putain cáka, nà-ń-kɛ́, súngurun, súngurunba.

súngurunbaya→̌→ 10( prostituée [ jeune.fille *augmentatif ] *abstractif )

n prostitution yɛ̀rɛkunfeere.

súngurunkɔrɔ→̌→ 0( jeune.fille vieux )

n jeune fille grande fortejeune fille grande forte

súngurunnin→̌→ 27( jeune.fille *diminutif )

n jeune fille


Súngurun-nin-w bɛ kɔ́nɔ jugu` tà kà tíla k’ ò tíɲɛ ní fúra súgu` bɛ́ɛ dɔ́ yé…
Les jeunes filles tombent enceintes de mauvaise façon, puis elles se font avorter avec toutes sortes de médicaments…’ [Kibaru 206 04konate-ka_bo_nyamina].
21.10. –nin, suffixe diminutif

1 • jeune fille. mùsomannin, npògotigi, súngurun, dàn-kúnbère, dénmisɛn (adolescente).

2 • vierge. à ma kɛ́ cɛ̀ fɛ̀, à bɛ́, à súngurunnin elle est vierge

súnguruntigɛ→̌→ 7→n : 0( jeune.fille couper )

v débaucher


kà súngurun` tìgɛ - ‘courir les filles’

kà mùso` súngurun-tigɛ - ‘coucher avec qqn.’ (une femme).
23.2.Modèles de composition verbale - NAUT+V

vt débaucher (traiter une femme ou une fille comme une putain).

súnguruntigɛ→̌→ 10( jeune.fille couper )

n débauche jùlajuguya, kàkalaya, màlobaliya, sɔ̀njuguya, túlon, wùluya (le fait de draguer les filles).

súnguruntigɛla→̌→ 1( débaucher [ jeune.fille couper ] *agent permanent )

n séducteurséducteur, coureur de 'pagne' kɔ́rɔtigɛla (séducteur de jeunes filles).

súngurunya→̌→ 5( jeune.fille *abstractif )

n état de jeune filleétat de jeune fille, adolescence (pour une jeune fille).

súngurunya→̌→ 0→n : 0( jeune.fille *abstractif )

v devenir jeune fille

vi devenir jeune fille

súnjalan→̌→ 0( jeûne sec )

n jeûne strictjeûne strict (sans avoir pris la collation 'suguri').

Sùnjata→̌→ 123→n.prop/n : 0 →n.prop : 136→n : 0 Sonjade

n prop NOM M (nom masculin).…Seku Tunkara Sunjata ka maana mɛn a fa da. a y'a sɛbɛn, k'a labɛn, walasa a ka kɛ gafe ye.…(baguro-gabukoro_keyita.dis.html)

Súnkalo→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0 Súngalo; Sunkaro

n prop NOM MF (nom masculin ou féminin).… la, o ye hɛɛrɛ y'o tigi ma. n'aw sunna kɔni, o de ka di aw la, n'a y'a sɔrɔ aw b'a dɔn. 185. Sunkalo de ye kalo ye, kuranɛ jiginna min na, ka kɛ kana ye mɔgɔw ye, ani dalilu kɛnɛman, ka bɔ kana na …(kurane002.dis.html)

súnkalo→̌→ 32( jeûne lune )

n ramadan (9ème mois de l'année lunaire).

súnkalomakɔnɔ→̌→ 0( ramadan [ jeûne lune ] attendre [ *connecteur attendre ] )

n 8e mois lunaire8e mois lunaire (qui précède le ramadan).

Sunkaro→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Súnkalo Súngalo

n prop NOM MF (nom masculin ou féminin).

sùnkun→̌→ 0 sùnunkun sùnkun.

n tas d'ordurestas d'ordures ɲàmanton (ménagères).

súnnakari→̌→ 1( jeûne rendre.inefficace [ *causatif casser ] )

n repas de fin de jeûnerepas de fin de jeûne

sùnɔgɔ→̌→ 89 sùnaa; sìnɔgɔ.

n sommeil sìnɔgɔ b’à ɲɛ́ ná il a sommeil

sùnɔgɔ→̌→ 223→n : 6 sùnaa; sìnɔgɔ.

v dormir


Ségukaw y'ù sùnɔgɔlen` mìnɛ k'ù bɛ́ɛ sìri.
'Les gens de Ségou les ont saisis endormis et les ont tous ligotés.'
Le participe résultatif / fonction de prédicat second (18.2)

1 • vi dormir í má sùnɔgɔ bán ? tu ne dors pas encore ?

vt faire dormir fúra y’à sùnɔgɔ le remède l'a fait dormir

2 • vi cailler dùn, nìri (lait ...)

3 • vt dormir un certain temps ù bɛ táa ù dá kà dɔ́ɔnin sùnaa ils vont se coucher et dorment un petit peu

sùnɔgɔbaatɔ→̌→ 0( dormir *agent occasionnel *statif ) sùnɔgɔbagatɔ sùnaabaatɔ.

adj dormeurdormeur, endormi

sùnɔgɔbaatɔ→̌→ 0( dormir *agent occasionnel *statif ) sùnɔgɔbagatɔ sùnaabaatɔ.

adj dormeurdormeur, endormi sùnɔgɔbagatɔ kúnu ka dí túgubaganci yé il est plus facile de réveiller un dormeur que celui qui fait semblant

sùnɔgɔbagatɔ→̌→ 3( dormir *agent occasionnel *statif ) sùnɔgɔbaatɔ; sùnaabaatɔ.

adj dormeurdormeur, endormi

sùnɔgɔbaliya→̌→ 0( dormir PTCP.NEG *abstractif )

n insomnie

sùnɔgɔbana→̌→ 3( sommeil maladie )

n trypanosomiasetrypanosomiase, maladie du sommeil

sùnɔgɔsu→̌→ 4( sommeil cadavre )

n sommeil profondsommeil profond

súnsun→̌→ 0→n : 0

v mettre en meules

vt mettre en meules jɔ̀gɔ.

súnsun→̌→ 0→n : 0

v rythmer

vt rythmer, cadencer kùrusìgi.

sùnsun→̌→ 19

n kaki de broussekaki de brousse, Diospyros mespiliformis (arbre ---> 20 m). (baies de 2 à 2, 5 cm, comestibles en octobre-novembre).. ébén dàbakalasunsun.… b'a sɔn, i b'a fɔ : i fa tɛ masunsun, i ba tɛ masunsun, san diyara, sunsun b'i den, san ma diya, sunsun b'i den, kuruninkun tɛ makandi, dɔ y'a sisi ye, o t'a mɛnɛ ye, dɔ y'a mɛnɛ ye, o t'a sisi ye…(keita-folo_kita06.dis.html)







photos Charles Bailleul

sùnsunfin→̌→ 0( kaki.de.brousse noir )

n arbuste Annona glaucaarbuste Annona glauca (arbuste ---> 1 m). (petit fruit à chair et arôme agréables).. anno

súntɔ→̌→ 0( jeûner *statif )

adj à jeunà jeun, affamé

Suntunkun→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Sùnunkun

n prop NOM F (prénom apotropaïque donné à l'enfant né après plusieurs bébés morts).

Suntura→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLSountoura

Sùntúrà→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).

Sùnunkun→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0 Suntunkun

n prop NOM F (prénom apotropaïque donné à l'enfant né après plusieurs bébés morts).…o den dɔw ye Ɲamankolon, Sununkun , Buguri, Ɲama.....…(kibaru492_06nafo_jara-an_ka_laadalatogow.dis.html)

sùnunkun→̌→ 17 sùnkun.

n tas d'ordurestas d'ordures ɲàmanton (ménagères).… in ɲintin en kelen ɛn cɛncɛn on bɔnbɔn ɔn gɔngɔn un sununkun …(kibaru004_07balikukalan_daminena.dis.html)

súɲɛ→̌→ 0( nuit oeil )

n vue nocturnevue nocturne

superefe→̌→ 7

n sous-préfet… sariya y'a yamaruya, gɔfɛrɛnɛriw, komandanw, perefew, superefew , zandaramaw, polisiw, garadiw, mara lakana cakɛdaw n'a mɔgɔw, olu ka wulikajɔw kɛ ka « …(kibaru492_02konta-kogoninfanga_ye.dis.html)

supɛri→̌→ 0

n super «COB» ye supɛri kupu ta kasɔrɔ a ma ntola tan. (Kibaru 479, 2011) ETRG.FRA.

supɔmu→̌→ 1

n choux-pomme…o dɔw ye tamati, supɔmu , foronto, salati ani jabaw ye. nin fɛn kofɔlen si tɛ dɛsɛ anw fɛ Timisa bi su fara tile kan.…(kibaru531_04tulema-demedonjekulu_joyoroba.dis.html)

súra→̌→ 0( nuit dans ) súrɔ súra.

n hier soir

1 • hier soir.

