G - g
n hangar
1 • hangar, véranda (où l'on s'abrite du vent, du soleil). ù bɛ́ dòn gá kɔ́rɔ síni
2 • échafaudage.
adv chute énergique
n foyer
1 • foyer, cuisine. gàda, gàso, kizini, tóbili. í ní gà !
2 • famille (sous la responsabilité du plus âgé dans la branche la plus élevée).fàbulonda, bùlonda, dénbaya, kɔ́lɛ, kɔ́mɔgɔ, wólo.
n huître
1 • huître. káako.
2 • chaux de coquillage. gáalamugu.
gáalamugu→̌→ 0( huître poudre ) gwáalamugu.
n chaux de coquillage
1 • chaux de coquillage. gáala.
2 • craie en poudre.
3 • talc.
onomat bruit violent
gàaragaara→̌→ 0 gàragara; gwàaragwaara; gwàragwara.
n brancard bárankari.
n fil
1 • fil, fil à coudre, fil à tisser. gèse, kìsɛ.
2 • fil de trame. fàle.
gáari→̌→ 0 gári. gára; gárɛ.
n gare
gàasi→̌→ 4 gàsi. Source : Ar. baʕs = mal ?
n tort
2 • offense. bàgamako, dɔ́gɔyama.
3 • gêne.
4 • égard, considération.
→ • kà dòn màa gàsi lá
Gabakuru→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0
n prop TOP
n chapeau conique
1 • chapeau conique (en paille, en feuilles de rônier).
2 • idiot, imbécile, sot, bêta. dàra, dájibɔn, nàganagatɔ, nálon, nánatɔ, dùga, fágonbaatɔ, nálonma.
Gabera→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0
n prop TOP
Gabiriyɛli→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0
n prop Gaburuyɛli.
Gabon→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0 Gabɔ́n.
n prop TOP
Gabɔ́n→̌→ 66→n.prop/n : 0 →n.prop : 66→n : 0 Gabon.
n prop TOP
gàbugu→̌→ 24( foyer paillote ) gwàbugu.
n case-paillote (servant de cuisine).gàso. gàbugu ka kɔ̀rɔ mísiri yé
Gabukɔrɔ→̌→ 9→n.prop/n : 0 →n.prop : 9→n : 0
n prop NOM M
Gaburuyɛli→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Gabiriyɛli.
n prop Gabiriyɛli.
n traverse (qui unit les côtés de la pirogue et sert de siège).cɛ́tigɛ, jíripanparan.
gàda→̌→ 64( foyer bouche ) gwàda.
n cuisine
1 • cuisine (endroit).gàso, gà, kizini, tóbili. mùso bɛ́ gàda fúran kà dàga kò
2 • servante, esclave. báarakɛden, màgannamuso, màganna, jɔ̀nkɛ, jɔ̀n.
Gadamɛsi→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0
n prop TOP
adv d'un seul coup
gádawugadawu→̌→ 0 gwádawugwádawu.
onomat bruit de galop
gàdaya→̌→ 0( cuisine [ foyer bouche ] *abstractif ) gwàdaya.
n esclavage
gàden→̌→ 5( foyer enfant ) gwàden.
n proche (membre de la grande famille).dùnge, fàsolamɔgɔ, lìmaana.
n traverse (qui unit les côtés de la pirogue et sert de siège).cɛ́tigɛ, jíripanparan.
n petite amie
gàdonkalan→̌→ 0( foyer entrer lecture ) gwàdonkalan.
n leçon de cuisine
gàdonmuso→̌→ 9( foyer entrer femme ) gwàdonmuso.
n cuisinière
n livre
gáfedilanna→̌→ 0( livre fabriquer *agent permanent )
n imprimeur
gáfelasagonna→̌→ 0( livre garder [ *causatif ] *agent permanent )
n bibliothécaire
gáfelasagonso→̌→ 0( livre garder [ *causatif ] maison )
n bibliothèque bibiliyotɛki, gáfelasagonyɔrɔ, gáfemarayɔrɔ.
gáfelasagonyɔrɔ→̌→ 0( livre garder [ *causatif ] lieu )
n bibliothèque bibiliyotɛki, gáfelasagonso, gáfemarayɔrɔ, gáfelamarayɔrɔ.
gáfemarayɔrɔ→̌→ 6( livre garder lieu )
n bibliothèque bibiliyotɛki, gáfelasagonso, gáfelasagonyɔrɔ.
v retirer
vt
2 • vt
3 • vt
n panier à kolas
gágalanwu→̌→ 0 gángalanwu.
onomat patatras (chute brutale de métal plat).biribarabiri, wáwu.
n sorgho
Gajaga→̌→ 7→n.prop/n : 0 →n.prop : 7→n : 0
n prop TOP
adv fort
Gajigo→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0
n prop NOM CL
gákɔrɔla→̌→ 2( hangar dessous *nom de lieu ) gwákɔrɔla.
Gaku→̌→ 6→n.prop/n : 0 →n.prop : 6→n : 0
n prop NOM CL
gàkulu→̌→ 5( foyer montagne ) gwàkulu.
n pierre du foyer
n pierres du foyer
n mirador
1 • mirador, affût en haut d'un arbre. gɛ́lɛ.
2 • sente de gibier (lieu fréquenté par le gibier : sente, point d'eau ...)
gála→̌→ 3 gɛ́lɛ. gwɛ́lɛ; gwála.
n plate-forme
1 • plate-forme, estrade publique (sur les places des villages). (en rondins rapprochés posés sur des pieux).
2 • mirador (dans les champs).gála.
v épier
vt
n indigo
v être sans acquéreur
vi
gàlabagalaba→̌→ 0→n : 0 gàrabagaraba; gwàlabagalaba.
v bâcler
vi
gàlabagalaba→̌→ 1 gàrabagaraba.
adv p à la va-vite
gàlabasa→̌→ 3→n : 0 gólobasa.
v se précipiter
vi
n condition physique
gálabuntan→̌→ 1( condition.physique *privatif ) gwálabuntan.
adj amorphe (au physique et au moral).lágalagatɔ.
gálabuntanya→̌→ 2→n : 0( amorphe [ condition.physique *privatif ] *abstractif ) gwálabuntanya.
v être amorphe
vi 1 • être amorphe.
2 • être sans énergie.
gálabuntanya→̌→ 0( amorphe [ condition.physique *privatif ] *abstractif ) gwálabuntanya.
n manque d'énergie
gàladon→̌→ 4( indigo entrer )
n teinture à l'indigo
gàladonna→̌→ 0( indigo entrer *agent permanent )
n teinturière à l'indigo
n bain de teinture à l'indigo
gàlajíri→̌→ 0( indigo arbre )
n indigo
n côte bárasakolo, bárasa, gásabakolo, kɔ̀gɔjida, sábakolo, gásaba.
gálakadimi→̌→ 7( côte souffrance ) gwálakadimi.
n névralgie intercostale
gálakakolo→̌→ 15( côte os ) gwálakakolo.
n une côte
gálakanɔrɔ→̌→ 34( côte coller )
n pneumonie dísidimi, dísirɔbana, sínkɔrɔkɛrɛdimi.
gálakaɲimiden→̌→ 0( côte mâcher enfant ) gwálakaɲimiden.
n enfant ingrat
n calebasse-louche
gàlamaɲa→̌→ 0 gàlamaɲɛ. gàlamaɲa.
n louchée
n louchée
n glace glàsi; gìlasi. à súmaya ní glási dè ká kán (La Geste de Ségou, Biton et les génies, 101) Diɲɛ kun n'a kun na, fosi tɛ yen ni gilasikuluw tɛ. (Kibaru n°527, 12/2015) ETRG.FRA.
gàlasina→̌→ 0( indigo coépouse )
n plante Indigofera bracteolata
adj premier
n premier
n autrefois
n ceinture (de grosses perles).cɛ́lajala, cɛ́sirijala, cɛ́sirilan, cɛ́, sɛntiri.
adv autrefois fɔ́lɔfɔlɔ, gánni, kàkɔrɔ, kúnunkò, fɔ́lɔ̀.
v commencer
vi
Galedu→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0
n prop NOM CL
gálegale→̌→ 0( autrefois autrefois )
n autrefois
gálemɔgɔ→̌→ 0( autrefois homme )
n homme préhistorique
n poisson Distichodus brevipennis
1 • poisson Distichodus brevipennis (---> 60 cm, ---> 6 kg).
2 • poisson Distichodus engycephalus (---> 40 cm). kálesume.
3 • poisson Distichodus rostratus (---> 62 cm, ---> 6,2 kg). bínɲimi, jíŋɛɲɛ, nsɔ̀ngɔn, kɛ̀ɛya.
gàlo gwàlo.
n marché (quotidien d'un grand centre).dɔ́gɔ, súgu.
n porte-malheur (chose qui attire le malheur (à ne pas voir. (même une récolte trop abondante !) — chose à ne pas faire sous peine de malheur).tèrejugu.
v porter malheur
vt
gàlodugu→̌→ 21( marché village )
n ville
Galogo→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Gologo.
n prop NOM CL
gàlomajira→̌→ 2( porte-malheur *comme de montrer ) gwàlomajira; gàlomayira; gwàlomayira.
n signe de malheur
gàlomako→̌→ 0( porte-malheur *comme de affaire )
n action hors norme
gàlomayira→̌→ 0( porte-malheur *comme de montrer ) gàlomajira. gwàlomajira; gàlomayira; gwàlomayira.
n signe de malheur
gàlomuso→̌→ 25( porte-malheur femme ) gwàlomuso.
n épouse délaissée
v détacher
1 • vi
2 • vr
gàlon→̌→ 0 nkàlon. ngàlon; gàlon.
n mensonge (en exclamation de ton haut nkalon ! menteur ! ).fàniya, hàramaya, nkàlontigɛ, pòro, wúya. nkàlon tìgɛ
n gant fóroko. N’aw bɛ tonso ta, aw ka kan ka gan walima manaforoko dɔ don aw bolo la. (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.
n gombo
n poing (dos des doigts repliés).bólokuru. gán tɔ́rɔ màa kàn, gán sìgi màa kàn
v sauter
1 •
vt
2 •
3 • vi
vq chaud
1 • chaud. kálan, gòni. jí ka gàn
2 • difficile. bìlen, gírin, gó, gɛ̀lɛn.
3 • urgent. nìn kó ìn ka gàn
v chauffer
vt
→ vt k'à gàn mɔ̀gɔ kɔ́
n fétiche Gouan
1 • Gouan (espèce de fétiche— société d'initiation lié à ce fétiche).
2 • corne (d'animal).bíɲɛ, gére.
n reste des tiges de mil
n fourneau (des forgerons).gànso.
n fièvre
1 • fièvre, maladie. fàrigan, fiyɛwuru, bàna, dàbalibana, dálibana, fàrida, jànkaroya, jànkaro, kúngobana, kúngo.
2 • effort intense.
Gana→̌→ 107→n.prop/n : 0 →n.prop : 107→n : 0
n prop TOP
adj à moitié mûr
gána→̌→ 0 gánan. gána; gwánan; gwána.
n pièce de monnaie
gána→̌→ 0 gánan. gána; gwána; gwánan.
adj célibataire
1 • célibataire. mùsontan. cɛ̀ ganan
2 • sans partenaire. mùru ganan
3 • isolé, unique. mùgan ganan
gàna→̌→ 0→n : 0 gànan. gàna; gwàna; gwànan.
v raser
vt
Ganadugu→̌→ 7→n.prop/n : 0 →n.prop : 7→n : 0
n prop TOP
gánamasan→̌→ 0 gwánamasan.
adj à moitié mûr
gánan→̌→ 14 gána; gwánan; gwána.
n pièce de monnaie
gánan→̌→ 33 gána; gwána; gwánan.
adj célibataire
1 • célibataire. mùsontan. cɛ̀ ganan
2 • sans partenaire. mùru ganan
3 • isolé, unique. mùgan ganan
gànan→̌→ 0→n : 0 gàna; gwàna; gwànan.
v raser
vt
gánatìgɛ→̌→ 1→n : 0( gombo couper ) járatìgɛ; yáratìgɛ; járantìgɛ.
v trancher
vt 1 • trancher. tìgɛ.
2 • résoudre, décider.
3 • traverser. cɛ̀rɔ, cɛ́tìgɛ, sɔ̀tìgɛ, tɛ̀mɛ.
gánaya→̌→ 0( célibataire *abstractif ) gwánaya.
n célibat (état de vieux garçon, de vieille fille).cɛ̀ganaya, cɛ̀ntanya, fúrubaliya, fúrukɛbaliya, mùsoganaya, mùsontanya.
Ganbi→̌→ 7→n.prop/n : 0 →n.prop : 7→n : 0
n prop NOM CL
Ganbi→̌→ 28→n.prop/n : 0 →n.prop : 28→n : 0 Ganbiya.
n prop TOP
Ganbiya→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0 Ganbi.
n prop TOP
Gancɔ→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Gwancɔ.
n prop NOM F
Ganda→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0
n prop Ganda (Ganda Izo, une milice songhaï et peule formée en 2012).
Gandeega→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0
n prop NOM CL
Gandiki→̌→ 6→n.prop/n : 0 →n.prop : 6→n : 0
n prop NOM M
gàndùgura→̌→ 0 nkànkoro. nkànkòro; nkàntoro; nkànkoolo; nkànkolo; nkànkoroba; nkàntoroba.
n arbre Strychnos spinosa
n sac de selle
gànfɛlɛ→̌→ 0 nsànfala. nsànfɛlɛ; zànfala; gànfɛlɛ; nkànfɛlɛ; nsànfalanfalan.
n maladie cutanée
gànga→̌→ 0→n : 0 kànkàn. gànkàn; kàanga; gànga.
v s'interposer
1 • vt
2 • vr
gànga→̌→ 0 kànkàn. gànkàn; kàanga; gànga.
n interposition
gàngalaba→̌→ 0 kànkalǐbá. kànkàlíba; kànkálabà; gàngalaba; kɛ̀nkaliba.
n quinquéliba
gángalanwu→̌→ 0 gágalanwu.
onomat patatras (chute brutale de métal plat).biribarabiri, wáwu.
gángan→̌→ 2 góngo; góngon; gòngon.
n tambour d'annonce
gángan→̌→ 0 gɔ́ngɔn. gángan; gwángwan.
n poussière bùguri, fɔ̀lɔkɔ. gɔ́ngɔn dálen bɛ́ à ka jí kàn
n écurie sògangan
gàngan→̌→ 3 gònkan; gànkan; ngànka; ngànga.
n petit tambour cylindrique
v étendre
vt
gàngara→̌→ 0 gwàngwàra.
n palissade (en tiges de mil ou en paille entre deux séries de piquets).jása.
Gangaran→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0
n prop TOP
adv bruit violent
n utérus
1 • utérus (organes féminins, spécialement : utérus et trompes).bángenugu, bángeso, dénso, dɛ́bɛ, sókɔnɔna, uterisi.
2 • maux de ventre d'origine génitale.
gángedimi→̌→ 1( utérus souffrance ) gángekɔnɔdimi; gánkedimi; gánkekɔnɔdimi.
n règles douloureuses
1 • règles douloureuses (ou douleurs suite d'accouchement).
2 • dysmenorrhée.
gángekɔnɔdimi→̌→ 1( utérus ventre souffrance ) gángedimi. gánkedimi; gánkekɔnɔdimi.
n règles douloureuses
1 • règles douloureuses (ou douleurs suite d'accouchement).
2 • dysmenorrhée.
gánjalanna( gombo sec sauce ) gwánjalanna.
n sauce au gombo séché
n pantalon de chasseur
gànkala→̌→ 0( reste.des.tiges.de.mil tige ) gwànkala.
n vieilles tiges de mil
gànkan→̌→ 0 gàngan. gònkan; gànkan; ngànka; ngànga.
n petit tambour cylindrique
gànkàn→̌→ 0→n : 0 gàngàn. gànkàn.
v étendre
vt
gànkàn→̌→ 0→n : 0 kànkàn. gànkàn; kàanga; gànga.
v s'interposer
1 • vt
2 • vr
gànkàn→̌→ 0 kànkàn. gànkàn; kàanga; gànga.
n interposition
gánke→̌→ 0 gánge. gánke; gànke.
n utérus
1 • utérus (organes féminins, spécialement : utérus et trompes).bángenugu, bángeso, dénso, dɛ́bɛ, sókɔnɔna, uterisi.
