MALI PENSE

"Honni soit qui mal y pense" ? Non ! Heureux soit qui "Mali" pense, car c'est un beau voyage qui l'attend...

akbk2-cours 16


Cikɛla

Nsàna

Màrifamugu diya ô diya, tòmugu ka di à ye.


KÀLAN 16 - NÌN KÀLAN ÌN KƆNƆ

Kibaru n°36 (1975) - Mùsow ni sàribilennin
Collection de Kibaru en ligne

Cikɛla

Bakàri ye cikɛla ye. Sàn kalo tan ni fìla, à bɛ baara la. Sàn waati ô waati n’à dànmabaara dòn. Baara min bɛ kɛ sàmiya tùma, ò tɛ se kà kɛ tìlema tùma. Sàmiya tùma, sùmanw bɛ se kà sɛ̀nɛ, nka ni ye dànni kɛ tìlema tùma i ka dànnifɛnw bɛ tòli. Nakɔ tɛ se kà sɛ̀nɛ sàmiya tùma, à tɛ se kà sɛ̀nɛ fùnteni tùma. Bakàri b’ò bɛɛ dɔn. À b’à ka baaraw kɛtùma dɔn. À b’ù damìnɛtùma dɔn.

Sàmiya ̀ mana sùrunya, Bakàri b’à ka fòro labɛ̀n. À bɛ jiriw tìgɛ kà gungurunw bɔ kà binw kàn, kà fòrokɔnɔɲàman bɛɛ kɛ tòn mìsɛnnin caman ye fòro kɔnɔ, k’ù jèni. N’à tilal’ò la, à bɛ bùgurinjɛ yɛrɛkɛ fòro kɔnɔ. Ni fòro ̀ jɛra, à bɛ sìgi kà sanji fɔlɔ ̀ màkɔ̀nɔ.

À bɛ bùlukuli fɔlɔ kɛ ni sanji fɔlɔ bìnna. N’à jɛr’à mà ko sanw tɛna jɔ̀ tugun, à bɛ bùlukuli tɔ̀w kɛ àni dànni. Bakàri bɛ fɛn caman dàn, k’à ta sàɲɔ ni kenìnge ni kàba la, kà t’à bìla tìga ni kɔɔri ni woso ni bànanku la. À ka sɛ̀nɛfɛnw mana fàlen, à n’à ka denbaya bɛɛ bɛ jɛ̀ kà kɔrɔshyɛnni kɛ kà bin juguw bɔ sɛ̀nɛfɛnw kɔrɔ. Ò waati baara ka ca kosɔbɛ. Ò kɔsɔn, Bakàri mùsow n’à denw bɛ sòli kà taa fòro la, ù bɛ wuli kabini fajiri. Ù tɛ sègin so ni fitiri ma se. Sɛ̀nɛfɛnw mana kɔgɔ, ù dɔw bɛ ji caman fɛ̀, ù dɔw jù tɛ se ù yɛ̀rɛ̂ kɔrɔ. Walasa k’ò sɛ̀nɛfɛn sugu fìla dɛ̀mɛ ù ka bònya mɔ̀gɔ sàgo la, Bakàri n’à ka denbaya bɛ ntùgun wuli ù jùw kɔrɔ. Ni sɛ̀nɛfɛnw bònyana kɔsɔbɛ fo kà den kɛ, denmisɛnw bɛ to kà taa tìlen fòro la. Ù bɛ kɔ̀nɔw ni ngɔ̀nw gɛn kà bɔ fòro la. Ò waati bɛ bɛ̀n fobɔnda mà. Mɔ̀gɔkɔrɔbaw b’ù lafiɲɛ ò tùma sani sɛ̀nɛfɛnw kà mɔ̀.

Fòrobaara bɛɛ bɛ ban ni sɛ̀nɛfɛnw ladònni ye jìginɛw kɔnɔ. Ò bɛ kɛ kà bɛ̀n fonɛnɛ daminɛtuma mà. Fonɛnɛtuma, Bakàri bɛ nakɔ belebele bɔ bawò dùguba yɔrɔ man jàn. À bɛ se kà taa à ka nakɔkɔnɔfɛnw fèere dùguba kɔnɔ. Bakàri bɛ tàmati ni nkɔ̀yɔ ni jàba ni fòronto ni fɛn wɛrɛ caman sɛ̀nɛ à ka nakɔ kɔnɔ.