2 • soir, à la nuit. fìtirimagɛn, sú, tìlebinda, wúla.

3 • souper. súrɔfana.

súra→̌→ 0( nuit dans ) súrɔ súra.

adv hier soir

1 • hier soir.

2 • soir, à la nuit.

súrafana→̌→ 11( nuit à repas ) súrɔfana

n souper

1 • souper. súrɔ súrɔfana mɔ̀na le repas du soir est prêt

2 • cadeaux de 'fiançailles'.

súrafɛn→̌→ 0( nuit dans chose ) súrɔfɛn súrafɛn.

n pot-de-vin

1 • pot-de-vin. dágunnifɛn.

2 • cadeau donné aux pères de la future épouse au moment des fiançailles.

súraka→̌→ 85

n maure…suraka Baba ko ale y'o min fɔ, Yaya ye ale ka gakɔrɔla to yen. ne sigira.…(dumestre-manigances_2002_12.dis.html)


À ye té` súraka-wuli.
Il a fait le thé à la mauresque’ (« comme le font les Maures ») [Dumestre 2003: 203].
28.3. Adverbialisation productive des noms

súran→̌→ 0→n : 0

v monder

vt monder, émonder (enlever le son, l'enveloppe).

súran→̌→ 7→n : 0

v faire jaillir

vt faire jaillir lápoyi, póyi ? à yé fárakolo cì kúngokolon kɔ́nɔ kà jí súran (kà bɔ́) il a fendu les rochers dans le désert et fait jaillir de l'eau (Ps 78, 15)Note : ton haut selon (sb) n'a rien à voir avec le verbe 'suran' : piler

súran→̌→ 75 súratu; sɔ́ran Ar. su:ra

n souratesourate, verset du Coran…kuranɛ kɔnɔ, suran min ka jan ni suran bɛɛ ye, o bɛ wele « suran Ali bakara ». dɔw ko misimuso suran.…(kibaru543_06jara-misimineni_kungo.dis.html)

sùrantɛ̀rɛ→̌→ 0 sùlantɛ̀rɛ sùlantàra; fùlantàra; fùlɔntàra.

n gecko (animal censé maléfique).

súratu→̌→ 0 súran súratu; sɔ́ran Ar. su:ra

n souratesourate, verset du Coran

súre

adj abandonné…silamɛya bɛ jamana in kan a ka ca ni san ba kelen ye bi. o kosɔn, silamɛw t'u ka diinɛ minɛ fɛn sure ye ( i n'a fɔ tɔw b'a minɛ cogo min ). u ko u danbe ye silamɛya in de ye.…(jama14_23dunbuya-sinankunya.dis.html)

1 • abandonné, sans propriétaire, sans famille. ɲɔ̀nsɔnntan.

2 • intrus, insolite. wènce, yéleke.

3 • emprunté.

súre

n abandonné…o la kan surew ni fasokanw labaaracogo dantigɛra kalanko minisiriw ka sariya fɛ.…(kibaru559_07sira_mali_kanko.dis.html)

1 • abandonné, sans propriétaire, sans famille.

2 • étranger sans hôte, extérieur au groupe. dúnan dàntigɛbali yé súre yé un étranger qui n'a pas donné la raison de son passage est toujours un étranger

3 • intrus, insolite. fùrawènce, wènce, yéleke.

4 • emprunt. dɔ́nɔ, jùrudon, sínga.

súrɔ→̌→ 40( nuit dans ) súra.

n hier soir

1 • hier soir.

2 • soir, à la nuit. fìtirimagɛn, sú, tìlebinda, wúla.

3 • souper. súrɔfana.

súrɔ→̌→ 13( nuit dans ) súra.

adv hier soir

1 • hier soir.

2 • soir, à la nuit.

súrɔfana→̌→ 24( nuit dans repas ) súrafana

n souper

1 • souper. súrɔ súrɔfana mɔ̀na le repas du soir est prêt

2 • cadeaux de 'fiançailles'.

súrɔfɛn→̌→ 22( nuit dans chose ) súrafɛn.

n pot-de-vin

1 • pot-de-vin. dágunnifɛn.

2 • cadeau donné aux pères de la future épouse au moment des fiançailles.

súrɔfiyen→̌→ 15( nuit dans devenir.aveugle )

n héméralopie

súrɔgungurun→̌→ 0( nuit dans souche )

adj hypocrite kɔ́nɔnafin.

súrɔgungurun→̌→ 0( nuit dans souche )

n hypocrite dùgujukɔrɔsa, fìlankafo, jàkumamori, jíjukɔrɔsa, jílasa, jírɔgungurun, kánfilafɔ, kɔ́nɔnafin.

súrɔkɔnɔ→̌→ 0( nuit dans oiseau )

n oiseau de nuitoiseau de nuit Voir : gìngin.

súrɔmaa→̌→ 0( nuit dans homme ) súrɔmɔgɔ

n sorcier dóma, sómaden, súbaga, ɲàngaran.

súrɔmɔgɔ→̌→ 0( nuit dans homme ) súrɔmaa

n sorcier dóma, sómaden, súbaga, ɲàngaran.

sùrufe→̌→ 0 sìrife sòrofe; sùrufe; sèrefe; fèrefe.

n rasoirrasoir, canif kùndimuru, lámukala, kárimuru (petit couteau tranchant).

sùruga→̌→ 0 sùruka sùruga.

n saisonnier (travailleur saisonnier (au Sénégal)).

Súrugu→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop NOM F (nom féminin).…ni kɔngɔ ganna a la, a bɛ bɔ ka taa a sigiɲɔgɔnw deli dumuni na. don dɔ, Surugu kɔngɔtɔ taara se a sigiɲɔgɔn koorokaara ma a ka foro kɔnɔ. koorokaara, i ni sɔgɔma.…(jarasuba-koorokaara_ya_ta.dis.html)

sùruka→̌→ 0 sùruga.

n saisonnier (travailleur saisonnier (au Sénégal)).

súruki→̌→ 0→n : 0 súruku súruki.

v sonder

vt 1 • sonder (une.cavité, en y agitant un instrument). súguba à yé dìngɛn súruku ni bére yé il a sondé le trou à l'aide d'un bâton

2 • provoquer, inciter. bánge, dálaɲini, màamaɲini, màmàɲíni, sábabuya, sɔ̀nnaɲini, kólokolo, kɔ́nɔdòn, kɔ́nɔnasu, lásu, súguri, sú à yé sà súruku dìngɛn nɔ́ il a dérangé le serpent dans le trou

3 • coïter.

súruku→̌→ 244

n hyène…209 ) sonsoro-ka-wuli tɛ kun den bɛɛ la. 210 ) baw bɛ ɲɔgɔn na baso kɔnɔ, o ka fisa suruku donnen ye kan. 211 ) bɛɛ sɛbɛ y'i sɛbɛ ye, nka fiyentɔ sɛbɛ ye a ɲɛko ye.…(bailleul-sagesse_bambara_01.dis.html)


www.biolib.cz - photo Milan Kořínek - Zoo Amnéville

1 • hyène, hyène tachetée, Crocuta crocuta, hyène rayée, Hyaena hyaena. jàturu, kòyo, kɛ́nɛkaraba, nàmakɔrɔ, nàma, súrukubilennin, sùtanama, súruku-dátoli.