2 • maux de ventre d'origine génitale.
gànke→̌→ 0 gánge. gánke; gànke.
n utérus
1 • utérus (organes féminins, spécialement : utérus et trompes).bángenugu, bángeso, dénso, dɛ́bɛ, sókɔnɔna, uterisi.
2 • maux de ventre d'origine génitale.
gánkedimi→̌→ 0( utérus souffrance ) gángedimi. gángekɔnɔdimi; gánkedimi; gánkekɔnɔdimi.
n règles douloureuses
1 • règles douloureuses (ou douleurs suite d'accouchement).
2 • dysmenorrhée.
gánkekɔnɔdimi→̌→ 0( utérus souffrance ) gángedimi. gángekɔnɔdimi; gánkedimi; gánkekɔnɔdimi.
n règles douloureuses
1 • règles douloureuses (ou douleurs suite d'accouchement).
2 • dysmenorrhée.
Gànkura→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Gwànkura.
n prop NOM F
adv autrefois fɔ́lɔfɔlɔ, fɔ́lɔ̀, gále, kàkɔrɔ, kúnunkò.
adv inutilement
1 • inutilement, sans raison. fúfalaki, fú. à tɛ kɛ́ gánsan
2 • gratuitement.
adj gratuit
1 • gratuit. fúlama.
2 • inutile. cíntan, fúfàfu, fú, kùnntan, tɔ̀kajɛ̀, ɲɛ̀cintan, ɲɛ̀kontan.
3 • ordinaire. séli tɛ́ bì, nká dón gánsan tɛ́
n chose ordinaire
v publier
vt
Gànse→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Gwànse.
n prop NOM F
Ganseni→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Gansenin. Gwansenin; Gwanseni.
n prop NOM F
Gansenin→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Gwansenin; Ganseni; Gwanseni.
n prop NOM F
v publier
vt
gànso→̌→ 0( fourneau maison ) gwànso.
n fourneau (des forgerons).gàn.
Gansun→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0
n prop NOM F
Gantɛnɛ→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0
n prop NOM F
gantiriyowani→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0
n prop Gantrioine (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.
gàntɔ→̌→ 5( fièvre *statif ) gwàntɔ.
n malade
gántɔ̀nná→̌→ 0( sauter nuque à ) gwántɔ̀nná.
n galago du Sénégal
gàntugu→̌→ 1( fourneau bras ) gwàntugu.
n fournaise (extraction du fer par) haut fourneau, creuset (traditionnel). gàntuguda.
gàntuguda→̌→ 0( fournaise [ fourneau bras ] bouche )
n fournaise gàntugu.
gàɲɛ→̌→ 0( foyer oeil ) gwàɲɛ.
n intervalle entre les pierres du foyer
Gàɲi→̌→ 12→n.prop/n : 0 →n.prop : 12→n : 0
n prop NOM M
Gaɲiwa→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0
n prop TOP
Gáo→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0 Gáwo. Gáo; Gàwo.
n prop TOP
gára→̌→ 0 gáran. gwáran; gára; ŋára; ŋáran; ngáran.
n entrave
1 • entrave (pour les chevaux— pour les fous furieux).tòro.
2 • cerclage (des greniers, des toits de paille).
gára→̌→ 0→n : 0 gáran. gwáran; gára; ŋára.
v entraver
vt
gára→̌→ 0 gári. gáari; gára; gárɛ.
n gare
gàra→̌→ 0→n : 0 gɛ̀rɛ. gwɛ̀rɛ; gàra; gwàra.
v s'approcher
1 • vi
2 • vt
Gárabà→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0
n prop NOM M
gàrabagaraba→̌→ 0→n : 0 gàlabagalaba. gwàlabagalaba.
v bâcler
vi
gàrabagaraba→̌→ 0 gàlabagalaba.
adv p à la va-vite
gárabali→̌→ 3 ngárabali.
n marché aux bestiaux
gàrabasa→̌→ 1→n : 0 gàrabaso. gàrabasu.
v agir brusquement
vi
gàrabaso→̌→ 0→n : 0 gàrabasa; gàrabasu.
v agir brusquement
vi
gàrabasu→̌→ 29→n : 0 gàrabaso. gàrabasa.
v agir brusquement
vi
n fusil (à pierre gros et court).cìpo, gàtan, làsasi, lònkan, lɔ̀ɔsi, màrifa.
n garde bìla, gáridi, kàlifa, làmara, màra, sàbarabatigi.
v garder
vt
gáragàra→̌→ 0 gwáragwàra.
n ganga sénégalais
1 • ganga sénégalais, Pterocles.exustus.
2 • ganga de Gambie, Pterocles.quadricinctus.
3 • ganga tacheté, Pterocles.senegallus (taille d'une tourterelle, ne perchent pas, volent vite et droit en groupes, nid sur le sol). bàla-kà-wúli.
gàragara→̌→ 0 gàaragaara. gàragara; gwàaragwaara; gwàragwara.
n brancard bárankari.
v corriger
vt
gárakasa→̌→ 0 gwárakasa.
onomat bruit de chute
Garala→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0
n prop TOP
gáralan→̌→ 0( entraver *instrumental )
n vis gɛ̀rɛntɛlan.
Garali→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0
n prop TOP
Garalo→̌→ 7→n.prop/n : 0 →n.prop : 7→n : 0
n prop TOP
garamɔkizɔni→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0
n prop Gramoxone
n gramme Note : néologisme kb 7/05 p.8
gáran→̌→ 12 gwáran; gára; ŋára; ŋáran; ngáran.
n entrave
1 • entrave (pour les chevaux— pour les fous furieux).tòro.
2 • cerclage (des greniers, des toits de paille).
gáran→̌→ 0→n : 0 gwáran; gára; ŋára.
v entraver
vt
Garan Basamu→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0
n prop TOP
gàrana→̌→ 3 gàrina; gàrna. Source : Ar. jarn 'petit mortier'?
n corne à poudre
n cordonnier
n garantie
v garantir
vt
gàrasɛgɛ→̌→ 0 gàrijɛgɛ. gàrisɛgɛ; gàrijigɛ; gàrjɛgɛ; gɛ̀rɛjigɛ; gɛ̀rɛsɛgɛ; gàrasɛgɛ. Ar. ar-rizq 'subsistance, chance'
n chance
1 • chance. kùnnandiya, kùntere, nɛ̀lɛ, sàbaba, tère.
2 • progéniture.
3 • grossesse. kɔ́nɔmaya, kɔ́nɔta, kɔ́nɔɲɛ, lásiri. ní mùso mɛ́ɛnna n'à ma gàrijɛgɛ sɔ̀rɔ...
n garage U bɛ na ni wariwalisi minnu ye, bɔ kɛra o ɲɔgɔnna dɔ kan garasi dɔ kɔnɔ Bɛliziki faaba la yen; a falen bɛ sefawarijugu la tewu.(Kibaru n°400, 2005) ETRG.FRA. garazi, gàrasi.
gàrasi→̌→ 1 Source : Fr. garage.
adv avec violence
n garage o de kosɔn mɔbili bɛɛ tun ma se Darisalamu garaziba kɔnɔ fɔlɔ (Kibaru580bis, 2020) ETRG.FRA. gàrasi.
gárɛ→̌→ 0 gári. gáari; gára; gárɛ.
n gare
gári→̌→ 11 gáari; gára; gárɛ.
n gare
gàri→̌→ 2 nkàri; ngàri; nkɛ̀ru.
n poisson Schilbe mystus
n élève-marabout (qui fait de la mendicité).
gàribuya( élève-marabout *abstractif )
n mendicité (des jeunes élèves-marabouts).hìdaya, sárakaminɛ.
n garde bìla, gáradi, kàlifa, làmara, màra, sàbarabatigi.
n gardien Mɔgɔ min ni tora kasaara in na, o tun ye du in kɔlɔsibaga ye n'an ko a ma « garidiɲɛn ».(Kibaru 519, 2014) Syn : kɔ̀lɔsibaa. ETRG.FRA. dákɔlɔsila, gáradi.
Garigando→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0
n prop TOP
gàrijɛgɛ→̌→ 55 gàrisɛgɛ; gàrijigɛ; gàrjɛgɛ; gɛ̀rɛjigɛ; gɛ̀rɛsɛgɛ; gàrasɛgɛ. Ar. ar-rizq 'subsistance, chance'
n chance
1 • chance. kùnnandiya, kùntere, nɛ̀lɛ, sàbaba, tère.
2 • progéniture.
3 • grossesse. kɔ́nɔmaya, kɔ́nɔta, kɔ́nɔɲɛ, lásiri. ní mùso mɛ́ɛnna n'à ma gàrijɛgɛ sɔ̀rɔ...
gàrijɛgɛ→̌→ 28→n : 2 gàrisɛgɛ; gàrijigɛ; gàrisigɛ; gɛ̀rɛsɛgɛ; gɛ̀rɛjigɛ.
v avoir de la chance
1 • avoir de la chance. nê gàrijɛgɛra àrajo lá
2 • concevoir (femme). à mùso gàrijɛgɛra
gàrijɛgɛfolofolo→̌→ 0( chance abandonner )
n malchance kára, kùnnangoya, kùnnasiri, nèri, sèngoya.
gàrijɛgɛma→̌→ 1( chance *comme de )
adj chanceux
1 • chanceux. kùnnandi.
2 • enceinte. kɔ́nɔma.
gàrijɛgɛtigi→̌→ 1( chance maître )
n chanceux
1 • chanceux. kùnnandi.
2 • enceinte.
gàrijigɛ→̌→ 0 gàrijɛgɛ. gàrisɛgɛ; gàrijigɛ; gàrjɛgɛ; gɛ̀rɛjigɛ; gɛ̀rɛsɛgɛ; gàrasɛgɛ. Ar. ar-rizq 'subsistance, chance'
n chance
1 • chance. kùnnandiya, kùntere, nɛ̀lɛ, sàbaba, tère.
2 • progéniture.
3 • grossesse. kɔ́nɔmaya, kɔ́nɔta, kɔ́nɔɲɛ, lásiri. ní mùso mɛ́ɛnna n'à ma gàrijɛgɛ sɔ̀rɔ...
gàrijigɛ→̌→ 0→n : 0 gàrijɛgɛ. gàrisɛgɛ; gàrijigɛ; gàrisigɛ; gɛ̀rɛsɛgɛ; gɛ̀rɛjigɛ.
v avoir de la chance
1 • avoir de la chance. nê gàrijɛgɛra àrajo lá
2 • concevoir (femme). à mùso gàrijɛgɛra
gàrina→̌→ 0 gàrana. gàrina; gàrna. Source : Ar. jarn 'petit mortier'?
n corne à poudre
gàrisɛgɛ→̌→ 22 gàrijɛgɛ. gàrijigɛ; gàrjɛgɛ; gɛ̀rɛjigɛ; gɛ̀rɛsɛgɛ; gàrasɛgɛ. Ar. ar-rizq 'subsistance, chance'
n chance
1 • chance. kùnnandiya, kùntere, nɛ̀lɛ, sàbaba, tère.
2 • progéniture.
3 • grossesse. kɔ́nɔmaya, kɔ́nɔta, kɔ́nɔɲɛ, lásiri. ní mùso mɛ́ɛnna n'à ma gàrijɛgɛ sɔ̀rɔ...
gàrisɛgɛ→̌→ 2→n : 0 gàrijɛgɛ. gàrijigɛ; gàrisigɛ; gɛ̀rɛsɛgɛ; gɛ̀rɛjigɛ.
v avoir de la chance
1 • avoir de la chance. nê gàrijɛgɛra àrajo lá
2 • concevoir (femme). à mùso gàrijɛgɛra
gàrisigɛ→̌→ 0→n : 0 gàrijɛgɛ. gàrisɛgɛ; gàrijigɛ; gàrisigɛ; gɛ̀rɛsɛgɛ; gɛ̀rɛjigɛ.
v avoir de la chance
1 • avoir de la chance. nê gàrijɛgɛra àrajo lá
2 • concevoir (femme). à mùso gàrijɛgɛra
gàrjɛgɛ→̌→ 0 gàrijɛgɛ. gàrisɛgɛ; gàrijigɛ; gàrjɛgɛ; gɛ̀rɛjigɛ; gɛ̀rɛsɛgɛ; gàrasɛgɛ. Ar. ar-rizq 'subsistance, chance'
n chance
1 • chance. kùnnandiya, kùntere, nɛ̀lɛ, sàbaba, tère.
2 • progéniture.
3 • grossesse. kɔ́nɔmaya, kɔ́nɔta, kɔ́nɔɲɛ, lásiri. ní mùso mɛ́ɛnna n'à ma gàrijɛgɛ sɔ̀rɔ...
gàrna→̌→ 0 gàrana. gàrina; gàrna. Source : Ar. jarn 'petit mortier'?
n corne à poudre
Garuwa→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0
n prop TOP
n côte
v se hâter
vi
gásabadimi( côte souffrance ) gwásabadimi.
n point de côté
gásabakolo→̌→ 0( côte os ) gwásabakolo.
n côte bárasakolo, bárasa, gálaka, gásaba, kɔ̀gɔjida, sábakolo.
gásabakolomɛrɛnin→̌→ 0( côte [ côte os ] non.mûr *diminutif ) gwásabakolomɛrɛnin.
n cartilage costal
gásabalabankolo→̌→ 0( côte dernier [ *causatif terminer ] os ) gwásabalabankolo.
n côte flottante
gásaki→̌→ 0 nkásaki. gásaki; kásaki.
adv proéminent
gàsaki→̌→ 0→n : 0 nkàsaki. gàsaki; kàsaki.
v montrer dents
vt 1 • montrer les dents (animaux, hommes— type de grimace).
2 • ouvrir grand les yeux. ɲɛ́fwàn.
Gasama→̌→ 4→n.prop/n : 0 →n.prop : 4→n : 0
n prop NOM CL
n herbe Ipomoea muricata
gàsi→̌→ 43 gàasi. Source : Ar. baʕs = mal ?
n tort
2 • offense. bàgamako, dɔ́gɔyama.
3 • gêne.
4 • égard, considération.
→ • kà dòn màa gàsi lá
adj offensant
1 • offensant. gàsimakuma / gàsimako...
2 • vénéré. à táara à kùndógo bàtoso gàsimaba dɔ́ kɔ́nɔ
gàsintanya→̌→ 1( tort *privatif *abstractif )
n impudence
gásiwali→̌→ 2 gázuwali. gásuwali; gásiwali.
n gasoil
v fermer
vt
gàso→̌→ 5( foyer maison ) gwàso.
n cuisine (case(-paillotte) servant de cuisine).gàda, gà, kizini, tóbili. gàbugu.
gásuwali→̌→ 0 gázuwali. gásuwali; gásiwali.
n gasoil
n fusil (traditionnel, à canon de petit diamètre).cìpo, gáradi, làsasi, lònkan, lɔ̀ɔsi, màrifa.
gàtigi→̌→ 37( foyer maître ) gwàtigi.
n chef de la famille
Gatiya→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0
n prop ABR
n gâteau Kɛrɛnkɛrɛnnenya la kumumafɛn minnu bɛ dilan iziniw na n'u bɛ kɛ gatow, kuruwasanw, biriyɔsi, piza ani komitɛrɛ jirannenw na.(Kibaru 500, 2013) ETRG.FRA. dídɛgɛ.
