Bamadaba bamanankan daɲɛgafe / dictionnaire du Corpus bambara de référence
A-Z ɲíni Fr (i) *
ɛ ɔ ɲ ŋ ɲíni!

W - w

-w→̌→ 70025

mrph PLpluriel, N, Adj, dtm, prn, ptcp morphème flexionel marque du pluriel (voir aussi PL2 en -lu et -nu) /u/ après une voyelle orale, /u ̃/ après une voyelle nasale ou une syllabe comportant une consonne nasale, une syllabe récessive La marque du pluriel –w, avec les noms propres, peut exprimer la valeur du pluriel associatif, « X et ceux avec lui », « X et ses gens »…a y'i cun dugu ma ka taa kungo kɔnɔ. kabini o kɛra julacɛkɔrɔba ko jula tɔw ma : « ni min ye dɔnkili in da dɔrɔn, o tigi bɛ faga. an ka taa ka bɔ dugu in kɔnɔ.…(01npogotiginin_kokorobola.dis.html)


mɔ̀gɔ juguw [mɔ̀gɔ̀ júgúù] ‘les gens méchants’, sàn nàtaw [sã̌ nàtáù] ‘les années à venir’
Le pluriel (5-19)

kánw [kã́ũ̀] ‘les langues, les voix’ ; dónw [dṍũ̀] ‘jours’
Le pluriel (5-20) nasalité

Sàmara`-w bɛ́ yàn mînw mán ɲì
‘Les chaussures qui sont ici ne sont pas bonnes’

Sàmara-w bɛ́ yàn mînw mán ɲì
‘Il y a des chaussures ici (parmi toutes les chaussures) qui ne sont pas bonnes’
Le pluriel (5-22) article tonal

Nê ka sàga-muso dúuru sà-ra.
Cinq de mes brebis sont mortes’ [Baganmisen lamaracogo].
25.1. Le pluriel des noms accompagnés de déterminants quantificateurs

Wári` bɛ́ fɛ́n` bɛ́ɛ ɲɛ́ bì.
Aujourd’hui, l’argent est avant toutes les choses’ [Fatɔya ni jigiya].
25.1. Le pluriel des noms accompagnés de déterminants quantificateurs

Ntòlatan` kànu-baa cáman bɛ ɲɔ́gɔn sɔ̀rɔ yèn.
Beaucoup d’amateurs de football se rassemblent là’ [Fasokan2010-07ekaranba_do].
25.1. Le pluriel des noms accompagnés de déterminants quantificateurs{refVVSC}

Bámùlaye, Bàdukà, Bǎrímà, nìn màa sàba`-w bɛ́ɛ jɔ̀-len dòn kà móbili nìn-nu nà-tɔ` kɔ̀nɔ.
Bamoulaye, Badouka et Barima, ces trois personnes restaient debout en attendant ces voitures qui devaient venir’ [Maléfices].
25.1. Le pluriel des noms accompagnés de déterminants quantificateurs

Nìn bàna fìla-w bɛ dɔ́n kà bɔ́ ɲɔ́gɔn ná kɛ́nɛ-ya-so`-w dè lá sɛ́gɛsɛgɛ-li`-w sèn-fɛ̀.
Ces deux maladies peuvent être distinguées l’une de l’autre à l’hôpital par les analyses’ [Jɛkabaara 180 04kulubali-banakunben_ka].
25.1. Le pluriel des noms accompagnés de déterminants quantificateurs{refVVSC}

Hálì à tɛ sé kà wúli, k’à jɔ̀ à sèn` kàn dè kà tága.
Elle ne peut même pas se lever, se mettre debout sur ses pieds et marcher.
25.2. Le pluriel des noms de parties du corps appariées

N’í í tùn ye nìn kìbaruya kélen` dɔ́ mɛ́n í túlo` lá.
Si tu avais entendu cette même nouvelle avec tes oreilles…’
25.2. Le pluriel des noms de parties du corps appariées

Áw bólo`-w bɛ mùn dè ɲɛ̀ á yé ? Á sèn`-w bɛ mùn ɲɛ̀ áw yé ?
Vos mains, en quoi vous sont-elles utiles ? Vos pieds, en quoi vous ont-ils été utiles ?’ [Masasi].
25.2. Le pluriel des noms de parties du corps appariées{refVVSC}

Fúla` yé bágan-mara-la yé, Jawando` bɛ bágan` fèere.
Le Peul est berger, le Diawando vend le bétail’ [Jama 14 23dunbuya-sinankunya].
25.3. Quelques autres cas d’absence de la marque du pluriel (objets vus comme non dénombrables)

Ìsirayɛlì mɔ̀gɔ`-w bɛ́ɛ lájɛ̀-len`, cɛ̀` ni mùso`-w, dén-misɛn-nin`-w ni mɔ̀gɔ-kɔrɔ`-w, mín-nù tùn sìgi-len bɛ́ Zèrusàlɛmu…
Toute la population d’Israël (ensemble), hommes et femmes, enfants et vieillards, qui demeuraient à Jérusalem…’ [Layidu Kɔrɔ].
25.3. Quelques autres cas d’absence de la marque du pluriel (coordinative liant deux noms à valeur de pluriel, le premier peut ne pas avoir la marque du pluriel)

Áw ka dén-misɛn-ya` wáati, ò cɛ̀-misɛn`-w ni npògo-tigi`-w ni bì tá`-w cógo` bɛ́ dì?
A l’époque de votre jeunesse, les jeunes hommes et les jeunes filles et ceux d’aujourd’hui, comment c’était ?’
25.3. Quelques autres cas d’absence de la marque du pluriel

Àmára`-w tɛ sɛ̀nɛ` kɛ́ bì.
Amara et ses gens ne font pas la culture aujourd’hui.
25.4. Le pluriel associatif

wá→̌→ 96→n : 0 wà

v aller


Wà kámalen cɛ̀ náani wéele kà nà.
Va appeler quatre jeunes hommes, qu’ils viennent’ [Baabu ni baabu, Ch. 2].
32.9. L’infinitif « nu »

vi aller táa é ní án tɛ́ wà tu ne partiras pas avec nous

vt faire partir látaa, láwà, wúli Ála kànâ só bárika wà í bólo ! Que Dieu ne fasse pas partir avec toi la force de la famille ! (souhait adressé à un défunt)

wá→̌→ 233 wó.

conj ou bienou bien kélen, tárì, wáa, wálà (particule marquant des hypothèses successives). à bɛ́ nà wó, à tɛ́ nà wó, ò bɛ́ɛ ka kán qu'il vienne ou non, c'est pareil

wà→̌→ 1994

prt QQ, est-ce que yálà, kɔ̀rí (en fin de phrase). ò dòn wà ? est-ce que c'est ça ?


Nìn yé wáraba yé wà? ‘Est-ce un lion ?’
Le questionnement oui/non (7.6)

Nìn yé wáraba yé wà ~ wáà ?
‘Est-ce vrai que c’est un lion ?’
Le questionnement oui/non (7.6)

Mùso` bɛ́ í bólo wà? ‘As-tu une femme ?’
Le questionnement oui/non (7.6)

Dùgu tùn tɛ́ wà? ‘Est-ce que ce n’était pas un village / une ville ?’
Le questionnement oui/non (7.6)

wà→̌→ 1576

conj alorsalors, et puis, pourtant, mais, or àbáràtá, bàri, kòni, , ǹka.…- tiɲɛ ! - a ko wa i biri joona ! - tiɲɛ ! - e ka na kolon kani ne cɛkɔrɔba la, ka na juru kani n na.…(balo-daa_monson_ni_nyenama.dis.html)

wáa→̌→ 27 w'

conj ou bienou bien kélen, tárì, wálà, wá.… kɔnɔ, ka na jɛya da o kɔfɛ ? mun kosɔn, dalifɛn o dalifɛn, ni Ala y'a da, a bɛɛ dara dibi de la, waa bɛɛ fana bɛ laban o dibi kelen de la ? hadamaden, sani i ka fiɲɛ minɛ, i bɛ dibi de la…(kibaru065_2keyita-ka_bo_marenbiliya.dis.html)


Jínɛ` wáa mɔ̀gɔ? ‘C’est un génie ou un homme ?’
Construction alternative (15 .2)

Jínɛ` dè y’à dún wáa, tàrí dùgukolo` dè y’à dún?
‘Est-ce qu’un génie l’a mangé, ou bien la terre l’a avalé ?’ [Maraka Madi].
Construction alternative (15 .2)

Ò «filimu» bɛ́ yèn ń m' à dɔ́n kó «film porno» wáa, tárì jùmɛn ?
‘Ce film qui est là, je ne sais pas si c’est un film porno ou bien quoi ?’ [Entretiens sur le sida 21.03.94].

wáa→̌→ 173

n mille… banbaliw bɔlen kɔ a sira fɛ, labilalifɛnw musaka caya kojugu Naamu ma, a jɔra ban kan : waa tan ni kɔnɔntɔn, furunafolo dɔrɔmɛ kelen sen t'o la. balemaw sigira kuma kunna. – ne ko ne …(dukure-fatoya_ni_jigiya.dis.html)


À ye wáa kélen dí ń mà.
‘Il m’a donné 5000 fr. CFA’ ( et on ne dit pas * à ye wáa dí ń mà )
Inventaire des numéraux cardinaux (9.2.2)

1 • mille.

2 • 5 000 francs. bà.

wàa→̌→ 1 wàga

n rayon de mielrayon de miel díɲaga.…4420 ) n'i bɛ dikisɛ karaba ka don ŋunu na, a tɛ waa da. 4421 ) n'i ye hɔrɔn siri jurukisɛ la, a b'o tigɛ, n'i y'a siri fale la, a t'o tigɛ.…(bailleul-sagesse_bambara_02f.dis.html)

wàa→̌→ 6 wàga

n brousse… ɲɔgɔn kan ka tigakisɛ kelen baara ka dugaw kɛ o kan k'a di Ta-tɛ-ɲa ma ko a ka taa jiri tigɛ ka waa bɔ ka tigakisɛ kelen in dan. a kana ɲɔ dan, a kana fɛn wɛrɛ dan tigakisɛ kelen in kɔ. a kan'a to …(bailleul-ta_te_nya.dis.html)

1 • brousse. burusi, kúngo, wúla, ŋàɲan.

2 • herbe Andropogon gayanus, herbe de Gambie, Andropogon gayanus bisquamulatus. wàgaba wàa bɔ̀ défricher une savanegram.

wàa→̌→ 11→n : 0 wàga

v ouvrir tout grand…o y'a sɔrɔ Tonnkan y'i jɔ k'i disi waa .…(jabate-ngenyekoro_ka_tonnkan.dis.html)

vt ouvrir tout grand (en écartant largement).

wàaba→̌→ 0( brousse *augmentatif ) wàgaba

n herbe Andropogon gayanusherbe Andropogon gayanus wàga (grande herbe ---> 3 m). gram.

wàabɔ→̌→ 2( brousse arracher ) wàgabɔ

n défrichage

Wàadúu→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Wagadugu

n prop TOPOuagadougou (ville du Burkina Faso).

wáajibi→̌→ 1→n : 0 wájibi Source : ar.

v contraindre… . minfɛnsukaromaw bɛ min kojugu yɔrɔ dɔw la. tuma dɔw la denba dɔw bɛ u yɛrɛ waajibi ka minfɛnsukaroma san u den balodɛsɛbagatɔ ye, ka a sɔrɔ o wari tun bɛ se ka don dumuni …(dogotoro_12yeretangacogo.dis.html)

vt contraindre bólolatìgɛ, díyagoya, káraba, kɛ́nɛkaraba, látugu, wájibiya.

wáajibi→̌→ 24 wájibi Source : Ar. wajaba 'être obligatoire'.

n obligation bìlansimi, hàkɛ, wájibiya wáajbi lá de forcewáajibi ! c'est obligatoire, de gré ou de force

wáajibi→̌→ 1 wájibi Source : Ar. wa:jib.

adv obligatoirement…. o ko tora sen na kudayi. o laada batora bɛɛ fɛ waajibi . fanga ma na su fɛ. a nana tilegan fɛ bɛɛ ɲɛ basalen ɲɛna.…(diarra-sigidankelen_ka_labanko.dis.html)

wáajibiya→̌→ 10→n : 0( contraindre *abstractif ) wájibiya

v contraindre

vt contraindre bólolatìgɛ, díyagoya, káraba, kɛ́nɛkaraba, látugu, wájibi cí bɛ́ nê kàn k'à fɔ́, cí tɛ́ nê kàn kà mɔ̀gɔ wáajibiya k'à kɛ́ c'est mon devoir de le dire, non de forcer les gens à le faire

wáaju→̌→ 0 Source : ar: wa`z = id.

n prêcheprêche, exhortation morale wáajuli.

wáaju→̌→ 19→n : 0 Source : ar.

v exhorter 2 muso minnu bɛ, n'aw bɛ siran u ka murutili ɲɛ, a y'u waaju , a k'aw tigɛ u la dayɔrɔw la, a k'u bugɔ, n'u tugura aw la, o tuma aw kana nasira wɛrɛ si ɲini u …(kurane004.dis.html)

vt exhorter (à faire le bien, éviter le mal).

wàaju→̌→ 0( brousse derrière ) wàgaju

n touffe d’herbestouffe d’herbes (grosse touffe de grande graminée).

wáajuli→̌→ 21( exhorter *nom d'action )

n prêche wáaju, wáajulikan.

wáajulikɛla→̌→ 3( prêche [ exhorter *nom d'action ] faire *agent permanent )

n prédicateur

wàakɛnɛ→̌→ 0( brousse clarté ) wàgakɛnɛ

n nouveau champnouveau champ

wàala→̌→ 0

n fouléefoulée, enjambée, pas nɔ́ɔri, pàara, sèndaɲɛ, sènpara, sènta, sìɲɛ, wàla.

wàalafili→̌→ 0 wàlafili wàalafili Source : Ar. wallafa 'accorder, régler'.

n rédactionrédaction, composition (activité). (d'un texte).

wáanba→̌→ 0 wáganba

adj vigoureuxvigoureux, entreprenant bárikama (toujours péjoratif).

wáanɛ→̌→ 0 wánɛ.

n boeuf rouge sombreboeuf rouge sombre (une raie plus noire sur le dos).

wáanɛ→̌→ 1

adj expertexpert, as, habile bólolandi, bólolateli, kègun (surtout au jeu de cartes ou de dames).…o ntolatanna waanɛw n'o ntolatantɔnba kɔrɔlenw kɛra an wasofɛnw n'an kunkɔrɔtafɛnw ye olu tile la.…(jekabaara142_10sangare-samatasege_cedenw.dis.html)

wáanɛ→̌→ 4 Source : Angl. winner ?

n championchampion, vainqueur, as jígi, ncòna, npíri, sànpiyɔn, sànpiɲɔn, sòdanso, ŋàna, ɲɔ̀gɔntɛ, sébaga (au jeu). kèlennin.…a bɛna boli fɛn min kan, o ye waanɛw ka ɲinan ntolaci, o cogoyaw ye. o ko ma se ka daminɛ fɔlɔ.…(radio_mali1993_01_15.dis.html)

wàanin→̌→ 0

n escabeau (aux pieds écartés, destiné aux hommes).

wàanso→̌→ 1

n force vitale des incirconcisforce vitale des incirconcis…an bɛ a fɔ o ma ko waanso fili. Z : jɔn ye e dege olu la ? ZD : an ka nsɛmɛ.…(entretien_sida1994_04_09.dis.html)

wàansofili→̌→ 0( force.vitale.des.incirconcis jeter )

n fête d'initiationfête d'initiation

wàarawaara→̌→ 0→n : 0 wàgarawagara.

v relacher

1 • 

2 • décoller

3.1 • vt éparpiller

3.1 • vi rester séparé

wáari→̌→ 1→n : 0 wáaro wáro; wáru.

v faire crouler…345 ) sa tɛ mɔgɔ to k'i b'i diya, sa tɛ mɔgɔ to k'i b'i goya, sa tɛ hɔrɔn to dɛ ! cɛba cɛɲi bɛɛ waarila , musoɲuman bɛɛ wara min ? 346 ) saya tɛ mɔgɔ to dɔnko ye, saya tɛ mɔgɔ to ko : i ye den sarama ye.…(bailleul-sagesse_bambara_01.dis.html)

vt 1 • faire crouler (mur, berge).

1.2 • mettre en désordre

2 • faire partir en morceaux (écorce, nuages, le revenu, l'espoir).

wáaro→̌→ 9

n auge kúrun (en bois, en pierre ...)…Kɛnɛya tɛ yen bilen. 5. waaro surunyali kɔlɔnda la. baganw ka waaro bɛ sigi baganw laminni kama.…(kibaru545_05tarawele-ji_lanogoli.dis.html)


wáaro (auge)
Wáaro yé jíri dɛ́sɛlen yé, à bɛ́ íko kúrun, à bɛ́ fá kà sìgi, sò ní mìsiw dè bɛ́ jí mìn à kɔ́nɔ.
On appelle wáaro une auge taillée dans le bois, qu'on remplit d'eau pour abreuver les chevaux et les vaches. (Dumestre)
photo Valentin Vydrine

wáaro→̌→ 5→n : 0 wáari; wáro; wáru.

v faire crouler…a ko ne bɛ taa n da. a ko n ye kalo saba min kɛ, ni n ma sunɔgɔ, a ko n bɛ taa dɔ sunɔgɔ. jama waarora . bama ye yɔrɔ bɛɛ kɛ mankan ye. a bɛ girin a bɛ taa a bɛ na. a ma se ka bɔ Nanun masurunna na.…(sunbunu-fils_sept_femmes.dis.html)

vt 1 • faire crouler (mur, berge).

1.2 • mettre en désordre

2 • faire partir en morceaux (écorce, nuages, le revenu, l'espoir).

wàárɔ́wòrojɛ́→̌→ 0( brousse dans kola blanc )

n chenille comestiblechenille comestible

wáasa→̌→ 1 wálasa wáasa; wálisa.

conj pour quepour que puruke, yáasa, yála, sǎnkó (+ nég = de peur que, de peur de ...) wálasa í kànâ ɲìnɛ ò kɔ́... pour que tu ne l'oublies pas …

wàasɛ→̌→ 1 wàsɛ; é wɛ̀sɛ

intj hélas wí, wúyo, yáa (marque la pitié, la surprise).… , nk'u t'o kala ma. 27. n'e tun b'u ye waati min na u bɛ lajɔ tasuma kunna, u b'u kanto : « ee waasɛ ! an tun ka lasegin ( diɲɛ na ) ; an t'an ma ka hayaw nkalontigiya bilen, an bɛ kɛ limaniyabaga …(kurane006.dis.html)

wàasi→̌→ 1→n : 0 wàgasi wàgashi.

v griffer… k'a bla, k'u kanw tɔn, k'u ɲɛw tugu, k'u biɲɛw kɛ iko sajugu kan, k'u ɲɛntɔrɔn kɛ ka dugukolo waasi . tura saba nin tun labɛnnen tun bɛ kɛlɛ kama fo ka taa a to ten. Bilali y'a faamu ko dɔn bɛna …(sankore04_130jara-waraba_ni.dis.html)

1 • griffer.

2 • mordiller. ɲàkiɲàki.

wáati→̌→ 1838 wágati Source : Ar. waqt.

n moment dákun, dùgu, hákɛ, sánga, sèndaɲɛ, yɔ́rɔ, tùma wáati tɛ̀mɛna le moment est passéà yé wáati ján kɛ́ k'à kɔ̀nɔ il l'a attendu un long momentwáati dɔ́ lá parfoiswáati y’à mìnɛ il a eu du retard, il est en retard


Kó ̀ bɛ́ɛ` yé wáati` yé.
Tout est affaire de temps./Tout n'a qu'un temps.
Ko bɛɛ n'a waati dòn.
Chaque chose en son temps.

wáatikun→̌→ 0( moment tête )

n période dákun.

wáatilan→̌→ 3( moment *instrumental )

n montre dónjatelan, mɔ́ntɔrɔ.

wáatise( moment arrivée )

n décédé (personne dont l'échéance est arrivée). tùmase.

wáayì→̌→ 1 wóoyì wúyo; wáyika; wíka

intj aïe háayì, húuyì, súu, wáyì (cri de douleur, de lamentation).…a bɛ kulo : – he Ala ! he ne ba ! he ne fa ! kegun bɔra n na, n fagara, n ta tiɲɛna. wooyi, waayi ! biɲɛ bɛn kuncɛma, a bɛ n tulo la, a bɛ n nun na... a ye sabali ! wuyo ! n ɲɛ cira ”.…(mariko-masunkulu.dis.html)

wáayìi→̌→ 0 wáyì

intj aïe háayì, húuyì, súu, wóoyì (cri de douleur).

Wabariya→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOP (port sur le fleuve Niger).… fanga ka bon ni ba donna, kurunbaw, kurun misɛnninw, Mali ka batonbaw olu bɛ na u bɛlɛn, Wabariya ani Labezanga dankanw na…(kibaru527-05konta-gawo_marabolo.dis.html)

wábawu→̌→ 2

onomat avec fracasavec fracas… ; tulokɔrɔju bɛ to ka wuli ka sigi ; a bɛ to k'a fɔ : n kankun, n kamankun ! n kankun, n kamankun ! wabawu ! koro bɛ lankolonya. o tuma, nkɔni bɛ yɛlɛma. ofu ! kɛlɛkɔrɔban ani kurajutigɛ ! Fabu ni …(jabate-ngenyekoro_ka_tonnkan.dis.html)

wága→̌→ 7

n panier de kolaspanier de kolas nága.…dankalankule bɛ na ni ɲaamɛ taara. ale yɛrɛ ye sogo masa ye. a waga ka bon, k'a fɛrɛ, ka maaninw sigi a kɔ kan.…(oteri_keyita-sogobo-2sogobo.dis.html)

wàga→̌→ 0 wàa

n rayon de mielrayon de miel díɲaga.

wàga→̌→ 7 wàa

n brousse… Jɛgɛbugu jese Sabuɲuman jinɛdenw ye jiri tigɛ ka o ban don kelen a nana ka na waga jinɛmuso bɔra ka na i jɔ a ko jɔn kan ye waga bɔ jɔn kan ye waga bɔ la …(gorog1979-senekela_ni_jinew.dis.html)

1 • brousse. burusi, kúngo, wúla, ŋàɲan.

2 • herbe Andropogon gayanus, herbe de Gambie, Andropogon gayanus bisquamulatus. wàgaba wàa bɔ̀ défricher une savanegram.

wàga→̌→ 26→n : 1 wàa

v ouvrir tout grand…1129 ) ko ladege n'a tigi tɛ kelen ye. 1130 ) kodɔnbaga bɛ kodɔnbali hakili waga . 1131 ) kuntigi bɛ bɔ wo min fɛ, tɔw bɛ bɔ o fɛ.…(bailleul-sagesse_bambara_02b.dis.html)

vt ouvrir tout grand (en écartant largement).

wàgaba→̌→ 0( brousse *augmentatif ) wàaba

n herbe Andropogon gayanusherbe Andropogon gayanus wàga (grande herbe ---> 3 m). gram.

wàgabɔ→̌→ 1( brousse arracher ) wàabɔ

n défrichage

wagabɔn→̌→ 0

n vagabond jaa ! olu ye " wagabɔnninw " ye ! u ko ne ma k'u ka baara ye sonyɛli ye, ko ni ne bɛ fɛn o fɛn fɛ k'u b'o ɲini ka di ne ma sani ne sotagatuma cɛ (Dumestre, Chroniques amoureuses, 1995) ETRG.FRA. bìlansenfɛ, còolo, jàjaja, jánburunci, jánburu, sènfɛbila.

Wagadu→̌→ 32→n.prop/n : 0 →n.prop : 32→n : 0 Wàhadù

n prop TOP (Ouagadou, Ghana, le premier des grands empires de l'Afrique Occidentale).… bɔlen, 2007 bɔko ; Ŋɛɲɛkɔrɔ ka Tonnkan, jeli Jafe Jabatɛ ka gafe bɔlen, 2007 bɔko ; Wagadu kankelen-daɲɛgafe, MAKDAS sɛbɛnca, 2008 bamanankan mabɛn, NUFU 2006 daɲɛ minnu fɔra ka …(fakan20180425_danyew_koronyogonmako.dis.html)

Wagadugu→̌→ 24→n.prop/n : 0 →n.prop : 24→n : 0 Wàadúu

n prop TOPOuagadougou (ville du Burkina Faso).…ni Mamadu Keyita ka baara kiimɛli bɛ tali kɛ Wagadugu lasɔrɔbaliya kan, a bilakun bɛ.…(jekabaara142_10sangare-samatasege_cedenw.dis.html)

wàgaju→̌→ 0( brousse derrière ) wàaju

n touffe d’herbestouffe d’herbes (grosse touffe de grande graminée).

wàgakɛnɛ→̌→ 0( brousse clarté ) wàakɛnɛ

n nouveau champnouveau champ

wáganba→̌→ 0 wáanba

adj vigoureuxvigoureux, entreprenant bárikama (toujours péjoratif).

wàgande→̌→ 7

n caissecaisse, malle kànkira, kɛ́su.… ɲuman k'u ma : « a k'a dɔn Taaluta ka masaya taamashyɛn ye wagande ka na aw ma, mafanciya bɛ wagande in kɔnɔ ka bɔ aw ma yɔrɔ, ani Musa somɔgɔw ni Haruna somɔgɔw ka fɛn tolen dɔw tɔnin ( b'a kɔnɔ ) …(kurane002.dis.html)

wàgarawagara→̌→ 0→n : 0 wàarawaara wàgarawagara.

v relacher

1 • 

2 • décoller

3.1 • vt éparpiller

3.1 • vi rester séparé

wàgashi→̌→ 0→n : 0 wàgasi wàasi; wàgashi.

v griffer

1 • griffer.