Tìlema tùma, ni fùnteni bɔra, Bakàri bɛ taa kàlan kɛ balikukalanso la su fɛ̀. Tìle fɛ̀, à bɛ bɔgɔ nɔɔni k’à ka sow bàri àni ka so kuraw jɔ̀. Tìlema tùma dè ye ɲɛnajɛ caman kɛtuma ye. Ò b’à sɔ̀rɔ baara gɛ̀lɛnw bɛɛ nɔ̀gɔyara, mɔ̀gɔw bɛ mùso furu, ù bɛ tulon suguw bɛɛ bɔ. Tìlema fɛ̀ dè fana, mɔ̀gɔw bɛ taama kà taa balimaw ni buranw na dùgu wɛrɛw la sani fòrow labɛnni tùma ka se tugun.

Bakàri ye cikɛlaŋana ye. À tùn b’à ka sɛ̀nɛ bɛɛ kɛ ni dàbaninkurunnin dè ye. À nàn’à ye k’à fɔ ò sɛ̀gɛn ka bòn, à nàfa man ca. À ye sàribilennin ni wòtoro sàn salonnasini. À ka baarakɛminan kɔ̀rɔ tɔ̀w b’à bolo. À bɛ tu tìgɛ ni bèse ye. À bɛ kɔrɔshyɛnni ni bɔli kɛ ni dàba ye.

Jɛkabaara n°66 (1986)
Collection de Jɛ̀kabaara en ligne

Ɲìninkali

1. Bakàri bɛ mùn baara kɛ ?
2. À bɛ baara kɛ tùma jùmɛn ?
3. Baara bɛɛ bɛ se kà kɛ tùma bɛɛ wà ?
4. Mùn bɛ kɛ sàmiya tùma, ò bɛ se kà kɛ tùma wɛrɛ la wà ?
5. Mùn baara bɛ kɛ sàmiyɛ tùma ?
6. Mùn baara bɛ kɛ tìlema tùma ?
7. Bakàri b’à ka baaraw kɛtumaw dɔn wà ?
8. Sàmiya mana sùrunya, à bɛ mùn kɛ ?
9. À bɛ mùn tìgɛ ?
10. À bɛ mùn kɛ ɲàmanw na ?
11. Mùn bɛ kɛ ni bùgurinjɛ ye ?
12. Bùlukuli fɔlɔ bɛ kɛ tùma jùmɛn ?
13. N’à jɛra Bakàri mà ko san ̀ tɛ jɔ̀, à bɛ baara jùmɛnw kɛ ?
14. À bɛ mùn ni mùn dàn ?
15. Ni sɛ̀nɛfɛnw fàlenna, Bakàri n’à ka denbaya bɛ mùn kɛ ?
16. Ò waati baara ka ca wà ?
17. Ò kɔsɔn, ù bɛ mùn kɛ ?
18. Ù bɛ sègin so tùma jùmɛn ?
19. Ntùgunwuli bɛ kɛ tùma jùmɛn ?
20. Mùnna ù bɛ ntùgunwuli kɛ ?
21. Ni sɛ̀nɛfɛnw denna, denmisɛnw bɛ mùn kɛ ?
22. Mùnna ù bɛ tìlen fòro la ?
23. Ò waati bɛ bɛ̀n mùn mà ?
24. Baara bɛɛ bɛ ban ni mùn ye ?
25. Bakàri bɛ mùn kɛ fonɛnɛ ̀ tùma ?
26. À bɛ mùn sɛ̀nɛ à ka nakɔ kɔnɔ ?
27. Fùnteni mana bɔ, Bakàri bɛ taa mùn kɛ ?
28. Ò kàlan bɛ kɛ kan jùmɛn na ?
29. Tìlema ̀ tùma ye mùn tùma ye ?
30. Bakàri bɛ baara kɛ ni mùn ye ?

Kibaru n°18 (1973) - ntùgun
Kɔɔrisun judonni kɛcogo ɲùman.
Collection de Kibaru en ligne

X ni à dànma-Y dòn

[ notes ]

Sègin n kàn : X ni à dànma-Y dòn

Sàn waati ô waati n’à dànmabaara dòn.
Sɛ̀nɛfɛn ô sɛ̀nɛfɛn n’à dànmanɔgɔ dòn.
Baara ô baara n’à dànmanafa dòn.
Tìlema ô tìlema n’à dànmafunteni dòn.
Mɔ̀gɔ ô mɔ̀gɔ n’à dànmajɔyɔrɔ dòn.
Ko ô ko n’à dànmakun dòn.
Kàlanden ô kàlanden n’à dànmakuntilenna dòn.
Mùso ò mùso n’à dànmacɛ dòn.