Gáùsu→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Gáwùsu.
n prop NOM M
n rustre
gàwale→̌→ 0 gàwali. gàwɔli; gàwulen. Fula gaawal
n lance
gàwali→̌→ 11 gàwale; gàwɔli; gàwulen. Fula gaawal
n lance
Gáwo→̌→ 35→n.prop/n : 0 →n.prop : 204→n : 0 Gáo; Gàwo.
n prop TOP
gàwɔli→̌→ 1 gàwali. gàwale; gàwulen. Fula gaawal
n lance
gáwula→̌→ 1 gáwulo. gáwulɛ; gáwulɔ.
n griot (classe de griots: effrontés, n'hésitent pas à maudire).jèlikɛ, jèli, ŋàara.
gàwulen→̌→ 0 gàwali. gàwale; gàwɔli. Fula gaawal
n lance
gáwulɛ→̌→ 0 gáwulo. gáwula; gáwulɛ; gáwulɔ.
n griot (classe de griots: effrontés, n'hésitent pas à maudire).jèlikɛ, jèli, ŋàara.
gáwulo→̌→ 2 gáwula; gáwulɛ; gáwulɔ.
n griot (classe de griots: effrontés, n'hésitent pas à maudire).jèlikɛ, jèli, ŋàara.
gáwulɔ→̌→ 0 gáwulo. gáwula; gáwulɛ; gáwulɔ.
n griot (classe de griots: effrontés, n'hésitent pas à maudire).jèlikɛ, jèli, ŋàara.
Gáwùsu→̌→ 48→n.prop/n : 0 →n.prop : 60→n : 0 Gáùsu.
n prop NOM M
n gaz fíɲɛ.
n gaz carbonique
n gazole
gázuwali→̌→ 3 gásuwali; gásiwali.
n gasoil
Gbékeduu→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0
n prop TOP
Gben Kɔɔjida→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Gbenkɔɔijida.
n prop TOP
Gbenkɔɔijida→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Gben Kɔɔjida.
n prop TOP
Gboɛta→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0
n prop NOM CL
onomat bruit d'un objet lourd qui tombe
Gée→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Géjuma.
n prop NOM M
gèese→̌→ 0 gèse. gèese; gwèse.
n fil (de chaîne).gáari, kìsɛ. fàama ka gèse yé fàantan yé
gèeseda→̌→ 0( fil créer ) gèseda. gèeseda; gwèseda.
n tissage
gèesedala→̌→ 0( fil créer *agent permanent ) gèsedala. gèesedala; gwèsedala.
n tisserand
n culotte-chemise des circoncis
gège→̌→ 0 nkèke. ngège; gège; gwègwe.
n arbuste Maytenus senegalensis
gègenin→̌→ 0( arbuste.Maytenus.senegalensis ) nkèkenin. gègenin; gwègwenin.
n arbuste Maytenus senegalensis
onomat bien mûr
n mer
Géjuma→̌→ 183→n.prop/n : 0 →n.prop : 183→n : 0 Gée.
n prop NOM M
gèjuma→̌→ 18 wòjuma, júma. Source : Ar. jumʕa.
n vendredi júmadonya, júmadon, gèjumadon.
gèjumakan→̌→ 0( vendredi cou )
n propos qui engagent l'avenir
n arbre Prosopis africana
n assommoir (petit bâton pour assommer un poisson attrapé).
n terre ferme
n surface nu
n surface (d'un champ, loti aux travailleurs).dá, fìyɛ, fɛ́rɛ, kɛ́nɛ, ɲɛ́.
gèlen→̌→ 0 gère. gwère; gwèren; gèren.
n danse athlétique
gèlen→̌→ 0 gɛ̀nɛn. gɛ̀lɛn; gwɛ̀lɛn; gwɛ̀nɛn; gèlen.
n tibia gɛ̀nɛnkala, gɛ̀nɛnkolo, npélenpelenkolo, pélenpelenkolo, sánankolo.
gélenkete→̌→ 0 gérekese; gérekete; gwérekete; gwérekese; gwérenkete.
adj nu bíɲɛ, fàrilankolon, kólon, kúlukùtu, lánkolon. ù sélitɔ, ù tɛ sé k'ù jɔ̀ dùgukolo gérekese kàn
adv parfaitement fíɲɛ, fɛ́rɛɛ, kósɛbɛ, kɛ́rɛbɛtɛ, léwu, pɛ́rɛ. à ye jùru` sìri gélenkete Mouktar Traore
géletali→̌→ 0( arbre.Prosopis.africana ) gwéletali.
n arbre Erythrophleum africanum
v couper
vt
gèlù→̌→ 0 gèlen. gèlù; gwèlù.
n surface (d'un champ, loti aux travailleurs).dá, fìyɛ, fɛ́rɛ, kɛ́nɛ, ɲɛ́.
n petit duc africain
adv fermeture rapide
v planter
vt
n marteau gòsilan, marato, marito, mántaraka, tɔ́rilan.
gèn→̌→ 0 gɛ̀n. ncɛ̀n; ncɛ̀gɛn; ncɔ̀n; gèn.
n bave de crapaud
1 • bave de crapaud.
2 • latex blanc (de certains végétaux).
n aire de battage
1 • aire de battage.
2 • lieu d'exécution capitale.
gènde→̌→ 0→n : 0 gɛ̀nɛ. gɛ̀nɛn; gène; gwène; gènde; gwènde.
v serrer
1 • vi
2 • vt
3 • vt
n aire de battage
1 • aire de battage.
2 • lieu d'exécution capitale.
gène→̌→ 0→n : 0 gɛ̀nɛ. gɛ̀nɛn; gène; gwène; gènde; gwènde.
v serrer
1 • vi
2 • vt
3 • vt
génekàlan→̌→ 0 gwénekàlan.
n aigle martial
adv très sec
géngen→̌→ 35→n : 2 gwéngwen.
v clouer
vt
adv solide et trapu
gèngerenin→̌→ 1( *diminutif )
n autour gabar
n encens
gèni→̌→ 2 gènu; gènin; gwèni; gòni; gɔ̀ni.
n vène
n encens
gènin→̌→ 0 gèni. gènu; gènin; gwèni; gòni; gɔ̀ni.
n vène
géninkunan→̌→ 0 gwéninkunan.
n sorte d'encens
1 • sorte d'encens (à partir des rhizomes de Cyperus esculentus).sárakatanɛ.
2 • arbre esp. dankari.
n amputé de la lèpre
gènu→̌→ 0 gèni. gènin; gwèni; gòni; gɔ̀ni.
n vène
n corne (de bétail).bíɲɛ, gàn.
gère→̌→ 1 gèlen; gwère; gwèren; gèren.
n danse athlétique
gèrebu→̌→ 0 gàribu. gèrebu.
n élève-marabout (qui fait de la mendicité).
v greffer tùgu.
gérefe gréfe.
n arbre greffé
n greffier O laɲinisɛbɛn bɛ di « gerefiye » ɲɛmɔgɔso kɔnɔ jamana sariyasunba lafasalibulon kɔnɔ yen. ETRG.FRA.
Gereguwari→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0
n prop NOM ETRG
gérekese→̌→ 0 gélenkete. gérekese; gérekete; gwérekete; gwérekese; gwérenkete.
adj nu bíɲɛ, fàrilankolon, kólon, kúlukùtu, lánkolon. ù sélitɔ, ù tɛ sé k'ù jɔ̀ dùgukolo gérekese kàn
gérekete→̌→ 0 gélenkete. gérekese; gérekete; gwérekete; gwérekese; gwérenkete.
adj nu bíɲɛ, fàrilankolon, kólon, kúlukùtu, lánkolon. ù sélitɔ, ù tɛ sé k'ù jɔ̀ dùgukolo gérekese kàn
gérema→̌→ 0( corne *comme de ) gwérema.
adj cornu bíɲɛma.
n terre ferme
géren gwéren.
adj bouché túlo geren dòn
v boucher
1 • boucher. dágeren, dánɔrɔ, dátugu, lágeren, nɔ́rɔ.
2 • damer. tàbadaa wò gérenna
gèren→̌→ 3 gère. gèlen; gwère; gwèren; gèren.
n danse athlétique
n fruit vert
adj vert
1 • vert, non-mûr (fruit).bínkɛnɛlama, bínma, kɛ́nɛ, námugulama, ɲùgujilama. sì géren
2 • jeune (animal, personne).mìsɛnman, mìsɛn, ncínin. bà géren
Gerenadi→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0
n prop TOP
adj tout à fait vert
gérengeren→̌→ 0 gwérengweren.
adj très difficile
n littoral ò yɔ́rɔnin bɛ́ɛ lá, jíkulu wúlila kà gérenkanna bɛ́ɛ mìnɛ
gèrenkari→̌→ 0( vert casser ) gwèrenkari.
adj fruit cueilli avant d'être mûr
1 • fruit cueilli avant d'être mûr.
2 • mort jeune.
gèrenkari→̌→ 0( vert casser ) gwèrenkari.
n fruit cueilli avant d'être mûr
1 • fruit cueilli avant d'être mûr.
2 • mort jeune.
gèrentigɛ→̌→ 0→n : 0( vert couper ) gwèrentigɛ; gɛ̀rɛntɛgɛ.
v gauler des fruits
1 • gauler des fruits.
2 • flanquer par terre.
n grève Nowanburukalo tile 28 an ka jagokɛlaw tun y'u ka baara lajɔ k'a sababu kɛ gerewu ye. U ka gerewu sababu ye gufɛrɛneman ka jagoko sariya latimɛbaliya ye.(Kalamɛnɛ n°7, 1993) ETRG.FRA. báarabila, gɛrɛwu.
n fil (de chaîne).gáari, kìsɛ. fàama ka gèse yé fàantan yé
gèse→̌→ 1→n : 1 ngèsen; ngèse; kèsen; nkìsin.
v salir
1 • salir, rendre terne, décolorer (de manière indélébile).díridara, fòlokoto, fúsuku, lánɔgɔ, mànɔ́gɔ, nɔ́gɔ, nɔ́rɔkɔ, ɲɔ̀gɔri, ɲɛ́manɔgɔsi, ɲɛ́manɔgɔ. súgunɛkɛ` bɛ fìni` gèse
2 • retarder la croissance. bàna` ye dénmisɛn ìn gèse
gèseda→̌→ 9( fil créer ) gèeseda; gwèseda.
n tissage
gèsedala→̌→ 24( fil créer *agent permanent ) gèesedala; gwèsedala.
n tisserand
gèsekolo→̌→ 0( fil os ) gwèsekolo.
n rouleau de tissu
1 • rouleau de tissu (une seule bande).
2 • bobine de fil.
n arbre Bauhinia rufescens
adv très petit de taille
n nain (personne, animal).kùɲu, màsafɛn.
gètere→̌→ 0 gwètere. Source : Ar. qa:ṭiʕ 'voleur de grand chemin' ?
n soudard
Getɛnbɛrigi→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0
n prop NOM ETRG
adv petit et fort
gètura→̌→ 0( porc taureau ) jètura. jɛ̀tura; jɛ̀ntura.
n taureau (pour la reproduction).ntúra.
Gey→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0
n prop NOM CL
Gèyita→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0
n prop NOM CL
gɛ̀dɛgɛdɛ→̌→ 0→n : 0 gwɛ̀dɛgwɛdɛ.
v gronder au loin
vi
gɛ̀dɛgɛdɛ→̌→ 0→n : 0 gwɛ̀dɛgwɛdɛ.
v durcir
vt
gɛ́ɛri→̌→ 0 gáari. gɛ́ɛri; káari.
n fil
1 • fil, fil à coudre, fil à tisser. gèse, kìsɛ.
2 • fil de trame. fàle.
adv tout près
gɛ̀fɛ→̌→ 0 gɔ̀fɛ. gɛ̀fɛ; gwɛ̀fɛ; gwɔ̀fɛ.
n houe (à manche recourbé et à large fer).dàba, ncéreŋe.
gɛ́jɛgɛjɛ→̌→ 0 géjegeje. gɛ́jɛgɛjɛ.
onomat bien mûr
gɛ́lɛ→̌→ 21 gála; gwɛ́lɛ; gwála.
n plate-forme
1 • plate-forme, estrade publique (sur les places des villages). (en rondins rapprochés posés sur des pieux).
2 • mirador (dans les champs).gála.
n défense d'animal
1 • défense d'animal.
2 • incisive énorme (qui dépasse la normale).
gɛ̀lɛ→̌→ 0 gɛ̀lɛn. gwɛ̀lɛn; gɛ̀lɛ; gwɛ̀lɛ.
adj difficile bìlen, fìn, góman, gɛ̀lɛnman. à gɛ̀lɛn yé nàfolontanya yé
gɛ́lɛcɛ→̌→ 0( défense.d'animal mâle )
n termite soldat
n homme stérile
gɛ̀lɛden→̌→ 0( canon enfant ) gwɛ̀lɛden.
n obus
v grandir
1 • grandir, se développer. báliku, bònyaya, bònya, mɔ̀gɔya, sánkɔrɔtà.
2 • devenir puissant (sexuellement).
3 • reprendre des forces. bànabaatɔ gɛ́lɛkɛra
gɛ̀lɛn→̌→ 17 gɛ̀lɛ; gwɛ̀lɛn; gwɛ̀lɛ.
vq dur
1 • dur. dùgukolo ka gɛ̀lɛn
2 • difficile. bìlen, gàn, gírin, gó. sɔ̀rɔ man gɛ̀lɛn
3 • cher (prix).júgu. à da ka gɛ̀lɛn
gɛ̀lɛn→̌→ 266 gwɛ̀lɛn; gɛ̀lɛ; gwɛ̀lɛ.
adj difficile bìlen, fìn, góman, gɛ̀lɛnman. à gɛ̀lɛn yé nàfolontanya yé
gɛ̀lɛn→̌→ 3 gɛ̀nɛn. gwɛ̀lɛn; gwɛ̀nɛn; gèlen.
n tibia gɛ̀nɛnkala, gɛ̀nɛnkolo, npélenpelenkolo, pélenpelenkolo, sánankolo.
n testicules bɛ̀lɛkili, dóro, fìlabara, kíliɲɔrɔn, kɔ́, yɛ́rɛ, ɲáka. nkɛ̀lɛnkaliya
n colonisateur
gɛ̀lɛnkala→̌→ 0( tibia tige ) gɛ̀nɛnkala. gwɛ̀lɛnkala.
n tibia
rn 1 • tibia. gɛ̀nɛnkolo, gɛ̀nɛn, npélenpelenkolo, pélenpelenkolo, sánankolo.
2 • patte (d'un oiseau).jɔ̀lan, sènkala, sèn.
gɛ̀lɛnkolo→̌→ 0( tibia os ) gɛ̀nɛnkolo. gwɛ̀lɛnkolo.
n tibia
1 • tibia. gɛ̀nɛnkala, gɛ̀nɛn, npélenpelenkolo, pélenpelenkolo, sánankolo.
2 • canon du bétail.
gɛ̀lɛnman→̌→ 17( dur *adjectivateur ) gwɛ̀lɛnman.
adj difficile bìlen, fìn, góman, gɛ̀lɛn.
gɛ̀lɛnya( dur *en verbe dynamique ) gɛ̀lɛya. gɛ̀lɛnya; gwɛ̀lɛya.
n dureté
1 • dureté, résistance, solidité. kàanagɛlɛya.
2 • effort. bánban, dɛ̀ɛmɛdɛɛmɛ, káari, màgan, séko.
3 • difficulté.
4 • cherté de la vie, difficultés économiques.
gɛ̀lɛnya→̌→ 1→n : 0( dur *en verbe dynamique ) gɛ̀lɛya. gɛ̀lɛnya; gwɛ̀lɛya.
v durcir
1 •
2 •
3 • vr
4 • vr
5 • vr
gɛ̀lɛya( dur *en verbe dynamique ) gɛ̀lɛnya; gwɛ̀lɛya.
n dureté
1 • dureté, résistance, solidité. kàanagɛlɛya.
2 • effort. bánban, dɛ̀ɛmɛdɛɛmɛ, káari, màgan, séko.
3 • difficulté.
4 • cherté de la vie, difficultés économiques.
gɛ̀lɛya→̌→ 320→n : 8( dur *en verbe dynamique ) gɛ̀lɛnya; gwɛ̀lɛya.
v durcir
1 •
2 •
3 • vr
4 • vr
5 • vr
gɛ̀lɛyalan→̌→ 0( durcir [ dur *en verbe dynamique ] *instrumental ) gwɛ̀lɛyalan.
n clef (pour serrer).kíle, kónɲin.
v aiguiser
vt
v chasser
1 • chasser, poursuivre. nɔ̀fɛgɛ́n, nɔ̀mìnɛ. dònsokɛ yé sògo gɛ́n
2 • renvoyer. lásègin.
