Bamadaba bamanankan daɲɛgafe / dictionnaire du Corpus bambara de référence
A-Z ɲíni Fr (i) *
ɛ ɔ ɲ ŋ ɲíni!

J - j

Ja→̌→ 21→n.prop/n : 0 →n.prop : 21→n : 0

n prop NOM CLDia… Ja : ɔwɔ / ayi . nafa foyi tɛ minfɛnsukaromaw la sukaro kɔ.…(dogotoro_12yeretangacogo.dis.html)

já→̌→ 0( agréable *en verbe dynamique ) díya já.

n bon goût

1 • bon goût.

2 • délice. díya rɔ́ díya lá de bon coeur, de bon gré

3 • bonne entente, amour. díyanyeko, díyanye, fɛ̀, kànuya, kànu, màndiya.

4 • facilité, réussite.

5 • plaisir. hínɛ, nídungɔ, séwa, ɲàɲa.

6 • entrain.

já→̌→ 1→n : 0( agréable *en verbe dynamique ) díya já.

v rendre agréable

1.1 • vt rendre agréable, rendre sympathique kódiya à b’à díya à yɛ̀rɛ lá il prend son temps

1.2 • vi plaire hínɛ, kànu, láhinɛ, màndíya (à -- yé). í nàli díyara ń yé ta visite m'a fait plaisirù yé ɲɔ́gɔn yé, ù díyara ɲɔ́gɔn yé ils se sont vus, ils se sont plu

1.3 • vi s'entendre bɛ̀n, fàra ù bɛ́ kɛ̀lɛ, ù bɛ́ díya ils se disputent (puis) s'entendent

2 • vt donner du goût kɔ̀gɔ bɛ́ dúmuni díya le sel donne du goût à la nourriture

3 • vt faire réussir, faciliter nɔ̀gɔya, tímiya kà kúngo díya ! bonne chasse ! nìn má díya ça n'a pas été facile

4 • vt jouer avec ardeur ù yé fɔ́li díya ils ont joué avec plus d'ardeur

jà→̌→ 261→n : 47

v sécher…3346 ) woloba de ye safunɛ ye : o tɛ kanga ka ban. 3347 ) woloba ye baji ye a den bolo min tɛ ja . 3348 ) woloden ye dungare ye, o tɛ filɛ ka ban. 3349 ) den filisununkun tɛ.…(bailleul-sagesse_bambara_02e.dis.html)


Í ka kìsɛ in tìle-kelen-ja...
Fais sécher ce grain pendant une journée…’ [jekabaara017_03nyo_ni_kaba].
28.3. Adverbialisation productive des noms

N’à ye dénmisennin` mìnɛ, à b’à jà...
Quand l’enfant l'attrape (la maladie), elle le raidit...’ [Bana minnu ka teli].
34.5. Propositions avec la conjonction ní

1.1 • vi sécher, tarir fíɲɛ, gɛ̀rɛn-gɛrɛn, gɛ̀rɛn.

1.2 • vt sécher fíɲɛ, gɛ̀rɛn-gɛrɛn tìle yé ɲɔ̀ jà le soleil a desséché le mil

2.1 • vi maigrir, se dessécher fàsa kàrisa jàlen kɔ́si ! un tel est maigre comme un clou !

2.2 • vt rendre maigre

3 • vt constiper à kɔ́nɔ jàlen dòn il est constipé

4.1 • vi devenir engourdi, devenir ankylosé, devenir paralysé, devenir raide, devenir rigide

4.2 • vt paralyser, engourdir mùluku, nàbaraya à sèn jàlen bɛ́ il est paralysé du pied

5 • vi se chauffer

jà→̌→ 8→n : 0

v héberger…fɔlikɛlaw y'a ja a kan, a bolila ka bɔ fugo kɔnɔ ka kɔrɔnfɛla minɛ.…(mariko-masunkulu.dis.html)

vi héberger

vt loger qn ù jàra dùgutigi kàn ils ont été logés chez le chef de villagemàa tɛ́ dúnan wéle kó : "nà jà ń kàn !", dúnan fána tɛ́ jà jíri kɔ́rɔ on n'interpelle pas un étranger en lui disant :"Viens loger chez moi!"l'étranger de son côté ne loge pas sous un arbre (dicton)

jà→̌→ 23

n balance bàlansi, màntaa, míjani, mùrujan.…Jata Konate ko : aw ye kunanfa fa sanu na k'a n'a kɛ ja kɔnɔ, o girinya mana min ta, n y'o di a ma.…(kone-sunjata.dis.html)

jà→̌→ 1

n piège fóolo, ján, nkálangɛ, nkɔ̀lɛ, pɛ̀gɛ.…ni kɛnɛ bɛ walanba la, kɛnɛ bɛ kogo fana na, i n'a fɔ kalanso kogow, jaw nɔrɔlen don kogo kɛnɛ de kan. an bɛ se ka kɛnɛ misali caman wɛrɛ di. an k'a dɔn ko kɛnɛ bɛ suma.…(kibaru541_05tarawele-kene_sumanikelanw.dis.html)

jà→̌→ 697

n ombre…6. nin ye ŋɔninin ye, denbaw ja bɔ ŋɔni. nin ye ŋɔninin ye, denba bɛrɛ ja bɔ ŋɔni. a ko Jowele gɛrɛ, ŋɔni, Jowele Kulubali gɛrɛ, ŋɔni.…(diarra-chants_circoncision.dis.html)

1 • ombre, silhouette. bílen, dúlen, súma, féleku.

2 • image, cinéma, diapositive, illustration. bìsigi, mìsaliya (photo, portrait, dessin). japo à bɛ́ à jà yé jí rɔ́ il voit son image dans l'eau

3 • esprit, âme. hákili, jínɛ, náalo, sìgifɛn, ùruwanɛ, yíri (partie de la personne humaine (centre de l'assurance, de l'audace — par défaut : de la peur)). jà bɔ́ jà pápa jà síran jà wúli jà tìgɛ jà pán avoir peurjà sìgi jà mìn jà gɛ̀lɛya jà fárinya être courageux, rassuréà jà sìgilen yàn mot à mot : son 'jà' est installé ici. Se dit des ganglions provoqués par une plaie : adénopathie)à tɛ́ jà dá mɔ̀gɔ lá il redoute cette personne

jà→̌→ 99

n sécheresse gɛ̀rɛngɛrɛn, jíntanya jà dònna jàmana kɔ́nɔ la sécheresse est entrée dans le pays



[jà-bá` mán dí] « la grande sécheresse n’est pas bonne » - [jàbá` mán dí] « l’oignon n’est pas bon » 2-9
voyelles courtes/longues
paires minimales

jàa→̌→ 317 jàga.

intj en faiten fait, vraiment, cependant… ye fɔlɔ. a ye o bɔ, a ye o ko, ka taa o kɛ daga la. o ye daga fa. o tuma, a y'i kanto ko : - ɔhɔɔ ! jaa , a tɔ, o tɛ ban bilen ! a nana kolokuru di a ma, ko : - ee ! maa bɛ kolokuru jalan ta k'o di maa ma, …(bailleul_dumestre_vydrine-npogotigiw_ni_bilisiw.dis.html)

Jaabi→̌→ 61→n.prop/n : 0 →n.prop : 61→n : 0

n prop NOM CLDiaby (ancêtre: Diŋa).…o kɛra 5 ni 2 ye Mali kanu na. Mali ka kuruw donna Sanbu Yatabare, Abudulayi Jaabi , Musa Marega, Adama Tarawele ani Musa Dunbiya fɛ.…(kibaru536_07kulubali_konta-mali_musomanninw.dis.html)

jáabi→̌→ 302 jábi Ar: ja:waba

n réponse…) karamɔgɔ b'a ɲini kalandenw fɛ, u ka a sariya fɔ. • Cɛw ka foli jaabi ye jumɛn ye ? ( = Nba ! ). • musow ka foli jaabi ye jumɛn ye ? ( = nse ! ).…(bamanankan_maben-108kan_sariya.dis.html)

1 • réponse. kɔ́jaabi, kɔ́masegin.

2 • résultat des élections.

jáabi→̌→ 331→n : 41 jábi; láabi.

v répondre

vt répondre kánnamìnɛ, kɔ́masègin, lájaabi (à qqn, à une question (pfs : sens péjoratif)). lámìnɛ, dálamìnɛ à yé à bá jáabi kó il a répondu à sa mère que …

jàadi jàhadi jìhadi; jàadi; jàhadu Ar. jiha:d

n 1 • calamité, calamité, grand malheur, catastrophe. kóba, bàlawu, bérebila, fírina, kàsaara, màsiba, tátiɲɛ ɲìnan kɔ́ngɔ yé jàhadi yé la famine de cette année est une catastrophe

2 • troubles (agitations populaires).

3 • crime. dànsagonwale.

4 • effort religieux.

5 • guerre sainte (pour les musulmans).

6 • objet magique, fétiche.

jàaka→̌→ 3 jàka.

n danse jakadanse jaka (licencieuse).… . an balima bɛnbalininw, a ɲɛ t'an bɛnnen na, sɛwaliko ! a m'anw bɛnnen ye.... " jaaka Mali jaaka jaaka, " …(kuyate-sous_l_orage.dis.html)

Jàaká→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).

Jàanɛ→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLDiané (Jàanɛ sont parmi les "cinq premiers clans musulmans du Manding").

jàanfa→̌→ 0 jànfa jàanfa.

n trahison jànfanciya, kánbilali jànfa sìri comploterbàn ka fìsa jànfa yé mieux vaut refuser que de faire faux bond

Jáarà→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM F (probablement, diminutif d'Ajaara).

jáaran→̌→ 1

n violon espviolon esp… , dɔw bɛ ntomo dunun fɔ waati min, dɔw bɛ kaako fɔ waati min, dɔw bɛ kɔtɛba fɔ waati min, dɔw bɛ jaaran fɔ waati min, dɔw bɛ gita fɔ waati min, ka kɛlɛ miiri latɛmɛ u yɛrɛ kunna, Tiɲɛtigiba Dantɛ …(sisoko-daa_ka_kore.dis.html)

jáasa→̌→ 0 yáasa yálasa; yálisa; jáasa.

conj pour quepour que puruke, yála, sǎnkó, wálasa í jíja yálasa à ka dɔ́ sɔ̀rɔ fais ce que tu peux pour qu'il en obtienneí ka à lá dòni tà yála án na wà prends son fardeau pour que nous avancions (plus vite)

jàasajáasa→̌→ 0

adv à grands pasà grands pas (fermes et décidés).

jàasere→̌→ 1 jàgasere.

intj gare!gare! (exclamation de mise en garde). jàasere dá / jàasere màda menacer (geste de l'index)

jàasere→̌→ 9 jàgasere.

n avertissement…- jama na kanu nege bɛ n na. - baji sera Sebekɔrɔ ! jaasere ! - naamu ! - kanu yɛrɛ dun tɛ kɛ bilen. - kanu tɛ kɛ bilen. - u bɛ ɲɔgɔn ye de. - o don sa, Bamori.…(balo-daa_monson_ni_nyenama.dis.html)

1 • avertissement, mise en garde. kànkaridakan, kànkarimadakan, kànkarimadá, nɔ̀bila, sàrankanna, sàrannani, kànkari.

2 • index. tílenbolokɔni (doigt).

jàasere→̌→ 0→n : 0 jàgasere.

v avertiravertir, mettre en garde kànkarimadá, lásɔ̀mi, màsàra, sàra, sɔ̀mi.

jàaseredalan→̌→ 0( avertissement poser *instrumental ) jàaseremadalan jàgaseremadalan; jàgaseredalan.

n index(doigt)

jàaseremadalan→̌→ 0( avertissement incliner [ *connecteur poser ] *instrumental ) jàaseredalan; jàgaseremadalan; jàgaseredalan.

n index(doigt)

jáashi→̌→ 0→n : 0 jáasi jáashi.

v avilir

vt 1 • avilir, faire dépérir. fásan, láafu kɔ́nɔganko bɛ́ mɔ̀gɔ jáasi les soucis font maigrir les gens

2 • ruiner. bóloban, bólodun, fíri, kɔ̀li, nàgasi, sósɔ̀gɔ.

3 • mépriser.

4 • dévaloriser.

jáasi→̌→ 16→n : 0 jáashi.

v avilir

vt 1 • avilir, faire dépérir. fásan, láafu kɔ́nɔganko bɛ́ mɔ̀gɔ jáasi les soucis font maigrir les gens

2 • ruiner. bóloban, bólodun, fíri, kɔ̀li, nàgasi, sósɔ̀gɔ.

3 • mépriser.

4 • dévaloriser.

jaason→̌→ 0

n lièvre sònsan (nom utilisé dans les contes populaires).

jáati→̌→ 28

intj exactement!exactement!, tout à fait, absolument hátɛ.… – ko kelen de bɛ ka ne kamanagan, kunmasiriko don jaati ! faantan ka kɛ, a tɛ taasi a faantanɲɔgɔn ka sɛgɛn ni ɲani kɔrɔ la, a tɛ taasi a yɛrɛ ta la fana …(dukure-fatoya_ni_jigiya.dis.html)


À y’à kɛ́ jáati ! - ‘Il l’a fait effectivement !’
26.3. Les déterminants restricteurs

jáati→̌→ 10

dtm uniquementuniquement, seulement, exactement dàmantan, dàma, dɔ́rɔn, pé.… kelen de b'a da kelen kelen bɛɛ kɔnɔ... anw tɛ kisɛ fila bila marafa kɔnɔ a ko e yɛrɛ jaati bolo de y'a sɔsɔ wa ? o y'a sɔrɔ kɔrɔkɛ y'o gundo fɔ a ye a ko Baba ka farinya yɔrɔ ye yɔrɔ …(sunbunu-fula_npogotigi.dis.html)


Àlê jáati dòn ! - ‘C’est bien lui !’ [Masasi].
26.3. Les déterminants restricteurs

Móri` mín-nù bɛ báara` kɛ́ Ála` yɛ̀rɛ jáati kósɔ̀n…
Les marabouts qui travaillent pour Dieu et rien d’autre…’ [Daa ka Kɔrɛ kɛlɛ].
26.3. Les déterminants restricteurs

Ní súmaya` ye mɔ̀gɔ`-w mìnɛ, kó à dɔ́n-na kó súmaya` jáati dòn…
Si les gens attrapent le paludisme, s'il s'avère que c'est précisément le paludisme…’ [kibaru273_06dukure-mooti_ka].
26.3. Les déterminants restricteurs

jáati→̌→ 2

adv effectivement

jàba→̌→ 54

n oignonoignon, Allium aescalonicum, échalotte, Allium cepa jàbaba lili. jàba bɛ́ kà kú tà les oignons commencent à faire leur bulbe


Sɛ̀nɛkɛlamuso` bɛ jàba` sɛ̀nɛ à ka fòro` lá.
L’agricultrice cultive l’oignon dans son champ.
Illustration tirée de LE PAYS DOGON, aux éditions du Figuier,
du regretté Moussa Konaté, 2006. Illustration Aly Zoromé.


[jàbá` mán dí] « l’oignon n’est pas bon » - [jà-bá` mán dí] « la grande sécheresse n’est pas bonne » 2-9
voyelles courtes/longues
paires minimales

jàba→̌→ 0→n : 0

v rendre rouge

vt rendre rouge, faire mûrir bìlenya (à temps). mángoro jàbalen presque tous les fruits du manguier sont mûrs

jàbaa→̌→ 0( héberger *agent occasionnel ) jàbaga

n logeur jàtigi.

jàbaala→̌→ 7( logeur [ héberger *agent occasionnel ] *nom de lieu )

n logement jàyɔrɔ, sìgida, jàbaaya Kàrisa jàbaala kɛ́ra kàsobon ni kíriso yé le boxeur renommé n'a plus pour logement que la prison et les palais de justice (kb 11/04/p.12)màrayɔrɔ ka ɲɛ́najɛkuluw jàbaalaw ka jàn ɲɔ́gɔn ná les lieux d'hébergement des groupes de théâtre des différentes régions sont éloignés les uns des autres (kb 9/05 p.9)

jábaatɔ→̌→ 0( rendre.agréable [ agréable *en verbe dynamique ] *agent occasionnel *statif ) díyabagatɔ díyabaatɔ; jábaatɔ; jábagatɔ.

adj lambin

1 • lambin (qui prend son temps pour exécuter un ordre).

2 • aimant la vie.

3 • lubrique, satyre, débauché.

jàbaaya( logeur [ héberger *agent occasionnel ] *abstractif )

n hospitalité jàbaala, jàyɔrɔ à yé jàbaaya ɲíni il a cherché du logement

jàbaaya→̌→ 0→n : 0( logeur [ héberger *agent occasionnel ] *abstractif )

v loger

vt loger, recevoir ládòn, sɔ̀rɔ (comme hôte).

vi loger ń jàbaayara í térikɛ bára j'ai trouvé du logement chez ton ami

jàbaba→̌→ 0( oignon *augmentatif )

n oignonoignon, Allium cepa jàba (opposé à échalote). lili.



photos Charles Bailleul

jàbaga→̌→ 0( héberger *agent occasionnel ) jàbaa

n logeur jàtigi.

Jàbagatɛ→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Jɛ̀batɛ Jàbatɛ; Jùbatɛ; Jɛ̀baatɛ; Jɛ̀bagatɛ

n prop NOM CLDjébaté (origine commune avec les Tàrawele).

jábagatɔ→̌→ 0( rendre.agréable [ agréable *en verbe dynamique ] *agent occasionnel *statif ) díyabagatɔ díyabaatɔ; jábaatɔ; jábagatɔ.

adj lambin

1 • lambin (qui prend son temps pour exécuter un ordre).

2 • aimant la vie.

3 • lubrique, satyre, débauché.

jàbajɛ→̌→ 0→n : 0( oignon blanc )

v innocenter

vt innocenter jɛ́ (le rendre blanc comme un "oignon").

jàbaji→̌→ 0( oignon eau )

n sauce à l'oignonsauce à l'oignon

jàbalan→̌→ 0( rendre.rouge *instrumental )

n mil rougemil rouge sákoyika (non comestible, sert à teindre en rouge).

Jabali→̌→ 21→n.prop/n : 0 →n.prop : 21→n : 0

n prop TOPDiabaly, Dyabaly (nom de lieu). (une ville et commune dans le cercle de Niono, la région de Ségou).…o yɛrɛ fana m'an ɲininka. an tɛmɛna o de la sa, an sera fo Ɲɔnɔn ; ka tɛmɛ fo Jabali ; ka don Suwala sɔgɔmada fɛ. nin furancɛ si la, lakanabaga ɲɛnama tun tɛ yen.…(jekabaara280_5lakana.dis.html)

jàbaranin→̌→ 21( ombre calebasse *diminutif )

n télévision fílɛlan, tèlewisɔn, téle.

jàbaro→̌→ 0 jàbaru

n majestueux

jàbaru→̌→ 0 jàbaro

n majestueux

Jàbatɛ→̌→ 20→n.prop/n : 0 →n.prop : 20→n : 0 Jɛ̀batɛ Jùbatɛ; Jàbagatɛ; Jɛ̀baatɛ; Jɛ̀bagatɛ

n prop NOM CLDjébaté (origine commune avec les Tàrawele).

jàbere→̌→ 1

n tarotaro, Colocasia esculenta kùrubaga (tubercule comestible). arac. jàbere jù yé bwà yé la base du taro est un "bulbe" (prov) (pour rappeler à qqn qu'il n'est pas le premier, qu'il a des prédécesseurs)

jábɛti→̌→ 69

n diabète súkarodunbana.… ni sɔgɔsɔgɔninjɛ, jabɛti , kɔmɔkililabana walima kirinnibana bɛ aw la, aw bɛ ladilikanw ɲini dɔgɔtɔrɔ dɔ fɛ sanni …(dogotoro_20bangekolosi_feerew.dis.html)

jábi→̌→ 0 jáabi jábi Ar: ja:waba

n réponse

1 • réponse. kɔ́jaabi, kɔ́masegin.

2 • résultat des élections.

jábi→̌→ 2→n : 0 jáabi jábi; láabi.

v répondre

vt répondre kánnamìnɛ, kɔ́masègin, lájaabi (à qqn, à une question (pfs : sens péjoratif)). lámìnɛ, dálamìnɛ à yé à bá jáabi kó il a répondu à sa mère que …

jàbi

n hennéhenné, Lawsonia inermis (arbuste cultivé ---> 3 / 4 m (les feuilles servent pour la teinture des ongles, des cheveux, des mains ...)). lyth…u bɛɛ lajɛlen dalen bɛ k'u sɛɛnɛ. u bilenmanba ! u ni jabi saba dalen bɛ ; u ni cɛminɛɲɛw dalen bɛ ; gadaninw bɛ k'u fifa.…(jabate-ngenyekoro_ka_tonnkan.dis.html)





photos Charles Bailleul

jàbibi→̌→ 2

n ananasananas, Ananassa sativa lili.… ni bamanankan ) gakaranɛ, dusɛbɛn Db ( Bama-fransɛkan ni bamanankan ) anana, jabibi Bm ɲɛ. 53 ( faransikan ni bamanankan ) alimɛti, takala Bm ɲɛ. 53 ( faransikan ni bamanankan …(fakan20180425_danyew_koronyogonmako.dis.html)

Jabira→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLDiabira

Ja-Bozo→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPDiabozo (village, cercle de Ténenkou, région de Mopti).

jàbɔ→̌→ 0( ombre sortie )

n peur

1 • peur, panique. jàpapa, jàsiran, jàtigɛ, jàwuli, jítɔya, làsiran, síran, síranɲɛ, ɲɛ́siran, ɲɛ́siranɲɛ, ɲɛ́sirangirin.

2 • arythmie cardiaque. jàbɔbana.

3 • cinéma, projection des diapositives.

jàbɔbana→̌→ 0( peur [ ombre sortie ] maladie )

n arythmie cardiaquearythmie cardiaque jàbɔ.

Jabuni→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPDiabouni (un village près de Narena, cercle de Kangaba, région de Koulikoro).…ne taara Mali ni Laginɛ daman fɛ caman na : Kofilacɛ, Jabuni , Bagama, Kɔkɔɲan, Kuremalen, Kɔnfara, Kɔfilani...…(keita_kouyate-narena_pendant.dis.html)

Jadakuru→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPSierra Leone (pays).

Jàdakuru→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Sàralon Siyera Lewɔni; Seraliyɔni

n prop TOPSierra Leone (pays).

Jado→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop TOPDiado (village, commune de N'Gara, cercle et région de Ségou).…mansin fila jɛra o la k'o sen. o ye o sen ka na se fala jibɔdaw da la, o bɛ Samandugu ni Jado furancɛ la. u ye o bila yen. o kɔni tɔ bɛ kɛ sa ni u ye ji bila a fɛ, ji tɛ bɔyɔrɔ sɔrɔ fo Kolongo.…(traore-hine_nanaII.05.dis.html)

jádɔ→̌→ 0

adj brigand

1 • brigand. ncòna.

2 • débauché. játɔ.

jádɔ játɔ jádɔ; díyatɔ.

adj débauché invétérédébauché invétéré (selon certains : opposé à kàkàla : impudique occasionnel).

jádɔ játɔ jádɔ; díyatɔ.

n débauché invétérédébauché invétéré (selon certains : opposé à kàkàla : impudique occasionnel).

jàfa→̌→ 0 lɛ̀fɛ làfa; jɛ̀fɛ; jàfa.

n éventail en paille

1 • éventail en paille.

2 • sorte de van (sert de couvercle). tɛ̀rɛ.

3 • soc de charrue. dàbakisɛ, sɔku.

Jafarabe→̌→ 9→n.prop/n : 0 →n.prop : 9→n : 0

n prop TOPDiafarabé (commune au cercle de Ténenkou, région de Mopti).… a kɛra sababu ye Sekɔrɔ, Marakala, kokiriboso, Masina, Jafarabe , Uro-modi ani Moti lakɔliden dɔ ka se ka ko caman ɲɛdɔn ɲinini senfɛ Google kan, minnu …(fasokan2012-03google_kera.dis.html)

Jafaranakɔ→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPDiafaranko (rivière dans la commune 4 de Bamako).…jiboloko nasiraw la, Farakɔ walima Jafaranakɔ ani Woyowayankɔ, olu y'a kɔ ɲɛnamaw ye, ka fara ba Joliba kan. Jisurutu bɛ Sibiribugu.…(kibaru531_05konta-bamako_komini.dis.html)

jàfilɛ→̌→ 3( ombre regarder ) jàflɛ.

n miroirmiroir, glace dùngare, fílɛlan, jàye, gìlasi.

jàflɛ→̌→ 0( ombre regarder ) jàfilɛ jàflɛ.

n miroirmiroir, glace dùngare, fílɛlan, jàye, gìlasi.

Jafode→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).

jáfulate→̌→ 0

n arbre Hannoa undulataarbre Hannoa undulata (petit arbre (cime arrondie et ouverte)).. sima ɲénu.

Jafune→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Jahune

n prop NOM CLDiafouné

Jafunu→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0 Jafunun

n prop TOPDiafounou (zone historique dans le cercle de Yélimané, région de Kayes).… ; bilali ma Kama, bilali Kuru ma Kama, Alikau ma Kama, Alikau Kuru ma Kama, Futa marɛ tonjo, Jafunu marɛ Fofana, Kama k'i ban Mande jɔnya kɛlɛ ma fo Mande ŋana maaya kɛlɛ…(kone-sunjata.dis.html)

Jafunun→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0 Jafunu

n prop TOPDiafounou (zone historique dans le cercle de Yélimané, région de Kayes).…fɛn min ye Kaɲaga Kirane, Gidime, Tiringa Marenna kominiw, ani Jafunun komini fan dɔw ye, o sɛnɛkɛla caman kɔni bololankolon bɔra ɲinan.…(kibaru538_08diko_jara-yelimani_konow.dis.html)

jága→̌→ 8→n : 1

v creuser… muso nana ni filen ye, maraka Madi ye dingɛ jaga , k'a jaga, fo ka dingɛ wɛrɛ sen a fɛ. a ma fɛn ye.…(susoko-maraka_madi.dis.html)

vt creuser sèn, sɔ́gɔbɛ, wúguba (la terre, en dispersant la poussière, pour extraire quelque chose ou pour faire un trou, surtout d'une poule).

jága→̌→ 19 jáka Ar. zakat 'aumône légale| (en général, le dixième)

n dîme…i mana kɛ fɛn fɛn na, i k'i jija i ka baara kɛ. i mana kɛ ko o ko la, jaga fosi kelen tɛ baara bɔ. an ka wuli de, an k'an jija an ka baara kɛ.…(amadu_mariyamu-baara.dis.html)

1 • dîme, aumône. sárakafɛn, sárakati, sáraka jáka bɔ́ mɔ̀gɔ yé faire l'aumône à qqn(mentalité : l'aumône est faite pour éviter un malheur, obtenir qqch ...)

2 • raillerie, dénigrement. mɔ̀gɔ bɛ́ jáka bɔ́ ù lá les gens se moquent d'eux

3 • conception. ù bɛ́ jáka bɔ́ ù hákili lá ils s'efforcent de comprendre

jàga→̌→ 0 jàa jàga.

intj en faiten fait, vraiment, cependant

jàga→̌→ 7

n génisse mìsiden, mìsigeren.… a taara se fugakɛnɛ wɛrɛ la, misi dɔrɔn dɔrɔn de bɛ yen, misiba denbatigiw, jaga kɔnɔmaw, jaga falenw, jaga misɛnw, ntura misɛnw, nturabaw, fɔ u biɲɛkolow bɛ gɛrɛntɛ …(bailleul-ta_te_nya.dis.html)

jàga→̌→ 0

n danse licencieusedanse licencieuse

jàga→̌→ 2

n expérience kódɔn í ye dɔ́ kɛ́ jàga lá tu as beaucoup d'expérience

jágabɔ→̌→ 0→n : 0( dîme sortir ) jákabɔ jágabɔ.

v se moquer

1 • se moquer, ridiculiser. lákari, ɲàgaribɔ, ɲàgari, láafu, lágòsi.

2 • exercer (seulement dans l'expression k'í hákili jákabɔ).

jàgaro→̌→ 0

n aubergineaubergine, Solanum aethiopicum obɛrizini sola.

jàgasere→̌→ 0 jàasere jàgasere.

intj gare!gare! (exclamation de mise en garde). jàasere dá / jàasere màda menacer (geste de l'index)

jàgasere→̌→ 1 jàasere jàgasere.

n avertissement… , e ka kɛ cɛmancɛrɔbana kɛrɛfɛta ye, ka Sɔrɔzan kɛ cɛmancɛrɔbana ye, ka Maayazan kɛ jagasere ye ; Jigizan, e na kɛ bolonkɔnidenkunba ye, ni ka jama kɛ bolo ni tɛgɛfura ye…(dukure-fatoya_ni_jigiya.dis.html)

1 • avertissement, mise en garde. kànkaridakan, kànkarimadakan, kànkarimadá, nɔ̀bila, sàrankanna, sàrannani, kànkari.

2 • index. tílenbolokɔni (doigt).

jàgasere→̌→ 0→n : 0 jàasere jàgasere.

v avertiravertir, mettre en garde kànkarimadá, lásɔ̀mi, màsàra, sàra, sɔ̀mi.

jàgaseredalan→̌→ 0( avertissement incliner [ *connecteur poser ] *instrumental ) jàaseremadalan jàaseredalan; jàgaseremadalan; jàgaseredalan.

n index(doigt)

jàgaseremadalan→̌→ 0( avertissement incliner [ *connecteur poser ] *instrumental ) jàaseremadalan jàaseredalan; jàgaseremadalan; jàgaseredalan.

n index(doigt)

Jagate→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLDiagaté

jàgɛlɛya→̌→ 0( ombre dur *en verbe dynamique )

n assuranceassurance, sang-froid, audace asiranzi, hákililatigɛ, jàsigi.

jàgi→̌→ 0 jàki jɛ̀ki; jàgi; jàgi; jɛ̀gi.

n crinièrecrinière, haut du dos kánsi, kùntu jàki bɛ́ sò lá les chevaux ont une crinière

jàgi→̌→ 0 jàki jɛ̀ki; jàgi; jàgi; jɛ̀gi.

n crinièrecrinière, haut du dos kánsi, kùntu jàki bɛ́ sò lá les chevaux ont une crinière

jàgima→̌→ 0( crinière *comme de ) jàkima jàgima; jɛ̀kima.

adj qui a une crinière

1 • qui a une crinière, qui a une nageoire dorsale.

2 • personne voûtée.

jàgima→̌→ 0( crinière *comme de ) jàkima jàgima; jɛ̀kima.

n qui a une crinière

1 • qui a une crinière, qui a une nageoire dorsale.

2 • personne voûtée.

jàgo→̌→ 59

n commerce jùlaya, sànnifèere à bɛ jàgo kɛ́ il fait du commerce

jàgo→̌→ 9→n : 0

v faire du commerce

vt faire du commerce jùlaya à bɛ́ nsɛ́rɛ jàgo il vend des pastèques

jàgo→̌→ 11

n ornement… ye. Lamini ko ba Daramane ka cogo bi, aw y'a bɛɛ sidɔn. ni Tata ye ba Daramane ye kɛnɛ ma, a bɛ jago don taama la, n'o kɛra, ba Daramane bɛ i jɔ a filɛli fɛ, walima ba Daramane bɛ i sigi a filɛli …(dumestre-manigances_2003_02.dis.html)

rn 1 • ornement, accessoire, "gadget", superflu. màsiri, màɲɔgɔlɔn, ɲɔ́gɔlɔn, mànfɛn.

2 • petites manières (dans la démarche).

jàgo→̌→ 1→n : 0

v orner… nege t'an na. Bɔjan ma kɛ kara lɔ, ko mɔgɔ la sɛrɛkɛ-sɛrɛkɛ nege t'an na. n bɛ taa n ka soli jago Janekela, soli si nɛgɛ tikɛra n bolo, soli muso kɔnɔntɔn, sirife kɔnɔntɔn, nɛgɛ ye kunbɛn …(diarra-chants_circoncision.dis.html)

1 • vt orner màsaya, màsìri, màɲɔ́gɔlɔn.

2 • vr faire le malin, faire le prétentieux, se venter à y'í jágo nê lá kó : wári bɛ́ à bólo il a fait le malin en me disant qu'il a de l'argent

3 • vi bien tourner (un discours...)

jàgofɛn→̌→ 31( commerce chose )

n marchandises sànnifɛn, jàgokɛfɛn.

jàgokɛla→̌→ 63( commerce faire *agent permanent )

n commerçant jùla.

jàgokun→̌→ 15( commerce tête )

n mise de fondsmise de fonds, capital initial

jàgomafila→̌→ 1( commerce *à deux )

n achat et venteachat et vente

jàgonci→̌→ 0( orner *agent excessif )

n prétentieuxprétentieux, m'as-tu-vu jàgotigi, màɲaganci, ɲànyɛrɛla, ɲɛ́ntannci, lɛ̀ntɔ, yɛ̀rɛjiranci.

jàgotigi→̌→ 0( orner maître )

n prétentieuxprétentieux, m'as-tu-vu jàgonci, màɲaganci, ɲànyɛrɛla, ɲɛ́ntannci, lɛ̀ntɔ, yɛ̀rɛjiranci.

jágoya→̌→ 0→n : 0( rendre.agréable [ agréable *en verbe dynamique ] désagréable *en verbe dynamique ) díyagoya díyakoya; jákoya; jágoya.

v contraindre

vt contraindre bólolatìgɛ, káraba, kɛ́nɛkaraba, látugu, wájibiya, wájibi.

jágoya→̌→ 0( rendre.agréable [ agréable *en verbe dynamique ] désagréable *en verbe dynamique ) díyagoya jágoya.

adv p de forcede force kɛ́nɛkaraba.

jágòya→̌→ 0( bon.goût [ agréable *en verbe dynamique ] désagréable *en verbe dynamique ) díyagòya díyakòya; jákòya; jágòya.

n contrainte bólolatigɛ, dɔ̀ngɔli díyagòya` lá, díyagòya` rɔ́ de gré ou de force

Jágùraga→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLDiagouraga (ancêtre: Diŋa).

jàhadi jìhadi; jàadi; jàhadu Ar. jiha:d

n 1 • calamité, calamité, grand malheur, catastrophe. kóba, bàlawu, bérebila, fírina, kàsaara, màsiba, tátiɲɛ ɲìnan kɔ́ngɔ yé jàhadi yé la famine de cette année est une catastrophe

2 • troubles (agitations populaires).

3 • crime. dànsagonwale.

4 • effort religieux.

5 • guerre sainte (pour les musulmans).

6 • objet magique, fétiche.

jàhadu jàhadi jìhadi; jàadi; jàhadu Ar. jiha:d

n 1 • calamité, calamité, grand malheur, catastrophe. kóba, bàlawu, bérebila, fírina, kàsaara, màsiba, tátiɲɛ ɲìnan kɔ́ngɔ yé jàhadi yé la famine de cette année est une catastrophe

2 • troubles (agitations populaires).

3 • crime. dànsagonwale.

4 • effort religieux.

5 • guerre sainte (pour les musulmans).

6 • objet magique, fétiche.

jàhanama→̌→ 56 jàhanamɛ; jɛ̀hanɛmɛ Ar. jahannam

n enfer… : « yala Ala ka dugukolo tun fɛrɛlen tɛ wa, walasa aw bɛ hijira o kɔnɔ ? » olu mɔgɔw sigiyɔrɔ ye jahanama ye, labanyɔrɔ cɛjuguyara haali. 98. ( nka ) fo n'a kɛra mɔgɔ laafulenw ye ka bɔ cɛw la, ani …(kurane004.dis.html)

jàhanamaden( enfer enfant )

n damné

jàhanamɛ→̌→ 0 jàhanama jàhanamɛ; jɛ̀hanɛmɛ Ar. jahannam

n enfer

jáhili→̌→ 0 ar: gahili = ignorant, païen

n imposteurimposteur, voyou, paresseux, vicieux súguladen, dùsukunntan, fùgari, fɛ́rɛbaganci, lágasa, ntála, sàlabaatɔ, sɔ̀ntigi.

jáhiliya→̌→ 1( imposteur *abstractif )

n impostureimposture, état de vicieux/paresseux

Jahune→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Jafune

n prop NOM CLDiafouné

Jainab→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Jɛ̀nɛ́bà Jɛ̀nɛbù; Jènebù; Nsɛ̀nɛbú; Zeyinabu; Bájènebà; Jɛ̀nɛ́

n prop NOM F (Jɛ̀nɛ́ est une forme diminutive).

jàjaja→̌→ 0

n vagabond

1 • vagabond. bìlansenfɛ, còolo, jánburunci, jánburu, sènfɛbila, wagabɔn.

2 • vagabondage. bàjanbilaya, bàjanbila, bàjanyaala, bìlansenfɛya, jàlonjalon, pàlonpálon.

Jájɛ̀→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM M (Songhaï).

jàjɛ→̌→ 0

n herbe Brachiaria fulvaherbe Brachiaria fulva gram.

Jajiri→̌→ 5→n.prop/n : 0 →n.prop : 5→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).… eau minerali min minna nin ko in na ! a fɔ ko dɔ tɛ kɛ ko ye dɛ, dɔ kɛra yɛlɛbaya jugu la, dɔ kɛra Jajiri fasa la, a ye dɔ kɛ ko ye dɛ ! fantan falaɲɛji bɛ se ka cɛ cogo di ? olu dimi bɛ se ka bɔ cogo di ni …(mastersoumy-explique_ton_islam.dis.html)

Jaka→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0

n prop TOPDiaka (nom d'une forêt près de Narena).…mɔsikɛlɛ sera fo Walata. b) kɔrɔbɔrɔkɛlɛ : san 1494 kɔrɔbɔrɔw ye Jaka minɛ Mali la. k'a ta san 1500 la ka se 1508 ma ; Asikiyaw ye kɔrɔnfɛmara caman minɛ tuguni.…(kibaru527-03lawalebaro_mali.dis.html)

jáka→̌→ 28 jága Ar. zakat 'aumône légale| (en général, le dixième)

n dîme… tonkunda faganda. samɔgɔ kaari jaka , ani samɔgɔ ŋana kirikajokɛ. a ko : “ so kɔ kan sama bɛ bɛn i ma.…(kone-cemandali_babilen.dis.html)

1 • dîme, aumône. sárakafɛn, sárakati, sáraka jáka bɔ́ mɔ̀gɔ yé faire l'aumône à qqn(mentalité : l'aumône est faite pour éviter un malheur, obtenir qqch ...)

2 • raillerie, dénigrement. mɔ̀gɔ bɛ́ jáka bɔ́ ù lá les gens se moquent d'eux

3 • conception. ù bɛ́ jáka bɔ́ ù hákili lá ils s'efforcent de comprendre

jàka→̌→ 0 jàaka jàka.

n danse jakadanse jaka (licencieuse).

jákabɔ→̌→ 54→n : 5( dîme sortir ) jágabɔ.

v se moquer

1 • se moquer, ridiculiser. lákari, ɲàgaribɔ, ɲàgari, láafu, lágòsi.

2 • exercer (seulement dans l'expression k'í hákili jákabɔ).

jákalima→̌→ 0 jákalimɛ jánkalimɛ; jákalima; jánkalima.

n bâtard cɛ̀tigɛden, kànuden, nà-ń-kɔ̀rɔ-dén, túlonkɛden, wóloso, ɲàmɔgɔden.

jákalimɛ→̌→ 2 jánkalimɛ; jákalima; jánkalima.

n bâtard cɛ̀tigɛden, kànuden, nà-ń-kɔ̀rɔ-dén, túlonkɛden, wóloso, ɲàmɔgɔden.…* ɲamɔgɔdenw *. ɲamɔgɔden ye mɔgɔ ye, min ni den tɔw tɛ fa la. o bɛ wele ko jakalimɛ . o la hɔrɔn tɛ, nka jɔn fana tɛ, nka a ka surun jɔnya la.…(keita-folo_kita03.dis.html)

Jakarata→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPDjakarta (capitale de l'Indonésie).

Jakarata→̌→ 2

n Djakarta (marque de moto).…a nalen ko maa fila ye ale ta ka u ka baara kɛ, o ɲɛna minkɛ, olu ye Jakarata nin kura san ka na o ni a kile di ale ma.…(dumestre-manigances_2003_02.dis.html)

jàki→̌→ 8 jɛ̀ki; jàgi; jàgi; jɛ̀gi.

n crinièrecrinière, haut du dos kánsi, kùntu jàki bɛ́ sò lá les chevaux ont une crinière

jàkikuru→̌→ 0( crinière boule )

n mal de Pottmal de Pott dàn, dàn, dànkɔgɔdimi, dágɛkɔgɔdimi.

jàkima→̌→ 0( crinière *comme de ) jàgima; jɛ̀kima.

adj qui a une crinière

1 • qui a une crinière, qui a une nageoire dorsale.

