Bamadaba bamanankan daɲɛgafe / dictionnaire du Corpus bambara de référence
A-Z ɲíni Fr (i) *
ɛ ɔ ɲ ŋ ɲíni!

Ŋ - ŋ

ŋáana→̌→ 1→n : 0

v tordre de force…n na jeliw sɔn f'u yɛrɛ ka fɔ : " ayi. nin tɔ tɛ sɔnni ye bilen, nin tɔ ye ka an ŋaana ; nin wari dɔw na kɛ sɛbɛnfura ye. ayi sa Namakɔrɔ, i bolo da i dusu kan.…(dukure-ni_san_cyenna.dis.html)

vt tordre de force, courber bíri, dùn, gɔ̀nti.

ŋàani→̌→ 1→n : 0 kàani; nkàani; ngàani; nkàari.

v gratter…i n'a fɔ, a y'a kɛ cogo min siɲɛ fɔlɔ, Mariyamu ye Ali Baba kɛrɛfɛ duw bɛɛ donda konw ŋaani lakɛrɛbilen na. Su fɛ, nson binaani ninnu taara Ali Baba fagali kama.…(konate-ali_baba.dis.html)

vt 1 • gratter. kɔ́ri, sáani, síyɛn (superficiellement).

2 • faire des gribouillis sur.

ŋáara→̌→ 0 ŋáaran ŋára; ŋáara; ngára.

n échelle yɛ̀lɛnnan, yɛ̀lɛnyɛlɛnnan (traditionnelle, démontable).

ŋàara→̌→ 2 ngàra; ngàara.

adj éloquent (se dit surtout des griots).… ɲɔgɔn ko dɔn ? don dɔ, Du Muke Tarawele ka jɔnkɛ bɛ yen, ko Ala Dungo, jɔn ŋaara don, a da jala ka gɛlɛn, a tɛ malo mɔgɔ ma, a y'i sara a jatigikɛ la, a ko : - " n …(sisoko-lamidu_soma.dis.html)


ŋàará ‘expert de verbe/ griot’
consonnes marginales : ?- initial toujours en contexte nasal 2-41 (EXCEPTIONS)

ŋàara→̌→ 0

n maître griot

1.1 • maître griot, expert de la parole

1.2 • griot, personne de caste gáwulo, jèlikɛ, jèli, ɲàmakaladen.

2 • chantre, poète dɔ̀nkilidakɔnɔ.

3 • sommité, célébrité, le meilleur (dans une discipline, dans un groupe...)

ŋáaran→̌→ 4 ŋára; ŋáara; ngára.

n échelle yɛ̀lɛnnan, yɛ̀lɛnyɛlɛnnan (traditionnelle, démontable).… ye sa, u ko ba man kɛnɛ, batigi man kɛnɛ ! muruda man di, ba kan ka fasa ! tile ka goni, ŋaaran t'an bolo ka yɛlɛn kabakolo la, k'an kunkolo fɔ Ala n'a mɛlɛkɛw ye ! ee, nin maadila Ala ye ! …(banbera-faamanje_ni_faantanje.dis.html)

ŋàaraya→̌→ 2( éloquent *abstractif )

n éloquence (des griots).

ŋàga ŋàka

n chacal doré

1.1 • Canis canis aureus, chacal doré kúngowùlu (bas sur pattes, activité diurne, à moins qu'il ne soit chassé).

1.2 • cri de ce chacal

2 • Vulpes pallida, renard pâle

ŋàka ŋàga

n chacal doré

1.1 • Canis canis aureus, chacal doré kúngowùlu (bas sur pattes, activité diurne, à moins qu'il ne soit chassé).

1.2 • cri de ce chacal

2 • Vulpes pallida, renard pâle

Ŋála→̌→ 22 Ngála

n Dieu

1 • Dieu. Ála, màsataana, màsaŋala, má, máŋala, nímasa, Ála án bɛ́nà Ngála tára ò kán nous invoquerons Dieu sur cette offrandeà tɔ́gɔ Ngála ní tìɲɛ kó : sìgidolo son vrai nom est "étoile de la circoncision"

2 • ciel, firmament. álakolo, kàbanɔgɔ, kàba, sánfara, sánkolo, sán, tìɲɛso, kàbakolo mùsokɔrɔnin y'í kɛ́ fúnufunu yé kà ngála mìna la petite vieille s'est transformée en tourbillon qui atteignit le ciel

3 • pluie, orage. jí, sánji ngála bɛ́ nà il va pleuvoir

ŋàla→̌→ 15

n chacal à flancs rayéschacal à flancs rayés, Canis canis adustus ŋàlakujɛ (bout de la queue blanc, quelquefois noir chez les adultes, activité nocturne et crépusculaire). kúngowulu.… kɔnɔ. n'a y'a ye, a b'a minɛ. tuma min kelen, a b'a dun. sonsannin, a ye nin plan tigɛ ŋala la. ŋala taara, a ko " ne ye se ! " ŋala dun ye fɛn ye, n'a y'i da tilesekuncɛ fɛ, bugu kɔnɔ ka ban, a tɛ se …(sangare-suruku_ni_konyomusow.dis.html)

ŋálajiri→̌→ 0( Dieu arbre ) ngálajiri.

n arbuste Pterocarpus lucensarbuste Pterocarpus lucens (fleurs jaunes d'or dès les premières grosses pluies).. papi bála.



photos Charles Bailleul

ŋálajɔ→̌→ 0( Dieu filet ) ngálajɔ.

n liane chevelueliane chevelue, Cassytha filiformis álâ-ká-ɲɔ̀ (herbe parasite sans feuilles, vivant sur les arbustes). laur. álajɔ.

ŋálakolo→̌→ 0( Dieu os ) álakolo ŋálakolo; ngálakolo.

n cielciel, firmament Ála, kàbanɔgɔ, kàba, sánfara, sán, tìɲɛso, Ŋála, kàbakolo, sánkolo.