3 • garder les troupeaux.
gɛ̀n→̌→ 2 ncɛ̀n; ncɛ̀gɛn; ncɔ̀n; gèn.
n bave de crapaud
1 • bave de crapaud.
2 • latex blanc (de certains végétaux).
gɛ̀nɛ→̌→ 1→n : 0 gɛ̀nɛn; gène; gwène; gènde; gwènde.
v serrer
1 • vi
2 • vt
3 • vt
gɛ̀nɛ→̌→ 0 kɛ̀ɲɛ. kɛ̀nɛ; gɛ̀nɛ.
n pubis nàakɔrɔla.
gɛ̀nɛgɛnɛ→̌→ 0 gɛ̀nɛngɛnɛn. gɛ̀nɛgɛnɛ; ngɛ̀nɛngɛnɛ; nkɛ̀nɛnkɛnɛn; kɛ̀lɛnkɛlɛn.
n ganglion (du à une plaie).kùru.
gɛ̀nɛn→̌→ 0→n : 0 gɛ̀nɛ. gɛ̀nɛn; gène; gwène; gènde; gwènde.
v serrer
1 • vi
2 • vt
3 • vt
gɛ̀nɛn→̌→ 1 gɛ̀lɛn; gwɛ̀lɛn; gwɛ̀nɛn; gèlen.
n tibia gɛ̀nɛnkala, gɛ̀nɛnkolo, npélenpelenkolo, pélenpelenkolo, sánankolo.
gɛ̀nɛngɛnɛn→̌→ 42 gɛ̀nɛgɛnɛ; ngɛ̀nɛngɛnɛ; nkɛ̀nɛnkɛnɛn; kɛ̀lɛnkɛlɛn.
n ganglion (du à une plaie).kùru.
gɛ̀nɛngɛnɛn→̌→ 0( testicules testicules ) nkɛ̀lɛnnkɛ̀lɛn; nkɛ̀lɛnkɛlɛn; kɛ̀lɛnkɛ̀lɛn.
n adénopathie
gɛ̀nɛnkala→̌→ 0( tibia tige ) gɛ̀lɛnkala; gwɛ̀lɛnkala.
n tibia
rn 1 • tibia. gɛ̀nɛnkolo, gɛ̀nɛn, npélenpelenkolo, pélenpelenkolo, sánankolo.
2 • patte (d'un oiseau).jɔ̀lan, sènkala, sèn.
gɛ̀nɛnkolo→̌→ 0( tibia os ) gɛ̀lɛnkolo; gwɛ̀lɛnkolo.
n tibia
1 • tibia. gɛ̀nɛnkala, gɛ̀nɛn, npélenpelenkolo, pélenpelenkolo, sánankolo.
2 • canon du bétail.
gɛ́ngɛn→̌→ 5→n : 0( chasser chasser ) gwɛ́ngwɛn.
v faire paître
vt
gɛ́ngɛnbaa→̌→ 0( faire.paître [ chasser chasser ] *agent occasionnel ) gɛ́ngɛnbaga. gwɛ́ngwɛnbaa.
n pasteur bágangɛnna, gɛ́nnikɛla, pasitɛri. ntòrikulu gɛ́ngɛnbaa, í tɛ́ dùsu, n'ó tɛ́, í nà tɛ̀mɛ dɔ́ kàn
gɛ́ngɛnbaga→̌→ 0( faire.paître [ chasser chasser ] *agent occasionnel ) gɛ́ngɛnbaa; gwɛ́ngwɛnbaa.
n pasteur bágangɛnna, gɛ́nnikɛla, pasitɛri. ntòrikulu gɛ́ngɛnbaa, í tɛ́ dùsu, n'ó tɛ́, í nà tɛ̀mɛ dɔ́ kàn
n gaine fura fosi tɛ ɛrini na. Ni a ka jugu kosɛbɛ aw bɛ se ka gɛni don walima ka a opere. (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA. múrǔfé.
adv lentement
gɛ́nnikɛla→̌→ 6( chasser *nom d'action faire *agent permanent ) gwɛ́nnikɛla.
n pasteur bágangɛnna, gɛ́ngɛnbaga, pasitɛri.
gɛ́nnina→̌→ 0( chasser *nom d'action *agent permanent ) gwɛ́nnina.
n berger bágangɛnna, mìsigɛnna, sàgagɛnna.
n fouet màninwolo, bùguninka.
gɛ́rɛ→̌→ 0→n : 0 gɛ́rɛn; gwɛ́rɛn.
v teindre en ocre
vt
gɛ́rɛ→̌→ 0 gɛ́rɛn. gɛ́rɛ; gwɛ́rɛn; gwɛ́rɛ.
n ocre fìni dònna gɛ́rɛ lá
gɛ̀rɛ→̌→ 187→n : 5 gwɛ̀rɛ; gàra; gwàra.
v s'approcher
1 • vi
2 • vt
gɛ́rɛgɛ̀rɛ→̌→ 19 gwɛ́rɛgwɛ̀rɛ.
n malheur inattendu
gɛ̀rɛgɛrɛ→̌→ 10 gwɛ̀rɛgwɛrɛ.
adj pur
gɛ̀rɛjigɛ→̌→ 0 gàrijɛgɛ. gàrisɛgɛ; gàrijigɛ; gàrjɛgɛ; gɛ̀rɛjigɛ; gɛ̀rɛsɛgɛ; gàrasɛgɛ. Ar. ar-rizq 'subsistance, chance'
n chance
1 • chance. kùnnandiya, kùntere, nɛ̀lɛ, sàbaba, tère.
2 • progéniture.
3 • grossesse. kɔ́nɔmaya, kɔ́nɔta, kɔ́nɔɲɛ, lásiri. ní mùso mɛ́ɛnna n'à ma gàrijɛgɛ sɔ̀rɔ...
gɛ̀rɛjigɛ→̌→ 0→n : 0 gàrijɛgɛ. gàrisɛgɛ; gàrijigɛ; gàrisigɛ; gɛ̀rɛsɛgɛ; gɛ̀rɛjigɛ.
v avoir de la chance
1 • avoir de la chance. nê gàrijɛgɛra àrajo lá
2 • concevoir (femme). à mùso gàrijɛgɛra
n grec
gɛ́rɛn→̌→ 0→n : 0 gɛ́rɛ. gɛ́rɛn; gwɛ́rɛn.
v teindre en ocre
vt
gɛ́rɛn→̌→ 1 gɛ́rɛ; gwɛ́rɛn; gwɛ́rɛ.
n ocre fìni dònna gɛ́rɛ lá
v évaporer
vt
gɛ̀rɛngɛrɛn→̌→ 0 gwɛ̀rɛngwɛrɛn.
gɛ̀rɛn-gɛrɛn→̌→ 0→n : 0( évaporer évaporer ) gwɛ̀rɛn-gwɛrɛn.
v sécher
1 • vt
2 • vi
gɛ̀rɛngɛrɛnnin→̌→ 0( *diminutif ) gwɛ̀rɛngwɛrɛnnin.
n coeurs-volants
1 • coeurs-volants. sìfilɛjirinin.
2 • plante Hymenocardia acida (arbuste ---> 5 / 6 m, graine en forme de coeur, caractéristique, réputé pour faciliter la procréation).. euph
3 • plante Hymenocardia lyrata (arbre ---> 10 / 15 m, graine en forme de lyre).. euph
gɛ̀rɛn-kà-dá→̌→ 0( évaporer *infinitif poser ) gwɛ̀rɛn-kà-dá.
n plat de riz
gɛ̀rɛntɛ→̌→ 15→n : 1 gwɛ̀rɛntɛ.
v serrer
1 • serrer, presser, acculer. cɔ̀ri, dóroko, dɛ̀rɛ, gɛ̀nɛ, jíjà, mɔ́sɔn, bísi, cɔ́ngɔ, dígi, gírin, jɔ́sɔn, kɔ́tɔrɔmabɔ, màdígi, mɔ́si, dámìnɛ. dùgu gɛ̀rɛntɛlen
2 • ennuyer, mettre dans l'embarras. láfili, lájàba, tàabataaba.
3 • angoisser. kàmanagàn, kɔ́nɔgàn, kɔ́nɔnagàn.
n pression dága, dígi. ɲɔ́gɔn ka gɛ̀rɛntɛ
gɛ̀rɛntɛgɛ→̌→ 0→n : 0( vert couper ) gèrentigɛ. gwèrentigɛ; gɛ̀rɛntɛgɛ.
v gauler des fruits
1 • gauler des fruits.
2 • flanquer par terre.
gɛ̀rɛntɛlan→̌→ 0( serrer *instrumental )
n vis gáralan.
gɛ̀rɛsɛgɛ→̌→ 0 gàrijɛgɛ. gàrisɛgɛ; gàrijigɛ; gàrjɛgɛ; gɛ̀rɛjigɛ; gɛ̀rɛsɛgɛ; gàrasɛgɛ. Ar. ar-rizq 'subsistance, chance'
n chance
1 • chance. kùnnandiya, kùntere, nɛ̀lɛ, sàbaba, tère.
2 • progéniture.
3 • grossesse. kɔ́nɔmaya, kɔ́nɔta, kɔ́nɔɲɛ, lásiri. ní mùso mɛ́ɛnna n'à ma gàrijɛgɛ sɔ̀rɔ...
gɛ̀rɛsɛgɛ→̌→ 0→n : 0 gàrijɛgɛ. gàrisɛgɛ; gàrijigɛ; gàrisigɛ; gɛ̀rɛsɛgɛ; gɛ̀rɛjigɛ.
v avoir de la chance
1 • avoir de la chance. nê gàrijɛgɛra àrajo lá
2 • concevoir (femme). à mùso gàrijɛgɛra
Gɛrɛsi→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0
n prop TOP
gɛrɛwu→̌→ 1 Source : Fr. grève.
n grève báarabila, gerewu.
n guerre Gɛri banna san 1945 (Traore, Hinɛ nana, II,11) ETRG.FRA. kɛ̀lɛ, yóya.
gɛ́sɛ gwɛ́sɛ.
n riz pilé
n brosse à dents
gɛ̀sɛngɛsɛn→̌→ 0 gwɛ̀sɛngwɛsɛn.
n store
n pangolin géant
n liane-caoutchouc
gɛ̀yinji→̌→ 0( liane-caoutchouc eau ) gwɛ̀yinji.
n caoutchouc (latex de liane à caoutchouc Landolphia heudelotii).mána. apoc.
n instrument de percussion
onomat bruit (qui se répète : tonnere, voiture, coups de feu, passages en courant ...)kɔ́cɔkɔcɔ.
Gidime→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0
n prop TOP
gidɔn→̌→ 0 Source : Fr. guidon.
n guidon
gìdɔrɔn→̌→ 0 gùdɔrɔn. gìtɔrɔn; gìdɔrɔn; gùtɔrɔn. Fr. goudron
n goudron
1 • goudron, asphalte. gìtɔrɔn, mánaji.
2 • route goudronnée.
n goudron
Gigilay→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0
n prop NOM CL
n glace (alimentaire).jàfilɛ.
Gilawogi→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0
n prop NOM CL
n glaires Balokisɛ bɛ t'u da kɔli woninw kɔnɔ. U bɛ balo yen fɛn na min bɛ wele ko « gilɛri ».(Kunnafoni jɛlenw jɛɲɔgɔnya la) ETRG.FRA. nɔ̀ɔnɔ, yìriyara.
gíli→̌→ 23 díli. bíli; dlí; líli.
n racine kú.
gilifosati→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0
n prop Glyphosate
n glucose O la, a ka fisa aw ka sɔrɔmu gilikoze (sukaroma, sérum glucose) kɛ ka o fara kinini kan.(Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA. gilikozi.
n glucose Farikolo magoba bɛ jolilasukaro la, farikolo « gilikozi » min ye baarakologirinkɛla ye, fo ka se farikoloɲɛnajɛkɛla ma. (Kibaru 525, 2015) ETRG.FRA. gilikoze.
n glicémie Farilafɛn min bɛ wele tubabukan na « gilisemi », o hakɛ sɛgɛsɛgɛli de bɔra n'o jaabi ye (Kibaru 570, 2019) ETRG.FRA.
n glycérine
Ginbaira→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0
n prop NOM CL
Gínbàla→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0
n prop NOM M
Gìndo→̌→ 48→n.prop/n : 0 →n.prop : 48→n : 0
n prop NOM CL
n secret
→ kà gùndo fára, kà gùndo bɔ̀rɔtɔ
gìndoba→̌→ 0( secret *augmentatif ) gùndoba. gìndoba.
n mystère
gìndodonɲɔgɔn→̌→ 0( secret entrer *partenaire réciproque ) gùndodonɲɔgɔn. gìndodonɲɔgɔn.
n confident dánnaɲɔgɔn, kùnfɔɲɔgɔn, kùnkofɔɲɔgɔn, kɔ́nɔfɔɲɔgɔn, kɔ́nɔkofɔbaga, gùndofɔɲɔgɔn. í mánà mín k'í gùndodonɲɔgɔn yé, ò fɔ́lɔ b'í gùndo póyi
gìndofɔɲɔgɔn→̌→ 0( secret dire *partenaire réciproque ) gùndofɔɲɔgɔn. gìndofɔɲɔgɔn.
n confident dánnaɲɔgɔn, kùnfɔɲɔgɔn, kùnkofɔɲɔgɔn, kɔ́nɔkofɔbaga, gùndodonɲɔgɔn, kɔ́nɔfɔɲɔgɔn.
gìndolafɔ→̌→ 0( secret à action.de.dire ) gùndolafɔ. gìndolafɔ.
n euphémisme fɛ́ngɛkan. 'kɔ́sa' man kán kà mɛ́n hɔ́rɔn dá, à gùndɔlafɔ dɔ́ yé : kùlusijalasa yé
gìndomajira→̌→ 0( secret *comme de montrer ) gùndomajira. gìndomajira.
n apparition
Gíne→̌→ 14→n.prop/n : 0 →n.prop : 14→n : 0
n prop TOP
Ginebisawo→̌→ 5→n.prop/n : 0 →n.prop : 5→n : 0 Ginɛbiso.
n prop TOP
Ginɛbiso→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Ginebisawo.
n prop TOP
n hibou (tout rapace nocturne : hibou, chouette ...)
gìngɔn→̌→ 0 jìngɔn. gìngɔn.
n assoupissement (en position assise ...)myɛ̀myɛ.
gìngɔn→̌→ 0→n : 0 jìngɔn. gìngɔn.
v s'assoupir
vi
gíni→̌→ 0→n : 0 gírin. gíni; gínin.
v se précipiter
1 • vi
2 • vt
v trembler
vi
gínin→̌→ 0→n : 0 gírin. gíni; gínin.
v se précipiter
1 • vi
2 • vt
n grande foule
v jouer du tambour
vt
onomat boum gúrɛ, táki, tóli.
v agir brusquement
vi
gìrigara
n problème compliqué
v se bagarrer
vi
gírigiri→̌→ 0 gídigidi. gírigiri.
onomat bruit (qui se répète : tonnere, voiture, coups de feu, passages en courant ...)kɔ́cɔkɔcɔ.
gírigiri→̌→ 0→n : 0 gíringirin.
v faire du bruit
vi
n précipitation
1 • précipitation, fuite. bàlakabalaka, hàrabaharaba, sòlikabɔ, fóni, kásakasa, tíla.
2 • fête.
gírin→̌→ 151→n : 3 gíni; gínin.
v se précipiter
1 • vi
2 • vt
n épaisseur fìri, gírinya, kólogirinya, pɛ̀tɛrɛ.
vq lourd
1 • lourd, pesant. bìlen. dòni man gírin à mà
2.1 •
2.2 •
2.3 •
3 • fort en. jùmɛn ka gírin jùmɛn mà bámanankan ná ?
4 • difficile. gàn, gó, gɛ̀lɛn.
5 • tardif (à long cycle de végétation). kénìnge ka gírin gàjaba yé
6 • cher. júgu. à dá ka gírin
7 • avoir un posture sociale solide (avoir des connections, exercer de l'influence).
8 • ennuyeux, embêtant.
adj lourd
1 • lourd, pésant. bìlen, gírinman.
2.1 •
2.2 •
3 • tardif (à long cycle de végétation).kɔ́sa.