2 • mordiller. ɲàkiɲàki.

wàgasi→̌→ 2→n : 1 wàasi; wàgashi.

v griffer… nɔgɔya. * birintili walima joli ɲɛyeelendonda la *. ni ɲɛyeelendonda falakanin wagasira , walima fiɲɛ ka a sɔrɔ banamisɛnnin dɔ sababu la, o bɛ laban ni ɲɛyeelendonda dimiko jugu …(dogotoro_16nyew.dis.html)

1 • griffer.

2 • mordiller. ɲàkiɲàki.

wágati→̌→ 224 wáati Source : Ar. waqt.

n moment dákun, dùgu, hákɛ, sánga, sèndaɲɛ, yɔ́rɔ, tùma wáati tɛ̀mɛna le moment est passéà yé wáati ján kɛ́ k'à kɔ̀nɔ il l'a attendu un long momentwáati dɔ́ lá parfoiswáati y’à mìnɛ il a eu du retard, il est en retard

wàge→̌→ 0

n annonce publiqueannonce publique wéle, wélewele ní sà y'í cín, ò wàge tɛ́ dá si le serpent te pique, on n'en fait pas une annonce publique

wàgeya→̌→ 0

n décencedécence, contrôle de soi

wàhabiya→̌→ 2

n wahhabite bólominɛ, súnamɔgɔ (un terme péjoratif, impliquant le djihadisme, par rapport aux termes plus neutres bólominɛ et súnamɔgɔ).…nka, silamɛdiinɛ bisimilayi, bɛnbaliya bɛ wahabiyaw ni bolojiginw cɛ. o kɛlɛw daminɛna arabujamanaw na ka Sudan lasɔrɔ Afiriki kɔnɔ.…(kibaru532_06hugon_jara-sahelijamanaw.dis.html)

Wàhadù→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Wagadu

n prop TOP (Ouagadou, Ghana, le premier des grands empires de l'Afrique Occidentale).

Wahikalo→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLWaïkalo

wájibi→̌→ 3 wáajibi Source : Ar. wa:jib.

adv obligatoirement…anw ka musaka bɔtɔ bɛ kɔ koyi. an na Apolo ta, jubatɔ na jansa, ɲamakalaw na sɔn wajibi !...…(dukure-fatoya_ni_jigiya.dis.html)

wájibi→̌→ 2→n : 0 wáajibi Source : ar.

v contraindre… aw ka baara b'a wajibiya aw ma, a k'aw miiri kosɛbɛ Mali ka ɲɛtaa n'a ka hadamadenya n'a ka kalan ko la, barisa aw de ka …(kibaru041_1mayimuna-musow_joyoro.dis.html)

vt contraindre bólolatìgɛ, díyagoya, káraba, kɛ́nɛkaraba, látugu, wájibiya.

wájibi→̌→ 62 wáajibi Source : Ar. wajaba 'être obligatoire'.

n obligation bìlansimi, hàkɛ, wájibiya wáajbi lá de forcewáajibi ! c'est obligatoire, de gré ou de force

wájibiya→̌→ 91→n : 1( contraindre *abstractif ) wáajibiya

v contraindre

vt contraindre bólolatìgɛ, díyagoya, káraba, kɛ́nɛkaraba, látugu, wájibi cí bɛ́ nê kàn k'à fɔ́, cí tɛ́ nê kàn kà mɔ̀gɔ wáajibiya k'à kɛ́ c'est mon devoir de le dire, non de forcer les gens à le faire

wájibiya→̌→ 5( obligation *abstractif )

n obligation bìlansimi, hàkɛ, wájibi.

wàkali→̌→ 0→n : 0 Source : ar: wakala = confier à.

v se fier

vr se fier

wàkalinci→̌→ 0( se.fier *agent excessif )

n se fiant en Dieuse fiant en Dieu

wàkaliya→̌→ 0( se.fier *abstractif )

n confiance en Dieuconfiance en Dieu

Wakannesaxo→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLWakannesakho

wàki→̌→ 0 Source : ar: waqi = protégé contre le mal, par ex : par l'aumône.

adj généreux

1 • généreux. bólolandi, bólomandi (envers les pauvres).

2 • bienveillant (dans ses propos ...)

wàkilu→̌→ 1

n témointémoin, garant séere, ɲɛ́ (au mariage musulman).…o si ma mago ɲɛ. a k'a ye nugusiriw bɛɛ kɛ o si ma ɲɛ a bolo. a y'o dabila. a sɔrɔla k'a wakilu kɛ Ala ye. a ye kɛnɛmabɔli dabila ; sabula mɔgɔw tun bɛ yɛlɛ a la.…(kibaru542_05agati_firiyandi.dis.html)

wàkiya( généreux *abstractif )

n générosité fónisereya, káarilenya, káari (envers les pauvres).

wála→̌→ 41 wúla.

prt eheh, oh, holà wálasi, we, yée (exclamation d'étonnement, de reproche, de désapprobation). Nsàn wúla ! Eh ! Nsan !


Ń m'à yé wálá.
Quand même, je ne l’ai pas vu’ (en s’excusant).
38.3. Particules monovalentes

Ù y’à dún wálá.
Ils l’ont mangé quand même’ (malgré le fait qu’il a tout fait pour se cacher).
38.3. Particules monovalentes

Án m’à bùgɔ wála.
Nous ne l’avons même pas frappé.
38.3. Particules monovalentes

Ń ka síra` tɛ́ nìn ná wála !
Cela ne me concerne pas du tout !’
38.3. Particules monovalentes

Ń tɛ sé kà nìn lákàli wála !
Je ne peux même pas le raconter !’ [Görög 1979 nin_kera_dennin_fila].
38.3. Particules monovalentes

wála→̌→ 0

prt quand mêmequand même, malgré tout


Àmídù wála !
Amadou ! (qu’est-ce que c’est ?! toi encore ?!)’
38.3. Particules monovalentes

Sògotigi` wála, jùru` dòn ń ná !
Ô marchand de viande, fais-moi un prêt !’
38.3. Particules monovalentes

wála→̌→ 0 wálan wála.

adj moyen cɛ́mata (de taille, d'âge). mánkan súngurun wálan adolescente(pas tout à fait mûre)

wálà→̌→ 96 wàlímà; wáli; wàlámà.

conj ou bienou bien kélen, tárì, wáa, wá cɛ̀ dòn, wálima mùso ? c'est un garçon ou une fille ?…


Jɔ̂n dòn, jínɛ wálà mɔ̀gɔ ? ‘Qui est-ce, un génie ou un homme?’
Construction alternative (15 .2)

wàla→̌→ 7

n pas nɔ́ɔri, pàara, sèndaɲɛ, sènpara, sènta, sìɲɛ, wàala.… a tɛ sigi kɔnɔkili a tɛ dala kɔnɔkili
lahila lahila hilala
mɔgɔ tɛ dana mɔgɔ rɔ wala
kɔnɔ i ni sɛ kɔnɔba i ni sɛ a ye a kun bila ntugannin ye i sigi kɔnɔba kaman kan …(gorog1979-nanbaranin_ni_nkuman.dis.html)

wàla→̌→ 0→n : 0 wàlan wàya

v déborder

vi 1 • déborder. bùruntu, mùtimuti, ntòolo, wàlankata, wɛ̀tɛ.

2 • se défaire (couture).

wàláahì→̌→ 138 wàláhì; wàláyì; wàllâyí Source : Ar. wa-llahi 'au nom de Dieu'.

intj je le jureje le jure…ni muso min ye Ala dɔn, ka Ala kira dɔn, walaahi , i denw bɛ cɛw ɲɛnabɔ. fura t'a la o ! Masajan ye to in ta k'a sigi a kun, a taara.…(jabate-ngenyekoro_ka_tonnkan.dis.html)

wàlafili→̌→ 1 wàalafili Source : Ar. wallafa 'accorder, régler'.

n rédactionrédaction, composition (activité). (d'un texte).
- ladamuni ni fasodenɲumanya san 2nan ni 3nan ( )
- walafili ni kalanjɛ teliman ( ) ACODEP 1997.
- PIP / ACODEP 1997. san naaninan.…(kibaru400_08konta-duguyiriwalikalanso_kalangafew.dis.html)

wàlaha→̌→ 7 Source : ar: ad-duha = id.

n 10h matin10h matin (temps de la matinée (vers 10h) heure de prière musulmane). wàlahatile.…Kulubali muso jigitigɛlen y'i da fɔ walaha tuma. a cɛ nana a lakunun : heyi ! heyi ! n ye banin faga. taa i fa niyɔrɔ ta di a ma.…(kibaru005_02jara-kibaru_misenniw.dis.html)

wàlaha→̌→ 4 Source : Ar. lawha = id. avec métathèse.

n planchette…4237 ) mɔrikɛ fila tɛ ɲɛ walaha kelen na. 4238 ) wayekɛla fila tɛ ɲɛ walaha kelen kan. 4239 ) masa kɔnɔntɔn dugu kelen kɔnɔ, dɔ na dɔ sɛgɛrɛ.…(bailleul-sagesse_bambara_02f.dis.html)

1 • planchette. kónkòlo, tùnfuru, wàlan (du marabout).

2 • billot (du boucher).

wàláhì→̌→ 16 wàláahì wàláyì; wàllâyí Source : Ar. wa-llahi 'au nom de Dieu'.

intj je le jureje le jure…n kɔrɔkɛ y'a ɲininka. a ko : fɛn in ye mun ye ? a ko : walahi , Sidi Mahame, n m'a dɔn. n ma se ka fɛn in dɔn fyewu. a ko dantanfɛn gansan kɔni tɛ.…(sunbunu-fils_sept_femmes.dis.html)

wálaka→̌→ 16→n : 0 wáraka wáranga; wáranka; wálanka.

v démonter…a b'a ɲini kalandenw fɛ, u ka daɲɛ ninnu walaka ka kɛ kanɲɛw ye. a b'u ɲininka, mankan jumɛn ni jumɛn bɛ kanɲɛ ninnu kɔnɔ.…(bamanankan_maben-107mankan_siginiden.dis.html)

vt démonter màwɔ́rɔ, wùya, wɔ́rɔ (les pièces de).

2 • vt déshabiller, enlever ses habits (un par un).

3 • vt dépecer

4 • vt dévoiler

wàlakata→̌→ 0→n : 0 wàlankata wàlangata; wàlankatan; wàlakata; wàrankata.

v faire déborder

vt faire déborder wàlan.

wálaki→̌→ 3→n : 0 wóloki wálanki.

v se renverser… Db bolokuru, tɛgɛkurun ( 1 ), bolokurunin ( 3 ) Db bololagosi, jɛ ( 1 ), jɔn ( 2 ) Db bɔɔsi, walaki ( 1 ), puruti ( 2 ) Db dusufaga, dususuma ( 1 ) dusutiɲɛ ( 2 ) Db balo, dahirimɛ, jyɛnnatigɛ, …(fakan20180425_danyew_koronyogonmako.dis.html)

1 • vr se renverser, se retourner fíri, kɔ́yɛ̀lɛma.

2 • vr faire un saut (faire un mouvement pendant un saut).

3 • vt écorcher

wàlámà→̌→ 0 wálà wàlímà; wáli; wàlámà.

conj ou bienou bien kélen, tárì, wáa, wá cɛ̀ dòn, wálima mùso ? c'est un garçon ou une fille ?…

wálamisa→̌→ 0

n crécelle kɛ̀rɛɲɛ, nkɔ́sɔnbara (instrument à percussion (des circoncis : morceaux de calebasses, percés, dentelés, enfilés sur un bâtonnet en forme de 1— le premier garçon arrivé à la circoncision en reçoit un tout neuf)). wásanba, nkɔ́sɔkɔ.

wálan→̌→ 4 wála.

adj moyen cɛ́mata (de taille, d'âge). mánkan súngurun wálan adolescente(pas tout à fait mûre)

wálan→̌→ 0 wɛ́lɛn wɛ́lɛ.

n sillon dànnisira, nkála (passage entre les lignes buttées).

wàlan→̌→ 0

n vannerie kàrata.

wàlan→̌→ 4 Source : fr : volant.

n volant (de voiture).…kɔlɔsiliw : masalabolo fɔlɔ la, daɲɛ surew ye : mansin, motɛri, mɔbili, sofɛrɛ, walan , fɛrɛn. mansin o tubabukan ye « mansin » ye. motɛri, o tubabukan ye « motɛri » ye.…(kibaru546_05konta-danye_surew.dis.html)

wàlan→̌→ 15 Source : ar: lawha = id. avec métathèse.

n planchette kónkòlo, tùnfuru, wàlaha (planchette utilisée dans les écoles coraniques / toute planchette).


dans une école coranique à Ségoukoro - photo JJ Méric, 2009

kà wàlan sɛ̀mɛ.

wàlan→̌→ 0→n : 0 wàla; wàya

v déborder

vi 1 • déborder. bùruntu, mùtimuti, ntòolo, wàlankata, wɛ̀tɛ.

2 • se défaire (couture).

wàlanba→̌→ 57( planchette *augmentatif )

n tableau noirtableau noir

wàlanbila→̌→ 2( planchette abandon )

n vacancesvacances, congés kàlanbila (scolaires).

wàlanda→̌→ 5

n leçon kàlansen. ja . aw bɛ tila ka o kare ninnu hakɛ ɲɔgɔn ci walanda belebele kan walima karitɔn dɔ. aw bɛ sɔrɔ ka segin ja in kan o kare ninnu fɛ ka jigin.…(dogotoro_00kunnafoni_damadow.dis.html)

wàlangata→̌→ 4→n : 0 wàlankata wàlankatan; wàlakata; wàrankata.

v faire déborder…a ko ba ma se ka fa fɔlɔ sanko ka walangata . ba mana fa ka walangata, ji bɛ sigi yɔrɔ minnu na, kuma tɛ olu ma fɔlɔ. ba bɛ ka ja.…(kibaru549_02jire_jara-jintanya.dis.html)

vt faire déborder wàlan.

wálanka→̌→ 0→n : 0 wáraka wálaka; wáranga; wáranka; wálanka.

v démonter

vt démonter màwɔ́rɔ, wùya, wɔ́rɔ (les pièces de).

2 • vt déshabiller, enlever ses habits (un par un).

3 • vt dépecer

4 • vt dévoiler

wàlankata→̌→ 19→n : 6 wàlangata; wàlankatan; wàlakata; wàrankata.

v faire déborder…o forow bɛ Kareri dugukolo kan. baji bɛna walankata ka don o foro ninnu kɔrɔ.…(kibaru538_01kulubali_jara-koorisene_ni_kabasene.dis.html)

vt faire déborder wàlan.

wàlankatan→̌→ 0→n : 0 wàlankata wàlangata; wàlankatan; wàlakata; wàrankata.

v faire déborder

vt faire déborder wàlan.

wálanki→̌→ 0→n : 0 wóloki wálaki; wálanki.

v se renverser

1 • vr se renverser, se retourner fíri, kɔ́yɛ̀lɛma.

2 • vr faire un saut (faire un mouvement pendant un saut).

3 • vt écorcher

wálanpara→̌→ 1

intj défiance píyanwu.… o tufa k'o fili, k'a tɛgɛ fila bila ɲɔgɔn na parawu ! k'olu ci a tɔgɔw la ka yɛlɛba ci : “ heyi ” walanpara ! kɔnɔjolo, kɔnɔba geretigi ”. a bɛ nin fɔ, a bɛ na i cɛɛrucɛɛru ɲɛ kɔrɔ. a man'i cɛnrun min …(mariko-masunkulu.dis.html)

wàlanta→̌→ 8( planchette action.de.prendre )

n rentrée scolairerentrée scolaire, reprise des cours làkɔlita.

wálanwalan→̌→ 51→n : 6 wálawala.

v dérouler…kɛnɛ kelen in kan, bololabaarakɛlaw fana ma to kɔ ; u ka miiriyaw n'u ka fɛn dilannen bɛɛ bɛ walanwalan yen. o la, kɛnɛ in kɛra ɲɔgɔn kunbɛn yɔrɔ ye.…(jekabaara010_02antipodes.dis.html)

1 • dérouler, détordre.

2 • bien expliquer.

3 • bien régler une affaire.

wálasa→̌→ 2502 wáasa; wálisa.

conj pour quepour que puruke, yáasa, yála, sǎnkó (+ nég = de peur que, de peur de ...) wálasa í kànâ ɲìnɛ ò kɔ́... pour que tu ne l'oublies pas …


Ní dùgu` jɛ́ra ù ka ɲɔ́gɔn sɔ̀rɔ bùlon` ná túgun wálasa kà bɛ̀nkan` sɔ̀rɔ.
Quand il fait jour, qu’ils se rassemblent dans le vestibule encore une fois pour trouver un accord’ [Fasokan 2009 09_dugutigibulon].
32.5. L’infinitif en fonction circonstancielle

Án ka sɔ̀gɔsɔgɔninjɛtɔw ka kòmitɛw dɛ̀mɛ, wálasa ù ka yíriwa.
Aidons les comités des tuberculeux pour qu’ils se développent’ [Kibaru 48 03sise-an_ka_sogosogoninje].
33.4. Constructions subjonctives introduites par des conjonctions subordinatives

Í bɛ sé kà í yɛ̀rɛ̂ bàli cógo dì wálasa í kànâ dén sɔ̀rɔ ?
Comment peux-tu éviter d’avoir des enfants ?’ [Entretiens sur le sida 10.04.94].
33.4. Constructions subjonctives introduites par des conjonctions subordinatives

Ù yɛ̀rɛ̂w k’ù lábɛ̀n, wálasa ù bɛ sé kà bɔ́ nɔ́gɔ lá.
Qu’ils se préparent eux-mêmes pour sortir de la misère’ [Jɛkabaara 12 03kongo_kunben].
33.4. Constructions subjonctives introduites par des conjonctions subordinatives

…kó ù bɛ́ɛ ka táa, kélen`-kélen, wálasa ù na sògo` bɛ́ɛ tà.
… qu’ils aillent tous, un par un, prendre toute la viande’ [Baabu ni baabu, ch. 17].
33.4. Constructions subjonctives introduites par des conjonctions subordinatives

wálasi→̌→ 6

prt eh wála (exclamation féminin d'étonnement désagréable).…n'i ye misimuso ye jara kasi la, i k'a dɔn, kungo de lankolonyara. eeyi ye, maanu walasi . nka, kulusi kolon in ka kolon sa, mɔgɔ kolon in ka kolon dɛrɛ.…(sisoko-daa_ka_kore.dis.html)

Walata→̌→ 12→n.prop/n : 0 →n.prop : 12→n : 0

n prop TOPOualata (nom de lieu).…Poli Mariti ye nansara ye, a jirala k'a fɔ a fana ka ɲinini bɔra a kuma kan, Walata ni Mema kafo kɔnɔ. an bɛna kuma min lase, o bɔra Yusu Boli Kulubali de da.…(traore-hine_nana11.dis.html)

wálawala→̌→ 2→n : 0 wálanwalan wálawala.

v dérouler…furaw tali farati ni yɛrɛtangacogow ɲɛfɔlen don ka a walawala .…(dogotoro_00dogotoro_te_sigida_min_na.dis.html)

1 • dérouler, détordre.

2 • bien expliquer.

3 • bien régler une affaire.

wálawala→̌→ 8

n clairière fúgakolon, fúgakɛnɛ, fúga, kɛ́nɛjɛ, kɛ́nɛ (endroit sans végétation).… < ne bɛ taa n dɔgɔ dege ji la, n dɔgɔnin kodɔnbali dege ji la dɔwɛrɛ de jɔrɔ ten ne, sanko i kana walawala minɛ nin ye sini > > o bɛɛ ye solisi dɔnkili ye…(entretien_sida1994_04_04.dis.html)


wálawala (clairière)
photo Valentin Vydrine

wálawala→̌→ 2

adv très clairtrès clair… . n taara ngalama do, n taara cɛlu sɔrɔ. jiginɛ sen na gwerenkete n ko n tari Famusa : woro jɛ walawala bɔ jufa rɔ ko da n tɛgɛ, n ko n tari Famusa : ɲininka de jeli dennin Baba sikeyi n y'o kɛ n …(diarra-chants_circoncision.dis.html)

wàláyì→̌→ 21 wàláahì wàláhì; wàllâyí Source : Ar. wa-llahi 'au nom de Dieu'.

intj je le jureje le jure…wulu y'a jaabi ko walayi .…(dunbiya_sangare-an_ka_yele.dis.html)

wále→̌→ 395

n acte wáleya, kɛ́wale, báara.… batoli, kiiri kɛcogo ɲuman ani ɲangilibaliya kɛlɛli kɔnɔ ; an dalen b'a la ko jama hawuja walew ni kojugubakɛ kɛlɛli ye wajibi ye ; an haminanko ye Afiriki sariyasɛbɛnw ni …(benkanseben_min_bora.dis.html)

wálebaa→̌→ 0( acte *agent occasionnel ) wálebaga

n auteur tìgi.

wálebaga→̌→ 0( acte *agent occasionnel ) wálebaa

n auteur tìgi.

wáledafa→̌→ 1( acte complément [ bouche remplir ] )

n complément d'objetcomplément d'objet

wáledɛmɛnan→̌→ 0( acte aider *instrumental )

n auxiliaire verbalauxiliaire verbal (néo). Syn : kúmasen-mábɛnnan Note : du/kt (kb)

wálekɛla→̌→ 1( acte faire *agent permanent )

n sujetsujet, agent báabu, kùn, kɔ́mɔgɔ, màraden, másalakun, níkun.

wáleɲumandɔn→̌→ 35( acte bon [ *adjectivateur ] connaître )

n gratitude bàlayi, kóɲumandɔn.

wáleɲumandɔn→̌→ 39→n : 0( acte bon [ *adjectivateur ] connaître )

v avoir gratitude

vt avoir gratitude

wáleɲumandɔnbali→̌→ 0( avoir.gratitude [ acte bon [ *adjectivateur ] connaître ] PTCP.NEG )

ptcp ingrat ɲùmandɔnbali.

wáleɲumandɔnbaliya→̌→ 2( ingrat [ avoir.gratitude [ acte bon [ *adjectivateur ] connaître ] PTCP.NEG ] *abstractif )

n ingratitude bàlayintanya, bàrajintanya, fítiriwaleya, ɲùmandɔnbaliya.

waleri→̌→ 0

n valeur Jateminɛ bɛ kɛ sanu sansɔngɔ la diɲɛ sugubaw la k'a waleri dɔn. (Kibaru 508, 2014) ETRG.FRA. sáwura, sɔ̀ngɔ, yánkan.

wáleya→̌→ 310( acte *abstractif )

n application

1 • application. básigilenya, tímina.

2 • respect des accords. Bá Bɛ́nba tùn tɛ sé wáleya lá, í n’à fɔ́ à kɔ̀rɔkɛ Ba Bènba … ne respectait pas les accords comme son frère aîné … (Kb 11/06 p.4)

3 • acte. kɛ́wale, wále (théâtral— néol. de Mamadu Dukure0.

wáleya→̌→ 179→n : 0( acte *abstractif )

v appliquer

1 • appliquer, concrétiser.

2 • conjuguer un verbe (néo).

wáleyabaliya→̌→ 0( appliquer [ acte *abstractif ] PTCP.NEG *abstractif )

n inapplicationinapplication, inaccomplissement yùruguyurugu kɛ̀lɛli mín sàriya tàra, ò wálebaliya l'inapplication de la loi contre les fraudes … (kb 12/05 p.4)

wáli→̌→ 24

n autrui (toujours en mot composé). wálifɛn objet appartenant à autrui

wáli→̌→ 305 wálà wàlímà; wàlámà.

conj ou bienou bien kélen, tárì, wáa, wá cɛ̀ dòn, wálima mùso ? c'est un garçon ou une fille ?…

Wálì→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop NOM MNOM M (nom masculin).
5. Lasana Keyita, o ye san 6 kɛ.
6. Baba Keyita, o ye san 2 kɛ.
7. Wali Keyita, o ye san 12 kɛ.…(keyita-sunjata_keyita.dis.html)

wàli→̌→ 10 wɔ̀li.

n jeu d'osselets spjeu d'osselets sp wàli bɔ́ jouer à ce jeu (planche à trous dans lesquels doivent entrer les graines servant à ce jeu)

wálijamana→̌→ 5( autrui pays )

n pays étrangerpays étranger túnga.

wàliju→̌→ 18 Source : ar: waliy = id.

n saintsaint, pieux nàbi, sàyiba.… i komi an y'a layidu ta aw ye cogo min Jɛkabaara bɔko tɛmɛnnen kɔnɔ, an bɛ bamanan waliju Burama Bagayoko ka jɛmukan lase aw ma nin yɔrɔ in na Burama Bagayoko bɛ kuma an ye an ka …(jekabaara145_09sidibe-bagayoko-bamananya_ka.dis.html)

wàlijuya( saint *abstractif ) Source : ar.

n saintetésainteté, piété sénuya.

wàlímà→̌→ 4496 wálà wáli; wàlámà.

conj ou bienou bien kélen, tárì, wáa, wá cɛ̀ dòn, wálima mùso ? c'est un garçon ou une fille ?…


Án bɛ fɛ́n cáman dá Ála` kàn, dɔ́wɛrɛ tɛ síranya` kɔ́, wàlímà fùgariya.
‘Si nous conférons la responsabilité de beaucoup de choses à Dieu, ce n’est pas autre chose que la peur ou la fainéantise.