2 • personne voûtée.

jàkima→̌→ 0( crinière *comme de ) jàgima; jɛ̀kima.

n qui a une crinière

1 • qui a une crinière, qui a une nageoire dorsale.

2 • personne voûtée.

Jàkite→̌→ 31→n.prop/n : 0 →n.prop : 91→n : 0

n prop NOM CLDiakité

jákoya→̌→ 0→n : 0( rendre.agréable [ agréable *en verbe dynamique ] désagréable *en verbe dynamique ) díyagoya díyakoya; jákoya; jágoya.

v contraindre

vt contraindre bólolatìgɛ, káraba, kɛ́nɛkaraba, látugu, wájibiya, wájibi.

jákòya→̌→ 0( bon.goût [ agréable *en verbe dynamique ] désagréable *en verbe dynamique ) díyagòya díyakòya; jákòya; jágòya.

n contrainte bólolatigɛ, dɔ̀ngɔli díyagòya` lá, díyagòya` rɔ́ de gré ou de force

Jakɔ→̌→ 4→n.prop/n : 0 →n.prop : 4→n : 0

n prop TOPDiako (un village, région de Ségou).… , wa « ɲama » nin bɛ ka ni sɛgɛn dɛ ; Seku, nin bɛ bɔ dugu jumɛn na ? ne ye Bati jaabi, n ko a bɛ bɔ Jakɔ . Bati ko wa « ɲama » nin bɛ ka yɔrɔ caman yaala nin furako la. Bati ko a tɛmɛtɔ tun bɛna foli …(dumestre-manigances_2003_05.dis.html)

jàkɔngɔ→̌→ 0( sécheresse faim )

n famine consécutive à la sécheressefamine consécutive à la sécheresse

Jakɔrɔla→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPDiakorola (nom d'un village, région de Sikasso).… lakurayali la, danaya dara maa 17 kan k'olu ɲɛkun kalifa Lasana Kɔnɛ na ( ale bɛ bɔ Jakɔrɔla ). o ka dankan kɛra Bubakari Tarawele ye ka bɔ Sabaribugu. sɛbɛntigi ye ne Abudulyi Banba …(jekabaara171_06banba_jalo-sikaso_pomiteresenenaw.dis.html)

jàkuma→̌→ 76

n chat ɲàari, sògolon jàkuma yé kálo mìnɛ il y a éclipse de lune


Mots CVCV|CV : kùlù | sí ‘pantalon’, kìrì | bí ‘soufre’, bìrìn | tí ‘meurtrir’, dɔ̀lɔ̀ | kí ‘chemise’, bùlù| kú ‘retourner le sol’
Mots CV|CVCV : dɔ̀n | kɔ́rí ‘esp. d’acacia’, bàn | fúlá ‘bonnet’, jàn | káró ‘maladie’, jà | kúmá ‘chat’, fì | tírí ‘crépuscule’
Pied métrique / Relèvement tonal dans les mots trisyllabiques à ton bas (4-6)

jàkumadɔgɔ→̌→ 1( chat marché )

n affaire imprévisibleaffaire imprévisible, affaire aléatoire, affaire improvisée

jàkumaji→̌→ 2( chat eau )

n sauce náji, ná.

jàkumajuru→̌→ 6( chat corde )

n garde-manger suspendugarde-manger suspendu (petite vannerie en herbe tressée pour suspendre les calebasses).


jàkumajuru (garde-manger)
photo Valentin Vydrine

L’objet suspendu est appelé Jakumajuru en bambara (la corde du chat). Il sert à garder les objets contre les chats dans la maison comme le lait, le poisson grillé (les condiments de la semaine gardés par les vieilles). Les vieux utilisent également cet objet pour garder certains objets d’homme.

jàkumakun→̌→ 2( chat tête )

n secret

1 • secret. dákun, gùndo, yɛ̀lɛn (ce dont on a convenu secrètement).

2 • pénis.

3 • relations sexuelles. jànaba, kàfoɲɔgɔnya (euph).

jàkumamori→̌→ 17( chat marabout )

n hypocrite dùgujukɔrɔsa, fìlankafo, jíjukɔrɔsa, jílasa, jírɔgungurun, kánfilafɔ, kɔ́nɔnafin, súrɔgungurun.

jàkumaɲama→̌→ 0( chat force.occulte )

n coqueluche kálosabanin, kèteketenin, kùlekule.

jàkumawara( chat fauve )

n chat gantéchat ganté, Felis felis sylvestris ɲàariwara, shɛ̀minɛwara, kólonkari, syɛ̀minawara, ɲàriwara.

Jàkunbɛn→̌→ 0( sécheresse rencontre-accueil [ tête accord ] )

n sorgho esp sorgho esp

Jakuruna→̌→ 12→n.prop/n : 0 →n.prop : 12→n : 0

n prop TOPDiakourouna (un village historique).…o misali fɔlɔ duguba caman fanga ntanyana k'o sababu kɛ kɛlɛ ye. i n'a fɔ Kɔrɛ, Samanyana, Jakuruna , o n'a ɲɔgɔnna caman.…(jekabaara328_03sidibe-bee_lajelen.dis.html)

Jala→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).…alamisa bisimila, jala jan kɔrɔ yen bisimila, kɔnɔnin tan taara kili tan da Jala tan kɔrɔ, maa tan taar'o sɔrɔ yen.…(diarra-chants_circoncision.dis.html)

jála→̌→ 50

n caïlcédratcaïlcédrat, Khaya senegalensis (arbre---> 35 m, fût bien droit, bois recherché pour les mortiers, les planches de pirogue ...). méli…kalo tan. arajaba kalo, a tile tan ni fila don, ka bɛn ni araba ye, a ko « Fanta taa jala kɔrɔ bi : n bɛ wolo bi. hun ! a ko wolo ? a ! a ko n bɛ wolo bi koyi ! araba, Fanta taara jala kɔrɔ.…(baa-fanta_maa_recit.dis.html)


Construction d'une pirogue dans un tronc de caïlcédrat





photos Charles Bailleul

jàla→̌→ 24

n cordoncordon, galon sàraba (de militaire).… ma kɔɔrisɛnɛ siratigɛ la, Bɛrinari Zakɛn, n'o ye CMDT ɲɛmaa kɔrɔ dɔ ye, waleɲumandɔn jala dir'o ma san 2009 ɔkutɔburukalo tile 27, Mali ɲɛmaaw fɛ…(jekabaara290_6sidibe_cmdt.dis.html)

jàla→̌→ 1( ombre à )

n âme jàninkegun, jà, níkun, ní (une partie séparable des adjectifs séparables).

jàlafarin→̌→ 0( âme [ ombre à ] ardent )

adj témérairetéméraire, audacieux, courageux kárankarantɔ, káratɔ, ɲɛ́nagɛlɛn, fárin, kìsɛ.

jàlafarin→̌→ 0( ombre à ardent )

n témérairetéméraire, audacieux, courageux kárankarannci, kárankarantɔ, káratɔ, ɲɛ́nagɛlɛn, kólobakari.

jàlagɛlɛn→̌→ 1( âme [ ombre à ] difficile ) jàlagwɛlɛn.

adj brave kìsɛ, jàgɛlɛn.

jàlagɛlɛn→̌→ 1( âme [ ombre à ] difficile ) jàlagwɛlɛn.

n brave jàgɛlɛn.

jàlagwɛlɛn→̌→ 0( âme [ ombre à ] difficile ) jàlagɛlɛn jàlagwɛlɛn.

adj brave kìsɛ, jàgɛlɛn.

jàlagwɛlɛn→̌→ 0( âme [ ombre à ] difficile ) jàlagɛlɛn jàlagwɛlɛn.

n brave jàgɛlɛn.

jálaji→̌→ 8( caïlcédrat eau )

n eau de caïlcédrat

1 • eau de caïlcédrat.

2 • épreuve pénible.

jàlaki→̌→ 37

n torttort, responsabilité gàsi, hàkɛ jàlaki tɛ́ báji lá on ne condamne pas l'eau du fleuve (dicton) (c'est de ta propre faute !) jàlaki bìn à kàn déclarer qqn responsable, coupable

jàlaki→̌→ 40→n : 0

v donner tort… ma, o si bɛ san 22 la ɲinan. madamu Leturuno yɛrɛ bilala ka bɔ kaso la utikalo salen in. a tun jalakira k'a ye Wili Fuwalawu kunmayɛlɛma ka jɛ n'o ye ; o min tun y'a ka kalandenw dɔ ye fo a …(kibaru400_04jara-lamerikenjamana_na.dis.html)

vt 1 • donner tort.

2 • accuser. sèndòn (de -- lá).

jàlakibaa→̌→ 1( donner.tort *agent occasionnel ) jàlakibaga

n accusateur

jàlakibaatɔ( donner.tort *agent occasionnel *statif ) jàlakibagatɔ

adj accusé

jàlakibaatɔ( donner.tort *agent occasionnel *statif ) jàlakibagatɔ

n accusé

jàlakibaga→̌→ 1( donner.tort *agent occasionnel ) jàlakibaa

n accusateur

jàlakibagatɔ( donner.tort *agent occasionnel *statif ) jàlakibaatɔ

adj accusé

jàlakibagatɔ( donner.tort *agent occasionnel *statif ) jàlakibaatɔ

n accusé

jàlakibali→̌→ 0( donner.tort PTCP.NEG )

ptcp irrépréhensibleirrépréhensible, intègre

jàlakibaliya→̌→ 0( irrépréhensible [ donner.tort PTCP.NEG ] *abstractif )

n innocence hàkɛntanya, jɛ́lenya, jɛ́ya, sɔ̀nntanya, jàlakintanya.

jàlakintan→̌→ 4( tort *privatif )

adj non coupablenon coupable

jàlakintanya→̌→ 0( non.coupable [ tort *privatif ] *abstractif )

n innocence hàkɛntanya, jɛ́lenya, jɛ́ya, sɔ̀nntanya, jàlakibaliya mɔ̀gɔ mínnu tùn bɛ́ nê ka jàlakintanya láfasa ceux qui défendaient mon innocence (Ps 35, 27)Note : vérifier si irréprochabilité se trouve dans les gros dicos

jàlakitigi→̌→ 5( tort maître )

n coupable hàkɛtigi, sɔ̀ntigi, tìgi.

Jalakɔrɔ→̌→ 15→n.prop/n : 0 →n.prop : 15→n : 0

n prop TOPDialakoro (village et commune, cercle de Kati, cercle de Koulikoro).…o de y'a to sanji tun bɛ na Jalakɔrɔ ka labɔli kɛ. ɲɔw, tigaw, syɔw, kabaw, wosow ni malow tun bɛ ɲɛ fɔ ka damatɛmɛ.…(diarra-juman_norola.dis.html)

Jalakɔrɔba→̌→ 8→n.prop/n : 0 →n.prop : 8→n : 0

n prop TOPDialakoroba (village et commune dans le cercle de Kati, région de Koulikoro).…Baginkan 4, Muntugula 3, Jalakɔrɔba 4, Ɲagadina 3, Kuruba 3.…(kibaru542_03jara-musow_ka_senyerekoro.dis.html)

Jalakɔrɔji→̌→ 4→n.prop/n : 0 →n.prop : 4→n : 0

n prop TOPDialakorodji (commune au Cercle de Kati, au sud de Bamako).…Bamakɔ komini fɔlɔ : o mɔgɔ hakɛ ye 256216 ye. a ni Jalakɔrɔji bɛ danbɔ kɛɲɛka fɛ. tilebin fɛ a ni komini 2nan bɛ danbɔ.…(kibaru531_05konta-bamako_komini.dis.html)

jàlalagosi→̌→ 0( cordon mépriser [ *causatif battre ] )

n impuissance sexuelleimpuissance sexuelle cɛ̀yasa, dílannabana, jàlasa, kùlusijalasiri, kɔ́sa, fàrisa.

jàlaminɛ→̌→ 2( cordon attraper )

n urine

1 • fait d'uriner, miction.

2 • urine. báwuli, súgunɛ, ɲɛ́gɛnɛ.

jàlamisɛn→̌→ 0( ombre à petit )

adj peureux fɛ́gɛn, síranbagatɔ.

jàlamisɛn→̌→ 0( cordon petit )

adj troupe (soldat non gradé). sɔ̀rɔdasi jàlamisɛnw personnel de troupe

jàlamisɛn→̌→ 0( ombre à petit )

n peureux

jàlamugu→̌→ 18( cordon poudre )

n turban dìsa, kùnnajala, kùnnamini, náamu.

Jalan→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop TOPDialan (village, commune de Tioribougou, cercle de Kolokani, région de Koulikoro).… Kolankɔrɔ Faransuwa Jara ka bɔ Jalan , Cɔribugu komini na Kɔlɔkanin …(kibaru492_04jara-hadamaden_b_a.dis.html)

jálan→̌→ 1

n mil des libations sacrificiellesmil des libations sacrificielles…3797 ) ni sɛngɛrɛn kɛnɛ taara dɛgɛba nɔɔniyɔrɔ, a na kɛ jalan ye.…(bailleul-sagesse_bambara_02e.dis.html)

jàlan→̌→ 126

adj sec…- witamini " C " sigiyɔrɔma 7 de b'a furabulu kɛnɛw na, o tilayɔrɔ kelen b'a jalanw na min tɛ lemuru la.…(berson_traore-ka_sigidalafen_duntaw.dis.html)


À k’án sìri ni fù jàlan-nin` dɔ́ yé.
Qu’il nous attache avec une petite fibre sèche.
21.10. –nin, suffixe diminutif

1 • sec.

2 • mort.

3 • aigu (son). mána jálan plastique dur

4 • invétéré (comportement). súngurunya jálan débauche invétérée (pour une jeune fille)

jálaninkuma→̌→ 0( caïlcédrat *diminutif gros ) jálanin-kùnba jálaninkunba; jálaninkuma.

n plante Cassia nigricansplante Cassia nigricans jálaninkuna. césa (plante.herbacée ---> 30 / 80 cm— les folioles se tournent vers le soleil). límɔgɔtali.

jálaninkuna→̌→ 0( caïlcédrat *diminutif amer )

n plante Cassia nigricansplante Cassia nigricans jálanin-kùnba. césa (plante.herbacée ---> 30 / 80 cm— les folioles se tournent vers le soleil). límɔgɔtali.

jálaninkunba→̌→ 0( caïlcédrat *diminutif gros ) jálanin-kùnba jálaninkunba; jálaninkuma.

n plante Cassia nigricansplante Cassia nigricans jálaninkuna. césa (plante.herbacée ---> 30 / 80 cm— les folioles se tournent vers le soleil). límɔgɔtali.

jálanin-kùnba→̌→ 0( caïlcédrat *diminutif gros ) jálaninkunba; jálaninkuma.

n plante Cassia nigricansplante Cassia nigricans jálaninkuna. césa (plante.herbacée ---> 30 / 80 cm— les folioles se tournent vers le soleil). límɔgɔtali.

jàlasa→̌→ 0( cordon mort )

n impuissance sexuelleimpuissance sexuelle cɛ̀yasa, dílannabana, jàlalagosi, kùlusijalasiri, kɔ́sa, fàrisa.

Jalasagu→̌→ 4→n.prop/n : 0 →n.prop : 4→n : 0

n prop TOPDialassagou (localité près de Bankas).…Yaya Mariko ka bɔ Senu Bamakɔ Jalasagu komini na Bankasi sɛrɛkili kɔnɔ Moti mara la.…(kibaru542_04senkanteneri-so_nafa.dis.html)

Jalasugu→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPDiallassougou (village et commune, cercle de Bankass, région de Mopti).

jálatigɛ→̌→ 9 járatigɛ.

n arbitre… ka se ka faamuya sɔrɔ fɛn caman kan, ka se k'a ka yɛrɛta sabati hakaja fo ka taa se a yɛrɛ ka kow jalatigɛli ma a yɛrɛ ye…(dibifara38_04jalo-ka_kalanje_ni_sebenni_jiidi.dis.html)

1 • arbitre. jálatigɛbaga, jálatigɛla.

2 • responsable de l'association de classe d'âge (celui qui inflige les amendes).

jálatìgɛ→̌→ 8→n : 5 járatìgɛ.

v arbitrer…ni a bɛ furakɛ fo a banakisɛ suguya ka dɔn fɔlɔ, dɔgɔtɔrɔw de bɛ se k'o jalatigɛ . muso mana kɛ si hakɛ o hakɛ la leminanpo bɛ se k'a minɛ. bana yɛlɛmata teli don.…(kibaru548_06nafo_konta-nemunenpo.dis.html)

vt arbitrer

jálatigɛbaa→̌→ 3( arbitrer *agent occasionnel ) jálatigɛbaga

n arbitre jálatigɛ, jálatigɛla jálatigɛbaa ka báara yé jùmɛn yé ? quels sont les rôles de l'arbitre ? (kb 2/05 p.6)

jálatigɛbaga→̌→ 2( arbitrer *agent occasionnel ) jálatigɛbaa

n arbitre jálatigɛ, jálatigɛla jálatigɛbaa ka báara yé jùmɛn yé ? quels sont les rôles de l'arbitre ? (kb 2/05 p.6)

jálatigɛla→̌→ 6( arbitrer *agent permanent )

n arbitre jálatigɛ, jálatigɛbaga, jálatigɛla.

jàlatigi( cordon maître )

n gradégradé, officier

jàlibana→̌→ 8( sécher *nom d'action maladie )

n tétanostétanos, méningite, polio, épilepsie bàga, fàsajabana, kánfasajabana, kánjabana, kánpasaja, nɛ̀gɛtigɛbana, nɛ̀gɛtigɛdabana, sògoɲama, tétanɔsi, bìnnibana (maladie qui provoque le raidissement du corps).

jalizi→̌→ 0

n dialise A bɛ laban « jalizi » kɛli la. Jalizi ye kɛcogo saba ye. K'a tigi joli saman ka bɔ a la, k'a lasaniya, ka sɔrɔ k'a lasegin a nɔ na... (Kibaru 581bis, 2020) ETRG.FRA.

Jàlo→̌→ 95→n.prop/n : 0 →n.prop : 244→n : 3 Jálo

n prop NOM CLDiallo…a kɛra sababu ye fana ka fiɲɛbɔda di an ka jamana ma. Yusufu Jalo * « BCEAO » kibaruyaw *. an ye nin latɔmɔ « BCEAO » ka cikansɛbɛnw na.…(dibifara25_02jalo-faransi_ni.dis.html)

jàlonjalon→̌→ 1

n vagabondage bàjanbilaya, bàjanbila, bàjanyaala, bìlansenfɛya, jàjaja, pàlonpálon, càloncalon fúru jóona tɛ́ jàlonjalon sà (chán)

Jalube→̌→ 5→n.prop/n : 0 →n.prop : 5→n : 0

n prop TOPDialloubé (commune dans le cercle et région de Mopti).…Jalube ni Moti cɛ ye kilomɛtɛrɛ 60 ɲɔgɔnna ye. a bɛ dɛlita kɔnɔ.…(kibaru533_02kulubali_jara-moti_mara_la.dis.html)

jáma→̌→ 0 jáman jáma.

n excitation mɔ́nɛ.

jáma→̌→ 0→n : 0 jáman jáma.

v s'exciter

vi 1 • s'exciter. múguri, súguba (au travail, à la danse, de joie ...) à jámana dénmisɛnnin kùnna il a crié sur les enfantsdíkisɛ bɛ́ jáma ò wáati lá à cette période-là, les abeilles sont très énervées

2 • se fâcher, tonner contre quelqu'un.

3 • choyer, gâter. bɛ̀ɛrɛbɛɛrɛ, dɛ̀gɛdɛgɛ.

4 • se vanter, être arrogant, faire l'important. màfɔ́, wáso, yàada, ŋániŋani, ɲàga.

jàma→̌→ 474 ar: gama`a = groupe, foule

n foule


Kibaru n°99 (1980)

1 • foule, assemblée, public. kúlu jàma ka bòn il y a une grande foule

2 • peuple. dùnge, fàsojama, mànton.

3 • fête. jàma kùntaa bɛ́ jànya la fête va durer longtemps

jàma→̌→ 0→n : 0 jàman jàma.

v s'éloigner

vi s'éloigner jànfa, kɔ́mayɛ̀lɛma, màbɔ́ ò tùma jàmana il y a longtemps

jàmaden→̌→ 9( foule enfant )

n citoyen fàsoden, situwayɛn.

jàmadonfini→̌→ 0( foule jour tissu )

n habit de fêtehabit de fête sélimafini.

jàmadonya→̌→ 1( foule jour *abstractif )

n jour de fêtejour de fête dónba, sélidonya ò kɛ́ra jàmadonya dɔ́ fɛ̀ ça s'est passé un jour de fête

jàmafu→̌→ 0( foule )

n lieu de cultelieu de culte, église

jàmakɛla→̌→ 0( foule faire *agent permanent )

n participant de fête

1 • participant de fête.

2 • animateur de fête.

Jàmako→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).…Gejuma ye jumadonden ye, Araba ye arabadonden ye, Sunkalo ye sunkaloladen ye, Jamako ye dugu ka ɲɛnajɛba dɔ senfɛden ye.…(kibaru492_06nafo_jara-an_ka_laadalatogow.dis.html)

jàmakulu→̌→ 27( foule bande )

n groupe de travailgroupe de travail

jaman→̌→ 5

n diamant lúulukisɛ, lúulu.…bi muso ni denw kama, ne tɛ se ka taa bilen. anw tun bɛ taa jamansenyɔrɔ la, jaman ni sanu nɔfɛ.…(dumestre-manigances_2002_12.dis.html)

jáman→̌→ 8 jáma.

n excitation mɔ́nɛ.…gazi min fana mɛnɛnen tun bɛ o yɔrɔ la, o ye dɔ fara tasuma ka jaman tɔ kan ka taa a fɛ. pɔnpiye mɔgɔ ye gɛlɛya sɔrɔ u seli la o yɔrɔ la.…(fasokan2013-12bamako_tasuma.dis.html)

jáman→̌→ 34→n : 1 jáma.

v s'exciter

vi 1 • s'exciter. múguri, súguba (au travail, à la danse, de joie ...) à jámana dénmisɛnnin kùnna il a crié sur les enfantsdíkisɛ bɛ́ jáma ò wáati lá à cette période-là, les abeilles sont très énervées

2 • se fâcher, tonner contre quelqu'un.

3 • choyer, gâter. bɛ̀ɛrɛbɛɛrɛ, dɛ̀gɛdɛgɛ.

4 • se vanter, être arrogant, faire l'important. màfɔ́, wáso, yàada, ŋániŋani, ɲàga.

jàman→̌→ 14→n : 0 jàma.

v s'éloigner

vi s'éloigner jànfa, kɔ́mayɛ̀lɛma, màbɔ́ ò tùma jàmana il y a longtemps

jàmana→̌→ 1044 jàmani.

n payspays, région dùgu à yé jàmana fìla tìgɛ il a traversé deux pays

jàmanaden→̌→ 185( pays enfant )

n habitanthabitant, indigène

jàmanadenya( habitant [ pays enfant ] *abstractif )

n nationalité natiyɔnalite Note : Kb 11/06 p.1

jàmanakuma→̌→ 0( foule à parole )

n parole en publicparole en public

jàmanakuntigi→̌→ 135( pays chef [ tête maître ] )

n président pèresidan, jàmanatigi Note : Kb 11/06 p.3

jàmanatigi→̌→ 41( pays maître ) jàmanitigi.

n chef de payschef de pays, roi, président dùgumasa, fàama, màsakɛ, màsa, jàmanakuntigi.

jàmani→̌→ 0 jàmana jàmani.

n payspays, région dùgu à yé jàmana fìla tìgɛ il a traversé deux pays

jàmanitigi→̌→ 0( pays maître ) jàmanatigi jàmanitigi.

n chef de payschef de pays, roi, président dùgumasa, fàama, màsakɛ, màsa, jàmanakuntigi.

jàmatɔn→̌→ 2( foule société )

n association fàraɲɔgɔnkan, jɛ̀kulutɔn, jɛ̀, jɛ̀ɲɔgɔnya, kàfoli, tɔ́n.

jàmu→̌→ 68

n nom de famillenom de famille…745 ) tɔgɔjan ka fisa sijan ye. 746 ) wara bɛɛ bɛ boso a yɛrɛ wolo kan. 747 ) cɛkɔrɔba jamu ye kɛwale ye. 748 ) fɔlifɛn kan duman bɛ a yɛrɛ kofɔ. 749 ) mɔgɔ kɔ tɔgɔ b'i ka foro waraw gɛn.…(bailleul-sagesse_bambara_02a.dis.html)


À jàmu` yé Kúlubàli. - Son nom clanique est Coulibaly

À jàmu` Kúlubàli. «Son nom clanique est Coulibaly»
La construction équative tronquée (5-12)

jàmu→̌→ 0→n : 0

v louer

vt louer bálima, bón, jànsa, làgamu, lábalima, láfàsa, látɔri, lúwanse, lúwe, màjàmu, sòfuru, tànu jèli yé à jàmu fɔ́ à sìgilen wɔ̀sira les griots ont chanté ses louanges au point qu'il en transpirait assis

jámuru→̌→ 0 jánburu

n vagabond

1 • vagabond, traînard de rue. bìlansenfɛ, còolo, jàjaja, jánburunci, sènfɛbila, wagabɔn.

2 • débauché.

3 • coureur. bòlibaga, bòlikɛla, yáalalaba.

Jámùru→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).

jámurubugu→̌→ 0( vagabond paillote ) jánburubugu jámurubugu.

n bordel

1 • bordel.

2 • village de corvéables. súngurunbaso.

ján→̌→ 25

n piège fóolo, jà, nkálangɛ, nkɔ̀lɛ, pɛ̀gɛ ján yɛ̀lɛ wò dá lá mettre un piège à l'entrée du terrier

ján→̌→ 43→n : 0

v tourner face au ciel

1 • tourner face au ciel. í tɛ́gɛ` ján ! tends la main (paume vers le ciel pour recevoir qqch)

2 • coucher sur le dos.

3 • relever la tête (vers le haut).

jàn→̌→ 279

vq long…3719 ) da ka surun, nka a fiɲɛ bɔyɔrɔ ka jan . 3720 ) fɛn bɛɛ b'a den wolo, nka kuma b'a ba wolo.…(bailleul-sagesse_bambara_02e.dis.html)

1 • long.

2 • haut. nìn jíri man jàn cet arbre n'est pas grand

3 • éloigné (dans l'espace ou le temps). ò yɔ́rɔ ka jàn cet endroit est éloignéà bɔ́tuma ka jàn il y a longtemps qu'il est sorti

jàn→̌→ 24

n attention dùngɔ, hákili, túlomajɔ í jàn tó à lá fais-y attention ! í jàn tó í yɛ̀rɛ lá ! fais bien attention à toi-même ! sois prudent ! à y'í jàn bɔ́ à lá il ne s'en est plus occupéán jànnakow les choses qui représentent de l'intérêt pour nousnìn tɛ́ jàn ná túgun cette affaire ne retient plus l'attention, n'a plus d'intérêt

jàn

n côté bère, fàn, fàran, kɛ̀rɛ, sába, ɲɛ́ kó dúman tɛ́ jàn kélen ná les bonnes actions ne doivent pas venir que d'un seul côté

jàn→̌→ 570

adj long…- ɔnhɔn ! - u k'olu tɛ di min. - tiɲɛ ! - fɔ tɔnjɔnw bɛ ɲɛmunu tigɛ Bakari jan na : - cɛ, k'ale de bɛ an ka ko bɛɛ tiɲɛ, han.…(balo-daa_monson_ni_nyenama.dis.html)

1 • long.

2 • haut.

3 • éloigné (dans l'espace ou le temps).

4 • dilué.

jànaba→̌→ 1 ar: janaba = se mettre à l'écart, avoir un écoulement de sperme

n toilette intime…ani fana aw janabatɔ kana surunya seliyɔrɔ la, fo n'a kɛra a tɛmɛbagatɔw dɔrɔn ye. fo a ka janaba ko fɔlɔ.…(kurane004.dis.html)

1 • toilette intime (hommes ou femmes, ablutions musulmanes).

2 • coït, relations sexuelles. kɔ́bi, ɲɛ́malobaliya, jàkumakun, kàfoɲɔgɔnya (terme musulman).

jànaja→̌→ 13 Ar. janaza 'funérailles'

n enterrement sùdon, sùko.…u farala ntoninba n'a dafɛdugu maaw kan ka janaja kɛ ɲɔgɔn fɛ. asarɛd ni kolonkisɛ sɛbɛbaaw k'u b'u ka foli bila ka taa fure n'a kɔmɔgɔw ma.…(kolonkise10_06dinye_te_to.dis.html)

jànamini→̌→ 1→n : 0 ngànamini.

v vt gifler fálon, fúran, wàlon.…npogotiginin ma kuma. a ko : " ni i m'a di yan fo n k'a janamini i ɲɛ kan ". a y'a fɔ cogo min na, a y'a kɛ ten. a kininbolo nɔrɔla npogotiginin in na.…(konta-nsiiriw_nsanaw_07kungosogow_ni_sonsannin.dis.html)

jànba→̌→ 0

n tabactabac, Nicotiana tabacum dóoli, síra, tàba sola.

jánbakalan→̌→ 0 jànbakàta

n plante Combretum glutinosumplante Combretum glutinosum

1 • espèce d'arbuste, Combretum glutinosum.

2 • tabac bigarré.

jànbakàta→̌→ 0 jánbakalan

n plante Combretum glutinosumplante Combretum glutinosum

1 • espèce d'arbuste, Combretum glutinosum.

2 • tabac bigarré.

jánbɛrɛ→̌→ 0

n tambour

1 • tambour. bàraden, bàra, bàwolo, bɔ́nkolo, bɔ́n, dùnun, nkélenkelenbanin.

2 • air de danse. án ka jánbɛrɛ` dɔ̀n = án ka sìyɛn` tà luttons !

Janbisi→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLDianbissi

Janbugu→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPDianbougou, Diambogou (village de la commune de Niéna, cercle et région de Sikasso).… mara la, dugu minnu sigilen don bada la n'o ye Kinɲan, Npankunkurun, Cicɛnna, Sanankɔrɔ, Janbugu ani Tɔnɔkalakura, disakunkurunnin ni dɛnw ani cinnifɛn suguya wɛrɛw, olu bɛ ka mɔgɔ …(kibaru540_04mariko-cinnifenko.dis.html)

jánburu→̌→ 2 jámuru

n vagabond…» a ko « a sigilen filɛ. kakala kɔrɔ ! doso kɔrɔ ! janburu ! a sigilen filɛ. ale de ya gwadanin di ne mɔ. sinamusojɔn. ka layidu ta n ye.…(jama14_38saako-biramanin_ka_maana.dis.html)

1 • vagabond, traînard de rue. bìlansenfɛ, còolo, jàjaja, jánburunci, sènfɛbila, wagabɔn.

2 • débauché.

3 • coureur. bòlibaga, bòlikɛla, yáalalaba.

jánburubugu→̌→ 0( vagabond paillote ) jámurubugu.

n bordel

1 • bordel.

2 • village de corvéables. súngurunbaso.

jánburunci→̌→ 0( *agent excessif )

n vagabond bìlansenfɛ, còolo, jàjaja, jánburu, sènfɛbila, wagabɔn.

jànfa→̌→ 71 jàanfa.

n trahison jànfanciya, kánbilali jànfa sìri comploterbàn ka fìsa jànfa yé mieux vaut refuser que de faire faux bond


jànfá` ~ jàanfá` « trahison »
voyelles courtes/longues
paires minimales 2-7

jànfa→̌→ 98→n : 0

v trahir… a ko Ɲɛnama ye nin kɛ ale la ! - ɔnhɔn ! - Ɲɛnama y'ale janfa nin cogo in na tanninnɔ, k'ale lakari nin cogo in na tan ! - ɔnhɔn ! - dɔlɔ sigilen bɛ faama …(balo-daa_monson_ni_nyenama.dis.html)

vt 1 • trahir. sènkɔrɔcɛ̀.

2 • tuer. bɔ̀rɔntɔ, dádigi, dáji, fàga, tára.

jànfa→̌→ 3→n : 0

v s'éloigner

vi s'éloigner jàman, kɔ́mayɛ̀lɛma, màbɔ́ (espace / temps). ní í sì jànfara... si tu as vécu longtemps … à kɔ́nɔ` jànfalen son ventre la trahit (elle est enceinte d'au moins huit mois)

jànfanci→̌→ 12( trahir *agent excessif ) jànfanti.

n traître

jànfanciya→̌→ 1( traître [ trahir *agent excessif ] *abstractif )

n trahison jànfa, kánbilali.

jànfanti→̌→ 0( trahir *agent excessif ) jànfanci jànfanti.

n traître

jànfatigi→̌→ 0( trahison maître )

n instigateur

jángarabu→̌→ 0 jánkarabu jángarabu.

n fourbe kánfilafɔ, kánfila, kɔ́nɔnanjugu (qui met les gens les uns contre les autres).

jàngaro→̌→ 0 jànkaro jàngaro; jàngaru.

n maladie dàbalibana, dálibana, fàrida, gàn, jànkaroya, kúngobana, kúngo, bàna.

jàngaru→̌→ 0 jànkaro jàngaro; jàngaru.

n maladie dàbalibana, dálibana, fàrida, gàn, jànkaroya, kúngobana, kúngo, bàna.

Janginebugu→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPDianguinebougou (village, région de Koulikoro, au bord du Niger).… Sirado Ngolo Jara Wolongotoba Ɛrnɛsi Keyita Jalakɔrɔ Umaru Kulubali Janginebugu * Ɲamina Zafu * Falen Tarawele Dubala Bafin Tarawele Dubala …(kibaru008_02an_ka_karamogo.dis.html)

Janginɛ→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).

jàngó→̌→ 12 jànkó

conj surtout

1 • surtout, à plus forte raison. sǎnkó (particule d'insistance). fúrumuso tɛ́ àle fɛ̀, jànkó dén il n'a pas de femme, à plus forte raison d'enfant

2 • pour (que) (particule conjonctive). wòro ɲími jànkó í kànâ sìnɔgɔ croque de la noix de kola pour ne pas dormir

Janikɔrɔ→̌→ 4→n.prop/n : 0 →n.prop : 4→n : 0

n prop TOPDianikoro (village, commune de Ouélessébougou, cercle de Kati, région de Koulikouro).… bɛɛ ani Mali bamanan da bɛɛ lajɛlen dun bɛnbakɛ Jitumu Bala tɔgɔlakow bɛ ɲɛnabɔ Janikɔrɔ de. an b'a deli an ka faamaw fɛ u ka dɛmɛ don an ka bamanaya ma. fɛn min ye nkɔnifɔ Burama …(jekabaara142_09mariko-an_kana.dis.html)

jàninkegun→̌→ 0( ombre *diminutif malin )

n âme jàla, jà, níkun, ní (partie.de.la.personne.humaine qui demeure après la mort).

jánjali→̌→ 2

adv gros et lourdgros et lourd… tun b'a fɔ maaw ye dugu kɔnɔ, ko ale ka kɔlɔ susula, ko ale ka tulufilenw bɛɛ bɛ janjali ; « janjali » kɔrɔ ye : a ka bon, a ka girin…(dumestre-manigances_2003_05.dis.html)

jànjanjan→̌→ 0

n agitation básigibaliya, dònkabɔ, múnumunu, mɛ̀sɛkɛmɛsɛkɛ, ntàntantan, wúlikajɔ, ɲáɲa (d'une personne qui ne peut pas tenir sur place).

jánjigi→̌→ 4

n personne élégantepersonne élégante (se dit des femmes d'allure respectable qui réussissent dans les affaires, souvent non mariées).…o bɛ kɛ, sabu la kabini Cɛfin ka jago yiriwara, muso janjigiw , yɛrɛlabila mantonw y'a kɔlɔsi. natabayatigiw y'u kunbɔ ni yɛlɛ musɛmusɛ ye.…(berete-faba_janjo.dis.html)

jánjigiya→̌→ 0( personne.élégante *abstractif )

n élégance bùgaya, fáyida, gòrobinɛ.

Janjiki→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).

jànjo→̌→ 25 jànjon.

n hymne à la bravoure…Cɛfin segilen so, a ma se ka sunɔgɔ. a y'i sigi k'i miiri tunga janjo la. fɛɛrɛbɔ ɲumanw ani nɛgɛso kuraw ma tɔ si to a nege la.…(berete-faba_janjo.dis.html)


Màli jànjɔn dára bámànankan ná (Fasokan)
Hymne du Mali en bambara
(À sɛ́bɛnnen bɛ́ sɔ̀rɔ bámànankan ná yán.)

1 • hymne à la bravoure.

2 • grande bataille de guerriers. kàarisa tólen bɛ́ jànjo` rɔ́ un tel est mort au front

3 • belle vie, réjouissance.

jànjon→̌→ 0 jànjo jànjon.

n hymne à la bravoure

1 • hymne à la bravoure.

2 • grande bataille de guerriers. kàarisa tólen bɛ́ jànjo` rɔ́ un tel est mort au front

3 • belle vie, réjouissance.

Jánka→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLDianka

Jankabu→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPDiankabou (commune du cercle de Koro, région de Mopti).…Suleyi Gindo tun ye donsokuntigi ye ka bɔ Gundoguru Dogɔn, Jankabu komini na. mɔgɔ lakodɔnnenba tun don sigida n'a lamini na.…(kibaru545_08nyangali_jara-dugu_3_karila.dis.html)

jánkalima→̌→ 0 jákalimɛ jánkalimɛ; jákalima; jánkalima.

n bâtard cɛ̀tigɛden, kànuden, nà-ń-kɔ̀rɔ-dén, túlonkɛden, wóloso, ɲàmɔgɔden.

jánkalimɛ→̌→ 0 jákalimɛ jákalima; jánkalima.

n bâtard cɛ̀tigɛden, kànuden, nà-ń-kɔ̀rɔ-dén, túlonkɛden, wóloso, ɲàmɔgɔden.

jànkàmu→̌→ 0 jɔ̀nkɔ̀mi jànkàmu; jɔ̀ngɔ̀mɔ.

n scorpion noirscorpion noir

jánkarabu→̌→ 0 jángarabu.

n fourbe kánfilafɔ, kánfila, kɔ́nɔnanjugu (qui met les gens les uns contre les autres).

jánkarabuya→̌→ 0( fourbe *abstractif )

n fourberie

jànkaro→̌→ 5 jàngaro; jàngaru.

n maladie dàbalibana, dálibana, fàrida, gàn, jànkaroya, kúngobana, kúngo, bàna.…a ka ca a la, taamashyɛn caman lajɛlen bɛ ɲɔgɔn sɔrɔ jankarotɔ kelen kelen bɛɛ la, minnu ka kan ka lajɛ ji ɲɛmajɔlen na dɔgɔtɔrɔ fɛ. o la, i b'a lajɛ :.…(nye_keneya.dis.html)


Mots CVCV|CV : kùlù | sí ‘pantalon’, kìrì | bí ‘soufre’, bìrìn | tí ‘meurtrir’, dɔ̀lɔ̀ | kí ‘chemise’, bùlù| kú ‘retourner le sol’
Mots CV|CVCV : dɔ̀n | kɔ́rí ‘esp. d’acacia’, bàn | fúlá ‘bonnet’, jàn | káró ‘maladie’, jà | kúmá ‘chat’, fì | tírí ‘crépuscule’
Pied métrique / Relèvement tonal dans les mots trisyllabiques à ton bas (4-6)

jànkarotɔ→̌→ 0( maladie *statif )

adj malade bànabagatɔlama, bànabagatɔ.

jànkaroya→̌→ 0( maladie *abstractif )

n maladie bàna, dàbalibana, dálibana, fàrida, gàn, jànkaro, kúngobana, kúngo.

jànkaroya→̌→ 0→n : 0( maladie *abstractif )

v rendre malade

vt rendre malade lábàna, bàna.

jánki→̌→ 2

onomat bruit de pasbruit de pas bíribiri, jóoki, npárantan.…dibikɔrɔ yɛrɛ wulila k'i dantaama jelema ɲɛ ka na “ jooki... janki, jooki... janki ! i n'a fɔ ɲanbadakɔnɔ.…(mariko-masunkulu.dis.html)

jànkó→̌→ 97 jàngó

conj surtout


Nê yɛ̀rɛ̂ tɛ́nà dòn dònsoya` lá bìlen jànkó tériya` ka tɛ̀mɛ ń ni súruku` cɛ́.
Moi-même, je ne ferai plus la chasse, à plus forte raison lier amitié avec l’hyène’1 [Baabu ni baabu, Ch. 45].
33.4. Constructions subjonctives introduites par des conjonctions subordinatives

Kà tàli` kɛ́ díinɛ wɛ́rɛ lá, ò tɛ́ báasi yé sómaya` lá, jànkó à ka màko` ɲɛ̀.
Emprunter à une autre religion, ce n’est pas grave dans la religion traditionnelle, pourvu que cela rende service’ [Jama 14 27bato_fila].
33.4. Constructions subjonctives introduites par des conjonctions subordinatives

Í b’í yɛ̀rɛ̂ gɛ̀lɛya, jànkó nê na í cɛ̀` kùnkolo` tìgɛ.
Fais un effort pour que je coupe la tête de ton mari’ [Kibaru 69 02kulubali-ka_bo_bananba].
33.4. Constructions subjonctives introduites par des conjonctions subordinatives

Báliku` nísɔndiyalen` kàlan ka dí, jànkó n’à bɛ kàlansenw fàamu téliya lá.
Il est agréable d’enseigner à un adulte motivé, surtout s’il comprend vite les leçons’ [Jɛkabaara 15 04baliku_gasi].
33.4. Constructions subjonctives introduites par des conjonctions subordinatives

… ò kɔ́rɔ` yé k’àlê bálo t’à bólo, jànkó mɔ̀gɔ wɛ́rɛ.
Cela signifie qu’il n’a pas de subsistance pour lui-même, à plus forte raison pour un autre’ [Kibaru 46 04si-bamanankan_in].
33.4. Constructions subjonctives introduites par des conjonctions subordinatives

1 • surtout, à plus forte raison. sǎnkó (particule d'insistance). fúrumuso tɛ́ àle fɛ̀, jànkó dén il n'a pas de femme, à plus forte raison d'enfant

2 • pour (que) (particule conjonctive). wòro ɲími jànkó í kànâ sìnɔgɔ croque de la noix de kola pour ne pas dormir

jànkoci→̌→ 0( commission )

n société de culture des jeunes fillessociété de culture des jeunes filles (destinée à alimenter leur caisse pour leurs fêtes).

jànmanjan→̌→ 24( long *adjectivateur long )

n long

1 • long.