Bìla nɔ la : X ni à dànma-Y dòn

Sàn waati ô waati n’à dànmabaara dòn.
hami
talon
gintan
seli
Kalo don ô don
dɔgɔkun ô dɔgɔkun
Kalo ô kalo
Dɔgɔkun ô dɔgɔkun ɲɛnajɛ
Sàmiya ô sàmiya
Don ô don … ko
kàlan
Kàlan ô kàlan nsiirin

Kumasendila : X ni à dànma-Y dòn

Ɲɛjira : A. Kumaden : Waati . . . baara B. Waati ô waati n’à dànmabaara dòn.
Kumadenw :
Sàmiya … sumaya
tìlema … fùnteni
làkɔli … kàlan
baara … gɛ̀lɛya
mùso … kèleya
kàlan … nsiirin
kìtabu … nàfa
don … kɛ̀lɛ
dɔgɔkun. … seli
cɛ̀ … mùso
mùso … so

Kibaru n°15 (1973) - Ciwara
Collection de Kibaru en ligne

jɛ X mà ko Y

[ notes ]

Sègin n kàn : jɛ X mà ko Y

À jɛr ’à mà ko san ̀ tɛna jɔ̀ tugun.
À jɛra Amì mà ko à ka furu sara.
À jɛr’à n mà ko nìn tɛ foyi ɲɛ̀.
À jɛra Adama mà ko nɔnɔ ̀ ka ɲì mɔ̀gɔ ma kɔsɔbɛ.
À jɛra Fantà mà ko kèleya tɛ fɛn ɲɛ̀.
À jɛra mùso mà k’à tɛ mobili sɔ̀rɔ tugun.
À jɛra Bàla mà ko à ba tɛna sɔ̀n kà taa.
À jɛra an bɛɛ mà ko san bɛ nà kɔsɔbɛ ɲinan.

Bìla nɔ la : jɛ X mà ko Y

À jɛra Bakàri mà ko san ̀ tɛna jɔ̀ tugun.
Fantà
Ngɔ̀lɔ
mùsow
n fà
Maladɔ
bɛɛ

À jɛra Bakàri mà ko san ̀ tɛna jɔ̀ tugun.
sinnɔnɔ tɛna jɔ̀ tugun.
san tɛna nà tugun.
à fà tɛna à dɛ̀mɛ tugun.
ù tɛna mɛri lasɔ̀rɔ à waati la.
furu ̀ tɛna se kà siri tugun.
kèleya tɛ foyi ɲɛ̀.
ɲagoya tɛ foyi ɲɛ̀.
naafigiya tɛ foyi ɲɛ̀.
dùsubaya tɛ foyi ɲɛ̀.
kɛ̀lɛ tɛ foyi ɲɛ̀.
kàlanbaliya ye dìbi dè ye.
kàlan dè bɛ sɔ̀rɔ yiriwa.
nàfa bɛ balikukalan ̀ na.

Kibaru n°110 (1982)
Jɛ̀kafɔ ye dàamu ye, nka jɛ̀kakɛ ɲɔ̀gɔn tɛ.
Collection de Kibaru en ligne

X sòli kà

Sègin n kàn : X sòli kà

Bakàri mùso n’à denw bɛ sòli kà taa fòro la.
Denmisɛnw bɛ sòli kà taa làkɔli la.
Sìlamɛw bɛ sòli kà taa mìsiri ̀ la.
Màdu ma dèli kà sòli kà taa baarayɔrɔ ̀•
Dɔ̀kɔtɔrɔw bɛ sòli kà taa dɔ̀kɔtɔrɔso ̀ la.
Fantà tɛ se kà sòli kà wuli.

Bìla nɔ la : X sòli kà

Bakàri n’à mùso bɛ sòli kà taa fòro ̀ la.
Mùsow
Cɛ̀w
Dònsow
Sɛ̀nɛkɛlaw
Bakàri ka denbaya

Bakàri n’à mùso bɛ sòli kà taa fòro ̀ la.
sugu ̀
denkundi ̀
sangabonda ̀
kógo
kɔ̀lɔn
kungo kɔnɔ
sògofagayɔrɔ
làkɔli la.

|

Kibaru n°34 (1974)
Dàba walima dàbakurunnin
Collection de Kibaru en ligne

ù dɔw

[ notes ]

Sègin n kàn : ù dɔw

Sɛ̀nɛfɛnw mana kɔgɔ, ù dɔw bɛ ji caman fɛ̀.
Cɛ̀misɛnw mana bònya, ù dɔw b’ù masaw tà.
Kàlandenw mana tila, ù dɔw tɛ baara damìnɛ ò yɔrɔ bɛɛ.
Mùsow mana dòn làkɔli la, ù dɔw tɛ sɔn tobili mà.
Sògow mana sà, ù dɔw tɛ toli joona.