À bɛ sé kà kɛ́ ɲɛ̀ɲɛ yé, wàlímà múgu.
‘Ça peut être de la brisure ou en farine’ [Jɛkabaara 11 07nanposela_dugu].

N’ù ka dúkɔnɔmɔgɔ ìn bɛ nà Bàmakɔ báara wàlímà fúrakɛli` lá, òlû bɛ jìgin àlê dè ka só.
‘Si les membres de leur famille viennent à Bamako pour travailler ou pour faire une cure, ils sont hébergés dans sa maison’ [Baabu ni baabu, Ch. 41].

Dénmisɛn wàlímà cɛ̀kɔrɔba, nènini man dí mɔ̀gɔ sí ye.
‘L’insulte ne plaît à personne, que ce soit un jeune homme ou un vieux.

Bɛ́ɛ dè b’í jɔ̀, fó dɔ́`w yɛ̀rɛ̂ b’ù ɲɔ̀ngiri wàlímà k’í kùn bíri.
‘Tout le monde reste debout, sauf quelques-uns qui même s’agenouillent ou penchent la tête’ [Baabu ni baabu, Ch. 37].

Ní bá` sínji` man ɲì kósɛbɛ, wàlímà n’à man cá, mìsinɔnɔ` bɛ sé kà dí dén` mà.
‘Si le lait maternel est de très mauvaise qualité ou bien est insuffisant, on peut donner à l’enfant du lait de vache’ [Kibaru 15 02janto_yere].

wálimuso→̌→ 24( autrui femme )

n femme d'autruifemme d'autrui

wálisa→̌→ 0 wálasa wáasa; wálisa.

conj pour quepour que puruke, yáasa, yála, sǎnkó (+ nég = de peur que, de peur de ...) wálasa í kànâ ɲìnɛ ò kɔ́... pour que tu ne l'oublies pas …

wálisi→̌→ 0

n valise Musa ka fɔ la, ale ka peresidanyataama caman senfɛ, a tun bɛ na ni walisi falen de ye wari la, ka bɔ larabuw bara (Jɛkabaara n°156, 1998) ETRG.FRA.

wálita→̌→ 3( autrui propriété )

n propriété d'autruipropriété d'autrui

Walita Sandɔ→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Ɔtiwɔlita Otiwolita; Ɔtiwɔluta; Hotu Wolita

n prop TOPHaute-Volta (ancien nom de pays - Burkina Faso).

waliyɔmu→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop Valium Walasa ka banabagatɔ bali ka ja, aw bɛ jazepamu (diazépam) (waliyɔmu Valium) tata di a ma walima a min bɛ kɛ banakɔtaayɔrɔ (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) jazepamu ETRG.FRA.

wàllâyí→̌→ 5 wàláahì wàláhì; wàláyì Source : Ar. wa-llahi 'au nom de Dieu'.

intj je le jureje le jure… ma, n mana miiri an tulomasama ma, n mana miiri an mɔkɛlu ma, n mana miiri wolofa bɛrɛ ma, wallayi , diɲɛ dun tɛ so ye. diɲɛ tɔgɔ de ye baroyɔrɔ ye. ne ko diɲɛ dun tɛ so ye. diɲɛ tɔgɔ de ye …(bagayoko-dunya.dis.html)

wàlo→̌→ 0→n : 0 wàlon wàlo.

v ébrécher

vt 1 • ébrécher, écorner, détacher un morceau. dákari, dátiɲɛ wòro kélen wálo kà fɛ́ɛrɛn dí nê mà divise la noix de cola et donne m'en un morceau

2 • gifler, frapper, battre. fálon, fúran, jànamini, bùgubugu, bùgɔ, cì, cɔ́gɔri, gòro, gòsi, gún, kɔ́nkɔn, lákùru, màgòsi, sábansaban, sába, yálon, báron, gálon, ntìri, tòntàn.

wàlon→̌→ 14→n : 0 wàlo.

v ébrécher

vt 1 • ébrécher, écorner, détacher un morceau. dákari, dátiɲɛ wòro kélen wálo kà fɛ́ɛrɛn dí nê mà divise la noix de cola et donne m'en un morceau

2 • gifler, frapper, battre. fálon, fúran, jànamini, bùgubugu, bùgɔ, cì, cɔ́gɔri, gòro, gòsi, gún, kɔ́nkɔn, lákùru, màgòsi, sábansaban, sába, yálon, báron, gálon, ntìri, tòntàn.

wàlon→̌→ 3

n tessontesson, morceau fílenkolon, ntɛ́gɛ̀nɛn, fɛ́rɛn, kùnkurun, kùn, kùru.…o kɛlen, musokɔrɔnin ye Tɛnɛn ka filennin walonw minɛ, k'u kɛ kolon kɔnɔ k'u susu. a b'o la, a bɛ kilisi dɔw fɔ.…(sallee_rolland-tenen.dis.html)

wámɛ→̌→ 0

n inondationinondation, crue

Wane→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLWané

wánɛ→̌→ 0 wáanɛ wánɛ.

n boeuf rouge sombreboeuf rouge sombre (une raie plus noire sur le dos).

wànjɛ→̌→ 0 wɛ̀ncɛ mànje

n blagueblague, plaisanterie ɲànkoron, kùnntanko, sàja, sàndiya, táranna, túlonkɛkuma, túlon, ɲànkoronya (par un humoriste). wɛ̀ncɛ kɛ́ mɔ̀gɔ fɛ̀ plaisanter avec qqn

wánkalan→̌→ 0

n couteau de moissoncouteau de moisson (petit instrument pour couper le mil (lame coupante insérée en long dans un manche en bois)).

wántɛrɛ→̌→ 0→n : 0 wɛ́ntɛrɛ Source : Fr. inventaire?

v solder

vt 1 • solder, vendre à bas prix.

2 • vendre aux enchères.

3 • distribuer. nì (aux pauvres, aux malades).

wántɛrɛ→̌→ 1 wɛ́ntɛrɛ

n soldes

1 • soldes. dònkafilɛ.

2 • vente aux enchères.

→ • kà à bìla wántɛrɛ lávendre qqch aux enchères

Waɲe→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLWagné

wára→̌→ 86

n fauve…745 ) tɔgɔjan ka fisa sijan ye. 746 ) wara bɛɛ bɛ boso a yɛrɛ wolo kan. 747 ) cɛkɔrɔba jamu ye kɛwale ye.…(bailleul-sagesse_bambara_02a.dis.html)

1 • fauve (surtout les félins, mais aussi les viverridés ...)

2 • singe rouge, Erythrocebus patas patas. búbu, fùlɔ, sùla, wárabilen.

3 • fétiche sp.

4 • homme vigoureux.

wára→̌→ 2→n : 0

v remplir abondamment… ni Angola cɛdenw ni ɲɔgɔn cɛ, ka da a kan Angola cɛdenw de ni sawura kura nana min y'u disi wara marɔkukaw kan. nka, ntolatan nafa ye kuru-don ye dɛrɛ. ni kuru ma sɔrɔ, a ko tɛ na kɛ dɔwɛrɛ …(jekabaara328_11sidibe-kupudafriki_29nan.dis.html)

vi remplir abondamment, tomber à verse

wàra→̌→ 17→n : 1 wɛ̀rɛ

v augmenter…a daminɛna kabini tubabutile kɔnɔ ; nka a ko b'a la ka wara ka taa a fɛ.…(kibaru571_06jabate_jara-jirituru_kanpanyi.dis.html)

1 • augmenter, agrandir. bònya, gɛ̀lɛya, láwàra.

2 • se développer.

Wáraba→̌→ 7→n.prop/n : 0 →n.prop : 7→n : 0

n prop NOM… , o ye fɔlɔ kan ye filanan ma, i solila ka bɔ bi dɛ, kɔri a ka di ? - Nahawa o tuma na e ma Waraba denmuso Bintu ka worotilako mɛn wa ? - n y'o mɛn kɛ…(sidibe-ce_jalamugufintigi.dis.html)

wáraba→̌→ 70( fauve *augmentatif )

n lionlion, Panthera leo jàra.

wàraba→̌→ 0→n : 0

v devenir insouciant

1 • vi devenir insouciant, devenir dispersé

2 • vt rendre insouciant, rendre dispersé

wárabaden→̌→ 0( lion [ fauve *augmentatif ] enfant )

n lionceau jàraden.

wárabamuso→̌→ 0( lion [ fauve *augmentatif ] féminin )

n lionne jàramuso.

wárabilen→̌→ 48( fauve rouge )

n singe rougesinge rouge, Erythrocebus patas patas búbu, fùlɔ (un mâle avec une douzaine de femelles). búbunin, wára, sùla.



Mùnna wárabilen ní mɔ̀gɔ bɔ́ra ɲɔ́gɔn fɛ̀ ?
Pourquoi le singe ressemble à l'homme, conte dit par Ambaga Guindo (bambara-traduction)

wáradagan→̌→ 0( fauve bouche chauffer ) Opilia celtidifolia / Opilia amentacea wáradagwan.

n prunellier-liane kɔ̀rɔngɛyin, sòlaminkɔn, wáraminkɔn.




Opilia celtidifolia - photos Charles Bailleul

wáradagwan→̌→ 0( fauve bouche chauffer ) Opilia celtidifolia / Opilia amentacea wáradagan. wáradagwan.

n prunellier-liane kɔ̀rɔngɛyin, sòlaminkɔn, wáraminkɔn.

wárajakuma( fauve chat )

n chat barioléchat bariolé

Warajugu→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop NOM MNOM M (nom masculin).

wáraka→̌→ 8→n : 2 wálaka; wáranga; wáranka; wálanka.

v démonter…mɔgɔ si tun t'a fɛ Damelengew k'i yeko ɲuman ye k'i waraka ka taa n'i ka finiw n'i ka masiriw ye. mɔgɔ tun t'a bolo don a yɛrɛ kɔrɔ bilen, sanko i ka so.…(kibaru539_03fd_jara-burudame_jujon.dis.html)

vt démonter màwɔ́rɔ, wùya, wɔ́rɔ (les pièces de).

2 • vt déshabiller, enlever ses habits (un par un).

3 • vt dépecer

4 • vt dévoiler

wárakàlan→̌→ 1( fauve *diminutif bariolé ) wáranìnkalan wáranìnkala; wárakàlan.

n panthèrepanthère, Panthera pardus

wárakan→̌→ 5( fauve cou )

n langue secrètelangue secrète

wárakata→̌→ 2( démonter *participe potentiel )

ptcp démontable màrifa wárakata dòn c'est un fusil moderne (démontable)

wárakilikɔnɔnin→̌→ 0( fauve appeler oiseau *diminutif )

n drongo brillantdrongo brillant, Dicrurus adsimilis (perché, à l'affût, vole en cercle pour capturer les insectes revient se percher). sísɛmɛ.

Warala→̌→ 29→n.prop/n : 0 →n.prop : 29→n : 0

n prop TOPWarala, Ourala (village, région de Koulikoro).… o ye Gurumi Konate dɛ ye, Jakumala Warala Sinbon ; Madi Makhan Konate ! Kɛma ni Dalima, Dalima ni Kɛma subaa, kɔrɔtilu fa Soma, …(kone-sunjata.dis.html)

wáramìnkɔn→̌→ 0( fauve prunier.mombin )

n prunellier-lianeprunellier-liane, Opilia celtidifolia / Opilia amentacea sòlamìnkɔn, wáradagan. opil kɔ̀rɔngɛyin.

wáranda→̌→ 4

n véranda gákɔrɔla, gá.…so duuru bɛ santiri kɔnɔ. gabugu saba bɛ santiri kɔnɔ. bibiliotɛki kelen bɛ yen. waranda fana bɛ yen. waranda bɛ bibiliotɛki ni biro cɛ. jirisunw bɛ kɛnɛ ma.…(bird_hutchison_kante-an_ka_bamanankan.dis.html)

wáranga→̌→ 0→n : 0 wáraka wálaka; wáranga; wáranka; wálanka.

v démonter

vt démonter màwɔ́rɔ, wùya, wɔ́rɔ (les pièces de).

2 • vt déshabiller, enlever ses habits (un par un).

3 • vt dépecer

4 • vt dévoiler

wáranìnkala→̌→ 0( fauve *diminutif bariolé ) wáranìnkalan wáranìnkala; wárakàlan.

n panthèrepanthère, Panthera pardus

wáranìnkalan→̌→ 38( fauve *diminutif bariolé ) wáranìnkala; wárakàlan.

n panthèrepanthère, Panthera pardus

wáranka→̌→ 0→n : 0 wáraka wálaka; wáranga; wáranka; wálanka.

v démonter

vt démonter màwɔ́rɔ, wùya, wɔ́rɔ (les pièces de).

2 • vt déshabiller, enlever ses habits (un par un).

3 • vt dépecer

4 • vt dévoiler

wàrankata→̌→ 0→n : 0 wàlankata wàlangata; wàlankatan; wàlakata; wàrankata.

v faire déborder

vt faire déborder wàlan.

wáraɲama→̌→ 0( fauve force.occulte )

n sommeil maladifsommeil maladif (provenant de la faiblesse chez les enfants). kólonkariɲama.

wárasaga→̌→ 1( fauve ovin )

n mouton à tête et pattes noiresmouton à tête et pattes noires

wárasyɛn→̌→ 0( fauve )

n aigle brunaigle brun, Aquila walhbergi (de Wahlberg). (aigle assez petit, courte huppe).

wárawara→̌→ 1

n tamis sptamis (à grosses mailles).…Sanata solila, shɛ kasi tuma, ka ɲɔ kɛ kolon kɔnɔ, k'a folon, k'a tɛntɛn ni warawara ye, k'a ko, k'a fɛnsɛn fiɲɛ na walasa a ji ka labila.…(camara-4gada_la.dis.html)

wárawara→̌→ 0

n chaînette

1 • chaînette. ɲɔ́nɔ.

2 • collier fétichiste.

wárawara→̌→ 3→n : 0

v goutter abondamment… ni wɔlɔ dulɔki n'o kulusi ni konkoron banfula sigilen bɛ, nɛgɛ kɔlɔsi jan b'a bolo, a b'o warawara . nka, Dugakɔrɔ tun bɛ siran mugutigi ɲɛ dɛ. hali ni Daa tun ye ci bila ka na a fɔ Dugakɔrɔ ye …(sisoko-daa_ka_kore.dis.html)

1.1 • vi goutter abondamment, tomber à grosses gouttes, fuser, crépiter (pluie, larmes). (balles).

1.2 • vt faire des boules bà bɛ́ à bò wárawara la chèvre fait tomber ses crottes en petites boules

2 • vi tomber irrégulièrement (pour des fruits).

wárawàra→̌→ 0

n rayuremarque en forme de rayure, marques de décoloration sur le corps (également sur les courges).

wárawarawara→̌→ 0

adv brillantbrillant, clair n’à y’à sɔ̀rɔ : dòlo jɛ́len wárawarawara dòn, ù b’à fɔ́ kó : dòlo ka dí alors si l'étoile (du matin) est très brillante, ils disent : l'étoile est favorable (pour faire la circoncision)

wáraya→̌→ 0( fauve *abstractif )

n sauvagerie

Wári→̌→ 22→n.prop/n : 0 →n.prop : 22→n : 0

n prop NOM MFNOM MF (nom masculin ou féminin).… ni mosokɔrɔ do
olu bɛ taa yaala
jɔnni ni jɔnni do
Sitan ni Wari do
olu bɛ taa yaala
Bajiba Jara yo…(fane-la_peche_de_fabaly.dis.html)

wári→̌→ 1059 wɔ́ri.

n argent

1 • argent. arizan, pɛ́cɛkɛ, ɲàga (métal ou monnaie). wári bɔ́ payer qqch, dépenserwári dún "manger" l'argent

2 • prix. dá, hákɛ, jànsa, jɔ̀njɔn, kùnkɔrɔtasɛbɛn, kùnnawolosɛbɛn, ládiyalifɛn, sànsɔngɔ, sɔ̀ngɔ (d'un objet). à wári yé jòli yé ? combien ça coûte ?

wáribatigi( argent *augmentatif maître )

n fortunéfortuné, gros riche nàfolotigi.

wáribon→̌→ 18( argent case )

n banquebanque, trésor public nàfolomarayɔrɔ, wárimaraso, bánki (le bâtiment). wáriso.

wáribontigi→̌→ 0( banque [ argent case ] maître )

n banquierbanquier, trésorier

wáribulu→̌→ 1( argent feuille )

n billet de banquebillet de banque wárifura.

wárifalenna→̌→ 2( argent échanger *agent permanent )

n changeur

wárifura→̌→ 1( argent feuille )

n billet de banquebillet de banque wáribulu.

Warigila→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPOuargla (une ville du centre de l'Algérie, le chef-lieu de la wilaya d'Ouargla).… jamana na, Susi, Tunizi jamana na, Tuwati, Tafilale ni Fɛsi Marɔku jamana na, Gadamɛsi ni Warigila Alizeri jamana na. larabudɔnni tun bɛ nin duguw mɔgɔw la. tuma min na u ye Tumutu mankutu …(kibaru539_03fd_jara-burudame_jujon.dis.html)

wárijɛ→̌→ 30( argent blanc )

n argent comptantargent comptant

wárijɛkisɛ→̌→ 16( argent.comptant [ argent blanc ] grain )

n pièce d'argentpièce d'argent 'Né fílɛ kà wárijɛkisɛ bà kélen dí í bálemakɛ mà (gn 20, 16) voici que je donne mille pièces d'argent à ton frère

Wàrikɛ→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM MNOM M (nom masculin).

wárimarala→̌→ 9( argent garder *agent permanent )

n trésorier wáribontigi wárimarala dánkan trésorier adjoint

wárimaraso→̌→ 1( argent garder maison )

n banque nàfolomarayɔrɔ, wáribon, wáriso, bánki.

wárimisɛn→̌→ 22( argent petit )

n pièces de monnaiepièces de monnaie

wárimugu→̌→ 5( argent poudre )

n argent en billetsargent en billets

wárintanya→̌→ 2→n : 0( argent *privatif *abstractif )

v désargenter

vt désargenter, priver d'argent

vi être sans argent à wárintanyana làkɔliwuli mùsaka fɛ̀ il s'est trouvé désargenté après les dépenses de la rentrée scolaire

wárintanya→̌→ 5( argent *privatif *abstractif )

n manque d'argentmanque d'argent

wáriso→̌→ 5( argent maison )

n banque wárimaraso, nàfolomarayɔrɔ, wáribon, bánki.

wáritasɛbɛn→̌→ 1( argent prendre écrit )

n chèquechèque, mandat shɛki, sɛ́ki, mánda wáritasɛbɛn n'ó yé 'sɛ́ki' yé (kb 2/06 p.1)

Waro→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPWaro (village de la commune de Boron, cercle de Banamba, région de Koulikoro).…karamɔgɔ jeli Jafe Jabate bɛ bɔ Waro , n'o bɛ Bɔrɔn fɛ, Bananba kafo kɔnɔ, Kulukɔrɔ mara la.…(samaseku-nyebila_ngenyekoro_ka_tonnkan.dis.html)

wáro→̌→ 0→n : 0 wáaro wáari; wáro; wáru.

v faire crouler

vt 1 • faire crouler (mur, berge).

1.2 • mettre en désordre

2 • faire partir en morceaux (écorce, nuages, le revenu, l'espoir).

wáru→̌→ 0→n : 0 wáaro wáari; wáro; wáru.

v faire crouler

vt 1 • faire crouler (mur, berge).

1.2 • mettre en désordre

2 • faire partir en morceaux (écorce, nuages, le revenu, l'espoir).

Wàsa→̌→ 12→n.prop/n : 0 →n.prop : 12→n : 0

n prop NOM MFNOM MF (nom d'une jumelle).… a fɔra ne ka n ka ɲɛnɛmaya kɛ nin cogo la, ko cɛ bɛ n fɛ, ne tɛna diɲɛ diya bɔ koyi ! musow tɔw ko : « Wasa , fara maaw la, kana maaw lebu Wasa ! » Wasa ko : dimi muɲu ka di ŋɛɲɛ ye ; ni n ma kuma, n bɛna sa ; n …(dumestre-manigances_2003_09.dis.html)

wàsa→̌→ 87 Source : ar: wassa`a = mettre à l'aise.

n satisfactionsatisfaction, rassasiement bólofa, hínɛ, mɔ́nɛbɔ, mɔ́nɛ, nímisiwasa, sàhaba, séwa, wàsadon òlu bɛ́ nê wàsa bɔ́ ils me suffiront amplementwàsa dòn...lá se contenter de …, être satisfait de …

wàsa→̌→ 100→n : 0 Source : ar.

v satisfaire….. ne na wasa ! ne na se o dan na... ne na wasa ! wolofa dugawu na o kɛ ne ye.. n ka wasa ! woloba dugawu na o kɛ ne ye.. ne ka wasa ! karamɔgɔ dugawu na o kɛ ne ye...…(traore-wanita.dis.html)

1.1 • vt satisfaire fá, kùnmìnɛ, ládiya, nímisiwàsa, séwa, ɲɛ̀, ɲɛ́fa, ɲɛ́mìnɛ, ɲɛ́wàsa.

1.2 • vi être satisfait (de -- ni ... yé, lá).

2 • vt rassasier lábɔ.

3 • vt enrichir bàanaya, fɛ́ntigiya.

wàsabaatɔ→̌→ 0( satisfaire *agent occasionnel *statif ) wàsabagatɔ

adj satisfait

wàsabagatɔ→̌→ 0( satisfaire *agent occasionnel *statif ) wàsabaatɔ

adj satisfait

wàsabali→̌→ 0( satisfaire PTCP.NEG )

ptcp insatisfait (qui n'est jamais content). í wàsabali ye díyatɔya kɛ́ Ásirika fɛ̀ inassouvie, tu t'es prostituée aux Assyriens (Ez 16, 28)

wàsaden( satisfaction enfant )

n député dèpite.

wàsadon→̌→ 1( satisfaction entrer )

n satisfaction bólofa, hínɛ, mɔ́nɛbɔ, mɔ́nɛ, nímisiwasa, sàhaba, séwa, wàsa.

wàsadòn→̌→ 4→n : 0( satisfaction entrer )

v se contenter

vr 1 • se contenter. dàn (de -- lá).

2 • prendre le dessus (sur -- lá).

wásaki→̌→ 0→n : 0

v enlever

vt enlever búnumunu, bɔ́, gàfo, wèleku, wúli (l'écorce, la peau— assez profondément).

wásama→̌→ 0 wásanba wásama.

n crécelle kɛ̀rɛɲɛ, nkɔ́sɔnbara, wálamisa (sorte de crécelle des circoncis (fabriquée avec de morceaux de calebasse)). nkɔ́sɔkɔ wásanba bɛ́ cì dénkɛ fɔ́lɔ yé pour le fils aîné on fabrique un "wasanba"

wásanba→̌→ 1 wásama.

n crécelle kɛ̀rɛɲɛ, nkɔ́sɔnbara, wálamisa (sorte de crécelle des circoncis (fabriquée avec de morceaux de calebasse)). nkɔ́sɔkɔ wásanba bɛ́ cì dénkɛ fɔ́lɔ yé pour le fils aîné on fabrique un "wasanba"

wasapu→̌→ 0

n whatsapp jɔnnin bɛ wari don kunnafonisɛbɛn na bilen, ka « fezibuku » ni « wasapu » to yen.(Kibaru 484, 2021) ETRG.USA.

wàsɛ→̌→ 0 wàasɛ é wɛ̀sɛ

intj hélas wí, wúyo, yáa (marque la pitié, la surprise).

Wasigo De Gama→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM ETRGVasco de Gama Wasikodegama.

Wasikodegama→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM ETRGVasco de Gama Wasigo De Gama.