2 • grappin, sonde (pour retirer les objets au fond du puits = hyène).

súruku→̌→ 7→n : 1 súruki.

v sonder

vt 1 • sonder (une.cavité, en y agitant un instrument). súguba à yé dìngɛn súruku ni bére yé il a sondé le trou à l'aide d'un bâton

2 • provoquer, inciter. bánge, dálaɲini, màamaɲini, màmàɲíni, sábabuya, sɔ̀nnaɲini, kólokolo, kɔ́nɔdòn, kɔ́nɔnasu, lásu, súguri, sú à yé sà súruku dìngɛn nɔ́ il a dérangé le serpent dans le trou

3 • coïter.

súrukubilennin→̌→ 0( hyène rouge *diminutif )

n hyène tachetée

1 • hyène tachetée, Crocuta crocuta. súruku.

2 • débauché, éhonté ([fig]).

súrukubòcɛ̀kálama→̌→ 0( hyène excrément ramasser bâtonnet )

n libellule màama.

súrukudátoli→̌→ 0( hyène bouche pourri )

n hyène rayéehyène rayée, Hyaena hyaena (la plus petite). sùtanama.

súrukumisi→̌→ 0( hyène bovidé )

n vache panachéevache panachée (vache au poil de diverses couleurs).

súrukunkasa→̌→ 0( hyène vétiver )

n herbe Loudetia togoensisherbe Loudetia togoensis gram.

súrukuntɔmɔlɔn→̌→ 0( hyène jujubier.blanc )

n jujubier à griffesjujubier à griffes, Ziziphus mucronata (arbuste sarmenteux à épines recourbées, fruit non comestible). rham.




photos Charles Bailleul

súrukusigilan→̌→ 1( hyène siège [ asseoir *instrumental ] )

n champignon espècechampignon espèce

1 • espèce de champgnon. súrukuwaanin.

2 • candidose. kandidosi, safa.

sùrukusuruku→̌→ 0→n : 0

v nettoyer un trou

vt nettoyer un trou (avec un instrument pointu, en mouvements rapides).

súrukutaama→̌→ 3→n : 0( hyène marcher )

v marcher à pas de loup

1 • vi marcher à pas de loup

2 • vt suivre en cachette nê yé bàba súrukutaama fɔ́ Fàlajɛ j'ai suivi mon père à son insu jusqu'au (marché) de Falajè

Surukutu→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPSouroukoutou (village, commune de Dogofry, cercle de Nara, région de Koulikoro).… lase dugumɔgɔw la. maloforo minnu tun bɛ fala kɔnɔ, o dɔw tiɲɛna. Ibarahima Baba Jara ka bɔ Surukutu , Dogofiri komini na Ɲɔnɔn …(kibaru467_4jara-nyinan_sanji.dis.html)

súrukuwaanin→̌→ 0( hyène escabeau )

n champignon espècechampignon espèce, espèce de champgnon súrukusigilan.

sùrun→̌→ 121

vq court…n'a ye kɔnɔɲɛ 5 walima kɔnɔɲɛ 6 kɛ ka tɛmɛ. kɛrɛnkɛrɛnnenya la ni muso ka surun , n'a solo kolo ka dɔgɔ ( sɛbɛn ɲɛ jiginni gɛlɛyaw ).…(dogotoro_19denbaw.dis.html)

1 • court. kùrun, téli (petit de taille, bas de hauteur ou de durée).

2 • proche. à ka sùrun Ségu lá c'est près de Ségou

3 • pareil, semblable. kán.

sùrun→̌→ 177

adj court…1508 ) e ma bin ni min ye, i tɛ wuli n'o ye. 1509 ) forobinyɔrɔ jan, o ka fisa ɲɔsanyɔrɔ surun ye. 1510 ) ka taa balo ɲini yɔrɔjan na, o ka fisa ka taa a san yɔrɔsurun na.…(bailleul-sagesse_bambara_02c.dis.html)

1 • court. kùrun, sùrunman, téli (petit de taille, bas de hauteur ou de durée).

2 • proche. màsurun.

sùrunadon→̌→ 0 sòronadon sòronalidon; sùrunadon; sòonadon; sùrunalidon.

n intercessionintercession, médiation

sùrunadòn→̌→ 0→n : 0 sòronadòn sòronalidòn; sòrona; sùrunalidòn; sòonadòn; sùrunadòn.

v intercéder

1.1 • vt intercéder pour, se faire l'avocat de, défendre qqn auprès d'une autre personne (devant -- yé, ɲɛ́kɔrɔ, kùndá). à ye dénmisɛnnin sòonadon à mása yé il a intercédé pour l'enfant auprès de ses parents

1.2 • vr se réfugier

2 • vt supplier dámakàsi, déli, màdéli.

sùrunalidon→̌→ 0 sòronadon sòronalidon; sùrunadon; sòonadon; sùrunalidon.

n intercessionintercession, médiation

sùrunalidòn→̌→ 0→n : 0 sòronadòn sòronalidòn; sòrona; sùrunalidòn; sòonadòn; sùrunadòn.

v intercéder

1.1 • vt intercéder pour, se faire l'avocat de, défendre qqn auprès d'une autre personne (devant -- yé, ɲɛ́kɔrɔ, kùndá). à ye dénmisɛnnin sòonadon à mása yé il a intercédé pour l'enfant auprès de ses parents

1.2 • vr se réfugier

2 • vt supplier dámakàsi, déli, màdéli.

súrundu→̌→ 0 súuru shúuru.

n cascadecascade, source fúnti, ncɔ́ɔnɔ, póyida, sínti, sún.

súrundu→̌→ 0→n : 0 súuru súurun; súruntu; shúuru.

v verser

1 • vt verser, faire couler, verser en cascade bɔ̀n, sɛ́ɛnɛ, láwòyo, wɔ̀ɔlɔ.

2 • vi couler, tomber en cascade bòli, jí, kɔ́lɔkɔlɔ, mùtimuti, wòyo.

3 • vt vanner fíyɛ, kɛ̀rɛmu, tɛ́ntɛn (pour refroidir le thé, vanner le mil ...)

4 • vt se jeter bùgɔ, fíri, gírin, kɛ́, séri, tòn, tóron.

5 • vt plonger kúlu, túnun.

6 • vt se battre

súrundu→̌→ 0→n : 0 súuru súruntu; súrundu.

v tchiper

vt tchiper (siffler entre les dents avec mépris exprimant son dégoût pour qqn). n'í yé nê súrundu nìn kɔ́... si tu me tchipes encore …! á má ɲɔ́gɔn súuru vous ne vous êtes pas tchipé

sùrundu→̌→ 0 sùruntu sùrundu.

n noeud coulantnoeud coulant ntó.

sùrundu→̌→ 0→n : 0 sùruntu sùrundu.

v faire glisser

1 • faire glisser. tìrinti (de haut en bas (vêtement ...))

2 • faire un noeud coulant. ù yé jùru sùruntu sònyalikɛla bólo lá ils ont attaché les mains du voleur

Surunkun-Gangaran→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPSourounkoun-Ganagara (un village, commune de Toukoto, cercle de Kita, région de Kayes).

sùrunman→̌→ 6( court *adjectivateur )

adj court

1 • court. kùrun, sùrun, téli.

2 • proche. màsurun.

3 • ressemblant.

súruntu→̌→ 1→n : 0 súuru súurun; súrundu; shúuru.

v verser…musow bɛ kɛ ka tɛgɛrɛ suruntu , i n'a fɔ, a bɛ bɔ bara de kɔnɔ.…(sisoko-daa_ka_kore.dis.html)

1 • vt verser, faire couler, verser en cascade bɔ̀n, sɛ́ɛnɛ, láwòyo, wɔ̀ɔlɔ.

2 • vi couler, tomber en cascade bòli, jí, kɔ́lɔkɔlɔ, mùtimuti, wòyo.

3 • vt vanner fíyɛ, kɛ̀rɛmu, tɛ́ntɛn (pour refroidir le thé, vanner le mil ...)

4 • vt se jeter bùgɔ, fíri, gírin, kɛ́, séri, tòn, tóron.

5 • vt plonger kúlu, túnun.