ŋàlakujɛ→̌→ 0( chacal.à.flancs.rayés queue blanc )

n chacal à flancs rayéschacal à flancs rayés, Canis canis adustus ŋàla, kúngowulu.

ŋálaɲɔ→̌→ 0( Dieu mil ) álaɲɔ ŋálaɲɔ; ngálaɲɔ.

n 1/ Uraria picta 2/ Cucurligo pilosa 3/ Dasystachis senegalensis 4/ Chlorophytum senegalensemil de Dieu, mil de Dieu álalaɲɔ.

ŋámaŋama→̌→ 0 kámakama

adv très chaudtrès (chaud).

ŋàn→̌→ 0→n : 0 ŋɛ̀n ŋwɛ̀n; ŋàn.

v entr'ouvrir

vt 1 • entr'ouvrir. cɛ́ŋà, láwɛ̀rɛ, wɛ̀rɛ, yónkon.

2 • faire une ouverture. dátìgɛ.

ŋàna→̌→ 285

n champion

1 • champion, célèbre. jígi, ncòna, npíri, sànpiyɔn, sànpiɲɔn, sòdanso, wáanɛ, ɲɔ̀gɔntɛ bɔ́nfɔla ŋána bɛ́ wúli kà wòlo fɔ́ kósɛbɛ un as du tambour se lève et en joue avec ardeur

2 • crapule. nkòki, ntàki.

ŋánakiŋanaki→̌→ 0

adj turbulent

1 • turbulent.

2 • sans-gêne.

ŋánakiŋanaki

v être agité

vr être agité, être irréfléchi ŋánamaŋanama à y'í ŋánakiŋánaki bùgu sán fɛ̀ il a fait le zouave sur le toit de la paillote

ŋánamaŋanama→̌→ 0 ŋɛ́nɛmɛŋɛnɛmɛ.

adj fanfaronfanfaron, étourdi mɔ̀gɔɲɛnatɔ, ɲɛ́ntannci.

ŋánamaŋanama→̌→ 1 ŋɛ́nɛmɛŋɛnɛmɛ.

adv à l'étourdieà l'étourdie…1124 ) nkalon bɛ da ɲɛɲɛn na, n'o tɛ fini ye firi ye. 1125 ) wula kɔnɔ ŋanamaŋanama , o ni ŋana tɛ kelen ye. 1126 ) bɛɛ n'i karamɔgɔ. 1127 ) degebaga ɲuman bɛ mɔgɔ se ko la.…(bailleul-sagesse_bambara_02b.dis.html)

ŋánamaŋanama→̌→ 2 ŋɛ́nɛmɛŋɛnɛmɛ.

n fanfaronfanfaron, étourdi mɔ̀gɔɲɛnatɔ, ɲɛ́ntannci.…3783 ) « ne bɛ nin kɛ, n bɛ nin kɛ », i bɛ a kɛcogo fɔ. 3784 ) ni daw kɛnyɛna, walew tɛ kɛɲɛ. 3785 ) ŋanamaŋanama ni ŋana tɛ kelen ye.…(bailleul-sagesse_bambara_02e.dis.html)

ŋánamaŋanama ŋɛ́nɛmɛŋɛnɛmɛ

v être agité

vi être agité ŋánakiŋanaki (ne pas tenir en place).

ŋánamatan→̌→ 0

adv précipitammentprécipitamment, à tort et à travers búluki, búlukutu, hàrabaharaba, sóo.

ŋànaminɛŋana→̌→ 2( champion attraper champion )

n super-hérossuper-héros, super-champion

ŋànamu→̌→ 2→n : 0

v tromper…nsonw bɛ bin dunanw kan ni marifa ni muruw ye k'u bolofɛnw ŋanamu , kasɔrɔ u b'a dɔn n'u minɛna sariya bɛ min kɛ u la.…(kibaru466_7alan_konta-baarakela_dunanw.dis.html)

1 • tromper. dɛ́rɛdɛrɛ, láfili, málasa, nánbara, nɛ́gɛn.

2 • forcer, venir à bout de. káraba, kɛ́nɛkaraba, tíntin.

ŋànamuŋanamu→̌→ 5

n tromperietromperie, chantage dɛ́rɛdɛrɛ, nɛ́gɛnni, nɛ́gɛn.…ncona kɔrɔ man di bamanankan na, a bɛ mɔgɔ jira min ka ŋanamuŋanamu barika ka bon.…(oteri_keyita-sogobo-7sogow.dis.html)

ŋànamuŋanamu→̌→ 8

adv p malhonnêtement… an ye Dugakɔrɔ bila an ɲɛ, ka na Segu, k'a kan tigɛ basi naani kan Seekɔrɔ. ŋanamuŋanamu , Kɔrɛ Dugakɔrɔ ye wuluya kuma fɔ, so duman tiɲɛbaga, makɛ y'o kɛ dɔlɔ bara sɔngɔ ye.…(sisoko-daa_ka_kore.dis.html)

ŋànaɲini→̌→ 0( champion chercher )

n compétition cɛ̀bɛn, sángaɲɔgɔnmani, ɲɔ́gɔndan.

ŋánaŋana→̌→ 0→n : 0

v hurler

1 • vt hurler, crier à tue-tête kóoro, kúlo, wóronto dɔ̀nkilidala yé dɔ̀nkili ŋánaŋana kósɛbɛ les chanteuses ont chanté à pleins poumons

2 • vi briller yéelen-yeelen, yégeru, yéleku, yéleyele, yéluyelu, yóloyolo.

3 • vi être connu í tɔ́gɔ` bɛ ŋánaŋana mɔ̀gɔw dá tout le monde parle de toi

ŋánaŋana→̌→ 0

adj fort

1 • fort, violent. bárikama, fárin, gírin, kólon, níjugu.

2 • rouge vif. bìlenmannin.