Wasingitɔni→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop TOPWashington (capitale des Etats-Unis).…o juru in talisɛbɛn tun bolɔnɔbilala Mali ni Bidi cɛ awirilikalo tile 17 san 2016 Wasingitɔni Lamerikɛnjamana faaba la.…(kibaru535_07alimuludu_jara-kuwala_muruja_nara.dis.html)

wáso→̌→ 25→n : 0

v se vanter

vr se vanter jáman, màfɔ́, yàada nálonma kɔ́, màa sí tɛ́ sɔ̀n k'í wáso í ka sɔ̀rɔfɛn ná seuls les imbéciles osent se vanter de leurs récoltes

wáso→̌→ 19

n vantardise yɛ̀rɛfɔ.…o de kosɔn cɛ ni muso bɛɛ bɛ waso la n'o tɔgɔdiya ye. nka, a k'a dɔn tɔgɔ fila bɛ sɛnɛkɛla la dɛ.…(kibaru400_07jara-togo_fila.dis.html)

wásobaanci→̌→ 0( se.vanter *agent occasionnel *agent excessif ) wásobaganci

n vaniteuxvaniteux, vantard, fat ntɔ́rɔntɔ, yɛ̀rɛjiranci, ɲànyɛrɛla, yɛ̀rɛba, yɛ̀rɛlakalila.

wásobaanciya( vaniteux [ se.vanter *agent occasionnel *agent excessif ] *abstractif ) wásobaganciya

n vanitévanité, prétention lɛ̀n, yɛ̀rɛjiranciya, yɛ̀rɛjira, ɲànyɛrɛla.

wásobaganci→̌→ 2( se.vanter *agent occasionnel *agent excessif ) wásobaanci

n vaniteuxvaniteux, vantard, fat ntɔ́rɔntɔ, yɛ̀rɛjiranci, ɲànyɛrɛla, yɛ̀rɛba, yɛ̀rɛlakalila.

wásobaganciya( vaniteux [ se.vanter *agent occasionnel *agent excessif ] *abstractif ) wásobaanciya

n vanitévanité, prétention lɛ̀n, yɛ̀rɛjiranciya, yɛ̀rɛjira, ɲànyɛrɛla.

Wasolon→̌→ 10→n.prop/n : 0 →n.prop : 10→n : 0

n prop TOPOuassoulou, Wassoulou (région aux frontières du MAli, de la Guinée, de la côte d'Ivoire, autour de Yanfolila).…Samori Ture tun bɛ Wasolon . mɔgɔ si ma nansara sɛgɛn k'a bɔ farafinna bɛɛ. a ko farafin bɛ se k'a yɛrɛ mara.…(traore-hine_nanaIII.00.dis.html)

Watara→̌→ 23→n.prop/n : 0 →n.prop : 23→n : 0

n prop NOM CLOuattara… Holandi Faransi peresidan, Idirisa Debi Itino Cadi peresidan, Alasani Daramani Watara Kɔdiwari peresidan, Bilɛzi Kɔnpawore Burukina peresidan, Yayi Boni Benɛn peresidan, …(kibaru500_01konta-mali_jamanakuntigi.dis.html)

Watɛni→̌→ 6→n.prop/n : 0 →n.prop : 6→n : 0

n prop NOM MNOM M (nom masculin).…Bubu Jalo nana a denkɛ cɛ 3 bila u ka taa u sigi u dama na. Watɛni Jalo min ye denkɛ fɔlɔ ye, o tora Ncila. Mamuru Jalo taara a sigi Bilenco.…(jekabaara171_10fane-nyena_dugu.dis.html)

wati→̌→ 2

n watt A antɛni fanga b'a ta wati 100 na ka se waati 2.000 ma. Wati ye kuran fanga sumanikɛlan ye. (Kibaru 572, 2019) ETRG.FRA.

Watikan→̌→ 5→n.prop/n : 0 →n.prop : 5→n : 0

n prop TOPVatican (pays).… papu Benuwa Sɛzi kerecɛn katolikiw ka ɲɛmaaba min sigilen bɛ Watikan ( Itali jamana ) silamɛdiinɛ ; kerecɛndiinɛ, hali tontigidiina bɛrɛbɛrɛ, nin bɛɛ ko fɔlɔ …(jekabaara280_6u_ko.dis.html)

wátiri→̌→ 3

n voiture o kòsòn, a ye sèbènnikèmasin kelen ni watiri kelen di kibaru ma bolomafara ye. (Kibaru 29, 1974) ETRG.FRA. wòtoro.

wàtità

adj acharné (lutte).… a ka so kɔnɔ ? a ye o sama, ka na du kɔnɔ, dukɛnɛ la, u ye u sɔgɔ ɲɔgɔn na, k'a kɛ baari ye karakata watita , k'a saran, k'a jija…(dumestre-manigances_2003_09.dis.html)

wáwa→̌→ 1→n : 0

v bailler… kɔrɔɲɔgɔnmaya la u yɛrɛ dama ni ɲɔgɔn cɛ : fure, su Db suma, kasa Db tamaki, siga Db ma, ba Wn wawa , yaala, haalo Db yɛlɛ, galama Db 3…(fakan20180425_danyew_koronyogonmako.dis.html)

vi bailler yáala, háalo.

wáwu→̌→ 2

onomat patatras biribarabiri, gágalanwu (bruit de grosse casse : porte qu'on enfonce ...)… “ kana don ! kana don ! ” wawu ! o y'i kari, ka taa a sɔrɔ Ŋɛɲɛkɔrɔ ka Tonnkan sigilen bɛ ; jelikɛ sigilen bɛ ; numukɛ …(jabate-ngenyekoro_ka_tonnkan.dis.html)

wàya→̌→ 0→n : 0 wàlan wàla

v déborder

vi 1 • déborder. bùruntu, mùtimuti, ntòolo, wàlankata, wɛ̀tɛ.

2 • se défaire (couture).

wàyan→̌→ 0→n : 0 wùya wùyan; wùlan

v démonter

1 • vt démonter, défaire màwɔ́rɔ, wáraka, wɔ́rɔ (par morceaux— un tas de bois).

1.2 • vi se desquamer, se détacher par plaques, se soulever par plaques

2 • vi se dissoudre, se disperser (une assemblée). càrin, jɛ́nsɛn, tírikitɔrɔkɔ.

wàyasi→̌→ 5

n voyage dùgusen, dùgutaa, táako, táama.…« avertir » ( 4 ) k'u avertir : k'u ladɔnniya . wayasi ( 1 ) a ma taama kɛ . « Peut-etre » ( 2 ) ko tɛ ten, laala - .…(sunbunu-fula_npogotigi_notes.dis.html)

wàye→̌→ 3 wàyi

n boucher (personne).… laɲini dɔw de kan : « n ka saga bɛ balo ka bɛn seliba ma », « n ka saga bɛ san dibitigiw fɛ walima wayew »…(tarawele-baganlatolola.dis.html)

wàyeya→̌→ 1( boucher *abstractif ) wàyiya

n boucherieboucherie, métier de boucher sògofeereyɔrɔ.

wáyì→̌→ 20 wáayìi

intj aïe háayì, húuyì, súu, wóoyì (cri de douleur).…ko wayi, ko wayi, ho ho, wayi , min bilen m'a fɔ ho wayi, masaba ŋala n'a fo ho wayi.…(diarra-chants_circoncision.dis.html)

wàyi→̌→ 2 wàye

n boucher (personne).…tuma bɛɛ, walibagan sonyɛnen bɛ a fɛ, a ka wɛrɛ kɔnɔ. tuma bɛɛ, a bɛ u minɛ ka taa u feere Segu wayiw ma.…(dumestre-manigances_2003_08.dis.html)

wàyiba→̌→ 4→n : 1

v dévoiler…- aa, an k'a kuma dabila, maa kana kuma wayiba . e de bɛ ka ne minɛ minɛcogo jumɛn na ? i bɛ ka muso tɔw minɛ minɛcogo min na, i bɛ ka ne minɛ ten.…(jabate-ngenyekoro_ka_tonnkan.dis.html)

1 • dévoiler párata, wáraka (une chose secrète).

2 • dénoncer, humilier publiquement

3 • vi avoir honte jɔ̀n, kùnmasùuli, màloya, màlo, ɲɛ́màlo.

wàyibara→̌→ 0( boucher calebasse )

n saucisse spsaucisse sp bíyɛn, kɔ́mɔkili àni túlo tùn bɛ kɛ́ wàyibara lá fɔ́lɔfɔlɔ, sísan fɛ́n kúnntan cáman bɛ kɛ́ à rɔ́ autrefois on mettait dans la saucisse du foie, des rognons et de l'oreille, maintenant on y met beaucoup de choses qui ne valent rien

wáyika→̌→ 0 wóoyì wáayì; wúyo; wíka

intj aïe háayì, húuyì, súu, wáyì (cri de douleur, de lamentation).

wàyiwáyi→̌→ 0→n : 0

v commencer à bouillir

vi commencer à bouillir (eau ...)

wàyiya→̌→ 1( boucher *abstractif ) wàyeya

n boucherieboucherie, métier de boucher sògofeereyɔrɔ.

wazekitomi→̌→ 1

n vasectomie Cɛw ka operasiyɔn bɛ wele wazekitomi (vasectomie). (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

wazelini→̌→ 11

n vaseline Finimugu saniyalen minnu banakisɛw fagalen donw ni ka wazelini tulu kɛ u la (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA. nfazelini.

wazɛn→̌→ 1

n vagin Musoya kɔnɔna (wazɛn) (Kunnafoni jɛlenw jɛɲɔgɔnya la) ETRG.FRA.

waziniti→̌→ 1

n vaginite ETRG.FRA.… - trikomanasi - ɲɛgɛnɛbilenkɛ ( sopisi ) - dana - kilamidiyasi - ɛripɛsi zenitali - wazinitiw - kɛɲɛsikɔnɔnkaranga - sida. * 1 ) leminanpo ( kandidosi ) *. n'a bɛ muso la, a bɛ ji …(kunnafoni_jelenw.dis.html)

we→̌→ 30

prt oh wála, yée (particule appellative).…solow we ba Ɲuguba den, solow we ba Ɲuguba den, solow we kannada sɛbɛnnin. Coori y'an sɔn bananku la o diya ye, maa dɔ y'an sɔn kannada sɛbɛnnin.…(diarra-chants_circoncision.dis.html)

wéce→̌→ 0→n : 0 wɛ́cɛ wɛ́ɛcɛ; wéece; wéce Source : Wolof wécci, Fulfulde wecca.

v changer argent

vt changer argent (faire de la monnaie).

Wedebugu→̌→ 7→n.prop/n : 0 →n.prop : 7→n : 0

n prop TOPOundébougou (village, région de Ségou).…ne y'o minɛ. Woba, a bɛɛnkɛ ye Wedebugu Kariba ye.…(dumestre-manigances_2003_05.dis.html)

Wederawogo→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop NOM CLOuedraogo

wèe→̌→ 0 wòo

n huée wòo cì mɔ̀gɔ lá crier haro sur qqnwòo dá mɔ̀gɔ lá conspuer qqn

wéece→̌→ 0→n : 0 wɛ́cɛ wɛ́ɛcɛ; wéece; wéce Source : Wolof wécci, Fulfulde wecca.

v changer argent

vt changer argent (faire de la monnaie).

wéele→̌→ 14 wéle wèle

n appel

1 • appel, convocation. kúmalasigi, kɔnwokasiyɔn, wélewele mínnu nàna í fɛ̀ í ka wéle lá ceux qui , à ta convocation, sont venus chez toi …

2 • rumeur publique, annonce publique. wàge à wéle cìlen kó à mìnɛnen la rumeur publique dit qu'il a été arrêté

3 • dénomination. nê má à wéletɔgɔ dɔ́n je ne sais pas le nom qu'on lui donne

wéele→̌→ 91→n : 0 wéle

v appeler


Mɔ̀gɔw tùn b’ à wéele kó Bìlalì.
Les gens l’appellent Bilali’ [Baabu ni baabu, ch. 21].
36.4. Kó comme conjonction (dénomination)

1 • appeler. kánbìla, kíli, kúrukuru, lákili à wéle kà nà dis-lui de venir ! Appelle-le

2 • convoquer, inviter. lásìgi dɔ̀lɔ bɛ bɔ́ kɛ́nɛ kàn, kà dúnan wéle ò lá on sort la bière et on y invite les étrangers

3 • nommer. tɔ́gɔda à bɛ́ wéle kó : Músa on l'appelle 'Moussa', son nom est 'Moussa'

wéeleweele→̌→ 0 wélewele wèlewele; wèlewele

n annonce publiqueannonce publique, appel du crieur public, convocation wàge, wéle, kúmalasigi, kɔnwokasiyɔn.

wéeleweeleda→̌→ 0→n : 0( annonce.publique poser ) wéleweleda

v annoncer publiquement

vt annoncer publiquement wélewelemada (une nouvelle).

wéle→̌→ 94 wèle; wéele

n appel

1 • appel, convocation. kúmalasigi, kɔnwokasiyɔn, wélewele mínnu nàna í fɛ̀ í ka wéle lá ceux qui , à ta convocation, sont venus chez toi …

2 • rumeur publique, annonce publique. wàge à wéle cìlen kó à mìnɛnen la rumeur publique dit qu'il a été arrêté

3 • dénomination. nê má à wéletɔgɔ dɔ́n je ne sais pas le nom qu'on lui donne

wéle→̌→ 1375→n : 33 wéele

v appeler


wélé ~ wéelé « appeler »
voyelles courtes/longues
paires minimales 2-6

1 • appeler. kánbìla, kíli, kúrukuru, lákili à wéle kà nà dis-lui de venir ! Appelle-le

2 • convoquer, inviter. lásìgi dɔ̀lɔ bɛ bɔ́ kɛ́nɛ kàn, kà dúnan wéle ò lá on sort la bière et on y invite les étrangers

3 • nommer. tɔ́gɔda à bɛ́ wéle kó : Músa on l'appelle 'Moussa', son nom est 'Moussa'

wéle→̌→ 53 wélen ŋélen; wúlen; ŋéle; wéle.

n clochetteclochette, grelot dàro, mánko, nkúsunbara (aux pieds des bébés).

wéleda→̌→ 0→n : 0( appel poser )

v répandre

vt répandre, annoncer bɔ̀n, dùuru, jɛ́nsɛn. (une nouvelle). gánse, kófɔ (officiellement ou non).

wèleku→̌→ 0→n : 0

v enlever

1 • vt enlever, ravir búnumunu, bɔ́, gàfo, wásaki, wúli, bɔ̀si, lábɔ̀ɔsi.

2 • vi avorter, être annulé wɔ̀lɔwɔlɔ ò tɛ́ wèleku ça ne va pas être annulé, ça aura lieu

wélelele→̌→ 0 wéleleleyi

intj au secoursau secours kùúkù à kúlora "wélelele" ! il cria :"Au secours !"

wéleleleyi→̌→ 0 wélelele

intj au secoursau secours kùúkù à kúlora "wélelele" ! il cria :"Au secours !"

wélelisɛbɛn→̌→ 0( appeler *nom d'action écrit )

n convocation écrite

1 • convocation écrite. kɔnwokasiyɔn.

2 • interpellation écrite. ɲìnan, wélelisɛbɛn 62 ye ɲɔ́gɔn sɔ̀rɔ sàriya mínisiriso lá... cette année, 62 interpellations sont parvenues au ministère de la Justice (kb 12/05 p.4)

wélen→̌→ 1 ŋélen; wúlen; ŋéle; wéle.

n clochetteclochette, grelot dàro, mánko, nkúsunbara (aux pieds des bébés).… an bɛ jamana min welen bi ko Irilandi n'a bɛ Erɔpu kɔnɔ ( nansarala ), sɛlitikan daɲɛ minnu bɛ faransikan kɔnɔ, o …(jama14_21dunbuya-faransikan_danyew.dis.html)

wélenkete→̌→ 0

adv brusquement cáwu, cɔ́li, fáari, páro, ŋáni (se mettre debout).

Welesebugu→̌→ 59→n.prop/n : 0 →n.prop : 69→n : 0

n prop TOPOuélessébougou (commune, cercle de Kati, région de Koulikoro).Welesebugu kɔɔri wurusi dabalida min tun ka sigisenkan kɛra jigiyakoba ye welesebugukaw bolo, o tɛ …(jekabaara290_6sidibe_welesebugu.dis.html)

wélewele→̌→ 8 wéeleweele; wèlewele; wèlewele

n annonce publiqueannonce publique, appel du crieur public, convocation wàge, wéle, kúmalasigi, kɔnwokasiyɔn.…bolodiɲwanma, o y'a la masɔrɔ ye, k'an si kɔ. sanba nalen tle saba, arabadon su dɔ, welewele dara ko dugutigiseerew ni gatigiw bɛɛ ka ɲɔgɔn sɔrɔ tɔnsigi la dugutigi ka so.…(dukure-fatoya_ni_jigiya.dis.html)

wélewele→̌→ 0 wɛ́lɛwɛlɛ wélewele.

adv très blanctrès blanc, très claire fwáa, pás (eau).

wélewele→̌→ 0 wólowolo wélewele.

n moucheron mellifèremoucheron mellifère (qui fabrique un peu de cire et de miel— en Baninkɔ, wólowolo est le moucheron mellifère, et wòlowolo, un moucheron non-mellifère).

wéleweleda→̌→ 1→n : 5( annonce.publique poser ) wéeleweeleda

v annoncer publiquement

vt annoncer publiquement wélewelemada (une nouvelle).

wéleweledala→̌→ 1( annoncer.publiquement [ annonce.publique poser ] *agent permanent ) wèleweledala

n crieur publiccrieur public wèlewelelila.

wèlewelelila→̌→ 0( annonce.publique *nom d'action *agent permanent NMLZ2 )

n crieur publiccrieur public wéleweledala.

wélewelemada→̌→ 0→n : 0( annonce.publique incliner [ *connecteur poser ] )

v annoncer publiquement

vt annoncer publiquement wéleweleda (une nouvelle).

wènce→̌→ 1

adj intrus súre, yéleke (personne qui vient sans avoir été invitée).… sokɛ kan, ka dugukɔnɔna sɛgɛrɛ ya-ya-ya ! wa-wa-wa ! a ma jate mɔgɔjugu ye tun, a kɛra fuga wence ye. u ye muso in ko, k'a ko. ji fɔlɔ y'a bila, ka na jiden bila. u ye ji filanan kɛ ten, ka na …(jabate-ngenyekoro_ka_tonnkan.dis.html)

wènce→̌→ 7

n intrus fùrawènce, súre, yéleke (personne qui vient sans avoir été invitée).…74. wence, wence, wence nana fura la, wence, wence, wence , wence nana fura la, jama don. 75. iyo, iyo Majugunin de ye muso ye, muso tɛ Majugunin bɔ.…(diarra-chants_circoncision.dis.html)

wènceya( intrus *abstractif )

n importunitéimportunité, comportement d'intrus

Wenizi→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop TOPVenise (ville d'Italie).…nka fosi ma Mariko Polo n'a somɔgɔw sɔrɔ. u sera u ka dugu la Wenizi san 1295.…(kibaru545_05konta-dinye_konyenyinitaamabaw.dis.html)

wérewerenin→̌→ 0 wérewunin.

n ornements aux lobes des oreillesornements aux lobes des oreilles (petits anneaux, fil rouge ...)

wérewunin→̌→ 0 wérewerenin wérewunin.

n ornements aux lobes des oreillesornements aux lobes des oreilles (petits anneaux, fil rouge ...)

werifikatɛri→̌→ 0

n vérificateur Werifikatɛri n'an b'a wele fana ko Yɛrɛlasɛgɛsɛgɛlikɛla, o sigili ma lajɛya mɔgɔw bolo. (Dibifara n°26, 2003) ETRG.FRA.

wèse→̌→ 0

n intention hákili, kɔ́nɔta, sɔ̀nnɛmɛ, ŋàniya, kɔ́nɔ, ngàniya.

Weta→̌→ 26→n.prop/n : 0 →n.prop : 26→n : 0

n prop TOPOuéta (village, région de Ségou).…o ni marifa ba mugan ni tan de ye ba tigɛ Segu yan, kala tigi ba ta ni fila b'a la ka sɔrɔ ka taa Weta ka taa Seku Maru kɔnɔ yen.…(diallo-conquetes_el_hadj_omar.dis.html)

weterinɛri→̌→ 0

n vétérinaire An ka kan ka weterinɛriw wele sanga ni waati bɛɛ ka faliw lajɛ ani k'u fura kɛ ni bana b'u la (Fasokan, 2010/08) ETRG.FRA. wuturunɛrɛ.

wɛ́→̌→ 3

prt donc bánì (en fin de phrase, très courant au Banan bn). à fɔ́ wɛ́ ! dis-le donc !


Í sèn` kɔ́rɔtà wɛ́ !
Mais soulève donc ton pied !’
38.3. Particules monovalentes

wɛ́cɛ→̌→ 1→n : 0 wɛ́ɛcɛ; wéece; wéce Source : Wolof wécci, Fulfulde wecca.

v changer argent…780 ) mugan b'i bolo, i mago jɔlen bɛ tan ni duuru la, n'i kan ye k'i ka mugan tɛ wɛcɛ , o y'a sɔrɔ : i bɛ dɔ ta tan ni duuru kan. 781 ) bakiilu ko man di mɔgɔ si ye.…(bailleul-sagesse_bambara_02a.dis.html)

vt changer argent (faire de la monnaie).

wɛ́ɛcɛ→̌→ 0→n : 0 wɛ́cɛ wɛ́ɛcɛ; wéece; wéce Source : Wolof wécci, Fulfulde wecca.

v changer argent

vt changer argent (faire de la monnaie).

wɛ́ɛrɛ→̌→ 0 wɛ́ri wɛ́rɛ.

n verre wɛ́rɛ.


vɛ́rɛ ~ wɛ́ɛrɛ ‘verre’
consonnes marginales : v emprunts non-assimilés 2-33

wɛ́lɛ→̌→ 0 wɛ́lɛn wálan; wɛ́lɛ.

n sillon dànnisira, nkála (passage entre les lignes buttées).

wɛ́lɛn→̌→ 8 wálan; wɛ́lɛ.

n sillon dànnisira, nkála (passage entre les lignes buttées).
- wɛlɛn 3 bɛ ta taakokɛlen o taakokɛlen ( ka taama wɛlɛn 3nan ni wɛlɛn 4nan cɛ ).…(jekabaara145_03fonba_were-koori_furakeli.dis.html)

Wɛlɛntigila→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop TOPWelentiguila (un village à l'est de Ségou). jaw la an bɛ Kirango rekɛn ye ani Wɛlɛntigila so . * dakabanasogow *.…(oteri_keyita-sogobo-7sogow.dis.html)

wɛ́lɛwɛlɛ→̌→ 8 wélewele.

adv très blanctrès blanc, très claire fwáa, pás (eau).…23. dɛnɛn kɛrɛ la, kalo jɛlen, dɛnɛn kɛrɛ la wɛlɛwɛlɛ . a kun bɛ n jugu ɲɛna ko ne na sa bilakoroya rɔ, o de ma bɔ. 24.…(diarra-chants_circoncision.dis.html)

wɛ̀lɛwɛ̀lɛ→̌→ 1

n poule tout blanchepoule tout blanche, chèvre tout blanche…n ma yɛlɛma tan, a finman mirimiri, n ma yɛlɛma tan, a jɛman wɛlɛwɛlɛ, wɛlɛwɛlɛ cogo bɛ di, sa jɛnin wɛlɛwɛlɛ cogo bɛ di.…(diarra-chants_circoncision.dis.html)

wɛ̀ncɛ→̌→ 0 wànjɛ; mànje

n blagueblague, plaisanterie ɲànkoron, kùnntanko, sàja, sàndiya, táranna, túlonkɛkuma, túlon, ɲànkoronya (par un humoriste). wɛ̀ncɛ kɛ́ mɔ̀gɔ fɛ̀ plaisanter avec qqn

wɛnikati→̌→ 0

n 24JL24 (sorte d'arachide, type JL24).

wɛnisisi→̌→ 1 wɛnsisi

num ving-six Mori Goyita tun ye Modibo Keyita tɔgɔlafarikoloɲɛnajɛkɛyɔrɔ ani wɛnisisi marisi farikoloɲɛnajɛkɛyɔrɔ (DTN) ɲɛmɔgɔ fana tun don.(Kibaru 498, 2013) ETRG.FRA.

wɛnsisi→̌→ 0 wɛnisisi

num ving-six Mori Goyita tun ye Modibo Keyita tɔgɔlafarikoloɲɛnajɛkɛyɔrɔ ani wɛnisisi marisi farikoloɲɛnajɛkɛyɔrɔ (DTN) ɲɛmɔgɔ fana tun don.(Kibaru 498, 2013) ETRG.FRA.

wɛ́ntɛrɛ→̌→ 0→n : 0 wántɛrɛ Source : Fr. inventaire?

v solder

vt 1 • solder, vendre à bas prix.

2 • vendre aux enchères.

3 • distribuer. nì (aux pauvres, aux malades).

wɛ́ntɛrɛ→̌→ 0 wántɛrɛ

n soldes

1 • soldes. dònkafilɛ.

2 • vente aux enchères.

→ • kà à bìla wántɛrɛ lávendre qqch aux enchères

Wɛnzɛn→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop NOM MOuezzin (nom masculin).…dɔw bɛ n jaabi ko Modibo Keyita ni Wɛnzɛn Kulubali, ani dɔwɛrɛw tɔgɔlakɛnɛw sugandira. olu y'u ka fɔta fɔ.…(jekabaara142_09mariko-an_kana.dis.html)

Wɛnzɛn→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop Ouezzin (Daniel Ouezzin Coulibaly, député de Côte d'Ivoire, puis vice-président 1958, stade portant son nom).