6 • vt se battre

súruntu→̌→ 0→n : 0 súuru súrundu.

v tchiper

vt tchiper (siffler entre les dents avec mépris exprimant son dégoût pour qqn). n'í yé nê súrundu nìn kɔ́... si tu me tchipes encore …! á má ɲɔ́gɔn súuru vous ne vous êtes pas tchipé

sùruntu→̌→ 0 sùrundu.

n noeud coulantnoeud coulant ntó.

sùruntu→̌→ 2→n : 0 sùrundu.

v faire glisser… jɔnmusow bila ka bɛlɛ kɛ daga kɔnɔ, k'a goniya, fo k'a bilen, k'o bɛlɛ goniman suruntu i kan foroko kɔnɔ. n'o sumayara, n'i ma sa, i bɛ bɔ, i b'i sigi ka nkɔni fɔ. - …(sisoko-lamidu_soma.dis.html)

1 • faire glisser. tìrinti (de haut en bas (vêtement ...))

2 • faire un noeud coulant. ù yé jùru sùruntu sònyalikɛla bólo lá ils ont attaché les mains du voleur

sùrunya→̌→ 5( court *en verbe dynamique )

n courte taille

1 • courte taille.

2 • brièveté.

3 • proximité.

sùrunya→̌→ 141→n : 1( court *en verbe dynamique )

v raccourcir

1 • vt raccourcir lásùrunya.

2 • vt abréger (la durée de ...)

3 • vi approcher, s'approcher màdòn, màgɛ̀rɛ, sɔ̀dòn, sɔ̀gɛ̀rɛ, térun, gɛ̀rɛ, lɛ̀lɛ fìnita sùrunyana la circoncision approche

sùruɲalidonbaga→̌→ 0( intercéder *agent occasionnel ) sòronadonbaa sòonadonbaa; sòonadonbaga; sùruɲalidonbaga.

n intercesseurintercesseur, avocat sòronadonna, awoka, láfasalikɛla.

súrututu→̌→ 0 sórototo

adv très grandtrès grand nkólonkalan.

sùsa→̌→ 4→n : 0 sòsa.

v essuyer…ɔnhɔn, a ko ni i tagara, i bɛ a susa i fɔrɔ la. ni i ye a susa i fɔrɔ la, i bɛ a susa bɛlɛ la, i bɛ a ci. a ko baasi tɛ. a tagara masakɛ bara.…(gorog_meyer-contes_bambara_02mansake_denmuso_furuli.dis.html)

1 • essuyer, frotter. jɔ̀ɔsi, lácɛ̀, màjɔ̀ɔsi, cáron, cɛ̀kɛcɛkɛ, gòro, ntìri, téreke, tìrinti, tùrukuturuku (mouvement de va-et-vient).

2 • rincer. kúcukucu, sànanko, sánpa.

susɛti→̌→ 0

n sosɛti; sɔsɛti chaussette Aw bɛ to ka susɛtijan manaman don, o bɛ jolisiraw gɛrɛntɛ, nka u bɛ se ka bɔ a tigi senna su fɛ. (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) Aw bɛ denmisɛnniw sɔniw tigɛ ka u surunya, ni o tɛ aw bɛ gan walima sosɛti don u tɛgɛ la walasa u kana u yɛrɛ siyɛn. Walasa denyɛrɛni kana a fari yɔrɔ bilennenw siyɛn, aw bɛ a sɔniw tigɛ ani ka gan walima sɔsɛti don a tɛgɛw la. ETRG.FRA.

Susi→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPSousse (ville de Tunisie).… fɔlɔ kɛra yen ye. olu bɔra jamana wɛrɛw la ka se yen. i n'a fɔ Eziputi, Fezan, Libi jamana na, Susi , Tunizi jamana na, Tuwati, Tafilale ni Fɛsi Marɔku jamana na, Gadamɛsi ni Warigila …(kibaru539_03fd_jara-burudame_jujon.dis.html)

sùso→̌→ 0( cadavre maison )

n morguemorgue, maison mortuaire sùbon, sànbonda, sàngabon.

Susogo→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Sìsɔkɔ Sisoko

n prop NOM CLSissoko

súsu→̌→ 0

n cheveux coupéscheveux coupés (et gardés pour faire des mèches) (vx).… i yo nanalen yo sɔn'i ka Badɛbɛ tulubara bɔ Yel'i taa o kɛ dɛgɛba susu ye i yo nanalen yo sɔn'i ka Badɛbɛ tulubara bɔ Yel'i taa o kɛ …(fane-la_peche_de_fabaly.dis.html)

súsu→̌→ 8→n : 1

v sucer

vt sucer, aspirer, téter mìn, múgan, músanmusan, fòron dá súsu embrasser, donner un baiser

súsu→̌→ 4→n : 0

v bégayer…baa Seku, a bɛ susu dɔɔnin a kumatɔ. ne ye baa Seku sɔrɔ a ka so, k'a fo. an ye ɲɔgɔn fo.…(dumestre-manigances_2003_08.dis.html)

vi bégayer dásigisigi, kúma-kúma, sígisigi (rare : susuli kɛ est plus courant).

sùsu→̌→ 103→n : 0

v piler…ɔnhɔn ! o ! Bama-Ngala. a wulila sa, a bɛna taa Bama-Ngala kɛlɛ. kɔngɔ bɛnnen bɛ. a ye degɛ susu k'o bila a kun. ka basi bɔ, k'o bila a kun.…(baa-fanta_maa_recit.dis.html)


Í ye mîn sùsu, mîn tóra, ní í má sé kà à sùsu, ò yé ɲɛ̀ɲɛ yé.
Quand on pile, ce qui reste, qui n'a pas pu être pilé, c'est cela qu'on appelle nyɛ̀nyɛ. (Dumestre)

1 • piler. báron, cɔ́gɔri, fòlon, tìnba, tòntàn (réduire en farine). bù, bùnte.

2 • broyer. ɲɔ́ɲɔ (pour extraire l'huile).

sùsu→̌→ 1→n : 0

v tatouer bìri, cì (les lèvres, les gencives).…garankemuso bɛ hɔrɔnmusow ɲin n'u dawolo susu . ale de fana bɛ hɔrɔnmusow kun da seliw ɲɛkɔrɔ. garankemuso ka wusulan ka di kosɛbɛ.…(bird_hutchison_kante-an_ka_bamanankan.dis.html)

súsulikɛla→̌→ 0( bégayer *nom d'action faire *agent permanent )

n bègue dágaran, sígisigibagatɔ.

sùsulikɛla→̌→ 1( piler *nom d'action faire *agent permanent )

n pileuse

sùta→̌→ 3→n : 0( cadavre prendre )

v prendre comme cadavre

vt prendre comme cadavre

sùtalan→̌→ 0( cadavre prendre *instrumental )

n civière (pour transporter les morts).

sùtana→̌→ 0 sìtanɛ sùtana; sìtaanɛ Ar. šayṭa:n 'Satan'

n diable

1 • diable, démon.

2 • esprit de querelle. kàrisa sìtanɛ ka bòn un tel est querelleur au possible

3 • querelle. kɛ̀lɛ, sìtanɛmako, ɲànkata sùtana dábila cesser une querelle

sùtanama→̌→ 0( cadavre prendre hyène )

n hyène rayéehyène rayée, Hyaena hyaena nàma, súrukudátoli, súruku, súruku-dátoli.

sùtara→̌→ 0→n : 0 sùtura sùtara Ar. sutu:r 'rideaux, couvertures'

v cacher

1 • cacher, garder secret. dògodògo, dògo, ládògo, màdògo, ɲɛ́madògo.

2 • dépanner qqn (en secret, lui évitant une humiliation).

3 • enterrer. sùdòn ù yé sù sùtara ils ont enterré le mort

sùtara→̌→ 0 sùtura sùtara Ar. sutu:r 'rideaux, couvertures'

n dissimulation

1 • dissimulation. dògo.

2 • lieu caché. sùtara lá en secret

3 • sépulture. ní sùtara kɛ́ra, ù bɛ́ ɲɔ́gɔn yé après l'enterrement, ils se retrouvent

4 • toilettes. bánakɔtaayɔrɔ.