ŋánaŋàna→̌→ 2 ngánangàna.

n foliefolie, grande agitation mentale cáwucawu, fà, kùnnafɛn, ŋáɲaŋaɲa.…- tiɲɛ ! - k'i yɛlɛma galakaw ni ɲɔgɔn cɛ. - bosokɛ kɔni tilala ŋanaŋana kan bɛɛ la. - Ɲɛnama jɔlen bɛ a kun na.…(balo-daa_monson_ni_nyenama.dis.html)

ŋànaŋàna→̌→ 0

n poisson à écaillespoisson à écailles

ŋánaŋanatɔ→̌→ 1( folie *statif )

n hors de luihors de lui, criant à tue-tête

ŋáni→̌→ 2

adv tout droit…bolonkɔniden jumɛn bɛ se k'a poron !... u si... w'u ni tɛgɛfura kɛlen flɛ k'a poron ŋani !... nin daa kologɛlɛn in fana flɛ, u si tɛ se k'a ci... bolokuru flɛ k'a ci k'a bɛɛ ɲɔɲɔ !...…(dukure-fatoya_ni_jigiya.dis.html)

1 • tout droit. wúruu.

2 • brusquement. cáwu, cɔ́li, fáari, páro, wélenkete.

ŋáni→̌→ 0 ngáɲi; ŋáɲi.

adv solidité d'une attachesolidité d'une attache

ŋániŋani→̌→ 1 ngáningani; nkáninkani.

n arrogance fáɲa, lɛ̀n, yàadalenya, yàada.…2723 ) ɲɛdon kun fɔlɔ, o ye donokɔrɔnin kalifa ye. 2724 ) fa tɛ kamalen fɛntigi la, nka ŋaniŋani b'a la. 2725 ) sɛgɛ ka syɛdenta tɛ kojugu ye, ka i sigi kogo kanna ka a dun, o ye ɲɛdon ye.…(bailleul-sagesse_bambara_02d.dis.html)

ŋániŋani→̌→ 0→n : 0 ngáningani; nkáninkani.

v être présomptueux

1 • vi être présomptueux, faire l'important jáman, ɲàga.

2 • vr chercher à montrer sa valeur à b'í ŋáningani mɔ̀gɔw dála il s'efforce à montrer sa valeur devant les gens

ŋàniya ngàniya.

n volonté


Dón ô dón ù bɛ́ ŋàniya juguw kàn kà sìri jàmanaden` tɔ̀w lá.
Tous les jours ils sont en train de fomenter de mauvais coups contre les autres habitants du pays’ [Kibaru 503 : 4].
32.7. L’infinitif suivant une prédication exprimée par autre chose qu’un verbe fini

1 • volonté, intention, résolution. dùngɔ, nídungɔ, sàgonada, sàgonata, sàgona, sàgo, hákili, kɔ́nɔta, sɔ̀nnɛmɛ, wèse ŋàniya sìri prendre la résolution de…

2 • bon plaisir, gré. ni ŋàniya yé volontiers

ŋàniya→̌→ 40→n : 2 ngàniya.

v vouloir

vt vouloir à y’à ŋàniya kà... il a décidé de …, il lui a plu de …

ŋánuŋanu→̌→ 0→n : 0 ngánunganu.

v faisander

vi faisander, moisir et devenir impropre à la consommation

ŋánwu→̌→ 0

adv puant (d'une odeur puissante (dàtu, sunbala ...)) dàtu súma bɛ́ ŋánwu ! / súnbala...

ŋánwu→̌→ 1

adv très sectrès sec géngele, kásakasa, kɔ́k, kɔ́s.…sabula a tɛ musoya kɔnɔna jeni, hali n'a sera a ka fini ma, a mana ja a tɛ kɛ ŋanwu i n'a fɔ gɔmu donnen fini na. musoya kɔnɔna lasaniyali fɛɛrɛ dɔ don a yɛrɛ ma.…(kibaru571_07nafo_jara-keneya_muso.dis.html)

ŋàɲa→̌→ 0 ŋàɲan ŋàɲa.

n brousse burusi, wàga (sans cultures). kúngo, wúla.

ŋáɲaka

n quinquéliba veloutéquinquéliba velouté, kinkeliba velouté, Combretum molle / C velutinum (arbre ---> 10 m). (souvent buissonnant, feuilles densément veloutées sur les deux faces).. comb


photo Charles Bailleul

ŋàɲaki→̌→ 1→n : 0

v ouvrir en écartant…ntelekunma don, nka, n ma ŋaɲaki ban dɛ. nin yɔrɔ in bɛ fɔ tɔnjɔnkɛ ye, a bɛ dɔn kɛ fo k'a sɛgɛn.…(sisoko-daa_ka_kore.dis.html)

1 • ouvrir en écartant.

2 • luxer. mùgu, wùrukutu.

ŋàɲan→̌→ 7 ŋàɲa.

n brousse burusi, wàga (sans cultures). kúngo, wúla.…a bɛ kalo dɔn, a bɛ dolo dɔn. don min ka di, ani don min man di, donso b'o dɔn. a bɛ ŋaɲan dɔn, a bɛ fiɲɛ dɔn. nin bɛɛ bɛ kalan donsoya la.. * mori ni moriya *.…(bird_hutchison_kante-an_ka_bamanankan.dis.html)

ŋáɲaŋaɲa→̌→ 2 ngáɲangaɲa.

adv excellence (cuisine à point, belle voix ...)… yɛrɛ nana ale nɔ fɛ bi wa. cɛ ko ko suruku bɛ i dun dɛ. a tagara tugun. suruku nana ka i kan diya ŋaɲaŋaɲa ka taga : nanbarama muso nanbarama, i tɛ jigin so o ? julakɔnɔn ko : muɲuku ne cɛ bɛ n wele, …(gorog_meyer-contes_bambara1974_10.dis.html)

ŋáɲaŋaɲa→̌→ 2→n : 0

v se diffuser…u ye siɲɛ kelen kɛ, ka siɲɛ fila kɛ ; sabanan ma sɔrɔ ka dafa, kulokan ŋaɲaŋaɲa lasamalen dɔ bɔra dugu woroduguyanfan fɛ, k'a kunda fɛrɛ kan.…(mariko-masunkulu.dis.html)

1 • vr se diffuser càrin, máɲamaɲa (venin, son, fourmillement).