Wɛnzɛndugu→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPOuenzenbougou, Ouenzambougou (chef-lieu de la commune du Mandé, district de Bamako, cercle de Kati).…a janajaw kɛra o don kelen a yɛrɛ bara Wɛnzɛndugu Bamako. Patirisi Jasana tun ye masinnabaarala ye jamana gafedilanyɔrɔ la Bamakɔ.…(jekabaara332_05sangalaciseben.dis.html)

wɛ́rɛ→̌→ 3191

dtm autre dɔ́wɛrɛ (différent ou en plus— ne s'emploie jamais seul). ò tɛ́ dɔ́ wɛ́rɛ yé nìn kɔ́ ce n'est rien d'autre que cecikálo wɛ́rɛ le mois prochain, à la prochaine lune


só wɛ́rɛẃ [só wɛ́rɛ́ú] ‘autres maisons’, mùso dɔ́ẃ ‘certaines femmes’
Le pluriel (5-21) déterminants

Dón wɛ́rɛ, nê bɛ́nà bàro` kɛ́ í fɛ̀ ?
Un autre jour, je ferai la causerie avec toi ?’
26.2. Les déterminants déictiques

À kó à ka wári` sònyɛ-na, kó nê ka wári wɛ́rɛ dí.
Elle a dit qu’on lui a volé son argent, que je lui donne encore de l’argent’ [Lala Ture].
26.2. Les déterminants déictiques

Ní mùso wɛ́rɛ-ẃ bɔ́-ra à kàlamà, ù b’à mùso` ɲìninka…
Si les autres femmes se mettent au courant de cela, ils vont interroger sa femme…’
26.2. Les déterminants déictiques

wɛ́rɛ→̌→ 14 wɛ́ri wɛ́ɛrɛ; wɛ́rɛ.

n verre wɛ́rɛ.… tilanyɔrɔ seeginnan min, miniti tan wɛrɛ kɔfɛ, aw bɛ litiri kelen tilanyɔrɔ seeginnan wɛrɛ min. o kɔ, don o don aw bɛ litiri tilancɛ min siɲɛ saba tile kɔnɔ ka se tile naani ma. …(dogotoro_01farafinfuraw.dis.html)

wɛ́rɛ→̌→ 14

n verreverre de lunette Tɔn in bɛ wari ɲini k'a don ɲɛnawɛrɛw, fini bolo janw ani kɛrɛmuw na tile kɔlɔlɔ fanga dɔgɔyali kama yefegew kan. (Kibaru 561, 2018) ETRG.FRA.

wɛ̀rɛ→̌→ 0→n : 0 wàra

v augmenter

1 • augmenter, agrandir. bònya, gɛ̀lɛya, láwàra.

2 • se développer.

wɛ̀rɛ→̌→ 33

n parc…650 ) kɔrɔ tɛ mɔgɔ sangamisi bonya n'i ma sa ka min to wɛrɛ kɔnɔ. 651 ) fɛn sɔrɔko b'a tako gɛlɛya.…(bailleul-sagesse_bambara_02a.dis.html)

1 • parc. pariki, sìnsan (à vaches ou même de petit bétail).

2 • campement des pasteurs.

wɛ̀rɛ→̌→ 3→n : 0

v entr'ouvrir…a ɲɛji tun bɛ ka suuru i ko sankisɛ. jara ko na n k'a ye. jɛ y'i terun ka gɛrɛ jara la. o y'a ɲɛ wɛrɛ k'o fiyɛ. nka jɛ ɲɛ fiyɛtɔ ji kɛra jara da kɔnɔ.…(kibaru544_04tulema-nkelen_ani_sonsan.dis.html)

vt entr'ouvrir, écarter cɛ́ŋà, láwɛ̀rɛ, yónkon, ŋɛ̀n (yeux. lèvres, enveloppe). (herbes).

wɛ̀rɛbɛwɛrɛbɛ→̌→ 0

n manièresmanières, mesquineries, forfanterie wɛ̀rɛwɛrɛ, ɲínɛ̂-ní-jàkuma.

Wɛrɛkela→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPOuérékéla (village, commune de Fana, cercle de Dioïla, région de Koulikoro).…n bɛ Ala deli a ka n ka fɔta in don tulo hɔrɔn kɔnɔ ! Jɛkabaara kalanbaga dɔ ka bɔ Wɛrɛkela ( Fana ) an ka kɔɔrisɛnɛnaw tɔgɔlako kɛ an bɛɛ kunko ye... ...…(jekabaara280_8mali.dis.html)

wɛ́rɛwɛrɛ→̌→ 0→n : 0 fɛ́rɛfɛrɛ

v discriminer

vt discriminer ɲɛ́nawoloma á kànâ mɔ́gɔ sí fɛ́rɛfɛrɛ, á kà bɛ́ɛ ládòn ! n'écartez personne, faites-les tous entrer !

wɛ̀rɛwɛrɛ

n excentricitéexcentricité, mesquineries, forfanterie wɛ̀rɛbɛwɛrɛbɛ, ɲínɛ̂-ní-jàkuma.…Gejuma bolo, npogotigiw ka wɛrɛwɛrɛ bɛ ka bonya duguba kɔnɔ.…(tarawele-batigemisi.dis.html)

wɛ̀rɛwɛrɛnci( excentricité *agent excessif )

n maniérémaniéré, excentrique

wɛ́ri→̌→ 20 wɛ́ɛrɛ; wɛ́rɛ.

n verre wɛ́rɛ.…aw bɛ kutu kunbaba ɲɛ 1 ta fura in na ka o yeelen wɛri tilancɛ ji la ka sɔrɔ ka o mu aw fari la.…(dogotoro_15wololabana.dis.html)


Dɔ́ ká wɛ́rì bɔ́-ra kà bìn kà cì.
Le verre d’une personne est tombé et s’est brisé’ [Jama 14 23dunbuya-sinankunya].
26.1 Les déterminants quantificateurs

wɛ́sɛkɛ→̌→ 0→n : 0

v examiner

vt 1 • examiner, contrôler minutieusement. fíisa, kólajɛ, láfilɛ, lájɛ, lárawe, màfílɛ.

2 • chercher à connaître (dans les moindres détails). sɛ́gɛsɛgɛ.

wɛ́si→̌→ 3

n veste wɛsiti.…AD tun sɛbɛkɔrɔ filila a yɛrɛ ma. a donfini bɛɛ tun kɛra basanw ni wɛsi kɔnbilenw ye. ka sofɛri ta o bɛ yaala n'a ye a makow la.…(kibaru535_06jara-ala_be_gon.dis.html)

wɛsiti→̌→ 0

n veste An y'an ko ka seli ani ka wɛsiti ni pantalɔn girinmanw don an na.(Jama 09, Gɛrɛgɛrɛ ni fasoko) ETRG.FRA. wɛ́si.

wɛ̀tɛ→̌→ 0→n : 0

v déferler

vi déferler, se précipiter wàlan, wàla.

wí→̌→ 7

intj hélas wàasɛ, wúyo, yáa (exclamation de douleur, vocabulaire féminin).…kabi kuma tara don min, kabi bolo boloko tara don min, a ko : wi ne fa ni n ba, malo na bɔ an bɛɛ rɔ, ɲinan pewu-pewu-pewu-pewu.…(diarra-chants_circoncision.dis.html)

wibaramisini→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop Vibramycine (Kunfilanintu) Walima aw bɛ se ka dɔkisisikilini (doxycycline) miligaramu 300 di tako kelen na, nka aw kana a di denmisɛnniw ma. Aw ye gafe ɲɛ Dɔkisisikilini, doxycycline. (izinitigiw ka tɔgɔ dalen: wibaramisini, vibramycine) lajɛ.(Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

wicɛmudefinali→̌→ 3

n huitième de finalehuitième de finale Jamana 8 minnu ye wicɛmudefinali tɛmɛ, n'o ye tako filanan ye, olu kelen-kelen ye sefawari miliyari 4 ani miliyɔn 540 sɔrɔ. (Kibaru 510, 2014) ETRG.FRA.

widewo→̌→ 1 wido

n wideyo; wido vidéo kalan in ɲɛsinnen bɛ ɛntɛrinɛti kalanni ma ani ka mɔgɔw kalan fototali ni wido kɛ cogo la ni yɔrɔjan fototalan ni kamera ye ani telefɔni yaalata , fototalan ni kamera bɛ min na (Boukary Konate, Fasokan, 2009) 1985 san laban tuma, ODIPAC ye wideyo don a ka kalan ko la. Wideyo ye minèn ye, min bè se ka ja ni kumakan ta nyògòn fè, ani k'u segin k'u labò. (Jekabaara n°2, 1979) Widewo dɔ la erezo sosiyo kan, cɛ dɔ b'a fili Bajoliba ji la k'a to babili 2nan kan. (Kibaru 589, 2021) ETRG.FRA.

wideyo→̌→ 0 wido

n wido; widewo vidéo kalan in ɲɛsinnen bɛ ɛntɛrinɛti kalanni ma ani ka mɔgɔw kalan fototali ni wido kɛ cogo la ni yɔrɔjan fototalan ni kamera ye ani telefɔni yaalata , fototalan ni kamera bɛ min na (Boukary Konate, Fasokan, 2009) 1985 san laban tuma, ODIPAC ye wideyo don a ka kalan ko la. Wideyo ye minèn ye, min bè se ka ja ni kumakan ta nyògòn fè, ani k'u segin k'u labò. (Jekabaara n°2, 1979) Widewo dɔ la erezo sosiyo kan, cɛ dɔ b'a fili Bajoliba ji la k'a to babili 2nan kan. (Kibaru 589, 2021) ETRG.FRA.

wido→̌→ 9

n wideyo; widewo vidéo kalan in ɲɛsinnen bɛ ɛntɛrinɛti kalanni ma ani ka mɔgɔw kalan fototali ni wido kɛ cogo la ni yɔrɔjan fototalan ni kamera ye ani telefɔni yaalata , fototalan ni kamera bɛ min na (Boukary Konate, Fasokan, 2009) 1985 san laban tuma, ODIPAC ye wideyo don a ka kalan ko la. Wideyo ye minèn ye, min bè se ka ja ni kumakan ta nyògòn fè, ani k'u segin k'u labò. (Jekabaara n°2, 1979) Widewo dɔ la erezo sosiyo kan, cɛ dɔ b'a fili Bajoliba ji la k'a to babili 2nan kan. (Kibaru 589, 2021) ETRG.FRA.

wíka→̌→ 0 wóoyì wáayì; wúyo; wáyika

intj aïe háayì, húuyì, súu, wáyì (cri de douleur, de lamentation).

Wikitoriya→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPVictoria (lac).…fɔlɔ bɛ wele Nili jɛman, o bɛ sinti dala belebele dɔ la min bɛ wele Wikitoriya . jamana saba jɛlen bɛ o dala in na ? Uganda, Kenya ani Tanzani.…(kibaru532_05konta-dukene_138.dis.html)

wila→̌→ 6

n villa…sariya ye du kelen labila u ye, n'o ye « wila » ye ; ani mɔbili 2. o bɔlen kɔ yen, sariya y'a jira k'u ni lakanani ka kan.…(kibaru538_03konta-jamana_jolen_be.dis.html)

Wiladimir→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM ETRGVladimir (Vladimir Poutine, président de la Russie, 1999-).

wíli→̌→ 2→n : 0 wúli wíli.

v se lever

1 • vi se lever jɔ̀ wúli k'í jɔ̀ ! Lève-toi !

vt faire lever, soulever láwuli, dùuru, fálafala, kɔ́rɔtà, lákɔ́rɔtà, yógolon fíyɛn yé gɔ́ngɔn wúli le vent a soulevé la poussière

2 • vi s'en aller, s'envoler, décamper, émigrer fɔ̀lɔkɔ sɔ̀mɔnɔ máa wúli dón mín... quand les pêcheurs seront partis … à hákili wúlila il a perdu la tête, il est devenu fou

3 • vi monter gírinya, sánnayɛ̀lɛn, yánkan, yɛ̀lɛn (prix). à sɔ̀ngɔ wúlila son prix a monté

4 • vi commencer, démarrer dábɔ, dámìnɛ, dátìgɛ, gále, jùbɔ́, jùjɔ̀n, jùlatìgɛ, jùmìnɛ, jùtà, jùtìgɛ, kómanse, kɔ́rɔcɛ̀, sènkɔrɔcɛ̀ báara wúlila le travail a commencé, c'est l'heure

5 • vt déterrer ù yé tìgɛ wúli ils ont déterré les arachides

6 • vt faire partir, enlever, annuler látaa, láwà, wá, búnumunu, bɔ́, gàfo, wásaki, wèleku, bɔ́rɔtɔ, cɛ̀, tíɲɛ ù yé dùgutigi wúli ils ont destitué le chef de village

7 • vi être en chaleur

wíli→̌→ 0→n : 0 wúli wíli.

v bouillir

vi bouillir bàlabala jí wúlila fɔ́ kà kànga l'eau a bouilli et donné de l'écume

wíli-ka-bin→̌→ 0( se.lever *infinitif tomber ) wúlikabin wúli-ka-bin; wíli-ka-bin.

n épilepsie bìnnibana, jàlibana, kìrikirimasiyɛn, tàkabin, tàlonkabin, kìrikirimasyɛn.

Windɔk→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPWindhoek (capitale de la Namibie).

wìnɛgiri→̌→ 27 vìnɛgiri.

n vinaigre binɛgiri.…nka winɛgiri bɛ kɔgɔjilajɛgɛ tɔw kinda juguya.…(dogotoro_10furakeli_kunfolo.dis.html)

wiɲɛti→̌→ 1

n vignette wuɲɛti Ni polisiw ye bolifɛntigi minɛ wuɲɛtiko la, n'o tigi ye wuɲɛti jira, min tara komini wɛrɛ kɔnɔ min t'a minɛna komini min kɔnɔ o ka wuɲɛti ye, u b'a fɔ k'o wuɲɛti man ɲi.(Kibaru 474, 2011) ETRG.FRA.

wirisi→̌→ 0

n virus kanjabana n'o ye menɛnziti sereboro sipinali ye bɛ denmisɛnninw ni funankɛninw de minɛ kosɛbɛ. ale bɛ sɔrɔ wirisi fɛ min bɛ fɔlɔ nunkɔnɔna na sanni ka a daga kunkolo ndɛgɛn ni sɛmɛ na (Donniyakalan, san 5nan-6nan, 2004) ETRG.FRA. bànakisɛ, sàngaran.

Wiro→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPWiro (un village à l'est de Ségou).… la : maliw bɛ wɔyɔ Saman ba la
Saman ba la
maliw bɛ wɔyɔ Saman ba la
Wiro maliw bɛ yeli kɛ ni ɲɛninw ye
n ko Babukari ka maliw man kan ni ɲani ye…(oteri_keyita-sogobo-7sogow.dis.html)

wisa→̌→ 1

n wiza visa A k'a y'a sen don, k'a bolo don Faransi donni wiza nɔfɛ ka dɛsɛ.(Kibaru 535, 2016) ETRG.FRA.

wisiki→̌→ 2 wiski

n whisky wiski Namakɔrɔ Wulila ka sumalan Dayɛlɛ ka wisiki buteli ni dunden fla Ta, ani ji sumalen. (Ni san cyɛnna, jate tɛ kalo la. Mamadu Dukure) ETRG.FRA.

wiski→̌→ 0

n ETRG FRAwhisky

wiski→̌→ 1

n whisky wisiki Namakɔrɔ Wulila ka sumalan Dayɛlɛ ka wisiki buteli ni dunden fla Ta, ani ji sumalen. (Ni san cyɛnna, jate tɛ kalo la. Mamadu Dukure) ETRG.FRA.

witamini→̌→ 206

n vitamine witamini "C" sigiyɔrɔma 7 de b'a furabulu kɛnɛw na (BEDE, 2016) ETRG.FRA. sɛ̀mɛnan.

wítɛri→̌→ 2

n huit heureshuit heures…Kɛnɛ tigɛra yɔrɔ min, ciden wulila ka Mande sɛgɛrɛ. tile bɛ se witɛri la tuma min, Gurumi Jan Konate n'a ka jama nana.…(kone-sunjata.dis.html)

wítiri→̌→ 13 wítri; vítri.

n vitre…o b'a sɔrɔ i minɛna lakanabaaw fe, yamaruyasɛbɛn min b'a jira k'i bɛ se ka mɔbili witiri finman boli n'o ma sɔrɔ i bolo.…(kibaru535_07sidibe_jara-mobili_witiri_finman.dis.html)


vítri ‘vitre’
consonnes marginales : v emprunts non-assimilés 2-34

wítri→̌→ 0 wítiri wítri; vítri.

n vitre

wiyagara→̌→ 1

n VIAGRA A ka fɔ la, o bɛ cɛ lasegin a cogoya kɔrɔ la cɛnimusoya siratigɛ la. A bɛ se fana ka yɛrɛdɛmɛnanw ta, furaw, i n’a fɔ «Wiyagara». (Kibaru, n°467) ETRG.FRA.

Wiyɛtinamu→̌→ 2→n.prop/n : 0 →n.prop : 2→n : 0

n prop TOPVietnam (pays).…san 2002 kɔnɔna na, furu hakɛ min sirila Tayiwani kɔnɔ, kɛmɛsarada la Wiyɛtinamu muso 8 b'o la minnu furula tayiwanikaw ma.…(kibaru415_10atene_jara-musokodese_bena.dis.html)

wiyolɛ→̌→ 6

n wiyolɛti violet Ni safa don, aw bɛ wiyolɛ d zantiyani (violet de gentiane), ... (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

wiyolɛ→̌→ 0

adj violet san 2009 na , u bɛɛ ye tɔni 140000 sɔrɔ jaba wiyolɛ de galimi na . o wari bɛ taa sefawari miliyari 15 la. (Kibaru 448, 2011) ETRG.FRA.

wiyolɛti→̌→ 1 wiyolɛ

n wiyolɛ violet Ni safa don, aw bɛ wiyolɛ d zantiyani (violet de gentiane), ... (Dɔgɔtɔrɔ tɛ sigida min na, 2018) ETRG.FRA.

wiza→̌→ 1 wisa

n wisa visa A k'a y'a sen don, k'a bolo don Faransi donni wiza nɔfɛ ka dɛsɛ.(Kibaru 535, 2016) ETRG.FRA.

Wizɔn→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop Vision (Vision Mondiale, organisation canadienne de développement).

wó→̌→ 0 wó.

prt empathie (particule d'empathie). cɛ̀ ó ! hé (l'homme) !

wó→̌→ 1 wá wó.

conj ou bienou bien kélen, tárì, wáa, wálà (particule marquant des hypothèses successives). à bɛ́ nà wó, à tɛ́ nà wó, ò bɛ́ɛ ka kán qu'il vienne ou non, c'est pareil

wó→̌→ 10→n : 0

v cesser

vi cesser bìla, bólokàn, dábìla, dákala, fára, jɔ̀, tìgɛ, túgu (pluie, âge d'engendrer, saison des fruits ...) sán wóra la pluie a cessé

wò→̌→ 113

n trou…2900 ) jɔnmuso tun bɛ si kɛnɛ ma. a ye so sɔrɔ, a ko : « wo b'a la ». 2901 ) ba ye bulon sɔrɔ, a ko : « fanfan ». 2902 ) ni kunatɔ ko : « a ye n sɔn tiga la.…(bailleul-sagesse_bambara_02d.dis.html)

1.1 • trou dìngɛ, gòfa, sɔ̀jigi.

1.2 • caverne, cavité, terrier fárawo, fó.

2 • défaut

wô→̌→ 14 ôo; wô.

conj DISTR (tout, tous, chaque, n'importe lequel (entre deux mots identiques)). dɔ́gɔkun ô dɔ́gɔkun chaque semainemàa ô màa n'importe qui, qui que ce soití yé ô yé, í cɛ́ sìrilen chaque fois qu'on te voit, tu portes une ceinture (sur ton "boubou")à bɛ́ nà ô, à tɛ́ nà ô, nê má ò dɔ́n vient-il ? ne vient-il pas ? Je n'en sais rien

Woba→̌→ 39→n.prop/n : 0 →n.prop : 39→n : 0

n prop NOM MNOM M (nom masculin).…ne taara bɔ donso denmisɛnnin dɔ ye, a tɔgɔ ye ko : Woba Kulibali. ne sera yen tilegan fɛ, ka Woba sɔrɔ yen.…(dumestre-manigances_2003_05.dis.html)

Wobana→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM MNOM M (nom masculin).

Woge→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLOuogué

wójuma→̌→ 0( vendredi ) Voir : géjuma; júma. Source : ar: gum`a = id.

n vendredi gèjuma, júmadonya, júmadon, júma.

woleboli→̌→ 0

n volley-ball Denmisɛnw ye ɲɔgɔndan kɛ farikoloɲɛnajɛ suguya 7 la : Atiletisimu, n'o ye boli ni panniw ye, bololantolafili min bɛ wele basikɛti, musontolatan min bɛ kɛ soba dɔ kɔnɔ, karate, tayikɔndo (o ye karate suguya dɔ ye), cɛmanninw ka handiboli, an'u ka woleboli (olu ye bololantolafili suguya dɔw ye). (Kibaru 552, 2018) ETRG.FRA. bólolabalontan.

wólo→̌→ 38 wólon.

n procréation

1 • procréation. dénsɔrɔ à ma wólo sɔ̀rɔ elle est restée stérilení wólo tìgɛra à lá... quand sera arrivée à la ménopause…

2 • famille. bùlonda, dénbaya, fàbulonda, gà, kɔ́lɛ, kɔ́mɔgɔ (de la famille du fondateur du village). màa bɔ́ wólo lá chasser qqn de la famille

wólo→̌→ 465→n : 0

v accoucher…536 ) belebele ko tɛ fɔ ɲɛmi kɔrɔ. 537 ) bumu kuruma, a bɛ banan wolo. 538 ) den dɔ bɛ wolo kɔ fɛ, nka o bɛ banan kuncɛden tigɛ. 539 ) cɛw bɛ ɲɔgɔn ɲɛ.…(bailleul-sagesse_bambara_02a.dis.html)

1.1 • vi accoucher, engendrer, naître ɲɛ́ri, bánge, jìgin, ɲɛ́suma, ɲɛ́yɛ̀lɛ, múyi (qn -- lá ou sans postposition).

1.2 • vt délivrer, accoucher, mettre au monde ɲɛ́ri, bánge, jìgin, ɲɛ́suma, ɲɛ́yɛ̀lɛ.

2 • vi se former en épi

wòlo→̌→ 15

n désir díyanyeko, díyanye, dùngɔ, háminanko, hámi, jíminsira, làfe, làwa, nímisi, sàgonata, sàgona, sàgo (rare ailleurs). nège, dɔ́gɔ.… kɔrɔ, musow bɛ to ka ɲɔgɔn ɲininka : “ a fɔ masakɛ seginna Lariba ma wa ? a bɛ iko a kelen t'a wolo la sisan dɛ ! ” forobakɔlɔnba da la, musomisɛnninw b'a fɔ ko : “ a fɔ kamalen dɔ bɛ sɔrɔ Lariba …(diarra-ntalen.dis.html)

wòlo→̌→ 185 gòlo

n peau


Maganna sɔminan: golo (Fakan.ml)

1 • peau. fàra wòlo bɔ́ enlever la peau, dépouillerwòlo kúra dá prendre un nouveau départ

→ • kà à bɔ́ wòlo` láisoler qqn, ostraciser, bannir

2 • tam-tam. bɔ́nba, cíbaranin, jènbe wòlo fɔ́ jouer du tam-tam

3 • cuir.

4 • cible de chasseur.

wòlo→̌→ 0

n rangée sur une meule de milrangée sur une meule de mil

wóloba→̌→ 42( accoucher mère )

n propre mèrepropre mère (par opposition aux femmes des oncles paternels). bángeba.

wólobaa→̌→ 1( accoucher *agent occasionnel ) wólobaga wólobaa.

n géniteurgéniteur, génitrice

wólobaga→̌→ 5( accoucher *agent occasionnel ) wólobaa.

n géniteurgéniteur, génitrice

wólobali→̌→ 0( accoucher PTCP.NEG )

ptcp stérile bángebali (qui n'a pas engendré ou ne peut engendrer).

wólobana→̌→ 0( accoucher maladie )

n affection d'accouchementaffection d'accouchement (fièvre puerpérale, tranchées utérines ...)

wòlobon→̌→ 0( peau lancer )

n tir à la cibletir à la cible (dans les associations de chasseurs).

wòlobɔla→̌→ 0( peau sortir *agent permanent )

n dépouilleur

1 • dépouilleur (personne qui dépouille l'animal).