5 • protection. bàadɛ, bìla, kàlifa, kána, kùnbɛnnan, sòlo.

súte→̌→ 0→n : 0 súute súutɛ; súte.

v quitter foyer conjugal

vi quitter foyer conjugal (femme). cɛ̀ ní mùso kɛ̀lɛla, mùso súutɛra le mari et la femme se sont querellés, la femme s'est enfuie

sutiɲɛ→̌→ 1

n sutiyɛn soutien-gorge síngɛrɛntɛlan, síntalan ka fara shɛninw ni pɔmatiw kan ; ani silipuw, sutiɲɛw kalew, ka fara puduru ani safinɛw kan. (Kibaru 302, 1997) ETRG.FRA.

sutiyɛn→̌→ 0 sutiɲɛ

n sutiɲɛ soutien-gorge síngɛrɛntɛlan, síntalan ka fara shɛninw ni pɔmatiw kan ; ani silipuw, sutiɲɛw kalew, ka fara puduru ani safinɛw kan. (Kibaru 302, 1997) ETRG.FRA.

sùtoro→̌→ 0( cadavre figuier )

n grand sycomoregrand sycomore, Ficus sycomorus / F gnaphalocarpa (arbre ---> 20 m).. mora

sútɔn→̌→ 0( tremper société )

n association de sorciersassociation de sorciers

sùtura→̌→ 69→n : 20 sùtara Ar. sutu:r 'rideaux, couvertures'

v cacher…ale tɛ fula jɔnya ɲɛ a ti se ka fula kan dege. a ye foroba mugu tɔ kɛ k'a yɛrɛ sutura . Seku Maru ye Danba mina.…(diallo-conquetes_el_hadj_omar.dis.html)


Wɔ̀lɔ` ye fúlamuso` sùturali` mîn kɛ́, fúlamuso` kó à sí ô sí, ò kànâ wɔ̀lɔ dún.
Comme le francolin a caché la femme peule, la femme a dit que toute sa descendance ne doit pas manger de francolin’ [Kibaru 106 03kulubali-fulaw_ka].
20.7. –li, nom d’action/de processus, et nominalisation par conversion

1 • cacher, garder secret. dògodògo, dògo, ládògo, màdògo, ɲɛ́madògo.

2 • dépanner qqn (en secret, lui évitant une humiliation).

3 • enterrer. sùdòn ù yé sù sùtara ils ont enterré le mort

sùtura→̌→ 57 sùtara Ar. sutu:r 'rideaux, couvertures'

n dissimulation…, k'a sɔrɔ i m'a fɔ ka taa bo kɛ. karamɔgɔ b'a fɔ ko fɛn fɔli sutura la, ka a sɔrɔ i ma a ta a tɔgɔ ma, ko o ye kuma fɛngɛli ye.…(bamanankan_maben-115kan_togorew.dis.html)

1 • dissimulation. dògo.

2 • lieu caché. sùtara lá en secret

3 • sépulture. ní sùtara kɛ́ra, ù bɛ́ ɲɔ́gɔn yé après l'enterrement, ils se retrouvent

4 • toilettes. bánakɔtaayɔrɔ.

5 • protection. bàadɛ, bìla, kàlifa, kána, kùnbɛnnan, sòlo.

súu→̌→ 0

intj aïe háayì, húuyì, wáyì, wóoyì (cri de douleur). à fúrakɛtɔ, bànabaatɔ bɛ́ súu fɔ́ quand on le soigne, le malade crie 'suu' !

súu→̌→ 1

adv très calmetrès calme, totalement silencieux…suruku kɔrɔ ma kuma. olu ko mɔsidaa, mɔsidaa, suruku kɔrɔ ma kuma, olu ye u suma suu ... fila sara, kelen o ma sa. ale ye daga dayɛlɛ, o y'i pan ka bɔ.…(fane-cikela_ni.dis.html)

sùuli→̌→ 28→n : 0 sùli; shùuli.

v abaisser


Kàsímù ye àwiyɔn` lásùuli.
‘Kassoum a fait descendre l’avion.
Classes sémantiques des verbes réfléchis (16.3) - VR autocausatifs

Sɛ́gɛ` y’ í lásùuli.
‘L’épervier s’est abaissé.

vt abaisser, pencher lábiri, màbíri, màjìgin (baisser vers l'avant). cànkani, fàlakantan nìn sàmasen sùlilen bɛ́ bíli kɔ́rɔ ce gros poteau soutient le toit

súulusaala→̌→ 0→n : 0 sòolosaala sùlusala; syòlosyala.

v flâner

vr flâner, marcher très lentement càloncalon, kòlokala.

súuma→̌→ 0 súgunɛ súguna; súuna; súuma.

n urine báwuli, jàlaminɛ, ɲɛ́gɛnɛ súgunɛ kɛ́ uriner, pisser, faire pipi

súuna→̌→ 0 súgunɛ súguna; súuna; súuma.

n urine báwuli, jàlaminɛ, ɲɛ́gɛnɛ súgunɛ kɛ́ uriner, pisser, faire pipi

súuru→̌→ 2 súrundu; shúuru.

n cascadecascade, source fúnti, ncɔ́ɔnɔ, póyida, sínti, sún.…bɛɛ b'o dɔn ! ɔ ! o kɛra tuma min na, Fanta Maa wulila. a wulila, a ye ji suuru kɛ. bɛɛ y'o dɔn : o ye dɛgɛ ye.…(baa-fanta_maa_recit.dis.html)

súuru→̌→ 47→n : 1 súurun; súrundu; súruntu; shúuru.

v verser…* so jɔ * bɔgɔ so wa, fara so wa, nin si tɛ jɔ ji fana kɔ. * ji sintin * ji bɛ suuru , ka bɔ kabanɔgɔ la.…(ji_ni_keneya.dis.html)

1 • vt verser, faire couler, verser en cascade bɔ̀n, sɛ́ɛnɛ, láwòyo, wɔ̀ɔlɔ.

2 • vi couler, tomber en cascade bòli, jí, kɔ́lɔkɔlɔ, mùtimuti, wòyo.

3 • vt vanner fíyɛ, kɛ̀rɛmu, tɛ́ntɛn (pour refroidir le thé, vanner le mil ...)

4 • vt se jeter bùgɔ, fíri, gírin, kɛ́, séri, tòn, tóron.

5 • vt plonger kúlu, túnun.

6 • vt se battre

súuru→̌→ 0→n : 0 súruntu; súrundu.

v tchiper

vt tchiper (siffler entre les dents avec mépris exprimant son dégoût pour qqn). n'í yé nê súrundu nìn kɔ́... si tu me tchipes encore …! á má ɲɔ́gɔn súuru vous ne vous êtes pas tchipé

súurun→̌→ 1→n : 0 súuru súrundu; súruntu; shúuru.

v verser… kɛ i yɛrɛ la, bugɔli b'e faga yan ! " o fɔ yɔrɔ min, cɛnin taara a ba ka kɔgɔ feereta bɛɛ ta, k'o suurun tasabafaji kɔnɔ k'i ko o la…(dunbiya_sangare-an_ka_yele.dis.html)

1 • vt verser, faire couler, verser en cascade bɔ̀n, sɛ́ɛnɛ, láwòyo, wɔ̀ɔlɔ.

2 • vi couler, tomber en cascade bòli, jí, kɔ́lɔkɔlɔ, mùtimuti, wòyo.

3 • vt vanner fíyɛ, kɛ̀rɛmu, tɛ́ntɛn (pour refroidir le thé, vanner le mil ...)

4 • vt se jeter bùgɔ, fíri, gírin, kɛ́, séri, tòn, tóron.

5 • vt plonger kúlu, túnun.