4 • important, ayant une position sociale forte (avoir des connections, exercer de l'influence).bèlebele, bɛ́rɛ, kólogirinman, kùnba, sɛ̀bɛlama, sɛ̀bɛ.
n éructation gìrinti bɛ́ɛ tɛ́ fá yé, nká kɔ́ngɔtɔ cí tɛ́
v roter
1 • vi
2 • vt
gíringirin→̌→ 0→n : 0 gírigiri.
v faire du bruit
vi
gìringirin nkìrin. ngìrin; gìringirin.
v être dentelé
1 • être dentelé. nkìrinma.
2 • être râpeux.
gírinkajɔ→̌→ 9( se.précipiter *infinitif dresser ) gírin-kà-jɔ̀.
n émeute
1 • émeute.
2 • éliminatoire.
gírin-kà-jɔ̀→̌→ 0( se.précipiter *infinitif dresser ) gírinkajɔ. gírin-kà-jɔ̀.
n émeute
1 • émeute.
2 • éliminatoire.
gírinman→̌→ 35( lourd *adjectivateur )
adj lourd
2 • solide. kólogirin, kólogɛlɛn, kóloma, kɛ́nɛ.
3 • tardif. kɔ́sa.
gírinńkàn→̌→ 1( se.précipiter *je sur )
n talisman (qui attire les clients, les auditeurs).sárakafɛn, sáraka, sìkara, ɲɔ́nɔ. gírinnkan b’à bólo
n éructation gìrinti bɛ́ɛ tɛ́ fá yé, nká kɔ́ngɔtɔ cí tɛ́
v roter
1 • vi
2 • vt
gírinya→̌→ 116( lourd *en verbe dynamique ) grínya.
n poids
2 • épaisseur.
3 • solidité.
4 • cycle long.
gírinya→̌→ 53→n : 0( lourd *en verbe dynamique ) grínya.
v être lourd
1.1 • vi
1.2 • vt
2 • vi
3 • vi
gírinyali→̌→ 0( être.lourd [ lourd *en verbe dynamique ] *nom d'action )
n alourdissement
1 • alourdissement.
2 • muance. kúmakan gírinyali
n grippe Mɛkisiki bɛ dabolo jumɛn kan giripu pɔrisini bolo (lɛɛ bana) (Fasokan 2009 04 Mɛkisiki) ETRG.FRA. múrasɔgɔsɔgɔ.
onomat bruit de chute
n grillage Kɛsubaw dilannen don ni jiri ni giriyasi ye.(Kibaru 489, 2012) ETRG.FRA. nɛ̀gɛjɔ.
n griséofulvine Ni kunnakaba jugumanba don walima ni banamisɛn don min sababu ye nɔgɔ ye, ni a bɛka bonya walima a tɛka nɔgɔya fura kofɔlen ninnu kɛlen kɔfɛ, aw bɛ girizeyofiliwini, griséofulvine garamu 1 ta ni baliku don, nka ni denmisɛnw don, olu bɛ o fura kelen garamu kelen tilancɛ ta don o don. (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.
Gise→̌→ 4→n.prop/n : 0 →n.prop : 4→n : 0
n prop NOM CL
gísingàsan→̌→ 2 késenkàsan. nkísinkàsa; kísinkàsa.
n fleur mâle du maïs
n instrument de percussion
gìtafɔla→̌→ 0( instrument.de.percussion dire *agent permanent )
n joueuse de gita
gìtɔrɔn→̌→ 57 gùdɔrɔn. gìtɔrɔn; gìdɔrɔn; gùtɔrɔn. Fr. goudron
n goudron
1 • goudron, asphalte. gìtɔrɔn, mánaji.
2 • route goudronnée.
n goudron
adv vite jónjon, jóona, súwɛ.
Gize→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0
n prop TOP
n glace (alimentaire).jàfilɛ.
n glace gìlasi; gàlasi. à súmaya ní glási dè ká kán (La Geste de Ségou, Biton et les génies, 101) Diɲɛ kun n'a kun na, fosi tɛ yen ni gilasikuluw tɛ. (Kibaru n°527, 12/2015) ETRG.FRA.
onomat bruit sec
vq désagréable
1 • désagréable (aux sens: goût, odorat, ouïe).kúna, ŋɛ́ɲɛ. à súma ka gó
2 • déplaisant (pour -- yé). háli bì, Ɲéle kó man gó nê yé
3 • en mauvais état, de pauvre qualité. jéle dá ka gó
4 • difficile. bìlen, gàn, gírin, gɛ̀lɛn. à fɔ́ ka gó
adj désagréable
1 • désagréable, déplaisant. dùsumango, fìn, góman, jòlimango.
2 • mauvais, de pauvre qualité, bon à rien. júgu, kólon, sù.
n petite amie
n soldat blanc
1 • soldat blanc (de l'époque coloniale).
2 • blanc célibataire.
3 • homme turbulent qui a un faible pour les femmes.
n soldat blanc
1 • soldat blanc (de l'époque coloniale).
2 • blanc célibataire.
3 • homme turbulent qui a un faible pour les femmes.
góbogobo→̌→ 0→n : 0 gɔ́bɔgɔbɔ.
v agiter les oreilles
vt
v exciter
1 • exciter (pour aller plus vite).bìla, kɔ́nɔnasuruku, lámàga, súguba, sú.
2 • activer. dádòn, gírin, láɲaga, ɲága.
onomat bruit métallique
v traîner derrière soi
vt
gòdogodolan→̌→ 0( traîner.derrière.soi *instrumental )
n jeu d'enfant
v exciter
1 • exciter (pour aller plus vite).bìla, kɔ́nɔnasuruku, lámàga, súguba, sú.
2 • activer. dádòn, gírin, láɲaga, ɲága.
gófɛrɛnama→̌→ 0 gófɛrɛnaman. gɔ́fɛrɛnama; gɔ́fɛrɛnaman; gófɛrɛnama.
n gouvernement nbúru.
gófɛrɛnaman→̌→ 43 gɔ́fɛrɛnama; gɔ́fɛrɛnaman; gófɛrɛnama.
n gouvernement nbúru.
n gouverneur Kayi gofɛrɛnɛrɛ n' a ka Mara foroba ciyakɛda ɲɛmɔgɔw ye san 1994 foroba wariko jateminɛ (Kibaru 270) ETRG.FRA. fàama, gɔ́fɛrɛnɛrɛ, kúmandan, màramɔgɔ.
n cadenas
1 • cadenas. sìkara, sɔ̀gɔlan.
2 • cadenas magique. n'í yé gógoro mín sɔ̀gɔ mín tɔ́gɔ lá, í bɛ táa jùru tà à fɛ̀, à tɛ́ bán,wáriko kúma tɛ́ fɔ́ bìlen
adj robuste
adv bien portant
1 • bien portant, en bonne santé.
2 • ferme, solide, bien dur, bien mûr, bien rempli. dɛ́lɛdɛlɛdɛlɛ.
Golfa→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0
n prop NOM CL
Goli→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0
n prop TOP
n arbre Albizzia
n peau
1 • peau. fàra. wòlo bɔ́
→ • kà à bɔ́ wòlo` lá
2 • tam-tam. bɔ́nba, cíbaranin, jènbe. wòlo fɔ́
3 • cuir.
4 • cible de chasseur.
v se précipiter
vi
gólobasa→̌→ 1→n : 0 gàlabasa.
v se précipiter
vi
gòlobɛnsenna→̌→ 0 gòlo-bɛ́-ń-sèn-ná.
n corps habillés
gòlo-bɛ́-ń-sèn-ná→̌→ 0 gòlobɛnsenna.
n corps habillés
v aller de tous côtés
vr
n cohue
gòlocɛ→̌→ 0( arbre.Albizzia mâle )
n arbre Albizzia chevalieri
adv à toute allure
Gologo→̌→ 4→n.prop/n : 0 →n.prop : 4→n : 0 Galogo.
n prop NOM CL
gólogolo→̌→ 0→n : 0 kólokolo. kólokoto; kólonkolon; gólogolo.
v mettre en boule
1 •
2 •
3 •
3 •
4 • vr
gólogolo→̌→ 0→n : 0 kólokolo. kúlukulu; gólogolo.
v entasser
1 • entasser. bámu, sógolon, sɔ́sɔ, tòn.
2 • s'engouffrer. fólonkòto, kúlukulu, súgusuguma, súgusugu.
gòlojɔn→̌→ 0( arbre.Albizzia esclave )
n arbre Albizzia malacophylla ugandensis
gòlojuru→̌→ 0( peau corde ) wòlojuru.
n courroie
v bâcler
vt
gòlokurada→̌→ 1( peau nouveau poser ) wòlokurada.
n nouveau départ
gòlomuso→̌→ 0( arbre.Albizzia féminin )
n arbre Albizzia malacophylla ugandensis
Golowasi→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0
n prop Gauloises cigarettes
n Gaulois
Gomakura→̌→ 7→n.prop/n : 0 →n.prop : 7→n : 0
n prop TOP
góman→̌→ 17( désagréable *adjectivateur ) kóman.
adj mauvais
1 • mauvais. gó, júgu, kólon, sù.
2 • désagréable.
3 • difficile. bìlen, fìn, gɛ̀lɛnman, gɛ̀lɛn.
n veillée d'armes
gómi→̌→ 3 Source : fr : gomme.
n amidon
n ventouse (fabriquée avec une corne de vache). gònbo sìgi
n zébu
góngo→̌→ 0 gángan. góngon; gòngon.
n tambour d'annonce
góngolima→̌→ 2→n : 0 kónkolima.
v déformer
vt
onomat bruit de chute sonore
n touque
1 • touque.
góngon→̌→ 0 gángan. góngo; góngon; gòngon.
n tambour d'annonce
n chaleur
1 • chaleur. fùnteni, gòniya, kálaya, tára.
2 • feu, braises. tásuma, tá. à táara gòni tà à sìgiɲɔgɔn fɛ̀
3 • électricité, courant électrique.
vq chaud
1 • chaud. kálan, gàn. jí ka gòni
2 • rapide, vif, agile. téli. kàrisa ka gòni
3 • irascible, nerveux.
adj chaud
1 • chaud. gòniman, kálaman, kálan, gàn. jí góni dòn
2 • rapide, vif, agile. sènnagoni, sènnakalan, sènnandi, sènnateli, téliman, téli.
3 • irascible, nerveux. dálamisɛn, dùsumango, ncɔ̀gɔntɔ, núnnango.
gòni→̌→ 0 gèni. gènu; gènin; gwèni; gòni; gɔ̀ni.
n vène
gòniman→̌→ 11( chaud *adjectivateur )
adj chaud
1 • chaud, brûlant. gòni, kálaman, kálan.
2 • vif. téli.
gòniya→̌→ 0( chaud *abstractif )
n chaleur
1 • chaleur. fùnteni, gòni, kálaya, tára.
2 • empressement.
gòniya→̌→ 34→n : 2( chaud *en verbe dynamique )
v chauffer
1 • chauffer (sens propre et figuré).bù, gàn, kálaya.
2 • accélérer. án ka táama gòniya !
gònkan→̌→ 0 gàngan. gànkan; ngànka; ngànga.
n petit tambour cylindrique
n pédoncule
v braire
vi
n liane caoutchouc
górijɛgɛnin→̌→ 0 gɔ́rijigɛni. gɔ́rɔjɛgɛni; gɔ́rɔjigɛni; gɔ́rijigɛnin; gɔ́rijɛgɛni; gɔ́rijɛgɛnin; górijɛgɛnin. Wolof
n homosexuel cɛ̀-tɛ́-mùso-tɛ́.
górijɛgɛninya( homosexuel *abstractif ) gɔ́rijigɛniya. gɔ́rɔjɛgɛniya; gɔ́rɔjigɛniya; gɔ́rijɛgɛniya; gɔ́rijɛgɛninya; górijɛgɛninya.
n homosexualité
Gori-Kopela→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0
n prop TOP
n bouton
adv prendre de force
n mimosa clochette
v frotter
1 • vt
→ vt kà fìni gòro
2 • vt
→ vt kà mɔ̀gɔ` gòro
3 • vr
góroba→̌→ 0( bouton *augmentatif )
n verrue
1 • verrue, excroissance de chair. bìri, góronin, góro, kùrukuru, npíri.
2 • caroncule des oiseaux.
gòrobinɛ→̌→ 0 Source : Fr. gros bonnet.
n élégance bùgaya, fáyida. gòrobinɛ ni fáyida !
n gros bonnet
n arbre Acacia caffra
n énorme grenier
gòron→̌→ 0→n : 0 gòro. gòron.
v frotter
1 • vt
→ vt kà fìni gòro
2 • vt
→ vt kà mɔ̀gɔ` gòro
3 • vr
v mettre au galop
vt
gòronbosi→̌→ 0 bùrumusi. bùrumusu; bùrunusi; gùrumusi; gòronbosi.
n foulard islamique
1 • foulard islamique, niqab. dìsa.
2 • burnous, djellaba.
3 • membrane enveloppant à la naissance le corps de certains enfants.
góronin→̌→ 5( bouton *diminutif )
n verrue bìri, góroba, góro, kùrukuru, npíri.
adv prendre de force
Gosi→̌→ 7→n.prop/n : 0 →n.prop : 7→n : 0
n prop TOP
v battre
1 • vt
2 • vt
3 • vt
4 • vt
5 • vt
6 • vt
7 • vt
8 • vr
gòsidenwɔɔrɔ→̌→ 0( battre enfant six )
n coiffure à six tresses
gòsilan→̌→ 0( battre *instrumental ) gɔ̀silan.
n marteau
gòsituma→̌→ 2( battre moment )
n rut mùsoko.
n langage secret
góya→̌→ 23( désagréable *en verbe dynamique ) kóya.
n mauvais goût
1 • mauvais goût.
2 • mauvais état.
3 • déplaisir, mauvais gré. à ye góya` kɛ́ nê ná
4 • difficulté.
góya→̌→ 87→n : 5( désagréable *en verbe dynamique ) kóya.
v rendre mauvais
1 • rendre mauvais. dùgukolo` góyara
2 • rendre désagréable.
3 • rendre difficile. bìlen, bù, gɛ̀lɛya. í ma fóyì góya í dén` ná
Goyita→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0 Goyta.
n prop NOM CL
Goyta→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Goyita.
n prop NOM CL
gɔ́bɔgɔbɔ→̌→ 0→n : 0 góbogobo.
v agiter les oreilles
vt
adv très vieux
adv à bord
gɔ̀fɛ→̌→ 0 gɛ̀fɛ; gwɛ̀fɛ; gwɔ̀fɛ.
n houe (à manche recourbé et à large fer).dàba, ncéreŋe.
gɔ́fɛrɛnama→̌→ 0 gófɛrɛnaman. gɔ́fɛrɛnama; gɔ́fɛrɛnaman; gófɛrɛnama.
n gouvernement nbúru.
gɔ́fɛrɛnaman→̌→ 26 gófɛrɛnaman. gɔ́fɛrɛnama; gɔ́fɛrɛnaman; gófɛrɛnama.
n gouvernement nbúru.
gɔ́fɛrɛnɛrɛ→̌→ 47 gɔ́fɛrɛnɛri; gúfɛrɛnɛrɛ.
n gouverneur fàama, gofɛrɛnɛrɛ, kúmandan, màramɔgɔ.
gɔfɛrɛnɛrɛya→̌→ 2 gɔfɛrɛnɛriya.
n gouvernorat gɔfɛrɛnora.
gɔ́fɛrɛnɛri→̌→ 1 gɔ́fɛrɛnɛrɛ. gɔ́fɛrɛnɛri; gúfɛrɛnɛrɛ.
n gouverneur fàama, gofɛrɛnɛrɛ, kúmandan, màramɔgɔ.
gɔfɛrɛnɛriya→̌→ 0 gɔfɛrɛnɛrɛya. gɔfɛrɛnɛriya.
n gouvernorat gɔfɛrɛnora.
n gouvernorat An bɛ don min na i ko bi, pilatifɔrimu politikiɲɛmɔgɔw n'a kɛlɛdenw sigilen bɛ Kidali cɛmancɛ la, lntilibani kin na ka surunya gɔfɛrɛnora la, n'o ye gɔfɛrɛnɛri dagayɔrɔ n'a ka baarakɛyɔrɔ ye. (Kibaru n°529, 2016) ETRG.FRA. gɔfɛrɛnɛrɛya.
adv très vieux
gɔ̀li→̌→ 0 kɔ̀li. nkɔ̀li; kɔ̀yi.
n ergot
1 • ergot (des gallinacées— de la queue des pythons). wɔ̀lɔkɔrɔ dòn, kɔ̀li sàba b'à lá
2 • grandes pattes (des sauterelles, grillons ...)