2 • part du dépouilleur (partie de l'animal qui lui revient). mín yé mìsi wòlo bɔ́, á' yé wòlobɔla d'ó mà celui qui a dépouillé la vache, donnez-lui sa part

wòlobɔlafuru→̌→ 0( dépouilleur [ peau sortir *agent permanent ] estomac )

n caillette (partie de l'estomac des ruminants).

wóloden→̌→ 27( accoucher enfant )

n propre enfantpropre enfant

wólodenntanya→̌→ 0( propre.enfant [ accoucher enfant ] *privatif *abstractif )

n absence d’enfantsabsence d’enfants (état d'une personne qui n'a pas d'enfant (ou dont les enfants sont tous morts)).

wólodentigi→̌→ 0( propre.enfant [ accoucher enfant ] maître )

n qui a des enfantsqui a des enfants

wòlodogila→̌→ 0( peau tanner *agent permanent )

n tanneur

wólodugu→̌→ 1( accoucher village )

n village de naissancevillage de naissance

wólofa→̌→ 27( accoucher père )

n propre pèrepropre père bángefa (opposé aux oncles paternels).

wólofantan→̌→ 0( propre.père [ accoucher père ] *privatif )

n orphelin de pèreorphelin de père fàntanfala, fàntan, fàsafala wólofantannin lá jùru bɛ́ wólofatigi lá (chán)

wólofilan→̌→ 0( procréation camarade.d’âge ) wólonflan.

n de même âgede même âge

wòloforoko→̌→ 2( peau sac.en.peau )

n outre en peauoutre en peau Ábrahamu yé wóloforoko fálen jí lá (gn 21, 14) Abraham prit une outre remplie d'eau

Wologem→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLOuologuem

wólojamana→̌→ 0( accoucher pays )

n pays natalpays natal

wòlojɛ→̌→ 0( peau blanc )

adj blanc jɛ́man, jɛ́ (personne : européen, maure ...) fàrajɛ.

wòlojɛ→̌→ 1( peau blanc )

n blanc jɛ́manyɔrɔ, nànsara (personne : européen, maure ...) fàrajɛ.

wòlojuru→̌→ 0( peau corde ) gòlojuru

n courroie

wóloki→̌→ 11→n : 3 wálaki; wálanki.

v se renverser…* gɛlɛya naaninan * nɛ bɔli bɛ yɛlɛma-yɛlɛma. sanfɛ ɲɛwolo mana woloki , i bɛ kurukuru misɛn jɛmanw ye a kan. 1. i ka kan ka min dɔn :.…(nye_keneya.dis.html)

1 • vr se renverser, se retourner fíri, kɔ́yɛ̀lɛma.

2 • vr faire un saut (faire un mouvement pendant un saut).

3 • vt écorcher

wòlokɔrɔda→̌→ 6( peau sous poser )

n maladie du ventremaladie du ventre

wòlokurada→̌→ 0( peau nouveau poser ) gòlokurada

n nouveau départnouveau départ

wóloma→̌→ 2

n tritri, acception làwoloma.…kɔɔri woloma ka kan ka kɛ kabini kɔɔri bɔ waati.…(jekabaara010_05koori_nyuman.dis.html)

wóloma→̌→ 28→n : 0

v trier a bɛ minɛnw woloma ka bɔ ɲɔgɔn na . a bɛ fɛnw bɔ ɲɔgɔn na ka tila ka u sogolon ɲɔgɔn na u nɔ na. .…(dogotoro_21denmisenw_ladonni.dis.html)

1 • trier. láwoloma, tɔ̀mɔ, ɲɛ́natɔ̀mɔ, ɲɛ́nawoloma.

2 • fouiller. lárawe, mɔ̀, wúguba, wɔ́gɔbɛ (pour dégager quelque chose).

3 • séparer (pour distinguer).

4 • bien parler (une langue). à bɛ́ fúlakan wóloma kósɛbɛ il parle très bien le peul

wòlomasiri→̌→ 3( peau ornement [ *connecteur lier ] )

n fusil orné de cuirfusil orné de cuir

wòlomasiritabaa→̌→ 0( fusil.orné.de.cuir [ peau ornement [ *connecteur lier ] ] prendre *agent occasionnel )

n corps habilléscorps habillés gòlo-bɛ́-ń-sèn-ná (militaires, policiers, gendarmes).

wólomuso→̌→ 9( accoucher femme )

n femme fécondefemme féconde bángemuso, dénwolomuso.

wólon→̌→ 0 wólo wólon.

n procréation

1 • procréation. dénsɔrɔ à ma wólo sɔ̀rɔ elle est restée stérilení wólo tìgɛra à lá... quand sera arrivée à la ménopause…

2 • famille. bùlonda, dénbaya, fàbulonda, gà, kɔ́lɛ, kɔ́mɔgɔ (de la famille du fondateur du village). màa bɔ́ wólo lá chasser qqn de la famille

wólon→̌→ 0

n ravine fólon.

wólonfìla→̌→ 58 wólonwùla wólonfla; wólonfùla.

num sept bî wólonwùla soixante-dix

wólonfilanan→̌→ 5( sept *ordinal ) wólonwulanan wólonflanan; 7nan

adj septième

wólonfla→̌→ 1 wólonwùla wólonfìla; wólonfla; wólonfùla.

num sept bî wólonwùla soixante-dix

wólonflan→̌→ 0( procréation camarade.d’âge ) wólofilan wólonflan.

n de même âgede même âge

wólonflanan→̌→ 0( sept *ordinal ) wólonwulanan wólonfilanan; wólonflanan; 7nan

adj septième

wólonfùla→̌→ 1 wólonwùla wólonfìla; wólonfla; wólonfùla.

num sept bî wólonwùla soixante-dix

wòlonin→̌→ 1 wɔ̀lɔnin.

n amorceamorce, capsule de fusil (d'arme).…Madu tɛmɛna a kan, ka bila a ɲɛ, ka taama, ka furancɛ don a ( ale ) ni a cɛ. bɔbɔkɛ ye wolonin don marifa la. Madu ye i kɔfilɛ bɔbɔkɛ la minkɛ, bɔbɔkɛ ye marifa ci Madu kunkolo la.…(dumestre-manigances_2003_04.dis.html)

wólonkama( accoucher *je pour [ cou *à ] )

n prédestiné nànkama, dákantigi.

wólonkòto→̌→ 3

n excavationexcavation, fossé, gros ravin sɔ̀jigi, tòta.
ee ! wasa doolo, sikeyi ! k'a to maaya halaki wolonkoto kɔnɔ,
min Shili jama tatiyɛnnen in gale,
ladamuna tɛgɛrɛkɛw ka bagan kulu, …(sankore11_07jigifa-wasa_doolo.dis.html)

wólonugu→̌→ 15( accoucher intestin )

n matrice dénso, dénwolonugu, bángenugu.

wòlonwalan→̌→ 0

adj large

wólonwùla→̌→ 361 wólonfìla; wólonfla; wólonfùla.

num sept bî wólonwùla soixante-dix


késékèlé ‘gésier’ (aussi kèsékèlé ), fógónfògón ‘poumon’, wólónwùla ‘sept’
Classes tonales mineures irrégulières HHBH (4-21)

wólonwulanan→̌→ 23( sept *ordinal ) wólonfilanan; wólonflanan; 7nan

adj septième

wóloɲɔgɔn→̌→ 1( accoucher *partenaire réciproque )

n de la même classe d'âgede la même classe d'âge fílan.

wólosɛbɛn→̌→ 17( accoucher écrit )

n acte de naissanceacte de naissance

wóloso→̌→ 10( accoucher maison )

n esclave 2e génération


dànkúnbere |limiter-genou| ‘jeune fille, servante domestique’ (« pagne qui ne descend pas au-dessous du genou »), wóloso |naître-maison| ‘esclave de 3e génération’
22.1. Composition nominale selon les modèles -conglomérés

1 • esclave 2e génération, captif de case, domestique d'ascendance servile (statut spécial).

2 • croisé, bâtard.

wólowala

adj clairsemé kùnsigi wólonwalalen cheveux clairsemés

wólowolo→̌→ 8 wélewele.

n moucheron mellifèremoucheron mellifère (qui fabrique un peu de cire et de miel— en Baninkɔ, wólowolo est le moucheron mellifère, et wòlowolo, un moucheron non-mellifère).…27. wolowolonin yo wolowolonin, wolowolo fantan wolowolonin, wolowolo bantan wolowolonin .…(diarra-chants_circoncision.dis.html)

wòlowolo→̌→ 5→n : 0

v ruisseler…- ɲɛji bɛ bala ka bɔ. - ɲɛkisɛ bɛ bilenya. - a bɛ banabagatɔ ɲɛna ko cɛncɛn kisɛ bɛ ka wolowolo a ɲɛwolo jukɔrɔ. i k'a to i hakili la ko.…(nye_keneya.dis.html)

1 • ruisseler

2 • dégringoler

3 • se détacher et tomber

4 • vt détacher

wóloyɛlɛma→̌→ 1( procréation changer )

n génération mɔ̀bolo.

wòma( trou *comme de )

adj trouétroué, creux dá wòma bouche où il manque des dents

wón→̌→ 0

n arbre fagara jaunearbre fagara jaune, Fagara xanthoxyloides (arbre, très épineux).. ruta





photos Charles Bailleul

wónbadɛ( empathie *je mère tiens )

intj oh là làoh là là (exclamation qui exprime l'excès de fatigue).

wònto→̌→ 0

n protoptèreprotoptère, Protopterus annectens (sorte de poisson). (---> 82 cm, ---> 3,300 kg, peut vivre hors de l'eau, au lieu d'émigrer, il s'enfonce dans la vase des marais jusqu'aux nouvelles crues).

wònton( *diminutif ) wòronin wònton; wòron

n chimpanzéchimpanzé, Pan troglodytes verus (singe sans queue, zone plutôt forestière— la forme wòron est rare).

wòo→̌→ 4 wèe

n huée wòo cì mɔ̀gɔ lá crier haro sur qqnwòo dá mɔ̀gɔ lá conspuer qqn

wòoro→̌→ 1 wòoron; wùro.

n platine (métal).…. a y'i bolo bila dɔngɔli la, jarakuru munumununa, wooro ye woloso tulon kɛ, tulo ni kɛrɛbɔ kɛlɛla, ɲɛbɛrɛbo cɛjugu wulila, balawu.…(sisoko-daa_ka_kore.dis.html)

wòoron→̌→ 0 wòoro wòoron; wùro.

n platine (métal).

wóoyì→̌→ 27 wáayì; wúyo; wáyika; wíka

intj aïe háayì, húuyì, súu, wáyì (cri de douleur, de lamentation).… tɛ n fɛ, ne dun bɛ e de fɛ ! i kɔrɔlu ko n jarabi man ɲi ! kana ne malo, ne dun bɛ e de fɛ ! kana dimi, wooyi kana dusu ! maloya man ɲi, ne dun bɛ e de fɛ ! mun kɛra i la, wooyi n jarabi ? ko mun kɛra i la, ne …(mama_sisoko-amours_jarabi.dis.html)

woperasɔn→̌→ 0 operasɔn

operason; operasiyɔn; operasɔn; ɔpɛrashɔn n opération

k'u to cikè yiriwali baaradaw ka hukumu kònò, i n'a fò operasonw. (Kibaru n°52, 1976); opération - woperasòn bè nyèjalan dimi kògòlen kènèya, k'a ban pewu. Une opération guérit le Trichiasis de façon définitive.(Ɲɛ kɛnɛya, Opération Yeelen, années 1980)mali baarada minw nyèsinnen bè suman sènè ni baganlamò ma n'u bè wele « òpèrashòn », olu bèe lajèlen y'u bolo don balikukalan kòrò, k'a kè u kun doni ye. (Nyètaa n°2, 1977) ETRG.FRA. jàtesigi, óperasɔn.

wópere→̌→ 0→n : 0 ópere

v opérer ópere nyè furakè dògòtòrò mana a nyè wopere, a bè kènèya, a nyèw bè kisi. Le Médecin ou l'Infirmier des yeux apporteront la guérison en OPERANT le malade. SES YEUX SERONT SAUVES. (Ɲɛ kɛnɛya, Opération Yeelen, années 1980)ETRG.FRA.

wóro→̌→ 57

n cuisse…3100 ) sani ka kulusi don woro la, woro bɛ. 3101 ) ni ka kɔrɔ ni ye, nka ni man fisa ni ye. 3102 ) mɔgɔ si tɛ bonya i yɛrɛ kɔ.…(bailleul-sagesse_bambara_02e.dis.html)

1 • cuisse.

2 • gigot. wóromugu.

wòro→̌→ 132

n kola…sisan i yɛrɛ b'i ɲɛnamuso ɲini k'a kofɔ i masaw ye. olu bɛ woro don jeli dɔ bolo ka taa muso ɲini a masaw la.…(bird_hutchison_kante-an_ka_bamanankan.dis.html)


vendeur de kola, Mopti, 2009



photos Charles Bailleul

1 • noix de kola.

2 • vrai kolatier, Cola nitida (petit arbre). ster.

worobinɛ→̌→ 2 orobinɛ ɔrɔbinɛ.

n robinet…u bɛna se k'a to nɔgɔya ka don kuranko la Menaka dugu kɔnɔ. u bɛna kɛ sababu ye ka dɔ fara worobinɛw fanga kan. minisiriɲɛmɔgɔ ye hakilisigikuma caman fɔ menakakaw ye.…(kibaru556_02danbele_jara-menaka.dis.html)

worobinɛ→̌→ 2 orobinɛ

n robinet orobinɛ an bɛ fɔlɔ ka worobinɛ bisita datugu ponpekala minɛ yɔrɔ la, ka ponpekala lamaga sinyɛ 5 walima 10 nyɔgɔn, ka sɔrɔ, ka worobinɛ dayɛlɛ. (Kibaru nimɔrɔ 17) ETRG.FRA.

wòrocimuso→̌→ 0( kola frapper femme )

n épouse légitimeépouse légitime

wòrodugu→̌→ 23( kola village ) wòroduguyanfan.

n sud báyanfan (le pays des kolatiers : spécialement la Côte d'Ivoire au sud du Mali).

wòroduguyànfan→̌→ 30( sud [ kola village ] cet.endroit côté )

n sudsud, partie sud báyanfan, wòrodugu.

wòrofyɛn→̌→ 0

n serpent Telescopus spserpent Telescopus sp (tête large, distincte du cou, agressif, la coloration du corps les fait ressembler à la vipère 'bɛ̀lɛwɔ̀yɔ'). nfónjɛ.

wòroji→̌→ 0( kola eau )

n couleur rosâtrecouleur rosâtre, couleur orange

wòrojilama→̌→ 0( couleur.rosâtre [ kola eau ] *en tant que )

adj rosâtrerosâtre, orange

wòrojɔn→̌→ 0( kola esclave )

n cola des bergesCola laurifolia, cola des berges (petit arbre à bord des rivières, aux feuilles ressemblant à celles du laurier). ster.

Wòrokià→̌→ 50→n.prop/n : 0 →n.prop : 52→n : 0 Òrokíyà; Marokiya; Wòrokiyà

n prop NOM FNOM F (nom féminin).… a don, Bamadu ye ne Worokia wele minkɛ, Bamadu ko : Worokia, i k'a dɔn kabini n y'i ye don min na, i ka mɔgɔya cogo diyara …(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_09_09.dis.html)

Wòrokiyà→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0 Wòrokià Òrokíyà; Marokiya

n prop NOM FNOM F (nom féminin).

wórokolo→̌→ 0( cuisse os )

n fémur

wórokɔrɔla→̌→ 9( cuisse dessous *nom de lieu )

n entre-jambesentre-jambes, testicules (euph), boule à l'aine jùcɛ.

wóromugu→̌→ 1( cuisse poudre )

n gigot wóro (muscles de la cuisse).

wòron wòronin wònton.

n chimpanzéchimpanzé, Pan troglodytes verus (singe sans queue, zone plutôt forestière— la forme wòron est rare).… a mɛn dɔgɔtɔrɔ dɔ fɛ Bamakɔ, ko sidabana fɔlɔ sɔrɔla kungo kɔnɔ wara dɔ de fɛ, min tɔgɔ ye ko " woronin " ; ko a bɛ i n'a fɔ mɔgɔninfin, ko nka ku tɛ a wara woronin la ; ko woronin, a si bɛɛ ye finman …(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_11_25.dis.html)

wórondo→̌→ 0→n : 0 fóronto wóronto; wórondo.

v passer aux aveux

vi passer aux aveux, avouer des crimes de sorcellerie (un sorcier).

wòronin( *diminutif ) wònton; wòron

n chimpanzéchimpanzé, Pan troglodytes verus (singe sans queue, zone plutôt forestière— la forme wòron est rare).


www.biolib.cz - Photo Milan Kořínek - Zoo Ostrava, 2017

wóronto→̌→ 0→n : 0 fóronto wóronto; wórondo.

v passer aux aveux

vi passer aux aveux, avouer des crimes de sorcellerie (un sorcier).

wóronto→̌→ 0→n : 0

v vociférer

vi vociférer, hurler kóoro, kúlo, ŋánaŋana.

wóroɲɛ→̌→ 0( cuisse oeil )

n face intérieure de cuisseface intérieure de cuisse

Worote→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLOuoroté

wòroworo→̌→ 0→n : 0

v faire du bruit

vi faire du bruit gírigiri, kɔ́cɔkɔcɔ (en parlant du ventre ...)

wóso→̌→ 25

n patate doucepatate douce, Ipomoea batatas dùmáŋèré, màsaku conv.…balo nafantanw : ja . gatoninw, bɔnbɔnw, woso jiralenw, minfɛnw ani dumuni minnu dilanna mansinw fɛ olu bɛ wele ko “ balo nafantanw ”.…(dogotoro_21denmisenw_ladonni.dis.html)






photos Charles Bailleul

wósoninfin→̌→ 0( patate.douce *diminutif noir )

n tubercule Coleus blumeitubercule Coleus blumei (tubercule sauvage comestible). labi.

wóte→̌→ 84→n : 7 wɔ́te.

v voter

vi voter jàmanaden mínnu bɛ́ wóte / kà n'ú tɛ́ wóte, òlu yé / les citoyens qui vont voter … / mais ceux qui ne peuvent voter ce sont … (kb 5/06/p.10)Note : ton ?

wóte→̌→ 131 wɔ́te.

n vote… 2006, jamana depitew bɛnna a kan ka yɛlɛma caman don o sariya sɛbɛnba in kɔnɔkow la walasa wote nataw kɛcogo ka ɲɛ, u ka kɛ jɛlenya ani basigi kɔnɔ, nafolo caman kana tiɲɛ u kunkɔrɔ gansan …(kibaru415_01lamu_konta-woteko_sariya.dis.html)

wótesɛbɛn→̌→ 1( vote écrit )

n carte électoralecarte électorale kàlatasɛbɛn.

wotɛkisi→̌→ 0

n VOTEX BatteuseVOTEX Batteuse Wotɛkisi 6 ani mangasa 2 bɛ dugu bolo, basikili i, madarasaso mɔgɔ 19 de bɛ jɛ ka baara san (Traoré, Hinɛ nana, III.10) ETRG.FRA.

wòtoro→̌→ 79 Source : Fr. voiture.

n charrettecharrette, voiture wátiri (hippomobile, à ânes).…a ye « moto » Kamiko kura san, ka nɛgɛso kura san, ni ka wotoro kura ni fali san. o don tun ka di Baba Lasinɛ la, dɔ tun b'a bolo o don.…(dumestre-manigances_2003_01.dis.html)


Charrettes surnommées "4x4 maliens"
in Le vrai goût du Mali - photo Jean-François Mallet

wówo→̌→ 3→n : 1

v aboyer…2727 ) wulu ka cɛkɔrɔba cin, o ye tiɲɛ ye, nka o sannayɛlɛma, o wowo , o ye cɛkɔrɔbalaɲɛdon ye. 2728 ) yaada man ɲi. 2729 ) jidɔn mɔriba tora kɔlɔnkɔnɔji la.…(bailleul-sagesse_bambara_02d.dis.html)

vi aboyer kúlo.

wowowowo→̌→ 1

adv en masseen masse…a ni sokɛ bɛ na kalojɛnin na wowowowo .…(jabate-ngenyekoro_ka_tonnkan.dis.html)

wóyìńba→̌→ 0

intj oh ɔ̀hɔɔ (exclamation de compassion (employé par les femmes), quand un bébé qui apprend à marcher tombe ...)

wòyo→̌→ 25

n courantcourant, vague jíwoyo, jíkuru jí t’à wòyosirakɔrɔ jɛ̀ (prov) (tel père, tel fils … l'habitude …) l'eau ne manque pas son vieux chemin d'écoulement

wòyo→̌→ 27→n : 0

v couler…o bɛ kɛ barisa sanji bɛɛ tɛ woyo ka taa kɔw ni baw kɔnɔ. a caman bɛ sɛnsɛn ka jigin dugukolo jukɔrɔ.…(kibaru546_05tarawele-ji_lanogoli.dis.html)

1 • couler. bòli, jí, kɔ́lɔkɔlɔ, mùtimuti, súuru, sɛ́ɛnɛ, wɔ̀ɔlɔ (liquides).

2 • ramper. fòfo, mùlukumalaka, tɛ̀rɛku (tiges, stolons).

3 • drageonner (racines).

wòyo→̌→ 0→n : 0 wɔ̀yɔ

v faire fondre…baara mana kɛ n'u ye, fiɲɛ ni tile bɛ bɔ ka dɔ min u la, dugukolo bɛ fan dɔ min, fan dɔ bɛ woyo sanji fɛ, baw ni kɔw ni nakɔsɔndingɛw b'u ta sɔrɔ o la. hadamaden tɛ kisi, baganw tɛ kisi.…(kibaru546_05tarawele-ji_lanogoli.dis.html)

vt faire fondre yèelen (matière grasse— un mot peu connu).

Woyowayankɔ→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOP (rivière dans la commune 4 de Bamako).…jiboloko nasiraw la, Farakɔ walima Jafaranakɔ ani Woyowayankɔ , olu y'a kɔ ɲɛnamaw ye, ka fara ba Joliba kan. Jisurutu bɛ Sibiribugu.…(kibaru531_05konta-bamako_komini.dis.html)

wɔ̀fulɔ→̌→ 0 wɔ̀kulɔ wɔ̀fulɔ; wɔ̀klɔ; wɔ̀kɔlɔ.

n lutin gɔ̀tɛ (petit génie de la brousse).

wɔ̀gɔ→̌→ 4→n : 0

v vomir…miniɲan ye sirakɔgɔma wɔgɔ , nka a fari bɛɛ karikarila sama senw fɛ.…(kibaru013_07jara-nsiirin_fila.dis.html)

vt vomir, régurgiter, baver tòseri, wɔ̀ɔlɔ, yɔ̀ɔlɔ, fɔ́ɔnɔ.

wɔ́gɔbɛ→̌→ 7→n : 0 wɔ́gɔnbɛ; wɔ́gɔmɛ.

v fouiller…a ye dugukolo wɔgɔbɛ ka bananku caman labɔ k'u dun. a seginna ka bɔrɛw fa ka taa n'u ye a ka so.…(jarasuba-koorokaara_ya_ta.dis.html)

vt fouiller lárawe, láwoloma, mɔ̀, wóloma, wúguba (une excavation).

wɔ́gɔmɛ→̌→ 0→n : 0 wɔ́gɔbɛ wɔ́gɔnbɛ; wɔ́gɔmɛ.

v fouiller

vt fouiller lárawe, láwoloma, mɔ̀, wóloma, wúguba (une excavation).

wɔ́gɔnbɛ→̌→ 0→n : 0 wɔ́gɔbɛ wɔ́gɔnbɛ; wɔ́gɔmɛ.

v fouiller

vt fouiller lárawe, láwoloma, mɔ̀, wóloma, wúguba (une excavation).

wɔ̀klɔ→̌→ 0 wɔ̀kulɔ wɔ̀fulɔ; wɔ̀klɔ; wɔ̀kɔlɔ.

n lutin gɔ̀tɛ (petit génie de la brousse).

wɔ̀kɔlɔ→̌→ 0 wɔ̀kulɔ wɔ̀fulɔ; wɔ̀klɔ; wɔ̀kɔlɔ.

n lutin gɔ̀tɛ (petit génie de la brousse).

wɔ̀kulɔ→̌→ 39 wɔ̀fulɔ; wɔ̀klɔ; wɔ̀kɔlɔ.

n lutin gɔ̀tɛ (petit génie de la brousse).…jinɛw ka mɔgɔya ka bon ni wɔkulɔw ta ye. bɛɛ bɛ se ka jinɛ ye, nka bɛɛ tɛ se ka wɔkulɔ ye. wɔkulɔw ka jugu. ni i tɛ subaga ye, i tɛ se k'u ye. o de la, a bɛ fɔla ko subaga tɛ sijan sɔrɔ.…(keita-folo_kita06.dis.html)

wɔ̀li→̌→ 0 wàli wɔ̀li.

n jeu d'osselets spjeu d'osselets sp wàli bɔ́ jouer à ce jeu (planche à trous dans lesquels doivent entrer les graines servant à ce jeu)

wɔlikan→̌→ 1

n volcan O lamaga minnu bɛ kɛ dugukolo jukɔrɔ, olu de fana, b'a to ni takurunw, ni tasumajiw bɛ funti dugukolo kɔkan ka halakiliw kɛ n'o ye «wɔlikanw» ye tubabukan na. (Kibaru n°527, 12/2015) ETRG.FRA. tákulu.

wɔ̀likɔ→̌→ 0→n : 0 wɔ̀lɔkɔ wɔ̀likɔ.

v tiédir

1 • vi tiédir

2 • vr s'éclaircir la peau légèrement

wɔ́lɔ→̌→ 4

n badamiers…a ye wɔlɔ duloki ta ni ka o don a kan na.…(dumestre-geste_5biton_genies.dis.html)

1 • badamiers, Terminalia sp. comb.