Bìla nɔ la : : ù dɔw

Sɛ̀nɛfɛnw mana kɔgɔ, ù dɔw bɛ ji caman fɛ̀.
Nakɔfɛnw
Denmisɛnw ̀ mana bònya, ù ̀ dɔw bɛ tìɲɛ.
bɛ bɔ ù fà ko so.
b’ù masaw tà.
bɛ fàdenya sàma.
Kàlandenw mana tila tɛ baara damìnɛ ò yɔrɔ bɛɛ.
tɛ taa. so.
bɛ to Ameriki.
tɛ sɔn kàramɔgɔya mà.

Kibaru n°160 (1986) - Balikukalanso
"Tìlema tùma, ni fùnteni bɔra, Bakàri bɛ taa kàlan kɛ balikukalanso la su fɛ̀."
Collection de Kibaru en ligne

mɔ̀gɔ sàgo

[ notes ]

Sègin n kàn : mɔ̀gɔ sàgo

À ye dumuni ̀ kɛ à sàgo la.
An tùn tɛ se kà foyi kɛ an sàgo la.
An to se kà baara kɛ an sàgo la.
Sidiki tùn b’à ka bàro kɛ à sàgo la.
Asetu y’à ka kàlan kɛ à sàgo la.
Mɔ̀gɔ tùn tɛ se kà yaala i sàgo la.
Ù tùn tɛ se kà sɛ̀nɛ kɛ ù sàgo la.

Bìla nɔ la : mɔ̀gɔ sàgo

N ye baara ̀ kɛ n sàgo la.
I i
An an
Aw aw
Adama
Adana ni Awa
kalan kɛ ù
sɛ̀nɛ kɛ
dɔ̀nkili ̀ da
dɔ̀n kɛ
sɛbɛnni ̀ kɛ
lakalanni ̀ kɛ
ù ka nakɔ sɛ̀nɛ

Kibaru n°16 (1973)
Sàribilennin labɛ̀nnen shiyɛnni kamà
Collection de Kibaru en ligne

bɛ̀n X mà

[ notes ]

Sègin n kàn : bɛ̀n X mà

Ò waati bɛ bɛ̀n fobɔnda mà.
Kàlan ̀ damìnɛtuma bɛ bɛ̀n nɛnɛtuma mà.
Kàlan ̀ bìlatuma ̀ bɛ bɛ̀n sàmiya mà.
Baara ̀ jìgintuma bɛ bɛ̀n làansàra mà.
À wulituma bɛ bɛ̀n tìle ̀ bɔli mà.
Àli bòlituma bɛ bɛ̀n fitiri mà.
À ka surɔfanaduntuma bɛ bɛn saafo mà.

Bìla nɔ la : bɛ̀n X mà

Ò waati bɛ bɛ̀n fobɔnda mà.
sàmiya ̀
tìlema ̀
fajiri ̀
v nɛnɛtuma ̀
À wulituma ̀ fajiri ̀
wàlahatuma ̀
selifana ̀
làansàra ̀ v
fitiri ̀ v
À nàtuna
À bɔtuma
À sùnɔgɔtuma
À selituma

Kibaru n°15 (1973) - Dànnituma sera
Collection de KIbaru en ligne

N’à nàn’à ye k’à fɔ (ko ...)

[ notes ]

Sègin n kàn : N’à nàn’à ye k’à fɔ.

N’à nàn’à ye k’à fɔ ko san tɛ nà tugun, à bɛ dànni kɛ.
N’à nàn’à ye k’à fɔ ko ɲɛngoya tɛ foyi ɲɛ̀, à bɛ sabali.
N’à nàn’à ye k’à fɔ ko nìn ɲɔ̀si ka ɲì, à bɛ dɔ sàn.
N’i mùso nan’à ye k’à fɔ k’i tɛ yaala kojugu, à bɛ fara i la.
N’à nàn’à ye k’à fɔ ko kèleya tɛ foyi ɲɛ̀, à bɛ màlo i ye.