2 • haut. sán.

3 • éloigné.

jànmannin→̌→ 0( long *adjectivateur *diminutif )

n grandet

Jannegala→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPDjanékéla (un quartier dans la commune 6 de Bamako).

jànsa→̌→ 37→n : 1

v récompenser…ntola sanuma dira a ma Kafu ( CAF ) la, n'o ye Afiriki ntolatanko tɔnba ye k'a jansa k'a kɛra ŋana ye san 2015 Afiriki kɔnɔ.…(kibaru528_07tunkara_jabi_cero-kalo_farikolonyenaje.dis.html)

1 • récompenser. bàraji, ládiya.

2 • louer. bálima, bón, jàmu, làgamu, lábalima, láfàsa, látɔri, lúwanse, lúwe, màjàmu, sòfuru, tànu (l'un ne va pas sans l'autre). bólokoden bɛ́ jànsa, sù bɛ́ jànsa on loue les circoncis, on loue le défunt …

jànsa→̌→ 27

n récompenserécompense, prime, prix dònnbolo, jɔ̀njɔn, ládiyalifɛn, sɛ̀gɛnsara, dá, hákɛ, kùnkɔrɔtasɛbɛn, kùnnawolosɛbɛn, sànsɔngɔ, sɔ̀ngɔ, wári.… Dawuda Kulubali ani n'a ka jansa a filanan kɛra Kɔnɔwari jamanakuntigi Alasani Daramani Watara yeli ye kow …(kibaru542_07dunbiya_jara-sinimandilannaw.dis.html)

jántara→̌→ 0

n impudique bàkɔrɔn, jùlajugu.

jántɛlɛ→̌→ 4( piège poignard )

n croc-en-jambe pàsakantɛlɛ, tɛ́lɛ.

jàntó→̌→ 232→n : 2( attention rester )

v veillerveiller, prendre soin de, surveiller, se méfier káran, lákɔ̀lɔsi, dɛ́lɛ, mɛ́rɛmɛrɛ, dɔ̀dɔ, kɔ̀lɔsi, lásɔ̀n, sòlogɛn.

jàntóńyɛ̀rɛla→̌→ 25( veiller [ attention rester ] *je même à )

n prudence

1 • prudence. hákilimaya, ɲɛ́majɔ.

2 • personne prudente (celui qui prend soin de soi-même). jàntóńyɛ̀rɛla kɔ̀rɔko ka ɲì (2145) l'homme prudent a une heureuse vieillesse

jànya→̌→ 41( long *en verbe dynamique )

n longueur

1 • longueur. jɔ̀jan, jɔ̀, kùntaala, sɔ́ɔrɔ.

2 • éloignement.

3 • hauteur. jɔ̀kundama, mɔ̀kundama, sò.

jànya→̌→ 132→n : 0( long *en verbe dynamique )

v allonger

vt 1 • allonger. lájànya, mɔ́ɔnɔbɔ, sáfo.

2 • éloigner. k'í yɔ́rɔ jànya à lá s'éloigner de qqch

3 • hausser. láyɛ̀lɛn, légelegema, légelege, téntegema kàbi ò kɛ́ra, nàmakɔrɔ ɲɛ́sen jànyana kɔ́sen yé c'est depuis ce jour que les pattes de devant de la hyène sont plus hautes que celles de derrière

jánye→̌→ 0( rendre.agréable [ agréable *en verbe dynamique ] *je *postposition polysémique ) díyanye jánye.

n plaisir

1 • plaisir. díya, hínɛ, séwa, ɲàɲa, nídungɔ ni díyanye yé de bon coeur, volontiers

2 • désir.

3 • amour. díyanyeko, fɛ̀, kànuya, kànu, màndiya díyanye tɛ́ dògo bɔ́ l'amour ne peut se cacher

jányebaa( rendre.agréable [ agréable *en verbe dynamique ] *je *postposition polysémique *agent occasionnel ) díyanyebaga díyanyebaa; jányebaa.

n bien-aimé díyanyemɔgɔ, kànucɛ.

jányebaatɔ→̌→ 0( rendre.agréable [ agréable *en verbe dynamique ] *je *postposition polysémique *agent occasionnel *statif ) díyanyebagatɔ díyanyebaatɔ; jányebaatɔ.

n de bon coeurde bon coeur mɔ̀gɔ díyanyebaatɔ tɛ bɔ́ í dén ná on ne se sépare pas de bon coeur de son enfant

jányeko→̌→ 0( plaisir [ rendre.agréable [ agréable *en verbe dynamique ] *je *postposition polysémique ] affaire ) díyanyeko jányeko.

n désirdésir, amour díyanye, dùngɔ, dɔ́gɔ, háminanko, hámi, jíminsira, làfe, làwa, nège, nímisi, sàgonata, sàgona, sàgo, wòlo, díya, fɛ̀, kànuya, kànu, màndiya nê díyanyeko bɛ́ kàrisa lá un tel m'aime

jányemaa→̌→ 0( plaisir [ rendre.agréable [ agréable *en verbe dynamique ] *je *postposition polysémique ] homme ) díyanyemɔgɔ díyanyemaa; jányemɔgɔ; jányemaa.

n amiami, bien-aimé dɔ́nmɔgɔ, jìgilamɔgɔ, jìgiya, jìgi, kàfoɲɔgɔn, kànubaga, lìmaana, níkanmɔgɔ, térikɛ, térima, téri -wòro fílɛ ! - nê tɛ́ wòro ɲími ! - à dí í díyanyemaa mà voici de la kola ! - Je n'en croque pas ! - donne-la à ton ami !

jányemɔgɔ→̌→ 0( plaisir [ rendre.agréable [ agréable *en verbe dynamique ] *je *postposition polysémique ] homme ) díyanyemɔgɔ díyanyemaa; jányemɔgɔ; jányemaa.

n amiami, bien-aimé dɔ́nmɔgɔ, jìgilamɔgɔ, jìgiya, jìgi, kàfoɲɔgɔn, kànubaga, lìmaana, níkanmɔgɔ, térikɛ, térima, téri -wòro fílɛ ! - nê tɛ́ wòro ɲími ! - à dí í díyanyemaa mà voici de la kola ! - Je n'en croque pas ! - donne-la à ton ami !

jányɛrɛlamaa→̌→ 0( rendre.agréable [ agréable *en verbe dynamique ] *je même à homme ) díyanyɛrɛlamaa jányɛrɛlamaa.

n lambin (personne qui prend tout son temps).

jáɲigijaɲigi→̌→ 0→n : 0

v se pavaner

vr se pavaner dùgudɛgɛ, dùgurudɛgɛrɛ, fùgubefugube, bòrobara, lìngilanga, yálon.

jàŋoyi→̌→ 0 jàŋɔyi jàŋoyi.

n tétanos néonatal

1 • tétanos néonatal, accès pernicieux. sònsanɲama.

2 • coléoptère (tenu pour responsable de la maladie).

jàŋɔyi→̌→ 33 jàŋoyi.

n tétanos néonatal…) kɛtɛkɛtɛnin, sɔgɔsɔgɔninjɛ, nson, jaŋɔyi ( n'o bɛ mɔgɔ fasa ja, ni tubabuw b'a wele ko tetanɔsi ) ani bana wɛrɛw.…(bana_minnu_ka_teli.dis.html)

1 • tétanos néonatal, accès pernicieux. sònsanɲama.

2 • coléoptère (tenu pour responsable de la maladie).

jàpapa→̌→ 0( ombre effrayer )

n peur jàbɔ, jàsiran, jàtigɛ, jàwuli, jítɔya, làsiran, síran, síranɲɛ, ɲɛ́siran, ɲɛ́siranɲɛ.

japo→̌→ 0

n diapodiapo, diapositive jà A ko a y'a sɔrɔ u bɛ k'u ka kunnafoni bɛɛ ta ɔridinatɛri kɔnɔ bamanankan na ka jaw (japo) jira mɔgɔw la, u bɛ k'olu fana lagamu.(Kibaru 514, 2014) ETRG.FRA.

Jara→̌→ 42→n.prop/n : 0 →n.prop : 42→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).…Molodo malosɛnɛyɔrɔ ɲɛmɔgɔ n'o ye Madamu Kuriba Jɛnɛba Jara ye, o y'a ka nisɔndiya jira angɛrɛ sɔngɔ jiginni na.…(kibaru467_2sise_jara-do_bena_fara.dis.html)

Jàra→̌→ 218→n.prop/n : 0 →n.prop : 788→n : 3

n prop NOM CLDiarra

jàra→̌→ 84

n lion…Bwatu ye jara faa ni marifa kelen min ye, Bwatu ye o de marifa ci a yɛrɛ la k'a yɛrɛ faa.…(dumestre-manigances_2003_04.dis.html)

1 • lion, Panthera.leo. wáraba.

2 • Diarra (espèce de fétiche).

jàrabàkɔrɔ→̌→ 0( lion bouc [ chèvre mâle.adulte ] ) jàrabànkɔrɔ; jàrabakɔrɔ

n bouc bàkɔrɔnnin, bàkɔrɔn (à longs poils).

jàrabànkɔrɔ→̌→ 0( lion bouc [ chèvre mâle.adulte ] ) jàrabàkɔrɔ jàrabakɔrɔ

n bouc bàkɔrɔnnin, bàkɔrɔn (à longs poils).

jàrabi→̌→ 55 Ar. dariba 'être habitué'

n passion… , n na ! " jaa ko diɲɛ ye tan de n na ! n na, ko an ye yɛlɛma, musow yo, n na ! kana wa ka ne to, n na ! n jarabi ! * mun kɛra i la ? * mun kɛra i la, wooyi n jarabi ? ko mun kɛra i la, ne dun bɛ e de fɛ ! i …(mama_sisoko-amours_jarabi.dis.html)


Jàrabi nɛ́nɛ / Les frissons de l’amour - Oumou Sangaré (paroles)

1 • passion. cɛ̀ko, kànuya, làwa, nège, nídungɔ.

2 • habitude invétérée. tàbadaamin jàrabi b’à lá, à tɛ sé kà fára à lá fumer la pipe est une passion pour lui, il ne peut s'en passer

jàrabi→̌→ 38→n : 0

v se passionner

vi se passionner, s'éprendre kàrisa jàrabira nê lá une telle s'est éprise de moibúrun.

jàrabiji→̌→ 1( passion eau )

n sperme cɛ̀yaji, làwa, nɔ́gɔji, séwa, làwaji, nègeji.

Jaraga→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLDiaraga

jàrakɔrɔkilifara→̌→ 0( lion vieux oeuf écorce )

n plante Smilax kraussianaplante Smilax kraussiana (plante.vivace volubile ---> 5 / 6 m (tige couverte de petites épines courbes)). lili, smil.

jàrakuru→̌→ 1( lion boule )

n chien de fusilchien de fusil túlo.

Jaramana→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPDiaramana (village et commune, cercle de Bla, région de Ségou).

jàramànkaana→̌→ 1( lion )

n fauve mythiquefauve mythique jàraminɛjara.

jàraminɛjara→̌→ 2( lion attraper lion )

n fauve mythiquefauve mythique, grand lion, grande panthère jàramànkaana.

járantìgɛ→̌→ 0→n : 0( gombo couper ) gánatìgɛ járatìgɛ; yáratìgɛ; járantìgɛ.

v trancher

vt 1 • trancher. tìgɛ.

2 • résoudre, décider.

3 • traverser. cɛ̀rɔ, cɛ́tìgɛ, sɔ̀tìgɛ, tɛ̀mɛ.

Jarasuba→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop NOM CLDiarrassouba…o cilase dankɛnɛmayara Kaaman baju ka kotigiya kan, ko Kaaman karamɔgɔ Adama Jarasuba . o min faatura san 1962.…(jekabaara290_2nin_kera.dis.html)

járatigɛ→̌→ 0 jálatigɛ járatigɛ.

n arbitre

1 • arbitre. jálatigɛbaga, jálatigɛla.

2 • responsable de l'association de classe d'âge (celui qui inflige les amendes).

járatìgɛ→̌→ 0→n : 0( gombo couper ) gánatìgɛ járatìgɛ; yáratìgɛ; járantìgɛ.

v trancher

vt 1 • trancher. tìgɛ.

2 • résoudre, décider.

3 • traverser. cɛ̀rɔ, cɛ́tìgɛ, sɔ̀tìgɛ, tɛ̀mɛ.

járatìgɛ→̌→ 0→n : 0 jálatìgɛ járatìgɛ.

v arbitrer

vt arbitrer

Járatu→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0 Ájaratu Ájara

n prop NOM F (vient d'Aghar).… - - bangera - - - - Bamakɔ - - - - 2002 san wolofa - - - - Daramani Jara ani woloba - - - - Jaratu Samake bɛ balo la. o kanma, n ye nin sɛbɛn in di k'a da a ɲɛci bɛɛ waleyali kan. dilanna …(jama14_46dugulensebenw_dilali.dis.html)

jàrawu→̌→ 0→n : 0

v se révolter

vi se révolter, être insoumis fàni, jàrawuya, múruti, bàn.

jàrawuya→̌→ 0→n : 0( se.révolter *abstractif )

v se révolter

vi se révolter fàni, jàrawu, múruti, bàn.

Jariso→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).

Jariso→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop NOM CLDiarisso…kabi ne ni e ye ɲɔgɔn ye don min Malamini Jariso bara maɲanbugu, n'i y'a layidu ta ne ye, kalanfɛn ma kɔtigɛ ne bolo.…(jekabaara273_09jire-mali_ye.dis.html)

Jaruma→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLDiarouma (ancêtre: Kantiakabe).

jása→̌→ 3

n palissade… ka kɛ sigidaw fɛnw ye, i n'a fɔ jiri kunbabaw ni jiri misɛn ŋɔnimaw, fɛn o fɛn bɛ don jasa la, olu sɔrɔli bɛ musakaw dɔgɔya…(tarawele-baganlatolola.dis.html)


bànankuforo jása (palissade du champ de manioc)
photo Valentin Vydrine

jása (palissade)
photo Valentin Vydrine

1 • palissade. gàngara.

2 • campement. dága, kánpeman.

jása→̌→ 0→n : 0

v clôturer

vt clôturer kála, sìnsan à ka nákɔ jásalen ni ŋɔ́ni yé son jardin est entouré d'épines

jása

n ignare kùnfin (surtout un jeune homme).

Jasadeni→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPDiassadeni (un village).… a baara kama olu filɛ : - Basiru Berete ka bɔ Sikaso dugu kɔnɔ - Birama Watara ka bɔ Jasadeni ( Kilela ) - Siriki Jurute ka bɔ Nɔgɔlaso ( Kiɲan ) - Ali Fanɛ ka bɔ Ncila ( Ɲɛna ) …(jekabaara171_08jara-kungokonojiriw_silakolokololi.dis.html)

Jásana→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Díyasana

n prop NOM CL

Jasarɛ→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLDiassaré

jàsigi( ombre position.assise )

n sérénitésérénité, assurance hákilisigilenya, hákilisigi, asiranzi, hákililatigɛ, jàgɛlɛya à bɛ́ kúma ni jàsigi yé il parle avec assurance

jàsiran→̌→ 4( ombre crainte )

n peur jàbɔ, jàpapa, jàtigɛ, jàwuli, jítɔya, làsiran, síran, síranɲɛ, ɲɛ́siran, ɲɛ́siranɲɛ.

jàsiran→̌→ 2→n : 0( ombre craindre )

v effrayer bàabaali, félefele, fíyefiye, jàtìgɛ, jàwuli, lásiran, pápa, sɔ̀nnasiran, ɲán.

jàsiranbaatɔ( effrayer [ ombre craindre ] *agent occasionnel *statif )

adj apeuré jàtigɛbaatɔ.

jàso→̌→ 0

n jupe zipu (sorte de jupe à franges (des 'bilakorow' ou des jeunes circoncis)).

jàso→̌→ 8→n : 0 jàson; jàsun.

v attraper au vol…aa, musojigi y'a dɔn ko ko b'a kɔ dɛrɛ ! o yɔrɔ la a ye boli fisaya ni ko wɛrɛ ye ! a y'a denkɛnin jaso k'a di a la n'o ye.…(sidibe-ce_jalamugufintigi.dis.html)

vt attraper au vol

jásojaso→̌→ 0

onomat catalop-catalop (trot large du cheval un peu épuisé, plus ample que le petit trot de parade KT).

jàson→̌→ 0→n : 0 jàso jàson; jàsun.

v attraper au vol

vt attraper au vol

jàsun→̌→ 0→n : 0 jàso jàson; jàsun.

v attraper au vol

vt attraper au vol

jàta→̌→ 8( ombre action.de.prendre )

n photographie fòtota.

jàtabali→̌→ 0( empêcher )

n câprier d'Afriquecâprier d'Afrique, Capparis tomentosa (en buissons sarmenteux, épines crochues en paires).. capp kílifara.

jàtakɔ̀li→̌→ 1 jàtakɔ̀yi.

n puce…bana tɔgɔ. a yɛlɛmacogo ani a jɛnsɛncogo farikolo la. a fura jɔnjɔn. ɲimi, jatakɔliw , dabiw, maɲa. banabagatɔw fɛ walima u ka finiw. pɛrimetirini, ka saniya sabati.…(dogotoro_02bana_suguyaw.dis.html)

jàtakɔ̀yi→̌→ 0 jàtakɔ̀li jàtakɔ̀yi.

n puce

jàtala→̌→ 0( ombre prendre *agent permanent )

n photographephotographe, cameraman fòtotala, kameramani.

jàtalan→̌→ 2( ombre prendre *instrumental )

n appareil photographiqueappareil photographique fòtotalan.

jàte→̌→ 145 jàti.

n compte

1 • compte, nombre. kɔnti, dàma, dá, hákɛya, jàteden jàte mìnɛ faire les comptes, calculer

2 • estimation, avis. bìsigi, fɛ̀ko, fɛ̀ta, hákilila, hákilinata, kɔ́nɔnata, kɔ́nɔta, kɔ́nɔ, mìsali, míirinata, míirina, ɲùmana, ɲɛ́na, ɲɛ́ ù tá jàte` lá... à leur avis …

jàte→̌→ 217→n : 16 jàti.

v compter…3265 ) mɔgɔ ɲi fɔlɔw, mɔgɔ ɲi sɛbɛw, o y'a bangebagaw n'a balimaw ye. n'a ma olu jate , mɔgɔ wɛrɛw na tigɛ a la. 3266 ) namaya juru bɛ kelekele, nka a tɛ tigɛ.…(bailleul-sagesse_bambara_02e.dis.html)

1.1 • vt compter bólomàda, dán, jàtebɔ́, jàtemìnɛ.

1.2 • vt dénombrer

2 • vt tenir compte, considérer à t’à jàte il n'en tient pas compte, il s'en moque

jàtebali( compter PTCP.NEG ) jàtibali.

ptcp négligé (dont.on.ne.tient.pas.compte).

jàtebaliya→̌→ 0( négligé [ compter PTCP.NEG ] *abstractif ) jàtibaliya.

n abstraction

jàtebɔ→̌→ 10( compte sortir ) jàtibɔ.

n décompte

jàtebɔ́→̌→ 2→n : 1( compte sortir )

v compter

vt compter, calculer bólomàda, dán, jàtemìnɛ, jàte, hákɛya.

jàteden→̌→ 43( compte enfant ) jàtiden.

n chiffrechiffre, nombre dá, dàma, hákɛya, jàte.

jàtekalan→̌→ 13( compte lecture ) jàtikalan.

n arithmétique

jàteminɛ→̌→ 117( compte attraper ) jàtiminɛ.

n calcul

1 • calcul.

2 • recencement.

jàtemìnɛ→̌→ 187→n : 1( compte attraper ) jàtimìnɛ.

v compter

vt 1 • compter, prendre en compte. bólomàda, dán, jàtebɔ́, jàte.

2 • calculer. hákɛya.

3 • tenir compte, estimer, considérer. kíimɛ, màndíya, fílɛ, màfílɛ.

jàtesigi→̌→ 4( compte asseoir )

n opérationopération, opération d'arithmétique óperasɔn.

jàti→̌→ 0 jàte jàti.

n compte

1 • compte, nombre. kɔnti, dàma, dá, hákɛya, jàteden jàte mìnɛ faire les comptes, calculer

2 • estimation, avis. bìsigi, fɛ̀ko, fɛ̀ta, hákilila, hákilinata, kɔ́nɔnata, kɔ́nɔta, kɔ́nɔ, mìsali, míirinata, míirina, ɲùmana, ɲɛ́na, ɲɛ́ ù tá jàte` lá... à leur avis …

jàti→̌→ 0→n : 0 jàte jàti.

v compter

1.1 • vt compter bólomàda, dán, jàtebɔ́, jàtemìnɛ.

1.2 • vt dénombrer

2 • vt tenir compte, considérer à t’à jàte il n'en tient pas compte, il s'en moque

jàtibali( compter PTCP.NEG ) jàtebali jàtibali.

ptcp négligé (dont.on.ne.tient.pas.compte).

jàtibaliya→̌→ 0( négligé [ compter PTCP.NEG ] *abstractif ) jàtebaliya jàtibaliya.

n abstraction

jàtibɔ→̌→ 0( compte sortir ) jàtebɔ jàtibɔ.

n décompte

jàtiden→̌→ 0( compte enfant ) jàteden jàtiden.

n chiffrechiffre, nombre dá, dàma, hákɛya, jàte.

jàtigɛ→̌→ 50( ombre couper )

n peur jàbɔ, jàpapa, jàsiran, jàwuli, jítɔya, làsiran, síran, síranɲɛ, ɲɛ́siran, ɲɛ́siranɲɛ.

jàtìgɛ→̌→ 3→n : 0( ombre couper )

v effrayer

vt effrayer bàabaali, félefele, fíyefiye, jàsiran, jàwuli, lásiran, pápa, sɔ̀nnasiran, ɲán.

jàtigɛbaatɔ( effrayer [ ombre couper ] *agent occasionnel *statif )

adj apeuré jàsiranbaatɔ.

jàtigi→̌→ 49( héberger maître )

n logeur jàbaga.

jàtigifaajiri→̌→ 2( logeur [ héberger maître ] tuer arbre )

n ficusficus, Ficus dekdekena; Ficus iteophylla (arbre épiphyte ---> 15 m, rarement indépendant, enlace généralement le tronc d'un autre arbre).. mora nsɛ́rɛninjɛ.



Ficus iteophylla - photos Charles Bailleul

jàtigila→̌→ 22( logeur [ héberger maître ] *nom de lieu )

n maison du logeurmaison du logeur jàtigila ɲíni chercher un logeur, un logement

jàtigiya( logeur [ héberger maître ] *abstractif )

v donner l'hospitalité

vt donner l'hospitalité jìgiya mɔ́gɔ sí má á játigiya á ka só kɔ́nɔ, síli káma (jg 19, 15) personne ne les accueillit dans sa maison pour passer la nuit

jàtigiya→̌→ 14( logeur [ héberger maître ] *abstractif )

n condition de logeur

1 • condition de logeur.

2 • lieu d'hébergement. bɛ́ɛ bɛ táa í jàtigiya lá chacun va chez son logeur

jàtikalan→̌→ 0( compte lecture ) jàtekalan jàtikalan.

n arithmétique

jàtiminɛ→̌→ 1( compte attraper ) jàteminɛ jàtiminɛ.

n calcul

1 • calcul.

2 • recencement.

jàtimìnɛ→̌→ 0→n : 0( compte attraper ) jàtemìnɛ jàtimìnɛ.

v compter

vt 1 • compter, prendre en compte. bólomàda, dán, jàtebɔ́, jàte.

2 • calculer. hákɛya.

3 • tenir compte, estimer, considérer. kíimɛ, màndíya, fílɛ, màfílɛ.

játɔ jádɔ; díyatɔ.

adj débauché invétérédébauché invétéré (selon certains : opposé à kàkàla : impudique occasionnel).…- AD ko : cɛ jatɔ man ca, muso jatɔ de ka ca ; sida bɛ ka min faga muso la, a m'o tila faga cɛ la.…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_07_13.dis.html)

játɔ jádɔ; díyatɔ.

n débauché invétérédébauché invétéré (selon certains : opposé à kàkàla : impudique occasionnel).… anw ka denmisɛnninya wagati, ni e mɔgɔ o mɔgɔ tun kɛra jatɔ ye, ko bɛɛ y'i dɔn n'a ye, i musosɔrɔ tun man di furu la ; mɔgɔw tun bɛ siran i ɲɛ, ko i bɛna …(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_08_24.dis.html)

játɔmuso→̌→ 0( rendre.agréable [ agréable *en verbe dynamique ] *statif femme ) díyatɔmuso játɔmuso.

n prostituée cáka, játɔmuso, súngurunba, tùtu, yɛ̀rɛkunfeerela.

játɔmuso→̌→ 0( débauché.invétéré féminin )

n prostituée cáka, díyatɔmuso, súngurunba, tùtu, yɛ̀rɛkunfeerela.

játɔya→̌→ 79( débauché.invétéré *abstractif )

n débauche invétéréedébauche invétérée

jàturu→̌→ 2

n hyène kòyo, kɛ́nɛkaraba, nàmakɔrɔ, nàma, súruku (un des noms donnés à la hyène).… b'a fɔ : boli bɛ wɔyɔ, jaturu bɛ wɔyɔ jalakibali kan ye jinda la yo yo ɲanan, yo jaturu kan bɛ wɔyɔ boli, yo ɲanan yo dunanfagakan ye sare la jaa, subagamuso bɛ mɔnɛ …(keita-folo_kita06.dis.html)

Jaw→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop NOM CLDjaw…tinminɛmuso minnu b'a baara ɲɛdɔn, olu bɛ barajuru tigɛcogo ɲɛjira mɔgɔ tɔw la. Jaw labɛnnen . jaw walima filimuw labɛnnen bɛ sɔrɔ diɲɛ fan caman na kɛnɛya kan.…(dogotoro_00kunnafoni_damadow.dis.html)

Jáwara→̌→ 38→n.prop/n : 0 →n.prop : 38→n : 0

n prop NOM CLDiawara

Jawaribugu→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop TOP (une localité à 5 km de Macina).… in, nɛgɛ kanɲɛ 19 waati la, binnkannikɛla cɛ 2 ye mugu wuli bitikitigi Siyaka Tarawele la Jawaribugu . o ni Masina cɛ ye kilomɛtɛrɛ 5 ye. sanni fagali in ka kɛ, mɔgɔ 2 tun delila k'a bagabaga, k' …(kibaru541_02kone_jara-masina_komini.dis.html)

Jawey→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).

jawɛliji→̌→ 8 záwɛliji

n záwɛliji eau.de.Javel, eau de Javel U bɛ situlu bɔ, ka safunɛ dilan, ka bisiki dilan ni banɔnɔ ni ziramugu ye, ka zawɛliji fana dilan.(Kibaru 536, 2016) Walima aw bɛ u bila jawɛliji la miniti 20 ɲɔgɔn (ni aw ye jawɛliji suman ni minɛn min ye, aw bɛ o minɛn kelen ɲɛ 7 ji ta) walima aw bɛ u bila alikɔli etanɔli (éthanol) 70% ji la.(Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

jàwu→̌→ 0

n arbre Pterocarpus santalinoidesarbre Pterocarpus santalinoides (arbre ---> 10 / 15 m, aime le bord de l'eau, belles fleurs jaunes en grappes).. papi

jàwuli→̌→ 5( ombre se.lever )

n peur jàbɔ, jàpapa, jàsiran, jàtigɛ, jítɔya, làsiran, síran, síranɲɛ, ɲɛ́siran, ɲɛ́siranɲɛ.

jàwuli→̌→ 1→n : 0( ombre se.lever )

v effrayer

vt 1 • effrayer, inquiéter. bàabaali, félefele, fíyefiye, jàsiran, jàtìgɛ, lásiran, pápa, sɔ̀nnasiran, ɲán.

2 • impressionner.

Jàwunɛ→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLDiaouné

jàye→̌→ 0( ombre voir )

n miroir dùngare, fílɛlan, jàfilɛ.

jàyɔrɔ→̌→ 1( héberger lieu )

n logement

1 • logement. jàbaala, sìgida.

2 • hospitalité.

Jazayira→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop JazeeraJazeera, Jazira (al-Jazira chaine de télévision basée au Qatar).

jazepamu→̌→ 34→n.prop/n : 0 →n.prop : 34→n : 0

n prop Diazépam waliyɔmu (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

Jazi→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop NOM ETRGDias (Bartolomeu Dias, explorateur portugais 1450-1500).… Baritolome Jazi fana kɛlen kɔ ka Afriki tilebinyanfan kɛrɛ minɛ san 1487, o selen Afirikidisidi nunkun …(kibaru415_05yelema_donni.dis.html)

jè→̌→ 0→n : 0 dè dèn.

v se taire

vr se taire dádè, màkùn, màntun, dátara í dè ! tais-toi !

jè→̌→ 8

n courgecourge, Cucurbita pepo cucu.… , malo, ɲɔ, keninge ); dumuni minnu dilannen don ni alikamamugu ye ; pɔmitɛri ; woso, ku ; je ; bananku ; loko ; kuruba…(dogotoro_11balo_nafama.dis.html)





photos Charles Bailleul

Jebikile→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLDjébikilé

jèburunin→̌→ 0 jèferelen jèkɔɔnin; jèburunin; jèkurunin; jèfurulen; jìbirilen; njèfurulen; ncìfèrelen; jɔ̀kɔ̀ɔnin; ncìfurunin.

n amarante communLagonosticta senegala, amarante commun, moineau, petit sénégalais

Jeda→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop TOPJeddah (nom de lieu).… ni hiji banna, ka hijidenw ta Makan ka se n'u ye Jeda pankurunjiginkɛnɛ na, ka pankurun ta yen ka na Bamakɔ pankurunjiginkɛnɛ na ani ka bɔ yen …(kibaru531_07alimuludu_jara-hijilata_hukumu.dis.html)

Jédi→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).

jèenkun→̌→ 0→n : 0 dènkun dèngu; dɛ̀ɛnkun; dèenkun; jèenkun; jèngu; jènku.

v avancer

1.1 • vt avancer térun (la tête pour regarder). à y'í kùn dènkun il a avancé la tête

1.2 • vr se pencher (pour entrer, pour regarder l'intérieur d'une maison, etc.)

2 • vt épier qqn

Jefaga→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLDjéfaga

Jefale→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOP (nom d'un village).…« dɔnni ye kɔlɔn ye dan tɛ min na ». Burama Kɔnatɛ ka bɔ Jefale Torodo. « ni e mɔgɔ min y'i fa su sɔn k'i bɛ taa juru ɲini, n'i ye fɛn sɔrɔ, i fa su diyara.…(jekabaara171_05u_ko.dis.html)

jèferelen→̌→ 0 jèkɔɔnin; jèburunin; jèkurunin; jèfurulen; jìbirilen; njèfurulen; ncìfèrelen; jɔ̀kɔ̀ɔnin; ncìfurunin.

n amarante communLagonosticta senegala, amarante commun, moineau, petit sénégalais

jèfurulen→̌→ 0 jèferelen jèkɔɔnin; jèburunin; jèkurunin; jèfurulen; jìbirilen; njèfurulen; ncìfèrelen; jɔ̀kɔ̀ɔnin; ncìfurunin.

n amarante communLagonosticta senegala, amarante commun, moineau, petit sénégalais

jèkɔɔnin→̌→ 0 jèferelen jèburunin; jèkurunin; jèfurulen; jìbirilen; njèfurulen; ncìfèrelen; jɔ̀kɔ̀ɔnin; ncìfurunin.

n amarante communLagonosticta senegala, amarante commun, moineau, petit sénégalais

jèkurunin→̌→ 0 jèferelen jèkɔɔnin; jèburunin; jèkurunin; jèfurulen; jìbirilen; njèfurulen; ncìfèrelen; jɔ̀kɔ̀ɔnin; ncìfurunin.

n amarante communLagonosticta senegala, amarante commun, moineau, petit sénégalais

jéle→̌→ 26

n hache… ! dajugu bɛ bɔnɛ ɲako ! a ku jugu bɛ bɔnɛ kuca-kuca ! ɲɛsen ye bɔnɛ sen ! kɔsen ye bɔnɛ datugu ! jele b'a da la ; wɔrɔsɔ b'a da la…(baa-fanta_maa_recit.dis.html)


Djenné, avant 1931 - Bozo - Bois de tinari, fibres végétales et métal - Musée du quai Branly - Mission Dakar-Djibouti

jéleda→̌→ 1( hache bouche )

n tranchant de la hache

1 • tranchant de la hache.

2 • blessure faite avec une hache. ù ye jéleda bìla jíri lá ils ont fait des marques à la hache sur les arbres

jélekala→̌→ 12( hache tige )

n manche de hachemanche de hache

jèlema→̌→ 0→n : 24 jèlima jèlema.

v griot du Komogriot du Komo

jèli→̌→ 296

n griot gáwulo, jèlikɛ, ŋàara (homme de caste, beau parleur et quémandeur).…3608 ) ni mɔgɔ dɔ ye sigili to i ye, i fana ka jɔli to a ye. 3609 ) tontigiw ta man kuna, nka jeliw fana ta man kuna.…(bailleul-sagesse_bambara_02e.dis.html)


jèli→̌→ 0 jòli jèli.

n sang

1 • sang. bási à jòli bɔ̀nna kójùgu il a perdu beaucoup de sang

2 • progéniture. nê yɛ̀rɛ jòli dòn c'est mon propre enfant

3 • traits. karisa jòli díyara ń yé un tel m'est sympathiqueà jòli mà ka dí elle est sympathique

Jèliba→̌→ 19→n.prop/n : 0 →n.prop : 19→n : 0 Jòliba; Bájoliba; Yálìba; Yólìba

n prop TOPNiger (fleuve).… tɛ Ala la wa ? ayiwa, Jigi, k'aw ka na ! a y'aw sigi ! dɔ di ! Bilangalama, kuma b'i bolo ! Jeliba , n sera yan bi, baasi tɛ ! Ala k'an kisi baasi ma ! amiina ! min don, o filɛ : kabini san caman, …(morales-59bamananna_te_don.dis.html)

Jelibaduu→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPNiger (nom de lieu).

jèlibala→̌→ 0( griot balafon )

n balafon de griotbalafon de griot jèlibala bɛ́ mànkan súguya 7 bɔ́, à ka cá Màli, Gíne, Sénegali le balafon des griots a sept notes, on le trouve surtout au Mali, en Guinée au Sénégal (kb 7.05 p.9)

Jelibani→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0

n prop TOPDiélibani (un village près de Narena, cercle de Kangaba, région de Koulikoro).…o tun ye Narena faama duguba ye fɔlɔ. ne yɛrɛ ka so in bɛ Bankumana jin tɔ kan. hali bi Jelibani jin tɔ bɛ yen. n ye Banama jin tɔ fana ye. o tun ye Zankudunin sigiyɔrɔ ye.…(keita_kouyate-narena_pendant.dis.html)

Jèlibugu→̌→ 6→n.prop/n : 0 →n.prop : 6→n : 0

n prop TOPDjélibougou (un quartier de la Commune 1 de Bamako).…Syaka, o ka donsokaramɔgɔ tun ye Jelibugu Masa Ture ye. a taara a ɲɛfɔ Masa ye, ba kɔfɛ.…(dumestre-manigances_2003_09.dis.html)

Jèlíkà→̌→ 70→n.prop/n : 0 →n.prop : 70→n : 0

n prop NOM F (nom féminin).…Bintu ka bon Jelika ye, a ka jan n'a ye. Bintu ye i samasama maaw bolo : « aw ye n bila, ni Jelika bɛ min kɛ n na, o k'o kɛ n na ». Jelika jɔlen tora kɔfɛ ka Bintu kɔnɔ.…(dumestre-manigances_2003_01.dis.html)

jèlikaɲɔ→̌→ 0( griot *possessif mil )

n sorgho rougeSorghum caudatum, sorgho rouge, mil rouge de teinturier

jèlikɛ→̌→ 103( griot mâle )

n griot gáwulo, jèli, ŋàara.

jèlima→̌→ 0→n : 0 jèlema.

v griot du Komogriot du Komo

Jèlimàkan→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).

jèliman→̌→ 0( sang *connecteur ) jòliman jèliman.

n sang actifsang actif (dans les adjectifs séparables).

jèlimandi→̌→ 0( sang.actif [ sang *connecteur ] agréable ) jòlimandi jèlimandi.

adj sympathique

1 • sympathique, sociable. kɔ́nɔnajɛ.

2 • préféré, favori.

jèlimandi→̌→ 0( sang.actif [ sang *connecteur ] agréable ) jòlimandi jèlimandi.

n sympathique

1 • sympathique, sociable. kɔ́nɔnajɛ.

2 • préféré, favori.

3 • play-boy (pop.)

jèlimandiya→̌→ 0( sang.actif [ sang *connecteur ] agréable *abstractif ) jòlimandiya jèlimandiya.

n air sympathiqueair sympathique, qualité d'être sympathique, don de plaire aux gens

jèlimango→̌→ 0( sang.actif [ sang *connecteur ] désagréable ) jòlimango jèlimango.

adj antipathique

1 • antipathique, désagréable. ntòri yé fɛ́n jòlimango yé le crapaud est repoussant

2 • peu sociable, misanthrope. mɔ̀gɔlango.

jèlimango→̌→ 0( sang.actif [ sang *connecteur ] désagréable ) jòlimango jèlimango.

n antipathique

1 • antipathique, désagréable. wùlujoli ntòri yé fɛ́n jòlimango yé le crapaud est repoussant

2 • peu sociable, misanthrope. mɔ̀gɔlango.

jèlimangoya→̌→ 0( antipathique [ sang.actif [ sang *connecteur ] désagréable ] *abstractif ) jòlimangoya jèlimangoya.

n antipathie màngoya.

jèlimuso→̌→ 0( griot féminin )

n griotte

jèliya→̌→ 10( griot *abstractif )

n condition de griot

1 • condition de griot.

2 • flatterie. músalaka, nɛ́gɛnni, nɛ́gɛn, ɲùman-fɔ̀-ń-ɲɛ́-ná.

Jema→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0 Jɛma

n prop TOPDiéma (ville, centre d'une commune et cercle, région de Kayes).…o kubedaw ye wolonwula ye : Kayi, Bafulabɛ, Kɛɲɛba, Kita, Yelimane, Jema , ani Ɲɔro. Mali kafo filanan : a gɔfɛrɛnɛrɛso bɛ Kulukɔrɔ.…(kibaru065_1yelema_donna.dis.html)

Jemen→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLDogon

jènbe→̌→ 23 jùnbe; jùme.

n tam-tam bɔ́nba, cíbaranin, wòlo.…k'olu denmuso ka furu nin cogo in na, soliyo ma wele, jenbe ma fɔ, kɔɲɔkoli ma kɛ, k'o tɛ k'u denmuso kɛɲɛkɛ sɔnna ka furu fatɔ ma !...…(dukure-fatoya_ni_jigiya.dis.html)


Ò BƐ ́KƐ̀ film - 02- AU SON DES N’GONI, DES DUNS ET DES DJEMBÉS

Jène→̌→ 27→n.prop/n : 0 →n.prop : 27→n : 0 Jɛ̀nɛ

n prop TOPDjenné (ville).…ne ye n ka minɛn bɛɛ cɛ, ka na k'a to Jene yen. a Jenekamuso ye kɔnɔɲɛ duuru kɛ ne ye, nka a den duuru bɛɛ sa-sara.…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_07_23.dis.html)


Puits miraculeux à Djenné, 1920
Archives Nationales d'Outre-mer (ANOM)

Ecole musulmane à Djenné, 1895-1901
Archives Nationales d'Outre-mer (ANOM)

Jènebù→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Jɛ̀nɛ́bà Jɛ̀nɛbù; Jainab; Nsɛ̀nɛbú; Zeyinabu; Bájènebà; Jɛ̀nɛ́

n prop NOM F (Jɛ̀nɛ́ est une forme diminutive).