6 • vt se battre

súurutala→̌→ 0( verser feu à )

n riz au grasriz au gras nsáamɛ.

súute→̌→ 0→n : 1 súutɛ; súte.

v quitter foyer conjugal

vi quitter foyer conjugal (femme). cɛ̀ ní mùso kɛ̀lɛla, mùso súutɛra le mari et la femme se sont querellés, la femme s'est enfuie

súutɛ→̌→ 0→n : 0 súute súutɛ; súte.

v quitter foyer conjugal

vi quitter foyer conjugal (femme). cɛ̀ ní mùso kɛ̀lɛla, mùso súutɛra le mari et la femme se sont querellés, la femme s'est enfuie

Sùwanun→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLSouwanoun (rarement, comme un nom clanique à part— le plus souvent perçu comme un nom honorifique des Bèrete).

Sùware→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLSouaré

Suwaziduu→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Suwaziland

n prop TOPSwaziland (pays).

Suwaziland→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Suwaziduu

n prop TOPSwaziland (pays).

súwɛ→̌→ 0 swɛ́; shwɛ́.

adv vite gíwu, jónjon, jóona (rapide comme le vent).

Suwɛdi→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0 Siyɛdi

n prop TOPSuède (pays).…kulu C : Alimaɲi, Ikɛrɛni, Pɔlɔɲi, Irilandi. kulu E : Bɛliziki, Itali, Irilandi, Suwɛdi . kulu F : Pɔritigali, Isilandi, Otirisi, Hongiri.…(kibaru527-07konta-kalo_farikolonyenaje.dis.html)

Suwisi→̌→ 19→n.prop/n : 0 →n.prop : 19→n : 0

n prop TOPSuisse (pays).… tɔnba bolofara min ka baara ɲɛsinnen don kalanko ni seko ni dɔnko ma, n'o ye « UNESCO » ye ani Suwisi jamana, olu ka dɛmɛ kɛra sababu ye ka fulakanfɔlaw ka kunnafonisɛbɛn « KABAARU » sigi sen …(kibaru200_05ture-balikukalan_dafalan.old.dis.html)

Suxuna→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Soxuna Suguna

n prop NOM CLSokhouna (ancêtre: Diŋa).

súya→̌→ 33( tremper *abstractif )

n sorcellerie dómaya, sómaya, súbagaya, súbaaya.

Súyanka→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Syánka; Shyánka.

n prop NOM CLSouyanka (nom honorifique des Jàra à Beledugu).

swà→̌→ 0→n : 0 sɔ̀gɔ swà; shwà.

v percer

1 • vt percer, piquer pɔ̀cɔn, bón, cín ŋɔ́ni yé à bólo sɔ̀gɔ l'épine lui a percé la main

2 • vt fermer à clé sóda sɔ̀gɔra on a fermé la porte à clé

3 • vt renforcer les bords (d'un panier ...)

4 • vt broder, entrecroiser ɲɛ̀gɛn à y'í bólo sɔ̀gɔ ɲɔ́gɔn ná il a croisé les doigts

5 • vt fabriquer dílan, dòn (un filet).

6 • vt détremper (sol ...) dùgukolo swàlen dòn le sol est complètement détrempé

7 • vr s'agripper

8 • vt vacciner píkiri.

swàlan→̌→ 0( percer *instrumental ) sɔ̀gɔlan swàlan.

n perceuse

1 • perceuse, bistouri, aiguille à tricoter, navette (tout instrument pour percer). kúrunden, kúrunnin.

2 • cadenas, clefs de voiture. gógoro, sìkara (tout instrument pour fermer).

Swansɛy→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM F (nom féminin).

swàswa→̌→ 0 sɔ̀gɔsɔgɔ swàswa.

n touxtoux, bronchite dísirɔbana, kɔ́gɔdimi, múrasɔgɔsɔgɔ.

swàswa→̌→ 0→n : 0 sɔ̀gɔsɔgɔ swàswa.

v tousser

vi tousser

swèere→̌→ 0 shwèere

n corvinellecorvinelle, Corvinella corvina (bec jaune, longue queue, insectivore, guette d'une branche dégagée et fond sur sa proie).

swɛ́→̌→ 0 súwɛ shwɛ́.

adv vite gíwu, jónjon, jóona (rapide comme le vent).

Syaka→̌→ 25→n.prop/n : 0 →n.prop : 31→n : 0 Ìsiaka Ìsaka; Siaka; Siyaka; Shàaka

n prop NOM M (nom masculin).… ma sɔn ka taa Dawuda sudonyɔrɔ la, maaw tun tɛ a yɛrɛ tɔgɔ duman fɔ alikɔliko ( in ) la : dɔw ko, Syakaba tun b'a fɔ ko Dawuda sungurun ye ale muso ye, ko a bɛ Dawuda faa…(dumestre-manigances_2003_06.dis.html)

syán→̌→ 0→n : 0 síyɛn sán; syán; síɲɛ; syɛ́n; shyɛ́n; shíyɛn; sɛ́n.

v gratter

vt gratter, sarcler kɔ́ri, sáani, ŋàani, kɔ́rɔba, kɔ́rɔcì, kɔ́rɔsiyɛn ŋɔ́ni yé nê syɛ́n les épines m'ont égratignémùso bɛ́ jɛ́gɛfara syɛ́n la femme écaille le poisson

Syánka→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Súyanka Syánka; Shyánka.

n prop NOM CLSouyanka (nom honorifique des Jàra à Beledugu).

Syanro→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOP (quartier Bozo à Ségou).… : « butiki » cira. o don, ne bɛ Segu bamanankin la. Dirisa ( baa Diri ) ko bosodugu dɔ bɛ yen ko : Syanro , o cɛw ka baara ye ntalendaɲɛnɛjɛ kɛli ye, o ntalendala dɔ tun bɛ bamanankin la, Jelika, a …(dumestre-manigances_2003_08.dis.html)

syéma→̌→ 0 nsɛ́mɛ shyéma; syéma; séma; nsɛ́ɛma; nséma; nsɛ́ɛmɛ; sɛ́mɛ; sɛ́mɛn; sɛ́ɛmɛ; sɛ́ɛma; sɛ́nmɔ.

n mentormentor, responsable des initiés (homme chargé d'encadrer les nouveaux circoncis).

syéne→̌→ 0→n : 0 sɛ́ɛnɛ shɛ́nɛ; séene; syéne; shyéne; shéne.

v couler

1.1 • vi couler, verser bòli, jí, kɔ́lɔkɔlɔ, mùtimuti, súuru, wòyo, wɔ̀ɔlɔ, bɔ̀n.

1.2 • vt préparer l'eau (pour la toilette). mùso bɛ jí sɛ́ɛnɛ dúnan kùn la femme prépare l'eau pour l'étranger

2 • vt décanter, filtrer sɔ́ɔlɔ, sɛ́nsɛn.

3 • vt vider lánkolonya.

4 • vr s'étendre

syére→̌→ 0 séere syére; shyéere Ar. ša:hid

n témoin

1 • témoin. wàkilu, ɲɛ́ í jɔ̀ ! án kà séere ɲíni ! Attends ! Cherchons un témoin !

2 • preuve. kíisa, séereya.

3 • conscience. làdiri nê ma bɔ́ ò séere mà je ne m'en suis pas aperçu,je ne me suis pas rendu compte, je ne suis pas au courant

syɛ̀→̌→ 4 shɛ̀ sɛ̀; syɛ̀; shyɛ̀; sìsɛ.

n poulepoule, gallinacé, poulet shɛ̀muso, dònonbugun.…– tiɲɛ don ! komi o dɔ bɛ kɛ daraka ye ka dɔ kɛ wula fɛ, pɔmitɛri ba garamu bi saba bɛ san, ka syɛ tan ni fla san, ani tulu buteli wolonfla, ni lɔgɔti bara naani, ni...…(dukure-fatoya_ni_jigiya.dis.html)

syɛ̀ba→̌→ 0( poule mère ) shɛ̀ba sɛ̀ba; syɛ̀ba; shyɛ̀ba.

n poule pondeusepoule pondeuse

syɛ̀bunturun→̌→ 0( poule poussin ) shɛ̀bunturun sɛ̀bunturun; syɛ̀bunturun; shyɛ̀bunturun.

n poussin 1-15 jourspoussin 1-15 jours

syɛ̀danga→̌→ 0( poule poulette-pondeuse ) shɛ̀danga sɛ̀danga; syɛ̀danga; shyɛ̀danga.

n poule d'âge à pondrepoule d'âge à pondre

syɛ̀den→̌→ 0( poule enfant ) shɛ̀den sɛ̀den; syɛ̀den; shyɛ̀den.

n poussin búturu.

syɛ̀denba→̌→ 0( poule enfant mère ) shɛ̀denba sɛ̀denba; syɛ̀denba; shyɛ̀denba.

n poule avec ses petits

1 • poule avec ses petits.