2 • vi faire un grand bruit (voiture, tambour...)

ŋáɲaŋaɲa→̌→ 1

n foliefolie avancée… baara nin bɛ yen sini dugu mana jɛ, u ko dugu mana jɛ, kabini tile ma bɔ, ko Bamulaye bɛ wuli ka ŋaɲaŋaɲa daminɛ a kɔ bolo ni ka ŋunan ka fan bɛɛ kɛ mankan ye, sanko fara na kɛ a la…(dumestre-manigances_2003_01.dis.html)

ŋáɲaŋaɲa→̌→ 1 ŋɛ́ɲɛŋɛɲɛ

adv très rouge…jama kɛra ka du fa yɔrɔnin kelen tewu. bɛɛ dabali bannen don. fa bilen ŋaɲaŋaɲa wulilen filɛ cɛ muso la. tuma min jama cayara dunankɛ ma, a kumana.…(kibaru559_16ba_jara-muso_tununcogo.dis.html)

1 • très rouge, rouge vif, écarlate. búwaan, póro, búu, córicori, cóyi.

2 • très chaud.

3 • très fort en sorcellerie.

ŋáɲi→̌→ 0 ŋáni ngáɲi; ŋáɲi.

adv solidité d'une attachesolidité d'une attache

ŋáɲi

adv très serré…- Segu ye nin da. - ayiwa ! - ne t'o kɛ maa ye de. - ne tɛ waabɔfalo ta maa ye. - i laban y'i bolo ŋaɲi . - ne t'o kɛ maa ye. - ne tɛ cikɛ-daba ta maa ye. - i laban y'i bolo njanyi.…(balo-daa_monson_ni_nyenama.dis.html)

1 • trés serré, bien attaché.

2 • très sec, très rigide, ratatiné.

ŋára→̌→ 0 gáran gwáran; gára; ŋára; ŋáran; ngáran.

n entrave

1 • entrave. tòro (pour les chevaux— pour les fous furieux).

2 • cerclage (des greniers, des toits de paille).

ŋára→̌→ 0→n : 0 gáran gwáran; gára; ŋára.

v entraver

vt entraver féreke.

ŋára→̌→ 0 ŋáaran ŋára; ŋáara; ngára.

n échelle yɛ̀lɛnnan, yɛ̀lɛnyɛlɛnnan (traditionnelle, démontable).

ŋáraa→̌→ 3

adv longuementlonguement, à longues tirades fúrututu, táraaa, wúruu.…– hun o y'i ka kunbiri ye n y'o minɛ k'o sigi n da la, k'o sama ŋaraa ... ŋaraa...…(mariko-masunkulu.dis.html)

ŋáran→̌→ 0 gáran gwáran; gára; ŋára; ŋáran; ngáran.

n entrave

1 • entrave. tòro (pour les chevaux— pour les fous furieux).

2 • cerclage (des greniers, des toits de paille).

ŋári→̌→ 0→n : 0

v prendre avec énergie


ŋári ? ‘prendre avec énergie’
consonnes marginales : ?- initial toujours en contexte nasal 2-42 (EXCEPTIONS)

vt prendre avec énergie bá bɛ́ dén ŋári à kɔ́ lá la mère prend vivement son bébé sur son dos

ŋáyi ŋɔ́yi ŋóɲi; ŋáyi; ŋóyi; ŋɔ́nyi.

adv ratatiné ŋáɲi.

ŋéle→̌→ 0 wélen ŋélen; wúlen; ŋéle; wéle.

n clochetteclochette, grelot dàro, mánko, nkúsunbara (aux pieds des bébés).

ŋèle→̌

n fléchette du jeu de "ntàn"fléchette du jeu de "ntàn"

ŋélen→̌→ 0 wélen ŋélen; wúlen; ŋéle; wéle.

n clochetteclochette, grelot dàro, mánko, nkúsunbara (aux pieds des bébés).

ŋɛ̀n→̌→ 0→n : 0 ŋwɛ̀n; ŋàn.

v entr'ouvrir

vt 1 • entr'ouvrir. cɛ́ŋà, láwɛ̀rɛ, wɛ̀rɛ, yónkon.

2 • faire une ouverture. dátìgɛ.

ŋɛ́nɛmɛŋɛnɛmɛ→̌→ 0 ŋánamaŋanama ŋɛ́nɛmɛŋɛnɛmɛ.

adj fanfaronfanfaron, étourdi mɔ̀gɔɲɛnatɔ, ɲɛ́ntannci.

ŋɛ́nɛmɛŋɛnɛmɛ→̌→ 0 ŋánamaŋanama ŋɛ́nɛmɛŋɛnɛmɛ.

adv à l'étourdieà l'étourdie

ŋɛ́nɛmɛŋɛnɛmɛ→̌→ 0 ŋánamaŋanama ŋɛ́nɛmɛŋɛnɛmɛ.

n fanfaronfanfaron, étourdi mɔ̀gɔɲɛnatɔ, ɲɛ́ntannci.

ŋɛ́nɛmɛŋɛnɛmɛ ŋánamaŋanama

v être agité

vi être agité ŋánakiŋanaki (ne pas tenir en place).

ŋɛ̀nɛŋɛnɛ→̌→ 0→n : 0 nkɛ̀nɛnkɛnɛ.

v amincir

1 • vt amincir mìsɛnya.