Jenepo→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLDjénépo

Jeng→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLDjeng

jèngu→̌→ 0→n : 0 dènkun dèngu; dɛ̀ɛnkun; dèenkun; jèenkun; jèngu; jènku.

v avancer

1.1 • vt avancer térun (la tête pour regarder). à y'í kùn dènkun il a avancé la tête

1.2 • vr se pencher (pour entrer, pour regarder l'intérieur d'une maison, etc.)

2 • vt épier qqn

jèni→̌→ 225→n : 2

v brûler…2174 ) tasuma takun ye ni tangɔn ye : i kana i bolo jeni . 2175 ) tɔnɔ tɛ kɔ la. 2176 ) tulo bɛ dɛnɛn kun. 2177 ) wɔlɔ su bɛ ɲɔ ban, a ɲɛnama b'a ban.…(bailleul-sagesse_bambara_02c.dis.html)

1 • brûler, griller, rôtir. sìsi, jíran.

2 • émouvoir fortement. ò kúma yé nê sɔ̀n jèni cette parole m'a remué jusqu'au tréfonds de l'âme

jènida→̌→ 14( brûler bouche ) jèninda.

n brûlure

1 • brûlure.

2 • marque du bétail (au fer rouge).

jènikaɲimi→̌→ 0( brûler *infinitif mâcher ) jèni-kà-ɲími.

n occasion à saisir

1 • occasion à saisir.

2 • sitôt gagné sitôt dépensé.

3 • opportuniste, personne avide, personne cupide. nàtaba.

4 • quantité négligeable, objet négligeable. í tɛ jèni-kà-ɲími bɔ́ tu es insignifiant

jèni-kà-ɲími→̌→ 0( brûler *infinitif mâcher ) jènikaɲimi jèni-kà-ɲími.

n occasion à saisir


jèni-kà-ɲími |griller-INF-mâcher| ‘personne avide, cupide, opportuniste’ (mais aussi ‘occasion à saisir’ et ‘sitôt gagné sitôt dépensé’)
22.1. Composition nominale selon les modèles -conglomérés

1 • occasion à saisir.

2 • sitôt gagné sitôt dépensé.

3 • opportuniste, personne avide, personne cupide. nàtaba.

4 • quantité négligeable, objet négligeable. í tɛ jèni-kà-ɲími bɔ́ tu es insignifiant

jénìn→̌→ 14 jɔ̂n jɔ́nnì; jɔ́nnìn; jɔ́nì; jɛ́n; jɛ́nnì; jénìn.

prn qui jɔ̂n ní jɔ̂n ? qui et qui ? (dans le détail)Pl:: jɔnw.

jèninda→̌→ 0( brûler bouche ) jènida jèninda.

n brûlure

1 • brûlure.

2 • marque du bétail (au fer rouge).

jèniyɔrɔ→̌→ 8( brûler lieu )

n plaque de cuissonplaque de cuisson, lieu où on brûle qqch (là où on cuit ou grille). k'í jèniyɔrɔ fìn bien remplir son rôle, tenir sa place, s'acquitter de sa tâche

jènku→̌→ 0→n : 0 dènkun dèngu; dɛ̀ɛnkun; dèenkun; jèenkun; jèngu; jènku.

v avancer

1.1 • vt avancer térun (la tête pour regarder). à y'í kùn dènkun il a avancé la tête

1.2 • vr se pencher (pour entrer, pour regarder l'intérieur d'une maison, etc.)

2 • vt épier qqn

Jenta→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLDjenta

jerimani→̌→ 0 jɛrimani

n germanique

jètura→̌→ 1( porc taureau ) gètura; jɛ̀tura; jɛ̀ntura.

n taureau ntúra (pour la reproduction).

Jeye→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLDjeyé

jɛ́→̌→ 20

vq blanc… mun dɔn a la, u ye a fɔ an ye ko sidatɔ, ni sida bɛ mɔgɔ la ko sanga ni wagati bɛɛ ko a fari ka jɛ . ko sanga ni wagati bɛɛ la i bɛ a sɔrɔ wɔsiji bɛ bɔn ka bɔ a farikolo la. ko o ye a banakisɛ …(entretien_sida1994_04_09.dis.html)

1 • blanc, chenu (ou tirant sur le blanc).

2.1 • propre, pur sáni, sénu.

2.2 • transparent, limpide

3 • clair, évident, compréhensible. à kɔ́nɔ ka jɛ́ il est franc, loyal

4 • vierge. npògotigi ìn ka jɛ́ cette jeune fille est chaste

5 • certain (de -- lá).

jɛ́→̌→ 38

n le blanc

1 • le blanc. jɛ́ bɛ́ à sí lá il grisonne

2 • taie, cataracte. ɲɛ́jɛ (dans l'oeil). búgun, fàlaka, ɲɛ́kanbugun jɛ́ bɛ́ à ɲɛ́ ná il a une taie dans l'oeil

3 • (au) comptant. à y’à sàra jɛ́ lá il l'a payé comptant

jɛ́→̌→ 406→n : 4 jɛ́n.

v blanchir


Dùgu` mánà jɛ́, í nà táa à lájɛ.
Quand il fera jour, tu iras l’examiner’ [Baabu ni baabu, ch. 8].
34.4. La proposition subordonnée à marque prédicative mánà ~ máa

1 • vt blanchir, nettoyer jɛ́ya, kɔ́rɔjɛ, lásaniya, màfúra, sániya ò yɔ́rɔ jɛ́len l'endroit est nettoyé, propredùgu jɛ́ra c'est l'aubekálo jɛ́ra c'est la pleine lune

2 • vt innocenter jàbajɛ.

3 • vi être sûr ń má jɛ́ à lá je n'en suis pas certainò jɛ́len í ɲɛ́ ná ça se lit dans tes yeux (que tu es malade …)

jɛ́→̌→ 12

n plaineplaine, espace dégagé jɛ́kɛnɛ, kɛ́nɛba, lɛ́ (fertile).…ɔnhɔn ! sogo tun tɛ sɔrɔ yen fiyewu ! a tɛ ban yen ! o jɛ sabanan, o bɛ fo Jɛnɛ fanfɛ. hali bi, donsow bɛ taa sogo ɲini yen ni mɔbili ye.…(baa-fanta_maa_recit.dis.html)

jɛ́→̌→ 147

adj blanc…dɔ na boli ka jonjon de, Ɲinɛ ne ka Zunke kana boli ka jonjon de, sini jɛ wɛlɛwɛlɛ. 72. solow ye, ee, eyiye ! solow ye ka boloko numu ba neni.…(diarra-chants_circoncision.dis.html)

1 • blanc, chenu. jɛ́man, wòlojɛ (ou tirant sur le blanc). kùnjɛ.

2.1 • propre, pur sáni, sánuman, sénu, bɛ́rɛbɛ̀rɛ, gɛ̀rɛgɛrɛ.

2.2 • transparent, limpide

3 • clair, évident, compréhensible.

4 • ouvert, vacant. kɔ́nɔnajɛ.

jɛ̀→̌→ 157→n : 0

v rater


mùgan kélen k'à jɛ̀ . ‘19’ (20 - 1)
Le système de numération archaïque (9.2.4)

1 • rater, manquer. jɛ̀ɛrɛ, fùron, fɔ́, fɛ́ngɛ, màjɛ̀, tóntoli, tɔ́ntɔli, dájɛ̀, kùmaniya, ntánya, ɲán fóyì t’à jɛ̀, fóyì t’à kàn il ne manque rien, il n'y a rien en pluskɛ̀mɛ, kélen k'à jɛ̀ il y en a 99 (cent manquer un)dɔ́rɔmɛ mùgan bɛ ń ka wári` jɛ̀ il me manque cent francsjí tɛ́ à wòyosirakɔrɔ jɛ̀ la pluie ne rate pas son vieux chemin d'écoulement (prov)

2 • priver qqn. í kànâ fàantan jɛ̀ dàhirimɛ ná ne prive pas le pauvre de nourriture

jɛ̀→̌→ 563→n : 5 jɛ̀n.

v assembler

1 • assembler, unir, associer. jɛ̀ɛrɛ, dálajɛ̀ ù jɛ̀ra tériya mà ils se sont liés d'amitié

2 • accoupler. nê ní cɛ̀ má jɛ̀ je n'ai jamais connu d'homme (je suis vierge)

jɛ̀→̌→ 73 jɛ̀n

n assemblée

1 • assemblée, union, réunion. kúngolɛ, asanbile, jàma, jɛ̀kulu, lájɛli, fàrankan, iniyɔn, kélenya jɛ̀ fára dissoudre une assemblée

2 • association. fàraɲɔgɔnkan, jàmatɔn, jɛ̀kulutɔn, jɛ̀ɲɔgɔnya, kàfoli, tɔ́n kà dòn jɛ̀ lá entrer dans une association

3 • alliance, convention. aliyansi, jò, láyidu, dànsigi, kɔnwansɔn ù yé jɛ̀ dòn ù ni ɲɔ́gɔn cɛ́ ils ont conclu entre eux une convention

4 • associé. í jɛ̀ dòn ? c'est ton associé ?

5 • accouplement.

jɛ̀→̌→ 26 lɛ̀

n porc (pour beaucoup de Bambara, lɛ̀ désigne un cochon domestique, et jɛ̀, un cochon sauvage. Pour d'autres, ce sont des variantes du même mot).… a bɛ i komi ni mɔgɔ min ko « taga » ani « taa » ye kɔrɔɲɔgɔnma ye walima ko « jɛ : silamɛ tɛ min sogo dun » ni « lɛ : silamɛ tɛ min sogo dun » ye kɔrɔɲɔgɔnma ye k'a sɔrɔ daw …(fakan20180425_danyew_koronyogonmako.dis.html)

1 • porc, cochon. tùbabulɛ.

2 • cochon sauvage, phacochère, Phacochoerus.aethiopicus. kúngolɛ, wúlarɔlɛ.

Jɛ̀baatɛ→̌→ 4→n.prop/n : 0 →n.prop : 4→n : 0 Jɛ̀batɛ Jàbatɛ; Jùbatɛ; Jàbagatɛ; Jɛ̀bagatɛ

n prop NOM CLDjébaté (origine commune avec les Tàrawele).

Jɛ̀bagatɛ→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0 Jɛ̀batɛ Jàbatɛ; Jùbatɛ; Jàbagatɛ; Jɛ̀baatɛ

n prop NOM CLDjébaté (origine commune avec les Tàrawele).

Jɛ̀batɛ→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Jàbatɛ; Jùbatɛ; Jàbagatɛ; Jɛ̀baatɛ; Jɛ̀bagatɛ

n prop NOM CLDjébaté (origine commune avec les Tàrawele).

jɛ́bɛn→̌→ 0→n : 0

v humilier

1 • humilier. dɔ́gɔya, fɛ́gɛnya, jɔ́nnasìgi, káana, kùnmadɔ́gɔya, kùnmajìgin, kùnmasùuli, kùnnadá, kùnnagòsi, kùnnasùuli, lámàloya, lámàlo, lámɔnɛ, lèbu, màdɔ́gɔya, màjìgin, màlo, tɔ̀nsibɔ̀.

2 • déprécier.

Jɛ́bùgu→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPDiebougou (village, région de Koulikoro).

jɛ́dugokolo→̌→ 0( plaine terre [ village os ] )

n sol argileuxsol argileux

Jɛdugu→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0

n prop TOPDiédougou (une commune, cercle de Koutiala, région de Sikasso).… Seku Umaru Konarɛ ka bɔ Jifalen, Jɛdugu - Torodo komini na …(kibaru400_07konare-poyi_dannaya.dis.html)

jɛ́duuru→̌→ 0 zɛ́duuru

n chanfrein pattes blancschanfrein pattes blancs, cheval au chanfrein et aux pattes blancs

jɛ́ɛlɛ→̌→ 0 bɛ́ɛlɛ nbyɛ́lɛ; byɛ́lɛ; jɛ́ɛlɛ.

n terrine

1 • terrine. bɛ̀ngɛ.

2 • cassolette.

jɛ̀ɛmu→̌→ 0→n : 0 jɛ̀mu dɛ̀ɛmu; dɛ̀gɛmu.

v parler

1 • parler, prendre la parole. dálamàga, fɔ́, kúma.

2 • réprimander.

jɛ̀ɛmu→̌→ 6 jɛ̀mu dɛ̀ɛmu; dɛ̀gɛmu.

n parole dálakuma, kán, kúma, kɔ́rɔfɔ.…1838 ) mɔgɔ tɛ dunu tu ko : « n badenkɔrɔkɛ kan ka di ». 1839 ) mɔgɔ tɛ jɛɛmu don mɔgɔ da. 1840 ) musokɔrɔnin ta n'a sama, min ka fisa a ma, a yɛrɛ y'a dɔn.…(bailleul-sagesse_bambara_02c.dis.html)

jɛ̀ɛmukan→̌→ 0( parole cou ) jɛ̀mukan dɛ̀ɛmukan; dɛ̀gɛmukan.

n termes du discourstermes du discours

jɛ̀ɛn→̌→ 0 jùmɛn jùmɛ; jùman; jɛ̀ɛn.

prn lequel wáati jùmɛn ná ? à quel moment ?

jɛ̀ɛrɛ→̌→ 1→n : 0 jɛ̀rɛ

v réunir… tile 29. kun jumɛn tun b'o jɛɛrɛ in na : tiɲɛ don ne bɛ bobow ka tɔn ɲɛmaaya kulu la. jɛɛrɛ in kun dɔw tun ye ka bamakɔ bobow dalajɛ k'u kuntilennaw dɔn walasa u ka fɛɛrɛ ɲini u ka …(kolonkise10_05jara_keyita-boboya.dis.html)

vt réunir cɛ́bɛ̀n, jɛ̀, lájɛ.

jɛ̀ɛrɛ→̌→ 1

n réunion jɛ̀kasigi, jɛ̀, kúmalasigi, làjɛ, lájɛli, tɔ́nsigi, ɲùgu, ɲɔ́gɔnye.…kun jumɛn tun b'o jɛɛrɛ in na : tiɲɛ don ne bɛ bobow ka tɔn ɲɛmaaya kulu la.…(kolonkise10_05jara_keyita-boboya.dis.html)

jɛ̀fali→̌→ 0( porc âne ) lɛ̀fali

n verrat

jɛ̀fɛ→̌→ 0 lɛ̀fɛ làfa; jɛ̀fɛ; jàfa.

n éventail en paille

1 • éventail en paille.

2 • sorte de van (sert de couvercle). tɛ̀rɛ.

3 • soc de charrue. dàbakisɛ, sɔku.

jɛ́fuu→̌→ 0

n petite pluiepetite pluie

jɛ́gɛ→̌→ 240

n poisson (terme générique).…1720 ) « ne tɛ goniya n ka foolo ma, fɔ n'a ye n kan lamini ». 1721 ) ni Ala ye jɛgɛ da wulu ye, a b'a minɛ. 1722 ) ni dugu ma tila, ɲagandunu kan tɛ diya.…(bailleul-sagesse_bambara_02c.dis.html)



jɛ́gɛ́ ‘poisson’, kálá ‘coudre’, mùrú ‘couteau’, sìgì ‘s’asseoir’, kɔ̀gɔ̀ ‘sel’
Pied métrique 4.3

jɛ́gɛbere→̌→ 0( poisson )

n natte dɛ̀bɛn, kùrubɛn, ɲínɛ (cousue contenant du poisson sec). jɛ́gɛɲaga.

jɛ́gɛbuti( poisson )

n poisson fumépoisson fumé (en morceaux).

jɛ́gɛjalan( poisson sec )

n poisson séchépoisson séché jɛ́gɛwala.

jɛ́gɛkasa→̌→ 0( poisson arête.de.poisson ) jɛ́gɛkɛsɛ

n arête jɛ́gɛkolo, kéke, kólo.

jɛ́gɛkɛsɛ→̌→ 0( poisson ) jɛ́gɛkasa

n arête jɛ́gɛkolo, kéke, kólo.

jɛ́gɛkolo→̌→ 2( poisson os )

n arête jɛ́gɛkasa, kéke, kólo.

jɛ́gɛma→̌→ 0( poisson *comme de )

adj poissonneux

jɛ́gɛmɔnna→̌→ 1( poisson pêcher *agent permanent )

n pêcheur mɔ́nnikɛla.

jɛ̀gɛn→̌→ 0 jɛ̀ngɛ jɛ̀ngɛn; jɛ̀gɛn.

n déviation

jɛ̀gɛn→̌→ 0→n : 0 jɛ̀ngɛ jɛ̀ngɛn; jɛ̀gɛn.

v incliner

1 • vt incliner fɔ́lɔn, màdá, màsùuli.

2 • vi éviter ń bɛ ń jɛ̀ngɛn á mà je me détourne de vous

3 • vi être malhonnête

jɛ́gɛwala→̌→ 0( poisson ) jɛ́gɛwalan

n poisson séché ouvertpoisson séché ouvert, poisson boucané ouvert (entier). jɛ́gɛwala, sáni k'à kɛ́ kà bànabaatɔ fìfa, í k'à tóbi k'à d'á mà, à k'á jí mìn au lieu d'éventer le malade avec du "jɛgɛwala", fais le cuire et donne-le lui pour qu'il en boive le bouillon (prov)

jɛ́gɛwalan→̌→ 0( poisson ) jɛ́gɛwala

n poisson séché ouvertpoisson séché ouvert, poisson boucané ouvert (entier). jɛ́gɛwala, sáni k'à kɛ́ kà bànabaatɔ fìfa, í k'à tóbi k'à d'á mà, à k'á jí mìn au lieu d'éventer le malade avec du "jɛgɛwala", fais le cuire et donne-le lui pour qu'il en boive le bouillon (prov)


vendeuse de poissons semi-secs du fleuve au marché de Mopti
wulujɛgɛ striés en haut, ntèbèn au centre et petits saalen (capitaines) à droite.
in Le vrai goût du Mali - photo Jean-François Mallet

jɛ̀gi→̌→ 0 jàki jɛ̀ki; jàgi; jàgi; jɛ̀gi.

n crinièrecrinière, haut du dos kánsi, kùntu jàki bɛ́ sò lá les chevaux ont une crinière

jɛ̀hanɛmɛ→̌→ 0 jàhanama jàhanamɛ; jɛ̀hanɛmɛ Ar. jahannam

n enfer

Jɛjɛ→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).…Makaja ko ale denkɛ kɔrɔbalen min sara ni o ye Jɛjɛ ye, ko Tajini ye subaa ye, ko o de ye ale den faa, ko ale yɛrɛ bɛ a ta juru sara.…(dumestre-manigances_2002_12.dis.html)

Jɛ̀kabaara→̌→ 51→n.prop/n : 0 →n.prop : 54→n : 0

n prop Jekabaara (un mensuel en langue bambara).… maanabɔla dɔ Jɛkabaara bɔko tɛmɛnnen kɔnɔ, an bɛ bamanan waliju Burama Bagayoko ka jɛmukan lase aw ma nin yɔrɔ in …(jekabaara145_09sidibe-bagayoko-bamananya_ka.dis.html)

jɛ̀kabaara→̌→ 2( assembler *infinitif travailler ) jɛ̀-kà-báara.

n travail en communtravail en commun, coopération jɛ̀kakɛ, jɛ̀-kà-kɛ́.

jɛ̀-kà-báara→̌→ 0( assembler *infinitif travailler ) jɛ̀kabaara jɛ̀-kà-báara.

n travail en communtravail en commun, coopération jɛ̀kakɛ, jɛ̀-kà-kɛ́.

jɛ̀kabɛn→̌→ 0( assembler *infinitif se.rencontrer ) jɛ̀-ka-bɛn.

n décision communedécision commune, accord bɛ̀nkan, bɛ̀nkola, bɛ̀n, dànsigi, fɔ́kabɛn, jɛ̀n, láyidu, sárati, sbɛ̀n, sɔ̀n.


jɛ̀kabɛn1 |unir-INF-s’accorder| ‘accord collectif’
22.1. Composition nominale selon les modèles -conglomérés

jɛ̀-ka-bɛn→̌→ 0( assembler *infinitif se.rencontrer ) jɛ̀kabɛn jɛ̀-ka-bɛn.

n décision communedécision commune, accord bɛ̀nkan, bɛ̀nkola, bɛ̀n, dànsigi, fɔ́kabɛn, jɛ̀n, láyidu, sárati, sbɛ̀n, sɔ̀n.

jɛ̀kafɔ→̌→ 8( assembler *infinitif dire ) jɛ̀-kà-fɔ́

n mise en communmise en commun (au cours d'un palabre). jɛ̀kafɔ` yé dàamu yé c'est un plaisir durable que de partager ses opinions


jɛ̀-kà-fɔ́ |unir-INF-dire| ‘consensus, avis collectif’
22.1. Composition nominale selon les modèles -conglomérés

jɛ̀-kà-fɔ́→̌→ 0( assembler *infinitif dire ) jɛ̀kafɔ

n mise en communmise en commun (au cours d'un palabre). jɛ̀kafɔ` yé dàamu yé c'est un plaisir durable que de partager ses opinions


journal Jɛkabaara n°66 (1986)
Jɛ̀kafɔ ye dàamu ye, nka jɛ̀kakɛ ɲɔ̀gɔn tɛ.

jɛ̀kakɛ→̌→ 0( assembler *infinitif faire ) jɛ̀-ka-kɛ.

n travail en communtravail en commun jɛ̀kabaara, jɛ̀-kà-báara.

jɛ̀-ka-kɛ→̌→ 0( assembler *infinitif faire ) jɛ̀kakɛ jɛ̀-ka-kɛ.

n travail en communtravail en commun jɛ̀kabaara, jɛ̀-kà-báara.


Kibaru n°110 (1981)

jɛ̀kakuma→̌→ 0( assembler *infinitif parler ) jɛ̀-kà-kúma.

n dialogue kúmaɲɔgɔnya, sìgikafɔ (mise en commun des avis). jɛ̀-kà-fɔ́.

jɛ̀-kà-kúma→̌→ 0( assembler *infinitif parler ) jɛ̀kakuma jɛ̀-kà-kúma.

n dialogue kúmaɲɔgɔnya, sìgikafɔ (mise en commun des avis). jɛ̀-kà-fɔ́.

jɛ̀kan→̌→ 0( assembler cou )

n termes d'un accordtermes d'un accord

jɛ̀kasigi→̌→ 0( assembler *infinitif asseoir )

n réunion jɛ̀, jɛ̀ɛrɛ, kúmalasigi, làjɛ, lájɛli, tɔ́nsigi, ɲùgu, ɲɔ́gɔnye.


jɛ̀kasigi |unir-INF-s’asseoir| ‘réunion’
22.1. Composition nominale selon les modèles -conglomérés

jɛ̀kawuli→̌→ 0( assembler *infinitif se.lever )

n soulèvement

jɛ́kɛnɛ→̌→ 17( plaine clarté )

n plaine jɛ́, kɛ́nɛba, lɛ́.

Jɛki→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0

n prop TOP (village, près de Dioïla).…den ninnu ɲɛnatigɛlen, a y'a ye ko maa n'i buranw bɛnnen tɛ ɲɔgɔn kan. a wulila ka taa a sigi Jɛki ( o ye bakɛrɛfɛdugu dɔ ye Joyila ). Jɛki Cɛkinɛ y'a bisimila. a ye waati kɛ yen.…(jekabaara171_10fane-nyena_dugu.dis.html)

jɛ̀ki→̌→ 0 jàki jɛ̀ki; jàgi; jàgi; jɛ̀gi.

n crinièrecrinière, haut du dos kánsi, kùntu jàki bɛ́ sò lá les chevaux ont une crinière

jɛ̀kima→̌→ 0( crinière *comme de ) jàkima jàgima; jɛ̀kima.

adj qui a une crinière

1 • qui a une crinière, qui a une nageoire dorsale.

2 • personne voûtée.

jɛ̀kima→̌→ 0( crinière *comme de ) jàkima jàgima; jɛ̀kima.

n qui a une crinière

1 • qui a une crinière, qui a une nageoire dorsale.

2 • personne voûtée.

jɛ̀kɔnɔ→̌→ 0( porc oiseau ) lɛ̀kɔnɔ

n oiseau barbican à poitrine rougeLybius dubius, oiseau barbican à poitrine rouge (frugivore, bec robuste, barbiche fournie). lɛ̀kɔnɔ.

jɛ̀kɔnɔninsaɲɔ→̌→ 0( porc oiseau *diminutif petit.mil [ mil ] )

n plante Polycarpea linearifoliaplante Polycarpea linearifolia (fruit : petite capsule à graines très fines).. cary

jɛ̀kulu→̌→ 113( assemblée bande )

n groupegroupe, communauté de base, assemblée dó, gurupu, mànton, sìgida, sɛ́rɛ, ɲùgu.

jɛ̀kulutɔn→̌→ 3( groupe [ assemblée bande ] société )

n association fàraɲɔgɔnkan, jàmatɔn, jɛ̀, jɛ̀ɲɔgɔnya, kàfoli, tɔ́n.

jɛ̀lankùna→̌→ 0( porc à prunier.cornu ) jɛ̀lankùnan; jɛ̀nkùnan

n myrrhier trèfleCommiphora africana, myrrhier trèfle jɛ̀lankunadi (arbuste ---> 2 / 6 m parfois buissonnant). burs.




photos Charles Bailleul

jɛ̀lankunadi→̌→ 0( porc à prunier.cornu ) jɛ̀lankunandi

n myrrhier trèfleCommiphora africana, myrrhier trèfle jɛ̀lankùna (sa résine = élément de la myrrhe du Sénégal, on l'utilise comme parfum ...) jɛ̀nkuna.

jɛ̀lankùnan→̌→ 0( porc à prunier.cornu ) jɛ̀lankùna jɛ̀nkùnan

n myrrhier trèfleCommiphora africana, myrrhier trèfle jɛ̀lankunadi (arbuste ---> 2 / 6 m parfois buissonnant). burs.

jɛ̀lankunandi→̌→ 0( porc à prunier.cornu ) jɛ̀lankunadi

n myrrhier trèfleCommiphora africana, myrrhier trèfle jɛ̀lankùna (sa résine = élément de la myrrhe du Sénégal, on l'utilise comme parfum ...) jɛ̀nkuna.

jɛ́lenya( blanchir *participe résultatif *abstractif )

n clarté

1 • clarté, propreté. fáranfasilenya, jɛ́ya, kɛ́nɛ.

2 • innocence, loyauté, intégrité. hàkɛntanya, jàlakibaliya, jàlakintanya, sɔ̀nntanya jɛ́lenya yé kɛ́nɛya tàamasyɛn yé

Jɛma→̌→ 18→n.prop/n : 0 →n.prop : 18→n : 0 Jema

n prop TOPDiéma (ville, centre d'une commune et cercle, région de Kayes).…Mohamɛdi Sidibe ka fɔ la, poroze in bɛ sɛrɛkili 13 la Mali kɔnɔ : Kayi, Jɛma , Ɲɔrɔn ani Yelimani sɛrɛkiliw bɛ Kayi mara la. Nara sɛrɛkili bɛ Kulukɔrɔ mara la.…(kibaru547_08jire_jara-jirinyejiko_fanga.dis.html)

jɛ̀makan→̌→ 8( assemblée *à cou )

n accord verbalaccord verbal RPM ní RDT bólo, sɛ́bɛn ìn ma tɛ́gɛnɔbila ni màliden` jɛ̀makan yé selon le RPM et le RDT ce document n'a pas été signé avec l'accord du peuple malien

jɛ́man→̌→ 196( blanc *adjectivateur )

adj blanc jɛ́, wòlojɛ.

jɛ́manyɔrɔ→̌→ 2( blanc [ blanc *adjectivateur ] lieu )

n blanc nànsara, wòlojɛ (d'oeil, d'oeuf).

jɛ́mɛ→̌→ 4

n porte-monnaie bè, pɔrɔtɔmonɛ, pɔ́rɔtɔmani, ɲáka.…a ko : “ Mama jɛman, na ni dafila ye. ” Mama jɛman ni dafila nana, ani garana ni jɛmɛ . a yɛlɛnna k'i sigi sokɛ kɔ rɔ.…(kone-cemandali_babilen.dis.html)

jɛ̀mu→̌→ 0→n : 0 jɛ̀ɛmu; dɛ̀ɛmu; dɛ̀gɛmu.

v parler… an ye tɔnsigiba min kofɔ an ka jɛmu daminɛ na, a yera o de kɔnɔna na ko jamana si ka bɔnɔgɔla tɛ se ka teliya ka sɔrɔ o jamanadenw …(nyetaa18_05tarawele-balikukalan_ni.dis.html)

1 • parler, prendre la parole. dálamàga, fɔ́, kúma.

2 • réprimander.

jɛ̀mu→̌→ 8 jɛ̀ɛmu; dɛ̀ɛmu; dɛ̀gɛmu.

n parole dálakuma, kán, kúma, kɔ́rɔfɔ.…ɲɛtaa ani kɔsegin o sen tɛ yɛlɛmali banbali la. a miiriya taara a ni cɛkɔrɔba ka jɛmu fɔlɔ la. Cɛfin ka taasi y'a sɔn hakili la. a ye ko tɔ faamuya a yɛrɛ ma.…(berete-faba_janjo.dis.html)

jɛ̀mufanga→̌→ 22( parole force )

n démocratie bɛ́ɛjɛfanga, bɛ́ɛyafanga, démokarasi, fòrobafanga.

jɛ̀mukan→̌→ 21( parole cou ) jɛ̀ɛmukan; dɛ̀ɛmukan; dɛ̀gɛmukan.

n termes du discourstermes du discours

jɛ́n→̌→ 0 jɔ̂n jɔ́nnì; jɔ́nnìn; jɔ́nì; jɛ́n; jɛ́nnì; jénìn.

prn qui jɔ̂n ní jɔ̂n ? qui et qui ? (dans le détail)Pl:: jɔnw.

jɛ́n→̌→ 0→n : 0 jɛ́ jɛ́n.

v blanchir

1 • vt blanchir, nettoyer jɛ́ya, kɔ́rɔjɛ, lásaniya, màfúra, sániya ò yɔ́rɔ jɛ́len l'endroit est nettoyé, propredùgu jɛ́ra c'est l'aubekálo jɛ́ra c'est la pleine lune

2 • vt innocenter jàbajɛ.

3 • vi être sûr ń má jɛ́ à lá je n'en suis pas certainò jɛ́len í ɲɛ́ ná ça se lit dans tes yeux (que tu es malade …)

jɛ̀n→̌→ 130→n : 1 dìɲɛ.

v accepter… somɔgɔw ni a teriw bɛ se ka a dɛmɛ ni hakilisigikumaw ye sanni a ka saya don cɛ ( a ye gafe ɲɛ ka jɛn ni saya ye lajɛ ). ja . …(dogotoro_24sidabana.dis.html)

1 • accepter, permettre, accorder, consentir. jɔ̀, lámìnɛ, mìnɛ, sɔ̀n, bìla, dàga, dàliluya, dábɔ, lábìla, tó, dí (qqch -- ni à yé).

2 • reconnaître. dɔ́n, lákodɔn.

3 • renoncer à, abandonner, effacer. jɛ̀n ... kɔ́ bàn, fòlofolo, láfìli, nɔ̀bìla.

jɛ̀n→̌→ 53 dìɲɛ.

n consentementconsentement, accord, aval sɔ̀nni, bɛ̀nkan, bɛ̀nkola, bɛ̀n, dànsigi, fɔ́kabɛn, jɛ̀kabɛn, láyidu, sárati, sbɛ̀n, sɔ̀n.… ye o, n'i donna mɔgɔw kan yɔrɔ o yɔrɔ la k'u bagabaga walima ka kuma jugu fɔ u ma kasɔrɔ u ma jɛn di i ma i ka don, i bɛ ɲangi, i ka kaso kuntaala b'a ta tile 15 la ka se kalo 6 ma…(kibaru556_06sariya.dis.html)

jɛ̀n→̌→ 1→n : 3 jɛ̀ jɛ̀n.

v assembler

1 • assembler, unir, associer. jɛ̀ɛrɛ, dálajɛ̀ ù jɛ̀ra tériya mà ils se sont liés d'amitié

2 • accoupler. nê ní cɛ̀ má jɛ̀ je n'ai jamais connu d'homme (je suis vierge)

jɛ̀n→̌→ 0 jɛ̀

n assemblée

1 • assemblée, union, réunion. kúngolɛ, asanbile, jàma, jɛ̀kulu, lájɛli, fàrankan, iniyɔn, kélenya jɛ̀ fára dissoudre une assemblée

2 • association. fàraɲɔgɔnkan, jàmatɔn, jɛ̀kulutɔn, jɛ̀ɲɔgɔnya, kàfoli, tɔ́n kà dòn jɛ̀ lá entrer dans une association

3 • alliance, convention. aliyansi, jò, láyidu, dànsigi, kɔnwansɔn ù yé jɛ̀ dòn ù ni ɲɔ́gɔn cɛ́ ils ont conclu entre eux une convention

4 • associé. í jɛ̀ dòn ? c'est ton associé ?

5 • accouplement.

jɛ́nɛ→̌→ 0 jínɛ jɛ́nɛ Ar. jinn

n espritesprit, génie, être surnaturel hákili, jà, náalo, sìgifɛn, ùruwanɛ, yíri (bienfaisant ou malfaisant).

Jɛ̀nɛ→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop NOM F (nom féminin).…Abudulaye ko : nin muso fila, ni u somɔgɔw tun ma kɛ mɔgɔ ye, ko Jɛnɛba furu tun bɛ sa, ko Ana furu tun bɛ sa.…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_11_06.dis.html)

Jɛ̀nɛ→̌→ 24→n.prop/n : 0 →n.prop : 24→n : 0 Jène

n prop TOPDjenné (ville).…Jɛnɛka minw jɛra ka sigi ɲɔgɔn fɛ ; olu taara sigiyɔrɔ ɲini Santigi Kulibali fɛ Mɔninpebugu.…(kibaru111_05balo-bokiwere_sigi.old.dis.html)


la grande mosquée de Djenné - photo JJ Méric, 2009

jɛ̀nɛ→̌→ 12

n fuseau (pour filer le coton).…ntɛnɛn fana ye don jugu dɔ ye. n'i ye kɔɔri kolo bɔ ntɛnɛndonya fɛ, i ka jɛnɛ bɛ kuma i fɛ, walima i ka fini bɛ jeni. farafin bɛɛ dalen bɛ o la. o don saba de masirannen don.…(keita-folo_kita06.dis.html)


jɛ̀nɛ (fuseau)
Wòlo tɛ́ ń bólo kà ń ká jɛ̀nɛ jɔ̀ à kàn.
Je n'ai pas de cuir pour y piquer mon fuseau. (Dumestre)
photo Valentin Vydrine

Jɛ̀nɛ́→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0 Jɛ̀nɛ́bà Jɛ̀nɛbù; Jènebù; Jainab; Nsɛ̀nɛbú; Zeyinabu; Bájènebà

n prop NOM F (Jɛ̀nɛ́ est une forme diminutive).… ne Seku la ka tɛmɛ. ne Seku ko : foli diyara n ye, a k'sigi. sigiyɔrɔ bɛ yen. a y'i sigi. ne muso Jɛnɛba ( JS ) ko a ma : n tɔgɔma, Bamakɔtaga diyara wa ? - JT : Bamakɔtaga diyara, nka Kiya Kanɛ ( KK ), o …(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_06_14.dis.html)

Jɛ̀nɛ́bà→̌→ 56→n.prop/n : 0 →n.prop : 66→n : 0 Jɛ̀nɛbù; Jènebù; Jainab; Nsɛ̀nɛbú; Zeyinabu; Bájènebà; Jɛ̀nɛ́

n prop NOM F (Jɛ̀nɛ́ est une forme diminutive).… muso Jɛnɛba Ture de kanu k'o kɛ a sungurun ye, ka dugu bɛɛ bɔ a ko kala ma, Seyidu ma sɔn ka fara Jɛnɛba la…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_12_14.dis.html)

Jɛ̀nɛbù→̌→ 15→n.prop/n : 0 →n.prop : 15→n : 0 Jɛ̀nɛ́bà Jènebù; Jainab; Nsɛ̀nɛbú; Zeyinabu; Bájènebà; Jɛ̀nɛ́

n prop NOM F (Jɛ̀nɛ́ est une forme diminutive).…u tɛmɛna ni baro ye. Ba ko : Worokia, aw ka Usumani ka bɔbɔmuso bɛ yen wa ? Worokia ko : Jɛnɛbu wa ? a bɛ yen.…(dumestre-manigances_2003_02.dis.html)

jɛ̀nɛjaba→̌→ 0( fuseau oignon )

n glaïeulglaïeul, Gladiolus klattianus; Gladiolus gregarius (plante vivace à bulbe ---> 1 m (bulbe de la taille d'une petite cerise)). irid. nkɛ̀lɛnnintiga.

jɛ̀nɛkala→̌→ 2( fuseau tige )

n quenouillequenouille, manche du fuseau kàale.

jɛ̀nɛya→̌→ 26 Ar. zina:ʔ

n fornicationfornication, adultère… ɲini ni nin sariyatiɲɛ ninnu dɔ la kelen kɛra furu kɔnɔ : - furuɲɔgɔn dɔlakelen ka jɛnɛya : jɛnɛya ye furuɲɔgɔn dɔ ka jɛ mɔgɔ wɛrɛ fɛ min t'a furuɲɔgɔn ye Mali sariya kɔnɔ…(kibaru526_03kamisoko-furusa.dis.html)

Jɛ́nfà→̌→ 7→n.prop/n : 0 →n.prop : 7→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).…ka Alifɔnsi Jara fo Facanna. ka Alu Jɛnfa Jara fo Soninkeɲi. ka Burama Keyita fo Kucala.…(kibaru572_04balo-metewo_kelen.dis.html)

jɛ̀ngɛ→̌→ 1 jɛ̀ngɛn; jɛ̀gɛn.

n déviation… a kɔnɔ, minnu jɛlen don, olu de ye gafe baju ye. haya wɛrɛw bɛ yen, ɲagami bɛ minnu na. ayiwa jɛngɛ bɛ mɔgɔ minnu dusukunw na, olu bɛ tugu fɛn nɔfɛ, ɲagami bɛ min na, fitinɛ ɲinini kama, ( ka …(kurane003.dis.html)

jɛ̀ngɛ→̌→ 34→n : 7 jɛ̀ngɛn; jɛ̀gɛn.

v incliner…a fana ko : " Sezamu, i dayɛlɛ ! " kulu y'i jɛngɛ , ka donyɔrɔ jira Ali Baba la.…(konate-ali_baba.dis.html)

1 • vt incliner fɔ́lɔn, màdá, màsùuli.

2 • vi éviter ń bɛ ń jɛ̀ngɛn á mà je me détourne de vous

3 • vi être malhonnête

jɛ̀ngɛn→̌→ 0 jɛ̀ngɛ jɛ̀gɛn.

n déviation

jɛ̀ngɛn→̌→ 11→n : 0 jɛ̀ngɛ jɛ̀gɛn.

v incliner… 14 ayiwa ! ne mana a fɔ npogotigi min ye ko ne bɛ i deli, i ka i ka daga jɛngɛn , ne ka ne min, ni o ko : ‹ i min, ani ne na i ka ɲaamɛw fana lamin, › ne na a faamu o cogo la ko i ye o de …(LK-1jesigikan01dinyedamine.dis.html)

1 • vt incliner fɔ́lɔn, màdá, màsùuli.

2 • vi éviter ń bɛ ń jɛ̀ngɛn á mà je me détourne de vous

3 • vi être malhonnête

jɛ̀njɛ→̌→ 0

n drapeau dàrapo, jɔ̀njɔn.

jɛ́njɛn→̌→ 0→n : 0 jɛ́nsɛn jɛ́njɛn; jɛ́nyɛ.

v disperser

1 • vt disperser, répandre càrin, dùruntu, pìripara, yéri, yɛ́rɛkɛ.