2 • Les Pléiades (constellation).

syɛ̀denninntuguntugun→̌→ 0( poussin [ poule enfant ] *diminutif ) shɛ̀denninntuguntugun sɛ̀denninntuguntugun; syɛ̀denninntuguntugun; shyɛ̀denninntuguntugun.

n petite poulettepetite poulette

syɛ̀fan→̌→ 4( poule oeuf ) shɛ̀fan sɛ̀fan; syɛ̀fan; shyɛ̀fan.

n oeuf de pouleoeuf de poule shɛ̀kili, syɛ̀kili.

syɛ̀fanfara→̌→ 0( oeuf.de.poule [ poule oeuf ] écorce ) shɛ̀fanfara sɛ̀fanfara; syɛ̀fanfara.

n coquille d'oeuf de poulecoquille d'oeuf de poule shɛ̀kilifara.

syɛ̀kama→̌→ 1( poule neuf ) shɛ̀kama sɛ̀kama; syɛ̀kama; shyɛ̀kama.

n poulette non fécondéepoulette non fécondée syɛ̀misɛn.

syɛ̀kasidonon→̌→ 0( poule pleurer coq ) shɛ̀kasidonon sɛ̀kasidonon; syɛ̀kasidonon.

n coq qui chante

1 • coq qui chante.

2 • un as (dans son métier..) ù bɛ́ɛ lájɛlen yé syɛ̀kasidono yé ù ka tɔ́n ná fàrajɛjamana ná ce sont tous des as dans leurs clubs en Europe (kb 1/06 p.12)

syɛ̀kili→̌→ 4( poule oeuf ) shɛ̀kili sɛ̀kili; shyɛ̀kili; syɛ̀kili.

n oeuf de pouleoeuf de poule shɛ̀fan, syɛ̀fan.

syɛ̀kilifara→̌→ 0( oeuf.de.poule [ poule oeuf ] écorce ) shɛ̀kilifara sɛ̀kilifara; syɛ̀kilifara; shyɛ̀kilifara.

n coquille d'oeuf de poulecoquille d'oeuf de poule shɛ̀fanfara í sèn tɛ́ syɛ̀kilifara cì tu n'es bon à rien (tu n'es même pas capable de briser une coquille d'oeuf avec ton pied)

syɛ̀kilisabasiri→̌→ 0( oeuf.de.poule [ poule oeuf ] trois lier ) shɛ̀kilisabasiri sɛ̀kilisabasiri; syɛ̀kilisabasiri.

n casse-tête ntòlo.

Syɛkina→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Shɛ́knà Shɛ́kina; Shekinɛ; Syɛkinɛ; Sɛkɛna

n prop NOM MSekhna (nom masculin).

Syɛkinɛ→̌→ 13→n.prop/n : 0 →n.prop : 13→n : 0 Shɛ́knà Shɛ́kina; Shekinɛ; Sɛkɛna; Syɛkina

n prop NOM MSekhna (nom masculin).…Syɛkinɛ taara ni o wari ye, a dugu maaw y'o wari minɛ, k'a labila.…(dumestre-manigances_2003_05.dis.html)

syɛ̀kɔ̀gɔ→̌→ 0( poule sel ) shɛ̀kɔ̀gɔ sɛ̀kɔ̀gɔ; syɛ̀kɔ̀gɔ; shyɛ̀kɔ̀gɔ.

n gros ver blancgros ver blanc shɛ̀kwànin (larve de bousier ?)

syɛ̀kɔrɔ→̌→ 0( poule vieux ) shɛ̀kɔrɔ sɛ̀kɔrɔ; syɛ̀kɔrɔ; shyɛ̀kɔrɔ.

n grosse poule adultegrosse poule adulte

syɛ̀kulukulu→̌→ 1( poule poulailler ) shɛ̀kulukulu sɛ̀kulukulu; syɛ̀kulukulu; shyɛ̀kulukulu.

n poulailler kúlukulu, shɛ̀sulu, sùlu, syɛ̀sulu.

syɛ̀kwànin→̌→ 0( poule sel *diminutif ) shɛ̀kwànin sɛ̀kwànin; syɛ̀kwànin; shyɛ̀kwànin.

n gros ver blancgros ver blanc shɛ̀kɔ̀gɔ (larve de bousier ?)

syɛ̀mara→̌→ 0( poule garde ) shɛ̀mara sɛ̀mara; syɛ̀mara.

n avicultureaviculture, élevage de poules Note : donniya 5/6 p.63

syɛ̀marala→̌→ 0( poule garder *agent permanent ) shɛ̀marala sɛ̀marala; syɛ̀marala.

n aviculteur Note : (kb 12/05 p.9)

syɛ̀misɛn→̌→ 1( poule petit ) shɛ̀misɛn sɛ̀misɛn; syɛ̀misɛn; shyɛ̀misɛn

n poulette shɛ̀walan, syɛ̀kama.

syɛ̀muso→̌→ 0( poule féminin ) shɛ̀muso sɛ̀muso; syɛ̀muso; shyɛ̀muso.

n poule shɛ̀.

syɛ́n→̌→ 0 shán sán; shɛ́n; syɛ́n.

n herbe Rottboellia exaltataherbe Rottboellia exaltata, herbe Rottboellia cochinchinensis (grande herbe adventice, 2-4 m). syɛ́n gram.

syɛ́n→̌→ 0→n : 0 síyɛn sán; syán; síɲɛ; syɛ́n; shyɛ́n; shíyɛn; sɛ́n.

v gratter

vt gratter, sarcler kɔ́ri, sáani, ŋàani, kɔ́rɔba, kɔ́rɔcì, kɔ́rɔsiyɛn ŋɔ́ni yé nê syɛ́n les épines m'ont égratignémùso bɛ́ jɛ́gɛfara syɛ́n la femme écaille le poisson

syɛ́n→̌→ 0→n : 0 síyɛn síɲɛ; síɲɛn; shyɛ́n; syɛ́n.

v jurer

vr jurer, prêter serment dárɔda, kàli (sur l'honneur, devant Dieu). (s'engager par serment).

syɛ́n→̌→ 0n síyɛn sɛ́n; syɛ́n; síɲɛ; shyɛ́n; síɲɛn; fyɛ́n.

n bouturebouture, plant à repiquer, pousse de plante dùguturu.

syɛ́n→̌→ 0→n : 0 síyɛn síɲɛ; sɛ́n; syɛ́n.

v faire repousses

vi faire repousses (l'emploi verbal n'est pas accepté par tout le monde).

syɛ̀n→̌→ 1 sìɲɛ sènɲɛ; sìnɲɛ; syɛ̀n; sìyɛn; sènɲa; shyɛ̀n.

n pas

1 • pas. nɔ́ɔri, pàara, sèndaɲɛ, sènpara, sènta, wàala, wàla sènɲa dàma dɔ́ ò kɔ́ quelques pas plus loin

2 • fois. cɔ́mi, dáɲɛ, kó, kóɲɛ, kùn, kɛ́ko, sèn, tàko, ɲɛ́ sènɲa jòli combien de fois

syɛ̀n→̌→ 0 sìyɛn sìɲɛ; shyɛ̀n; syɛ̀n.

n lutte sìyɛnbɔ, sìyɛnta, báari shìyɛn bɔ́, shìyɛn tà faire la lutte, lutter

syɛ̀n→̌→ 0 sìyɛn syɛ̀n; shyɛ̀n.