2 • vi être mince

ŋɛ̀nsɛn→̌→ 1

n mangue rayéemangue rayée, Mungos mungo ŋɛ̀nsɛnkalan (petite mangouste très vive, en groupes familiaux de 6-30 sujets, aspect du pelage comme la mangue rayée mais sans barres transversales).…o sen fɛ, Sibiri Kulubali ka farafinmarifa ye joginni kɛ a ɲɛnama. ŋɛnsɛn yelen, jama koorila a ma.…(kibaru005_03donsoya_ma.dis.html)

ŋɛ̀nsɛnkalan→̌→ 0( mangue.rayée bariolé )

n mangue rayéemangue rayée, Mungos mungo ŋɛ̀nsɛn (petite mangouste très vive, en groupes familiaux de 6-30 sujets, aspect du pelage comme la mangue rayée mais sans barres transversales).

ŋɛ́ɲɛ→̌→ 4

vq rugueux…a fanw bulama don, k'u nun janya. a denw farisogo ka ŋɛɲɛ , jolo b'u kan. u bɛ kɔɔri falen kun n'a ju ɲimi. u bɛ kɔɔri feere ni kɔɔri den kɔnɔna dun.…(kibaru111_09ka_bo_kucala.old.dis.html)

1 • rugueux.

2 • urticant, irritant. kàsa ka ŋɛ́ɲɛ la couverture "kàsa" gratte

3 • désagréable (personnes).

ŋɛ́ɲɛ

n rugosité…piretirini bɛ ŋɛɲɛ bila mɔgɔ fari ni a ɲɛ na, a bɛ fari bilen-bilen ka tila ka ninakili fereke.…(dogotoro_12yeretangacogo.dis.html)

1 • rugosité. ŋɛ́ɲɛya.

2 • démangeaison, urticaire. fàribilenni, kòrosakorosa, táranin ŋɛ́ɲɛ b’à lá ça lui démange

3 • insociabilité, hargne. mɔ́nɛ.

4 • produit urticant (spécialement : balle de mil). ŋɛ́ɲɛ b’à lá ça gratte

ŋɛ́ɲɛ→̌→ 27→n : 0

v donner des démangeaisons

vt donner des démangeaisons màra b'í fàri ŋɛ́ɲɛ l'onchocercose (te) donne des démangeaisons

ŋɛ̀ɲɛ→̌→ 0

n tatouages

1 • tatouages.

2 • cicatrices raciales.

ŋɛ́ɲɛman→̌→ 1( rugueux *adjectivateur )

adj rugueuxrugueux, urticant

ŋɛ́ɲɛmɛ

adv bien parébien paré

ŋɛ́ɲɛmɛ→̌→ 0

n encadrement ankadereman (boucles ornant le pourtour de l'oreille — grelots ornant le haut d'une guitare).

ŋɛ̀ɲɛn→̌→ 0 máɲan màɲan; máɲa; ŋɛ̀ɲɛn.

n jachère

1 • jachère.

2 • amante délaissée.

ŋɛ́ɲɛŋɛɲɛ→̌→ 2 ŋáɲaŋaɲa

adv très rouge…a ko ni dibi farara, a ko i b'a ye o tuma : kɛnɛ bɛ bilen k'a kɛ ŋɛɲɛŋɛɲɛ ŋɛɲɛŋɛɲɛ ! yɔrɔ bɛɛ bɛ bilen. a k'o y'a sɔrɔ a yɔrɔ man jan i la koyi... a ser'i ma.…(baa-fanta_maa_recit.dis.html)

1 • très rouge, rouge vif, écarlate. búwaan, póro, búu, córicori, cóyi.

2 • très chaud.

3 • très fort en sorcellerie.

ŋɛ́ɲɛya( rugueux *en verbe dynamique )

n rugositérugosité, démangeaison ŋɛ́ɲɛ.

ŋɛ́ɲɛya→̌→ 2→n : 0( rugueux *en verbe dynamique )

v démanger

vt démanger, rendre rugueux tìle ŋɛ́ɲɛyara le soleil est par trop ardent

ŋɛ́rɛlɛ→̌→ 0

adv facile à croquerfacile à croquer (nourriture).

ŋìiniŋɔɔnɔ→̌→ 1

n son agonisantson agonisant, bruit agonisant de la gorge (gargarisme).…setigi min ye Jigitugu filɛli kɛlaba ye, o jiginna ka bɔ gɛlɛ kan, ka ŋiiniŋɔɔnɔw kɛ dugu ma, ka tila k'a kan to dugu tigi n'a ka jama ma : « n ba denw, aw kana jɔrɔ, baasi tɛ.…(sankore11_09nyaamedugu_nyaame.dis.html)

Ŋòlo→̌→ 31→n.prop/n : 0 →n.prop : 32→n : 0 Ngɔ̀lɔ Ŋɔ̀lɔ; Ngòlo

n prop NOM MNgolo (prénom masculin qu'on donne au 3e fils).… ŋolo kelen ni Buwɔ kelen bɛ jɛ, ŋolo kelen ni Buwɔ kelen bɛ jɛ, ŋolo kelen dɔ ni Buwɔ kelen wɛrɛ bɛ …(jabate-ngenyekoro_ka_tonnkan.dis.html)

ŋòlo-bòli-kà-bìn→̌→ 0( *prénom masculin courir *infinitif tomber ) ngòlo-bòli-kà-bìn.

n oedicnème du Sénégal

1 • oedicnème du Sénégal, Burhinus senegalensis (oiseau terrestre, tête large et gros yeux, préfère le bord de l'eau).

2 • oedicnème du Cap, Burhinus.capensis (souvent confondu avec le précédent, habitat : plaines arides, 'fuga'). ŋòlokunba.

ŋòlokùnba→̌→ 0( *prénom masculin gros )

n oedicnème du Sénégal

1 • oedicnème du Sénégal, Burhinus.sengalensis. ŋòlo-bòli-kà-bìn (oiseau terrestre, tête large et gros yeux, préfère le bord de l'eau).

2 • oedicnème du Cap, Burhinus.capensis (souvent confondu avec le précédent, habitat : plaines arides, 'fuga'). ngòlo-bòli-kà-bìn.