2 • vi se disperser, se répandre tírikitɔrɔkɔ, wùya, búnbun.

jɛ̀nkùnan→̌→ 0( porc prunier.cornu ) jɛ̀lankùna jɛ̀lankùnan

n myrrhier trèfleCommiphora africana, myrrhier trèfle jɛ̀lankunadi (arbuste ---> 2 / 6 m parfois buissonnant). burs.

jɛ́nnì→̌→ 0 jɔ̂n jɔ́nnì; jɔ́nnìn; jɔ́nì; jɛ́n; jɛ́nnì; jénìn.

prn qui jɔ̂n ní jɔ̂n ? qui et qui ? (dans le détail)Pl:: jɔnw.

jɛ́nsɛn→̌→ 179→n : 21 jɛ́njɛn; jɛ́nyɛ.

v disperser… o wolola min na, o filɛ : duden bɛɛ banana, kɔnɔboli bɛ u bɛɛ la . bana caman bɛ jɛnsɛn nin cogo kelenw de la, hali ntumufanw fana.…(dogotoro_12yeretangacogo.dis.html)


Kibaru n°114, 1981 - colorisation paintschainer

1 • vt disperser, répandre càrin, dùruntu, pìripara, yéri, yɛ́rɛkɛ.

2 • vi se disperser, se répandre tírikitɔrɔkɔ, wùya, búnbun.

jɛ̀ntura→̌→ 0( porc taureau ) jètura gètura; jɛ̀tura; jɛ̀ntura.

n taureau ntúra (pour la reproduction).

jɛ́nyɛ→̌→ 0→n : 0 jɛ́nsɛn jɛ́njɛn; jɛ́nyɛ.

v disperser

1 • vt disperser, répandre càrin, dùruntu, pìripara, yéri, yɛ́rɛkɛ.

2 • vi se disperser, se répandre tírikitɔrɔkɔ, wùya, búnbun.

jɛ̀ɲɔgɔn( assembler *partenaire réciproque ) jɛ̀ɲwan.

n associé

1 • associé, collègue, compagnon. jɛ̀, ɲɔ̀gɔn, fàraɲɔgɔn, fɛ̀mɔgɔ, kɛ́ɲɔgɔnkɛ, kɛ́ɲɔgɔn, tɔ̀ɲɔgɔnkɛ, tɔ̀ɲɔgɔnma, tɔ̀ɲɔgɔn n'í ye í bɛ́ɛnkɛ mùso kɛ́ í jɛ̀ɲɔgɔn yé... si tu t'unis à la femme de ton oncle maternel … (inceste)

2 • conseiller. bìlasirabaga, bìlasirala, kánkɔrɔsigi, kɔnseye, kɛ̀rɛfɛsigi, láadilibaga, láadilikɛla (d'un chef de village ...)

jɛ̀ɲɔgɔnteri→̌→ 0( associé [ assembler *partenaire réciproque ] ami ) jɛ̀ɲwanteri.

n camaradecamarade, partenaire kàfoɲɔgɔn, kùnkɛɲɔgɔn, kɛ́ɲɔgɔnkɛ, kɛ́ɲɔgɔnmuso, tɔ̀ɲɔgɔnkɛ, tɔ̀ɲɔgɔnmuso, tɔ̀ɲɔgɔn.

jɛ̀ɲɔgɔnya→̌→ 167( associé [ assembler *partenaire réciproque ] *abstractif ) jɛ̀ɲwanya.

n association

1 • association, compagnie. fàraɲɔgɔnkan, jàmatɔn, jɛ̀kulutɔn, jɛ̀, kàfoli, tɔ́n, sɛ́rɛ.

2 • rapports sexuels. cɛ̀nímùsoya.

jɛ̀ɲwan( assembler *partenaire réciproque ) jɛ̀ɲɔgɔn jɛ̀ɲwan.

n associé

1 • associé, collègue, compagnon. jɛ̀, ɲɔ̀gɔn, fàraɲɔgɔn, fɛ̀mɔgɔ, kɛ́ɲɔgɔnkɛ, kɛ́ɲɔgɔn, tɔ̀ɲɔgɔnkɛ, tɔ̀ɲɔgɔnma, tɔ̀ɲɔgɔn n'í ye í bɛ́ɛnkɛ mùso kɛ́ í jɛ̀ɲɔgɔn yé... si tu t'unis à la femme de ton oncle maternel … (inceste)

2 • conseiller. bìlasirabaga, bìlasirala, kánkɔrɔsigi, kɔnseye, kɛ̀rɛfɛsigi, láadilibaga, láadilikɛla (d'un chef de village ...)

jɛ̀ɲwanteri→̌→ 0( associé [ assembler *partenaire réciproque ] ami ) jɛ̀ɲɔgɔnteri jɛ̀ɲwanteri.

n camaradecamarade, partenaire kàfoɲɔgɔn, kùnkɛɲɔgɔn, kɛ́ɲɔgɔnkɛ, kɛ́ɲɔgɔnmuso, tɔ̀ɲɔgɔnkɛ, tɔ̀ɲɔgɔnmuso, tɔ̀ɲɔgɔn.

jɛ̀ɲwanya→̌→ 0( associé [ assembler *partenaire réciproque ] *abstractif ) jɛ̀ɲɔgɔnya jɛ̀ɲwanya.

n association

1 • association, compagnie. fàraɲɔgɔnkan, jàmatɔn, jɛ̀kulutɔn, jɛ̀, kàfoli, tɔ́n, sɛ́rɛ.

2 • rapports sexuels. cɛ̀nímùsoya.

jɛ̀rɛ→̌→ 5→n : 0 jɛ̀ɛrɛ

v réunir… don tile, Jurala, a du o du, o bɛɛ bɛ na ni tominɛn kelen ye, cɛkɔrɔbaw bɛ na u sigi ka tominɛnw jɛrɛ ɲɔgɔn kan…(dumestre-manigances_2003_08.dis.html)

vt réunir cɛ́bɛ̀n, jɛ̀, lájɛ.

jɛrima→̌→ 0

n ZarmaZarma, Djerma (un groupe ethnique et une langue appartenant groupe Songhaï).

jɛrimani→̌→ 0 jerimani

n germanique… ni falenw de nana ni Faransikan sintin daɲɛw ye, ka bɔ forobalatɛnkan ni sɛlitikan na, ani jɛrimanikan ( alimankan kɔrɔlen )…(jama14_21dunbuya-faransikan_danyew.dis.html)

jɛ̀tura→̌→ 0( porc taureau ) jètura gètura; jɛ̀tura; jɛ̀ntura.

n taureau ntúra (pour la reproduction).

jɛ́wu→̌→ 0

onomat bruit secbruit sec gó (arrêt subit d'un bruit).

jɛ́ya→̌→ 20( blanc *en verbe dynamique )

n blancheur

1 • blancheur.

2 • propreté.

3 • éclat, clarté.

4 • innocence. hàkɛntanya, jàlakibaliya, jàlakintanya, jɛ́lenya, sɔ̀nntanya.

jɛ́ya→̌→ 92→n : 2( blanc *en verbe dynamique )

v blanchir

1 • vt blanchir jɛ́.

2 • vt rendre propre, laver bɛ̀sɛya, lájɛya, jó, kò, màkò.

3 • vt rendre clair, rendre évident à tùn y’à fɔ́ k'à jɛ́ya il l'avait dit clairement

4 • vt justifier bɛ̀rɛbɛ̀n kànâ nkàlon tìgɛ k'í yɛ̀rɛ jɛ́ya ! ne mens pas pour te disculper !

5 • vi être convaincu nê jɛ́yalen b’à lá j'en suis sûr

Jɛyu→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPDiou (une commune du cercle de Kadiolo, province de Sikasso).… i faso bila bolo kɔfɛ, i faso b'a kɔdon i la. Ala ka hakili ɲuman di an ma. Burama Berete ka bɔ Jɛyu , Kajolo mara la Sikaso …(kibaru539_04berete-kolosili.dis.html)

jí→̌→ 1148

n eau

1 • eau. à tɛ jí dɔ́n il ne sait pas nagermùso mîn bólo bɛ́ jí lá wáati mín quand la femme a ses règles

2 • liquide. njànkili (jus, sève ...)

3 • pluie. Ála, sánji, sán, Ŋála.

4 • année.

5 • hydramnios (maladie de la femme).

6 • libation sacrificielle. jíbɔn án tɛ sé kà dén sìgi nɛ̀gɛ kɔ́rɔ n'án ma jí sé í mà nous ne pouvons pas circoncire notre enfant sans te verser nos libations

7 • poltronnerie. jítɔya jí b’à lá il a peur

8 • physionomie, air. fíɲɛ, jòli ù jí man dí ils n'ont pas l'air sympathiqueà fà jí b’à lá il ressemble à son papa

jí→̌→ 5→n : 0

v boire…yɔrɔ caman na, fɔli ni dɔn tɛ fɛnw ye minnu bɛ jira u dama kɛnɛ kan.…(oteri_keyita-sogobo-1nyebila_damine.dis.html)

1 • vr boire lákùnun, mìn.

2 • vi couler bòli, kɔ́lɔkɔlɔ, mùtimuti, súuru, sɛ́ɛnɛ, wòyo, wɔ̀ɔlɔ (être fichu, échouer).

3 • vi arriver à l'eau (puits).

jìbaatɔ→̌→ 0( *statif ) jùbaatɔ jùbagatɔ; jìbaatɔ; jòbaatɔ.

adj nouvelle accouchéenouvelle accouchée (femelle qui vient de mettre bas).

jìbaatɔ→̌→ 0( *statif ) jùbaatɔ jùbagatɔ; jìbaatɔ; jòbaatɔ.

n nouvelle accouchéenouvelle accouchée (femelle qui vient de mettre bas).

jíbaranin→̌→ 1( eau calebasse *diminutif )

n pommier-cajoupommier-cajou, Anacardium occidentale dàrakase, sɔ̀mɔ (---> 15 m).


photo Charles Bailleul

Jíbi→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).

Jibirila→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop DjibrilDjibril, Gabriel Gabiriyɛli (l'archange).… : Salifu Bengali, Fatumata Bwarɛ, Katie Christ, Sean Cochrane, Abudulayi Kulibali, Jibirila Kulibali, Jaturu Denbele, Yagare Magasa, Bernadette Etienne-Millot, Matthew …(dogotoro_00dogotoro_te_sigida_min_na.dis.html)

jìbirilen→̌→ 0 jèferelen jèkɔɔnin; jèburunin; jèkurunin; jèfurulen; jìbirilen; njèfurulen; ncìfèrelen; jɔ̀kɔ̀ɔnin; ncìfurunin.

n amarante communLagonosticta senegala, amarante commun, moineau, petit sénégalais

Jibirili→̌→ 76→n.prop/n : 0 →n.prop : 80→n : 0 Jíbril

n prop NOM MDjibril (nom masculin).… Nana y'i jɔ ; Jibirili nana, a ko : Nana, n'i kɔrɔtɔlen tɛ, ne Jibirili tun b'a fɛ ka yɛlɛn e ka bawolo sima kan, n'o …(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_09_11.dis.html)

Jibiru→̌→ 9→n.prop/n : 0 →n.prop : 9→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).…Basiru ko ale ka Tata ɲamɔgɔkɛ de tun ye Njɛbilen ka Mamadi denkɛ Jibiru Kulubali ye. don o don, a bɛ taga o ka so. ne Basiru kumana Tata fɛ, a ma sɔn ka yentaga dabila.…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_10_30.dis.html)

jíbolisira→̌→ 31( eau course chemin )

n canal d'irrigationcanal d'irrigation kánari jíbolisira mín bɛ́ kà dílan Kála kɔ́rɔnyanfan fɛ̀ le canal qu'on est en train de creuser à l'est de Kala (kb 7/05 p.4)

jíbondon→̌→ 1( eau grenier.en.pisé ) jíbonton.

n château d'eauchâteau d'eau, tour réservoir sato.

jíbonton→̌→ 0( eau grenier.en.pisé ) jíbondon jíbonton.

n château d'eauchâteau d'eau, tour réservoir sato.

jíbɔ→̌→ 5→n : 0( eau sortir )

v essorer

vt 1 • essorer. jíjà.

2 • marquer un but.

jíbɔla→̌→ 2( eau sortir *agent permanent )

n qui puise de l'eauqui puise de l'eau jíbɔbaga.

jíbɔn→̌→ 6( eau répandre )

n libation sacrificielle

1 • libation sacrificielle. jí.

2 • réception, cocktail.

3 • arrosage. sɔ́nni.

4.1 • menstrues

4.2 • pertes féminines (écoulement menstruel exagéré).

jíbɔsira→̌→ 0( eau sortie chemin )

n tuyau búru, tiyo.

Jíbril→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Jibirili

n prop NOM MDjibril (nom masculin).

Jiburula→̌→ 4→n.prop/n : 0 →n.prop : 4→n : 0

n prop TOPDjibouroula (un village au nord-ouest de Bamako).… Ɲamana Mamadu Tarawele Npiyebugu Hɛlɛni Jara Falajɛ Zan Konare Jiburula Zosɛfu Tarawele Jiburula Nto Kulubali Wasorola Miseli Konare Kundun …(kibaru008_02an_ka_karamogo.dis.html)

Jibuti→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop TOPDjibouti (pays).… bɔ Lajinɛ, Maki Sali ka bɔ Senegali, Zɔrizi Woya ka bɔ Liberiya, Isimayili Umaru Gele ka bɔ Jibuti , Poli Kagame ka bɔ Uruwanda, Uhuru Kenyata ka bɔ Kenya, Sirili Aramafosa ka bɔ …(kibaru572_05dunbuya_konta-zaponjamana_ye.dis.html)

jída→̌→ 26( eau bouche )

n bord de l'eaubord de l'eau

jídaga→̌→ 7( eau canari )

n jarre

1 • jarre. fíɲɛn.

2 • poche des eaux. dàga (anat).

jídawolo→̌→ 0( eau lèvre [ bouche peau ] )

n riverive, berge báda, bákɔnɔ, bákogo, bátintin, dánkan, jída.

jíden→̌→ 1( eau enfant )

n génie des eaux

1 • génie des eaux. fàaro.

2 • jeune fille consacrée au génie de l'eau.

3 • mouche d'eau.

jídentɔ( abeille [ miel enfant ] *statif ) dídentɔ jídentɔ.

n possédé (homme ou femme, dans le cadre d'un culte de possession— guérisseur, remplit des différentes fonctions sociales).

jídon→̌→ 0( eau entrer )

n irrigation

jídunu→̌→ 0( eau tambour ) jídunun

n tambour d'eautambour d'eau (calebasse renversée sur une baignoire remplie d'eau. Au Bɛlɛdugu, les femmes en jouent aux fêtes de la circoncision et du mariage. Ailleurs, cet instrument de percussion accompagnerait des danses de possession).

jídunun→̌→ 2( eau tambour ) jídunu

n tambour d'eautambour d'eau (calebasse renversée sur une baignoire remplie d'eau. Au Bɛlɛdugu, les femmes en jouent aux fêtes de la circoncision et du mariage. Ailleurs, cet instrument de percussion accompagnerait des danses de possession).

jífa→̌→ 0 júfa jífa; júfɛ; dúfa Ar. gifa 'cadavre'

n cadavre d’animalcadavre d’animal (non égorgé selon les rites).

jífa→̌→ 0→n : 0 júfa jífa; júfɛ; dúfa.

v crever

vi crever, mourir kérewe, bán, bìn, dátunun, fátu, kɔ́sègin, sà, sómayɛlɛma, sósègin, tó, ɲɛ́tunun (animal, sans être égorgé correctement).

jífilen→̌→ 30( eau calebasse.demi-sphérique )

n puisettepuisette, outre pour puiser

jíganna→̌→ 0( eau chauffer *agent permanent )

n ménagèreménagère, femme au foyer gàdonmuso.

Jige→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLDjigé

jigi→̌→ 4

adj mâle , cɛ̀man, ntúra (uniquement en composition : sàgàjigi bélier ...)…u ma foyi kɛ. yɔrɔnin kelen, basa jigi ɲɛfɛta bolila ka tɛmɛ tasuma kɛrɛfɛ.…(jekabaara329_12sidibe_sako-basakele.dis.html)

Jígi→̌→ 89→n.prop/n : 0 →n.prop : 89→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).…u bɛnna mɔgɔ min kan, o kɛra Jigi Jara ye sitadi maliyɛn jɔkɔlɔsibaga.…(kibaru540_07kalo_farikolonyenajew.dis.html)

jígi→̌→ 5

n asas, champion kèlennin, wáanɛ, ncòna, npíri, sànpiyɔn, sànpiɲɔn, sòdanso, ŋàna, ɲɔ̀gɔntɛ.… jeliw bɛ nin yɔrɔ in fɔ Bala ye Sugula. an ko a ma : san fa jigi ani kɔnɔntɔn minɛ Bala.…(sisoko-daa_ka_kore.dis.html)

jìgi→̌→ 130

n espoir

1 • espoir. hákili, ɛsipuwari, jìgila jìgi kári jìgi tíɲɛ jìgi tìgɛ jìgi wáari briser l'espoirnê jìgi tùn tɛ́ í nàli kàn je ne m'attendais pas à ta venuejìgi fá jìgi tùgu combler l'espoirjìgi kɛ́ à yé placer ses espérances en quelqu'un

2 • personne sur laquelle on compte, ami. jìgilamɔgɔ, jìgiya, díyanyemɔgɔ, dɔ́nmɔgɔ, kàfoɲɔgɔn, kànubaga, lìmaana, níkanmɔgɔ, térikɛ, térima, téri í jìgi b'í dɛ̀mɛ ton ami te dépanne

jìgi→̌→ 26→n : 0

v espérer…n'o tɛ lakɔli tun y'a to Bahawa k'a jigi bɛɛ da Bakari kan. sigida mɔgɔw bɛɛ tun da bɛnna Bakari ka jija ma.…(kamara-weleli.dis.html)

1 • espérer. mìsali.

2 • penser. bìsigiya, bìsigi, míiri.

jìgi→̌→ 0→n : 0 jìgin jìgi.

v descendre

1.1 • vi descendre, atterrir cún Sékù jìginna kà bɔ́ fàli` kàn Sékou est descendu de l'âneà jìginna ń kɔ́nɔ je m'en suis souvenu

1.2 • vt descendre de ù tùn bɛ ɲɔ́gɔn gɛ́nna kà bón` bíli` yɛ̀lɛn, k'à jìgin ils étaient en train de courir l'un après l'autre, il montaient sur le toit de la maison et en descendaient

2 • vt déposer

3 • vt diminuer dɔ́gɔya, hàlaki, láfiɲɛ, nɔ̀gɔya, sɔ̀nɔ́gɔ, táanpo (le prix).

4 • vi accoucher bánge, wólo, ɲɛ́suma, ɲɛ́yɛ̀lɛ (qn -- lá ou sans postposition).

5 • vi finir bán, lában (un travail).

6 • vi prendre logement chez mɔ̀gɔ mín ka sɛ̀bɛ, á kà jìgin ò kàn prenez comme logeur un honnête homme

7 • vt recevoir un hôte

8 • vi se disputer cáron án má jìgin ɲɔ́gɔn ná fɔ́lɔ nous ne nous sommes pas encore disputés

9 • vt rappeler í ka nê hákili jìgin ò lá ! rappelle-le moi !

Jigiba→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLDjiguiba

Jigibi→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).…barokuma : maa minnu tun bɛ barokɛ la : Bajini Tarawele, a bɛ fɔ o ma ko Jigibi Kɔrɔnababa Tarawele, Bakuba Tarawele, Sata ka Modibo Tarawele, ani ne Seku Tarawele.…(dumestre-manigances_2003_01.dis.html)

jìgicɛn→̌→ 0( espoir gâter ) jìgitiɲɛ jìgitiyɛn; jìgicɛn.

n déceptiondéception, désespoir jìgija, sɔ̀nja.

jìgida→̌→ 1( espoir poser )

n espérance

jìgifa( espoir remplir )

n espoir combléespoir comblé

jìgija→̌→ 0( espoir sécher )

n déception jìgitiɲɛ, sɔ̀nja.

jìgikari→̌→ 1( espoir casser )

n désappointement

jìgikaribagatɔ( désappointement [ espoir casser ] *agent occasionnel *statif )

adj découragé à bɛ́ jìgikaribagatɔ jìgi tùgu il redonne courage à ceux qui ont l'esprit abattu (Ps 34,19)

jìgila→̌→ 5( espérer *mental1 )

n espoir hákili, ɛsipuwari, jìgi.

jìgilámìsɛnya→̌→ 3→n : 0( espoir [ espérer *mental1 ] petit *en verbe dynamique )

v décevoir kùnnasùuli, sɔ̀nja.

jìgilamɔgɔ→̌→ 3( espoir [ espérer *mental1 ] )

n personne sur laquelle on comptepersonne sur laquelle on compte, ami jìgi, díyanyemɔgɔ, dɔ́nmɔgɔ, jìgiya, kàfoɲɔgɔn, kànubaga, lìmaana, níkanmɔgɔ, térikɛ, térima, téri.

jìgilatigɛ→̌→ 9( espoir [ espérer *mental1 ] couper )

n grande déceptiongrande déception, découragement

jìgilatìgɛ→̌→ 2→n : 0( espoir [ espérer *mental1 ] couper )

v désespérerdésespérer, décourager

jìgimisɛnya→̌→ 0( espoir rapetisser [ petit *en verbe dynamique ] )

n désenchantement

jìgin→̌→ 1056→n : 230 jìgi.

v descendre


Í b'à ni bére` dè jìgintɔ` yé òlû kàn.
Tu le vois en train de descendre sur eux avec un bâton.'
Le converbe en -tɔ / fonction de prédicat second (18.3)

1.1 • vi descendre, atterrir cún Sékù jìginna kà bɔ́ fàli` kàn Sékou est descendu de l'âneà jìginna ń kɔ́nɔ je m'en suis souvenu

1.2 • vt descendre de ù tùn bɛ ɲɔ́gɔn gɛ́nna kà bón` bíli` yɛ̀lɛn, k'à jìgin ils étaient en train de courir l'un après l'autre, il montaient sur le toit de la maison et en descendaient

2 • vt déposer

3 • vt diminuer dɔ́gɔya, hàlaki, láfiɲɛ, nɔ̀gɔya, sɔ̀nɔ́gɔ, táanpo (le prix).

4 • vi accoucher bánge, wólo, ɲɛ́suma, ɲɛ́yɛ̀lɛ (qn -- lá ou sans postposition).

5 • vi finir bán, lában (un travail).

6 • vi prendre logement chez mɔ̀gɔ mín ka sɛ̀bɛ, á kà jìgin ò kàn prenez comme logeur un honnête homme

7 • vt recevoir un hôte

8 • vi se disputer cáron án má jìgin ɲɔ́gɔn ná fɔ́lɔ nous ne nous sommes pas encore disputés

9 • vt rappeler í ka nê hákili jìgin ò lá ! rappelle-le moi !

jìginda→̌→ 2( descendre bouche )

n descente

jìginɛ→̌→ 31 jìgiɲɛ; jìgiɲɔ.

n grenier kúlukulu, mùnɛ.…323 ) nson fɔra nson kɔ, dɔ wɛrɛ t'a la jigiwaaro kɔ. 324 ) tanbaki tilenna ka jiginɛ kɔnɔntɔn jɔ, jigitigɛ nana k'a kɛ tomon ye sɔgɔmada kelen. 325 ) yɛlɛn-ga-rɔ, jukɔrɔcɛ.…(bailleul-sagesse_bambara_01.dis.html)

jìginjigin→̌→ 11( descendre descendre )

n pente raidepente raide

jìginnikaliya→̌→ 0( descendre *nom d'action douleur.aigüe )

n tranchée utérinetranchée utérine (douleurs pelviennes, suite d'accouchement).

jìginnimuso→̌→ 0( descendre *nom d'action femme )

n sage-femme

1 • sage-femme. matɔrɔni, mùsojiginna, sasifamu, tìnminɛmuso.

2 • femme en couches.

jìginniso( descendre *nom d'action maison )

n maternité báya, mùsojiginso, mùsojiginyɔrɔ.

jìginnna→̌→ 0( descendre *je à ) jìgin-ń-ná jìginnna.

n rancune

1 • rancune, ressentiment, rancoeur. dímidon, kɔ́nɔnakuru, tùnkurun, dímiya, làmɔnɛ, mɔ́nɛ.

2 • reproche. Syn : jìginnako jìgin-ń-ná t'í lá je ne t'en veux pas

jìgin-ń-ná→̌→ 0( descendre *je à ) jìginnna.

n rancune


jìgin-ń-na |descendre-1sg-à| ‘rancune’
22.1. Composition nominale selon les modèles -conglomérés

1 • rancune, ressentiment, rancoeur. dímidon, kɔ́nɔnakuru, tùnkurun, dímiya, làmɔnɛ, mɔ́nɛ.

2 • reproche. Syn : jìginnako jìgin-ń-ná t'í lá je ne t'en veux pas

jìgintan→̌→ 4( espoir *privatif )

adj sans espérancesans espérance

jìgintanya→̌→ 2( sans.espérance [ espoir *privatif ] *abstractif )

n manque d'espoirmanque d'espoir

jìgintanya→̌→ 0→n : 0( sans.espérance [ espoir *privatif ] *abstractif )

v priver d'espérance

vt priver d'espérance

jìgiɲɛ→̌→ 0 jìginɛ jìgiɲɛ; jìgiɲɔ.

n grenier kúlukulu, mùnɛ.

jìgiɲɔ→̌→ 0 jìginɛ jìgiɲɛ; jìgiɲɔ.

n grenier kúlukulu, mùnɛ.

jìgisɛmɛ→̌→ 3( espoir adosser )

n point d'appuipoint d'appui, aide jìgiya, sínsinda, sɛ̀mɛjiri, tàyɔrɔ, bólomadɛmɛ, bólomagɛn, dɛ̀mɛbaga, dɛ̀mɛ, dɛ̀mɛɲini, dɛ̀mɛɲɔgɔn, nàfalan.

jígisɔ→̌→ 0

n objet frêleobjet frêle, souffreteux

jìgitigɛ→̌→ 17( espoir couper )

n désillusiondésillusion, dépit

jìgitigɛ→̌→ 0( espoir couper )

adj énorme láhawuta.

jìgitiɲɛ→̌→ 0( espoir gâter ) jìgitiyɛn; jìgicɛn.

n déceptiondéception, désespoir jìgija, sɔ̀nja.

jìgitiyɛn→̌→ 0( espoir gâter ) jìgitiɲɛ jìgitiyɛn; jìgicɛn.

n déceptiondéception, désespoir jìgija, sɔ̀nja.

jìgiya→̌→ 31( espoir *abstractif )

n point d'appuipoint d'appui, recours, ami jìgisɛmɛ, sínsinda, sɛ̀mɛjiri, tàyɔrɔ, nàfalan, díyanyemɔgɔ, dɔ́nmɔgɔ, jìgilamɔgɔ, kàfoɲɔgɔn, kànubaga, lìmaana, níkanmɔgɔ, térikɛ, térima, téri, jìgi.

jìgiya→̌→ 1→n : 0( espoir *abstractif )

v donner de l'espoir

vt donner de l'espoir nìn kúma yé nê jìgiya cette parole m'a donné de l'espoir

jìgiya( descendre *abstractif )

v donner l'hospitalité

vt donner l'hospitalité jàtigiya.

jìhadi jàhadi jàadi; jàhadu Ar. jiha:d

n 1 • calamité, calamité, grand malheur, catastrophe. kóba, bàlawu, bérebila, fírina, kàsaara, màsiba, tátiɲɛ ɲìnan kɔ́ngɔ yé jàhadi yé la famine de cette année est une catastrophe

2 • troubles (agitations populaires).

3 • crime. dànsagonwale.

4 • effort religieux.

5 • guerre sainte (pour les musulmans).

6 • objet magique, fétiche.

jíidi→̌→ 135→n : 24 yíidi Ar. za:da

v accroître… nka, an bɛ se k'an sinsin kulu jumɛnw kan walasa baloko ɲuman bɛ jiidi an bolo sigida la ? baloko mago dɛnnen don hadamaden ka fɛn damadɔ la : si hakɛ, cɛkunda ani …(berson_traore-ka_sigidalafen_duntaw.dis.html)

1 • vt accroître yígiyigi, yíriwa.

1.2 • vi croître bònyaya, bònya.

2.1 • vt multiplier, faire pulluler cáya, báwolo, lábugun, lácaya, sìgiyɔrɔma.

2.2 • vi se reproduire gòni jíidira kà gòni jíidi la chaleur devint de plus en plus intense

3 • vt soutenir, promouvoir bánban, dòndo, dòndòn, dɛ̀ndɛ, dɛ̀ɛmɛdɛɛmɛ, jùkɔrɔmatíntin, kɔ́kɔrɔmadòn, sènkɔrɔdòndon, sènkɔrɔmadòn, sènkɔrɔmadɛ̀mɛ, tɛ̀gɛlɛ, bárabɔ, búgun.

jíjà→̌→ 258→n : 0( eau sécher )

v s'efforcer

1 • vr s'efforcer, s'appliquer bánban, cɛ́sìri, gɛ̀lɛya, jílajà, kára, kɛ́rɛtɛkɛrɛtɛ, pá, pí, tán, bòli, tími.

2.1 • vt tendre rɔ́jà, sàma, yɛ̀lɛn (une corde ...)

2.2 • vt serrer, comprimer, essorer cɔ̀ri, dóroko, dɛ̀rɛ, gɛ̀nɛ, gɛ̀rɛntɛ, mɔ́sɔn, kólokoto, jíbɔ.

Jijɛni→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0 Jijɛnin

n prop TOPDidiéni (village et commune, cercle de Kolokani, région de Koulikoro).… kɔfɛ. bolofɛnjira in daminɛni kɛnɛ ɲɛmɔgɔya tun bɛ Jijɛnin komandan ( superefe ) bolo. Jijɛnin mɛri, Sagabala mɛri, Adafu-Gale baarakɛla minnu dagalen bɛ Jijɛnin, Sahɛli21 …(kibaru545_03jara-sikolokololaw_jijenin.dis.html)

Jijɛnin→̌→ 24→n.prop/n : 0 →n.prop : 24→n : 0 Jijɛni

n prop TOPDidiéni (village et commune, cercle de Kolokani, région de Koulikoro).…FASOKABA tun nana ni doni min ye n'i y'o tila 3 ye, o sera ka tila 2 feere o la. Sagabala ni Jijɛnin kominiw dara ale kan sannibasɔrɔ la.…(kibaru545_03jara-sikolokololaw_jijenin.dis.html)

jíji→̌→ 0→n : 0

v menacer

vt menacer bàabaali, bàgabaga, póroporo (sans avoir l'intention d'agir). à y’à fà jíji kó à bɛ́nà bòli il a menacé son père de s'en aller

jíjukɔrɔsa→̌→ 1( eau dessous [ derrière sous ] serpent )

n hypocrite fìlankafo, jàkumamori, jílasa, jírɔgungurun, kánfilafɔ, kɔ́nɔnafin, súrɔgungurun, dùgujukɔrɔsa.

jíjukɔrɔsaya→̌→ 1( hypocrite [ eau dessous [ derrière sous ] serpent ] *abstractif )

n hypocrisie dɛ́rɛdɛrɛ, fìlankafoya.

jíkankooro→̌→ 0( eau sur varan.de.terre )

n vaurien bàkɔrɔnku, bátaraden, bátaramɔgɔ, bìlakojugu, dángaden, dénbo, dénsu, dùsukasimɔgɔ, fágonbaatɔ, fùgari, hɔ́rɔnkolon, kɔ̀nɔku, lágabo, lágasa, nàfu-táafu, nàntan, pànparanba, sárakaden, sárakajugu, sárakamurukuru, sárakamɔgɔ, sɔ̀nkolon, ɲàmankolon.

jíkankurun→̌→ 12( eau sur pirogue )

n piroguepirogue, barque kúrun, sàlan.

jíkisɛ→̌→ 0( eau grain )

n goutte d’eau

1 • goutte d’eau. í túlo tɛ́ jíkisɛ mànkan ná ? tu n'entends pas les gouttes ?

2 • étendue d'eau.

jíkɔrɔ→̌→ 0( eau vieux )

n boisson alcooliséeboisson alcoolisée jíkɔrɔnin.

Jikɔrɔnin-Para→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0

n prop TOPDjikoroni-Para (un quartier de la commune 4 de Bamako).…Bamakɔ komini naaninan kin ye 8 ye : Talikɔ, Lasa, Sibiribugu, Jikɔrɔnin-Para , Sebeninkɔrɔ, Hamudalayi, Lafiyabugu ani Kalabanbugu.…(kibaru531_05konta-bamako_komini.dis.html)

Jikɔrɔnipara→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop TOPJikoroni Para (un quartier de Bamako).…o filɛ minisirisow dagayɔrɔ ni Jikɔrɔnipara furancɛ la bada la : telefɔni : 76-44-91-55 / 20-22-52-15 Moriba Kulubali / Dɔkala Y.…(kibaru536_06kulubali_jara-korosoliye.dis.html)

jíkuru→̌→ 8( eau boule )

n vague

1 • vague. wòyo.

2 • bloc de glace.

jílafɛn→̌→ 11( eau à chose ) jírɔfɛn

n animal aquatique

1 • animal aquatique.

2 • plante aquatique. ndánso.

jílajà→̌→ 63→n : 0( eau faire.sécher [ *causatif sécher ] )

v s'efforcer

vr s'efforcer bánban, cɛ́sìri, gɛ̀lɛya, kára, kɛ́rɛtɛkɛrɛtɛ, pá, pí, tán, jíja.

jílama→̌→ 36( eau *en tant que )

adj liquide

1 • liquide. jíma (de l'apparence de l'eau).

2 • fécondée de fraîche date. à kɔ́nɔ jílama dòn elle est enceinte des tout premiers mois (euph)

jílasa→̌→ 1( eau à serpent ) jírɔsa

n serpent d'eau

1 • serpent d'eau.

2 • hypocrite. dùgujukɔrɔsa, fìlankafo, jàkumamori, jíjukɔrɔsa, jírɔgungurun, kánfilafɔ, kɔ́nɔnafin, súrɔgungurun.

jílatoli→̌→ 2( eau à rester *nom d'action )

n noyade

jíma→̌→ 37( eau *comme de )

adj aqueux

1 • aqueux (où.il.y.a.de.l'eau).

2 • mouillé.

3 • liquide. jílama.

jímasonya→̌→ 0→n : 0( eau dérober [ voleur *abstractif ] )

v liquéfier

vt liquéfier jíya.

Jime→̌→ 5→n.prop/n : 0 →n.prop : 5→n : 0 Njim

n prop NOM CLDjimé…" a bɛ to ka " solu yo " da a la : " solu yo, Jime ni Bukari kɔrɔkɛ, bisimila. Silamaganba Koyita, bisimila.…(sisoko-lamidu_soma.dis.html)

jimijama→̌→ 1

n arbre entadaarbre entada, Entada africana…o fana bɛ suman ɲɛ. ni i dun ma nin si sɔrɔ dun, jiri dɔ bɛ yen ko « jimijama » ( dɔw ko samanɛrɛ ). o ladɔn bɛ se ka kɛ i ka sumanfura ye ( sɛnɛfɛnw ).…(jekabaara145_09sidibe-bagayoko-bamananya_ka.dis.html)

jíminkàla→̌→ 0( eau boire tige )

n plante Clerodendrum capitatum

1 • plante Clerodendrum capitatum. jíminkàlanin. verb (plante grimpante à tiges souvent creuses).

2 • herbe Panicum longijubatum. jíminnan gram.

jíminkàlanin→̌→ 0( eau boire tige *diminutif )

n plante Clerodendrum capitatum

1 • plante Clerodendrum capitatum. jíminkàla. verb (plante grimpante à tiges souvent creuses).

2 • herbe Panicum longijubatum. jíminnan gram.

jíminnan→̌→ 0( eau boire *instrumental )

n arbuste Alchornea cordifolia

1 • arbuste Alchornea cordifolia (arbuste ---> 2 / 4 m (dans les galeries forestières, près des mares)). euph. kɔ̀gira.

2 • herbe Panicum longijubatum. jíminkàlanin, jíminkàla gram.

jíminnɔgɔ→̌→ 1( eau boire désir )

n soif mìnnɔgɔ.

jíminsira→̌→ 7( eau boire chemin )

n oesophage

1 • oesophage. kánfìle, kánworofɛ.

2 • désir, convenance. bɛ̀rɛma, sàgona à ma táa ń jíminsira fɛ̀ ça ne m'a pas plu, je ne l'ai pas avalé

jìn→̌→ 24

n rempartrempart, fortification tàra.…'Nunfaran Kante ko : ‘ ne yɛrɛ ye n tagama Kanja jin tɔ kan. o tuma na, jin tɔ tun ka ca. o tun ye Konatew ka jin ye. n ye Issakuru jin fana tɔ ye.…(keita_kouyate-narena_pendant.dis.html)

Jinbiga→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLDjimbiga

Jinɛ→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Lágìnɛ; Láginɛ; Lajinɛ

n prop TOPGuinée (nom de lieu).

jínɛ→̌→ 207 jɛ́nɛ Ar. jinn

n espritesprit, génie, être surnaturel hákili, jà, náalo, sìgifɛn, ùruwanɛ, yíri (bienfaisant ou malfaisant).…- ɔnhɔn ! - Ɲɛnama tun tɛ jinɛ ye, wɔkulɔ tun tɛ, bilisi tun tɛ, adamaden tun don nka adamaden da kojugu tun don.…(balo-daa_monson_ni_nyenama.dis.html)


NUMUYA - Les forgerons travaillent avec les génies - Par : Mamadou Kourouma - Guinée, Hamana (Mandenkalou - Les gens du Manden, 2018)

À ka dú` jɔ̀-yɔrɔ` yé jínɛ-ma-yɔrɔ dè yé.
L’endroit où il bâtissait sa concession était hanté par les génies’ [An ka yɛlɛ].
30.1. Construction attributive inversive

jínɛbana→̌→ 3( esprit maladie )

n maladie mystérieusemaladie mystérieuse bónnibana (attribuée aux mauvais esprits). kúngobana.

jínɛmori→̌→ 36( esprit marabout )

n magicien dàgadonna (personne censée avoir des dons extraordinaires).

jínɛɲama→̌→ 0( esprit force.occulte )

n causes des cris de l'enfantcauses des cris de l'enfant (toutes les causes des cris incessants de l'enfant). jínɛbana ?.

jínɛsaga→̌→ 0( esprit ovin )

n bélier très blancbélier très blanc jínɛsagajigi.

jínɛsagajigi→̌→ 0( esprit bélier [ ovin mâle ] )

n bélier très blancbélier très blanc jínɛsaga.

jínɛtɔ→̌→ 2( esprit *statif )

adj possédé d'un esprit

1 • possédé d'un esprit.

2 • qui entre en transe.

jínɛtɔmuso→̌→ 0( esprit *statif féminin ) Voir : jídentɔ; dídentɔ.

n guérisseuse-devineresse (fait partie d'une société secrète et pratique les danses de possession).

Jingarebɛri→̌→ 4→n.prop/n : 0 →n.prop : 4→n : 0

n prop Djingarber (ancienne mosquée à Tombouktou).…u y'u to o la ka misiriba jɔ k'o tɔgɔ da Jingarebɛri . o kɔfɛ muso nafolotigiba dɔ ye misiriba wɛrɛ jɔ k'o wele Sankore.…(kibaru539_03fd_jara-burudame_jujon.dis.html)


Mosquée de Djen Gueriber, Tombouctou, 1895-1901
Archives Nationales d'Outre-mer (ANOM)

jìngijanga→̌→ 5→n : 0 lìngilanga lèngelanga

v osciller…u bɛ fama tuma min na, Bari ni Kanijo mɔden, a b'i jingijanga ka na u ye komi Satadugu Bakɔrɔba.…(kone-sunjata.dis.html)

vi 1 • osciller, se balancer. yɔ̀gɔyɔgɔ, fìinifaana, fìlifala, lònbolanba (pour qqch. ou qqn de long, grand, mince, frêle).