3 • éperon (de certains oiseaux (oie de Gambie ...))
n golf Lafiyabugu ntolatankɛnɛ min bɛ wele Gɔlifu, lajɛ in kɛra yen, Modibo Sidibe ka politikitɔn tɔndenw n'a kanubaa caman ye ɲɔgɔn sɔrɔ yen. (Kibaru 558 2018) ETRG.FRA.
gɔ̀lɔn→̌→ 7→n : 1 gwɔ̀lɔn; wɔ̀lɔn.
v se tordre
vi
gɔ̀lɔn ngɔ̀lɔn; nkɔ̀lɔn; wɔ̀lɔn; ngwɔ̀lɔn; gwɔ̀lɔn.
v être déformé
vi
n canne
1 • canne, baguette. ntòlo.
2 • déformation.
n siège
n gomme a bɛ kɛ segiw, (...), sɛbɛnnikɛlan kɛrɛyɔn, gɔmuw ani fɛn wɛrɛw. (Kibaru 534, 2016) ETRG.FRA. jíriɲɛji, ɲɛ́ji.
n danse (plutôt inconvenante).dɔ̀n.
n babouin (grand singe quadrupède, vit en clan).
1 • babouin de Guinée, Papio.cynocephalus.papio.
2 • babouin doguera, Papio.cynocephalus.anubis.
n 5000 francs
n albinos
gɔ̀nbolonin→̌→ 0( babouin bras *diminutif ) ngɔ̀nbolocɛnin. ngɔ̀nbolonin.
n plante Commelina forskalaei
gɔ̀nfasa→̌→ 0( babouin tendon )
n tendon d'Achille
n arbuste Cynometra vogelii
gɔ̀nga→̌→ 0 gòngan. gɔ̀ngan; gɔ̀nga.
n zébu
n zébu
gɔ̀ngɔli→̌→ 0→n : 0 kɔ̀ngɔli. gɔ̀ngɔli.
v retrousser
vt
gɔ̀ngɔli kɔ̀ngɔli.
n doigt recourbé
gɔ́ngɔn→̌→ 33 gángan; gwángwan.
n poussière bùguri, fɔ̀lɔkɔ. gɔ́ngɔn dálen bɛ́ à ka jí kàn
gɔ̀ngɔndili→̌→ 0 nkòkodili.
n racines de vétiver
gɔ́ngɔrɔ→̌→ 0 gɔ́ngɔrɔn. gɔ́ngɔ̀rɔn; gɔ́ngɔrɔ.
n pierre
v être ivre
vi
gɔ́ngɔrɔn→̌→ 14 gɔ́ngɔ̀rɔn; gɔ́ngɔrɔ.
n pierre
v tordre
vt
gɔ̀ni→̌→ 0 gèni. gènu; gènin; gwèni; gòni; gɔ̀ni.
n vène
gɔ̀ni→̌→ 0 gòni. gɔ̀ni; gɔ̀nin.
n chaleur
1 • chaleur. fùnteni, gòniya, kálaya, tára.
2 • feu, braises. tásuma, tá. à táara gòni tà à sìgiɲɔgɔn fɛ̀
3 • électricité, courant électrique.
gɔ̀ni→̌→ 0 gòni. gɔ̀ni; gɔ̀nin.
vq chaud
1 • chaud. kálan, gàn. jí ka gòni
2 • rapide, vif, agile. téli. kàrisa ka gòni
3 • irascible, nerveux.
gɔ̀ni→̌→ 0 gòni. gɔ̀ni; gɔ̀nin.
adj chaud
1 • chaud. gòniman, kálaman, kálan, gàn. jí góni dòn
2 • rapide, vif, agile. sènnagoni, sènnakalan, sènnandi, sènnateli, téliman, téli.
3 • irascible, nerveux. dálamisɛn, dùsumango, ncɔ̀gɔntɔ, núnnango.
gɔ̀nin→̌→ 0 gòni. gɔ̀ni; gɔ̀nin.
n chaleur
1 • chaleur. fùnteni, gòniya, kálaya, tára.
2 • feu, braises. tásuma, tá. à táara gòni tà à sìgiɲɔgɔn fɛ̀
3 • électricité, courant électrique.
gɔ̀nin→̌→ 0 gòni. gɔ̀ni; gɔ̀nin.
vq chaud
1 • chaud. kálan, gàn. jí ka gòni
2 • rapide, vif, agile. téli. kàrisa ka gòni
3 • irascible, nerveux.
gɔ̀nin→̌→ 0 gòni. gɔ̀ni; gɔ̀nin.
adj chaud
1 • chaud. gòniman, kálaman, kálan, gàn. jí góni dòn
2 • rapide, vif, agile. sènnagoni, sènnakalan, sènnandi, sènnateli, téliman, téli.
3 • irascible, nerveux. dálamisɛn, dùsumango, ncɔ̀gɔntɔ, núnnango.
n arbuste Adina microcephala
n gros cynocéphale
n pédoncule
n pédoncule
gɔ̀nkuru→̌→ 0( babouin plier )
n prise de lutte
gɔ̀nkuru→̌→ 0→n : 0( babouin plier )
v faire la prise
vt
gɔ̀nsɔɔrɔ→̌→ 0 gɔ̀nsɔrɔ; kɔ̀nsɔgɔ.
n petite louche
gɔ̀nsɔrɔ→̌→ 0 gɔ̀nsɔɔrɔ. kɔ̀nsɔgɔ.
n petite louche
gɔ̀ntɛgɛ→̌→ 1( babouin paume )
n cactus
v tordre
vt
gɔ̀ɔtɛ→̌→ 0 gɔ̀tɛ. gɔ̀ɔtɛ; gɔ̀tɔ; gɔ̀ɔtɔ.
n lutin
gɔ̀ɔtɔ→̌→ 0 gɔ̀tɛ. gɔ̀ɔtɛ; gɔ̀tɔ; gɔ̀ɔtɔ.
n lutin
gɔ́rijɛgɛni→̌→ 0 gɔ́rijigɛni. gɔ́rɔjɛgɛni; gɔ́rɔjigɛni; gɔ́rijigɛnin; gɔ́rijɛgɛni; gɔ́rijɛgɛnin; górijɛgɛnin. Wolof
n homosexuel cɛ̀-tɛ́-mùso-tɛ́.
gɔ́rijɛgɛnin→̌→ 0 gɔ́rijigɛni. gɔ́rɔjɛgɛni; gɔ́rɔjigɛni; gɔ́rijigɛnin; gɔ́rijɛgɛni; gɔ́rijɛgɛnin; górijɛgɛnin. Wolof
n homosexuel cɛ̀-tɛ́-mùso-tɛ́.
gɔ́rijɛgɛninya( homosexuel *abstractif ) gɔ́rijigɛniya. gɔ́rɔjɛgɛniya; gɔ́rɔjigɛniya; gɔ́rijɛgɛniya; gɔ́rijɛgɛninya; górijɛgɛninya.
n homosexualité
gɔ́rijɛgɛniya( homosexuel *abstractif ) gɔ́rijigɛniya. gɔ́rɔjɛgɛniya; gɔ́rɔjigɛniya; gɔ́rijɛgɛniya; gɔ́rijɛgɛninya; górijɛgɛninya.
n homosexualité
gɔ́rijigɛni→̌→ 0 gɔ́rɔjɛgɛni; gɔ́rɔjigɛni; gɔ́rijigɛnin; gɔ́rijɛgɛni; gɔ́rijɛgɛnin; górijɛgɛnin. Wolof
n homosexuel cɛ̀-tɛ́-mùso-tɛ́.
gɔ́rijigɛnin→̌→ 0 gɔ́rijigɛni. gɔ́rɔjɛgɛni; gɔ́rɔjigɛni; gɔ́rijigɛnin; gɔ́rijɛgɛni; gɔ́rijɛgɛnin; górijɛgɛnin. Wolof
n homosexuel cɛ̀-tɛ́-mùso-tɛ́.
gɔ́rijigɛniya( homosexuel *abstractif ) gɔ́rɔjɛgɛniya; gɔ́rɔjigɛniya; gɔ́rijɛgɛniya; gɔ́rijɛgɛninya; górijɛgɛninya.
n homosexualité
Gɔrɔ→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0
n prop TOP
adv vlan (bruit de quelque chose qui se pose).káwu.
v s'asseoir (pop.)bìsimila.
gɔ̀rɔgɔ→̌→ 0 gɔ̀rɔkɔ. gɔ̀rɔgɔ.
n usure
1 • usure, prêt à usure (ex : prêt d'un sac en période de soudure, deux sacs rendus à la récolte).yùruguyurugu.
2 • intérêts (de crédit).
gɔ́rɔjɛgɛni→̌→ 0 gɔ́rijigɛni. gɔ́rɔjɛgɛni; gɔ́rɔjigɛni; gɔ́rijigɛnin; gɔ́rijɛgɛni; gɔ́rijɛgɛnin; górijɛgɛnin. Wolof
n homosexuel cɛ̀-tɛ́-mùso-tɛ́.
gɔ́rɔjɛgɛniya( homosexuel *abstractif ) gɔ́rijigɛniya. gɔ́rɔjɛgɛniya; gɔ́rɔjigɛniya; gɔ́rijɛgɛniya; gɔ́rijɛgɛninya; górijɛgɛninya.
n homosexualité
gɔ́rɔjigɛni→̌→ 0 gɔ́rijigɛni. gɔ́rɔjɛgɛni; gɔ́rɔjigɛni; gɔ́rijigɛnin; gɔ́rijɛgɛni; gɔ́rijɛgɛnin; górijɛgɛnin. Wolof
n homosexuel cɛ̀-tɛ́-mùso-tɛ́.
gɔ́rɔjigɛniya( homosexuel *abstractif ) gɔ́rijigɛniya. gɔ́rɔjɛgɛniya; gɔ́rɔjigɛniya; gɔ́rijɛgɛniya; gɔ́rijɛgɛninya; górijɛgɛninya.
n homosexualité
n usure
1 • usure, prêt à usure (ex : prêt d'un sac en période de soudure, deux sacs rendus à la récolte).yùruguyurugu.
2 • intérêts (de crédit).
gɔ̀rɔndɔ→̌→ 2→n : 0 gɔ̀rɔntɔ. kɔ̀rɔntɔ.
v ronfler
1 • ronfler.
2 • rugir (lion, hippopotame ...)kònbo, kóoro.
3 • gronder (chien ...)gúdugudu, gúdu, kúlu, màkúma, sɔ́ngɔ.
gɔ̀rɔntɔ→̌→ 7→n : 0 gɔ̀rɔndɔ; kɔ̀rɔntɔ.
v ronfler
1 • ronfler.
2 • rugir (lion, hippopotame ...)kònbo, kóoro.
3 • gronder (chien ...)gúdugudu, gúdu, kúlu, màkúma, sɔ́ngɔ.
gɔ̀si→̌→ 0→n : 0 gòsi. gɔ̀si.
v battre
1 • vt
2 • vt
3 • vt
4 • vt
5 • vt
6 • vt
7 • vt
8 • vr
gɔ̀silan→̌→ 0( battre *instrumental ) gòsilan. gɔ̀silan.
n marteau
gɔ̀tɛ→̌→ 8 gɔ̀ɔtɛ; gɔ̀tɔ; gɔ̀ɔtɔ.
n lutin
gɔ̀tɔ→̌→ 0 gɔ̀tɛ. gɔ̀ɔtɛ; gɔ̀tɔ; gɔ̀ɔtɔ.
n lutin
gréfe→̌→ 0→n : 0 gérefe. gréfe.
v greffer tùgu.
n arbre greffé
gréfe gérefe.
n gérefe.
n grec
n grin (groupe d'amis qui se réunissent pour prendre le thé ensemble).
vq lourd
1 • lourd, pesant. bìlen. dòni man gírin à mà
2.1 •
2.2 •
2.3 •
3 • fort en. jùmɛn ka gírin jùmɛn mà bámanankan ná ?
4 • difficile. gàn, gó, gɛ̀lɛn.
5 • tardif (à long cycle de végétation). kénìnge ka gírin gàjaba yé
6 • cher. júgu. à dá ka gírin
7 • avoir un posture sociale solide (avoir des connections, exercer de l'influence).
8 • ennuyeux, embêtant.
adj lourd
1 • lourd, pésant. bìlen, gírinman.
2.1 •
2.2 •
3 • tardif (à long cycle de végétation).kɔ́sa.
4 • important, ayant une position sociale forte (avoir des connections, exercer de l'influence).bèlebele, bɛ́rɛ, kólogirinman, kùnba, sɛ̀bɛlama, sɛ̀bɛ.
grínya→̌→ 0( lourd *en verbe dynamique ) gírinya. grínya.
n poids
2 • épaisseur.
3 • solidité.
4 • cycle long.
grínya→̌→ 0→n : 0( lourd *en verbe dynamique ) gírinya. grínya.
v être lourd
1.1 • vi
1.2 • vt
2 • vi
3 • vi
v joindre
1 • vi
2 • vt
3 • vt
Gubagubo→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0
n prop Gbagbo (Laurent Gbagbo, le président de Côte d'Ivoire en 2001-2011).
Gude
n prop Goudé (Charles Blé Goudé, leader des "jeunes patriots" en RCI à l'époque de Laurent Gbagbo).
gùdɔrɔn→̌→ 11 gìtɔrɔn; gìdɔrɔn; gùtɔrɔn. Fr. goudron
n goudron
1 • goudron, asphalte. gìtɔrɔn, mánaji.
2 • route goudronnée.
n goudron
v gronder
vi
gúdugudu→̌→ 0→n : 0 gúdungudun.
v gronder
vi
gúdugudu→̌→ 4 gúdugudugudu.
onomat bruit de l'eau
onomat bruit de l'eau
gúdun→̌→ 0→n : 0 gúdu. gúdun.
v gronder
vi
gúdungudun→̌→ 0→n : 0 gúdugudu. gúdungudun.
v gronder
vi
n touffe de cheveux
gúfɛrɛnɛrɛ→̌→ 0 gɔ́fɛrɛnɛrɛ. gɔ́fɛrɛnɛri; gúfɛrɛnɛrɛ.
n gouverneur fàama, gofɛrɛnɛrɛ, kúmandan, màramɔgɔ.
onomat bruit de ce qu'on avale
n globule Ale tɛ kɛnɛkan-bana yeta ye, ka d'a kan, a banakisɛ « VIH » bɛ tɛmɛ mɔgɔ jolisiraw de fɛ, ka taa farikolo lakanafɛnw kɛlɛ, k'olu silatunu, n'o ye « gulobili jɛmanw ni gulobili bilemanw » ye. (Jɛkabaara 329) ETRG.FRA.
gúlon→̌→ 0→n : 0 dúlon. dlón; búlon; gúlon.
v suspendre
1 • vt
2 • vi
Gumane→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0
n prop NOM CL
Gumankɔ→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0
n prop TOP
n goumier Sòròdasiw ka defile tugura o la. Sòròdasi kalandenw ni lakòliden minnu b'u ka sòròdasiya kèla ji ni kungo tigilamògòw ni duwanyèw; zandaramuw ni polisiw, garadiw ni gumiyew; (Faso Kumakan, 1986) ETRG.FRA.
n île
1 • île. gúnkun.