Ŋolokunnadugu→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop TOPNgolokounnadougou (village, commune de Finkolo, cercle de Bougouni, région de Sikasso).… Mamadu Seyidu ni Fɛnkolo komini mɛri Dirisa Watara tugura u kɔ u ye jirituru dɔw kɛ Ŋolokunnadugu kungo lakananen kɔnɔ, ani Mamasonin na ; o ye Sikaso kin dɔ ye…(kibaru571_06jabate_jara-jirituru_kanpanyi.dis.html)

ŋóɲi ŋɔ́yi ŋóɲi; ŋáyi; ŋóyi; ŋɔ́nyi.

adv ratatiné ŋáɲi.

ŋóyi ŋɔ́yi ŋóɲi; ŋáyi; ŋóyi; ŋɔ́nyi.

adv ratatiné ŋáɲi.

Ŋɔ̀lɔ→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0 Ngɔ̀lɔ Ngòlo; Ŋòlo

n prop NOM MNgolo (prénom masculin qu'on donne au 3e fils).…- san 1865 waati la, Ŋɔlɔ Kanafa min ye fanga ta Dawuda kɔ, o tuubira ka don silamɛya la.…(kibaru537_03sikaso_dugu_bugunnatige.dis.html)

ŋɔ̀lɔbɛ→̌→ 0 nkɔ̀lɔbɛ kɔ̀lɔbɛ; kɛ̀lɛbɛ; ŋɔ̀lɔbɛ; ngɔ̀lɔbɛ; kwɛ̀lɛbɛ; nkwɔ̀lɔbɛ.

n kinkelibakinkeliba, quinquéliba, Combretum micranthum (buisson, arbuste ou même liane).. comb kɛ̀lɛbɛnilen, kɛ̀lɛbɛbilen.

ŋɔ̀mɛ→̌→ 0→n : 0

v défoncer

vt défoncer, tordre, déformer fúgan, gɔ̀ngɔyi, gɔ̀nti, tɔ́nɔmi, tɔ́nɔtɔnɔ jélekisɛ dá ŋɔ̀mɛna le tranchant de la hache s'est tordu

ŋɔ̀mi→̌→ 10

n beignet fárini.…989 ) yɛlɛmayɛlɛmali de bɛ ŋɔmi ɲɛ. 990 ) don o don to man di. 991 ) siga bɛ ɲamɔgɔdenya tɔw la, nka cɛsama dalen don a ta la.…(bailleul-sagesse_bambara_02b.dis.html)


ŋɔ̀mi (beignet)
Yɛ̀lɛmayɛlɛmali dè bɛ́ ŋɔ̀mi nyɛ̀.
Quand on retourne sans cesse le beignet, il devient cuit à point. (prov.)
photo Artem Davydov

finiŋɔmi (beignets au fonio)
recette: bamako360.com

ŋɔ̀mɔ→̌→ 6 wɔ̀nbɔ; wɔ̀nfɔn.

n écorce…o ko n binaakɛ nɔ don ; ko a bɛ fura dɔ di, nka ale tɛ se k'a kɛnɛya pewu. o ye jiri gele fura ni ju ŋɔmɔ bɔ, ka na o mugu bɔ, k'o di yan, ko n ka o mugu taratara joli la.…(dumestre-manigances_2003_05.dis.html)

1 • écorce. jírifara, jíriŋɔmɔ, fàra.

2 • croûte (d'une plaie).

3 • peau qui se desquame.

ŋɔ́ni→̌→ 50 mɔ́ni

n épine…6. nin ye ŋɔninin ye, denbaw ja bɔ ŋɔni . nin ye ŋɔninin ye, denba bɛrɛ ja bɔ ŋɔni.…(diarra-chants_circoncision.dis.html)

ŋɔ́nibɔlan( épine arracher *instrumental )

n aspérité kɛ̀ɛnkɛ.

ŋɔ́nifin→̌→ 0( épine noir )

n acacia trois griffesacacia trois griffes, A dudgeonii (petit arbre ---> 3 / 8 m). (trois épines courbes à la base des feuilles, 2 vers le haut, 1 vers le bas).. mimo

ŋɔ́nijɛ→̌→ 1( épine blanc )

n arbuste Acacia macrostachyaarbuste Acacia macrostachya (arbuste ---> 7 m, parfois sarmenteux). (épines recourbées en griffes contre leur support).. mimo pɔ́rɔtɔŋɔni, nsòfaraŋɔni.

ŋɔ́nima→̌→ 3( épine *comme de )

adj épineux

ŋɔ́nɔ→̌→ 1→n : 0

v grogner… kan, k'a sen kabako ninnu sɔɔri a ka mobilisen samaraw kɔnɔ, dugukolo bɛ kɛ f'o bɛ ŋunan, ka ŋɔnɔ a taamatɔ senkɔrɔ ten “ dabi !... dabi !... ɲɔnɔn ! ɲɔnɔn ” a tɛ tɛmɛ mɔgɔ si la ni bamananw ka …(mariko-masunkulu.dis.html)

vi grogner dùguduguma, kònbo (chiens ...)

ŋɔ́nɔ→̌→ 1

n fleur d'hibiscusfleur d'hibiscus…116 ) ɲɔ min bɛ ɲɛ, a bɛ dɔn a kala fɛ. 117 ) ŋɔnɔ ɲuman bɛ dɔn a kala fɛ. 118 ) sarati wɛrɛ tɛ samiyɛ la sanji kɔ.…(bailleul-sagesse_bambara_01.dis.html)

ŋɔ́nyi ŋɔ́yi ŋóɲi; ŋáyi; ŋóyi; ŋɔ́nyi.

adv ratatiné ŋáɲi.

ŋɔ̀ɲɔŋɔ̀ɲɔ→̌→ 0→n : 0 kɔ̀ɲɔkɔ̀ɲɔ.

v torsader mɔ́rɔmɔrɔ, nkɔ̀rɔɲɔ.