2 • jaune sale, kaki (tirée de l'arbre du même nom : Terminalia ...) comb.

wɔ̀lɔ→̌→ 32

n francolinfrancolin, Francolinus bicalcaratus (ressemble à la perdrix mais plus robuste, le mâle aime se percher sur une termitière ou une branche pour chanter).…a bɛ fɔ a ye : donsoya dege. o fana bɛ donsoya dege ni ntubaninfaga ye ani wɔlɔ ni kami, ni sogo dɔgɔmanninw.…(keita-folo_kita07.dis.html)


Wɔ̀lɔ` ye fúlamuso` sùturali` mîn kɛ́, fúlamuso` kó à sí ô sí, ò kànâ wɔ̀lɔ dún.
Comme le francolin a caché la femme peule, la femme a dit que toute sa descendance ne doit pas manger de francolin’ [Kibaru 106 03kulubali-fulaw_ka].
20.7. –li, nom d’action/de processus, et nominalisation par conversion

N’áw ye ń láwuli, ní ń ka wɔ̀lɔ` táara, á b’à mìnɛ dɛ́ !
Quand/Si vous me faites lever, si mon francolin part, vous l’attraperez !’ [Kibaru 106 03kulubali-fulaw_ka].
34.5. Propositions avec la conjonction ní

[Wɔ̀lɔ` ye fúlamuso` sùturali` mîn kɛ́], fúlamuso` kó à sí ô sí, ò kànâ wɔ̀lɔ dún.
À cause du fait que le Francolin a caché la femme peule, la Peule a dit que toute sa descendance ne doit pas manger de francolin’ (lit. : ‘Le francolin avait fait laquelle mise à l’abri de la femme peule, la Peule a dit que n’importe quel de ses descendants, il ne doit pas manger de francolin’) [Kibaru 106 03kulubali-fulaw_ka].
35.2.3. Structure du GN relativisé dans la proposition matrice

wɔ́lɔba→̌→ 0( badamiers *augmentatif )

n badamier sessilebadamier sessile, Terminalia macroptera (arbre ---> 12 m). (fût rarement droit, feuillage vert clair).. comb wɔ́lɔmuso.

wɔ́lɔbugun→̌→ 0( badamiers gris.clair )

n badamier duveteuxTerminalia avicennoides, badamier duveteux (arbre ---> 10 m). (feuillage velouté, blanc mais pas moiré).. comb







photos Charles Bailleul

Wɔlɔdo→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0

n prop TOPOuolodo (village et commune, cercle de Kolokani, région de Koulikoro).…an bɛ don min na Adafu-Gale ka tɔnden ye sɛnɛkɛla 1270 ye Wɔlɔdo , Cɔribugu ani Jijɛnin kominiw kɔnɔ.…(kibaru545_03jara-sikolokololaw_jijenin.dis.html)

wɔ́lɔfɔ→̌→ 0

n Wolof

1 • Wolof, Ouolof (ethnie du Sénégal).

2 • grand boubou.

Wɔ́lɔfɔbugu→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0

n prop TOPOulofobougou (quartier à Bamako).…ale si hakɛ bɛ se san 30 ɲɔgɔnna ma. a bɛ taa a ka nsɛrɛsan Wɔlɔfɔbugu sugu la. tuma dɔw la a bɛ se ka nsɛrɛden 500 san, kelen-kelen dɔrɔmɛ.…(kibaru561_3sise_jara-fenkenefeere.dis.html)

Wɔlɔjɛdo→̌→ 5→n.prop/n : 0 →n.prop : 5→n : 0

n prop TOPOuolodièdo (village, commune de Nonkon, cercle et région de Kolokani).… Soyibajan Jara ka bɔ Kɔdumandala, Wɔlɔjɛdo , Nɔnkɔn komini na …(kibaru400_07jara-togo_fila.dis.html)

wɔ̀lɔkàma→̌→ 0( francolin épaule )

n herbe Eragrostisherbe Eragrostis, Eragrostis tremula, Eragrostis gangetica (---> 1 m (adventice)).. gram (---> 75 cm (lieux humides)).. gram

wɔ̀lɔkɔ→̌→ 1→n : 0 wɔ̀likɔ.

v tiédir…sanni ji ka jigin sin na, ba ka kan ka ji wɔlɔkɔ , ka sukaro kisɛ 2 kɛ a la walima kutunin ɲɛ 2, k'o di den ma. o kun ye kɔngɔ kana den tɔɔrɔ.…(dogotoro_19denbaw.dis.html)

1 • vi tiédir

2 • vr s'éclaircir la peau légèrement

wɔ̀lɔkɔrɔ→̌→ 2( francolin mâle.adulte )

n vieux francolin mâle

1 • vieux francolin mâle (avec ergots).

2 • homme malin. tɛ̀fɛ (comme un francolin).

wɔ̀lɔmabɔ( francolin *connecteur sortir )

v revenir sur le passé

vt revenir sur le passé (comme un francolin qui recule doucement et se tapit ?)

wɔ̀lɔmɛ→̌→ 0→n : 0 wɔ̀lɔnbɛ.

v se dérober (un mot peu connu hors Beledugu).

1 • vr se dérober (à une corvée, une mission ...)

2 • (à une corvée, une mission ...)vi

wɔ́lɔmuso→̌→ 0( badamiers féminin )

n badamier sessilebadamier sessile, Terminalia macroptera (arbre ---> 12 m). (fût rarement droit, feuillage vert clair).. comb wɔ́lɔba.

wɔ̀lɔn→̌→ 0→n : 0 gɔ̀lɔn gwɔ̀lɔn; wɔ̀lɔn.

v se tordre

vi se tordre bìnimini, ŋɔ̀mɛ nê ka dàbakisɛ gɔ̀lɔnna le fer de ma houe est déforméà sèn gɔ̀lɔnna il a le pied tordu

wɔ̀lɔn gɔ̀lɔn ngɔ̀lɔn; nkɔ̀lɔn; wɔ̀lɔn; ngwɔ̀lɔn; gwɔ̀lɔn.

v être déformé

vi être déformé (métal, calebasse ...) ŋɔ̀mɛ.

wɔ̀lɔnbɛ→̌→ 0→n : 0 wɔ̀lɔmɛ wɔ̀lɔnbɛ.

v se dérober (un mot peu connu hors Beledugu).

1 • vr se dérober (à une corvée, une mission ...)

2 • (à une corvée, une mission ...)vi

Wɔlɔnin→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPOuoloni (village, région de Koulikoro).… kɔnɔ, nin bɛɛ ye kɔɔrisɛnɛ matarafayɔrɔ ye, ka fara dugu caman wɛrɛw kan, i n'a fɔ Buwala, Wɔlɔnin ... i n'a fɔ Kalifabugu, Falajɛ ye ɔtuwale cikɛmara ye min kɔnɔ cikɛlaw bilasiralen don …(jekabaara290_3sidibe_koorisene.dis.html)

wɔ̀lɔnin→̌→ 0 wòlonin wɔ̀lɔnin.

n amorceamorce, capsule de fusil (d'arme).

wɔlɔntɛri→̌→ 3

n volontaire O baara bɛ kɛ Poroze SIRA yɛrɛbɔw fɛ n'o ye wɔlɔntɛriw ye, u bɛ wele fana sigidalamɔgɔw ka dɛmɛbagaw, u bɛ sugandi sigida la, lakɔlisow koɲɛnabɔjɛkuluw (sezeyɛsi), lakɔlidensomɔgɔtɔnw (APE) ani lakɔlidenw baw ka tɔnw (AME) fɛ. (Kibaru 559, 2018) ETRG.FRA. yɛ̀rɛbɔ.

wɔ̀lɔsɔ→̌→ 15 wɔ̀ɔsɔ.

n faucille…2137 ) mɔgɔfagafɛn da man ɲi bara kɔrɔ. 2138 ) faamadunu tɛ fɔ ni wɔlɔsɔ ye. 2139 ) fadenya kolen, o ma jɛ.…(bailleul-sagesse_bambara_02c.dis.html)

wɔ̀lɔtónnkàn→̌→ 0( francolin enfiler *je sur )

n faucon lanierfaucon lanier, Falco biarmicus (chasse en piqué).

wɔ̀lɔwɔlɔ→̌→ 1→n : 0 wɔ̀rɔwɔrɔ.

v tomber…sayijirinin ju jalen dɔ tun bɛ du kɔnɔ yan, tilebinda fɛ, ne Seku ye sɛmɛ ta, k'o dɔ wɔlɔwɔlɔ , k'o dɔgɔci daminɛ.…(dumestre-manigances_2003_09.dis.html)

1 • tomber. bìn, bìribara, bùrun, bɔ̀n, bɔ́ (feuilles).

2 • avorter. wèleku (femmes, animaux).

wɔ̀lɔwɔlɔden( tomber enfant ) wɔ̀rɔwɔrɔ.

n prématuréprématuré, avorton dísirɔden, fírɔ, mɔ̀gɔtɔ.

wɔ̀nbɔ→̌→ 0 ŋɔ̀mɔ wɔ̀nbɔ; wɔ̀nfɔn.

n écorce

1 • écorce. jírifara, jíriŋɔmɔ, fàra.

2 • croûte (d'une plaie).

3 • peau qui se desquame.

wɔ̀nflɔ→̌→ 0 wɔ̀nfɔlɔ wɔ̀nflɔ.

n cola ntabaCola cordifolia, cola ntaba comb. ntábanɔgɔ (arbre, jusqu'à 15 m, les fruits dans les gousses sont recouverts d'une matière visqueuse). ntába.

wɔ́nfɔ→̌→ 4 wɔ́nfɔn.

n fontanelle fɔ̀n, ŋúnan.…sɛmɛjurunin lasɔminen in bɛ ci lase kunkolosɛmɛ ma, i b'a dɔn o cogo la ko wɔnfɔ waarawaaralen don.…(kibaru527-06tarawele-kunkoloseme.dis.html)

wɔ̀nfɔlɔ→̌→ 0 wɔ̀nflɔ.

n cola ntabaCola cordifolia, cola ntaba comb. ntábanɔgɔ (arbre, jusqu'à 15 m, les fruits dans les gousses sont recouverts d'une matière visqueuse). ntába.






photos Charles Bailleul

wɔ́nfɔn→̌→ 0 wɔ́nfɔ wɔ́nfɔn.

n fontanelle fɔ̀n, ŋúnan.

wɔ̀nfɔn→̌→ 0 ŋɔ̀mɔ wɔ̀nbɔ; wɔ̀nfɔn.

n écorce

1 • écorce. jírifara, jíriŋɔmɔ, fàra.

2 • croûte (d'une plaie).

3 • peau qui se desquame.

wɔ̀ɔlɔ→̌→ 0→n : 0

v couler

1.1 • vi couler bòli, jí, kɔ́lɔkɔlɔ, mùtimuti, súuru, sɛ́ɛnɛ, wòyo.

1.2 • vt faire couler, baver láwòyo (doucement). wɔ̀gɔ, yɔ̀ɔlɔ.

2 • vr partir discrètement, se perdre bùrun, túnun (dans la foule).

2.1 • vi accoucher prématurement

2.2 • vt pondre prématurement

3 • vt avoir un accouchement facile

wɔ́ɔrɔ→̌→ 371

num six bî wɔ́ɔrɔ soixantemùgân ni wɔ́ɔrɔ vingt-six (20 et 6 = 26)

wɔ́ɔrɔnan→̌→ 33( six *ordinal ) 6nan

adj sixième

wɔ̀ɔsi→̌→ 1 wɔ̀si

n sueur…1951 ) saba furula saba ma ka saba wolo : sigi ye faantanya wolo, taama ye sɛgɛn wolo, wɔɔsi ye sɔrɔ wolo. 1952 ) surɔsan nana dibidon kama.…(bailleul-sagesse_bambara_02c.dis.html)

1 • sueur, transpiration. wɔ̀siji.

2 • rémunération (ce qu'on a gagné par son travail). ò ma bɔ́ cɛ̀ ka júfa lá, ò yé nê wɔ̀si yé mon mari n'en a pas sorti l'argent, c'est le fruit de mon travail

wɔ̀ɔsi→̌→ 4→n : 0 wɔ̀si

v transpirer…a fari bɛ yɛrɛyɛrɛ, a tɛ sunɔgɔ ka ɲɛ, a dusuman bɛ goya a yɛrɛ ma, a bɛ wɔɔsi kosɛbɛ, sabula a farilafunteni bɛ bonya, kɔnɔboli fana bɛ se k'a minɛ.…(kibaru556_07jara-foolo_bananama.dis.html)

vi transpirer

wɔ̀ɔsɔ→̌→ 0 wɔ̀lɔsɔ wɔ̀ɔsɔ.

n faucille

wɔ́ri→̌→ 0 wári wɔ́ri.

n argent

1 • argent. arizan, pɛ́cɛkɛ, ɲàga (métal ou monnaie). wári bɔ́ payer qqch, dépenserwári dún "manger" l'argent

2 • prix. dá, hákɛ, jànsa, jɔ̀njɔn, kùnkɔrɔtasɛbɛn, kùnnawolosɛbɛn, ládiyalifɛn, sànsɔngɔ, sɔ̀ngɔ (d'un objet). à wári yé jòli yé ? combien ça coûte ?

wɔ̀ri→̌→ 2

n coiffure des initiéscoiffure des initiés (type de coupe de cheveux (des circoncis et des excisées à la sortie du ga)). nê wɔ̀ri kàntɔ tɛ́ bìlen ce n'est plus de mon âge (on ne me coiffe plus comme un jeune circoncis)

wɔ́rɔ→̌→ 22→n : 7 wɔ́rɔn.

v peler


Nsònw ye dùlɔminna` wɔ́rɔ. ‘Les voleurs ont déshabillé l’ivrogne.
Classes sémantiques des verbes réfléchis (16.3) - VR propres

Dùlɔminna` y’ í wɔ́rɔ.
‘L’ivrogne s’est déshabillé.

1 • peler, décortiquer. bɔ̀si tìga wɔ́rɔ décortiquer des arachides

2 • déshabiller (se mettre torse nu).

3 • démonter.

4 • bien connaître. ɲɛ́dɔn (une langue).

wɔ́rɔbu→̌→ 0 ɔ́rɔbu wɔ́rɔbu.

n robe

wɔ́rɔn→̌→ 0→n : 0 wɔ́rɔ wɔ́rɔn.

v peler

1 • peler, décortiquer. bɔ̀si tìga wɔ́rɔ décortiquer des arachides

2 • déshabiller (se mettre torse nu).

3 • démonter.

4 • bien connaître. ɲɛ́dɔn (une langue).

wɔ̀rɔnkɔmi→̌→ 0→n : 0 wɔ̀rɔnkɔyi

v jalouser

vt jalouser dénjuguya, kèleya, kɔ́niya, ɲɛ́makɔniya, ɲɛ́nakɔniya, ɲɛ́ngoya (un mot peu connu).

wɔ̀rɔnkɔyi→̌→ 0→n : 0 wɔ̀rɔnkɔmi

v jalouser

vt jalouser dénjuguya, kèleya, kɔ́niya, ɲɛ́makɔniya, ɲɛ́nakɔniya, ɲɛ́ngoya (un mot peu connu).

wɔ̀rɔwɔrɔ→̌→ 0→n : 0 wɔ̀lɔwɔlɔ wɔ̀rɔwɔrɔ.

v tomber

1 • tomber. bìn, bìribara, bùrun, bɔ̀n, bɔ́ (feuilles).

2 • avorter. wèleku (femmes, animaux).

wɔ̀rɔwɔrɔ( tomber enfant ) wɔ̀lɔwɔlɔden wɔ̀rɔwɔrɔ.

n prématuréprématuré, avorton dísirɔden, fírɔ, mɔ̀gɔtɔ.

wɔ̀si→̌→ 17 wɔ̀ɔsi

n sueur… baaraɲumankɛ bɛ baarakɛla nisɔndiya a yɛrɛ kɔrɔ, a ka sara b'a mago ɲɛ, a bɛ balo a wɔsi la, kiiri t'a kunkan, a bɛ tɔgɔ duman sɔrɔ, a ka baaratigijama ka ca, a tɛ dɛsɛ baara la, a …(kibaru492_06tarawele-baaranyumanke_ani.dis.html)

1 • sueur, transpiration. wɔ̀siji.

2 • rémunération (ce qu'on a gagné par son travail). ò ma bɔ́ cɛ̀ ka júfa lá, ò yé nê wɔ̀si yé mon mari n'en a pas sorti l'argent, c'est le fruit de mon travail

wɔ̀si→̌→ 35→n : 12 wɔ̀ɔsi

v transpirer…a bɛ se ka wɔsi walima ka yɛrɛyɛrɛ. ni o kɛra, a tigi ka kan ka dumuni kɛ.…(dogotoro_10furakeli_kunfolo.dis.html)


Jèli tɛ màlo ǹk’à ténda bɛ wɔ̀si.
Le griot n’a pas honte mais son front transpire.

vi transpirer

wɔ̀siji→̌→ 27( transpirer eau )

n sueur wɔ̀si.

Wɔsila→̌→ 1→n.prop/n : 0 →n.prop : 1→n : 0

n prop TOPOuossila (village, région de Ségou).…Yaya ( la ) dugu ye Fabugu ye. Minɛta ( la ) dugu ye Wɔsila ye, o n'a cɛ sigilen don yenninnɔ n'u ka misiw, ni sagaw, ni baw ye.…(dumestre-manigances_2002_12.dis.html)

wɔ́te→̌→ 0→n : 0 wóte wɔ́te.

v voter

vi voter jàmanaden mínnu bɛ́ wóte / kà n'ú tɛ́ wóte, òlu yé / les citoyens qui vont voter … / mais ceux qui ne peuvent voter ce sont … (kb 5/06/p.10)Note : ton ?

wɔ́te→̌→ 0 wóte wɔ́te.

n vote

wɔ̀yɔ→̌→ 10

n criscris, dispute hùyu, kàsi, kúlo, fɔ́ɲɔgɔnkɔ, káta kɛ̀lɛ ma bɔ́ à rɔ́, wɔ̀yɔ ma bɔ́ à rɔ́ ça n'a provoqué ni dispute, ni cris

wɔ̀yɔ→̌→ 16→n : 0

v piailler…Kasun ye saya dogo, bon lankolon dogo man di, kɔnɔ i mantun de. 5. jafinw, bɛ wɔyɔ o, jafinw bɛ wɔyɔ, kɔrɔnnɔ kɔnɔ jafinw bɛ wɔyɔ.…(diarra-chants_circoncision.dis.html)

1 • piailler (en groupe).

2 • bourdonner (essaim d'abeilles ...)

wɔ̀yɔ→̌→ 2→n : 0 wòyo

v faire fondre…a sɔrɔla, ka don so kɔnɔ. daga kasa go min bɛ yen, a taar'i ko o ji la, fo bilenw wɔyɔra a nɔ fɛ. a jara tuma min na, a ko : “ Mama finman, na ni sɛbɛnw ye ”.…(kone-cemandali_babilen.dis.html)

vt faire fondre yèelen (matière grasse— un mot peu connu).

wúgu→̌→ 8

n moulemoule, pierre à moudre múlu.…1795 ) « n ye dɛgɛ min, a tɔ ye woroko ye ». 1796 ) bamabonbiɲɛ bɛ to baji de la. 1797 ) ba ye wugu min nɔn, wulu k'o nɔn, sɛ ta ye o la dabɔlɔgen ye.…(bailleul-sagesse_bambara_02c.dis.html)

wùgu→̌→ 0→n : 0

v ruminer

vt ruminer mìsi bɛ́ kà bín wùgu la vache rumine son herbe

wùgu→̌→ 1→n : 0

v déteindre…a mu !
i ka fɛn mu !
fo k'i wolo wugu
fo k'i wolo wulan
fo k'i kasa gɛlɛya
fo ka mɔgɔw keleya.…(dibifara25_06jara-poyi_caco.dis.html)

1.1 • vi déteindre, perdre sa couleur bɔ̀n (habits).

1.2 • vt faire déteindre

4 • vi s'oxyder (marmite).

wùgu→̌→ 0→n : 0

v déraciner

1 • vt déraciner, affouiller, saper bɔ̀gɔti, bɔ̀, jùtìgɛ.

2 • vi s'éjecter, sortir dans un jet, s'expulser

wúguba→̌→ 2→n : 1 wúgubɛ; fúgubɛ; fúguba.

v creuser…kɔɔri kolo dannen kɔ, dugumɛnɛ wali nkakan bɛ se k'a wuguba . o kosɔn, sanni kɔɔri ka dan, kɔɔri si bɛ furakɛ fɔlɔ.…(kibaru111_09ka_bo_kucala.old.dis.html)

vt creuser, fouiller jága, sèn, sɔ́gɔbɛ, lárawe, láwoloma, mɔ̀, wóloma, wɔ́gɔbɛ (des mains).

wúgubɛ→̌→ 0→n : 0 wúguba wúgubɛ; fúgubɛ; fúguba.

v creuser

vt creuser, fouiller jága, sèn, sɔ́gɔbɛ, lárawe, láwoloma, mɔ̀, wóloma, wɔ́gɔbɛ (des mains).

wúguden→̌→ 0( moule enfant )

n tige renfléetige renflée kábaden (en métal ou en bois servant à moudre).

wúla→̌→ 3 wála wúla.

prt eheh, oh, holà wálasi, we, yée (exclamation d'étonnement, de reproche, de désapprobation). Nsàn wúla ! Eh ! Nsan !

wúla→̌→ 178 wùla

n soirsoir, après-midi ŋàɲan, fìtirimagɛn, súrɔ, sú, tìlebinda (de l'après-midi à la nuit tombante). wúla ìn ná cet après-midi

wúla→̌→ 46 wúlɛ.

n brousse burusi, wàga, ŋàɲan, kúngo.…300 ) fɛn tɛ mɔgɔ dɔ bolo, a jigi ka ɲi. 301 ) jɛgɛ jigi ye ji ye. 302 ) sogo jigi ye wula ye. 303 ) mɔgɔ jigi ye ɲɔgɔn ye. 304 ) jigi ka fisa fa ye. 305 ) jigi tɛ mɔgɔ min fɛ man kɛnɛ.…(bailleul-sagesse_bambara_01.dis.html)

wúlaba→̌→ 4( brousse *augmentatif ) wúlɛba.

n grande broussegrande brousse

wúlada→̌→ 28( soir bouche ) wùlada

n début de l'après-mididébut de l'après-midi (de 15h à 17h environ).

wúladanin→̌→ 2( début.de.l'après-midi [ soir bouche ] *diminutif )

n vers 17h30vers 17h30 (moment de l'après-midi (vers 17h30 = làansára)).

wúladaninfyɛ→̌→ 0( vers.17h30 [ début.de.l'après-midi [ soir bouche ] *diminutif ] place )

n coucher du soleilcoucher du soleil wúladapɛtɛnin, tìlebinda, tìlebin (moment de l'après-midi (au coucher du soleil)).

wúladapɛtɛnin→̌→ 0( soir bouche *diminutif )

n coucher du soleilcoucher du soleil wúladaninfyɛ, tìlebinda, tìlebin (moment de l'après-midi qui précède le coucher du soleil).

wúlafɛla→̌→ 3( soir par *nom de lieu )

n après-midi wúla.


À jà-ra sánnì wúla-fɛ-la cɛ́ kɔ̀ni.
Il a quand même séché avant le soir’ [Ntomokun].
Dérivation nominale - 21.3. –la/-na suffixe de nom de lieu

wúlakɔnɔdugu→̌→ 22( brousse dans village )

n villagevillage, commune rurale dùgu, sìgida, só, cíkɛdugu Note : kb 10/05 p.5

wúlakɔnɔmɔgɔ→̌→ 11( brousse dans homme )

n paysan peyizan, sɛ̀nɛkɛla nê wúlakɔnɔmɔgɔ bɛ́ ɲáni ná dùgukɔnɔmɔgɔ bólo moi le paysan, je suis dans la misère au pouvoir des citadins (kb 12/05 p.6)

wúlalafo→̌→ 1→n : 0( soir à saluer )

v saluer l'après-midi

vt saluer l'après-midi

Wùlalɛ→̌→ 3→n.prop/n : 0 →n.prop : 3→n : 0

n prop NOM CLWoulalé…baara in kɛra ni nin kelen kelen bɛɛ ka dɛmɛ ye. an bɛ taasibila kɛ fana k'o ɲɛsin Birama Wulalɛ ma min faatura utikalo tile 4 san 2002 ka sɔrɔ a b'a ka nin bayɛlɛmani in kɛ.…(oteri_keyita-sogobo-1nyebila_damine.dis.html)

wúlan→̌→ 2→n : 0 wúran

v écorcher
maalandi masa wulanba,
jɔnba santigi Tiramagan.
ɲani masa wulannin ,
jɔnba santigi Tiramagan.…(kone-cemandali_babilen.dis.html)

vt écorcher bàasi, bɔ̀si, fòroki, ntàraki, wóloki.

wùlan→̌→ 0→n : 0 wùya wùyan; wàyan

v démonter

1 • vt démonter, défaire màwɔ́rɔ, wáraka, wɔ́rɔ (par morceaux— un tas de bois).