Yɛ̀lɛmali : N’à nàn’à ye k’à fɔ

Ɲɛjira : A. N’à nàn’à ye k’à fɔ ko san tɛ nà tugun, à tɛ dànni kɛ. B. À man’à ye k’à fɔ ko san tɛ nà tugun, à tɛ dànni kɛ.
N’à nàn’à ye k’à fɔ ko naafigiya ̀ tɛ fɛn ɲɛ̀, à b’à dabìla.
N’à nàn’à ye k’à fɔ ko wari ̀ bɛ sɔ̀rɔ à la, à b’à sàn.
N’à nàn’à ye k’à fɔ ko à tɛ den sɔ̀rɔ, à b’à furu sa.
N’à nàn’à ye k’à fɔ ko yàn tɛ se kà sɛ̀nɛ, à bɛ yɔrɔ wɛrɛ ɲini.
N’à nan’à ye k’à fo ko mɔ̀gɔ tɛ, à b’à gɛn.
N’à nàn’à ye k’à fɔ ko jiri ̀ tɛ bìn, à b’i sɛ̀mɛ à la.
N’à nan’à ye k’à fɔ ko kurun ̀ taara, à bɛ t’à sèn na.
N’à nàn’à ye k’à fɔ ko à tɛna diy’i ye, à tɛn’à kɛ.
N’à nàn’à ye k’à fɔ ko mɔ̀gɔ sɛ̀bɛ don, à b’à kɔ̀lɔsi.
N’à nàn’à ye k’à fɔ ko kini ̀ bɛ mɔ̀gɔ fa, à b’à tobi don ô don.
N’à nan’à ye k’à fo ko dɔ̀nkili ̀ ìn ka di, à b’à disiki sàn.
N’à nàn’à ye k’à fɔ ko kàlan ̀ nàfa ̀ ka bòn, à bɛ dòn à la.
N’à nàn’à ye k’à fɔ ko i t’à sònya, à na da i la.

Fɔcogo wɛrɛ : N’à nàn’à ye k’à fɔ.

Ɲɛjira : A. N’à nàn’à ye k’à fɔ ko san tɛ nà tugun, à tɛ dànni ̀ kɛ. B. N’à jɛr’à mà ko san tɛ nà tugun, à tɛ dànni kɛ.
N’à nàn’à ye k’à fɔ ko mùsow tɛ na, ù tɛ tulon ̀ kɛ.
N’à nàn’à ye k’à fɔ ko ɲùmanya ka ɲì, à bɛ juguya dabìla.
N’à nàn’à ye k’à fɔ ko i tɛ seli, à tɛ dumuni ̀ k’i fɛ̀.
N’ù nan’à ye k’à fɔ ko i tɛ se i yɛ̀rɛ̂ kɔrɔ, ù tɛ den d’i mà.
N’à nàn’à ye k’à fɔ (ko) mɔ̀gɔ kùnntan don, à na cogoya sɔ̀rɔ à la.
Ni Fantà nàn’à ye k’à fɔ k’i t’à furu, à bɛ cɛ̀ wɛrɛ ɲini.
N’à nàn’à ye k’à fɔ ko bitigiw tɛ dayɛlɛn kari, à b’à ka sanniw kɛ sibiri.
Ni kàlandenw nan’à ye k’à fɔ k’i ye mɔ̀gɔ ɲùman ye, ù b’i bònya.
N’i nan’à ye k’à fɔ ko i man kan kà nìn kɛ, i n’à dabìla.
N’à nan’à ye k’à fɔ ko tìle ̀ tɛna bɔ, à na fìniko ̀ dabìla.
N’an nan’à ye k’à fɔ ko an fìlila, an bɛ yɛ̀lɛma i fàn fɛ̀.

dàma

Bìla nɔ la : dama

[ notes ]

Ò dàma dè kɛra sababu ye k’à sɔn hakili la.
kà ù bìla ɲɔgɔn na.
k’an ka tɔn ci.
kɛ̀lɛ ban.
k’i bɔ siga la.
kà n na da i la.
kà mɔ̀gɔw latùgu i kɔ.
kà kàlan nɔ̀gɔya.
kà an lase ù la.
mɔ̀gɔw labɔ.

Unesco (1977) - L’alphabétisation des adultes et le journal Kibaru (17mn)