2 • se pavaner, se dandiner. bòrobara, dùgudɛgɛ, dùgurudɛgɛrɛ, fùgubefugube, jáɲigijaɲigi, yálon.

jìngɔn→̌→ 4 gìngɔn.

n assoupissement myɛ̀myɛ (en position assise ...)… bɔ yɔrɔ si la fo Ala bara, a k'a dɔn Ala ye bonya masa ye, kodɔnbaga don. 11. waati min na Ala bɛ jingɔn bila aw la, k'o kɛ hakililatigɛ ye ka bɔ a yɔrɔ, ka tila ka sanji lajigin aw kan, walasa k'aw …(kurane008.dis.html)

jìngɔn→̌→ 4→n : 1 gìngɔn.

v s'assoupir…kɔɲɔcɛ mɛnna ni a ma na minkɛ, u bɛɛ jingɔnna ka sunɔgɔ.…(layidu_kura_01mace.dis.html)

vi s'assoupir, somnoler myɛ̀myɛ.

jíninbere→̌→ 1 jínjinbere.

n Source : Fr. gingembre + jínin 'petit eau' ou Anglais ginger beereau.de.gingembre, eau de gingembre…olu bɛ jininbere kɛ u kɔnɔ ka feere an ma.…(kibaru545_04jalo-mananin_koson.dis.html)

jínjin→̌→ 0→n : 1 jíɲi.

v trembler de froid

vi trembler de froid júju (un mot peu connu).

jínjinbere→̌→ 0 jíninbere jínjinbere.

n Source : Fr. gingembre + jínin 'petit eau' ou Anglais ginger beereau.de.gingembre, eau de gingembre

jínjinbere→̌→ 0

n gingembre dùgumaɲamaku, ɲámaku.

jínɔgɔ→̌→ 22( eau sale )

n eau saleeau sale

jínpo→̌→ 0

n inflammation (entre les orteils, à la plante des pieds en hivernage).

jínson→̌→ 5( eau voleur ) jíson.

n torrenttorrent, crue subite des eaux báworonto, kɔ̀woronto.

jíntanya→̌→ 12( eau *privatif *abstractif )

n manque d'eaumanque d'eau, déshydratation, sécheresse

jíntanya→̌→ 1→n : 0( eau *privatif *abstractif )

v manquer d'eau

vi manquer d'eau k'à tà sálòn ná kà nà ɲìnan ná, án jíntanyana kósɛbɛ depuis l'an dernier jusqu'à cette année, nous avons beaucoup manqué d'eau

jíɲɛ→̌→ 0 díɲɛ díyɛn; jíɲɛ; jyɛ́n; dúnuɲɛ; dúɲa; dúniya; dúnuya Ar. dunya:

n monde díɲɛso (les formes dúniya, dúnuya sont utilisées par les griots et les chanteuses traditionnelles). díɲɛ` ná ! jamais de la vie ! díɲɛ` látìgɛ traverser le monde, vivredíɲɛ lában ces derniers temps, ces temps-cikà díɲɛ sèn mìnɛ à bósobagaw yé ne venir au monde que pour en tenir les pattes au profit de ceux qui le dépouillentní nê tùn y'à dɔ́n dúniya bɛ́ tàn... si j'avais su que le monde était ainsi …

jíɲɛ→̌→ 5( eau oeil )

n chemin d'écoulement des eaux de pluiechemin d'écoulement des eaux de pluie ní sánji cáman nàna kà tága bá kɔ́nɔ, jɛ́gɛ bɛ́ yɛ̀lɛn jíɲɛ fɛ̀ (dú)

jíɲɛnabɔ→̌→ 0( monde à sortir ) díɲɛnabɔ díyɛnnabɔ; jíɲɛnabɔ.

n naissancenaissance, temps passé sur la terre bánge, bɔ́, dá, fíɲɛnabɔ, díɲɛnatigɛ, díɲɛsosigi à díɲɛnabɔ ka kɔ̀rɔ í tá yé il est plus âgé que toi

jíɲi→̌→ 0→n : 0 jínjin jíɲi.

v trembler de froid

vi trembler de froid júju (un mot peu connu).

jíŋɛɲɛ→̌→ 1( eau rugosité )

n poisson Distichoduspoisson Distichodus (poissons herbivores à petites écailles rugueuses). bínɲimi.

jipu→̌→ 0 zipu jupu; jipu.

n jupe jàso.

jìra→̌→ 2756→n : 32 yìra; jìr'.

v montrer…3094 ) mɔgɔsɛbɛ kaburu bɛ jira ni bolo ye, mɔgɔ lankolon kaburu bɛ jira ni bonbon ye.…(bailleul-sagesse_bambara_02e.dis.html)

1 • montrer, montrer qqch. màjìra, ɲási (à -- lá).

2 • indiquer. tàamasiyɛn (en parlant). ò b’à jìra án ná... cela nous montre que …

jìralan→̌→ 4( montrer *instrumental ) yìralan.

n démonstratif

jíran→̌→ 10→n : 2 yíran.

v griller…mɔgɔw ka fɔ la, n'i b'a fɛ i ka piza ka kɛ ɲɔgɔntɛ ye, fo i k'a jiran ni sukɛsu kɔrɔ dɔgɔ ye.…(kibaru467_3tinye_wa_nkalon.dis.html)

1 • griller. jèni, sìsi.

2 • frire.

jìranko→̌→ 0( montrer affaire )

n action importanteaction importante, action significative

Jire→̌→ 37→n.prop/n : 0 →n.prop : 37→n : 0

n prop NOM CLDjiré… ne ko : Adama, e bɛ mori Mamadi Jire dɔn Duguba wa ? Adama ko : Mamadi Jire, a b'a dɔn, a jɛɲɔgɔn don, wa moriya dɔnni b'a la kosɛbɛ …(dumestre-manigances_2003_02.dis.html)

jíri→̌→ 549 yíri.

n arbre…1092 ) n'i ye fiyentɔ kan mɛn ko : « bunteni », a y'a cin kɛ, a ma a ye. 1093 ) « nin jiri suma ka di » - « i sigira a kɔrɔ ». 1094 ) shɔ k'i ban den ma, o ka fisa ɲɔsi lankolon ye.…(bailleul-sagesse_bambara_02b.dis.html)

1 • arbre, arbuste. dɔ́gɔ, jírisun.

2 • bois (matériau).

jíribaarala→̌→ 3( arbre travailler *agent permanent )

n menuisier

1 • menuisier. jíridɛsɛla, kùle, miniziye.

2 • bûcheron.

jíribolo→̌→ 12( arbre branche )

n branche bólo.

jíribuguri→̌→ 0( arbre poussière )

n sciure

jíribulu→̌→ 11( arbre feuille )

n feuille búlu, fúra, jírifura.

jíriden→̌→ 81( arbre enfant )

n fruit dén, jírimɔ.

jíridɛsɛ→̌→ 0( arbre mollet )

n sculpture jírimɔ̀gɔnin.

jíridɛsɛla→̌→ 0( arbre tailler *agent permanent )

n sculpteur

1 • sculpteur, menuisier, charpentier. jíribaarala, kùle, miniziye.

2 • bûcheron.

jíridùgumajɔ→̌→ 0( arbre village *à dresser )

n jeunes plants au pied d'un arbrejeunes plants au pied d'un arbre

jírifara→̌→ 3( arbre écorce )

n écorce fàra, ŋɔ̀mɔ, jíriŋɔmɔ.

jíriforo→̌→ 13( arbre champ )

n vergerverger, plantation d'arbres

jírifura→̌→ 11( arbre feuille )

n feuillefeuille, feuillage búlu, fúra, jíribulu.

jíriju→̌→ 10( arbre derrière )

n fût bàrikon.

jírikɔnkɔn→̌→ 0( arbre frapper )

n picpic, Campethera, Dendropicos, Mesopicos (oiseaux arboricoles, grimpeurs, chassent les insectes du bois).

jírikɔnɔ→̌→ 0( arbre ventre )

n hectare tari, ɛkitari.

jírikɔrɔta→̌→ 0( arbre soulever [ dessous prendre ] ) yírikɔrɔta.

n envie de vomir

1 • envie de vomir.

2 • excitation sexuelle, érection.

jírikɔrɔtà→̌→ 0→n : 0( arbre soulever [ dessous prendre ] ) yírikɔrɔtà.

v donner la nausée

vt 1 • donner la nausée. láɲugun.

2 • bander (sens sexuel).

jírikɔrɔtali→̌→ 0( donner.la.nausée [ arbre soulever [ dessous prendre ] ] *nom d'action ) yírikɔrɔtali.

n nausée

1 • nausée. ɲúgun.

2 • érection (anat).

jírikunanin→̌→ 2( arbre amer *diminutif )

n neemneem, margousier, arbre Azadarichta indica méli. màlijirinin (arbre, pousse encore avec juste 150 mm de pluie, originaire des Indes, mais adopté partout— il a des propriétés insectifuges et insecticides). méli.


o bɛ kunkolodimi kɛnɛya (Hesperian, Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018)

jírikuru→̌→ 22( arbre boule )

n bûche tákurun jírikuru mɛ́ɛn ô mɛ́ɛn jí rɔ́, à tɛ kɛ́ bàma yé : (pró) si longtemps que reste dans l'eau la bûche, elle ne devient pas crocodile

jírima→̌→ 4( arbre *comme de )

adj en bois

1 • en bois. jíriman.

2 • arborescent.

jírimàanin→̌→ 4( arbre homme *diminutif ) jírimɔ̀gɔnin

n statuettestatuette, sculpture mɔ̀gɔnin, jíridɛsɛ.

jíriman→̌→ 0( arbre *adjectivateur )

adj en boisen bois jírima.

jírimasa→̌→ 2( arbre roi )

n grand arbregrand arbre (qui peut atteindre une grande taille).

jírimɔ→̌→ 0( arbre mûrir )

n fruit dén, jíriden.

jírimɔ̀gɔnin→̌→ 3( arbre homme *diminutif ) jírimàanin

n statuettestatuette, sculpture mɔ̀gɔnin, jíridɛsɛ.

jírininbulu→̌→ 0( arbre *diminutif feuille )

n arbre Moringa oleiferaarbre Moringa oleifera, arbre Moringa pterigosperma ( il est souvent cultivé car les jeunes fruits, les fleurs et les feuilles se mangent comme légumes). mori.

jírintanya→̌→ 4→n : 2( arbre *privatif *abstractif )

v déboiser

vt déboiser

jíriɲɛji→̌→ 19( arbre larme [ oeil eau ] )

n gomme gɔmu, ɲɛ́ji.

jíriŋɔmɔ→̌→ 0( arbre écorce )

n écorce fàra, ŋɔ̀mɔ, jírifara.

jíripanparan→̌→ 0( arbre surface.plane )

n plancheplanche, traverse fɛ́rɛn, mànge, pilansi, cɛ́tigɛ, gáda.

jírisen→̌→ 0( arbre jambe )

n pilier

jírisi→̌→ 6( arbre moudre )

n menuiserie menizeya.

jírisɔnna→̌→ 0( arbre gratifier *agent permanent )

n arroseur

1 • arroseur. sɔ́nnikɛla (celui.qui.arrose.les.arbres).

2 • sacrificateur. fàgabaga, kántigɛla, mùrukalatigi (qui fait un sacrifice à un arbre-fétiche).

jírisun→̌→ 26( arbre tronc )

n arbre dɔ́gɔ, jíri.

jíritigɛ→̌→ 16( arbre couper )

n déboisement (en vue de faire un nouveau champ).

jíritu→̌→ 17( arbre touffe )

n bosquetbosquet, bois touffu fɔrɛ.

jìro→̌→ 0 jòro

n arbre Securidaca longipedunculataarbre Securidaca longipedunculata (---> 4 / 5 m (belles fleurs roses, violettes, le fruit est une samare)).. polyga dìro, sàtɛ́nɛ.

jírɔbana→̌→ 0( eau dans maladie )

n dysménorrhée básibɔnkɔnɔdimi (la femme doit souvent se laver). à bólo bɛ́ dòn jí rɔ́

jírɔbasa→̌→ 1( eau dans margouillat )

n crocodile bása, màli, bàma.

jírɔfɛn→̌→ 2( eau dans chose ) jílafɛn

n animal aquatique

1 • animal aquatique.

2 • plante aquatique. ndánso.

jírɔgungurun→̌→ 0( eau dans souche )

n hypocrite dùgujukɔrɔsa, fìlankafo, jàkumamori, jíjukɔrɔsa, jílasa, kánfilafɔ, kɔ́nɔnafin, súrɔgungurun.

jírɔminan→̌→ 0( eau dans guib.harnaché )

n guib d'eauguib d'eau, Tragephalus trag spekei (antilope de la taille du chevreuil, haute sur patte).

jírɔnkogonin→̌→ 0( eau dans tortue.aquatique *diminutif )

n tortue aquatiquetortue aquatique kùngo, táwu, ɲà.

1 • Pelomedusa.subrufa (33 cm, plie sa tête latéralement).

2 • Pelusios.sp (P. adansonii, 19 cm— P.niger, 18 cm— P.subniger, 29 cm). jírɔsula, nkógonin, nkúgo.

jírɔsa→̌→ 1( eau dans serpent ) jílasa

n serpent d'eau

1 • serpent d'eau.

2 • hypocrite. dùgujukɔrɔsa, fìlankafo, jàkumamori, jíjukɔrɔsa, jírɔgungurun, kánfilafɔ, kɔ́nɔnafin, súrɔgungurun.

jírɔshɛ→̌→ 0( eau dans poule )

n poule d'eau

1 • poule d'eau, Gallinula.chloropus. kɔ̀shɛ̀nin (bec rouge à bout jaune).

2 • râle noir, Limnocorax.flavirostra (noir, bec jaune, pattes rouges). kɔ̀syɛnin.

jírɔsu( eau dans cadavre )

n noyé

jírɔsula→̌→ 0( eau dans singe.rouge )

n petite tortue d'eaupetite tortue d'eau

jírɔwùlu→̌→ 0( eau dans chien )

n loutre

(loutre à cou tacheté). 1 • Lutra.maculicollis. kɔ̀wulu.

(loutre à joues blanches). 2 • Aonyx.capensis (mammifères carnivores aquatiques, vivent en familles, se nourrissent de poissons, mollusques ...)

jìr'→̌→ 0→n : 0 jìra yìra; jìr'.

v montrer

1 • montrer, montrer qqch. màjìra, ɲási (à -- lá).

2 • indiquer. tàamasiyɛn (en parlant). ò b’à jìra án ná... cela nous montre que …

jísalasala( eau peu.concentré )

n liquide peu concentré

1 • liquide peu concentré.

2 • lymphe. básiji.

3 • sérum. án tɔ̀ yé jísalasala yé "il ne nous reste que de l'eau claire" (disent les coépouses d'un polygame volage !)

jísamamansin→̌→ 1( eau tirer.vers.soi machine ) jísamamasin

n moto-pompe

1 • moto-pompe. mótopɔnpe.

2 • éolienne.

jísamamasin→̌→ 2( eau tirer.vers.soi machine ) jísamamansin

n moto-pompe

1 • moto-pompe. mótopɔnpe.

2 • éolienne.

jíshyɔlɔlan→̌→ 0( eau égoutter *instrumental ) jísɔɔlɔlan jíshyɔlɔlan.

n entonnoir antonowari, cɔ́ɔlɔ.

jísolilan→̌→ 1( eau puiser *instrumental )

n louchelouche, gobelet (tout ustensile pour puiser de l'eau).

jíson→̌→ 0( eau voleur ) jínson jíson.

n torrenttorrent, crue subite des eaux báworonto, kɔ̀woronto.

jísɔɔlɔlan→̌→ 1( eau égoutter *instrumental ) jíshyɔlɔlan.

n entonnoir antonowari, cɔ́ɔlɔ.

jítɔ→̌→ 2( eau *statif )

vq poltron

jítɔ→̌→ 13( eau *statif )

adj poltron síranbagatɔ, dùsukunntan.

jítɔ→̌→ 9( eau *statif )

n poltron dùsukunntan.

jítɔya→̌→ 6( poltron [ eau *statif ] *abstractif )

n peurpeur, poltronnerie jàbɔ, jàpapa, jàsiran, jàtigɛ, jàwuli, làsiran, síran, síranɲɛ, ɲɛ́siran, ɲɛ́siranɲɛ, jí.

jítɔya→̌→ 1→n : 0( poltron [ eau *statif ] *abstractif )

v avoir peur

vi avoir peur cógori, síran, tàmaki, yíranyiran.

Jitumu→̌→ 16→n.prop/n : 0 →n.prop : 16→n : 0 Jitumun

n prop TOPJitoumou, (une région historique au sud de Bamako) (nom de lieu).… ɲuman de ye. o la f'an k'an ka jamana sariyaw ɲini k'u dɔn. o la an ka jamana kanu tɔ bɛ sinsin. Jitumu Bala Sidibe balikukalanden jolen ka bɔ Maɲanbugu ( Bamako ) kiiriso de ye fasodenw …(jekabaara329_03sidibe-mogo_be_wele.dis.html)

Jitumun→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0 Jitumu

n prop TOPJitoumou, (une région historique au sud de Bamako) (nom de lieu).…Ala ka hinɛ o la ; ale tun ye welesebuguka ye Jitumun kɔnɔ. san 2002 kɔnɔna na, bana dɔ ye Azizi minɛ.…(kibaru531_08jara-azizi_wonderi.dis.html)

jíwoyo→̌→ 3( eau courant )

n courantcourant, flot wòyo (d'une rivière).

jíya→̌→ 0→n : 0( eau *abstractif )

v liquéfier

1 • vt liquéfier, délayer jímasonya.

2 • vi être liquide, devenir liquide

jíya→̌→ 0( eau *abstractif )

n état liquideétat liquide

jó→̌→ 63

n raison dàliluya, dàlilu, jɔ̀kan, kùn, kɛ́ko, kɛ́kun, lásiri, sábabu, tìɲɛ (droit d'agir de telle manière). í jó b’à lá tu as raisonjó b'í fɛ̀, jó b'í bólo tu as la priorité (code de la route)

jó→̌→ 10→n : 0

v donner raison

1 • vt donner raison tìɲɛtigiya kà jótigi jàlaki, kà jàlakitigi jó, súrɔfɛn dè b'ó kɛ́ déclarer coupable l'innocent et disculper le coupable, c'est l'oeuvre de la concussion (des pots-de-vin)

2 • vi diminuer de rigueur (sujet non personnel). nɛ́nɛ jólen ń ná le froid ne m'est plus pénible (j'y suis habitué)

3 • vt diminuer la force (la rigueur, l'amertume de ...) fúra bɛ́ fílen jó (certaines) feuilles diminuent l'amertume des calebasses (neuves)

jó→̌→ 7→n : 0

v être en pleine forme…nka o caman bɛ sa yɔrɔnin kelen ka da a kan u ma jo kosɛbɛ.…(kunnafoni_jelenw.dis.html)

vi 1 • être en pleine forme. à má jó fɔ́lɔ il n'est pas parfaitement rétabli

2 • être habitué, résister, être immunisé. físikifasaka à ɲɛ́ tùn má jó bán il n'avait pas encore les yeux ouverts

3 • être aguerri, être endurci, être costaud. dén sèn má jó bán le bébé n'est pas encore capable de marcher

4 • être compétent. kòsa.

jó→̌→ 0→n : 0

v laver

vt laver jɛ́ya, kò, màkò (un défunt chez les musulmans).

jò→̌→ 26

n fétiche…n fa Fajo y'i ban josɔn cɛ ɲinin ma fo ka ne kɛ k'a jo sɔn cɛnin ye. n fa Cɛman y'i ban josɔn cɛ ɲinin ma fo ka ne kɛ k'a jo sɔn cɛ nin ye.…(diarra-chants_circoncision.dis.html)

1 • fétiche. bási, bóli, jàhadi, kɔ̀rɔti, ɲánfɛn (familial, sans société d'initiation).

2 • serment, alliance. báaya, dáfalen, kàlikan (fait sur le fétiche « jo »). aliyansi, jɛ̀, láyidu jò bɛ́ fúla ní nùmu cɛ́ il y a une alliance entre les Peuls et les forgerons

3 • autel. jò báaralen dòn dàankun ná un "autel" est mis en place au carrefour (vieille termitière …)

jòbaatɔ→̌→ 0( *statif ) jùbaatɔ jùbagatɔ; jìbaatɔ; jòbaatɔ.

adj nouvelle accouchéenouvelle accouchée (femelle qui vient de mettre bas).

jòbaatɔ→̌→ 0( *statif ) jùbaatɔ jùbagatɔ; jìbaatɔ; jòbaatɔ.

n nouvelle accouchéenouvelle accouchée (femelle qui vient de mettre bas).

jógin→̌→ 131→n : 57 jɔ́gin.

v blesser…ne ye n bolo sin a yɔrɔ la. a taara. o kɔ, a nana ni saga segelentɔ dɔ ye, ko ne de y'o jogin , ka a sɔrɔ ne tun ma hali a ka saga kelen ye.…(baabu_ni_baabu_11tunkara-tulogeren_saba.dis.html)

vt blesser màjógin, màndími.

jóginbaatɔ( blesser *agent occasionnel *statif )

adj blessé dálamatɔ, dálama, dáma, dátɔ.

jóginda→̌→ 179( blesser bouche )

n blessure jóginnida, jólida, nɛ̀gɛda, tìgɛda.

jóginnida→̌→ 2( blesser *nom d'action bouche )

n blessure jóginda, jólida, nɛ̀gɛda, tìgɛda.

jógo→̌→ 2 júgo.

n antidoteantidote, contre-poison kàla, lákari (un mot inconnu de tous).… n ye nin ɲɔgɔn fila mɛn n tulo la, fo k'i sa i t'a se fila ! e ye se ka kɛ ɲamaaden ye ? ɔ, fo n'i yɛrɛ jogo ye nin se i ma kɛ, kɔ n'o tɛ i ba kɔni tɛ ! i kana nin ɲɔgɔn wɛrɛ fɔ n ye dɛ ! i tulo b'a la ? a ko : « ma, …(jabate-ngenyekoro_ka_tonnkan.dis.html)

jógo→̌→ 48

n conduiteconduite, caractère bálosen, bálo, bìlako, cógo, kó, sɔ̀n jógo b’à lá il se conduit mal

jógodon→̌→ 1( conduite entrer )

n éducation edikasɔn, kólo, kùnma, làmɔ.

jógojogo→̌→ 0→n : 0

v se dépêcher

vi se dépêcher wùrawura.

jógojuguya→̌→ 2( conduite méchant *abstractif )

n mauvais comportementmauvais comportement, mauvais caractère

jòkàjo→̌→ 1

n anémie… daba mana ta “ jokajo ye n'na “ kɔnɔdimin ye n'na “ kaliya ye n'bara kɔrɔ ” “ ɲɛganw dɛsɛra …(kamara-donon_kasira.dis.html)

1 • anémie. fúlabana, fúlagan, jòlidɔgɔyabana, jòlidɛsɛ, sáyijɛ.

2 • fièvre jaune.

jòkala→̌→ 0

n oiseau téléphone tchagraoiseau téléphone tchagra, Tchagra senegala, pie-grièche brune

jókɛlɛ→̌→ 1( raison querelle )

n guerre justeguerre juste

Jókolo→̌→ 4→n.prop/n : 0 →n.prop : 4→n : 0 Jòkolon Jòkolo

n prop NOM M (nom masculin).…Jokolon Kulubali ɲɛbila sɛbɛnna Adama Samaseku fɛ, Afiriki kanw ɲɛɲinisoba ɲɛmɔgɔba.…(jabate-ngenyekoro_ka_tonnkan.dis.html)

Jòkolo→̌→ 4→n.prop/n : 0 →n.prop : 4→n : 0 Jòkolon Jókolo

n prop NOM M (nom masculin).…a ko yɛlɛn, yɛlɛn kanjan kan joona dɛ. Jokolo yɛlɛnna kanjan kan a ye Seku Maru dindannen ye. ee ! a ko a banna.…(diallo-conquetes_el_hadj_omar.dis.html)

Jòkolon→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0 Jòkolo; Jókolo

n prop NOM M (nom masculin).…Jokolon Kulubali ɲɛbila sɛbɛnna Adama Samaseku fɛ, Afiriki kanw ɲɛɲinisoba ɲɛmɔgɔba.…(jabate-ngenyekoro_ka_tonnkan.dis.html)

jóli→̌→ 281

n plaie dá, kèlebe jóli bɛ́ à sèn ná il a une plaie au pied

jòli→̌→ 406 jèli.

n sang

1 • sang. bási à jòli bɔ̀nna kójùgu il a perdu beaucoup de sang

2 • progéniture. nê yɛ̀rɛ jòli dòn c'est mon propre enfant

3 • traits. karisa jòli díyara ń yé un tel m'est sympathiqueà jòli mà ka dí elle est sympathique

jòli→̌→ 181

prn combien í ka jòli bɛ́ ń ná ? combien te dois-je ? jòli dòn ? combien cela coûte-t-il ? il y en a combien ?


kélen, fìla, sàba, náani, dúuru, wɔ́ɔrɔ, wólonfìla = wólonwùla, ségin = séegin, kɔ̀nɔntɔ = kɔ̀nɔntɔn, tán
un, deux, trois, quatre, cinq, six, sept, huit, neuf, dix
Inventaire des numéraux cardinaux (9.2.2)

tán ni kélen, tań ni fìla, mùgan, mùgan ni kélen, bî sàba, bî sàba ni kélen, bî náani, bî dúuru, kɛ̀mɛ, kɛ̀mɛ fìla
onze, douze, vingt, vingt et un, trente, trente et un, quarante, cinquante, cent, deux cent
Inventaire des numéraux cardinaux (9.2.2)

kɛ̀mɛ sàba, kɛ̀mɛ sàba ni bî sàba ni dúuru, bà kélen = bàa kélen, bà fìla = bàa fìla, bà tán àní fìla, bà tán ni fìla, bà kɛ̀mɛ, bà kɛ̀mɛ fìla, míliyɔn kélen, míliyari kélen, jòli?
trois cent, trois cent trente cinq, mille, deux mille, dix mille deux, douze mille, cent mille, deux cent mille, un million, un milliard
Inventaire des numéraux cardinaux (9.2.2)

Ê kó án ka Mǎjɛ́ dí í mà ; mùso jòli b’í bólo ?
‘Tu dis que nous te donnions Madiè ; (mais) tu as combien de femmes ?’ [Biramanin].
Questions partielles (à proformes interrogatives) (12.1)

Nɔ́gɔ`w ni bàgaji`w sɔ̀ngɔ làkika` yé jòli yé ɲìnan ?
‘Cette année, quel est le prix réel des engrais et des produits phyto-sanitaires ?’ [jekabaara273_04fane-san_2008].
Questions partielles (à proformes interrogatives) (12.1)

Jòliba→̌→ 40→n.prop/n : 0 →n.prop : 69→n : 0 Jèliba Bájoliba; Yálìba; Yólìba

n prop TOPNiger (fleuve).…o misali jɔnjɔn dɔ ye Joliba barisa sigidaw ye kabi Bankumana, Kangaba, Julafundo, fo ka don Laginɛ jamana kɔnɔ.…(jekabaara332_04kamara-mali_senefenw.dis.html)

jòlibilensira→̌→ 0( sang rouge chemin ) jòliblensira.

n artère jòlibɔsira.

jòliblensira→̌→ 0( sang rouge chemin ) jòlibilensira jòliblensira.

n artère jòlibɔsira.

jòlibɔbana→̌→ 2( sang sortie maladie )

n menstrues continuellesmenstrues continuelles jòlicayabana.

jòlibɔn→̌→ 22( sang répandre )

n hémorragie básibɔn.

jólibɔnkula→̌→ 0( sang sortir *je queue à ) jòli-bɔ́-ń-kú-lá jólibɔnkula.

n insecte spCleome sp , insecte sp

jòli-bɔ́-ń-kú-lá→̌→ 0( sang sortir *je queue à ) jólibɔnkula.

n insecte spCleome sp , insecte sp

jòlibɔsira→̌→ 0( sang sortie chemin )

n artère jòlibilensira.

jòlicayabana→̌→ 3( sang grand.nombre [ nombreux *en verbe dynamique ] maladie )

n polyménorragiepolyménorragie, règles abondantes jòlibɔbana.

jólida→̌→ 22( plaie bouche )

n blessureblessure, plaie ouverte jóginda, jóginnida, nɛ̀gɛda, tìgɛda, dákɛnɛ.

jòlidɛsɛ→̌→ 98( sang manque )

n anémie fúlabana, fúlagan, jòkàjo, jòlidɔgɔyabana, sáyijɛ.

jòlidɛsɛntumu→̌→ 1( anémie [ sang manque ] ver )

n schistosomeschistosome, ankylostome

jòlidɔgɔyabana→̌→ 1( sang petitesse [ étroit *en verbe dynamique ] maladie )

n anémie fúlabana, fúlagan, jòkàjo, jòlidɛsɛ, sáyijɛ.

jólifara→̌→ 0( plaie écorce )

n croûte d'une plaiecroûte d'une plaie jóliŋɔmɔ.

jòlifinsira→̌→ 0( sang noir chemin )

n veine jòliseginsira.

jólifɔn→̌→ 23( plaie fontanelle ) jólifwɔn.

n cicatrice fɔ́n.

jòlifɔɔnɔ→̌→ 1( sang vomissement )

n hématémèse

jólifwɔn→̌→ 0( plaie fontanelle ) jólifɔn jólifwɔn.

n cicatrice fɔ́n.

jólikisɛ→̌→ 0( plaie grain )

n grande plaiegrande plaie

jòlikisɛ→̌→ 0( sang grain )

n globule du sangglobule du sang

jòlila→̌→ 2( combien *pour le prix de )

prn pour combienpour combien - í bɛ́ jòlila fɛ̀ ? - mùganna - pour combien en veux-tu ? - pour 100 fr


À bɛ́ jòli-la` fɛ̀ ? — À bɛ́ kɛ̀mɛ-na` dè fɛ̀.
Il en veut pour combien ? — Il en veut pour 500 francs’
Dérivation nominale - 21.6. ‑la/-na, le nom de quantité de marchandise

jòlilabana→̌→ 18( sang à maladie )

n sepsissepsis, septicémie

jòlima→̌→ 16( sang *comme de )

adj sanglantsanglant, plein de sang

jòliman→̌→ 1( sang *connecteur ) jèliman.

n sang actifsang actif (dans les adjectifs séparables).

jòlimandi→̌→ 0( sang.actif [ sang *connecteur ] agréable ) jèlimandi.

adj sympathique

1 • sympathique, sociable. kɔ́nɔnajɛ.

2 • préféré, favori.

jòlimandi→̌→ 0( sang.actif [ sang *connecteur ] agréable ) jèlimandi.

n sympathique

1 • sympathique, sociable. kɔ́nɔnajɛ.

2 • préféré, favori.

3 • play-boy (pop.)

jòlimandiya→̌→ 1( sang.actif [ sang *connecteur ] agréable *abstractif ) jèlimandiya.

n air sympathiqueair sympathique, qualité d'être sympathique, don de plaire aux gens

jòlimango→̌→ 1( sang.actif [ sang *connecteur ] désagréable ) jèlimango.

adj antipathique

1 • antipathique, désagréable. ntòri yé fɛ́n jòlimango yé le crapaud est repoussant

2 • peu sociable, misanthrope. mɔ̀gɔlango.

jòlimango→̌→ 0( sang.actif [ sang *connecteur ] désagréable ) jèlimango.

n antipathique

1 • antipathique, désagréable. wùlujoli ntòri yé fɛ́n jòlimango yé le crapaud est repoussant

2 • peu sociable, misanthrope. mɔ̀gɔlango.

jòlimangoya→̌→ 3( antipathique [ sang.actif [ sang *connecteur ] désagréable ] *abstractif ) jèlimangoya.

n antipathie màngoya.

jòlintan→̌→ 0( sang *privatif )

adj anémique

jòlintanya( anémique [ sang *privatif ] *abstractif )

v devenir anémié

vi devenir anémié à jòlintanyana bàna fɛ̀ la maladie l'a anémié

jòlisegi→̌→ 0( sang corbeille )

n arbuste Antidesma venosumarbuste Antidesma venosum euph.

jòliseginsira→̌→ 0( sang revenir chemin )

n veine jòlifinsira.

jòlisira→̌→ 61( sang chemin )

n vaisseau sanguinvaisseau sanguin kùnkolo jòlisira pɛ́rɛnni accident vasculaire cérébral, AVC

jòlisirafunu→̌→ 13( vaisseau.sanguin [ sang chemin ] gonflement )

n varices sánsiri.

jòlisu→̌→ 13( sang cadavre )

n sang d'un hématome

1 • sang d'un hématome, bleu. bága, bile, búlalama, ntála (eccymose).

2 • sang coagulé.

jòlitɔnbana→̌→ 1( sang bloquer maladie )

n accident vasculaireaccident vasculaire

jólo→̌→ 9

n piquant… tun b'a da yɛlɛ k'a tugu, a ɲɛw kɛra iko jolibara, a siw wulila k'u jɔ a fari kan iko jugunin jolow , a y'a kan tɔn ka taama ka sin tura saba nin na…(sankore04_130jara-waraba_ni.dis.html)

1 • piquant. bége, bɔ̀lɔ (d'animal, de plante ...)

2 • plume. kálimu, sí (de poule, de pintade ...)

Joma→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPDioma (nom de lieu).

Jóma→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).…nin kunnafoniw dir'an ma Joma Kɔmɔnsira de fɛ, n'o ye " Aproca " kunnafonidila ye.…(jekabaara280_9sidibe_aporoka.dis.html)

Jonbana→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLDionbana

Jong→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLDjong

Jongolon→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).

jónjon→̌→ 3→n : 0 jòɲo.

v chalouper…dɔ na boli ka jonjon de, Ɲinɛ ne ka Zunke kana boli ka jonjon de, sini jɛ wɛlɛwɛlɛ. 72. solow ye, ee, eyiye ! solow ye ka boloko numu ba neni.…(diarra-chants_circoncision.dis.html)

1 • vi chalouper

2.1 • vi gambader pán-pán.

2.2 • vt faire gambader

2.3 • vr trotter cùrancuran.

jónjon→̌→ 0

adv vitevite, à toute allure gíwu, jóona, súwɛ, félewu, gólogala.

Jonjori→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0

n prop TOPDiondiori (village, cercle de Ténénkou, région de Mopti).…o fana kɛra Jalube komini kɔnɔ yen. ka Jonjori ji ni kungo lakanabaaw ɲɛmɔgɔ faga Tɛnɛnkun sɛrɛkili kɔnɔ.…(kibaru533_02kulubali_jara-moti_mara_la.dis.html)

jònkuru→̌→ 0 jùnkun jùngun; jònkuru; jùnkuru.

n bosse dànkuru, dàn, kɔ́kuru (d'un animal, ex. zébu).

Jonu→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLDjonou

jòɲo→̌→ 0→n : 0 jónjon jòɲo.

v chalouper

1 • vi chalouper

2.1 • vi gambader pán-pán.

2.2 • vt faire gambader

2.3 • vr trotter cùrancuran.

jóoki→̌→ 2

onomat bruit de pasbruit de pas bíribiri, jánki, npárantan.…dibikɔrɔ yɛrɛ wulila k'i dantaama jelema ɲɛ ka na “ jooki... janki, jooki ... janki ! i n'a fɔ ɲanbadakɔnɔ.…(mariko-masunkulu.dis.html)

jóona→̌→ 511

adv bientôtbientôt, vite sɔ́ɔni, gíwu, jónjon, súwɛ jóona à sé lá le plus vite qu'il pourra

jóona→̌→ 56

adj précoce tásuma jóona ka fìsa tásuma kɔ́sa yé les feux (de brousse) précoces sont préférables aux feux d'arrière-saison

jóora→̌→ 0→n : 0 júra júura; jóora Ar. zawra 'visite'

v visiter

vt visiter (un lieu saint, une tombe— terme strictement musulman).

jòosi→̌→ 0→n : 0 jɔ̀ɔsi jɔ̀si; jòsi; jòosi; jɔ̀ɔshi

v essuyer

1 • essuyer. lácɛ̀, màjɔ̀ɔsi, sùsa (eau, poussière, sang ...)

2 • frotter, brosser. cáron, cɛ̀kɛcɛkɛ, gòro, ntìri, téreke, tìrinti, tùrukuturuku.

Jop→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Juf; Juuf; Jɔpu

n prop NOM CLDiop, Diouf

Jorila→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop TOPDiorila (village dans la commune de Dialakoroba, cercle de Kati, région de Koulikoro).…sɛkitɛrincinin 6 ninnu ye : Dangasa, Jorila , Faraba, Kuruba, Tunufu ani Turera.…(kibaru571_03kunnafoniw_guwani.dis.html)

Joro→̌→ 25→n.prop/n : 0 →n.prop : 25→n : 0 Joron

n prop TOPDioro (village et commune, cercle et région de Ségou).…o de musokɔrɔba nana bɔ Segukɔrɔ yan, ka taga Joro , ko ale bɛ taga wari ɲini.…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_07_01.dis.html)

jòro→̌→ 3 jìro

n arbre Securidaca longipedunculataarbre Securidaca longipedunculata (---> 4 / 5 m (belles fleurs roses, violettes, le fruit est une samare)).. polyga dìro, sàtɛ́nɛ.…o « drogue » bɛ bɔ yiri min na, o b'anw fɛ yan an b'a f'o ma joro o joro , u b'o de bɔ. ni u y'o den kari, u b'o mugu siyɛn, k'a b'o kɔkan.…(sunbunu-fula_npogotigi.dis.html)

Joron→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0 Joro

n prop TOPDioro (village et commune, cercle et région de Ségou).… Alu Kɔnɛ ka bɔ Tila, Kamiyandugu komini na Joron mara la Segu …(kibaru466_4kone-nseresi_kura.dis.html)

Jóse→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 1

n prop NOM M (Bamana).…o ɲɛna. kumijosekan filɛ ! Jose ... a kankala tun ka jan kojugu. Min bɛ fin a rɔ, o ye jumɛn ye ? Min bɛ fin ?... o bɛ kɛ tan.…(basiya.dis.html)

jòsi→̌→ 0→n : 0 jɔ̀ɔsi jɔ̀si; jòsi; jòosi; jɔ̀ɔshi

v essuyer

1 • essuyer. lácɛ̀, màjɔ̀ɔsi, sùsa (eau, poussière, sang ...)

2 • frotter, brosser. cáron, cɛ̀kɛcɛkɛ, gòro, ntìri, téreke, tìrinti, tùrukuturuku.

jósira→̌→ 24( raison chemin )

n droit dàlilu, hákɛ, kùnkelen (droit de l'homme).

jótigi→̌→ 5( raison maître )

n celui qui a raisoncelui qui a raison, celui qui a gain de cause

jótigiya→̌→ 1( celui.qui.a.raison [ raison maître ] *abstractif )

n le bon droitle bon droit

Joyila→̌→ 15→n.prop/n : 0 →n.prop : 15→n : 0

n prop TOPDioïla (ville et cercle, région de Koulikoro).… minnu ye Ɲɛna dugu tutigɛ, olu bɛnbakɛ Bubu Jalo bɔra Masina ka na a sigi Kɛlɛkunmana ba kɔ Joyila kɔnɔ. a ye muso dɔ furu ko Mɔnbana. o ye denkɛ cɛ 3 di a ma minnu ye Watɛni Jalo, Mamuru Jalo ani …(jekabaara171_10fane-nyena_dugu.dis.html)

jɔ́ jɔ̀; jɔ́n.

n informé (un mot peu connu). ń b'à jɔ̀ rɔ́ je suis au parfum, je suis dans le secret

jɔ̀→̌→ 2049→n : 86 dɔ̀.

v dresser…1299 ) n'i ko musokɔrɔnin ma ko : « shɔ bɛ daga fara », a b'a fɔ : « i jɔ ! n ka dɔ fara a kan ».…(bailleul-sagesse_bambara_02b.dis.html)


À jɔ̀len` kúlola Dà ka búlonda` lá
'Lui, debout, se mit à crier à la porte d'entrée du vestibule de Dah.'
Le participe résultatif / fonction de prédicat second (18.2)

1.1 • vt dresser, mettre debout bàko, gɛ̀nɛ, màjɔ̀, lájɔ̀ só jɔ̀ bâtir une maisonsúgu jɔ̀ aller au marché, faire le marchék'í jɔ̀ à kàn, k'í jɔ̀ à sèn kàn se mettre à, procéder à; se décider à

1.2 • vr se lever, se mettre wúli wúli k'ì jɔ̀ ! debout ! lève-toi ! á y'á jɔ̀ ɲɔ́gɔn kɔ́ ! mettez-vous en file indienne !

2.1 • vt arrêter à yé móbili jɔ̀ il a arrêté la voiturehákili jɔ̀ être attentiffòli jɔ̀ mɔ̀gɔ fɛ̀ dire au revoir à qqncí jɔ̀ / sàma jɔ̀ envoyer un ordre, un message … confier une commission

2.1 • vr s'arrêter í jɔ̀ ! arrête-toi !

3 • vr prendre en charge jàtigikɛ y'à jɔ̀ dúnan yé l'hôte a tout fait pour son étranger

4 • vi cesser bìla, bólokàn, dábìla, dákala, fára, tìgɛ, túgu, wó fíɲɛ jɔ̀ra le vent a cesséà wólo jɔ̀ra elle a cessé d'engendrer (ménopause)à jɔ̀ra dén ná elle a conçu(conception comme cessation des règles).