2 • continent.
v joindre
1 • vi
2 • vt
3 • vt
Gunbala→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0
n prop NOM CL
v s’accouder
vr
Gundamu→̌→ 27→n.prop/n : 0 →n.prop : 27→n : 0
n prop TOP
n secret
→ kà gùndo fára, kà gùndo bɔ̀rɔtɔ
v garder en secret
gùndoba→̌→ 0( secret *augmentatif ) gìndoba.
n mystère
gùndodonɲɔgɔn→̌→ 1( secret entrer *partenaire réciproque ) gìndodonɲɔgɔn.
n confident dánnaɲɔgɔn, kùnfɔɲɔgɔn, kùnkofɔɲɔgɔn, kɔ́nɔfɔɲɔgɔn, kɔ́nɔkofɔbaga, gùndofɔɲɔgɔn. í mánà mín k'í gùndodonɲɔgɔn yé, ò fɔ́lɔ b'í gùndo póyi
gùndofɔɲɔgɔn→̌→ 0( secret dire *partenaire réciproque ) gìndofɔɲɔgɔn.
n confident dánnaɲɔgɔn, kùnfɔɲɔgɔn, kùnkofɔɲɔgɔn, kɔ́nɔkofɔbaga, gùndodonɲɔgɔn, kɔ́nɔfɔɲɔgɔn.
Gundoguru Dogɔn→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0
n prop TOP
gùndolafɔ→̌→ 0( secret à action.de.dire ) gìndolafɔ.
n euphémisme fɛ́ngɛkan. 'kɔ́sa' man kán kà mɛ́n hɔ́rɔn dá, à gùndɔlafɔ dɔ́ yé : kùlusijalasa yé
gùndomajira→̌→ 0( secret *comme de montrer ) gìndomajira.
n apparition
n souche
n adjoint dálasigi, dánkan, kánkɔrɔsigi, kɔ́rɔsigi.
n archipel
n souche
n île
1 • île. gúnkun.
2 • continent.
onomat boum (bruit de genoux qui touchent le sol de façon ferme et brutale— bruit d'une chute avec un peu de finesse).gíri, táki, tóli.
gùrubogurubo→̌→ 0 gùrubugurubu. gùrubogurubo.
adv p au galop
gùrubogurubo→̌→ 0→n : 0 gùrubugurubu. gùrubogurubo.
v galoper
vi
gùrubugurubu→̌→ 0 gùrubogurubo.
adv p au galop
gùrubugurubu→̌→ 0→n : 0 gùrubogurubo.
v galoper
vi
Guruma→̌→ 7→n.prop/n : 0 →n.prop : 7→n : 0
n prop TOP
gùrumusi→̌→ 0 bùrumusi. bùrumusu; bùrunusi; gùrumusi; gòronbosi.
n foulard islamique
1 • foulard islamique, niqab. dìsa.
2 • burnous, djellaba.
3 • membrane enveloppant à la naissance le corps de certains enfants.
n groupe
n groupement an ye baara daminɛ ni dugutɔnw ye, i n' a fɔ « aw ni duguyiriwatɔnw ni gurupumanw ni dugujɛkulu wɛrɛw. (Kibaru 305, 1997) ETRG.FRA. tɔ́n.
gùtɔrɔn→̌→ 0 gùdɔrɔn. gìtɔrɔn; gìdɔrɔn; gùtɔrɔn. Fr. goudron
n goudron
1 • goudron, asphalte. gìtɔrɔn, mánaji.
2 • route goudronnée.
Guwani→̌→ 18→n.prop/n : 0 →n.prop : 18→n : 0
n prop TOP
Guwani→̌→ 18→n.prop/n : 0 →n.prop : 18→n : 0 Guyani.
n prop TOP
n cor rhombe
Guyani→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0 Guwani.
n prop TOP
n hangar
1 • hangar, véranda (où l'on s'abrite du vent, du soleil). ù bɛ́ dòn gá kɔ́rɔ síni
2 • échafaudage.
adv chute énergique
n foyer
1 • foyer, cuisine. gàda, gàso, kizini, tóbili. í ní gà !
2 • famille (sous la responsabilité du plus âgé dans la branche la plus élevée).fàbulonda, bùlonda, dénbaya, kɔ́lɛ, kɔ́mɔgɔ, wólo.
n huître
1 • huître. káako.
2 • chaux de coquillage. gáalamugu.
n coquille de fileuse
gwáalamugu→̌→ 0( huître poudre ) gáalamugu. gwáalamugu.
n chaux de coquillage
1 • chaux de coquillage. gáala.
2 • craie en poudre.
3 • talc.
onomat bruit violent
gwàaragwaara→̌→ 0 gàaragaara. gàragara; gwàaragwaara; gwàragwara.
n brancard bárankari.
gwàbugu→̌→ 0( foyer paillote ) gàbugu. gwàbugu.
n case-paillote (servant de cuisine).gàso. gàbugu ka kɔ̀rɔ mísiri yé
gwàda→̌→ 0( foyer bouche ) gàda. gwàda.
n cuisine
1 • cuisine (endroit).gàso, gà, kizini, tóbili. mùso bɛ́ gàda fúran kà dàga kò
2 • servante, esclave. báarakɛden, màgannamuso, màganna, jɔ̀nkɛ, jɔ̀n.
gwádawu→̌→ 0 gádawu. gwádawu.
adv d'un seul coup
gwádawugwádawu→̌→ 0 gádawugadawu. gwádawugwádawu.
onomat bruit de galop
gwàdaya→̌→ 0( cuisine [ foyer bouche ] *abstractif ) gàdaya. gwàdaya.
n esclavage
gwàden→̌→ 0( foyer enfant ) gàden. gwàden.
n proche (membre de la grande famille).dùnge, fàsolamɔgɔ, lìmaana.
gwàdonkalan→̌→ 0( foyer entrer lecture ) gàdonkalan. gwàdonkalan.
n leçon de cuisine
gwàdonmuso→̌→ 0( foyer entrer femme ) gàdonmuso. gwàdonmuso.
n cuisinière
n panier à kolas
gwákɔrɔla→̌→ 0( hangar dessous *nom de lieu ) gákɔrɔla. gwákɔrɔla.
gwàkulu→̌→ 1( foyer montagne ) gàkulu. gwàkulu.
n pierre du foyer
gwála→̌→ 0 gɛ́lɛ. gála; gwɛ́lɛ; gwála.
n plate-forme
1 • plate-forme, estrade publique (sur les places des villages). (en rondins rapprochés posés sur des pieux).
2 • mirador (dans les champs).gála.
n coquille de fileuse
gwàla→̌→ 0→n : 0 gàla. gwàla.
v être sans acquéreur
vi
gwàlabagalaba→̌→ 0→n : 0 gàlabagalaba. gàrabagaraba; gwàlabagalaba.
v bâcler
vi
gwálabu→̌→ 0 gálabu. gwálabu.
n condition physique
gwálabuntan→̌→ 0( condition.physique *privatif ) gálabuntan. gwálabuntan.
adj amorphe (au physique et au moral).lágalagatɔ.
gwálabuntanya→̌→ 0→n : 0( amorphe [ condition.physique *privatif ] *abstractif ) gálabuntanya. gwálabuntanya.
v être amorphe
vi 1 • être amorphe.
2 • être sans énergie.
gwálabuntanya→̌→ 0( amorphe [ condition.physique *privatif ] *abstractif ) gálabuntanya. gwálabuntanya.
n manque d'énergie
gwálaka→̌→ 0 gálaka. gwálaka.
n côte bárasakolo, bárasa, gásabakolo, kɔ̀gɔjida, sábakolo, gásaba.
gwálakadimi→̌→ 0( côte souffrance ) gálakadimi. gwálakadimi.
n névralgie intercostale
gwálakakolo→̌→ 0( côte os ) gálakakolo. gwálakakolo.
n une côte
gwálakaɲimiden→̌→ 0( côte mâcher enfant ) gálakaɲimiden. gwálakaɲimiden.
n enfant ingrat
n marché (quotidien d'un grand centre).dɔ́gɔ, súgu.
n porte-malheur (chose qui attire le malheur (à ne pas voir. (même une récolte trop abondante !) — chose à ne pas faire sous peine de malheur).tèrejugu.
gwàlo→̌→ 0→n : 0 gàlo. gwàlo.
v porter malheur
vt
gwàlomajira→̌→ 0( porte-malheur *comme de montrer ) gàlomajira. gwàlomajira; gàlomayira; gwàlomayira.
n signe de malheur
gwàlomayira→̌→ 0( porte-malheur *comme de montrer ) gàlomajira. gwàlomajira; gàlomayira; gwàlomayira.
n signe de malheur
gwàlomuso→̌→ 0( porte-malheur femme ) gàlomuso. gwàlomuso.
n épouse délaissée
gwálon→̌→ 0→n : 0 gálon. gwálon.
v détacher
1 • vi
2 • vr
n gombo
n poing (dos des doigts repliés).bólokuru. gán tɔ́rɔ màa kàn, gán sìgi màa kàn
v sauter
1 •
vt
2 •
3 • vi
vq chaud
1 • chaud. kálan, gòni. jí ka gàn
2 • difficile. bìlen, gírin, gó, gɛ̀lɛn.
3 • urgent. nìn kó ìn ka gàn
v chauffer
vt
→ vt k'à gàn mɔ̀gɔ kɔ́
n fétiche Gouan
1 • Gouan (espèce de fétiche— société d'initiation lié à ce fétiche).
2 • corne (d'animal).bíɲɛ, gére.
n reste des tiges de mil
n fourneau (des forgerons).gànso.
n fièvre
1 • fièvre, maladie. fàrigan, fiyɛwuru, bàna, dàbalibana, dálibana, fàrida, jànkaroya, jànkaro, kúngobana, kúngo.
2 • effort intense.
adj à moitié mûr
gwána→̌→ 0 gánan. gána; gwánan; gwána.
n pièce de monnaie
gwána→̌→ 0 gánan. gána; gwána; gwánan.
adj célibataire
1 • célibataire. mùsontan. cɛ̀ ganan
2 • sans partenaire. mùru ganan
3 • isolé, unique. mùgan ganan
gwàna→̌→ 0→n : 0 gànan. gàna; gwàna; gwànan.
v raser
vt
gwánamasan→̌→ 0 gánamasan. gwánamasan.
adj à moitié mûr
gwánan→̌→ 0 gánan. gána; gwánan; gwána.
n pièce de monnaie
gwánan→̌→ 0 gánan. gána; gwána; gwánan.
adj célibataire
1 • célibataire. mùsontan. cɛ̀ ganan
2 • sans partenaire. mùru ganan
3 • isolé, unique. mùgan ganan
gwànan→̌→ 0→n : 0 gànan. gàna; gwàna; gwànan.
v raser
vt
gwánaya→̌→ 0( célibataire *abstractif ) gánaya. gwánaya.
n célibat (état de vieux garçon, de vieille fille).cɛ̀ganaya, cɛ̀ntanya, fúrubaliya, fúrukɛbaliya, mùsoganaya, mùsontanya.
Gwancɔ→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Gancɔ.
n prop NOM F
gwànfaa→̌→ 0 gànfaa. gwànfaa.
n sac de selle
gwángwan→̌→ 0 gɔ́ngɔn. gángan; gwángwan.
n poussière bùguri, fɔ̀lɔkɔ. gɔ́ngɔn dálen bɛ́ à ka jí kàn
gwàngwàra→̌→ 0 gàngara. gwàngwàra.
n palissade (en tiges de mil ou en paille entre deux séries de piquets).jása.
gwánjalanna( gombo sec sauce ) gánjalanna. gwánjalanna.
n sauce au gombo séché
gwànkala→̌→ 0( reste.des.tiges.de.mil tige ) gànkala. gwànkala.
n vieilles tiges de mil
Gwànkura→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Gànkura.
n prop NOM F
gwánsan→̌→ 2 gánsan. gwánsan.
adv inutilement
1 • inutilement, sans raison. fúfalaki, fú. à tɛ kɛ́ gánsan
2 • gratuitement.
gwánsan→̌→ 0 gánsan. gwánsan.
adj gratuit
1 • gratuit. fúlama.
2 • inutile. cíntan, fúfàfu, fú, kùnntan, tɔ̀kajɛ̀, ɲɛ̀cintan, ɲɛ̀kontan.
3 • ordinaire. séli tɛ́ bì, nká dón gánsan tɛ́
gwánsan→̌→ 0 gánsan. gwánsan.
n chose ordinaire
Gwànse→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Gànse.
n prop NOM F
Gwanseni→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Gansenin. Gwansenin; Ganseni.
n prop NOM F
Gwansenin→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Gansenin. Ganseni; Gwanseni.
n prop NOM F
gwànso→̌→ 0( fourneau maison ) gànso. gwànso.
n fourneau (des forgerons).gàn.
gwàntɔ→̌→ 0( fièvre *statif ) gàntɔ. gwàntɔ.
n malade
gwántɔ̀nná→̌→ 0( sauter nuque à ) gántɔ̀nná. gwántɔ̀nná.
n galago du Sénégal
gwàntugu→̌→ 0( fourneau bras ) gàntugu. gwàntugu.
n fournaise (extraction du fer par) haut fourneau, creuset (traditionnel). gàntuguda.
gwàɲɛ→̌→ 0( foyer oeil ) gàɲɛ. gwàɲɛ.
n intervalle entre les pierres du foyer
gwàra→̌→ 0→n : 0 gɛ̀rɛ. gwɛ̀rɛ; gàra; gwàra.
v s'approcher
1 • vi
2 • vt
gwáragwàra→̌→ 0 gáragàra. gwáragwàra.
n ganga sénégalais
1 • ganga sénégalais, Pterocles.exustus.
2 • ganga de Gambie, Pterocles.quadricinctus.
3 • ganga tacheté, Pterocles.senegallus (taille d'une tourterelle, ne perchent pas, volent vite et droit en groupes, nid sur le sol). bàla-kà-wúli.
gwàragwara→̌→ 0 gàaragaara. gàragara; gwàaragwaara; gwàragwara.
n brancard bárankari.
gwàraka→̌→ 0→n : 0 gàraka. gwàraka.
v corriger
vt
gwárakasa→̌→ 0 gárakasa. gwárakasa.
onomat bruit de chute
gwáran→̌→ 0 gáran. gwáran; gára; ŋára; ŋáran; ngáran.
n entrave
1 • entrave (pour les chevaux— pour les fous furieux).tòro.
2 • cerclage (des greniers, des toits de paille).
gwáran→̌→ 0→n : 0 gáran. gwáran; gára; ŋára.
v entraver
vt
gwásaba→̌→ 0 gásaba. gwásaba.
n côte
gwásabadimi( côte souffrance ) gásabadimi. gwásabadimi.
n point de côté
gwásabakolo→̌→ 0( côte os ) gásabakolo. gwásabakolo.
n côte bárasakolo, bárasa, gálaka, gásaba, kɔ̀gɔjida, sábakolo.
gwásabakolomɛrɛnin→̌→ 0( côte [ côte os ] non.mûr *diminutif ) gásabakolomɛrɛnin. gwásabakolomɛrɛnin.
n cartilage costal
gwásabalabankolo→̌→ 0( côte dernier [ *causatif terminer ] os ) gásabalabankolo. gwásabalabankolo.
n côte flottante
gwàso→̌→ 0→n : 0 gàso. gwàso.
v fermer
vt
gwàso→̌→ 0( foyer maison ) gàso. gwàso.
n cuisine (case(-paillotte) servant de cuisine).gàda, gà, kizini, tóbili. gàbugu.
n fusil (traditionnel, à canon de petit diamètre).cìpo, gáradi, làsasi, lònkan, lɔ̀ɔsi, màrifa.
gwàtigi→̌→ 0( foyer maître ) gàtigi. gwàtigi.
n chef de la famille
Gwatiya→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0
n prop NOM M
n culotte-chemise des circoncis
gwègwe→̌→ 0 nkèke. ngège; gège; gwègwe.
n arbuste Maytenus senegalensis
gwègwenin→̌→ 0( arbuste.Maytenus.senegalensis ) nkèkenin. gègenin; gwègwenin.
n arbuste Maytenus senegalensis
n arbre Prosopis africana
n assommoir (petit bâton pour assommer un poisson attrapé).
gwéletali→̌→ 0( arbre.Prosopis.africana ) géletali. gwéletali.
n arbre Erythrophleum africanum
gwèlu→̌→ 0→n : 0 gèlu. gwèlu.
v couper
vt
gwèlù→̌→ 0 gèlen. gèlù; gwèlù.
n surface (d'un champ, loti aux travailleurs).dá, fìyɛ, fɛ́rɛ, kɛ́nɛ, ɲɛ́.
gwèlù→̌→ 0 gèlù. gwèlù; ngèlu.
n petit duc africain
adv fermeture rapide
v planter
vt
n marteau gòsilan, marato, marito, mántaraka, tɔ́rilan.
gwènde→̌→ 0→n : 0 gɛ̀nɛ. gɛ̀nɛn; gène; gwène; gènde; gwènde.
v serrer
1 • vi
2 • vt
3 • vt
gwène→̌→ 0→n : 0 gɛ̀nɛ. gɛ̀nɛn; gène; gwène; gènde; gwènde.
v serrer
1 • vi
2 • vt
3 • vt
gwénekàlan→̌→ 0 génekàlan. gwénekàlan.
n aigle martial
gwéngele→̌→ 0 géngele. gwéngele.
adv très sec
gwéngwen→̌→ 0→n : 0 géngen. gwéngwen.
v clouer
vt
gwèni→̌→ 0 gèni. gènu; gènin; gwèni; gòni; gɔ̀ni.
n vène
gwéninkunan→̌→ 0 géninkunan. gwéninkunan.
n sorte d'encens
1 • sorte d'encens (à partir des rhizomes de Cyperus esculentus).sárakatanɛ.