Bàro

A. I bɛ dèli kà taa dùguba kɔnɔ wà ?
B. Ɔ̀wɔ. Sàn ô sàn ni sɛ̀nɛfɛnw tùn tìgɛra, n tùn bɛ taa dùguba kɔnɔ.
A. I tùn bɛ taa mùn kɛ yèn ?
B. Cɛ̀, à tɛ se kà ɲɛfɔ. Ne ka hɔrɔnya ̀ kɔsɔn, n tɛ sɔ̀n kà ko dɔw kɛ, n mana taa dùguba ̀ kɔnɔ, n b’ò bɛɛ kɛ.
A. Ò ye mùn kow ye ?
B. N bɛ dòni ta mɔ̀gɔw ye. N bɛ sùnɔgɔ kɛnɛbaw kàn. N tɛ sɔn k’ò kɛ n ka dù kɔnɔ.
A. I ye dùgubakɔnɔtaa dabìla sisan ?
B. Ɔ̀wɔ, n y’à dabìla. Ala k’an kisi ò mà tugun. N sàn duuru filɛ n tɛ tan yèn.
A. Mùnna i y’à dabìla ?
B. N nan’à ye k’à fɔ à bɛ n dànbe bɛɛ bɔ n na. N y’à ye k’à fɔ mɔ̀gɔ dànbe ka fìsa duɲa ̀ wari bɛɛ ye.
A. Ò ye tìɲɛ ye. Ò dama dè kɛra sababu ye k’i sɔn hakili la wà ?
B. Ò dàma tɛ. Don dɔ n taara balikukalanso bàro dɔ la, ò ye n ka sigasiga bɛɛ ban.
A. Cogo dì tàn ?
B. Kàramɔgɔ ye mɔ̀gɔ sɛbɛ ye. À y’à fa ko ni mɔ̀gɔ min tùgura balikukalan ̀ na, ko sàn kelen kɔnɔ, Ala bɛ nɔ̀gɔya k’i ka sɛ̀gɛn na. N y’à kɛ à ka fɔcogo la. Sàn bɛ dafa tùma min, n ye sɔ̀rɔ kɛ kosɛbɛ. Taakun tùn tɛ n na tugun dùguba kɔnɔ.
A. N y’à dɔn kàlan ̀ ìn fisayar’i mà kosɔbɛ ?
B. Mɔ̀gɔ t’ò fɔ. Kàlan ìn nàfa tɛ se kà fɔ kà ban. Dùgubakɔnɔtaa ye min bɔ n dànbe la, kàlan ̀ y’ò sègin n mà.

"Mali, les paysans veillent au grain" : la bande-annonce du Festival de films ALIMENTERRE from CFSI ALIMENTERRE on Vimeo.

Bande-annonce du Film "Mali, les paysans veillent au grain"
Sélection 2011 du Festival de films ALIMENTERRE

Un film de Jean-Louis SAPORITO et Agnès FAIVRE
52' / 2010 / TGA Production et CFSI

Bande-annonce réalisée bénévolement par Ariel PELAPRAT pour le CFSI, coordinateur de l'événement au niveau national.

Notes

1. X ni Y dòn

[ exercices ]

On entend fréquemment cette formule, en particulier dans les louanges. Grammaticalement, c’est une conjonction à l’aide de ni entre deux noms ou deux groupes nominaux, qui peut être suivie de la copule présentative dòn. Il faut souvent regarder au-delà du cas normal où cela signifie simplement : "c’est X et Y" :
En fonction du sens des noms (et du contexte), plusieurs interprétations sont souvent possibles :
- À chaque X son Y.
- Pour chaque X il y a un Y.
- Si l’on veut X il faut chercher Y
- Chaque X est aussi un Y.

Si le premier groupe nominal est une constructions distributive de la forme X ô X, c’est plus clairement le premier sens :"À chaque X so nY "ou "Chaque X a son Y".

Sàn waati ô waati n’à dànmabaara don. À chaque moment de l’année son occupation particulière.

De même avec bɛɛ soit comme déterminant soit seul comme pronom, très utilisé dans les proverbes

bɛɛ ni i diyanyebaga don. À chacun son(sa) bien-aimé(e).

Plus d’exemples dans le Corpus bambara

X ni danma-Y don

Dans ce cadre, dànma n’est qu’un cas particulier au sens "spécial", "à part" (dàn mà : littéralement "à la limite").

Ce sens est à rapprocher du déterminant dàma qui est abordé rapidement dans l’exercice du cycle 8.

Ò dàma tɛ dɛ ! Il n’y a pas que cela !
Ò dàma dè kɛra sababu ye k’à sɔn hakili la. Cela a seulement été fait pour le faire réfléchir.

Attention : à ne pas confondre avec dánmadɔ ou dámadɔ vu dans le cours n°11 : ce dernier est formé à partir de dán à ton haut qui veut dire "compte", et du modificateur -ma qui le transforme en adjectif.

2. jɛ X mà ko...

[ exercices ]

Jɛ, le verbe qualitatif "être blanc, propre, clair, évident" est très utilisé.

a fari ka jɛ. sa peau est blanche

Sa forme verbale n’est pas toujours dérivée en -ya : jɛya, on utilise souvent la forme simple comme verbe. S’il à une postposition en mà et s’il est suivi d’une subordonnée coordonnée avec ko "que", sont sens est le sens figuré "il est clair pour X que...", "il est évident pour X que" :

À jɛra n ma ko san tùn bɛ na. Il était évident pour moi que la pluie allait venir.

a plusieurs formes cousines en B-M-D, la plupart formées avec la consonne /g/ . :

Maninka (Kita), Dioula (général)
gwɛ Maninka (Bougouni)
gbɛ Maninka (Kankan, Guinée)
koyi Mandinka (e.g. Gambie, Sénégal)
xoyi Khassonke

(...)