5 • vi avouer fɔ́ à jɔ̀ra à lá il l'a avoué

6 • vi tenir tête à à jɔ̀ra à kɔ̀rɔ fɛ̀ il a tenu tête à son aîné

7 • vi accepter jɛ̀n, lámìnɛ, mìnɛ, sɔ̀n mɔ̀gɔ tɛ́ jɔ̀ bɛ́ɛ séereya kɔ́rɔ on n'accepte pas tous les témoignages

jɔ̀→̌→ 44

n filet (tout tissu à larges mailles).…1908 ) mɔgɔ t'a fɔ waradennin ye ko : « i ba minɛ ». 1909 ) ni jɔkerunna ye jɔ kerun, n'a ye jɛgɛ min minɛ, jɛgɛ min bɛ jɔ kɔnɔ, a t'i mago don o la, fɔ min bɛ ɲini ka bɔ.…(bailleul-sagesse_bambara_02c.dis.html)


Mɔ́nnikɛlaw bɛ jɛ́gɛ` mìnɛ ni jɔ̀` yé.
Les pêcheurs attrapent le poisson au filet.Illustration de DJENNÉ, aux éditions du Figuier, 2006,
du regretté Moussa Konaté. Illustration Aly Zoromé.

1 • hamac.

2 • filet de pêche.

jɔ̀→̌→ 20 dɔ̀.

n station debout…» muso bɛɛ donn'a ka so kɔnɔ, bɛɛ sunaana. a wulila k'i sigi. a taar'i jɔ Majɛ ka da la. n'i ye sunɔgɔbaatɔ kanmɛn “ ko-a-ka-jɛ ko-a-ka-jɛ ”, a ma sunɔgɔ koyi.…(jama14_38saako-biramanin_ka_maana.dis.html)

1 • station debout. jɔ̀lenya.

2 • arrêt.

3 • longueur. jànya, jɔ̀jan, kùntaala, sɔ́ɔrɔ à jɔ̀ n'á kɔ́nɔ bɛ́ɛ ka kán sa longueur et sa largeur sont égales

4 • jugement dernier.

jɔ̀bɔgɔjɔnin→̌→ 1( filet terre filet *diminutif )

n débardeur en maillesdébardeur en mailles

jɔ̀bɔrɔ→̌→ 0( filet sac )

n sac bɔ̀rɛ, sáki (petit sac à mailles). cèlu.

jɔ̀da→̌→ 63( station.debout bouche )

n rôle

1 • rôle, place, effet. jɔ̀yɔrɔ, ɲɛ̀ci, fìyɛ, kɛ́nɛ, nɔ̀, pílasi.

2 • enbut (partie du terrain de rugby derrière la ligne des buts).

jɔ̀don→̌→ 30( station.debout jour )

n jour du jugement dernierjour du jugement dernier

jɔ̀fɛba→̌→ 2 jɔ̀fɔ

n péripneumonie des bovinspéripneumonie des bovins… : an k'a dɔn ko o sɔgɔli bɛ kɛ ka baganw kisi bana suguya naani de ma, n'olu ye ɲɛjibɔ, jɔfɛba , koyengeli ani bon. ɲɛjibɔ ni jɔfɛba sɔgɔli bɛ kɛ ɲɔgɔn fɛ fo nɛnɛ tuma. koyengeli ni bon …(jekabaara001_05misi_ladon.old.dis.html)

jɔ̀fɔ→̌→ 0 jɔ̀fɛba

n péripneumonie des bovinspéripneumonie des bovins

jɔ́gin→̌→ 0→n : 0 jógin jɔ́gin.

v blesser

vt blesser màjógin, màndími.

jɔ̀gɔ→̌→ 0→n : 0 jɔ̀gɔn.

v mettre en meules

1 • mettre en meules. súnsun.

2 • mettre en tas. kòronto, sárada.

jɔ̀gɔn→̌→ 0→n : 0 jɔ̀gɔ jɔ̀gɔn.

v mettre en meules

1 • mettre en meules. súnsun.

2 • mettre en tas. kòronto, sárada.

jɔ́gɔramɛ jɔ́nkɔrɔmɛ; jɔ́nwɔrɔmɛ.

n Diawambé (caste de griots, méprisés et redoutés).…barokuma : Bakaye ko jɔgɔramɛ Jibiru tun ye mori ye, Segukɔrɔ Sɔmɔnɔso kɔnɔ, Jirela du kɔnɔ.…(dumestre-manigances_2003_08.dis.html)

jɔ̀jan→̌→ 17( station.debout long ) dɔ̀jan.

n longueur jànya, jɔ̀, kùntaala, sɔ́ɔrɔ síra jɔ̀jan fɛ̀ le long du chemin, sur le bord du chemin

jɔ̀jiri→̌→ 4( station.debout arbre ) jɔ̀yiri.

n bâton pour s'appuyer

1 • bâton pour s'appuyer. sínsinbere.

2 • contenance. fá kà bɔ́ í jɔ̀yiri kɔ́nɔ perdre pied, perdre contenance

jɔ̀jɔ→̌→ 0→n : 0 dɔ̀dɔ jɔ̀jɔ.

v suivre

vt suivre, surveiller, épier kɔ́tùgu, nɔ̀bɔ́, nɔ̀mìnɛ, tùgu, jàntó, kɔ̀lɔsi, lákɔ̀lɔsi, lásɔ̀n, sòlogɛn.

jɔ̀jɔli→̌→ 0( suivre *nom d'action ) dɔ̀dɔli jɔ̀jɔli.

n espionnage

jɔ̀jɔlibaa→̌→ 0( suivre *nom d'action *agent occasionnel ) dɔ̀dɔlibaga dɔ̀dɔlibaa; jɔ̀jɔlibaga.

n espion yéleke nê ɲɛ́` ye nê dɔ̀dɔlibaga yé kà à lásàa mon oeil repère ceux qui m'espionnent (Ps 92, 12)

jɔ̀jɔlibaga→̌→ 0( suivre *nom d'action *agent occasionnel ) dɔ̀dɔlibaga dɔ̀dɔlibaa; jɔ̀jɔlibaga; jɔ̀jɔlibaa

n espion yéleke nê ɲɛ́` ye nê dɔ̀dɔlibaga yé kà à lásàa mon oeil repère ceux qui m'espionnent (Ps 92, 12)

jɔ̀jɔlima→̌→ 0→n : 0( espionnage [ suivre *nom d'action ] *action orientée ) dɔ̀dɔlima jɔ̀jɔlima.

v épier

vt épier bɛ́lɛn, dèdegeru, dègedegeluma, dèndegelu, dèndegeru, dɔ̀dɔ, dɛ́lɛ, gàla, kɔ́nɔmaya, kɔ́nɔma.

jɔ̀kan→̌→ 0( station.debout cou )

n raisonraison, motif valable dàliluya, dàlilu, jó, kùn, kɛ́ko, kɛ́kun, lásiri, sábabu, tìɲɛ.

jɔ̀kolo→̌→ 0( station.debout os )

n colonne vertébralecolonne vertébrale kɔ́kolo.

jɔ̀kɔlɔsila→̌→ 16( filet surveiller *agent permanent )

n gardien de butgardien de but cèlukɔlɔsila, jɔ̀kɔlɔsibaga bɛ́ɛ b’à kàla mà, Máli jɔ̀kɔlɔsila fána man ɲì Tous sont au courant que le gardien de but du Mali n'est pas bon (kb 9/04 p.11) (kb 3/05 p.12)

jɔ̀kɔ̀ɔnin→̌→ 0 jèferelen jèkɔɔnin; jèburunin; jèkurunin; jèfurulen; jìbirilen; njèfurulen; ncìfèrelen; jɔ̀kɔ̀ɔnin; ncìfurunin.

n amarante communLagonosticta senegala, amarante commun, moineau, petit sénégalais

jɔ̀kɔ̀ɔnin→̌→ 0

n sénégalisénégali, Estrilda sp cɔ̀rɔdábilennin (petit oiseau).

jɔ̀kun→̌→ 5( station.debout tête )

n raison de la venue

1 • raison de la venue. nàkun.

2 • taille. cɛ́kisɛ, cɛ́naga, cɛ́, dàma, jɔ̀kundama, kùndama, kùnkɔrɔdama, mɔ̀kundama, sò, sɔ́ɔrɔ (d'un.homme.debout).

jɔ̀kundama→̌→ 3( station.debout tête limite [ limite *à ] )

n tailletaille, hauteur cɛ́kisɛ, cɛ́naga, cɛ́, dàma, jɔ̀kun, kùndama, kùnkɔrɔdama, mɔ̀kundama, sò, sɔ́ɔrɔ (d'un homme debout). jànya.

jɔ̀lan→̌→ 7( dresser *instrumental )

n pied

1 • pied, patte. sèntɛgɛ, sèn, gɛ̀nɛnkala, sènkala.

2 • fourche d'un deux roues, béquille.

3 • signe de ponctuation.

jɔ̀len→̌→ 18 dɔ̀len; lɔ̀len.

n herbe-baïonnetteherbe-baïonnette, Imperata cylindrica (qui sert à faire de la petite vannerie). gram.… fɛ badenma jɔlen n'o t'i fɛ i b'i kelen na wolo Ba jɔlen n'o t'i fɛ i b'i kelen na i yo kɔnɔ yo i ni jɔnni do …(fane-la_peche_de_fabaly.dis.html)



photos Charles Bailleul

jɔ̀lenya( dresser *participe résultatif *abstractif )

n stabilitéstabilité, station debout jɔ̀.

jɔ́lɔ

n ovaire fécondé

1 • ovaire fécondé (des arachides qui descend dans la terre).

2 • racines latérales (des céréales, descendant dans la terre).

jɔ̀lɔ→̌→ 0

n germe fálenkun, kìsɛ (germe des plantes qui poussent (céréales)).

jɔ̀lɔkɔ→̌→ 19

n chaînechaîne, menottes mɛnɔti.…olu fana latɔmɔni tɛna kɛ ŋanamuŋanamuko ye. a bɛ kɛ tilennenya ani jɛlenya kɔnɔ. jɔlɔkɔ kologɛlɛya bɛ sɔrɔ a tuguyɔrɔw fɛ. an denw ka dɔnniyasɔrɔ de b'o la lakɔliw la.…(kibaru559_08sira_karamogo_nganaw.dis.html)

jɔ̀lɔkɔ→̌→ 0→n : 0

v enchaîner

vt enchaîner

2 • vt faire des noeuds successifs

Jɔ̀maaji→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPDiamadji (village dans le cercle de Banamba, région de Koulikoro).

Jɔ́mànde→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLDiomandé (étymologie populaire: "fils de Manding").

jɔ́n jɔ́ jɔ̀; jɔ́n.

n informé (un mot peu connu). ń b'à jɔ̀ rɔ́ je suis au parfum, je suis dans le secret

jɔ́n→̌→ 0→n : 0 ncɔ́n jɔ́n.

v rabattre

vt rabattre (de l'herbe, du mil, un jeune arbuste ...)

jɔ́n

n humiliation dɔ́gɔmaya, dɔ́gɔya, fɛ́gɛnya, kùnmasuuli, kùnnasirilenya, làmalo, làmɔnɛ, lèbu kà mɔ̀gɔ` sìgi jɔ́n` ná appeler qqn. pour l'humilier

jɔ̀n→̌→ 38→n : 0

v mépriser

1 • mépriser, négliger, sous-estimer. jáasi, lágòsi, látiɲɛ, tìgɛ-ń-sɔ̀n-ya í jɔ̀nna ń ná, í jɔ̀nna nê rɔ́ tu n'as pas fait cas de moií kànâ jɔ̀n ntòri ka táama ná, n'í y'í pán kó sàba, í n'á dɔ́n kó : ntòri bɛ́ cá lá ne dénigre pas le sautillement du crapaud, si tu fais seulement trois bonds, tu reconnaîtras qu'il travaille (prov)

2 • avoir honte, se plaindre. kùnmasùuli, màloya, màlo, wàyiba, ɲɛ́màlo, kùnfɔ́, màkàsi.

jɔ̀n→̌→ 213

n esclave…4228 ) filenba fila tɛ gan ɲɔgɔn kɔnɔ. 4229 ) gatigi ye selitigi ye. 4230 ) jɔn man fisa jɔn ye, nka faɲuman ka fisa baɲuman ye. 4231 ) kungo tɛ mɔgɔ si ni waraw jɛ ye.…(bailleul-sagesse_bambara_02f.dis.html)

1 • esclave. gàda, jɔ̀nkɛ.

2 • homme. cɛ̀man, cɛ̀, hádamàden, mɔ̀gɔninfin, mɔ̀gɔ (serviteur de Dieu). jɔ̀n sí sàbali tɛ́ aucun homme n'est immorteljɔ̀n kùnnandi chanceux homme béni de Dieun'í y'à mɛ́n "jɔ̀n kùnnandi", à fɔ́ kó : sábabu ɲuman si tu entends dire "le bienheureux", dis : "(son) bienfaiteur" (dicton)

jɔ̀n→̌→ 1

n méprismépris, dédain búrujali, jɔ̀nmaya, jɔ̀nmɔgɔla, jɔ̀nńna, sɔ́fɛlenya, tìgɛnna, ɲúgun, ɲɛ́don.… o si dun tɛ kɛ kunfɛko kɔnɔ barisa ɲɔgɔnlasigibaliya jɔn na, ka sɔrɔ siga kun bɛ yen ; ka sɔrɔ bisigi dun bɛ yen ; ka …(jekabaara273_02sidibe-tiga_woron.dis.html)

jɔ̂n→̌→ 327 jɔ́nnì; jɔ́nnìn; jɔ́nì; jɛ́n; jɛ́nnì; jénìn.

prn qui jɔ̂n ní jɔ̂n ? qui et qui ? (dans le détail)Pl:: jɔnw.


Ù ye jɔ̂n ka sàbara` sònyɛ ? ‘On a volé les chaussures de qui ?’
Questions partielles (à proformes interrogatives) (12.1)

Mùso jɔ̂n dòn ? ‘Laquelle parmi les femmes ?’
Questions partielles (à proformes interrogatives) (12.1)

Mùso` jɔ̂n dòn ? =

Jɔnfaga→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLDjonfaga

jɔ̀nfeere→̌→ 0( esclave vente )

n esclavage gàdaya, jɔ̀nya.

jɔ̀nforo( esclave champ )

n champ privéchamp privé (opposé à fòròba champ commun, communautaire).

Jɔngaga→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPDiongaga, Diafounou Diongaga (nom de lieu). (commune, cercle de Yélimané, région de Kayes).

Jɔngɔbaba→̌→ 11→n.prop/n : 0 →n.prop : 11→n : 0

n prop NOM M (nom masculin).…Mangɔrɔ ko a ma : - fɔ ka taa i sa, i tɛ se ka i bolo su ne ɲɛw na. Jɔngɔbaba ko : - ni e y'a kɛ o malobaliyakuma ye, ne bɛ e kuntigɛ.…(dumestre-manigances_2002_12.dis.html)

Jɔngɔlɔn→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM F (nom féminin).

jɔ̀ngɔ̀mɔ→̌→ 0 jɔ̀nkɔ̀mi jànkàmu; jɔ̀ngɔ̀mɔ.

n scorpion noirscorpion noir

jɔ́nì→̌→ 6 jɔ̂n jɔ́nnì; jɔ́nnìn; jɔ́nì; jɛ́n; jɛ́nnì; jénìn.

prn qui jɔ̂n ní jɔ̂n ? qui et qui ? (dans le détail)Pl:: jɔnw.

Jɔnin→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop TOPDioni (un village, région de Koulikoro, au bord du Niger).…u fɔlɔla Jɔnin ni Janginɛbugu la.…(kibaru559_3kulubali_jara-otiwale.dis.html)

jɔ́njɔn→̌→ 215

adj exact

1 • exact, authentique. hàlala, kɛ́nɛ, làkika, yɛ̀rɛyɛ̀rɛ nê má kɔ́rɔ jɔ́njɔn sɔ̀rɔ kúma nín ná je n'ai pas trouvé le sens exact de cette parole

2 • convenable.

3 • de bonne qualité. bɔ̀rɔ jɔ́njɔn un bon sacɲɛ́nama.

jɔ̀njɔn→̌→ 30

n drapeau… bolo bawo Kamer Kongossa, n'o fana ye Mondoblog mɔgɔ dɔw ye, o ye « tubabukan bulɔgu jolen » jɔnjɔn sɔrɔ :. n ka foli bɛ Kamer Kongossa ye ani nin sen in jɔnjɔntala bɛɛ. minnu fana y'u sen don …(fasokan2012-05fasokan_ye.dis.html)

1 • drapeau. jɛ̀njɛ, dàrapo.

2 • symbole. tàamaseere.

3 • récompense, prix. dá, hákɛ, jànsa, kùnkɔrɔtasɛbɛn, kùnnawolosɛbɛn, ládiyalifɛn, sànsɔngɔ, sɔ̀ngɔ, wári.

4 • médaille.

5 • trophée (de chasse).

Jɔ́nkala→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPDionkala (un village de la commune de Sanso, cercle de Bougouni, région de Sikasso).

jɔ̀nkɛ→̌→ 84( esclave mâle )

n esclaveesclave, captif gàda, jɔ̀n.

jɔ̀n-kó-Ála→̌→ 1

intj pardonpardon, c'est de ma faute sàfuruláyi.…a laban na, Mali ntolatanko ɲɛmɔgɔw ani faamaw y'u bolo fila da u kɔ FIFA ye ka jɔn-ko-Ala fɔ. o kɛra minkɛ, ɲangiliw wulila ka bɔ Mali kan.…(kibaru544_07konta-fifa_nyangiliw.dis.html)

Jɔ́nkɔlɔnin→̌→ 5→n.prop/n : 0 →n.prop : 5→n : 0

n prop TOPDionkolonin (village près de Mourdiah).…a ni a ka somaaw sigilen don yen. a yɔrɔ tɔgɔ ye ko Jɔnkɔlɔnin , Ngara « burutoli » don, Sama kuntilen fɛ.…(dumestre-manigances_2003_08.dis.html)

jɔ̀nkɔ̀mi→̌→ 0 jànkàmu; jɔ̀ngɔ̀mɔ.

n scorpion noirscorpion noir


jɔ̀ɔ́nkɔ̀mí ‘scorpion noir’ (aussi jɔ̀nkɔ́mí), màángòró ‘mangue’
Classes tonales mineures irrégulières ABH (4-20)

jɔ́nkɔrɔmɛ jɔ́gɔramɛ jɔ́nkɔrɔmɛ; jɔ́nwɔrɔmɛ.

n Diawambé (caste de griots, méprisés et redoutés).

Jɔ̀nkunda→̌→ 47→n.prop/n : 0 →n.prop : 47→n : 0

n prop NOM MDioncounda (nom masculin).… fɛ silamɛya diinɛ faamubaliya kosɔn, u b'u ka wale juguw kɛ min kadara kɔnɔ, peresidan Jɔnkunda Trawele ye « lagɛri » kɛnɛkanda latigɛ u nɔfɛ ni Faransi ani Mali teri jamana wɛrɛw ka dɛmɛ …(jekabaara328_01sidibe-an_bee_be_faso.dis.html)

jɔ̀nkunna→̌→ 1( dresser *je tête à )

n garde du corpsgarde du corps, garde personnel

jɔ̀nmaya→̌→ 2( mépriser *comme de *abstractif )

n mépris búrujali, jɔ̀nmɔgɔla, jɔ̀nńna, jɔ̀n, sɔ́fɛlenya, tìgɛnna, ɲúgun, ɲɛ́don (pour un supérieur, un aîné ...) í ka táa í sìgi síjɛtigi cɛ́ rɔ́, ò yé jɔ̀nmayaba yé, ò tìgilamaa sì ka dɔ́gɔ s'asseoir au milieu des vieux, c'est une marque de mépris,celui qui le fait ne vit pas longtemps

jɔ̀nminɛ→̌→ 8( esclave attraper )

n Muharram (premier.mois.de.l'année.lunaire).

jɔ̀nmɔgɔla→̌→ 0( mépriser homme à )

n mépris búrujali, jɔ̀nmaya, jɔ̀nńna, jɔ̀n, sɔ́fɛlenya, tìgɛnna, ɲúgun, ɲɛ́don.


jɔ̀n-mɔ̀gɔ-lá |mépriser-personne-à| ‘mépris, dédain’
22.1. Composition nominale selon les modèles -conglomérés

jɔ̀nmuso→̌→ 61( esclave féminin )

n femme esclavefemme esclave, captive, domestique báaraden.

jɔ́nnasìgi→̌→ 0→n : 0( humiliation *causatif asseoir )

v humilier

vt humilier dɔ́gɔya, fɛ́gɛnya, jɛ́bɛn, káana, kùnmadɔ́gɔya, kùnmajìgin, kùnmasùuli, kùnnadá, kùnnagòsi, kùnnasùuli, lámàloya, lámàlo, lámɔnɛ, lèbu, màdɔ́gɔya, màjìgin, màlo, tɔ̀nsibɔ̀ (humilier publiquement un coupable présumé, suspecté d'avoir révélé qqch.)

jɔ̀nnɛgɛ→̌→ 1( esclave fer )

n gri-gri mànkana, sìriku, tàfo (en forme de chaîne d'esclave).

jɔ́nnì→̌→ 133 jɔ̂n jɔ́nnìn; jɔ́nì; jɛ́n; jɛ́nnì; jénìn.

prn qui jɔ̂n ní jɔ̂n ? qui et qui ? (dans le détail)Pl:: jɔnw.


Áw ka à lájɛ́, jɔ́nnì ni jɔ́nnì bɔ́ra án bára kà táa !
‘Regardez qui (pl.) est parti de chez nous’ [Layidu Kɔrɔ, Kokɔrɔbaw].
Questions partielles (à proformes interrogatives) (12.1)

jɔ́nnìn→̌→ 0 jɔ̂n jɔ́nnì; jɔ́nnìn; jɔ́nì; jɛ́n; jɛ́nnì; jénìn.

prn qui jɔ̂n ní jɔ̂n ? qui et qui ? (dans le détail)Pl:: jɔnw.

jɔ̀nńna→̌→ 0( mépriser *je à )

n mépris búrujali, jɔ̀nmaya, jɔ̀nmɔgɔla, jɔ̀n, sɔ́fɛlenya, tìgɛnna, ɲúgun, ɲɛ́don.

jɔ̀nńyɛ̀rɛlá( mépriser *je même à )

n complexe d'infériorité

1 • complexe d'infériorité.

2 • complexé.

Jɔnsan→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLDjonsan

jɔ̀nsɔnna→̌→ 0( dresser *je coeur à )

n aveu d'une fauteaveu d'une faute

jɔ́ntɛ→̌→ 1 jɔ́ɔntɔ Fula jonte

n paludisme súmayabana.…a tɔ kunkurun k'i binimini iko Mande ŋana sarakamisi. jɔntɛ . a dun y'i dɛmɛdɛmɛ ka Samaɲana Basi Bibi fo Samaɲana.…(sankore04_139duga.dis.html)

jɔ́ntɛfin→̌→ 8( paludisme noir )

n fièvre jaunefièvre jaune (un des signes : vomissement noir).

jɔ̀ntɛya→̌→ 2 jɔ̀tɛ

n avarice extrêmeavarice extrême… 1 : jɔntɛya : tɛgɛmagɛlɛya bɛɛ la juguman, ka giringirin nafolo kan, mɔgɔ min tɛ se k'a ka nafolo dun, …(kurane004.dis.html)

jɔ́nwɔrɔmɛ jɔ́gɔramɛ jɔ́nkɔrɔmɛ; jɔ́nwɔrɔmɛ.

n Diawambé (caste de griots, méprisés et redoutés).

jɔ̀nya→̌→ 29( esclave *abstractif )

n esclavage gàdaya, jɔ̀nfeere án tɛ́ jɔ̀nya tìle rɔ́ nous ne sommes plus au temps de l'esclavage

jɔ̀nyabaara→̌→ 1( esclavage [ esclave *abstractif ] travail )

n travail d'esclavetravail d'esclave

jɔ́ɔntɔ→̌→ 0 jɔ́ntɛ jɔ́ɔntɔ Fula jonte

n paludisme súmayabana.

jɔ̀ɔrɛ→̌→ 0 jɔ̀rɔ jɔ̀rɛ; jɔ̀ɔrɔ; jɔ̀ɔrɛ.

n inquiétude síranɲɛ, jɔ̀rɛnanko, kàmanagan mùn jɔ̀rɔko b'í lá ? de quoi t'inquiètes-tu ?

jɔ̀ɔrɛ→̌→ 0→n : 0 jɔ̀rɔ jɔ̀rɛ; jɔ̀ɔrɔ; jɔ̀ɔrɛ.

v s'inquiéter

1 • vi s'inquiéter, redouter (au sujet de -- ni ... yé). síran ɲìnan, mɔ̀gɔ bɛ́ jɔ̀rɔ bàloko lá cette année, les gens craignent la disette

2 • vt inquiéter qn, faire peur à kàrisa ka bàna bɛ́ ń jɔ̀rɔ la maladie d'un tel m'inquiète

jɔ̀ɔrɛnanko→̌→ 0( inquiétude affaire ) jɔ̀rɛnanko jɔ̀rɔnanko; jɔ̀ɔrɔnanko; jɔ̀ɔrɛnanko.

n inquiétudeinquiétude, sujet d'inquiétude jɔ̀rɔ, kàmanagan.

jɔ̀ɔrɔ→̌→ 0 jɔ̀rɔ jɔ̀rɛ; jɔ̀ɔrɔ; jɔ̀ɔrɛ.

n inquiétude síranɲɛ, jɔ̀rɛnanko, kàmanagan mùn jɔ̀rɔko b'í lá ? de quoi t'inquiètes-tu ?

jɔ̀ɔrɔ→̌→ 0→n : 0 jɔ̀rɔ jɔ̀rɛ; jɔ̀ɔrɔ; jɔ̀ɔrɛ.

v s'inquiéter

1 • vi s'inquiéter, redouter (au sujet de -- ni ... yé). síran ɲìnan, mɔ̀gɔ bɛ́ jɔ̀rɔ bàloko lá cette année, les gens craignent la disette

2 • vt inquiéter qn, faire peur à kàrisa ka bàna bɛ́ ń jɔ̀rɔ la maladie d'un tel m'inquiète

jɔ̀ɔrɔnanko→̌→ 0( inquiétude affaire ) jɔ̀rɛnanko jɔ̀rɔnanko; jɔ̀ɔrɔnanko; jɔ̀ɔrɛnanko.

n inquiétudeinquiétude, sujet d'inquiétude jɔ̀rɔ, kàmanagan.

jɔ̀ɔshi→̌→ 0→n : 0 jɔ̀ɔsi jɔ̀si; jòsi; jòosi.

v essuyer

1 • essuyer. lácɛ̀, màjɔ̀ɔsi, sùsa (eau, poussière, sang ...)

2 • frotter, brosser. cáron, cɛ̀kɛcɛkɛ, gòro, ntìri, téreke, tìrinti, tùrukuturuku.

jɔ̀ɔsi→̌→ 7→n : 4 jɔ̀si; jòsi; jòosi; jɔ̀ɔshi

v essuyer… b ) aw y'aw ka sokɔnɔbaaraw kɛ, c ) aw bɛ se ka nakɔbaara misɛnw kɛ, d ) aw bɛ se k'aw ka sanbaraw jɔɔsi , k'aw ko, f ) aw bɛ se ka taa bɔ mɔgɔw ye, o n'a ɲɔgɔnna walew…(jakite-dolominbana.dis.html)

1 • essuyer. lácɛ̀, màjɔ̀ɔsi, sùsa (eau, poussière, sang ...)

2 • frotter, brosser. cáron, cɛ̀kɛcɛkɛ, gòro, ntìri, téreke, tìrinti, tùrukuturuku.

jɔ̀ɔsilan→̌→ 6( essuyer *instrumental ) jɔ̀silan

n torchontorchon, lavette (tout ce qui sert à essuyer ...)

jɔ̀ɔsilikɛpapiye→̌→ 0( essuyer *nom d'action faire papier ) jɔ̀silikɛpapiye

n papier de toilettepapier de toilette

Jɔpu→̌→ 10→n.prop/n : 0 →n.prop : 10→n : 0 Jop Juf; Juuf

n prop NOM CLDiop, Diouf

jɔ̀rɛ→̌→ 0 jɔ̀rɔ jɔ̀rɛ; jɔ̀ɔrɔ; jɔ̀ɔrɛ.

n inquiétude síranɲɛ, jɔ̀rɛnanko, kàmanagan mùn jɔ̀rɔko b'í lá ? de quoi t'inquiètes-tu ?

jɔ̀rɛ→̌→ 29→n : 0 jɔ̀rɔ jɔ̀ɔrɔ; jɔ̀ɔrɛ.

v s'inquiéter

1 • vi s'inquiéter, redouter (au sujet de -- ni ... yé). síran ɲìnan, mɔ̀gɔ bɛ́ jɔ̀rɔ bàloko lá cette année, les gens craignent la disette

2 • vt inquiéter qn, faire peur à kàrisa ka bàna bɛ́ ń jɔ̀rɔ la maladie d'un tel m'inquiète

jɔ̀rɛnanko→̌→ 10( inquiétude affaire ) jɔ̀rɔnanko; jɔ̀ɔrɔnanko; jɔ̀ɔrɛnanko.

n inquiétudeinquiétude, sujet d'inquiétude jɔ̀rɔ, kàmanagan.

jɔ̀rɔ→̌→ 32 jɔ̀rɛ; jɔ̀ɔrɔ; jɔ̀ɔrɛ.

n inquiétude síranɲɛ, jɔ̀rɛnanko, kàmanagan mùn jɔ̀rɔko b'í lá ? de quoi t'inquiètes-tu ?

jɔ̀rɔ→̌→ 53→n : 0 jɔ̀rɛ; jɔ̀ɔrɔ; jɔ̀ɔrɛ.

v s'inquiéter

1 • vi s'inquiéter, redouter (au sujet de -- ni ... yé). síran ɲìnan, mɔ̀gɔ bɛ́ jɔ̀rɔ bàloko lá cette année, les gens craignent la disette

2 • vt inquiéter qn, faire peur à kàrisa ka bàna bɛ́ ń jɔ̀rɔ la maladie d'un tel m'inquiète

Jɔ̀rɔbanna→̌→ 0( inquiétude terminer *perfectif intransitif )

n maïs esp maïs esp

jɔ̀rɔnanko→̌→ 4( inquiétude affaire ) jɔ̀rɛnanko jɔ̀ɔrɔnanko; jɔ̀ɔrɛnanko.

n inquiétudeinquiétude, sujet d'inquiétude jɔ̀rɔ, kàmanagan.

jɔ̀rɔntɔ→̌→ 0→n : 0 cɔ̀rɔntɔ sòrondo; còrondo; ncɔ̀rɔntɔ

v serrer fortement

vt serrer fortement (une corde ...) gɛ̀rɛntɛ.

jɔ̀rɔntɔ→̌→ 0 cɔ̀rɔntɔ sòrondo; còrondo; ncɔ̀rɔntɔ

n noeud coulantnoeud coulant

jɔ̀sen→̌→ 18( station.debout jambe )

n statut

1 • statut. kísa.

2 • posture.

jɔ̀serelenmɔgɔ→̌→ 0( dresser toujours.debout homme )

n sentinelle kɔ̀lɔsila.

jɔ̀si→̌→ 67→n : 0 jɔ̀ɔsi jòsi; jòosi; jɔ̀ɔshi

v essuyer… walima kɔɔrimugu da kuru lamini na walasa a kana jɔsi samara la walima senkɔniw kana jɔsi ɲɔgɔn na…(dogotoro_15wololabana.dis.html)

1 • essuyer. lácɛ̀, màjɔ̀ɔsi, sùsa (eau, poussière, sang ...)

2 • frotter, brosser. cáron, cɛ̀kɛcɛkɛ, gòro, ntìri, téreke, tìrinti, tùrukuturuku.

jɔ̀silan→̌→ 0( essuyer *instrumental ) jɔ̀ɔsilan

n torchontorchon, lavette (tout ce qui sert à essuyer ...)

jɔ̀silikɛpapiye→̌→ 0( essuyer *nom d'action faire papier ) jɔ̀ɔsilikɛpapiye

n papier de toilettepapier de toilette

jɔ́sɔ→̌→ 2→n : 0 jɔ́sɔn

v presser

vt presser, bourrer, colmater bísi, cɔ́ngɔ, dígi, gírin, gɛ̀rɛntɛ, kɔ́tɔrɔmabɔ, màdígi, mɔ́si, sɔ́gɔsɔgɔ, sɔ́sɔ (un fusil). (une brèche). ɲɛ́najɛyɔrɔ` lá, mɔ̀gɔ` jɔ́sɔnnen` ɲɔ́gɔn kàn au spectacle, les gens sont pressés les uns sur les autresń nún jɔ́sɔnnen j'ai le nez bouché

jɔ́sɔn→̌→ 5→n : 0 jɔ́sɔ

v presser

vt presser, bourrer, colmater bísi, cɔ́ngɔ, dígi, gírin, gɛ̀rɛntɛ, kɔ́tɔrɔmabɔ, màdígi, mɔ́si, sɔ́gɔsɔgɔ, sɔ́sɔ (un fusil). (une brèche). ɲɛ́najɛyɔrɔ` lá, mɔ̀gɔ` jɔ́sɔnnen` ɲɔ́gɔn kàn au spectacle, les gens sont pressés les uns sur les autresń nún jɔ́sɔnnen j'ai le nez bouché

jɔ̀surun→̌→ 7( station.debout court ) dɔ̀surun.

n largeur fìyɛ, kɔ́nɔ.

jɔ̀tɛ→̌→ 0 jɔ̀ntɛya

n avarice extrêmeavarice extrême

jɔ́yi→̌→ 0 dɔ́yi

adv calmementcalmement, doucement, sans bruit gɛ́nkɛgɛnkɛ, sɛ́lɛlɛlɛ, yɛ́rɛrɛ, séwu, yélekuyeleku, yɔ́kɔyiyɔkɔyi.

jɔ́yili→̌→ 0 dɔ́yili

adv tranquillement dɔ́yi.

jɔ̀yiri→̌→ 0( station.debout arbre ) jɔ̀jiri jɔ̀yiri.

n bâton pour s'appuyer

1 • bâton pour s'appuyer. sínsinbere.

2 • contenance. fá kà bɔ́ í jɔ̀yiri kɔ́nɔ perdre pied, perdre contenance

jɔ̀yɔrɔ→̌→ 409( station.debout lieu )

n place


Kibaru n°94 (1979)

1 • place, position, influence. fìyɛ, jɔ̀da, kɛ́nɛ, nɔ̀, pílasi, dáraja, kɔ́nɔnasuruku, sétigiya.

2 • rôle, fonction. ɲɛ̀ci, kɛ́ci, kɛ́wale, ɲɛ̀ko í jɔ̀yɔrɔ fá bien remplir son rôle

3 • participation. à bɛ́ wári dí kó : "nìn yé nê ka jɔ̀yɔrɔ yé" il donne l'argent en disant : c'est ma participation

jɔ̀yɔrɔbatigi→̌→ 2( place [ station.debout lieu ] *augmentatif maître ) jɔ̀yɔrɔtigiba

n dignitaire

jɔ̀yɔrɔfa→̌→ 3( place [ station.debout lieu ] remplir )

n accomplissement d'obligationsaccomplissement d'obligations, le fait de remplir ses fonctions

jɔ̀yɔrɔtigiba→̌→ 0( place [ station.debout lieu ] maître *augmentatif ) jɔ̀yɔrɔbatigi

n dignitaire

jù→̌→ 145

n derrière

1 • derrière. fɛ́ngɛɲɛ, jùkuri, kɔ́fɛla, kɔ́tigi, kɔ́, sìgilan kà jù` kɛ́ forniquer

2 • arrière, bout. dàn, dáburu, kùnkurun, kùn (le bout d'un champ, la crosse d'un fusil). móbili` sèginna à jù` kàn la voiture a fait marche arrièrejù fɛ̀ en bas, en contrebas

3 • tronc, lieu de rassemblement. cɛ́naga, nàga, sún (le pied d'un arbre). kà jíriju` bɔ̀ déraciner un arbreà ma táa ò jù` lá il n'y est pas allé

4 • fond, partie basse, contrebas, fondations. lásiri, ɲɛ́kɔnɔna. (d'un récipient). jùbila, sóju (d'un bâtiment).

5 • base, origine, cause, responsabilité. báju, bázi, bá, bɔ́kolo, jùjɔn, sínsinda, búruju, dá, orizini, sábabu, sínti, tàyɔrɔ, dàlilu, sábabuya à dámìnɛ à jù mà commence au début ! à ka bàna jù` ma dɔ́n on n'a pas trouvé la cause de sa maladiedén` ka jógojuguya` jù bɛ́ jɔ̂n ná ? qui est responsable des vices des enfants ?

Jùba→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop NOM F (nom féminin).…Gabɔn ye Sudandisidi gosi 1 ni 0 ɔkutɔburukalo tile 16 Juba , Sudandisidi faaba la.…(kibaru561_8cero_jara-kani_2019.dis.html)

jùbaatɔ→̌→ 1( *statif ) jùbagatɔ; jìbaatɔ; jòbaatɔ.

adj nouvelle accouchéenouvelle accouchée (femelle qui vient de mettre bas).

jùbaatɔ→̌→ 26( *statif ) jùbagatɔ; jìbaatɔ; jòbaatɔ.

n nouvelle accouchéenouvelle accouchée (femelle qui vient de mettre bas).

jùbagatɔ→̌→ 0( *statif ) jùbaatɔ jìbaatɔ; jòbaatɔ.

adj nouvelle accouchéenouvelle accouchée (femelle qui vient de mettre bas).

jùbagatɔ→̌→ 0( *statif ) jùbaatɔ jìbaatɔ; jòbaatɔ.

n nouvelle accouchéenouvelle accouchée (femelle qui vient de mettre bas).

jùbara→̌→ 0( derrière calebasse )

n fesse

1 • fesse. jùkunan.

2 • abdomen (des insectes).

Jùbatɛ→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Jɛ̀batɛ Jàbatɛ; Jàbagatɛ; Jɛ̀baatɛ; Jɛ̀bagatɛ

n prop NOM CLDjébaté (origine commune avec les Tàrawele).

jùbe→̌→ 26 jùfe; jùme.

n cheval à tête et poitrail noirscheval à tête et poitrail noirs…so kamalenba in dandalen bɛ k'a makɔnɔ. a ko : “ a ye kɛrɛkɛ da jube la.…(kone-cemandali_babilen.dis.html)

jùbila→̌→ 1( derrière mettre )

n fondationsfondations, soubassement jù, sóju.

jùbɔ→̌→ 1( derrière sortie )

n commencement jùminɛ, jùta, kùnbɔ, dábɔ, dáminɛ jùbɔ man gɛ̀lɛn, à sínsinni n'á lában dè ka gɛ̀lɛn commencer n'est pas difficile, persévérer et finir, c'est cela le difficile

jùbɔ́→̌→ 5→n : 0( derrière sortir )

v commencer

vt commencer dábɔ, dámìnɛ, dátìgɛ, gále, jùjɔ̀n, jùlatìgɛ, jùmìnɛ, jùtà, jùtìgɛ, kómanse, kɔ́rɔcɛ̀, sènkɔrɔcɛ̀, wúli.

jùcɛ→̌→ 0( derrière milieu )

n entre-jambes wórokɔrɔla.

jùdakuru→̌→ 0( derrière bouche boule )

n glande analeglande anale (de certains petits fauves).

Judɛri→̌→ 8→n.prop/n : 0 →n.prop : 8→n : 0

n prop NOM ETRGDjouder (chef de l'armée marocaine ayant vaincu l'armée songhaï en 1591).…walasa ka kɛlɛjama nisɔndiya ka dusu don u kɔnɔ, Judɛri ye a yɛrɛ bolonafolo sanu ba mugan ni naani bɛɛ ni u la.…(kibaru415_04tondibi_kele.dis.html)

jùdòn→̌→ 0→n : 0( derrière entrer )

v butter


Jɛkabaara n°19, 1987

vt butter kɔ́rɔbari (les céréales).