n miel purmiel pur wàa dɔ́ yé dén yé, wàa dɔ́ yé nkàmo yé, wàa dɔ́ yé sìyɛn yé certaines alvéoles sont (remplies de) couvain,certaines sont (remplies de) pollen, certaines sont (remplies de) miel

syɛ̀n→̌→ 0→n : 0 sìyɛn syɛ̀n; shyɛ̀n.

v remplir de miel

vt remplir de miel (la ruche, les alvéoles ...) dí sìyɛnnen ŋúnu sìyɛnnen dòn la ruche est remplie de miel

syɛ́nafɔ→̌→ 0 sínafɔ sɛ́nɛfɔ; syɛ́nafɔ.

n Sénoufo sínɛfɔ (ethnie du SE du Mali et Côte d'Ivoire).

syɛ̀nbɔ→̌→ 0( lutte sortir ) sìyɛnbɔ sìɲɛbɔ; shyɛ̀nbɔ; syɛ̀nbɔ.

n lutte báari, sìyɛnta, sìyɛn.

syɛ̀nma→̌→ 0( miel.pur *comme de ) sìyɛnma syɛ̀nma.

adj rempli de mielrempli de miel (alvéole). í bɛ́ syɛ̀nma tìgɛ kà syɛ̀nbali tó yèn

syɛ̀nɔrɔnan→̌→ 0( poule coller *instrumental ) shɛ̀nɔrɔnan sɛ̀nɔrɔnan; shyɛ̀nɔrɔnan; syɛ̀nɔrɔnan.

n herbe Setaria verticillataherbe Setaria verticillata (herbe adventice, 30 à 130 cm). gram. ɲínɛminɛnan.

syɛ̀nta→̌→ 0( lutte prendre ) sìyɛnta sìɲɛta; shyɛ̀nta; syɛ̀nta.

n lutte báari, sìyɛnbɔ, sìyɛn (sportive).

syɛ̀ntala→̌→ 0( lutte prendre *agent permanent ) sìyɛntala sìɲɛtala; shyɛ̀ntala; syɛ̀ntala.

n lutteur báaritala.

syɛ̀ɲimi→̌→ 0( poule pou.de.tête ) shɛ̀ɲimi sɛ̀ɲimi; shyɛ̀ɲimi; syɛ̀ɲimi.

n pou de poulepou de poule

syɛ̀sulu→̌→ 1( poule poulailler ) shɛ̀sulu sɛ̀sulu; shyɛ̀sulu; syɛ̀sulu.

n poulailler kúlukulu, shɛ̀kulukulu, sùlu, syɛ̀kulukulu.

syɛ̀walan→̌→ 0( poule moyen ) shɛ̀walan sɛ̀walan; shyɛ̀walan; syɛ̀walan.

n poulette shɛ̀misɛn Voir : dònobugun.

syólo→̌→ 0→n : 0 sɔ́ɔlɔ shɔ́lɔ; syɔ́lɔ; shyɔ́lɔ; syólo.

v égoutter

1 • égoutter. tóni.

2 • exprimer (faire sortir en comprimant (vider les intestins ...)

3 • filtrer. sɛ́nsɛn, sɛ́ɛnɛ.

syòlosyala→̌→ 0→n : 0 sòolosaala súulusaala; sùlusala; syòlosyala.

v flâner

vr flâner, marcher très lentement càloncalon, kòlokala.

syɔ́→̌→ 0

n arbre Isoberlinia doka

1 • arbre Isoberlinia doka (---> 20 m (bon bois d'oeuvre)).. césa

2 • arbre Isoberlinia dalzielii (difficile à distinguer du précédent).. césa

syɔ̀→̌→ 1 shɔ̀ sɔ̀; syɔ̀; shyɔ̀.

n haricotVigna unguiculata, haricot, niébé màlokunba, màmuluku kà Masaran ka sɔ̀` kɛ́ tá` lá faire un grand effort; s'affronterjí jìginná à ka shɔ̀ lá, à ka shɔ̀ ɲíginna (il a compris qu') il est fichupapi.

syɔ̀bayogolon→̌→ 0( haricot *augmentatif soulever ) shɔ̀bayogolon syɔ̀bayogolon.

n gros haricotgros haricot

syɔ̀kala→̌→ 0( haricot tige ) shɔ̀kala syɔ̀kala.

n fane de haricotfane de haricot

syɔ̀len→̌→ 0( haricot *diminutif ) shɔ̀len syɔ̀len.

n haricot hâtifharicot hâtif

syɔ́lɔ→̌→ 0 cɔ́ɔlɔ syɔ́lɔ; shɔ̀lɔ; syɔ̀lɔ; shyɔ̀lɔ.

n passoire

1 • passoire. sɔ́ɔlɔlan, sɛ́nsɛnnan (petite calebasse à trous, pour filtrer, laver les graines, pour beurre de karité). yòronko.

2 • entonnoir. antonowari, jísɔɔlɔlan.

syɔ́lɔ→̌→ 0→n : 0 sɔ́ɔlɔ shɔ́lɔ; syɔ́lɔ; shyɔ́lɔ; syólo.

v égoutter

1 • égoutter. tóni.

2 • exprimer (faire sortir en comprimant (vider les intestins ...)

3 • filtrer. sɛ́nsɛn, sɛ́ɛnɛ.

syɔ̀lɔ→̌→ 0 cɔ́ɔlɔ syɔ́lɔ; shɔ̀lɔ; syɔ̀lɔ; shyɔ̀lɔ.

n passoire

1 • passoire. sɔ́ɔlɔlan, sɛ́nsɛnnan (petite calebasse à trous, pour filtrer, laver les graines, pour beurre de karité). yòronko.

2 • entonnoir. antonowari, jísɔɔlɔlan.

syɔ̀manjɛ→̌→ 0( haricot ) shɔ̀manjɛ sɔ̀manjɛ; syɔ̀manjɛ; syɔ̀manyɛ̀.

n mets de haricotsmets de haricots (pilés et passés à la vapeur).

syɔ̀manyɛ̀→̌→ 0( haricot ) shɔ̀manjɛ sɔ̀manjɛ; syɔ̀manjɛ; syɔ̀manyɛ̀.

n mets de haricotsmets de haricots (pilés et passés à la vapeur).

syɔ̀nɔ→̌→ 0 shɔ̀nɔ syɔ̀nɔ; shyɔ̀nɔ.

n poinçon bìɲɛ (pour percer les calebasses, marquer les boeufs, leur percer le nez ...) dóli.

syɔ́ri→̌→ 0→n : 0 sɔ́ɔri shɔ́ɔri; shɔ́ri; syɔ́ri; shyɔ́ri.

v insérer

1 • insérer (dans un interstice).

2 • emmancher. nùmukɛ yé jélekisɛ syɔ́ri à kàla lá le forgeron a emmanché le fer de la hache

s'→̌→ 14→n : 0 sé s'.

v arriver…a kɔni tɛ baara kɛ maa ye sara la. n'i y'a ka baara dilen ye maa wɛrɛ ma, o y'a sɔrɔ a ma s' o la ban, wal'a bolo degunnen don mago wɛrɛ fɛ.…(dukure-fatoya_ni_jigiya.dis.html)

1.1 • vi arriver bàga, kò, nà à séra só il est arrivé à la maison, au village

1.2 • vt faire arriver (lase est plus courant dans ce sens). mùn y'í sé yànni nɔ́ ? qu'est-ce qui t'amène ici ?

2 • vi être à point (fruit, plat cuisiné ...) fàna ma sé bán le repas n'est pas prêt, n'est pas encore cuit

3 • vi atteindre fò, fóro, gún, sɔ̀rɔ à séra mùsofuru yé il a l'âge de se marierà dá séra à mà c'est son tour de …

4 • vi pouvoir, dominer, vaincre bùgɔ, dàsi, kúmu (peut introduire un infinitif nu, bien que rarement). à séra à lá il y est arrivé, il a eu le dessus, il a gagné … à séra à kɔ́rɔ il a réussi à le porter, à le nourrir … ù bɛ sé bámanakan ná ils connaissent le bambaraán tɛ sé kà... il nous est impossible de … ù séra ù yɛ̀rɛ lá ils ont été maîtres d'eux-mêmes, de leurs passions