3. ù dɔw / à dɔw

[ exercices ]
On a déjà vu que le déterminant "certain", fonctionne aussi comme pronom, équivalent de "un certain".

L’expression que nous travaillons aujourd’hui, où le pluriel de suit le pronom personnel de la 3ème personne du pluriel / du singulier signifie "certains d’entre eux", "certains parmi eux" / "certains dans cet ensemble"

Sɛ̀nɛfɛnw mana kɔgɔ, ù dɔw bɛ ji caman fɛ̀. Lorsque les plantes cultivées arrivent à maturité, certaines d’entre elles ont besoin de beaucoup d’eau.
bamànanw tùn dòn, à dɔw sinji bɔra miɲankaw la... c’étaient des bambaras, mais certains d’entre eux avaient été allaités par des minyanka...

Plus d’exemples dans le Corpus bambara

On trouve aussi, avec le pronom personnel de la 3ème personne du pluriel, un au singulier cette fois : ù dɔ signifiera au contraire "l’un d’entre eux", "un (certain) parmi eux"

Mali : le combat des paysans contre l’accaparement des terres
Au Mali, de plus en plus de paysans se disent victimes d’accaparement des terres. Expropriés dans la violence des champs qu’ils cultivent depuis parfois plusieurs générations, ils se retrouvent sans ressources et, souvent, sans recours possible. Face à eux, des autorités qui affirment agir légalement au nom de l’Etat, et des opérateurs économiques qui pèsent davantage que les chefs de village. Découvrez les témoignages...
http://www.rfi.fr/afrique/20121217-...

4. X sàgo la

[ exercices ]

sàgo est un nom signifiant "volonté, désir, souhait". On l’entend très souvent :

Ala sàgo, aw sàgo. La volonté de Dieu, votre volonté.
Ni suruku bìnna kɔ̀lɔn kɔnɔ, Ala sàgo, sàya sàgo. Quand l’hyène tombe dans un puits, (on dit) : ’C’était la volonté de Dieu et celle de la mort’.

Sàgo est généralement utilisé comme màgo "besoin" dans des constructions situatives.

bɛɛ sago bɛ i miiriya la , ani i hakilila jirali... Tout le monde peut penser et exprimer ses opinions comme il le souhaite...
(Déclaration Universelle des Droits de l’Homme, art. 19)

Aujourd’hui nous passons en revue l’expression en postposition X sàgo la, où X est le "possesseur" de la "volonté". Le sens de cette expression est "autant que X le veut", "selon le désir de X"... :

An tɛ se kà baara ̀ kɛ an sàgo la. Nous ne pouvons pas travailler comme nous le voulons.
À ye dumuni kɛ à sàgo la. Il a mangé autant qu’il le voulait / à satiété.

Quelques autres exemples dans le Corpus bambara

5. bɛ̀n X mà

[ exercices ]

Dans le cours n°09 nous avons vu le verbe bɛ̀n dans des phrases où il avait le sens de "se mettre d’accord sur", un sens figuré dérivé du sens premier "se rencontrer, coïncider..." :

Ù bɛ̀nna furusiridon kàn. Il se sont mis d’accord sur la date du mariage

Lorsque bɛ̀n est employé avec la postposition mà, on trouve un sens plus proche du sens de base : "coïncider avec", "arriver en même temps que" :

Kàlan ̀ bìlatuma ̀ bɛ bɛ̀n sàmiya mà. Les vacances commencent au moment où commence l’hivernage.

La postposition mà peut s’appliquer à d’autres notions que les notions temporelles vues dans ces exercices, avec un sens alors plus proche de "rencontrer".

Découvrez des exemples dans le Corpus bambara

6. kà nà à ye k’à fɔ ko

[ exercices ]

Amusons-nous à traduire cette expression mot à mot ; ça donne quelque chose comme : "venir voir et dire que ...". Il faut un peu d’imagination pour réaliser que l’expression s’emploie pour exprimer "décider que, réaliser que, en venir à penser que..." ; prenons des exemples :

À nàn’à ye k’à fɔ ko Fantà man ɲì. Il se rendra compte que Fanta n’est pas bien.
À nàn’a ye k’a fɔ ko san tun tɛna ban. Elle finit par se convaincre que la pluie ne cesserait pas.