2 • arbre esp. dankari.
n amputé de la lèpre
n corne (de bétail).bíɲɛ, gàn.
gwère→̌→ 0 gère. gèlen; gwère; gwèren; gèren.
n danse athlétique
gwérekese→̌→ 0 gélenkete. gérekese; gérekete; gwérekete; gwérekese; gwérenkete.
adj nu bíɲɛ, fàrilankolon, kólon, kúlukùtu, lánkolon. ù sélitɔ, ù tɛ sé k'ù jɔ̀ dùgukolo gérekese kàn
gwérekete→̌→ 0 gélenkete. gérekese; gérekete; gwérekete; gwérekese; gwérenkete.
adj nu bíɲɛ, fàrilankolon, kólon, kúlukùtu, lánkolon. ù sélitɔ, ù tɛ sé k'ù jɔ̀ dùgukolo gérekese kàn
gwérema→̌→ 0( corne *comme de ) gérema. gwérema.
adj cornu bíɲɛma.
gwéren→̌→ 0 géren. gwéren; géle.
n terre ferme
adj bouché túlo geren dòn
gwéren→̌→ 0→n : 0 géren. gwéren.
v boucher
1 • boucher. dágeren, dánɔrɔ, dátugu, lágeren, nɔ́rɔ.
2 • damer. tàbadaa wò gérenna
gwèren→̌→ 0 gère. gèlen; gwère; gwèren; gèren.
n danse athlétique
n fruit vert
adj vert
1 • vert, non-mûr (fruit).bínkɛnɛlama, bínma, kɛ́nɛ, námugulama, ɲùgujilama. sì géren
2 • jeune (animal, personne).mìsɛnman, mìsɛn, ncínin. bà géren
gwérengweren→̌→ 0 gérengeren. gwérengweren.
adj très difficile
gwèrenkari→̌→ 0( vert casser ) gèrenkari. gwèrenkari.
adj fruit cueilli avant d'être mûr
1 • fruit cueilli avant d'être mûr.
2 • mort jeune.
gwèrenkari→̌→ 0( vert casser ) gèrenkari. gwèrenkari.
n fruit cueilli avant d'être mûr
1 • fruit cueilli avant d'être mûr.
2 • mort jeune.
gwérenkete→̌→ 0 gélenkete. gérekese; gérekete; gwérekete; gwérekese; gwérenkete.
adj nu bíɲɛ, fàrilankolon, kólon, kúlukùtu, lánkolon. ù sélitɔ, ù tɛ sé k'ù jɔ̀ dùgukolo gérekese kàn
gwèrentigɛ→̌→ 0→n : 0( vert couper ) gèrentigɛ. gwèrentigɛ; gɛ̀rɛntɛgɛ.
v gauler des fruits
1 • gauler des fruits.
2 • flanquer par terre.
gwèse→̌→ 0 gèse. gèese; gwèse.
n fil (de chaîne).gáari, kìsɛ. fàama ka gèse yé fàantan yé
gwèseda→̌→ 0( fil créer ) gèseda. gèeseda; gwèseda.
n tissage
gwèsedala→̌→ 0( fil créer *agent permanent ) gèsedala. gèesedala; gwèsedala.
n tisserand
gwèsekolo→̌→ 0( fil os ) gèsekolo. gwèsekolo.
n rouleau de tissu
1 • rouleau de tissu (une seule bande).
2 • bobine de fil.
adv très petit de taille
gwètere→̌→ 0 gètere. gwètere. Source : Ar. qa:ṭiʕ 'voleur de grand chemin' ?
n soudard
adv petit et fort
gwɛ̀dɛgwɛdɛ→̌→ 0→n : 0 gɛ̀dɛgɛdɛ. gwɛ̀dɛgwɛdɛ.
v gronder au loin
vi
gwɛ̀dɛgwɛdɛ→̌→ 0→n : 0 gɛ̀dɛgɛdɛ. gwɛ̀dɛgwɛdɛ.
v durcir
vt
adv tout près
gwɛ̀fɛ→̌→ 0 gɔ̀fɛ. gɛ̀fɛ; gwɛ̀fɛ; gwɔ̀fɛ.
n houe (à manche recourbé et à large fer).dàba, ncéreŋe.
gwɛ́lɛ→̌→ 0 gála. gàla; gwɛ́lɛ.
n mirador
1 • mirador, affût en haut d'un arbre. gɛ́lɛ.
2 • sente de gibier (lieu fréquenté par le gibier : sente, point d'eau ...)
gwɛ́lɛ→̌→ 0 gɛ́lɛ. gála; gwɛ́lɛ; gwála.
n plate-forme
1 • plate-forme, estrade publique (sur les places des villages). (en rondins rapprochés posés sur des pieux).
2 • mirador (dans les champs).gála.
n défense d'animal
1 • défense d'animal.
2 • incisive énorme (qui dépasse la normale).
gwɛ̀lɛ→̌→ 0 gɛ̀lɛn. gɛ̀lɛ; gwɛ̀lɛn; gwɛ̀lɛ.
vq dur
1 • dur. dùgukolo ka gɛ̀lɛn
2 • difficile. bìlen, gàn, gírin, gó. sɔ̀rɔ man gɛ̀lɛn
3 • cher (prix).júgu. à da ka gɛ̀lɛn
gwɛ̀lɛ→̌→ 0 gɛ̀lɛn. gwɛ̀lɛn; gɛ̀lɛ; gwɛ̀lɛ.
adj difficile bìlen, fìn, góman, gɛ̀lɛnman. à gɛ̀lɛn yé nàfolontanya yé
gwɛ̀lɛden→̌→ 0( canon enfant ) gɛ̀lɛden. gwɛ̀lɛden.
n obus
gwɛ̀lɛn→̌→ 0 gɛ̀lɛn. gɛ̀lɛ; gwɛ̀lɛn; gwɛ̀lɛ.
vq dur
1 • dur. dùgukolo ka gɛ̀lɛn
2 • difficile. bìlen, gàn, gírin, gó. sɔ̀rɔ man gɛ̀lɛn
3 • cher (prix).júgu. à da ka gɛ̀lɛn
gwɛ̀lɛn→̌→ 0 gɛ̀lɛn. gwɛ̀lɛn; gɛ̀lɛ; gwɛ̀lɛ.
adj difficile bìlen, fìn, góman, gɛ̀lɛnman. à gɛ̀lɛn yé nàfolontanya yé
gwɛ̀lɛn→̌→ 0 gɛ̀nɛn. gɛ̀lɛn; gwɛ̀lɛn; gwɛ̀nɛn; gèlen.
n tibia gɛ̀nɛnkala, gɛ̀nɛnkolo, npélenpelenkolo, pélenpelenkolo, sánankolo.
gwɛ̀lɛnkala→̌→ 0( tibia tige ) gɛ̀nɛnkala. gɛ̀lɛnkala.
n tibia
rn 1 • tibia. gɛ̀nɛnkolo, gɛ̀nɛn, npélenpelenkolo, pélenpelenkolo, sánankolo.
2 • patte (d'un oiseau).jɔ̀lan, sènkala, sèn.
gwɛ̀lɛnkolo→̌→ 0( tibia os ) gɛ̀nɛnkolo. gɛ̀lɛnkolo.
n tibia
1 • tibia. gɛ̀nɛnkala, gɛ̀nɛn, npélenpelenkolo, pélenpelenkolo, sánankolo.
2 • canon du bétail.
gwɛ̀lɛnman→̌→ 0( dur *adjectivateur ) gɛ̀lɛnman. gwɛ̀lɛnman.
adj difficile bìlen, fìn, góman, gɛ̀lɛn.
gwɛ̀lɛya( dur *en verbe dynamique ) gɛ̀lɛya. gɛ̀lɛnya; gwɛ̀lɛya.
n dureté
1 • dureté, résistance, solidité. kàanagɛlɛya.
2 • effort. bánban, dɛ̀ɛmɛdɛɛmɛ, káari, màgan, séko.
3 • difficulté.
4 • cherté de la vie, difficultés économiques.
gwɛ̀lɛya→̌→ 0→n : 0( dur *en verbe dynamique ) gɛ̀lɛya. gɛ̀lɛnya; gwɛ̀lɛya.
v durcir
1 •
2 •
3 • vr
4 • vr
5 • vr
gwɛ̀lɛyalan→̌→ 0( durcir [ dur *en verbe dynamique ] *instrumental ) gɛ̀lɛyalan. gwɛ̀lɛyalan.
n clef (pour serrer).kíle, kónɲin.
v aiguiser
vt
v chasser
1 • chasser, poursuivre. nɔ̀fɛgɛ́n, nɔ̀mìnɛ. dònsokɛ yé sògo gɛ́n
2 • renvoyer. lásègin.
3 • garder les troupeaux.
gwɛ̀nɛn→̌→ 0 gɛ̀nɛn. gɛ̀lɛn; gwɛ̀lɛn; gwɛ̀nɛn; gèlen.
n tibia gɛ̀nɛnkala, gɛ̀nɛnkolo, npélenpelenkolo, pélenpelenkolo, sánankolo.
gwɛ́ngwɛn→̌→ 0→n : 0( chasser chasser ) gɛ́ngɛn. gwɛ́ngwɛn.
v faire paître
vt
gwɛ́ngwɛnbaa→̌→ 0( faire.paître [ chasser chasser ] *agent occasionnel ) gɛ́ngɛnbaga. gɛ́ngɛnbaa; gwɛ́ngwɛnbaa.
n pasteur bágangɛnna, gɛ́nnikɛla, pasitɛri. ntòrikulu gɛ́ngɛnbaa, í tɛ́ dùsu, n'ó tɛ́, í nà tɛ̀mɛ dɔ́ kàn
gwɛ́nnikɛla→̌→ 0( chasser *nom d'action faire *agent permanent ) gɛ́nnikɛla. gwɛ́nnikɛla.
n pasteur bágangɛnna, gɛ́ngɛnbaga, pasitɛri.
gwɛ́nnina→̌→ 0( chasser *nom d'action *agent permanent ) gɛ́nnina. gwɛ́nnina.
n berger bágangɛnna, mìsigɛnna, sàgagɛnna.
gwɛ́ntɛrɛ→̌→ 0 kɔ́tɔrɛ; kɔ́tɛrɛ.
n bouclier nɛ̀gɛbɛnnan.
n fouet màninwolo, bùguninka.
gwɛ́rɛ→̌→ 0 gɛ́rɛn. gɛ́rɛ; gwɛ́rɛn; gwɛ́rɛ.
n ocre fìni dònna gɛ́rɛ lá
gwɛ̀rɛ→̌→ 1→n : 0 gɛ̀rɛ. gwɛ̀rɛ; gàra; gwàra.
v s'approcher
1 • vi
2 • vt
gwɛ́rɛgwɛ̀rɛ→̌→ 0 gɛ́rɛgɛ̀rɛ. gwɛ́rɛgwɛ̀rɛ.
n malheur inattendu
gwɛ̀rɛgwɛrɛ→̌→ 0 gɛ̀rɛgɛrɛ. gwɛ̀rɛgwɛrɛ.
adj pur
gwɛ́rɛn→̌→ 0→n : 0 gɛ́rɛ. gɛ́rɛn; gwɛ́rɛn.
v teindre en ocre
vt
gwɛ́rɛn→̌→ 0 gɛ́rɛn. gɛ́rɛ; gwɛ́rɛn; gwɛ́rɛ.
n ocre fìni dònna gɛ́rɛ lá
gwɛ̀rɛn→̌→ 0→n : 0 gɛ̀rɛn. gwɛ̀rɛn.
v évaporer
vt
gwɛ̀rɛngwɛrɛn→̌→ 0 gɛ̀rɛngɛrɛn. gwɛ̀rɛngwɛrɛn.
gwɛ̀rɛn-gwɛrɛn→̌→ 0→n : 0( évaporer évaporer ) gɛ̀rɛn-gɛrɛn. gwɛ̀rɛn-gwɛrɛn.
v sécher
1 • vt
2 • vi
gwɛ̀rɛngwɛrɛnnin→̌→ 0( *diminutif ) gɛ̀rɛngɛrɛnnin. gwɛ̀rɛngwɛrɛnnin.
n coeurs-volants
1 • coeurs-volants. sìfilɛjirinin.
2 • plante Hymenocardia acida (arbuste ---> 5 / 6 m, graine en forme de coeur, caractéristique, réputé pour faciliter la procréation).. euph
3 • plante Hymenocardia lyrata (arbre ---> 10 / 15 m, graine en forme de lyre).. euph
gwɛ̀rɛn-kà-dá→̌→ 0( évaporer *infinitif poser ) gɛ̀rɛn-kà-dá. gwɛ̀rɛn-kà-dá.
n plat de riz
gwɛ̀rɛntɛ→̌→ 0→n : 0 gɛ̀rɛntɛ. gwɛ̀rɛntɛ.
v serrer
1 • serrer, presser, acculer. cɔ̀ri, dóroko, dɛ̀rɛ, gɛ̀nɛ, jíjà, mɔ́sɔn, bísi, cɔ́ngɔ, dígi, gírin, jɔ́sɔn, kɔ́tɔrɔmabɔ, màdígi, mɔ́si, dámìnɛ. dùgu gɛ̀rɛntɛlen
2 • ennuyer, mettre dans l'embarras. láfili, lájàba, tàabataaba.
3 • angoisser. kàmanagàn, kɔ́nɔgàn, kɔ́nɔnagàn.
gwɛ̀rɛntɛ→̌→ 0 gɛ̀rɛntɛ. gwɛ̀rɛntɛ.
n pression dága, dígi. ɲɔ́gɔn ka gɛ̀rɛntɛ
n riz pilé
n brosse à dents
gwɛ̀sɛngwɛsɛn→̌→ 0 gɛ̀sɛngɛsɛn. gwɛ̀sɛngwɛsɛn.
n store
gwɛ́tɛrɛ→̌→ 0 gɛ́tɛrɛ. gwɛ́tɛrɛ.
n pangolin géant
n liane-caoutchouc
gwɛ̀yinji→̌→ 0( liane-caoutchouc eau ) gɛ̀yinji. gwɛ̀yinji.
n caoutchouc (latex de liane à caoutchouc Landolphia heudelotii).mána. apoc.
gwìntan→̌→ 0 gìntan. gwìntan.
n grande foule
gwɔ̀fɛ→̌→ 0 gɔ̀fɛ. gɛ̀fɛ; gwɛ̀fɛ; gwɔ̀fɛ.
n houe (à manche recourbé et à large fer).dàba, ncéreŋe.
gwɔ̀lɔn→̌→ 0→n : 0 gɔ̀lɔn. gwɔ̀lɔn; wɔ̀lɔn.
v se tordre
vi
gwɔ̀lɔn gɔ̀lɔn. ngɔ̀lɔn; nkɔ̀lɔn; wɔ̀lɔn; ngwɔ̀lɔn; gwɔ̀lɔn.
v être déformé
vi