1.2 • vi se desquamer, se détacher par plaques, se soulever par plaques

2 • vi se dissoudre, se disperser (une assemblée). càrin, jɛ́nsɛn, tírikitɔrɔkɔ.

Wùlare→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM CLManinka

wúlatile→̌→ 8( soir soleil )

n après-midi 14h30à17haprès-midi 14h30à17h

wúlatilejan→̌→ 3( après-midi.14h30à17h [ soir soleil ] long )

n après-midi vers 15haprès-midi vers 15h

wúlen→̌→ 0 wélen ŋélen; wúlen; ŋéle; wéle.

n clochetteclochette, grelot dàro, mánko, nkúsunbara (aux pieds des bébés).

wúlɛ→̌→ 0 wúla wúlɛ.

n brousse burusi, wàga, ŋàɲan, kúngo.

wúlɛ→̌→ 0

n arthrite kólotugudadimi, kùrukundimi, nìgisinɔgɔsɔ, nìsinɔsɔnin (du poignet, de l'épaule, du pied ...)

wúlɛba→̌→ 0( brousse *augmentatif ) wúlaba wúlɛba.

n grande broussegrande brousse

wúlɛba→̌→ 0( arthrite *augmentatif )

n arthrite de l'épaulearthrite de l'épaule

wúlɛbana→̌→ 0( arthrite maladie )

n rhumatisme articulairerhumatisme articulaire (poignet, pied ...)

wúlɛnin→̌→ 0( arthrite *diminutif )

n arthrite du poignetarthrite du poignet

wúli→̌→ 2136→n : 33 wíli.

v se lever


Wúli ! Ń bɛ wúli.

1 • vi se lever jɔ̀ wúli k'í jɔ̀ ! Lève-toi !

vt faire lever, soulever láwuli, dùuru, fálafala, kɔ́rɔtà, lákɔ́rɔtà, yógolon fíyɛn yé gɔ́ngɔn wúli le vent a soulevé la poussière

2 • vi s'en aller, s'envoler, décamper, émigrer fɔ̀lɔkɔ sɔ̀mɔnɔ máa wúli dón mín... quand les pêcheurs seront partis … à hákili wúlila il a perdu la tête, il est devenu fou

3 • vi monter gírinya, sánnayɛ̀lɛn, yánkan, yɛ̀lɛn (prix). à sɔ̀ngɔ wúlila son prix a monté

4 • vi commencer, démarrer dábɔ, dámìnɛ, dátìgɛ, gále, jùbɔ́, jùjɔ̀n, jùlatìgɛ, jùmìnɛ, jùtà, jùtìgɛ, kómanse, kɔ́rɔcɛ̀, sènkɔrɔcɛ̀ báara wúlila le travail a commencé, c'est l'heure

5 • vt déterrer ù yé tìgɛ wúli ils ont déterré les arachides

6 • vt faire partir, enlever, annuler látaa, láwà, wá, búnumunu, bɔ́, gàfo, wásaki, wèleku, bɔ́rɔtɔ, cɛ̀, tíɲɛ ù yé dùgutigi wúli ils ont destitué le chef de village

7 • vi être en chaleur

wúli→̌→ 46→n : 4 wíli.

v bouillir


À ye té` súraka-wuli.
Il a fait le thé à la mauresque’ (« comme le font les Maures ») [Dumestre 2003: 203].
28.3. Adverbialisation productive des noms

vi bouillir bàlabala jí wúlila fɔ́ kà kànga l'eau a bouilli et donné de l'écume

wúli→̌→ 5

n le fait de se leverle fait de se lever…nka mɔgɔ min mana i timinandiya fo ka se a dan na, o tigi na kisi. « ni wuli kɛra ka jɔ aw kama dugu dɔ la, aw ka boli ka taa dɔwɛrɛ la.…(layidu_kura_01mace.dis.html)

wúlibali→̌→ 5( se.lever PTCP.NEG )

ptcp immuable dábilabali Ò séli ná kɛ́ láada wúlibali yé (é 12,14) ce sera pour vous une loi immuable

wúlikabin→̌→ 0( se.lever *infinitif tomber ) wúli-ka-bin; wíli-ka-bin.

n épilepsie bìnnibana, jàlibana, kìrikirimasiyɛn, tàkabin, tàlonkabin, kìrikirimasyɛn.

wúli-ka-bin→̌→ 0( se.lever *infinitif tomber ) wúlikabin wúli-ka-bin; wíli-ka-bin.

n épilepsie bìnnibana, jàlibana, kìrikirimasiyɛn, tàkabin, tàlonkabin, kìrikirimasyɛn.

wúlikajɔ→̌→ 99( se.lever *infinitif dresser ) wúli-ka-jɔ.

n mobilisation

1 • mobilisation, détermination.

2 • responsabilité.

3 • manifestation. táama (démonstration publique, politique).

4 • agitation. básigibaliya, dònkabɔ, jànjanjan, múnumunu, mɛ̀sɛkɛmɛsɛkɛ, ntàntantan, ɲáɲa.

wúli-ka-jɔ→̌→ 0( se.lever *infinitif dresser ) wúlikajɔ wúli-ka-jɔ.

n mobilisation

1 • mobilisation, détermination.

2 • responsabilité.

3 • manifestation. táama (démonstration publique, politique).

4 • agitation. básigibaliya, dònkabɔ, jànjanjan, múnumunu, mɛ̀sɛkɛmɛsɛkɛ, ntàntantan, ɲáɲa.

wúlu→̌→ 21

n sexe masculinsexe masculin, pénis dóro, kɔ́lɔ, yɛ́rɛ, bɔ̀lɔ, pénpèlen, sògonin, fɔ́rɔ, kàya, cɛ̀ya.…2590 ) fa kɛnɛya o kɛnɛya, a sannafilɛ tɛ ban. 2591 ) ni muso ye a den ta a wulu ma, a b'a dɔn tafɛn tɛ, i b'a sɔrɔ a delilen bɛ a la de. 2592 ) kɔrɔ tɛ namakɔrɔ sɔn bɔ a la.…(bailleul-sagesse_bambara_02d.dis.html)

wùlu→̌→ 342

n chien…841 ) ni denmuso min kolonyana, wuluw bɛ catiri dɔn o ba ka da la. 842 ) npogotigikanu ye waati ye.…(bailleul-sagesse_bambara_02a.dis.html)


Vaccination des chiens - 2018 Vétérinaires sans frontières Belgique

Masque de tête de chien, Mali - wùlu, dernier des cinq niveaux de l'initiation de la société N'tomo

1 • chien, canidé. wùlukɛ.

2 • débauché.

wúlubere→̌→ 4( sexe.masculin bâton ) wúlubereke

n pénis cɛ̀fɛn, jàkumakun, wúlu.

wúlubereke→̌→ 0( sexe.masculin bâton ) wúlubere

n pénis cɛ̀fɛn, jàkumakun, wúlu.

wùlubokaba→̌→ 0( chien excrément maïs )

n maïs sortemaïs sorte fàlibokaba, súbagakaba.

wúludaforoko→̌→ 0( sexe.masculin bouche sac.en.peau )

n prépuce dáburu, fɔ́rɔdaburu, fɔ́rɔwolo nùmu bɛ́ jùru sìri í wúludaforoko lá k'ò sàma le forgeron attache une ficelle à ton prépuce et le tire (à la circoncision)

wùlujɛgɛ→̌→ 8( chien poisson )

n poisson-chienpoisson-chien, Hydrocynus brevis, Hydrocynus forskali wùluŋaŋa, bàalan (---> 80 cm, ---> 10 kg). (---> 78 cm, ---> 7 kg). bàalannin.

wùlujoli→̌→ 0( chien sang )

n antipathique jòlimango, màngo.

wùlukɛ→̌→ 5( chien mâle )

n chien wùlu (opposé à wùlùmuso = chienne - dosokɔrɔ semble plus fréquemment utilisé).

wùluku→̌→ 2( chien queue )

n herbe Ctenium elegansherbe Ctenium elegans gram.

wùlukucɛɲi→̌→ 0( herbe.Ctenium.elegans [ chien queue ] aspect bon )

n herbe Schoenefeldia gracilisherbe Schoenefeldia gracilis gram.

wùlukutu→̌→ 0→n : 0 wùrukutu wùlukutu; wùrunkutu.

v luxer

vt luxer mùgu, ŋàɲaki.

wùluncɔlɔkɔ→̌→ 1( chien ) wùluncɔrɔgɔ

n plante Cissus quadrangularisplante Cissus quadrangularis (plante vivace volubile). (tiges charnues, quadrangulaires).. ampe

wùluncɔrɔgɔ→̌→ 0( chien ) wùluncɔlɔkɔ

n plante Cissus quadrangularisplante Cissus quadrangularis (plante vivace volubile). (tiges charnues, quadrangulaires).. ampe

wùlungagan→̌→ 0( chien ) wùluŋaŋa

n poisson-chienpoisson-chien, Hepsetus odoe bàalannin, bàalan, wùlujɛgɛ (---> 35 cm, ---> 745 gr).

wùluninkunbere→̌→ 0( chien *diminutif genou )

n herbe Ceropegia nigraherbe Ceropegia nigra (plante vivace (à tige herbacée, volubile)). ascl.

wùlunintulo→̌→ 0( chien *diminutif oreille )

n plante volubile

1 • plante volubile, Ipomoea hispida / I. Eriocarpa / Ipomoea tigridis (volubiles).. conv

2 • plante Stylochiton lancifolius (plante à rhizome).. arac

wùluɲimimyɛ→̌→ 0( chien mâcher envie.de.viande )

n gloutonnerie háwulabatɔya, nùgumaya (grande envie de viande).

wùluŋaŋa→̌→ 0( chien ) wùlungagan

n poisson-chienpoisson-chien, Hepsetus odoe bàalannin, bàalan, wùlujɛgɛ (---> 35 cm, ---> 745 gr).

wùlusi→̌→ 0→n : 0 wùrusi wùlusi; wùusi.

v égrener

vt égrener (le coton).

wùlusilan→̌→ 0( égrener *instrumental ) wùrusilan wùlusilan; wùusilan.

n égreneuse (tout instrument pour égrener le coton : pierre ...)

wùlusilanden→̌→ 0( égreneuse [ égrener *instrumental ] enfant ) wùrusilanden wùlusilanden.

n tige égreneusetige égreneuse (tige de métal ou de bois avec laquelle on égrène le coton).

wùlusɔgɔsɔgɔ→̌→ 3( chien toux )

n toux aboyantetoux aboyante

wùluwúlu→̌→ 5 wùruwúru.

n puisard (sortie d'eaux sales).
nankanma doolo, i bɛ diɲɛ nɔɔrɔ kudayi.
hali bi n digilen kunma suuli wuluwulu la,
ni n kɔnɔ nugu silen jolima don
fɛnmayɛlɛmaw janɛmɛ da bara kɔnɔ.…(sankore11_07jigifa-wasa_doolo.dis.html)

wùluya→̌→ 10( chien *abstractif )

n débauchedébauche, inconduite effrénée jùlajuguya, kàkalaya, màlobaliya, súnguruntigɛ, sɔ̀njuguya, túlon.

Wuɲan→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop TOPOuonian (un village, région de Koulikoro).

wuɲɛti→̌→ 0 wiɲɛti

n vignette wiɲɛti Ni polisiw ye bolifɛntigi minɛ wuɲɛtiko la, n'o tigi ye wuɲɛti jira, min tara komini wɛrɛ kɔnɔ min t'a minɛna komini min kɔnɔ o ka wuɲɛti ye, u b'a fɔ k'o wuɲɛti man ɲi.(Kibaru 474, 2011) ETRG.FRA.

wúran→̌→ 0→n : 0 ŋúnan ŋúna; múnan.

v se démancher

1 • vi se démancher

2 • vt arracher, extraire bɔ̀bɔ, bɔ̀gɔti, bɔ̀, gàfo, ntàraki, pàron, pùruti, sɔ́gɔbɛ, fòori.

wúran→̌→ 0→n : 0 wúlan

v écorcher

vt écorcher bàasi, bɔ̀si, fòroki, ntàraki, wóloki.

wúran→̌→ 0→n : 0

v exorbiter

vt exorbiter, excaver

wùrawura→̌→ 0→n : 0

v se dépêcher

vr se dépêcher jógojogo, tɛ́liya.

wùri→̌→ 0 ùruyi wùri; wùruyi.

n bouillie de farinebouillie de farine (sans grumeaux).

wùro→̌→ 0 wòoro wòoron; wùro.

n platine (métal).

wùru→̌→ 0→n : 0 wùuru wùru.

v s’effondrer

vi s’effondrer, s’écrouler

wùruba→̌→ 1→n : 0

v renverser…a ko ni n sɛgɛnna tɛ bɛn bilen. samiyɛ suman don n nun na, ani n k'a bɛɛ wuruba ka bɔ yen, si tɛ kɔrɔya ni si ye. : ee ! Danbɛlɛ i ye tiɲɛni kɛ. : nafa min bɛ kɔɔri la...…(jekabaara145_05ginba_sise-ginba_ka.dis.html)

vt renverser, ébouler, faire perdre l'équilibre bíri, dábiri, dáfiri, fíri, lábìn, wùrubata.

wùrubata→̌→ 0→n : 0

v renverser

vt renverser, ébouler, faire perdre l'équilibre bíri, dábiri, dáfiri, fíri, lábìn, wùruba jí wùrubata dàga kɔ́nɔ verser d'un seul coup toute l'eau dans le canari

wurubulu→̌→ 0→n : 1

v rouble

wúrudi→̌→ 8→n : 2 Source : Ar. wird 'prière que l'on dit avec le chapelet'.

v égrener chapelet
ɔ Ala gundotɔgɔ dɔ be yen
Sirablen Karamɔgɔ ye i sigi
a bɛ a wurudi ni Samawurusu tɔgɔ ye
a bɛ a wele.
Samawurusu ma se ka sunɔgɔ.…(dumestre-geste_2bakari_bilisi.dis.html)

1 • vi égrener chapelet

2 • vt faire litanie

wúrudi→̌→ 5 Source : (ar. wird 'prière que l'on dit avec le chapelet').

n chapelet…wurudi bɛ o la, a fɛ : a bɛ tile wolonfila kɛ o ta wurudi la. Laji ko a bɛ taa so karamɔgɔ kana kɔrɔtɔ ale kɔrɔ.…(dumestre-manigances_2003_02.dis.html)

1 • chapelet. tàsabiya.

2 • litanie.

wùrukutu→̌→ 3→n : 8 wùlukutu; wùrunkutu.

v luxer…aw bɛ fɔlɔ ka a lajɛ ni kolo dɔ karilen don walima ka wurukutu ( ka ɲɔgɔn bila ), walima ni yɔrɔ dɔ mugulen don.…(dogotoro_10furakeli_kunfolo.dis.html)

vt luxer mùgu, ŋàɲaki.

wùrukuyi→̌→ 0 ùrukuyi wùrukuyi.

n posture de prièreposture de prière (courbé, mains aux genoux).

wùrunkutu→̌→ 0→n : 0 wùrukutu wùlukutu; wùrunkutu.

v luxer

vt luxer mùgu, ŋàɲaki.

wùrunti→̌→ 0→n : 0

v filer coton

vt filer coton párata.

wùrusi→̌→ 9→n : 2 wùlusi; wùusi.

v égrener…kɔɔri tun mana mɔ, a tun b'a wurusi k'a parata ka fale bɔ a la. a tun bɛ taa o fale di gesedala ma don o don dola la.…(bird_hutchison_kante-an_ka_bamanankan.dis.html)


Usine d'égrenage du coton à San, 1920
Archives Nationales d'Outre-mer (ANOM)

Ní kɔ́ɔri sɔ̀rɔlen` tɛ̀mɛna ò hákɛ` kàn, à tɔ̀` wùrusibali bɛ tó kà tíɲɛ.
'Si le coton récolté dépasse cette mesure, le surplus reste non égrené et se gâte.'
Le participe négatif - fonction de prédicat second (18.5)

vt égrener (le coton).

wùrusilan→̌→ 0( égrener *instrumental ) wùlusilan; wùusilan.

n égreneuse (tout instrument pour égrener le coton : pierre ...)

wùrusilanden→̌→ 0( égreneuse [ égrener *instrumental ] enfant ) wùlusilanden.

n tige égreneusetige égreneuse (tige de métal ou de bois avec laquelle on égrène le coton).

wúruu→̌→ 0 wúruuu

adv longuementlonguement, tout droit, en enfilant fúrututu, táraaa, ŋáraa, ŋáni (un movement continu).…u nana, u surunyana dugu da la waati min, u donna. u ye bɔlɔn minɛ wuruuu . u sinna bulonba da la.…(jabate-ngenyekoro_ka_tonnkan.dis.html)

wúruuu→̌→ 1 wúruu

adv longuementlonguement, tout droit, en enfilant fúrututu, táraaa, ŋáraa, ŋáni (un movement continu).…u nana, u surunyana dugu da la waati min, u donna. u ye bɔlɔn minɛ wuruuu . u sinna bulonba da la.…(jabate-ngenyekoro_ka_tonnkan.dis.html)

wùruwúru→̌→ 0 wùluwúlu wùruwúru.

n puisard (sortie d'eaux sales).

wùruyi→̌→ 0 ùruyi wùri; wùruyi.

n bouillie de farinebouillie de farine (sans grumeaux).

wuruzi→̌→ 0 uruzi

adj uruzi; ruzi rouge Mali kɛlɛbolo 33nan dagayɔrɔ ye Jikɔrɔninpara ye Bamakɔ. Sorodasi minnu don, u taamasiyɛnnan fɔlɔ ye fugula bilenman ye. O de la u bɛ wele tubabukan na bere uruzi. (Kibaru 493, 2013) Diɲɛ kɛnɛya cakɛda min bɛ wele kurawuruzi, o bɛ ka dɛmɛ don jamana kɔrɔnfɛla bagansɔgɔ baara in na. (Kibaru 506, 2014) « Kura ruzi » ye tòn ye, dinyè kònò, min nyèsinnen bè dògòtòròsow dèmèni ma ani dèsèbagatòw dèmèni; tòn in bolofara bè jamana bèe kònò. (Faso kumakan, 1986) ETRG.FRA. bìlenman, bìlen.

wùsa→̌→ 0 fìsa fùsa; fsà; kùsa; wùsa.

vq mieuxmieux, meilleur, préférable, efficace (remède). swà ò ka fìsa í mà c'est mieux pour toisàya ka fìsa màlo yé mieux vaut la mort que la honte (adage)

wúsu→̌→ 1→n : 0

v fumer…a bɛ taa kungo kɔnɔ ka taa furaw tigɛ. a bɛ o bɛɛ la a bɛ ŋunuma de. a bɛ na u tobi, a bɛ biɲɛ ninnu wusu . a bɛ fɛn ɲini : a ko a ba ka fɛn di a ma. a bɛ sarakaw bɔ : a bɛ ŋunuma ka taa badaw la.…(sunbunu-fils_sept_femmes.dis.html)

1 • vt fumer, boucaner mìn.

2 • vt parfumer (avec de l'encens ...) à y’à ka dùlɔki wúsu il a parfumé son vêtement

3 • vt mijoter à la vapeur dísi wúsu faire des inhalations

4 • vi barder bù, búsan (chauffer [fig]).

wúsu→̌→ 53→n : 0

v écarquiller… " kɔnɔdimin bɛ ne Alu la, mɔgɔ dɔw y'a fɔ ne ye ko ne ka kungo kɔnɔ jɛ bo ɲini, ko n k'o kɛ k'a wusu , k'o bɛ a kɛnɛya…(dumestre-chroniques_amoureuses_1995_10_25.dis.html)

vt écarquiller, dévisager bóso, córon (ouvrir grand les yeux, ne pas sourciller).

wúsu

adj fumé (surtout jɛ́gɛ wusu 'poisson fumé').

wúsulan→̌→ 19( fumer *instrumental )

n encens géni, súmadiyalan (toute substance qu'on brûle pour son parfum).

wúsulandaga→̌→ 0( encens [ fumer *instrumental ] canari )

n encensoir en terre cuiteencensoir en terre cuite (vase brûle-parfum).


wúsulandaga (encensoir en terre cuite)
photo Artem Davydov

wúsuru→̌→ 25

n patentepatente, taxe du marché, taxe douanière patanti.…unhun. o don. ɔ. i yɛrɛ bɛ sariya dɔn. o wusuru bɛ bɛn miliyɔn 20 ma. tiɲɛ don. nka an ka bɛn a na.…(dukure-ni_san_cyenna.dis.html)

wúsuruminɛna→̌→ 0( patente attraper *agent permanent )

n percepteurpercepteur, douanier (de l'impôt du marché). duwaɲɛ.

wutere→̌→ 0 wítɛri

n huit heures wítɛri Tile bè se wutere la tuma min, Gurumi Jan Konate n'a ka jama nana.(Kone, Sunjata) ETRG.FRA.

wútu→̌→ 0

n pagne de femmepagne de femme (rayé de noir et de blanc dans la longueur). wútu bilen pagne de femme en rouge et blanc

wuturunɛrɛ→̌→ 2

n vétérinaire balikukalanden 9 sugandira dugu naani kònò, wuturunèrèya kalan kama. (Kibaru n°81, 1978) ETRG.FRA. weterinɛri.

wùuru→̌→ 0→n : 0 wùru.

v s’effondrer

vi s’effondrer, s’écrouler

wùusi→̌→ 0→n : 0 wùrusi wùlusi; wùusi.

v égrener

vt égrener (le coton).

wùusilan→̌→ 0( égrener *instrumental ) wùrusilan wùlusilan; wùusilan.

n égreneuse (tout instrument pour égrener le coton : pierre ...)

wúya→̌→ 6

n mensonge fàniya, hàramaya, nkàlontigɛ, pòro, nkàlon wúya tìgɛ / fɔ́ mentir

wùya→̌→ 0→n : 0 wùyan; wàyan; wùlan

v démonter…a tɛ mɔgɔ si lafili n'o ye fo mɔgɔ tiɲɛnenw. 27. minnu bɛ Ala ka layidu wuyan , a sirilen kɔ, Ala ye yamaruya kɛ ko min ka tugu, u b'o tigɛ.…(kurane002.dis.html)

1 • vt démonter, défaire màwɔ́rɔ, wáraka, wɔ́rɔ (par morceaux— un tas de bois).

1.2 • vi se desquamer, se détacher par plaques, se soulever par plaques

2 • vi se dissoudre, se disperser (une assemblée). càrin, jɛ́nsɛn, tírikitɔrɔkɔ.

wúyafɔla→̌→ 1( mensonge dire *agent permanent )

n menteur fàna, kálabaanci, nkàlontigɛla.

wùyan→̌→ 1→n : 0 wùya wàyan; wùlan

v démonter…a tɛ mɔgɔ si lafili n'o ye fo mɔgɔ tiɲɛnenw. 27. minnu bɛ Ala ka layidu wuyan , a sirilen kɔ, Ala ye yamaruya kɛ ko min ka tugu, u b'o tigɛ.…(kurane002.dis.html)

1 • vt démonter, défaire màwɔ́rɔ, wáraka, wɔ́rɔ (par morceaux— un tas de bois).

1.2 • vi se desquamer, se détacher par plaques, se soulever par plaques

2 • vi se dissoudre, se disperser (une assemblée). càrin, jɛ́nsɛn, tírikitɔrɔkɔ.

Wuye→̌→ 0→n.prop/n : 0 →n.prop : 0→n : 0

n prop NOM

wúyo→̌→ 3 wóoyì wáayì; wáyika; wíka

intj aïe háayì, húuyì, súu, wáyì (cri de douleur, de lamentation).…143 ) su ni tile bɛ ɲɔgɔn nabɔ. 144 ) tabarikala ni wuyo , u bɛ ɲɔgɔn nɔfɛ. 145 ) diɲɛ ye sokɛ ye. bɛɛ b'i ta kan k'a girin.…(bailleul-sagesse_bambara_01.dis.html)

wúyo→̌→ 0

intj hélas wàasɛ, wí, yáa.

w'→̌→ 31 wáa

conj ou bienou bien kélen, tárì, wálà, wá.…si t'a fɛ ka don tiɲɛni tɔgɔ kɔrɔ. o ko tiɲɛ bɛ dɔn cogo di ? – musow yɛrɛ de ka ko ka ca. w' a hakilima ka dɔgɔ kosɛbɛ. a bɛɛ ko nafoloba de, ani masiri, manamanatlonkɛ.…(dukure-fatoya_ni_jigiya.dis.html)