Comme on peut le voir, l’expression est d’un sens très proche de l’expression vue plus haut "jɛ à mà ko...", aussi proche qu’entre "je vois bien que" et "il est clair pour moi que".

La copule "quotative" ko, utilisée ici comme conjonction "que", peut-être sous-entendue, comme dans le texte en début de ce cours :

à nan’à ye k’à fɔ (ko) ò sɛ̀gɛn ka bòn, à nafa man ca... Il réalisé (que) c’était très fatigant, et peu rentable...

L’expression ne se limite pas à une utilisation avec le verbe nà :

nka an y’à ye k’à fɔ ko nɔgɔ sɔngɔ yɛlɛnna kà kɔɔri fana ta yɛlɛn... mais on a réalisé que le prix des engrais avait augmenté et que celui du coton avait aussi augmenté...

d’autres exemples dans le Corpus bambara

source : http://carouyer.com/Enviro-Better_C...
Better Cotton Initiative : du coton moins pire
Ce nouveau label veut améliorer la culture du coton conventionnel, avec des plants transgéniques
Voir aussi : Engrais frelatés au Mali : la colère des paysans
http://www.rfi.fr/afrique/20150603-...
(Les engrais étaient particulièrement destinés à la production de coton, produit d’exportation du Mali)

Daɲɛsɛbɛn


bànanku n. manioc
bàri v. crépir, enduire de glaise
bèse n. machette
bin n. herbe
X la, bɔ X ye expr rendre visite
bɔgɔ n. argile, glaise
bùgurijɛ n. cendres (poussière-blanche)
bùluku v. labourer, retourner le sol, piocher
dàba n. houe
dàbaninkurun n. petite houe à manche court
dàn v. planter, semer
dànni n. semailles
dànbe n. dignité, honneur
dànma n. spécial, à part
dùsubaya n. caractère colérique, susceptible
falen v. germer
fàlen v. échanger
fobɔnda n. début de la saison sèche (septembre - octobre)
fonɛnɛ n. saison froide (décembre - janvier)
fòro n. champ
foro n. membre viril
fòronto n. petit piment
funteni n. chaleur
gùngurun n. souche d’arbre
jàba n. oignon
jèni v. brûler
jɛ̀ v. assembler
v. blanchir
-> jɛ X mà expr être clair pour X
jìginɛ n. grenier
kàn v. couper, faucher
keninge n. sorgho
kɔgɔ v. arriver à maturité
kɔrɔshyɛn v. sarcler (dessous-gratter)
làansara n. après-midi, 2ème prière musulmane
labɛ̀n v. (se) préparer
lasɔ̀rɔ v. obtenir, trouver, rejoindre, avoir le temps
makɔnɔ v. wait
mugu n poudre, farine, toute substance molle
naafigiya n. indiscrétion, mouchardage...
nakɔ n. jardin
ngɔ̀n n. babouin
nkɔ̀yɔ n. tomate amère
nɔ̀gɔya v. faciliter, devenir facile, améliorer
nɔɔni v. pétrir (la glaise), mélanger
ntùgun n. butte (de terre)
ɲàma n. ordures, déchets
ɲɛgoya n. jalousie (oeil mauvais)
saafo n. prière musulmane de 20h
salon n. l’an dernier
salonnasini n. il y a deux ans
sàmiya n. hivernage, saison des pluies
sàɲɔ n. petit mil
sàribilennin n. petit multiculteur (de couleur rouge à l’origine)
se X kɔrɔ v. subvenir à ses (propres : yɛ̀rɛ̂) besoins
sòli v. être matinal, se lever tôt
sùman n. récolte
sùmansi n. semence
sùrunya v. raccourcir, se rapprocher
tàmati n. tomate
tìlema (tile + ma) n. saison sèche
tòn v. entasser, jeter en tas, se jeter sur
tu n. touffe, bosquet, forêt, végétation dense
woso n. patate douce
wòtoro n. charrette
yɛrɛkɛ v. étendre, éparpiller

INDEX DES COURS DISPONIBLES

akbk1 - akbk2

lundi 2 mai 2016

NB: Pour un message en privé à l'auteur, envoyer un email à : contact@mali-pense.net

Un message, un commentaire ?

Forum sur abonnement

Pour participer à ce forum, vous devez vous enregistrer au préalable. Merci d’indiquer ci-dessous l’identifiant personnel qui vous a été fourni. Si vous n’êtes pas enregistré, vous devez vous inscrire.

Connexions’inscriremot de passe oublié ?

SPIP | contacter mali-pense.net | | Plan du site | Suivre la vie du site RSS 2.0
Radios