Ŋɔyi→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop TOPNgoyi (un village, région de Ségou).…tɔnjɔn kuntigi fɔlɔ min sera k'i sigi o ye tɔnmasa Danbele. o tun bɛ bɔ Falo. ale tun bɛ Ŋɔyi sennakɛlɛbolo kunna.…(oteri_keyita-sogobo-4bamananw.dis.html)

ŋɔ́yi ŋóɲi; ŋáyi; ŋóyi; ŋɔ́nyi.

adv ratatiné ŋáɲi.

ŋúna→̌→ 0 ŋúnan ŋúna.

n fontanelle fɔ̀n, wɔ́nfɔ.

ŋúna→̌→ 0→n : 0 ŋúnan wúran; ŋúna; múnan.

v se démancher

1 • vi se démancher

2 • vt arracher, extraire bɔ̀bɔ, bɔ̀gɔti, bɔ̀, gàfo, ntàraki, pàron, pùruti, sɔ́gɔbɛ, fòori.

ŋúna→̌→ 0→n : 1 ŋúnan ŋúna.

v gémir

vi 1 • gémir, respirer avec peine. ní mɔ̀gɔ tɛ́ í bólo, í tɛ́ ŋúnani màsɔ̀rɔ si tu n'as personne à ta disposition, tu n'as pas le temps de te plaindre

2 • pousser. bɔ́, dígi, fálen, kúbɔ, kɔ́nɔdòn, kɔ́nɔnasu, kɔ́nɔsuruku, kɔ́nɔsu, lámadòn, súgusugu, tàlontàlon, tàngi, térun, ɲɔ̀ni (une parturiente).

ŋùna→̌→ 2

n feu de broussefeu de brousse kúngojeni ŋùna bɔ́ allumer un feu de brousse

ŋúnafeku→̌→ 0 náafigi náfigi; náanfigi; nánfigi; múnaafigi; múnanfagi; ɲúnanfagi; ŋúnanfagi; ŋúnanfaki; ŋúnafɛki; ŋúnafeku Ar. muna:fiq 'hypocrite'

adj rapporteurrapporteur, indiscret, délateur, médisant yúru, dálafɛgɛn, dálamisɛn, dálandi, fɛ́gɛnman.

ŋúnafeku→̌→ 0 náafigi náfigi; náanfigi; nánfigi; múnaafigi; múnanfagi; ɲúnanfagi; ŋúnanfagi; ŋúnanfaki; ŋúnafɛki; ŋúnafeku Ar. muna:fiq 'hypocrite'

n rapporteurrapporteur, indiscret fàna, nsǒn`-ní-fànà, sàbaranintigi, sònnifana, sófìlawùlunin, yúru, dálafɛgɛn, dálamisɛn, dálandi, tétekùle náafigi bɛ mɔ̀gɔ bìla ɲɔ́gɔn ná le rapporteur crée la zizanie

ŋúnafɛki→̌→ 0 náafigi náfigi; náanfigi; nánfigi; múnaafigi; múnanfagi; ɲúnanfagi; ŋúnanfagi; ŋúnanfaki; ŋúnafɛki; ŋúnafeku Ar. muna:fiq 'hypocrite'

adj rapporteurrapporteur, indiscret, délateur, médisant yúru, dálafɛgɛn, dálamisɛn, dálandi, fɛ́gɛnman.

ŋúnafɛki→̌→ 0 náafigi náfigi; náanfigi; nánfigi; múnaafigi; múnanfagi; ɲúnanfagi; ŋúnanfagi; ŋúnanfaki; ŋúnafɛki; ŋúnafeku Ar. muna:fiq 'hypocrite'

n rapporteurrapporteur, indiscret fàna, nsǒn`-ní-fànà, sàbaranintigi, sònnifana, sófìlawùlunin, yúru, dálafɛgɛn, dálamisɛn, dálandi, tétekùle náafigi bɛ mɔ̀gɔ bìla ɲɔ́gɔn ná le rapporteur crée la zizanie

ŋùnafinfin→̌→ 0( feu.de.brousse charbon.de.bois )

n cendres ŋùnafyenke (des herbes brûlées par un feu de brousse).

ŋùnafyenke→̌→ 0( feu.de.brousse )

n cendres ŋùnafinfin (des herbes brûlées par un feu de brousse).

ŋúnan→̌→ 18 ŋúna.

n fontanelle fɔ̀n, wɔ́nfɔ.…den ŋunan jiginni ni kunsɛmɛ tɛ ɲɔgɔn ɲɛ sira la.…(dogotoro_01farafinfuraw.dis.html)

ŋúnan→̌→ 1→n : 0 wúran; ŋúna; múnan.

v se démancher…Lasinɛ ye jele ta, k'o kisɛ ŋunan ka bɔ o la, ka sin ni jelekala ye a ma, ko : « ni i ma bɔ n ka du kɔnɔ, n bɛ i fafɔrɔden tigɛ sisan ».…(dumestre-manigances_2003_05.dis.html)

1 • vi se démancher

2 • vt arracher, extraire bɔ̀bɔ, bɔ̀gɔti, bɔ̀, gàfo, ntàraki, pàron, pùruti, sɔ́gɔbɛ, fòori.

ŋúnan→̌→ 16→n : 1 ŋúna.

v gémir… diya dɛ Jɔnkolonin man ɲi Da Monson ni hami bɛ i da sido ni balansando a bɛ ŋunan a disi la a bɛ a fɔ ɛ Jɔnkolonin ye kabako ye tilema wolonwula Da Monson bɛ o baara …(dumestre-prise_de_djonkoloni.dis.html)

vi 1 • gémir, respirer avec peine. ní mɔ̀gɔ tɛ́ í bólo, í tɛ́ ŋúnani màsɔ̀rɔ si tu n'as personne à ta disposition, tu n'as pas le temps de te plaindre

2 • pousser. bɔ́, dígi, fálen, kúbɔ, kɔ́nɔdòn, kɔ́nɔnasu, kɔ́nɔsuruku, kɔ́nɔsu, lámadòn, súgusugu, tàlontàlon, tàngi, térun, ɲɔ̀ni (une parturiente).