Juf→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Jop Juuf; Jɔpu

n prop NOM CLDiop, Diouf

júfa→̌→ 41 dúfa; júga.

n poche…ko a ye wari bɔ, k'a da jira, ko : Hayɛrɛ ka sirasɔngɔ waa naani don, ni k'a bila forokiya jufa la.…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_06_04.dis.html)

rn, fn poche pɔ́si.

júfa→̌→ 0 jífa; júfɛ; dúfa Ar. gifa 'cadavre'

n cadavre d’animalcadavre d’animal (non égorgé selon les rites).

júfa→̌→ 5→n : 0 jífa; júfɛ; dúfa.

v crever… , maa si de kana bagan banabaatɔ faa ( shɛ, saga, ba, misi, furr ) k'a sogo dun ko sanko a kana jufa . n'o dun labanna ka kɛ i sabu ye, maa m'i faa, i yɛrɛ de kɛr'i kala ye. o tɛmɛnen kɔ, hali ni …(sankore11_01dukure-saha_ladamu.dis.html)

vi crever, mourir kérewe, bán, bìn, dátunun, fátu, kɔ́sègin, sà, sómayɛlɛma, sósègin, tó, ɲɛ́tunun (animal, sans être égorgé correctement).

jùfa→̌→ 3

n pagaie fáralan.…a ko dɔgɔkɛ ka jufa teliya. dɔgɔkɛ ye jufa funu ka kurun munumunu bama nɔfɛ. a ye Jeni-ka-gwan-tobi-ye ta.…(sunbunu-fils_sept_femmes.dis.html)

jùfe→̌→ 0 jùbe jùfe; jùme.

n cheval à tête et poitrail noirscheval à tête et poitrail noirs

júfɛ→̌→ 0 júfa jífa; júfɛ; dúfa Ar. gifa 'cadavre'

n cadavre d’animalcadavre d’animal (non égorgé selon les rites).

júfɛ→̌→ 0→n : 0 júfa jífa; júfɛ; dúfa.

v crever

vi crever, mourir kérewe, bán, bìn, dátunun, fátu, kɔ́sègin, sà, sómayɛlɛma, sósègin, tó, ɲɛ́tunun (animal, sans être égorgé correctement).

jùfɛ̀→̌→ 1( derrière par )

pp soussous, au-dessous de kɔ́rɔ.

júga→̌→ 0 júfa dúfa; júga.

n poche

rn, fn poche pɔ́si.

Júgà→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM F (nom féminin).

jùga→̌→ 2 dùga

n sotsot, naïf fágonbaatɔ, gàban, nálonma (un mot peu utilisé).…1386 ) n'i ma nalonma bugɔ a kɔnɔ na, a tɛ keguya. 1387 ) so tɛ kɛ juga ye ka yɛlɛnbaga kɛ juga ye. 1388 ) taayɔrɔ si tɛ mɔgɔsɛbɛ la ka mɔgɔkunntan dan. 1389 ) tɔw bɛ to la, i yɛrɛ bɛ na na.…(bailleul-sagesse_bambara_02b.dis.html)

jùga→̌→ 2

n couscous bàsi (à base de fonio et d'arachides).…a bɛ nafa belebele ɲɛ sukarobana furakɛli la. > an b'u sɔrɔ nin dumunidilannenw na : basi, juga , to, mɔni. - maaɲɔ, kaba : ale tun bɛ sɛnɛ soforow la dugu dafɛ.…(berson_traore-ka_sigidalafen_duntaw.dis.html)


grains de fonio et poudre d'arachide qui, mélangés, donneront le jùga
in Le vrai goût du Mali - photo Jean-François Mallet

jùgan→̌→ 0 dùgan jùgan.

n calao mákantaantoolen.

jùgaya→̌→ 0( sot *abstractif )

n sottisesottise, bouffonnerie hákilintanya, ɲànkoron.

júgo→̌→ 0 jógo júgo.

n antidoteantidote, contre-poison kàla, lákari (un mot inconnu de tous).

júgu→̌→ 8

n placenta tònso, fílan.…songoyiw ka maramafɛn fanba tun ye tama ni kala ani misi juguw ye.…(kibaru527-05konta-gawo_marabolo.dis.html)

júgu→̌→ 495 júgun.

vq méchant

1 • méchant. bási, kásan tùma dɔ́ lá í ka júgu, tùma dɔ́ lá í ka ɲì à certains moments tu es méchant, à d'autres tu es gentil

2 • mauvais, de pauvre qualité, laid.

3 • grave. màgan (maladie, etc.)

4 • dangereux, maléfique, nuisible.

5 • cher. gírin, gɛ̀lɛn (marchandise).

júgu→̌→ 125

n ennemi tònso, sìna, ɲìnjugu dɔ́ bɔ́ra júgu lá un ennemi de moins (qd on a tué un serpent …)

júgu→̌→ 1397 júgun.

adj méchant…4354 ) ni firi ye denmisɛn minɛ, k'o ye dunko jugu ye, n'a ye cɛkɔrɔba minɛ, ko firitobimuso ma ji kɛ k'a firi labɔ.…(bailleul-sagesse_bambara_02f.dis.html)

1 • méchant. júguman, kɔ́nɔgɛlɛn.

2 • mauvais, de pauvre qualité, laid. góman, gó, kólon, sù, mànamajugu, sárantan.

3 • grave. báasima, fìn, màgan (maladie, etc.)

4 • dangereux, maléfique, nuisible. bìlen.

5 • cher (marchandise).

júguman→̌→ 220( méchant *adjectivateur )

adj méchant


wùluw lá wùlu júguba` = wùlu júguw lá júgumanba`. ‘le chien le plus méchant.
Construction non-compacte à postposition interne à valeur superlative (10.2.2)

1 • méchant. júgu, kɔ́nɔgɛlɛn.

2 • maléfique, grave. báasima, fìn, màgan án sélen yànni nɔ́, júguman tɛ́... nous sommes venus ici, ce n'est pas pour une affaire grave

júguman( méchant *adjectivateur )

n méchanceté

1 • méchanceté. básiya, dénjuguya, hásidiya, júguya, kɔ́nɔjuguya, kɔ́nɔnangoya, kɔ́nɔnanjuguya, tɛ̀fɛya, ɲɛ́kumuni.

2 • méfait.

3 • méchant.

júgun→̌→ 0 júgu júgun.

vq méchant

1 • méchant. bási, kásan tùma dɔ́ lá í ka júgu, tùma dɔ́ lá í ka ɲì à certains moments tu es méchant, à d'autres tu es gentil

2 • mauvais, de pauvre qualité, laid.

3 • grave. màgan (maladie, etc.)

4 • dangereux, maléfique, nuisible.

5 • cher. gírin, gɛ̀lɛn (marchandise).

júgun→̌→ 0 júgu júgun.

adj méchant

1 • méchant. júguman, kɔ́nɔgɛlɛn.

2 • mauvais, de pauvre qualité, laid. góman, gó, kólon, sù, mànamajugu, sárantan.

3 • grave. báasima, fìn, màgan (maladie, etc.)

4 • dangereux, maléfique, nuisible. bìlen.

5 • cher (marchandise).

júgunin→̌→ 38( ennemi *diminutif ) njúgunin

n hérissonhérisson, Atelerix albiventris, hérisson à ventre blanc, Erinaceus albiventris (mammifère insectivore de la taille d'un rat).


Four-toed Hedgehog - Atelerix Albiventris (3 Weeks) is a photograph by Life On White which was uploaded on July 15th, 2012 (FineArtAmerica.com)

júguninsɛ( hérisson [ ennemi *diminutif ] poule ) júguninshɛ júguninsyɛ.

n poule au plumage ébouriffépoule au plumage ébouriffé

júguninshɛ( hérisson [ ennemi *diminutif ] poule ) júguninsɛ; júguninsyɛ.

n poule au plumage ébouriffépoule au plumage ébouriffé

júguninsyɛ( hérisson [ ennemi *diminutif ] poule ) júguninshɛ júguninsɛ; júguninsyɛ.

n poule au plumage ébouriffépoule au plumage ébouriffé

júgusago→̌→ 1( ennemi volonté )

n fainéant bànyɛrɛye (risée.des.ennemis).

júgusɔn→̌→ 1( ennemi gratifier )

n part réservé aux ennemispart réservé aux ennemis

júguya( méchant *en verbe dynamique )

n méchanceté

1 • méchanceté, haine. básiya, dénjuguya, hásidiya, júguman, kɔ́nɔjuguya, kɔ́nɔnangoya, kɔ́nɔnanjuguya, tɛ̀fɛya, ɲɛ́kumuni, kógoyanye, kɔ́niya, màngoya.

2 • gravité (d'une maladie ...)

júguya→̌→ 419→n : 0( méchant *en verbe dynamique )

v être méchant

1 • être méchant, être mauvais.

2 • aggraver. lájàba (maladie ...)

2 • rendre méchant.

3 • faire du tort. dénjuguya mɔ̀gɔ mín bɛ́ í júguya, í kà ò sɔ́n celui qui te fait du mal, fais-lui du bien

Juhara→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLDjoukhara

jùjɛngɛn→̌→ 0( derrière incliner )

n bancal kɛ̀rɛkelenjɛngɛn, nɔ̀mitɔ (qui marche de côté).

jùjɔ→̌→ 0( derrière ) jùjɔn jùjɔ.

n origineorigine, début, base báju, búruju, bɔ́kolo, dá, jù, lásiri, orizini, sábabu, sínti, sún, tàyɔrɔ, bázi, bá, sínsinda.

jùjɔ̀→̌→ 1→n : 0( derrière ) jùjɔ̀n jùjɔ̀.

v fonder

1 • fonder. lásìgi, sínti.

2 • instituer, commencer. sìgi, dátìgɛ, gále, jùlatìgɛ, jùmìnɛ, jùtà, jùtìgɛ, kómanse, kɔ́rɔcɛ̀, sènkɔrɔcɛ̀, wúli, jùbɔ, dábɔ, dáminɛ.

jùjɔn→̌→ 35( derrière ) jùjɔ.

n origineorigine, début, base báju, búruju, bɔ́kolo, dá, jù, lásiri, orizini, sábabu, sínti, sún, tàyɔrɔ, bázi, bá, sínsinda.

jùjɔ̀n→̌→ 9→n : 4( derrière ) jùjɔ̀.

v fonder

1 • fonder. lásìgi, sínti.

2 • instituer, commencer. sìgi, dátìgɛ, gále, jùlatìgɛ, jùmìnɛ, jùtà, jùtìgɛ, kómanse, kɔ́rɔcɛ̀, sènkɔrɔcɛ̀, wúli, jùbɔ, dábɔ, dáminɛ.

júju→̌→ 0→n : 0

v trembler de froid

1 • vi trembler de froid jínjin.

2 • vt électrocuter ntígin bɛ mɔ̀gɔ júju le poisson électrique électrocute l'homme

júju→̌→ 0→n : 0 júnjun júju; júnyun; júnyu; júɲu.

v secouer

1 • secouer. kónkon, màyígiyigi, yàara, yúguyugu (un endormi pour le réveiller).

2 • tapoter. lájunjun (un bébé pour le calmer).

3 • semer. dàn (en laissant tomber).

jùjuju→̌→ 4

n hyène surnomhyène surnom…" ko ntoolen yo, na ji min, ko kɔrɔ ntoolen, na ji min. ko n t'a fɛ. jujuju mana na, ji ka di jujuju ma, ko n t'a fɛ. namafɛrɛ mana na, ji ka di namafɛrɛ ma, ko n t'a fɛ.…(fane-cikela_ni.dis.html)

Jukanci→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLDjoukantji

jùkɛ́→̌→ 3→n : 0( derrière faire )

v coucher

vt coucher, baiser dá (avec une femme). kɔ́bi, kɔ́tɛ, mìn, múgu.

jùkɔ́rɔ→̌→ 235( derrière sous )

pp dessousdessous, au fond k'à fɔ́ í dá` jùkɔ́rɔ dire qqch. tout bas, en chuchotant


À ka wɔ̀lɔ` bɛ́ fílen` jùkɔ́rɔ.
‘Son francolin est sous la calebasse.
Postpositions composées (13)

jùkɔ́rɔ→̌→ 6( derrière sous )

adv en basen bas, au dessous

jùkɔrɔdon→̌→ 0( dessous [ derrière sous ] entrer )

n sous-vêtement kɔ́rɔbila.

jùkɔrɔdòn→̌→ 0→n : 0( dessous [ derrière sous ] entrer ) jùkɔrɔmadòn; jùkɔrɔmadòndon

v pousser vers le haut

vt 1 • pousser vers le haut.

2 • aider. bólodɛ̀mɛ, bólomadɛ̀mɛ, dègedege, dɛ̀mɛ, lábɔ, látɛ̀mɛ, màdɛ̀mɛ.

jùkɔrɔla→̌→ 7( dessous [ derrière sous ] *nom de lieu )

n le dessousle dessous kɔ́rɔla.

jùkɔrɔmadòn→̌→ 3→n : 0( dessous [ derrière sous ] *connecteur entrer ) jùkɔrɔdòn jùkɔrɔmadòndon

v pousser vers le haut

vt 1 • pousser vers le haut.

2 • aider. bólodɛ̀mɛ, bólomadɛ̀mɛ, dègedege, dɛ̀mɛ, lábɔ, látɛ̀mɛ, màdɛ̀mɛ.

jùkɔrɔmadòndon→̌→ 3→n : 0( dessous [ derrière sous ] *connecteur entrer entrer ) jùkɔrɔdòn jùkɔrɔmadòn

v pousser vers le haut

vt 1 • pousser vers le haut.

2 • aider. bólodɛ̀mɛ, bólomadɛ̀mɛ, dègedege, dɛ̀mɛ, lábɔ, látɛ̀mɛ, màdɛ̀mɛ.

jùkɔrɔmatíntin→̌→ 0→n : 0( dessous [ derrière sous ] *connecteur enfoncer )

v soutenir

vt soutenir, appuyer bánban, dòndo, dòndòn, dɛ̀ndɛ, dɛ̀ɛmɛdɛɛmɛ, jíidi, kɔ́kɔrɔmadòn, sènkɔrɔdòndon, sènkɔrɔmadòn, sènkɔrɔmadɛ̀mɛ, tɛ̀gɛlɛ, dígi, pín, sínsin.

jùkuna→̌→ 0( derrière plat.en.bois ) jùkunan jùkuna.

n fesse jùbara.

jùkunamugu→̌→ 0( fesse [ derrière plat.en.bois ] poudre ) jùkunanmugu jùkunamugu.

n fesses bòbara, sìgilanmugu.

jùkunan→̌→ 20( derrière plat.en.bois ) jùkuna.

n fesse jùbara.

jùkunanmugu→̌→ 2( fesse [ derrière plat.en.bois ] poudre ) jùkunamugu.

n fesses bòbara, sìgilanmugu.

jùkunantulo→̌→ 0( fesse [ derrière plat.en.bois ] oreille ) jùkunatulo.

n une fesseune fesse

jùkunatulo→̌→ 0( fesse [ derrière plat.en.bois ] oreille ) jùkunantulo jùkunatulo.

n une fesseune fesse

jùkuri→̌→ 0( derrière )

n derrière fɛ́ngɛɲɛ, jù, kɔ́fɛla, kɔ́tigi, kɔ́, sìgilan.

jùla→̌→ 77 jùra.

n commerçant…4103 ) sogo tɛ faga nanbara kan. 4104 ) « a ye julaw minɛ ! a ye julaw bila ! », i nakɔgɔɲinina don. 4105 ) bonya tɛ fɛn to mɔgɔ kɔnɔ.…(bailleul-sagesse_bambara_02e.dis.html)

1 • commerçant, colporteur. jàgokɛla, bàanabaana, kóroko.

2 • Dioula (groupe ethnique et langue).

jùla→̌→ 0( derrière à )

n maîtrise de culmaîtrise de cul (maîtrise des réflexes défécatoires ou sexuels— première composante des adjectifs séparables). à jùla ka júgu il est malpropre, impudique

jùlá→̌→ 1( derrière à )

pp à l'endroit deà l'endroit de kɛ́ ... jùlá assister à … ù ma táa ò jùlá ils n'y sont pas allés

Julafondo→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0

n prop TOPDioulafondo (village, commune de Siby, cercle de Kati, région de Koulikoro).…o siraba in b'a ta Kangaba, ka taa Julafondo , fo Lajinɛ dancɛ la.…(kibaru544_02alimuludu_konta-kangaba_julafondo.dis.html)

Julafundo→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop TOPDioulafoundou (village, région de Kayes).… o ye alatanuko ye ! Kangaba ni Bamako cɛ sira dilanni bɛ manden jama bɛɛ de nafa, kabi Julafundo ; Keɲege ; Banankoro ; Balanzan fo ka don Kangaba kɔnɔ, ka da a kan olu ye duguw ye diɲɛnatigɛ …(jekabaara273_04sidibe-kangaba.dis.html)

jùlajugu→̌→ 0( maîtrise.de.cul [ derrière à ] méchant )

adj impudique

1 • impudique (personne sans aucune retenue, obsédé par le sexe).

2 • malpropre. dàngatɔ, nɔ́gɔman (enfant qui fait pipi caca partout, pète ...)

jùlajugu→̌→ 0( maîtrise.de.cul [ derrière à ] méchant )

n impudique

1 • impudique. bàkɔrɔn, jántara (personne sans aucune retenue, obsédé par le sexe).

2 • enfant malpropre (qui fait pipi caca partout, pète ...)

jùlajuguya→̌→ 2( impudique [ maîtrise.de.cul [ derrière à ] méchant ] *abstractif )

n débauche kàkalaya, màlobaliya, súnguruntigɛ, sɔ̀njuguya, túlon, wùluya.

jùlakan→̌→ 5( commerçant cou )

n langue dioulalangue dioula (langue 'jula' dialecte du mandingue, parlé en Côte d'Ivoire et en Haute-Volta).

jùlakɔnɔn→̌→ 5( derrière à perle )

n ceinture de perles aux hanchesceinture de perles aux hanches

jùlankolon→̌→ 5( derrière à vide ) jùrɔnkolon.

adj à cul tout nu

1 • à cul tout nu.

2 • sans fondement.

jùlasonkalanin→̌→ 1( commerçant mouvette [ tige ] *diminutif ) jùrasonkalanin.

n arbrisseau Feretia apodantheraarbrisseau Feretia apodanthera, arbrisseau Feretia canthioides rubi. jùlasonkalanin, múnunan.

jùlata→̌→ 1( derrière à propriété ) jùrɔta.

n parties sexuellesparties sexuelles jùrɔfɛn, kɔ́rɔla, kɔ́tigi, nàgakɔrɔla, ɲɛ́fɛla, ɲɛ́kun, ɲɛ́tigi.

jùlatìgɛ→̌→ 0→n : 0( derrière *nom de lieu couper )

v commencer

vt commencer dámìnɛ, dátìgɛ, gále, jùjɔ̀n, jùmìnɛ, jùtà, jùtìgɛ, kómanse, kɔ́rɔcɛ̀, sènkɔrɔcɛ̀, wúli, jùbɔ, dábɔ.

jùlawuli→̌→ 0( derrière *nom de lieu se.lever )

n benne basculantebenne basculante

jùlaya→̌→ 9( commerçant *abstractif )

n commercecommerce, état de commerçant jàgo, sànnifèere.

jùlaya→̌→ 0→n : 1( commerçant *abstractif )

v faire du commerce

vt faire du commerce jàgo.

Jum→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLDjoum

júma→̌→ 62 Ar. jumʕa

n vendredi júmadonya, wójuma, júmadon, gèjuma.…n yɛrɛ bɛna n ta foli bila Troh fa la, ni ka taga juma la Segukɔrɔ. i ni ce Bayɔrɔ, i ni baraji, Ala k'an bɛn don wɛrɛ.…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_07_21.dis.html)

júmadon→̌→ 42( vendredi jour )

n vendredi gèjuma, júmadonya, wójuma, júma.

júmadonya→̌→ 4( vendredi [ vendredi jour ] *abstractif )

n vendredi gèjuma, júmadon, júma, wójuma.

jùman→̌→ 0 jùmɛn jùmɛ; jùman; jɛ̀ɛn.

prn lequel wáati jùmɛn ná ? à quel moment ?

Júmanzana→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Jumazana

n prop TOPDioumazana (quartier à Bamako— village, commune de Guégnéka, cercle de Dioïla, région de Koulikoro— plus tard, transformé en centre de commune dans le cercle de Fana).

Jumasi→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLDjoumassi

Jumazana→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0 Júmanzana

n prop TOPDioumazana (quartier à Bamako— village, commune de Guégnéka, cercle de Dioïla, région de Koulikoro— plus tard, transformé en centre de commune dans le cercle de Fana).… Fana mara la, dugu min bɛ wele Cɛn, Jumazana komini na Marakakongo, k'a daminɛ marisikalo tile 20 na ka se awirilikalo tile 19 ma, …(kibaru400_07tarawele-misinsonw_ko.dis.html)

jùme→̌→ 0 jènbe jùnbe; jùme.

n tam-tam bɔ́nba, cíbaranin, wòlo.

jùme→̌→ 0 jùbe jùfe; jùme.

n cheval à tête et poitrail noirscheval à tête et poitrail noirs

jùmɛ→̌→ 0

n oiseau maraboutoiseau marabout, Leptoptilos crumeniferus (grande cigogne à bec énorme, avec poche d'air devant le jabot).

jùmɛ→̌→ 0 jùmɛn jùmɛ; jùman; jɛ̀ɛn.

prn lequel wáati jùmɛn ná ? à quel moment ?

jùmɛfin→̌→ 0( oiseau.marabout noir )

n oiseau Anastomus lamelligerusoiseau Anastomus lamelligerus ('bec ouvert' (espèce aquatique, avec un grand bec dont les mandibules ne joignent pas)).

jùmɛn→̌→ 666 jùmɛ; jùman; jɛ̀ɛn.

prn lequel wáati jùmɛn ná ? à quel moment ?


Mùso` jùmɛn dòn ? ‘Quelle femme est-ce?’ (parmi toutes les femmes du monde).
Questions partielles (à proformes interrogatives) (12.1)

Í bɛ́ jɛ́gɛ jùmɛn fɛ̀? ‘Quel poisson veux-tu ?’

Ò fɛ̀ɛrɛ`w yé jùmɛn`w ye?
‘Quels sont ces procédés ?’ [Jɛkabaara 289]
Questions partielles (à proformes interrogatives) (12.1)

Nê y’à ɲìninka, à tɛ yɔ́rɔ jùmɛn ni jùmɛn dɔ́n ?
‘Je lui ai demandé, quels sont les éléments qu’il ignorait’ [Jama 14 30dunbuya-kante_solomana].

Ê ye jáabi jùmɛn fɔ́ à yé ò lá ?
Qu’est-ce que tu lui as répondu ?’ [Jama 14 30dunbuya-kante_solomana].
37.1. Focalisation (mise en relief de rhème)

Ù kó kán jùmɛn dè ka kán kà fɔ́?
Ils disent, quelle est la langue qui doit être parlée ?’ [jama14_30dunbuya-kante_solomana].
37.1. Focalisation (mise en relief de rhème)

jùminɛ→̌→ 2( derrière attraper )

n commencement dáminɛ, jùbɔ, jùta, kùnbɔ.

jùmìnɛ→̌→ 2→n : 0( derrière attraper )

v commencer

vt commencer dámìnɛ, dátìgɛ, gále, jùjɔ̀n, jùlatìgɛ, jùtà, jùtìgɛ, kómanse, kɔ́rɔcɛ̀, sènkɔrɔcɛ̀, wúli, jùbɔ, dábɔ.

jùminɛkan→̌→ 0( commencement [ derrière attraper ] cou )

n préambulepréambule, introduction dàntigɛli.

jùmugu→̌→ 0( derrière poudre )

n chair des fesseschair des fesses

jún→̌→ 0 dún jún.

n canari dàga (pour le transport de l'eau).

jún→̌→ 1

n arbre 'pied d'éléphant'arbre 'pied d'éléphant', Mitragyna inermis (arbre, au bord des marais, rivières ---> 15 m).. rubi…o jiriw fanba ye shɔ ye, n'o ye kɔjiri dɔ ye ani jiri wɛrɛw, i n'a fɔ : nɛrɛ ni si ni ntomi ni jun ni baro ni nsaban. o la sa, anw de bɛ se ka mɔgɔ laadi, n'o tɛ mɔgɔ tɛ anw ta ɲɛfɔ an ye tugun.…(kibaru200_02sise-ka_bo_kalake.old.dis.html)







photos Charles Bailleul

jún→̌→ 0

n volaille (partie de la volaille : sternum + aile).

jùnbe→̌→ 0 jènbe jùnbe; jùme.

n tam-tam bɔ́nba, cíbaranin, wòlo.

Jungani→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPDioungani (commune, cercle de Koro, région de Mopti).…u ye ɲɔgɔn dalajɛ ka taa fuladugu ninnu kama. n'o ye Nawajɛ ani Tanfadala ye, Jungani komini na. u karila ɲɔgɔn na k'a ta sibiri sɔgɔmada la fo ka se o dugujɛ tilegan ma.…(kibaru545_08nyangali_jara-dugu_3_karila.dis.html)

jùngun→̌→ 0 jùnkun jùngun; jònkuru; jùnkuru.

n bosse dànkuru, dàn, kɔ́kuru (d'un animal, ex. zébu).

júngurunjɛngɛrɛn→̌→ 0→n : 0

v marcher en se pavanant

vi marcher en se pavanant jáɲigijaɲigi.

júnjun→̌→ 1→n : 0 júju; júnyun; júnyu; júɲu.

v secouer…woloba ye a ye nka a sɔmi kuman'a fɛ. o ye min fɔ a ye, o y'a junjun . n'o kɛra a m'a dɔn denkɛ n'a fa cɛ bɛ gɛlɛya ka se hakɛ min ma. woloba siranna, a jujura.…(tarawele-batigemisi.dis.html)

1 • secouer. kónkon, màyígiyigi, yàara, yúguyugu (un endormi pour le réveiller).

2 • tapoter. lájunjun (un bébé pour le calmer).

3 • semer. dàn (en laissant tomber).

jùnkun→̌→ 1 jùngun; jònkuru; jùnkuru.

n bosse dànkuru, dàn, kɔ́kuru (d'un animal, ex. zébu).…o tɛmɛnen, Farajalan taga o Farajalan taga, caman bɛ fara ɲaamɛ tigiw kan : dɔw b'a fɔ ko junkun kelen bɛ min kɔ la, o de ka ɲi, dɔ wɛrɛw ko fila bɛ min na o ɲaamɛ de ɲɔgɔn tɛ.…(sankore11_09nyaamedugu_nyaame.dis.html)

jùnkuru→̌→ 0 jùnkun jùngun; jònkuru; jùnkuru.

n bosse dànkuru, dàn, kɔ́kuru (d'un animal, ex. zébu).

júnyu→̌→ 0→n : 0 júnjun júju; júnyun; júnyu; júɲu.

v secouer

1 • secouer. kónkon, màyígiyigi, yàara, yúguyugu (un endormi pour le réveiller).

2 • tapoter. lájunjun (un bébé pour le calmer).

3 • semer. dàn (en laissant tomber).

júnyun→̌→ 0→n : 0 júnjun júju; júnyun; júnyu; júɲu.

v secouer

1 • secouer. kónkon, màyígiyigi, yàara, yúguyugu (un endormi pour le réveiller).

2 • tapoter. lájunjun (un bébé pour le calmer).

3 • semer. dàn (en laissant tomber).

júɲu→̌→ 0→n : 0 júnjun júju; júnyun; júnyu; júɲu.

v secouer

1 • secouer. kónkon, màyígiyigi, yàara, yúguyugu (un endormi pour le réveiller).

2 • tapoter. lájunjun (un bébé pour le calmer).

3 • semer. dàn (en laissant tomber).

jupu→̌→ 0 zipu jupu; jipu.

n jupe jàso.

Jura→̌→ 7→n.prop/n : 0 →n.prop : 7→n : 0

n prop TOPDioura (centre de la commune de Karéri dans le cercle de Ténenkou, région de Mopti).…olu ye duguw ye, minnu bɛ Jura ni kɔrɔn cɛ. mugukanw fana mɛnna Sekuba ; o ye dugu ye, min bɛ Jura ni tilebin cɛ. kɛlɛkɛmarifabaw tun bɛ binnkannikɛla ninnu bolo.…(kibaru536_03danbele_jara-kareri_komini_na.dis.html)

júra→̌→ 0→n : 0 júura; jóora Ar. zawra 'visite'

v visiter

vt visiter (un lieu saint, une tombe— terme strictement musulman).

jùra→̌→ 0 jùla jùra.

n commerçant

1 • commerçant, colporteur. jàgokɛla, bàanabaana, kóroko.

2 • Dioula (groupe ethnique et langue).

jùrasonkalanin→̌→ 0( commerçant mouvette [ tige ] *diminutif ) jùlasonkalanin jùrasonkalanin.

n arbrisseau Feretia apodantheraarbrisseau Feretia apodanthera, arbrisseau Feretia canthioides rubi. jùlasonkalanin, múnunan.

jùrɔfɛn→̌→ 1( derrière dans chose )

n parties sexuellesparties sexuelles jùlata, kɔ́rɔla, kɔ́tigi, nàgakɔrɔla, ɲɛ́fɛla, ɲɛ́kun, ɲɛ́tigi (de l'homme ou de la femme).

jùrɔkisɛ→̌→ 0( derrière dans grain )

n verge búsan, kàya.

jùrɔnkolon→̌→ 0( derrière à vide ) jùlankolon jùrɔnkolon.

adj à cul tout nu

1 • à cul tout nu.

2 • sans fondement.

jùrɔta→̌→ 0( derrière à propriété ) jùlata jùrɔta.

n parties sexuellesparties sexuelles jùrɔfɛn, kɔ́rɔla, kɔ́tigi, nàgakɔrɔla, ɲɛ́fɛla, ɲɛ́kun, ɲɛ́tigi.

jùru→̌→ 322

n corde

1 • corde. jùruden, jùrukisɛ, kìsɛ, kɔ́juru (corde+ récipient qui est au bout de la corde). mɔ̀gɔya yé jùru yé l'humanité est un lien (dicton)jùru yɛ̀lɛn tendre un collet

2 • dette, créance, crédit. kánnajuru nê ka jùru b'í lá tu me dois qqchdɔ́ bɔ́ jùru lá payer une partie de la dettejùru dòn faire crédit, prêter de l'argent

3 • queue d'un fruit. gɔ̀nkun.

jùruden→̌→ 2( corde enfant )

n corde jùru, kìsɛ, kɔ́juru, jùrukisɛ.

jùrudon→̌→ 5( corde entrer )

n empruntemprunt, crédit dɔ́nɔ, sínga, súre.

jùrudòn→̌→ 1→n : 0( corde entrer )

v prêter


À ye jùru` dòn fàantan` ná.
Il a fait un prêt au pauvre’

À ye ɲɔ̀` jùru-dòn fàantan` ná.
Il a prêté du mil au pauvre.
23.2.Modèles de composition verbale - NAUT+V

vt prêter, faire crédit dɔ́nɔ, sínga (à -- lá).

jùrudonna→̌→ 1( corde entrer *agent permanent )

n prêteur

jùrufilen→̌→ 20( corde calebasse.demi-sphérique )

n calebasse

1 • calebasse. bàra, bólen, kóro, nkùre (qui sert à puiser l'eau dans un puits).

2 • outre en caoutchouc (qui sert à puiser l'eau dans un puits).

jùrukaniden→̌→ 0( corde réclamer.dette enfant )

n enfant costaudenfant costaud (capable de défendre son père).

jùrukelen→̌→ 0( corde un )

n petite guitarepetite guitare (petite guitare à une seule corde). jùrukelennin, kírinɛ.

jùrukisɛ→̌→ 29( corde grain )

n corde jùru, kìsɛ, kɔ́juru, jùruden.

jùrumantigi→̌→ 5( corde maître ) jùrumatigi.

n débiteur

1 • débiteur.

2 • créancier.

jùrumatigi→̌→ 0( corde maître ) jùrumantigi jùrumatigi.

n débiteur

1 • débiteur.

2 • créancier.

jùrumu ar. jurm 'sin, crime'

n péché fìlimako, hàkɛmako, hàkɛ, nɔ́gɔlenya jùrumu` kɛ́ / dòn pécherkà nímisa í ka jùrumu` lá regretter ses péchésjùrumuba faute grave, péché grave, péché capital

jùrumuntan( péché *privatif )

adj sans péchésans péché

jùrumutigi→̌→ 0( péché maître )

n pécheur fìlibaganci, hàkɛkɛla, hàkɛtigi.

jùrunaani→̌→ 0( corde quatre )

n guitare jùrusàba, kírinɛ (à quatre cordes (celle des griots)).

jùruninton→̌→ 1→n : 0( corde *diminutif enfiler )

v enfiler

1 • vt enfiler dòn, tón (l'une après l'autre, ex.: perles).

2 • vr aller en file indienne mɛ́nɛmɛnɛ jùrunintonnen bɛ́ ɲɔ́gɔn kɔ́ les fourmis vont en file indienne

jùrusàba→̌→ 0( corde trois )

n guitare jùrunaani, kírinɛ (petite guitare à trois cordes).

jùrusara→̌→ 19( corde paie )

n remboursementremboursement, acquittement lábilali.

jùruta→̌→ 1( corde action.de.prendre )

n emprunt d'argentemprunt d'argent

jùrutala→̌→ 0( corde prendre *agent permanent )

n emprunteur

jùrutigi→̌→ 3( corde maître )

n créancier jùrumantigi.

jù-sìri-kà-náamu→̌→ 0( derrière lier *infinitif tresser )

n coiffure de femmecoiffure de femme (sorte de).

jùta→̌→ 1( derrière action.de.prendre )

n commencement dáminɛ, jùbɔ, jùminɛ, kùnbɔ.

jùtà→̌→ 0→n : 0( derrière prendre )

v commencer

1 • commencer. dábɔ, dámìnɛ, dátìgɛ, gále, jùbɔ́, jùjɔ̀n, jùlatìgɛ, jùmìnɛ, jùtìgɛ, kómanse, kɔ́rɔcɛ̀, sènkɔrɔcɛ̀, wúli.

2 • prendre la base (d'un.arbre.pour.y.monter).

jùte→̌→ 0 dùte te; dùtɛ; jùte; jùtɛ.

n thé vertthé vert (à la malienne).

jùtɛ→̌→ 0 dùte te; dùtɛ; jùte; jùtɛ.

n thé vertthé vert (à la malienne).

jùtìgɛ→̌→ 4→n : 0( derrière couper )

v commencer

1 • commencer, entreprendre. dátìgɛ, gále, jùjɔ̀n, jùlatìgɛ, jùmìnɛ, jùtà, kómanse, kɔ́rɔcɛ̀, sènkɔrɔcɛ̀, wúli, dábɔ, dáminɛ, jùbɔ n'í yé tériya jùtigɛ nàfolo kàn, ní nàfolo bánna, tériya bɛ sà dɛ́ ! si tu bases l'amitié sur la richesse, quand la richesse disparaît,l'amitié meurt

2 • démolir, saper. wùgu só jùtigɛ provoquer la ruine d'une famille (mortalité infantile, impuissance, dettes …)

jùtugunin→̌→ 0( derrière fermer *diminutif )

n plante Biophytum apodisciasplante Biophytum apodiscias (plante herbacée (les feuilles ont la propriété de se refermer lorsqu'on les touche)). oxal.

Juuf→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Jop Juf; Jɔpu

n prop NOM CLDiop, Diouf

júura→̌→ 0→n : 0 júra jóora Ar. zawra 'visite'

v visiter

vt visiter (un lieu saint, une tombe— terme strictement musulman).

jwa→̌→ 0 dɔ́gɔ lɔ́gɔ; nɔ́gɔ; dwa; jwa.

n désir díyanyeko, díyanye, dùngɔ, háminanko, hámi, jíminsira, làfe, làwa, nège, nímisi, sàgonata, sàgona, sàgo, wòlo ò dɔ́gɔ b'í lá wà ? tu en as envie ?

jwá→̌→ 0 dɔ́gɔ lɔ́gɔ; dwá; jwá.

n fagot

1 • fagot, bois à brûler. wòlo, dɔ́gɔsiri, sìri dɔ́gɔ ɲíni chercher du boisdɔ́gɔ sìri lier un fagot

2 • arbre. jírisun, jíri.

jwá dɔ́gɔ dwá; jwá.

n marché

1 • marché. wòlo, gàlo, súgu dɔ́gɔ jɔ̀ aller au marché, faire le marché

2 • semaine. dɔ́gɔfurancɛ, dɔ́gɔkun, kùnbɛn, kùnɲɔgɔn (en beaucoup d'endroits, le marché a lieu chaque semaine). nê bɛ táa à bára dɔ́gɔ nàta je vais chez lui la semaine prochaine

3 • date. dati, dón dɔ́gɔ dá fixer une datekà kó bɔ́ dɔ́gɔ kɔ́rɔ ajourner quelque chose

jwá→̌→ 0 dɔ́gɔ dɔ́gɔn; dwá; jwá.

vq étroit

1 • étroit. à ka dɔ́gɔ c'est (trop) étroit

2 • rare.

3 • insuffisant, pas assez. à ka dɔ́gɔ c'est (trop) peu, c'est rare

jwá→̌→ 0 dɔ́gɔ dwá; jwá.

n cadetcadet, cadette wòlo, dɔ́gɔnin, kade, kɔ́tigi, nɔ̀kanta, dɔ́gɔmuso k'à dɔ́gɔ cáya à kɔ̀rɔ yé que ses cadets soient plus nombreux que ses aînés ! (souhait à l'occasion d'une naissance)

jwáden( marché enfant ) dɔ́gɔden dwáden; jwáden.

n participant au marchéparticipant au marché (personne qui va au marché). dɔ́gɔjɔla.

jwákɛ→̌→ 0( cadet mâle ) dɔ́gɔkɛ dwákɛ; jwákɛ.

n frère cadetfrère cadet, cousin cadet, demi-frère plus jeune

jwákun→̌→ 0( marché tête ) dɔ́gɔkun dwákun; jwákun.

n semaine dɔ́gɔfurancɛ, dɔ́gɔ, kùnbɛn, kùnɲɔgɔn dɔ́gɔkun tɛ̀mɛnen la semaine passée

jwámuso→̌→ 0( cadet femme ) dɔ́gɔmuso dwámuso; jwámuso.

n cadettecadette, cousine cadette, demi-soeur plus jeune dɔ́gɔnin, dɔ́gɔ.

jwánin→̌→ 0( cadet *diminutif ) dɔ́gɔnin dwánin; jwánin.

n cadetcadet, cadette dɔ́gɔ, kade, kɔ́tigi, nɔ̀kanta, dɔ́gɔmuso (à bmk : cadet seulement).

jwáɲinina( fagot chercher *agent permanent ) dɔ́gɔɲinina dwáɲinina; jwáɲinina.

n ramasseuse de fagotramasseuse de fagot

Jwàra→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLDjouara

jwásiri→̌→ 0( fagot lier ) dɔ́gɔsiri dwásiri; jwásiri.

n fagot dɔ́gɔ, sìri dɔ́gɔsiri bònyana à mà le fagot est trop lourd pour elle

jwáya→̌→ 0( étroit *en verbe dynamique ) dɔ́gɔya dwáya; jwáya.

n petitesse

1 • petitesse, étroitesse. mìsɛnya.

2 • diminution.

3 • rareté, pénurie.

4 • humiliation. dɔ́gɔmaya, fɛ́gɛnya, jɔ́n, kùnmasuuli, kùnnasirilenya, làmalo, làmɔnɛ, lèbu ([fig]).

jwáya→̌→ 0→n : 0( étroit *en verbe dynamique ) dɔ́gɔya dwáya; jwáya.

v amoindrir

1 • amoindrir, diminuer. hàlaki, jìgin, láfiɲɛ, nɔ̀gɔya, sɔ̀nɔ́gɔ, táanpo díyanyeko bɛ́ màa bárika dɔ́gɔya la licence diminue les forces

2 • rendre plus rare.

3 • humilier. fɛ́gɛnya, jɔ́nnasìgi, jɛ́bɛn, káana, kùnmadɔ́gɔya, kùnmajìgin, kùnmasùuli, kùnnadá, kùnnagòsi, kùnnasùuli, lámàloya, lámàlo, lámɔnɛ, lèbu, màdɔ́gɔya, màjìgin, màlo, tɔ̀nsibɔ̀.

jwáyama→̌→ 0( petitesse [ étroit *en verbe dynamique ] *comme de ) dɔ́gɔyama dwáyama; jwáyama.

n offenseoffense, injure, affront bàgamako, gàsi n'í yé "bàancinin" mɛ́n, dɔ́ b’à míiri kó : dɔ́gɔyama dòn, dɔ́gɔyama tɛ́ si tu entends dire "petit papa", certains pensent que c'est une manière de dire humiliante, non, ce n'en est pas une

jyɛ́n→̌→ 2 díɲɛ díyɛn; jíɲɛ; jyɛ́n; dúnuɲɛ; dúɲa; dúniya; dúnuya Ar. dunya:

n monde díɲɛso (les formes dúniya, dúnuya sont utilisées par les griots et les chanteuses traditionnelles). díɲɛ` ná ! jamais de la vie ! díɲɛ` látìgɛ traverser le monde, vivredíɲɛ lában ces derniers temps, ces temps-cikà díɲɛ sèn mìnɛ à bósobagaw yé ne venir au monde que pour en tenir les pattes au profit de ceux qui le dépouillentní nê tùn y'à dɔ́n dúniya bɛ́ tàn... si j'avais su que le monde était ainsi …

jyɛ́nlatigɛ→̌→ 0( monde faire.passer [ *causatif couper ] ) díɲɛnatigɛ díɲɛlatigɛ; díyɛnnatigɛ; jyɛ́nlatigɛ.

n vievie, traversée de ce monde bálo, kísi, ní, sì, ɲɛ́namaya, díɲɛsosigi.