ŋúnanfagi→̌→ 0 náafigi náfigi; náanfigi; nánfigi; múnaafigi; múnanfagi; ɲúnanfagi; ŋúnanfagi; ŋúnanfaki; ŋúnafɛki; ŋúnafeku Ar. muna:fiq 'hypocrite'

adj rapporteurrapporteur, indiscret, délateur, médisant yúru, dálafɛgɛn, dálamisɛn, dálandi, fɛ́gɛnman.

ŋúnanfagi→̌→ 0 náafigi náfigi; náanfigi; nánfigi; múnaafigi; múnanfagi; ɲúnanfagi; ŋúnanfagi; ŋúnanfaki; ŋúnafɛki; ŋúnafeku Ar. muna:fiq 'hypocrite'

n rapporteurrapporteur, indiscret fàna, nsǒn`-ní-fànà, sàbaranintigi, sònnifana, sófìlawùlunin, yúru, dálafɛgɛn, dálamisɛn, dálandi, tétekùle náafigi bɛ mɔ̀gɔ bìla ɲɔ́gɔn ná le rapporteur crée la zizanie

ŋúnanfaki→̌→ 0 náafigi náfigi; náanfigi; nánfigi; múnaafigi; múnanfagi; ɲúnanfagi; ŋúnanfagi; ŋúnanfaki; ŋúnafɛki; ŋúnafeku Ar. muna:fiq 'hypocrite'

adj rapporteurrapporteur, indiscret, délateur, médisant yúru, dálafɛgɛn, dálamisɛn, dálandi, fɛ́gɛnman.

ŋúnanfaki→̌→ 0 náafigi náfigi; náanfigi; nánfigi; múnaafigi; múnanfagi; ɲúnanfagi; ŋúnanfagi; ŋúnanfaki; ŋúnafɛki; ŋúnafeku Ar. muna:fiq 'hypocrite'

n rapporteurrapporteur, indiscret fàna, nsǒn`-ní-fànà, sàbaranintigi, sònnifana, sófìlawùlunin, yúru, dálafɛgɛn, dálamisɛn, dálandi, tétekùle náafigi bɛ mɔ̀gɔ bìla ɲɔ́gɔn ná le rapporteur crée la zizanie

ŋúnanŋunan→̌→ 1 nkúnankùnán.

n bile fyéji, nkúnankùnan, fyé.…baliku ka kan ka litiri tilancɛ min siɲɛ saba tile kɔnɔ. a bɛ dɔ fara ŋunanŋunan ji cayali kan ( i n'a fɔ dumuni tɛ sɔn yɛlɛmani ma waati min ).…(dogotoro_01farafinfuraw.dis.html)

ŋúnanŋùnan→̌→ 1 nkúnankùnan nkúnankùna; kúnankùnan; ŋúnanŋùnan.

n bile fyéji, ŋúnanŋunan, fyé.…baliku ka kan ka litiri tilancɛ min siɲɛ saba tile kɔnɔ. a bɛ dɔ fara ŋunanŋunan ji cayali kan ( i n'a fɔ dumuni tɛ sɔn yɛlɛmani ma waati min ).…(dogotoro_01farafinfuraw.dis.html)

ŋúnu→̌→ 31 ŋúnun.

n ruche dí ŋúnu fyɛ́ récolter le miel (souffler la ruche, l'enfumer)

ŋúnudala→̌→ 0( ruche poser *agent permanent )

n apiculteur Note : (kb 12/05 p.9)

ŋúnuma→̌→ 40→n : 0

v marcher à quatre pattes


Mɔ̀gɔ` bɛ taama, i bɛ sègin kà ŋunuma.
walima: Mɔ̀gɔ bɛ ŋunuma, i bɛ sègin kà taama, mɔ̀gɔ bɛ taama, i bɛ sègin kà ŋunuma.
L’homme marche (d’abord) à quatre pattes, puis debout ; après avoir marché debout, il se traînera de nouveau à quatre pattes.

vi marcher à quatre pattes (bébé ...) ò tɛ táama fɔ́lɔ, à bɛ́ ŋúnuma il ne marche pas encore, il se traîne à quatre pattes

ŋúnun→̌→ 0 ŋúnu ŋúnun.

n ruche dí ŋúnu fyɛ́ récolter le miel (souffler la ruche, l'enfumer)

ŋùnuŋunu→̌→ 5→n : 2

v bougonner… ɔ Bilisi tagara i jɔ yɔrɔ jan o de rɔ sa a ka tama kisɛ karilen a ŋunuŋununa ka a bɔ tama kala la ka tamabere jalan nun bɔ a natɔ kan be ɛɛ ! nɛgɛ basi be mɔgɔ dɔ …(dumestre-geste_2bakari_bilisi.dis.html)

1 • bougonner. dúgudugu.

2 • résonner sourdement (gros tambour, tonnerre ...)

3 • murmurer.

ŋùnuŋunukuma→̌→ 1( bougonner parole )

n rumeur bɔ́lɔnfɛkuma (parole de mécontentement). Syn : ŋùnuŋunukan báwo, à ŋùnuŋunukuma cáyara … car les rumeurs concernant (l'implication de la Lybie dans la rébellion) sont nombreuses (kb 6/06 p.2)

ŋùnyɛ→̌→ 0( tête blanc ) kùnjɛ kɔ̀nyɛ; ngùnyɛ; ŋùnyɛ.

n arbuste Guiera senegalensisarbuste Guiera senegalensis (jusqu'à 3 m — très commun, les fruits sont recouverts de poils argentés).. comb

ŋwɛ̀n→̌→ 0→n : 0 ŋɛ̀n ŋwɛ̀n; ŋàn.

v entr'ouvrir

vt 1 • entr'ouvrir. cɛ́ŋà, láwɛ̀rɛ, wɛ̀rɛ, yónkon.

2 • faire une ouverture. dátìgɛ.